Naturvårdstrategi för Skåne - Dialogmöte med kommuner

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(9) Kontaktperson Miljöavdelningen Johanna Thidell Naturvårdstrategi för Skåne - Dialogmöte med kommuner 3 oktober , Malmö Deltagare Andrea Nowag, kommunekolog Ystad kommun andrea.nowag@ystad.se Anna Freij, projektsekreterare Vellinge kommun vellinge.kommun@vellinge.se Cathrine Ek, kommunekolog Trelleborgs kommun Cathrine.Ek@Trelleborg.se Cecilia Backe, kommunekolog Lunds kommun cecilia.backe@lund.se Charlotte Lundberg, ekolog Svalövs kommun charlotte.lundberg@svalov.se Charlotte Wachtmeister, nämnden Svalövs kommun charlotte.wachtmeister@moderat.se Christel Strömsholm Trulsson, Segeåns vattenråd och Segeå-projektet Svedala kommun christel.stromsholm@svedala.se Fredrik Bengtsson, ekolog Helsingborgs stad Fredrik.Bengtsson@helsingborg.se Minnesanteckningar fm 3 okt kommuner.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

2 MINNESANTECKNING 2(9) Maria Sjögren, utvecklingssamordnare park- och naturkontoret Lunds kommun Mats Wirén, ekolog Malmö stad Ola Gustafsson, miljöchef Vellinge kommun Patrik Lund, naturvårdsstrateg Kävlinge kommun Gabrielle Rosquist, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Johan Niss, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Johanna Thidell, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Per-Magnus Åhrén, enhetschef naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne

3 MINNESANTECKNING 3(9) Inledning: PMÅ: Inleder mötet, introduktionsrunda. JN: Presenterar strategiarbetet (se bifogad power point) CW: Hur kan handlingsplanen tas fram redan nu, när remisstiden inte går ut förrän i december? JN/PMÅ: Handlingsplanen bestäms inte nu utan nästa år, men med hjälp av dialogmöten gör vi idélista som kan ligga till grund för det arbetet. PL: Hur mycket resurser finns för naturvården? CW: Värdefullt att i strategin få sammanställning av vad som finns i anslag. PMÅ: 1,5 miljarder är det samlade anslaget som den förra regeringen och förmodligen även den nya kommer lägga på naturvården. Naturvårdsverket fördelar detta över landet, och Skåne brukar få ca 10 % av summan. GR: Pengarna kan även växlas upp genom att vi söker medel från EU. Då satsar vi en viss summa i ett projekt och får sedan en komplettering av den, t.ex. från LIFE-fonden. PMÅ: Förutom anslaget finns miljöstöden genom landsbygdsprogrammet, kommunernas naturvårdsbudgetar, Region Skånes, markägares bidrag genom t.ex. frivilliga avsättningar, arbetsmarknadspolitiska åtgärder som fas 3 och gröna jobb. GR: Ideella föreningar bidrar ju också, men svårt att räkna på deras arbetstimmar. CW: Riksantikvarieämbetet bidrar också, med pengar till kulturmiljön. CB: Mycket intressant att ha med detta i strategin, även om det blir i grova drag. T.ex. som flödesschema. GR: Presenterar artpoolsrapporten (se bifogad power point) PL: Uttaget av arter till innebär alltså att ganska gamla observationer är med. GR: Ja det är en brist, arten kan ha försvunnit. CW: Och rödlistan ändras ju. GR: Ja men skillnaderna blir inte stora och kommer troligen inte att påverka artpoolerna mycket. Men vi vill gärna göra om analyserna med kommande rödlistan, då kan vi se hur bra styrkan i de mönster vi fått fram är. CW: Hur bestämde man pixelstorlek i artpoolsanalysen? GR: Det har att göra med vilken exakthet man kunnat ange för var arterna befann sig vid observationen. GR: En kritik som framförts har varit att vissa rutor är helt vita i artpoolsanalysen för de rödlistade arterna; som om det inte finns några arter alls där. Det finns en effekt av hur nära områden ligger universitet och högskolor och hur populära de är bland inventerare. Men vi har pratat med många artexperter om detta. De säger att om vi skickar ut en mängd

4 MINNESANTECKNING 4(9) inventerare till de tomma områdena så hittar de säkert många rödlistade arter. Men om de också går igenom de områden som redan har många fynd så kommer de att hitta ytterligare fler där, vilket gör att mönstret vi fått fram i artpoolsanalysen troligen inte kommer att ändras väsentligt. Men det är bra om man ser det här som en utmaning och en uppmaning att hjälpa till att förbättra analyserna med mer inventeringar och inrapportering. MW: Samtidigt är det viktigt att inte dra för stora växlar på det här materialet, av det framkomna mönstret i analyserna. Borde inte säga att det visar var vi har biologisk mångfald utan var vi har rödlistade arter. Det är inte alltid som detta hänger ihop. Kartor som dessa är farliga eftersom man lätt tar dem för absolut sanning. GR: Samtidigt är det det bästa materialet vi har. Och det finns en hel del bevis för att där rödlistade arter finns, finns även de vanligare. De rödlistade borgar därmed ofta (men inte alltid) för hög biologisk mångfald. CST: Vita rutor är farliga eftersom de kan ge signal att det är fritt fram för exploatering. I dessa områden kan desutom finnas arter som inte ännu är rödlistade men snart blir det. MW: Vi behöver också undersöka var inventerare rör sig i landskapet och jämföra med resultaten. Även hämta material som bara ligger i byrålådor och aldrig rapporteras in; istället för att satsa en massa resurser på nya insatser kan de läggas på att man för in dessa data. PL: En stor del i naturvårdsstrategin borde vara att utöka kunskapsunderlaget. CW: Det är viktigt att det tydligt förklaras i strategin att vit ruta inte betyder att inget liv finns här. Budskapet att förekomst av rödlistade arter innebär att många andra arter också finns, måste framträda mer. Även politiker och inte bara kommunekologer måste förstå, lägg kraft på en förklaring i strategin. GR: Man bör arbeta vidare och göra artpoolsanalyser även för landskapsavsnitt. Komma ihåg att de mörkaste pixlarna på kartan, de med flest arter, utgör våra absoluta hotspots i landskapet. Det innebär dock inte att det räcker att satsa på bara dem för att bevara den biologiska mångfalden. MW: Hur är det med signal- och nyckelarter, har man frångått att arbeta med dessa? GR: Vi har funderat på att göra samma analys för dem. CST: Det är viktigt att vara tydlig med vardagslandskapet! Där finns många småbiotoper som är viktiga för arters spridning i landskapet. Men de är lätta att avfärda och kommunekologer stöter ofta på patrull när de t.ex. vill skydda en dunge från exploatering. CW: Vad exakt innebär vardagslandskap? Det låter som närmiljön runt orter. OG: Begreppet måste definieras! Man kan lika väl tänka på t.ex. parker, det betyder inte samma sak för alla. JN: I strategin menar vi (se definition sid. 9) att vardagslandskapet helt enkelt är där vi inte har värdetrakter.

5 MINNESANTECKNING 5(9) PMÅ: Detta måste vi förtydliga ännu mer i strategin, reda ut. JN: Presenterar strategins fyra delar ( pusslet ) samt handlingsprogrammet (som inte är konkret än men bygger vidare på miljömålsåtgärdsprogramet) (se bifogad power point). PMÅ: Vägkanter har mycket stor potential. MW: För generaliserande att ha med spridningskorridorer som en av de fyra pusselbitarna i strategin. Bättre att satsa på större habitatsområden. Men de stora insatserna bör göras i vardagslandskapet. Kalla det hellre normallandskapet, t.ex. GR: Ger mest effekt att restaurera eller göra åtgärder nära värdefulla områden. MW: Håller inte med. Att t.ex. lägga ut ett ton sand på ett ställe var som helst i vardagslandskapet ger mycket god effekt. GR: För sandarter kan man göra så eftersom de ofta sprids lätt. För dem är inte var så viktigt utan vad. Men det fungerar inte för alla arter, t.ex inte för bokskogsarter. CW: Kartan på sid. 13: det som är vattendrag med avrinningsområden ser ut som sjöar! PMÅ: Detta ska vi ändra, pedagogiskt viktigt. PL: Viktigt att i strategin belysa vad det skulle kosta att inte göra åtgärder, detta bör vara med. Göra konsekvensanalys både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Frågeställningar och diskussion: 1. Stämmer avvägningarna och prioriteringarna i strategin överens med er organisations bedömningar av vad som behöver göras för att bevara den biologiska mångfalden i Skåne? Förslag till justeringar eller kompletteringar av strategin? Utgå från a) bakgrundsbeskrivningarna (kap 2,3, delar av 4, 5) och b) de strategiska övervägandena samt konkreta åtgärdsförslagen som beskrivs (kap 1, 4,5 och 6) i strategin. c) Vad krävs för att strategin ska kunna användas som ett planeringsunderlag, för t.ex. kommunerna, eller behöver åtgärder för detta inkluderas i handlingsprogrammet?

6 MINNESANTECKNING 6(9) Grupp 1: - Hur ska vi använda strategin? 1: ta fram presentationsmaterial att sälja in. En lightversion av strategin till politiker. 2: Bjuda in politiker lokalt. T.ex. en halvdags seminarier i fält eller hos kommunen. Om biologisk mångfald och vad det innebär. Gärna tillsammans med länsstyrelsetjänstemän. Framförallt vore detta bra för mindre kommuner. - I små kommuner står naturvård inte högt på agendan. Lokalpolitiker är viktiga för att få genomslag. - Vattenfrågan är viktig framförallt i de stora jordbruksslätterna. - Statliga nivån: Miljöstöd: jordbruksverket utg. Miljöersättningar. Måste bli bättre, lösas. - Vad händer på landsbygden? Rationalisering och generationsskifte, de mindre och mellanstora gårdarna försvinner. Grupp 2: Samhällsekonomisk analys: Viktigt göra en samhällsekonomisk analys i strategin, koppla till ekosystemtjänster. Stefan Jendteg på Länsstyrelsen har kompetens att hjälpa till med detta. Kortversion av strategin: Göra en kortvariant av strategin till de som inte är ekologer. Där lyfta ut det som man ska besluta om. Nämnden kommer inte att läsa strategin annars. Ha en variant som inkluderar kunskapsunderlagsdelarna, och sedan även en mycket tunnare variant. Adressering av remisser: Viktigt att tänka på detta. Om posten kommer direkt till kommunens registrator så kommer den alltid att gå tjänstemannavägen. Vardagslandskap, benämning och begrepp: - Använda annat ord! Men oavsett vilket namn måste vardagslandskapet prioriteras mycket högre än vad som nu görs i strategin, potentialen måste lyftas. Om det negligeras så är det ett incitament att nedprioritera naturvården. Ett sätt är att i strategin lyfta fram att om en kommun inte har egna värdekärnor men däremot har värdekärnor i närheten av sig, så är det ett mycket bra läge att här satsa på att skapa eller återskapa värdefulla områden. Vetenskapen har visat att restaurering nära värdekärnor ger mycket bättre effekt än om det sker på andra ställen i vardagslandskapet. - I strategin både säga att man ska arbeta i vardagslandskapet men även var. - Även vad gäller friluftslivet måste vardagslandskapets potential lyftas. Annars riskerar dessutom friluftslivet att riktas till känsliga områden. Om vi väljer att skapa korridorer så kommer de ju att befinna sig i vardagslandskapet och kommer även att gynna friluftslivet. Många samordningsmöjligheter finns. Det är lättare för kommuner att lägga pengar på sådant som kan användas på flera sätt. Jmf. Söderåsen som även har stort värde för friluftslivet.

7 MINNESANTECKNING 7(9) Strategin och dess underlag (dvs. rödlistade arter genom rapporten om artpoolsanalyser): När kommunerna jobbar efter strategin så ska de ändå kunna välja olika typer av underlag. Arbetssätt och underlag är olika saker. Var något är värdefullt och för vem skiljer sig åt. Kommuner kan till exempel arbeta med ansvarsarter. Värdekärnor och värdetrakter: - Ta med i beräkningen att strategin kan ge bild av att de värdekärnor som finns nu räcker, men utdöendeskuld kan ju göra att de tappar många arter framöver. - Identifiera värdekärnor på kommunnivå. - Jobba koncentrerat till värdekärnor och sedan utåt. - Diskussion om värdekärnor: Ska man förutom att arbeta med de som utsetts dessutom försöka skapa helt nya och hitta sådana platser där det kan göras? För: Om man bara lägger krutet på det som finns i närheten av värdekärnorna, så utnyttjar man inte all potential i landskapet. I strategin favoriseras vissa delar av landskapet. Borde satsa på att hitta eller skapa fler ställen och på så sätt fördela gracerna jämnare i landskapet. Mot: Fokus i strategin ligger på att arbeta utifrån de värdekärnor som finns idag Det är billigare att restaurera än att skapa nytt, och det är bättre att skapa ett nytt område i närheten av en befintlig värdekärna. Målet är framförallt att hejda förlusten av biologisk mångfald. I artpoolsanalysen och strategin har hotspots utsetts, men samtidigt är vi tydliga med att det inte räcker med att arbeta där. Vi måste utöka värdekärnorna och koppla samman dem, jobba i hela landskapsavsnitt. Annars smetas resurserna ut. - Hinder av brukandet i värdetrakter: vi ska jobba med skydd men också med frivilliga åtgärder och avsättningar. Strategin som planeringsunderlag: - Måste vidareutveckla artpoolskartorna (de med pixlar). Alla kommuner har hotspots. - Vill inte ha bara fokus på underlaget (artpoolsanalysen). Kommuner som inte har värdetrakter eller mycket vita pixlar måste kunna arbeta med andra underlag. Till exempel fokusera på att göra nya inventeringar. - I kommuner utan värdetrakter kan man även arbeta med nyckelbiotoper. - När man använder strategin som kommun vill man gärna ha hjälp med att kunna se var vi kan göra något. - Strategin bör vara ett dynamiskt dokument som utvecklas. Det måste framgå tydligt att strategin inte är fullständig utan utvecklas. Överväga att ha en femte huvuddel av strategin (att komplettera pusslet), där den femte är inhämtning av kunskap. Exempel på sådan kunskapsinhämtning: lägga in fler arter från inventeringar. Grupp 3 - Behövs tydligare rubricering i strategin.

8 MINNESANTECKNING 8(9) - Tydligare rollfördelning och mer exempel i strategin. - Saknar en kvantifiering av arealer. - Behovet i Skåne och var ska skydden läggas? - Hur hantera de små stegens tyranni? - Få mer fokus på vad som behövs utanför värdetrakterna. - Utveckla: genomförandedel och finansiering. Vad betyder det för lagstiftningen? Brister, förändringar? Diskussion vid redovisning av gruppdiskussioner: Lightversion/folder av strategin: Visa i den vad som är viktigt för varje kommun: vad är nyttan med biologisk mångfald, och vad gynnar det i den egna kommunerna. Jordbruksverkets administrativa krångel: Jordbruksverket räknar varje år om ytan för markägare, detta är ett oerhört administrativt hinder. Vi måste påverka jordbruksverket och naturvårdsverket i denna fråga. Vem gör vad och när: I strategin förtydliga ansvarsnivåerna. Att kommunerna också har ett ansvar måste framgå tydligt. Värdetrakterna: - De bör redovisas mer konkret, jämför med Kristianstads vattenrike. - Områden utanför värdetrakterna kan kommunerna inte lika lätt få pengar för, eftersom åtgärderna kommer riktas till värdetrakterna. Pengarna kommer i första hand från Naturvårdsverket. Dock måste områdena som setts ut i artpoolsanalysen utvecklas. Och bara för att en kommun inte har någon värdetrakt så betyder inte det att man inte t.ex. ska söka LONA-pengar. Adressering av kallelse till möten och remiss: Utforma den så att den även riktas till politiker. En kortversion av strategin hinner dock troligen inte göras nu, det får ingå i handlingsprogrammet att förankra vidare och/eller på annat sätt. Kunskapsutveckling: - En handbok och en kunskapsportal bör tas fram. - Det bör finnas ett femte steg i strategin, om kunskapsinhämtning. Man bör också vara tydligare med att underlaget som bygger på rödlistade arter kan komma att förbättras och förnyas. Eller rentav bytas ut? Inte glömma bort friluftsliv och kulturmiljövärden i strategin: - För att nå fram bör man också koppla biologisk mångfald till rekreation och även kulturmiljöinsatser. Folk och opinion bryr sig snarare om bokskogen i sig än t.ex. insekter som lever i den. - Det är en sak att prata om naturvärden, medan biologisk mångfald är en annan sak! Rekreation ingår också i begreppet naturvärden. Det är farligt att ha titeln på artpoolsanalysen som den är.

9 MINNESANTECKNING 9(9) 2. Hur bör ett handlingsprogram för konkreta åtgärder läggas upp och vilka konkreta åtgärder är prioriterade? Vilka åtgärder kan er organisation ansvara för eller bidra till att genomföra? 3. Vilken roll och vilket ansvar tycker ni att olika aktörer bör ha i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i Skåne? Vilket ansvar kan er organisation ha? Kap 5 och 6 i strategin. - Hur sälja in dokumentet naturvårdsstrategin? - Biologiundervisningen i skolan är inte omfattande. Många föräldrar saknar möjlighet eller vana att ta ut barnen i naturen. Exempelvis: många ungdomar som inte kan namnen på de vanligaste svenska träden. - Hoten mot biologisk mångfald (se sid. 26): lyfta blicken. Generationsglapp till förfäder som hade kontakt med lant- och skogsbruk. - Kommuner tar fram naturvårdsplan som ska uppdateras kontinuerligt, samt översiktsplanering. - Grönytor måste sparas i tätorterna. Planeringsfråga! - Värdefulla stora grova träd viktiga i tätorter. - I stadsplanering välja inhemska träd och buskar. - Naturvårdsstrategin bör vara ett planeringsunderlag för kommunerna. Viktigt med biologisk mångfald i tätorterna. - Större ansvar för kommunerna i vardagslandskapet. Kommunernas markreserver. - Miljöersättningarna. - Sprida kunskap om biologisk mångfald, på alla nivåer och till alla aktörer. - Vattenförvaltningsplan. Strategi för vattenkvalitet. VA-plan. - Ansvarsmiljöer/ansvarsarter kommunvis! T.ex. sandmarker i Lund. - Miljömålsarbetet. - LONA-medel viktigt att ha kvar. - Exemplifiera. - Jämföra med xxx kostnader som t.ex. motorvägar. - Markägarnas ansvar. - Fragmentera vardagslandskapet vänd på perspektivet, - Hur skala ner till kommunal nivå? Göra strategin användbar. - Olika kommuner har olika förutsättningar, hur sköter vi fokuseringen? Överbrygga gapet mellan regional och lokal nivå. - Alnarps utbildning: t.ex. används invasiva arter. Granskningens roll: var undvika plantering? - Skötseln av reservaten blir lidande eftersom medel saknas. Diskussion vid redovisning av gruppdiskussioner: Ansvarsfördelning: Kommuner kan ta större ansvar för vardagslandskapet och staten mer ansvar för värdekärnorna. Se över hur kommunerna hanterar markreserven. Men små kommuner har inte någon markreserv, och kommer knappast köpa in någon för naturvårdssyften.