Supercykelväg, Malmö- Lund

Transkript

1 FÖRSTUDIE Supercykelväg, Malmö- Lund Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lunds Kommun Skåne Län Remisshandling Objektnummer:

2 Dokumenttitel: Förstudie REMISSHANDLING Supercykelväg, Malmö - Lund Skapat av: Julia Chan, Renita Larsson och Josef Sheik-Khalil sommarpraktikanter 2011 på Trafikverket samt av Kristofer Lilja och Jenny Hällstorp Vectura. Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: Version: Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Henrik Bertheden och Jens Thuresson Uppdragsansvarig: Jenny Hällstorp Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 366, Malmö, telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Förord Bakgrund Supercykelväg Inledning Syfte Avgränsningar Brister och problem Aktualitet Övergripande mål och strategier Nationella mål Regionala mål Lokala mål Vägplaneringsprocessen Fyrstegsprincipen Tidigare utredningar och beslut Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Befolkning och bebyggelse Malmö Lund Burlöv, Arlöv och Åkarp Hjärup Viktiga målpunkter Malmö Lund Burlöv Åkarp Hjärup Kommunala planer Trafik och trafikanter Gång och cykeltrafik Biltrafik Kollektivtrafik

4 2.5 Trafiksäkerhet Miljö Naturmiljö Kulturmiljö Övriga miljöintressen Rekreation och friluftsliv Byggnadstekniska förutsättningar Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Tillgänglighet Transportkvalitet Regional utveckling Trafiksäkerhet Miljö Jämställdhet Sammanfattande problem och värdebeskrivning Projektmål Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara alternativ utifrån fyrstegsprincip Tänkbara alternativ Nollalternativet Nollplusalternativet Järnvägsalternativ öster Järnvägsalternativ väster Synergi med järnvägsprojektet Flackarp Arlöv Effekter och konsekvenser Nollplusalternativet Järnvägsalternativen Kostnader Riskhantering Måluppfyllelse och förordat alternativ Samråd Beslut om betydande miljöpåverkan samt övriga tillstånd Fortsatt arbete Referenser

5 Sammanfattning Södra stambanan ska genomgå en utbyggnad från två till fyra spår på den åtta kilometer långa sträckan från Arlöv, norr om Malmö, till Flackarp strax söder om Lund. Stationsområdena i Åkarp, Hjärup och Burlöv ska i samma skede byggas om. I samband med projektet har frågan om en nyanlagd supercykelväg längs järnvägen kommit upp. Denna skulle i så fall dra nytta av järnvägens genhet och prioritet, vilket skulle innebära en högklassig cykelväg med minimala korsningsoch konfliktpunkter, en supercykelväg. Möjligheter att utnyttja servicevägar, temporära spår och eventuellt befintlig gång- och cykelväg till denna utbyggnad kan innebära att en högkvalitativ cykelväg kommer till stånd till en lägre kostnad än om Flackarp-Arlöv projektet inte hade genomförts. En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för ställningstagande om projektet ska drivas vidare eller inte samt definiera utredningsområdet för kommande skede. Genom faktainsamling och inventering har de befintliga förhållandena i förstudieområdet behandlats. Förstudieområdet är beläget mellan Malmö och Lund och området täcker in Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lunds kommun. Förstudien har studerat problem, klargjort förutsättningar samt översiktligt redovisat effekter och konsekvenser av de tänkbara alternativen. Förstudien har utrett följande alternativ: 1) Nollalternativet 2) Nollplusalternativet upprustning av befintlig gång- och cykelväg 3) Järnvägsalternativ öster anlägga en supercykelväg öster om järnvägen 4) Järnvägsalternativ väster anlägga en supercykelväg väster om järnvägen Alternativet att rusta upp befintlig gång- och cykelväg innebär en förbättrad tillgänglighet och restid samt en liten investering. Järnvägsalternativ väster och öster innebär förutom förbättrad restid och tillgänglighet också en förbättrad regional förstoring då gång- och cykelvägarna ligger i närmare anslutning till tätorterna mellan Lund och Malmö. Investeringskostnaderna för de alternativen är dock mycket högre än en upprustning av befintlig gång- och cykelväg. 1

6 Förord Att pendla med cykel är ett miljövänligt, ekonomiskt, hälsofrämjande och ofta flexibelt alternativ till att köra bil eller åka med kollektivtrafik till jobbet eller andra aktiviteter. Det genereras påtaglig samhällsnytta ifall fler pendlare väljer cykel som transportmedel på bekostnad av t ex ensambilåkande. I tätbefolkade regioner där avstånden mellan tätorter är relativt korta har cykeln potential att vara ett verktyg som bidrar till att undvika ökad trängsel, andra miljöproblem och samtidigt bidra till att tillgodose de framkomlighetsbehov som finns. För att möjliggöra långväga pendling med cykel (5-20 km) krävs att gångoch cykelvägarna är säkra, gena, komfortabla och attraktiva. Med god infrastruktur och nya typer av elcyklar som marknaden har presenterat de senaste åren, bör trafikplaneringen utgå ifrån att avstånden lämpliga för potentiell cykelpendling kommer att öka. I Europa finns det flera exempel på hur begreppet Cycle superhighways (supercykelvägar) börjar bli allt mer vedertaget och i en framtid med allt större fokus på hälsa och önskan att styra sin egen tid antas cykel som transportmedel få en allt viktigare roll. Att genomföra denna typ av supercykelvägsprojekt har ett symboliskt värde från samhällets sida visas att cyklingen på allvar har potential att bli en del av transportsystemet även utanför tätbebyggd miljö samt på längre sträckor. 2

7 1. Bakgrund 1.1. Supercykelväg En supercykelväg är ett starkt cykelpendlingstråk, som tillgodoser behoven av pendlingscyklister genom hög standard på framförallt snabbhet, säkerhet och komfort. Supercykelvägar är ett rätt så nytt fenomen som bland annat finns i Nederländerna, Danmark och England. Idag finns ännu inte någon standard fastställd för hur en utformning av en supercykelväg exakt ska se ut. Bland annat saknas ett standardmått för hur bredd en supercykelväg ska vara. I förstudien sätts måttet till mellan 3-5 m. För att få kvalitetsstämpeln supercykelväg ska dock cykelstråket leva upp till ett antal kvalitetsmål. Kvalitetsmålen sätter nuvarande och potentiella cykelpendlares behov i centrum. Tillgänglighet Supercykelvägar ska vara samlingsstråk och förbinda målpunkter såsom bostadsområden arbets- och utbildningsplatser samt ansluta till knutpunkter för kollektivtrafik. Supercykelvägar skall vara lätta att hitta för cykelpendlaren. Framkomlighet/genhet Supercykelvägar ska ge cykelpendlarna den snabbaste vägen mellan målpunkter utmed sträckan. Snabb och ihållande cykling ska möjliggöras genom hög standard på utformning och drift. Supercykelvägar skall vara så direkta och med så få hinder och stopp som möjligt. Det ska finnas utrymme för cyklisten att hålla sitt eget tempo. Säkerhet Supercykelvägar ska utformas för att minimera antalet olyckor. Cykelpendlarna ska känna sig trygga på sträckor utanför tätortsbebyggelse och ur trafiksäkerhetssynpunkt. Komfort Supercykelvägar ska ha en framtagen bredd mellan 3-5 m, jämn beläggning, hög grad av underhåll, erbjuda extra service och inbjuda till goda cykelupplevelser. Cyklisten ska känna sig prioriterad exempelvis genom hög standard och konsekvent skyltning. Attraktivitet Supercykelvägar ska bidra till att cykelturen till och från arbete eller studier uppfattas som en behaglig upplevelse av pendlaren. Supercykelvägar ska upplevas som trygga. 3

8 1.2. Inledning Förstudien ska utreda möjligheterna att anlägga en supercykelväg mellan Malmö och Lund. Med supercykelväg innebär en förstklassig cykelväg med hög standard som prioriterar cyklisterna i trafikmiljön, framförallt med avseende på framkomlighet, tydlighet, trafiksäkerhet och komfort. Figur 1. Exempel på en bike superhighway i London. Det finns idag en gång - och cykelväg mellan Malmö och Lund som går att upprusta till supercykelvägstandard. Möjligheten samt nödvändiga åtgärder för ändamålet ska utredas i förstudien. Se figur 3, för en överblick över befintligt stråk. Vidare ska Södra stambanan genomgå en utbyggnad från två till fyra spår på den åtta kilometer långa sträckan från Arlöv, norr om Malmö, till Flackarp strax söder om Lund. I samband med detta ska även stationsområdena i Åkarp, Hjärup och Burlöv byggas om. Sträckan Flackarp Lund är under utredning och ett beslut om en utbyggnad även på detta avsnitt väntas. I samband med projektet har frågan om en nyanlagd supercykelväg längs järnvägen kommit upp, se kap 1.1 om vad en supercykelväg innebär. Denna skulle i så fall dra nytta av järnvägens genhet och prioritet, vilket skulle innebära en högklassig cykelväg med minimala korsningsoch konfliktpunkter, en supercykelväg. Möjligheter att utnyttja servicevägar, temporära spår och eventuellt befintlig gång- och cykelväg till denna utbyggnad kan innebära att en högkvalitativ cykelväg kommer till stånd till en betydligt lägre kostnad än om Flackarp-Arlöv projektet inte hade genomförts. Det har alltså potential att generera mycket nytta och kvalitet till en relativt sett liten kostnad. 4

9 Figur 2. Järnvägen sedd från Burlöv station, i riktning mot Malmö. Två nya spår ska anläggas väster om de befintliga. Öresund Som CykelRegion (ÖSCR) är ett samarbete mellan 13 parter i Skåne och på Själland, bland annat Region Skåne, Trafikverket och ett antal kommuner. Denna organisation håller på att utveckla och marknadsföra det befintliga stråket mellan Malmö och Lund. Detta behandlas i kapitel 1.6 och De ska på sikt ta fram en standard för supercykelvägar. ÖSCR arbetar i syfte att stärka cyklingen i regionen och detta sker i en rad konkreta delaktiviteter där parter på båda sidor av sundet är med. Många cykelstråk är kommunöverskridande och behovet att skapa en gemensam struktur för dessa är stort, bland annat gällande skyltning cyklisterna bryr sig inte om i vilken kommun de cyklar i. Samverkan är viktig, men varje part ska aktivt arbeta med projektet internt genom att bland annat skapa projektgrupper som sysslar med mer specifika frågeställningar Syfte Förstudien är det första steget i planerings- och projekteringsprocessen mot en eventuell förbättring av cykelmöjligheterna i området mellan Malmö och Lund. Genom faktainsamling och inventering ska de befintliga förhållandena i förstudieområdet behandlas. Förstudien ska studera problem, klargöra förutsättningar samt översiktligt redovisa effekter och konsekvenser av de tänkbara alternativen. Förstudien ska också skapa underlag till samråd och ligga till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Slutligen ska den utgöra underlag för Trafikverkets beslut om hur fortsatt arbete ska bedrivas. Förstudien syftar till att utreda följande alternativ: 1) Nollalternativet 2) Nollplusalternativet upprustning av befintlig gång- och cykelväg 3) Järnvägsalternativ öster anlägga en supercykelväg öster om järnvägen 4) Järnvägsalternativ väster anlägga en supercykelväg väster om järnvägen 5

10 En kombination av olika alternativ kan också bli aktuellt. Respektive alternativs omfattning och dess förutsättningar tas fram. Befintlig gång- och cykelväg är blåmarkerad i figur 3 och järnvägen är rödmarkerad. De gula punkterna visar stråkets slut- och målpunkter. Den nordligaste representerar Stortorget i Lund och den sydligaste Värnhemstorget i Malmö knutpunkterna inom respektive kommun. Resterande två representerar slutpunkterna för den del av det befintliga stråket som denna förstudie lägger tyngdpunkten på. Figur 3. Karta över området. Den röda linjen är järnvägen och den blå är befintlig gång- och cykelväg. Streckad blå linje är den del av gång- och cykelvägen som tillhör Malmö respektive Lunds kommuner. Åtgärder på denna del av stråket är planerade inom respektive kommun Avgränsningar Förstudieområdet är beläget mellan Malmö och Lund, se figur 4. Området täcker in Malmös, Burlövs, Staffanstorps och Lunds kommun. 6

11 Figur 4. Översiktskarta med förstudieområdet markerat. Uppdraget syftar till att utreda förutsättningarna för att dra en supercykelväg längs järnvägen och hitta synergier med Flackarp Arlöv projektet, vilket ska jämföras med upprustning av befintligt stråk. Alternativa dragningar i helt ny sträckning utanför förstudieområdet har inte beaktats i denna förstudie. Befintligt stråk har inventerats mellan väg 108 i norr och till Malmö Stads gräns i söder, se bilaga 1 Inventering befintligt stråk. Ytterligare en inventering har utförts på samma sträcka för att skapa en uppfattning kring belysningsstandarden, se bilaga 3 Inventering av belysning. Anledningen till att inventeringen avgränsats där, trots att Trafikverket är väghållare på en betydligt mindre del av stråket, beror på att om effekterna och konsekvenserna av åtgärderna ska bli så verkningsfulla som möjligt bör stråket ses som en helhet. Att endast göra en ordentlig upprustning på de delar av stråket där Trafikverket är väghållare känns inte motiverbart då måluppfyllelsen blir mycket liten jämfört med en upprustning av hela stråket. Inventeringen har inte behandlat stråket inom städerna Lund och Malmö. Dock har respektive kommun upprättat åtgärdsplaner för stråket. Samordning via ÖSCR har skett och bör utökas i senare skede Brister och problem Befintlig gång- och cykelväg är ungefär 17 km lång mellan Värnhemstorget i Malmö och Stortorget i Lund, knutpunkterna inom respektive kommun. Avståndet mellan de inre punkterna i figur 3 är ungefär 10 km. Stråket som sträcker sig längs med Gamla Lundavägen och passerar de mellanliggande orterna Arlöv, Åkarp och Hjärup är mestadels separerad från motorfordonstrafik. Den befintliga gång- och cykelvägen har brister framförallt gällande framkomlighet, säkerhet, information, komfort och trygghet. 7

12 Figur 5. Exempel på den befintliga gång- och cykelvägens varierande standard. Bilden till vänster visar gångoch cykeltunneln under Gamla Lundavägen där stråket är brett och mötande cyklister separeras med en mittlinje. Bilden till höger visar gång- och cykelbanans smalaste parti, beläget strax öster om Åkarp. Om stråket ska uppnå önskvärd standard och därmed bidra till att fler personer väljer att cykla till arbete, service, handel, fritidsaktiviteter etc. behöver åtgärder vidtagas. Ett stort antal korsningar sänker medelhastigheten och försvårar cyklistens framfart. Smala partier gör det svårt att mötas och beblandning med gångtrafikanter, personer som väntar på bussen etc. gör att framkomligheten på vissa partier är begränsad. Stråket kan även upplevas som inkonsekvent då det byter sida av vägen ett antal gånger. Mittlinje finns endast på vissa ställen och på de ställen trafikslagen skiljs åt byter gång- och cykelsektionerna sida ett antal gånger. Komfortmässigt håller stråket varierande standard. Vissa överfarter är upphöjda vilket är bra men beläggningskvaliteten varierar. Några partier är väldigt vindutsatta och sidoområdena är på somliga platser vildvuxna, skymmer sikten och inkräktar på gång- och cykelbanan. Skyltningen brister då den helt saknas på vissa platser, är otydlig på andra och saknar sammanhang stråket igenom. För mer detaljerad beskrivning av befintlig sträcka se bilaga 1 samt bilaga Aktualitet I nuläget finns ingen finansiering för hela projektet utan det har initierats i och med utbyggnaden av Södra stambanan. Järnvägs- och arbetsplaner för vägarna kring järnvägen beräknas vara klara under första halvåret 2012 och byggperioden är preliminärt En eventuell supercykelväg längs järnvägen bör samordnas med detta projekt och byggstart bör ligga inom ungefär samma tidsram. I Trafikverkets Cykelledsplan för Skåne finns det planer på att bygga en ny gång- och cykelväg mellan Hjärup och Flackarp, se figur 6. Denna utbyggnad ska ske inom tidsperioden En budget på 1,4 Mkr är satt och detta skulle kunna fungera som delfinansiering av en eventuell supercykelväg längs järnvägen. 8

13 Figur 6. Gång- och cykelvägen mellan Hjärup och Flackarp som ingår i Cykelledsplan för Skåne ÖSCR ska, i delprojektet Commute n bike, ta fram en standard för supercykelvägar. Detta ska dels göras genom att studera exempel från andra länder och deras cykelarbete, bland annat Cycle superhighways som the city of London har profilerat sig mycket med samt de danska Cykelsuperstierna som Köpenhamn arbetar med. Att samla in information från cyklister som regelbundet pendlar längre sträckor till jobb och skola är också en stor och viktig del. Som ett steg i ÖSCR:s projekt har ett antal interkommunala pilotstråk valts ut, bland annat den befintliga gång- och cykelvägen mellan Malmö och Lund men även gång- och cykelvägarna mellan Malmö och Vellinge samt mellan Malmö och Lomma. Stråket Malmö - Lund är inventerad, respektive väghållare ska vidta en del åtgärder på sin respektive delsträcka och till cykelsäsongen 2012 kommer en kampanj inledas. I kampanjen ska temporära skyltar sättas upp längs hela stråket och trycksaker i form av cykelkartor och informationsmaterial om cykelpendling ska skickas ut till hushållen i Malmö, Lund och mellanliggande orter. Rastplatser vid stråkens början och slut ska dels fungera som samlingspunkter för pendlare men ska också informera och uppmuntra till cykelpendling, bland annat genom infopelare som talar om hur många minuter det tar att cykla till respektive ort. Commute n bike ska tills dess att kampanjen startar ha upprättat en hemsida, som bland annat ska fungera som ett forum för cyklister samt möjlighet för allmänheten att föra dialog med planerarna gällande åtgärdsförslag på stråken etc. Vidare kommer förslagen fungera som underlag när en definitiv standard för supercykelvägar ska tas fram. Denna förstudie drivs vid sidan om ovan nämnda projekt. Detta innebär att en definitiv standard för supercykelvägar ännu inte finns i Sverige. En dialog har förts med representanter från ÖSCR och preliminära kvalitetskrav har formulerats. 9