Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden"

Transkript

1 Datum Dnr Sida 1(17) Faktabilaga till Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden 1

2 Faktabilagor Innehåll Mål, styrdokument och uppdrag 3 Biblioteken i Värmland 4 Folkbiblioteken 5 Karlstads universitetsbibliotek 6 Skolbibliotek och andra utbildningsbibliotek 7 Sjukhusbiblioteken 8 Övriga bibliotek 8 Länsbiblioteket i Värmland 8 Plattformar för samverkan 10 Utvärdering av regional biblioteksplan Omvärld och utmaningar 14 2

3 Mål, styrdokument och uppdrag Kommunal nivå Kommunerna ska enligt bibliotekslagen anta planer för biblioteksverksamheterna. I Värmland har tolv av sexton kommuner gjort det till och med år 2011: Arvika, Eda, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Torsby. Under biblioteksplanens löptid bör samtliga kommuner eftersträva att aktualisera eller upprätta biblioteksplaner. Någon samlad uppföljning eller utvärdering av de kommunala biblioteksplanerna har inte gjorts på nationell eller regional nivå. Från 2012 har dock Kungliga Biblioteket (KB) fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de regionala och kommunala biblioteksplanerna har utformats och hur de används. Utöver biblioteksplanerna styrs verksamheten vid folkbiblioteken de mål och riktlinjer som finns i kommunen i form av årliga verksamhetsplaner, balanserade styrkort eller andra styrdokument. Regional nivå Den tidigare regionala biblioteksplanen gällde under åren Inför upprättandet av en ny biblioteksplan har den tidigare planen utvärderats av en extern utredare. Länsbiblioteket i Värmland är en del av Region Värmland. Det innebär att styrdokumenten för verksamheten är det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser , den regionala kulturplanen, Region Värmlands verksamhetsplan samt Länsbibliotekets egen årsplan. Utvecklingsprogrammet är regionens gemensamma framtidsdokument för att skapa en hållbar tillväxt. Programmet ska enligt beslut av regionstyrelsen revideras under Den regionala kulturplanen ska från 2013 ligga till grund för fördelningen av statsbidrag till en rad regionala kulturverksamheter, bland annat Länsbiblioteket i Värmland. Nationell nivå De nationella kulturpolitiska målen, som enligt riksdagens beslut gäller från 2010, utgör en samlad nationell referensram för alla samhällsområden inom stat, kommuner och landsting/regioner. Verksamheten inom biblioteksområdet regleras mer specifikt av bibliotekslagen, som bland annat betonar folkbibliotekens tredelade roll och uppdrag i samhället; att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Bibliotekslagen anger att länsbiblioteken ska bistå folkbiblioteken och att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. 3

4 Under 2010 gjordes en översyn av bibliotekslagen. I maj 2012 presenterade regeringen ett förslag till en ny bibliotekslag, som är tänkt att träda i kraft 1 juli Genom förslaget förstärks principen om att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri och att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Den nya lagen föreslås vara teknikneutral och särskilt ange att folkbiblioteken ska främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande. Ett kvalitetskrav föreslås genom en bestämmelse om att folkbibliotekens utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet. KB ska utöva nationell överblick samt främja samverkan och utveckling. Bland annat ska KB arbeta med utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. KB ska särskilt ansvara för det nationella biblioteksdatasystemet Libris. Ansvaret för den nationella biblioteksstatistiken ska också ligga på KB. För arbetet med nationell bibliotekssamverkan har KB skapar en särskild inflytandestruktur med styr- och expertgrupper. I styrgruppen för Libris nationella infrastruktur ingår Anna Christina Rutquist från Länsbiblioteket i Värmland, i expertgruppen för metadata Mikael Arvidsson från Karlstads universitetsbibliotek och i expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Katarina Kristoffersson från Arvika bibliotek. Genom att KB fått det nationella uppdraget att driva utveckling och samordning av digitala tjänster inom biblioteksområdet har Kulturrådet i sitt Budgetunderlag efterlyst att länsbiblioteken får ett delvis förtydligat uppdrag inom kultursektorn där litteraturen blir mera central. Kulturrådet har bland annat till uppgift att fördela statsbidrag till utgivning och spridning av litteratur och till läsfrämjande insatser. Kulturrådet fördelar dessutom statsbidrag till regional kulturverksamhet, inklusive biblioteksverksamhet. Regeringen har också gett Kulturrådet i uppgift att verka för fler fristäder för förföljda författare. Internationellt Unesco, FN-organet för utbildning, vetenskap och bibliotek antog redan 1949 ett folkbiblioteksmanifest, som senast reviderades I det anges att folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Unesco har också antagit manifest för skolbiblioteken samt ett mångkulturellt biblioteksmanifest. Biblioteken i Värmland 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. (Bibliotekslagen) 4

5 Biblioteken är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner och den samhällsinstitution som undersökningar visar att flest svenskar har förtroende för. Folkbiblioteken 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. (Bibliotekslagen) Folkbiblioteken har en särställning i lagstiftningen. Musik- och kulturskolor, stöd till föreningslivet, konsthallar och biografer är alla frivilliga kommunala åtaganden, men ett folkbibliotek ska kommunen ha, enligt bibliotekslagen. Folkbiblioteken fungerar som mötesplatser, både formellt och informellt. Uppdraget är brett: att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt, vilket kan handla om kulturprogram, aktiviteter och uppsökande verksamhet, ofta i samverkan med andra aktörer. Ett brett samarbete kännetecknar biblioteken. Det kan till exempel vara samverkan med BVC, äldreomsorgen, studieförbund, kulturföreningar, hembygdsföreningar, förskolan, grund- och gymnasieskolan och näringslivet. Målgrupper är allmänheten, studerande, offentlig förvaltning och näringsliv. Särskild uppmärksamhet ska ägnas prioriterade grupper såsom barn och ungdomar. Under 1990-talet fick biblioteken en allt tydligare roll som kunskaps- och informationscentrum och en resurs för studerande i alla åldrar. Detta sammanföll med kraftiga nedskärningar av biblioteksverksamheterna. Ingenstans minskade antalet filialer och årsverken så kraftigt som i Värmland. Samtidigt försvann många bokbussar. I Värmlands sexton kommuner finns totalt 42 utlåningsställen (2011) 16 huvudbibliotek, 18 biblioteksfilialer och åtta bokbussar. På flera håll i Värmland är folkbiblioteken samlokaliserade med skolor, utställningslokaler, samlingssalar, hörsalar och/eller andra kommunala mötesplatser. Bokutlåningen av framförallt skön- och facklitteratur för vuxna minskar, medan efterfrågan på musik och filmer ökar. I genomsnitt gör värmlänningen 7,3 lån per år (2010), vilket är strax över riksgenomsnittet. Totalt innebär det 1,6 miljoner utlån. Utlånen per invånare 5

6 varierar mellan 4 och 9. Bland böckerna toppar svenska deckare och barnböcker listan över de mest utlånade titlarna. Det samlade bokbeståndet var ,3 miljoner volymer. Antalet böcker per invånare varierar från 3,5 till 9,5. De årliga nyförvärven varierar från ca 0,2 böcker per invånare till cirka 0,35. Totalt förvärvade de värmländska biblioteken cirka titlar Barnböckerna utgör nästan hälften av utlåningen (2009). I de olika kommunerna varierar den årliga barnboksutlåningen från 10 till nästan 30 titlar per barn i åldern 0-14 år. Biblioteken hade tillsammans knappt AV-medier år Beståndet varierar kraftigt, från 0,2 till 0,9 per invånare. De värmländska folkbiblioteken har ett större antal biblioteksdatorer per invånare än riket som helhet, men en stor del av dessa är föråldrade och behöver bytas ut. De värmländska biblioteken rapporterar färre besök än biblioteken i de flesta andra län hade bara Västmanland ett lägre genomsnitt. Totalt registrerade de värmländska biblioteken 1,7 miljoner besök under året. Antalet besök per invånare varierar mellan tre och tio i kommunerna. De värmländska folkbiblioteken redovisade tillsammans 133 årsverken Antalet årsverken per invånare varierar från 0,38 till 0,77. Karlstads universitetsbibliotek 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. (Bibliotekslagen) Huvuduppdraget för Karlstads universitetsbibliotek är att effektivt betjäna, främja och höja kvaliteten på lärande, högre studier och vetenskaplig forskning. Det är ett offentligt forskningsbibliotek, öppet för alla som har behov av att använda dess samlingar. Universitetsbiblioteket ska präglas av öppenhet mot målgrupperna studenter, forskare, lärare och allmänhet. Ambitionen är att erbjuda en miljö som stimulerar såväl nyfikenhet, kunskap som kreativitet. Här erbjuds även undervisning i informationssökning. I biblioteket på Karlstads universitet erbjuds en modern studiemiljö. Här finns 230 datorarbetsplatser, sittplatser och 28 grupprum. Under 2010 gjordes nära besök på biblioteket, vilket är en hög siffra nationellt sett. Besökarna gjorde lokala lån. Totalt redovisade biblioteket drygt fysiska enheter och drygt digitala titlar. Musikhögskolan Ingesund, som tillhör Karlstads universitet, är en del av universitetsbiblioteket. 6

7 År 2010 redovisade universitetsbiblioteket 33 årsverken. Verksamheten kostade drygt 49 miljoner kronor. Skolbibliotek och andra utbildningsbibliotek 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skollagen Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera till ett ökat läsintresse. De ska också vara ett stöd för skolornas pedagogiska verksamhet. Målgruppen är därmed inte bara elever utan också lärare och annan personal. Den nya skollag som infördes 1 augusti 2010 innehåller en skärpt skrivning om elevernas tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen har tolkat detta avsnitt i skollagen och ställer följande krav på ett skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler, eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Omkring en tredjedel av landets skolenheter främst mindre skolor saknar skolbibliotek. Värmland har cirka 35 gymnasieskolor, varav ungefär en tredjedel uppges ha skolbibliotek och studiecenter. På grundskolorna finns en varierad biblioteksverksamhet från bemannade och obemannade bibliotek till stora och små boksamlingar. På vissa skolor är skolbiblioteket integrerat i ett filial- eller huvudbibliotek. Värmland tillhör de län i landet med lägst andel skolor som har skolbibliotek eller samverkar med ett folkbibliotek. Skolbiblioteken kan ha en bred verksamhet. De kan vara medarrangörer i skolornas kulturevenemang och en resurs vid speciella läsveckor. De erbjuder en plats på skolan med lugn och ro samt studieplatser för både enskilt arbete och för grupparbeten. Skolbiblioteken vill också vara till stöd när eleverna jobbar med projektarbeten. Här erbjuds därför bland annat undervisning i informationssökning. Huvudmän för grundskolans och gymnasieskolans bibliotek är kommunernas politiska nämnder med ansvar för skol- och utbildningsfrågor. Rektor har det övergripande ansvaret för att skolbiblioteket finns med i skolans arbetsplan och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till målen. Bibliotek med viss bemanning finns även vid länets folkhögskolor: Ingesund, Kyrkerud, Klarälvdalen, Kristinehamn och Molkom, alla med Region Värmland som huvudman, samt Geijerskolan. 7

8 Sjukhusbiblioteken Sjukhusbiblioteken tillhandahåller medicinsk speciallitteratur i tryckt och elektronisk form till landstingets personal. Biblioteken fungerar som vårdens forskningsbibliotek med medicinska databaser samt fjärrlån, kurser i informationssökning mm. Sjukhusbiblioteken ska även tillfredsställa patienternas behov av information, kunskap och kultur. Sjukhusbibliotek finns vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. De har lång erfarenhet av att bidra med information och utbildning om hälsa och sjukdom, samt erbjuda kultur till sjukvårdens personal, vårdstuderande, forskare, patienter och deras närstående. Här finns medicinska böcker, tidskrifter och databaser under samma tak som skönlitteratur i bok- och ljudform, musik och film. På Centralsjukhuset i Karlstad finns den största samlingen av medicinsk information i Värmland. Sjukhusbiblioteken samarbetar med kommunbiblioteken inom Bibliotek Värmland vilket bland annat innebär att om man lånar en bok på sjukhuset, kan den lämnas tillbaka på ett kommunalt bibliotek. Genom detta samarbete har alla värmlänningar tillgång till det medicinska bokbeståndet. En relativt ny uppgift för sjukhusbiblioteken i Värmland är att delta i patient- och närståendeutbildningar om olika sjukdomar och deras behandlingar. I samråd med vårdpersonal tas relevant information fram till grupperna. Man ger också förslag till var på internet man kan hitta mer information och diskuterar källkritik. Ett av de nationella nätverk inom vilka sjukhusbiblioteken samarbetar producerar patientinformationsdatabasen Pion. Patienter på sjukhusens vårdavdelningar förses med böcker, filmer och musik från sjukhusbiblioteken. Huvudman för sjukhusbiblioteken är Landstinget i Värmland. Landstingets redovisade kostnader för verksamheten 2011 var cirka 9,5 miljoner kronor. Övriga bibliotek I länet finns också bland annat specialbibliotek vid statliga myndigheter (Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), företagsbibliotek (Stora Enso) och ett bibliotek på Värmlands Museum. Länsbiblioteket i Värmland 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. (Bibliotekslagen) Länsbibliotekets verksamhet har under 2000-talet fått ett starkare utvecklingsperspektiv. Det centrala i arbetet har allt mer blivit regional och nationell samverkan för biblioteksutveckling. 8

9 Länsbibliotekets uppgift slogs fast i biblioteksplanen för Enligt den ska Länsbiblioteket i Värmland verka för ökad samverkan mellan länets bibliotek bistå biblioteken med kompletterande medieförsörjning bidra till bibliotekspersonalens kompetensutveckling stärka biblioteken som mötesplatser för elektronisk information marknadsföra det litterära Värmland samarbeta med centrala och regionala institutioner vara en del av det nationella och internationella biblioteksnätverket I Region Värmlands verksamhetsplan för 2012 beskrivs uppdraget så här: Länsbiblioteket ska initiera, stödja och samordna biblioteksutveckling, bidra till att utbudet av och tillgången till information förbättras i hela länet exempelvis genom nya digitala medier och systemlösningar för samordning och tillgänglighet, öka intresset för Värmlandslitteratur, förmedla fjärrlån och ansvara för inläsningstjänst. Under 2012 är Länsbibliotekets uppgifter att bland annat: aktivt delta i det nationella arbetet med att ta fram en ny infrastruktur inom biblioteksområdet, vara en länk mellan nationell, regional och kommunal nivå, och arbeta proaktivt för att regionala och lokala behov tillgodoses i processen med att förnya Kungliga Bibliotekets uppdrag, utbilda länets personal inom prioriterade områden som sociala medier, bemötande och forskningsrön kring barns läsande och effekter, utveckla det virtuella sömlösa gränssnittet inom Bibliotek Värmland och en webblösning för biblioteken, utveckla verksamheten för äldre i projektet Prosit i samverkan med andra länsbibliotek samt kommunbiblioteken och i projektet Läsglädje i samverkan med studieförbund och kommunbibliotek, utveckla tekniken för att tillgängliggöra litteraturen via telefoner och läsplattor, förbättra tillgång till medier på Värmlandsbiblioteken genom effektivare samarbete. Länsbiblioteket är också projektägare för KUB, ett kompetensutvecklingsprojekt inom fyra län (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppland) som bedrivs med stöd av EU:s sociala fond. Projektet pågår till och med halvårsskiftet Målgruppen för Länsbiblioteket i Värmland är i första hand länets sexton kommunbibliotek (folkbiblioteken). Länsbiblioteket hade tidigare ansvaret för Värmlandsmontern på Bok& Bibliotek i Göteborg och för Värmländsk bokmässa på Värmlands Museum. Sedan 2009 har detta ansvar lagts ut på Värmländska Författarsällskapet. Länsbiblioteket har fyra tillsvidareanställda genomförde totalt 75 arrangemang (kurser, arbetsmöten etcetera) för cirka 700 deltagare. 9

10 Länsbibliotekets basverksamhet finansieras genom statsbidrag (2012: kronor) och Region Värmlands årsanslag (2012: kronor). Plattformar för samverkan 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folkoch skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. (Bibliotekslagen) Biblioteken i Värmland samverkar sedan länge i syfte att utvecklas, att nyttja de samlade resurserna på ett effektivt sätt och att ge medborgarna en så hög servicenivå som möjligt. Bibliotek Värmland Bibliotek Värmland bildades 2003 som ett samverkansprojekt mellan de värmländska biblioteken: alla kommunbibliotek, Länsbiblioteket i Värmland, sjukhusbiblioteken och universitetsbiblioteket. Målet har genom åren varit att finna praktiska lösningar som främjar gränsöverskridande samarbete mellan kommuner och institutioner, höjer kvaliteten i verksamheten och gör det enklare för biblioteksanvändarna oavsett var de befinner sig. Genom samarbete såg biblioteken att det var möjligt att erbjuda till exempel ett bredare bokurval, fler talböcker, bättre datakataloger, fler databaser och bättre utnyttja den samlade specialkompetens som finns i länet. Genom samverkan kunde synergieffekter uppnås och resurserna kunde användas bättre och mer effektivt, till en lägre kostnad för det enskilda biblioteket. Den tekniska utvecklingen som öppnat för nya möjligheter har varit en drivkraft i samarbetet. Bildandet av Bibliotek Värmland blev också starten för nya arbetssätt som skapat ett större och gemensamt engagemang hos bibliotekspersonalen i länet. Arbetsgrupper har genomfört försöksverksamhet inom olika områden, till exempel mediesamarbete, databaser, biblioteksportal, inköpssamarbete, marknadsföring och barnbiblioteksverksamhet. På detta sätt är samtliga värmländska bibliotek medaktörer i allt från operativ verksamhet till utbildning och utveckling. De arbetssätt och arbetsmetoder som har utvecklas under åren inom Bibliotek Värmland utgör idag den strategi som Länsbiblioteket i Värmland tillämpar i det regionala utvecklingsarbetet. Innehållet styrs av de konkreta behov som finns hos de samverkande biblioteken och skapats av ökade tekniska möjligheter. Visionen är att tillgodose individens behov av upplevelser, kompetens och mångfald. Bibliotek Värmland sätter brukaren i centrum och kliver över invanda gränser. Målet är att med högsta möjliga kompetens och en effektiv samordning av resurserna skapa hög kvalitet på biblioteksservicen för användarnas bästa. All verksamhet tar sin utgångspunkt 10

11 i individens behov och alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. Värdegrunden har utgått från att personalens kunskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Det finns tre kärnvärden som genomsyrar såväl det interna som det externa arbetet: Generositet som är grunden för ett ömsesidigt samarbete. Integritet så att varje individ och bibliotek får behålla sin profil. Delaktighet för att ta tillvara den kraft och kunskap som finns hos bibliotekspersonalen. Samverkan i Bibliotek Värmland har lagt grunden till fördjupade samarbeten. Projekt Selma, ett gemensamt biblioteksdatasystem för tolv värmländska kommuner, och en gemensam bibliotekswebb beskrivs närmare i nästföljande avsnitt. Bibliotek Värmland har setts som ett nationellt föredöme och har nominerats till Årets Bibliotek i Sverige 2005 och Projekt SELMA ett gemensamt biblioteksdatasystem Inom Bibliotek Värmland föddes idéer om samarbeten som inte gick att genomföra på grund av att de olika aktörernas datasystem inte kunde kommunicera med varandra. Detta aktualiserade frågan om att ersätta de olika systemen med ett gemensamt biblioteksdatasystem för Värmland. Länsbiblioteket i Värmland fick i uppdrag att göra en förstudie och presentera för- och nackdelar. Denna resulterade i att tolv kommunbibliotek som sedan tidigare använde datasystemet Book-IT, bestämde sig för att ansluta sig till SELMA, som det gemensamma datasystemet kom att kallas. Dessa kommuner är Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Säffle, Torsby och Årjäng. Sunne, Hagfors, Storfors och Kristinehamns kommuner valde att fortsätta använda Librasystemet. De är dock deltagare i det övergripande Bibliotek Värmland-samarbetet. SELMA förverkligades under Projektet finansierades av Region Värmland och de deltagande kommunbiblioteken. Med ett gemensamt biblioteksdatasystem kunde de samverkande kommunerna erbjuda sina invånare en bättre biblioteksservice. Lånekortet på ett bibliotek gäller för alla tolv. Kom till ett bibliotek och du får tillgång till alla! var en slogan som sammanfattade de nya möjligheter som införandet av SELMA gav. I maj 2010 presenterades en utvärdering av SELMA-projektet, gjord av Region Värmland och Länsbiblioteket i Värmland. Via en webbaserad enkätundersökning fick bibliotekspersonal som använde systemet svara på frågor och ge sina synpunkter. Slutsatsen blev att SELMAsamarbetet fungerade på ett utmärkt sätt. Det fanns inte många problem som inte kunde lösas. Effektmålen uppnåddes: 11

12 Bokbestånd: Alla värmlänningar som har ett bibliotekskort på ett SELMA-bibliotek kan se, reservera, låna om i hela SELMA:s mediebestånd. Hela mediebeståndet är synligt för användarna på nätet. Det lånas mer och böckerna står inte på hyllan utan är utlånade. Ekonomi: SELMA-biblioteken har vunnit ekonomiskt på sammanslagningen, även om det inte skett i den omfattning man räknade med. De ekonomiska vinsterna kommer sig av att man numera delar på två servrar, driftskostnader och licenskostnader för dessa. Biblioteken har även kunnat samfinansiera. Effekten av tilldelade biblioteksresurser är större än tidigare. Trots krympta anslag kan man erbjuda ett kvalitativt och kvantitativt bra litteratururval i SELMA. Tjänster för bättre tillgänglighet: Låntagaren kan logga in med sitt personnummer istället för bibliotekskortet när hon vill låna om, reservera etc. Sms-tjänsten för reservationsmeddelanden och övertidsvarning finns nu på alla SELMA-bibliotek. Region Värmland och länsbiblioteket är systemägare för biblioteksdatasystemet och har utvecklingsansvar. Biblioteken köper IT-drift och systemförvaltning av Karlstads kommun. Kostnaderna fördelas enligt en särskild fördelningsnyckel, som bland annat ta hänsyn till antalet kommuninvånare. Styrgruppen för SELMA utgörs av de deltagande bibliotekens chefer/ansvariga. Ordförande är länsbibliotekarien. Beslut fattas i konsensus och är bindande. Utöver styrgruppen finns en grupp som består av de systemansvariga på de deltagande biblioteken. SELMA-arbetet regleras genom ett antal avtal mellan parterna och gentemot leverantörerna av drift och service. Flytande mediebestånd Under gjordes ett försöksprojekt med flytande mediebestånd. Det innebär att böcker, cd-skivor, dvd:er med mera inte tillhör ett specifikt bibliotek. Vid retur från en låntagare görs materialet tillgängligt igen via katalogen på det bibliotek där det återlämnades. Detta betyder bland annat till färre transporter, minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. Kulturrådet beviljade kronor i projektmedel till satsningen. Biblioteken avsatte tillsammans kronor och Länsbiblioteket bidrog med kronor som staten bidrar med till medier, inom ramen för statsbidraget. Dessutom bidrog biblioteken med sin arbetstid. Gemensam bibliotekswebb: bibliotekvarmland.se De tolv biblioteken inom Selma-samarbetet såg det som ett naturligt steg att gå vidare tillsammans och etablera en gemensam, interaktiv webbkatalog. Denna syftar till att öka nyttan av samarbetet ytterligare, samt att i ännu högre grad göra bibliotekens resurser tillgängliga för medborgarna. Utökat samarbete ska även spara kostnader för biblioteken. I december 2011 lanserades en helt ny sajt med webbadressen bibliotekvarmland.se. 12

13 Den värmländska bibliotekswebben är ett virtuellt bibliotek öppet dygnet runt årets alla dagar. Det har blivit ännu enklare för låntagarna att använda biblioteket hemifrån. Innehållet och funktionerna på bibliotekvarmland.se har också till uppgift att: locka till läsning vara en plattform för informationssökning underlätta för besökaren att hitta och använda sig av bibliotekens utbud samordna personalresurser och kompetens informera om evenemang som anordnas av biblioteken vara interaktiv och uppmuntra besökaren till dialog underlätta självbetjäning. Förväntningarna handlar om att antalet lån och webbesök för de deltagande biblioteken ska utvecklas på ett mer positivt sätt än vid jämförbara bibliotek. Projektet för utveckling och genomförande av den gemensamma bibliotekswebben har samordnats av Länsbiblioteket i Värmland. De deltagande biblioteken bildar en särskild webbgrupp som rapporterar till SELMA:s styrgrupp. KUB KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal, tänkt att pågå från februari 2012 till juni Projektet genomförs i fyra län, totalt 49 kommuner, med en total budget på 10 miljoner kronor, finansierad av ESF. Region Värmland är projektägare. I KUB-projektet ska deltagarna analysera vilket slags bibliotek användarna vill ha om fem år, och sedan skaffa sig den kompetens som krävs för att arbeta där. Projektet ska tillämpa arbetsplatsbaserat lärande och utveckla biblioteken till lärandemiljöer. Det ska också öka personalens anställningsbarhet. Utvärdering av regional biblioteksplan Den regionala biblioteksplanen för fastställdes av regionstyrelsen i november En utvärdering av planen genomförd av IGO-R AB presenterades i oktober Inom ramen för denna undersöktes de värmländska bibliotekens upplevelser av samarbetet dem emellan. Dessutom gjordes en avgränsad ekonomisk analys av Selma-samarbetets effekter. Syftet med det regionala samarbetet har varit att: öka användandet av bibliotekens informations- och medieresurser utveckla en gemensam teknisk infrastruktur vidareutveckla medarbetarnas kompetenser och arbetssätt. Det övergripande målet har varit att biblioteken ska erbjuda en service av hög kvalitet med högsta möjliga kompetens och med effektiv samordning av resurser. Alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. 13

14 De lokala bibliotekens chefer och medarbetare ger en positiv bild av samarbetet: Kompetenser och arbetssätt har utvecklats vilket gagnar den enskilda biblioteksanvändaren. Företrädare för de olika biblioteken har fått ökade insikter om varandras kunskaper. Inställningen till användarnas informationsbehov uppfattas som ett gemensamt ansvar. Tolv av Värmlands 16 kommuner samarbetar för uppbyggnaden av en gemensam infrastruktur. Det finns en risk för att det på sikt kan uppstå olika utvecklingsnivåer mellan olika grupper av bibliotek. En ekonomisk analys av SELMA-projektet visar att användarna fått tillgång till ett ökat mediebestånd och därmed en ökad tillgång till medierna. Driftkostnaderna har minskat då de delats mellan fler parter. Kostnaderna för licenserna har påverkats då de deltagande biblioteken samordnat sina inköp och krav på leverantörerna. Kvaliteten i IT-systemet förbättrats. Det är särskilt de mindre biblioteken som har dragit ekonomisk nytta av samordningen eftersom de annars haft svårt att på egen hand finansiera de förbättringar som nu har uppnåtts. Länsbiblioteket i Värmlands uppgift har varit att stimulera biblioteksutvecklingen i länet i samverkan mellan de olika biblioteken. Den uppgiften bedöms som genomförd utifrån vad som angivits i biblioteksplanen. I nästa biblioteksplan är det viktigt att: tydligare betona användarperspektivet i olika strategier fördjupa det befintliga samarbetet vidareutveckla Bibliotek Värmland på webben och i mobilwebben vidga mediebegreppet utveckla en plattform för politisk dialog om strategiska biblioteksfrågor där såväl lokala som regionala politiker och tjänstemän medverkar. Omvärld och utmaningar Bibliotekens roll och betydelse i samhället utvecklas kontinuerligt utifrån de samhällsförändringar som sker och den påverkan de har och väntas få på bibliotekens verksamhet. Förändringarna innebär både nya möjligheter och stora utmaningar. Nedan beskrivs några av de faktorer som kan påverka bibliotekens utvecklingsarbete. Det finns anledning att ytterligare fördjupa analysen av vilken påverkan förändringarna kan få. Demografiska förändringar Värmland har sedan lång tid tillbaka en negativ befolkningsutveckling, som särskilt drabbat kommunerna i norra och östra länsdelen. De enda kommuner som ökat sin befolkning sedan 1990 är Karlstad och Hammarö. 14

15 Kommunerna har olika karaktär: enligt SKL kan de karakteriseras som en större stad, tre förortskommuner, fem varuproducerande kommuner, en pendlingskommun, två kommuner i tätbefolkad region, två kommuner i glesbefolkad region och två glesbygdskommuner. Nästan 75 procent av befolkningen bor i en tätort. Genomsnittet för riket är 85 procent. Andelen äldre ökar i hela länet, medan både andelen och antalet ungdomar minskar för varje år. Samtidigt blir de äldre som grupp betraktat allt friskare, med en högre utbildningsnivå, och ställer ökade krav på delaktighet och tillgänglighet till information och upplevelser. De kulturaktiva äldre kommer sannolikt att bli fler i framtiden. Ökad rörlighet Många rör sig över kommungränserna för arbete, studier, shopping, fritidsboende eller fritidsysselsättningar. Omkring personer i Värmland arbetspendlar över kommungränsen. Som brukare besöker man det bibliotek som passar bäst, oavsett var man är mantalsskriven. Ur ett medborgarperspektiv talar det för att det finns många fördelar med att betrakta de värmländska biblioteken som ett bibliotek. Kompetensutveckling och utbildningsnivå Möjligheterna att stärka regionernas konkurrenskraft och tillväxt hänger tätt samman med vilka förutsättningar invånarna ges för att under livet utveckla och underhålla sin kompetens. Biblioteken har efterhand fått en allt viktigare roll som för det livslånga lärandet, oavsett om det gäller bildning av eget intresse eller formell utbildning inom något område. Kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. För att Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt och för att vi som individer ska kunna hävda oss krävs utvecklad informationskompetens. Nationella undersökningar visar att lågutbildade lånar färre böcker, läser mindre, använder internet mindre och besöker biblioteken i mindre utsträckning. Detta är en särskild utmaning för Värmland som med undantag för Karlstads och Hammarö kommuner har en lägre andel högskoleutbildade än riket. Generellt har män i Värmland en lägre utbildningsnivå än kvinnor. Av de elever som går ur gymnasiet är det en relativt låg andel som inom tre år går vidare till högskolestudier. Informationsteknik och digital delaktighet Utvecklingen av internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. Utvecklingspotentialen är stor och de kommersiella aktörernas utveckling av digitala tjänster leder till ökade förväntningar från medborgarna på vilka e-tjänster den offentliga sektorn ska tillhandahålla. Människor tar för givet att allt fler ärenden ska kunna utföras enkelt, snabbt och säkert via nätet. Nya förväntningar och behov uppstår. I dag är till exempel tillgång till trådlöst internet ett självklart krav från många biblioteksbesökare och många förväntar sig att biblioteken tillhandahåller digitala applikationer för mobiltelefoner och surfplattor. 15

16 Samtidigt finns det medborgare som inte är digitalt delaktiga och som därför ställs helt eller delvis utanför när kommersiella och samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på internet. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2011 handlar det framförallt om äldre (över 65 år), särskilt lågutbildade kvinnor. I åldersgruppen år är det 98 procent som använder internet, men för att vara digitalt delaktig krävs givetvis inte bara tillgång till tekniken utan också kunskap. Deltagarkultur Internet och den tekniska utvecklingen har inneburit nya möjligheter till medskapande och deltagande i form av kreativt skapande och aktivt medborgarskap. Mediekonsumenterna har också blivit producenter, som skapar text, bilder, musik, film etcetera på nätet. Det är en stor utmaning för biblioteken att integrera deltagarkulturen i sin verksamhet, inte bara på webben utan också i bibliotekslokalerna. Förändrade vanor Boklånen minskar över tid, men det beror mer på förändrade vanor än ett missnöje med biblioteken. Skälet är bland annat att fler väljer att köpa sina böcker i stället för att låna dem, men också att man delvis väljer andra informationskällor, som internet och televisionen. Utlån av nya medier har ökat, men med en breddad tillgång till digital distribution av till exempel musik och filmer är det sannolikt att den trenden kommer att brytas. Läsförmåga Läsandet minskar, framförallt hos unga män. Det som skapar skillnader i läsförmåga är dessutom social bakgrund och mångspråkig bakgrund. Andelen vuxna svenskar som aldrig läser böcker har enligt en undersökning ökat med 10 procentenheter de senaste 20 åren. Bokutgivning och bokförsäljning Bokutgivningen i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Över titlar ges ut varje år, varav mer än skönlitterära. Allt fler ger ut på eget förlag. Bokförsäljningen har ökat stadigt sedan 80-talet, men har visat en nedåtgående kurva de senaste åren. Det säljs cirka 80 miljoner böcker i Sverige varje år. Försäljningen via internet ökar, medan bokhandlare, varuhus och bokklubbar minskar sin försäljning. På 1970-talet hade de flesta värmländska kommuner minst en bokhandel. I dag återstår bara en handfull. Biblioteksbesök och rollen som mötesplats En minskande andel av befolkningen besöker biblioteken. Minskningen kan delvis kopplas till en ökad tillgång till digitala bibliotekstjänster, som minskar behovet av fysiska besök på biblioteken för att till exempel beställa eller låna om medier. För att bryta trenden behöver biblioteken skapa fler anledningar till besök. Bibliotekens utbud av medier kommer sannolikt att få allt mindre betydelse för bibliotekens attraktionskraft. Boklånen minskar och i takt med att den digitala tillgången till olika medier ökar kommer sannolikt den fysiska utlåningen att minska. I ett sådant perspektiv blir bibliotekens roll som mötesplats och kulturhus allt viktigare. 16

17 Litteraturutredningen Regeringen tillsatte 2011 en kommitté som ska analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser. Kommittén ska bland annat analysera litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser och bokmarknaden. Kommittén lämnade sina första förslag i oktober Uppdraget ska redovisas senast 1 september

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden

Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden Datum 2012-10-25 Dnr RV2012-324 Sida 1(11) Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden 1 Innehåll Förord... 3 Inledning... 3 Utgångspunkter för utveckling och

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Gemensam bibliotekswebb 2.0

Gemensam bibliotekswebb 2.0 2010-10-04 Sammanfattning SELMA-biblioteken går vidare i arbetet med att underlätta för länets invånare att se och utnyttja det samlade mediebeståndet. Fler och fler använder våra webbtjänster och nu satsar

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄRMLAND SOM EN STARK BIBLIOTEKSREGION

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄRMLAND SOM EN STARK BIBLIOTEKSREGION REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2017 2020 FÖR VÄRMLAND SOM EN STARK BIBLIOTEKSREGION 2 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2017 2020 UTGIVEN AV REGION VÄRMLAND, 2016. Biblioteksplanen är nedladdningsbar från Region Värmlands

Läs mer

Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 LS 1205-0695 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-ör-re CCG51 J Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Biblioteksplan Gnosjö kommun

Biblioteksplan Gnosjö kommun Biblioteksplan Gnosjö kommun 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-21 77. Antagen av Kultur- och utbildningsutskottet Inledning I bibliotekslagen (SFS 2013:801) står i 17 att kommuner och landsting

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Biblioteksplan för Sollefteå kommun

Biblioteksplan för Sollefteå kommun Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige, 134. 151026 Innehållsförteckning Inledning 3 Folkbiblioteksplan 4 Skolbiblioteksplan 15 Kunskapsstegen 19 Nyckeltal 21 2 Inledning

Läs mer

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 Diarienummer KS-2015/176 Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 SYFTE MED PLANEN Kommuner har i uppdrag att anta biblioteksplaner för sin

Läs mer

Remissvar på kulturdepartementets förslag till ny bibliotekslag, DS 2012:13

Remissvar på kulturdepartementets förslag till ny bibliotekslag, DS 2012:13 Remissvar på kulturdepartementets förslag till ny bibliotekslag, DS 2012:13 Sammanfattning Sveriges Länsbibliotekarier (i texten förkortat SLB) ställer sig bakom lagens anda att tydliggöra synen på teknikneutralitet

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Bergs kommun 2014-2018 1 Innehåll 1. Bibliotekets lagrum 2. Vision för biblioteksverksamheten 3. Verksamhetsbeskrivning 4. Bibliotekets uppdrag 4.1 Tillgång till medier 4.2 Kulturupplevelser

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Biblioteksplan Strategi

Biblioteksplan Strategi Biblioteksplan 2015-2016 Strategi Diarienummer: KS2015/1959 Beslutad av: Kommunstyrelsen Giltighetstid: 2015-2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 3 3. Syfte... 3 4. Mål

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan. Oskarshamns kommun

Biblioteksplan. Oskarshamns kommun Biblioteksplan Oskarshamns kommun 2016-2020 Innehåll 1. Oskarshamn kommuns bibliotek... 3 1.1. Bibliotekets uppdrag... 3 1.2. Nulägesanalys... 4 1.3 Bibliotekets verksamhet och vision... 5 1.3.1Folkbibliotek...

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län

Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2016-04-25 Referens KN 160098 Kulturnämnden Remiss Regional biblioteksplan för Kalmar län 2017-2021 Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland

Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland Regional biblioteksplan 2015 2017 Västernorrland Länsbiblioteket Västernorrland Medicinska biblioteket Folkhögskolebiblioteken 2 Innehåll Regional biblioteksplan 2015 2017... 1 Västernorrland... 1 REGIONAL

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPDRAG... 1 BIBLIOTEKEN I FILIPSTAD... 2 Verksamheten idag... 3 BIBLIOTEK VÄRMLAND... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN... 6 Barn och

Läs mer

Bibliotek och läsande

Bibliotek och läsande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2960 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) Bibliotek och läsande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Region Gotland

BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Region Gotland BIBLIOTEK FÖR ALLA Biblioteksplan för Region Gotland 2014-2017 1.Förord Den 1 januari 2005 kompletterades Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) med en paragraf ( 7a) om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom

Läs mer

Regional biblioteksplan. Västernorrland

Regional biblioteksplan. Västernorrland Regional biblioteksplan Västernorrland Bibliotekslagen 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014 Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken

Läs mer

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun 1 Innehåll Inledning... 3 Styrdokument... 4 Bibliotekslagen SFS 2013:801... 4 Skollagen och läroplanen (SFS 2010:800) 2 kap. 35-36 (Lgr 11)... 4 Unescos skol- och

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2018 har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts.

Biblioteksplan 2015-2018 har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts. Förslag 2015-06-16 Biblioteksplan Mönsterås kommun 2015-2018 Bakgrund Enligt Bibliotekslagen SFS 2013:801 ska kommuner och landsting ha en politiskt antagen biblioteksplan. Biblioteken ska ägna särskild

Läs mer

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek Cecilia Ranemo, utredare KB 2012-09-27 Sidnummer 1 210.000 elever saknar tillgång till skolbibliotek Sidnummer 2 Skollagen 1 juli 2011 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer