Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden
|
|
- Margareta Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum Dnr Sida 1(17) Faktabilaga till Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden 1
2 Faktabilagor Innehåll Mål, styrdokument och uppdrag 3 Biblioteken i Värmland 4 Folkbiblioteken 5 Karlstads universitetsbibliotek 6 Skolbibliotek och andra utbildningsbibliotek 7 Sjukhusbiblioteken 8 Övriga bibliotek 8 Länsbiblioteket i Värmland 8 Plattformar för samverkan 10 Utvärdering av regional biblioteksplan Omvärld och utmaningar 14 2
3 Mål, styrdokument och uppdrag Kommunal nivå Kommunerna ska enligt bibliotekslagen anta planer för biblioteksverksamheterna. I Värmland har tolv av sexton kommuner gjort det till och med år 2011: Arvika, Eda, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Torsby. Under biblioteksplanens löptid bör samtliga kommuner eftersträva att aktualisera eller upprätta biblioteksplaner. Någon samlad uppföljning eller utvärdering av de kommunala biblioteksplanerna har inte gjorts på nationell eller regional nivå. Från 2012 har dock Kungliga Biblioteket (KB) fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de regionala och kommunala biblioteksplanerna har utformats och hur de används. Utöver biblioteksplanerna styrs verksamheten vid folkbiblioteken de mål och riktlinjer som finns i kommunen i form av årliga verksamhetsplaner, balanserade styrkort eller andra styrdokument. Regional nivå Den tidigare regionala biblioteksplanen gällde under åren Inför upprättandet av en ny biblioteksplan har den tidigare planen utvärderats av en extern utredare. Länsbiblioteket i Värmland är en del av Region Värmland. Det innebär att styrdokumenten för verksamheten är det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser , den regionala kulturplanen, Region Värmlands verksamhetsplan samt Länsbibliotekets egen årsplan. Utvecklingsprogrammet är regionens gemensamma framtidsdokument för att skapa en hållbar tillväxt. Programmet ska enligt beslut av regionstyrelsen revideras under Den regionala kulturplanen ska från 2013 ligga till grund för fördelningen av statsbidrag till en rad regionala kulturverksamheter, bland annat Länsbiblioteket i Värmland. Nationell nivå De nationella kulturpolitiska målen, som enligt riksdagens beslut gäller från 2010, utgör en samlad nationell referensram för alla samhällsområden inom stat, kommuner och landsting/regioner. Verksamheten inom biblioteksområdet regleras mer specifikt av bibliotekslagen, som bland annat betonar folkbibliotekens tredelade roll och uppdrag i samhället; att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Bibliotekslagen anger att länsbiblioteken ska bistå folkbiblioteken och att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. 3
4 Under 2010 gjordes en översyn av bibliotekslagen. I maj 2012 presenterade regeringen ett förslag till en ny bibliotekslag, som är tänkt att träda i kraft 1 juli Genom förslaget förstärks principen om att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri och att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Den nya lagen föreslås vara teknikneutral och särskilt ange att folkbiblioteken ska främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande. Ett kvalitetskrav föreslås genom en bestämmelse om att folkbibliotekens utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet. KB ska utöva nationell överblick samt främja samverkan och utveckling. Bland annat ska KB arbeta med utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. KB ska särskilt ansvara för det nationella biblioteksdatasystemet Libris. Ansvaret för den nationella biblioteksstatistiken ska också ligga på KB. För arbetet med nationell bibliotekssamverkan har KB skapar en särskild inflytandestruktur med styr- och expertgrupper. I styrgruppen för Libris nationella infrastruktur ingår Anna Christina Rutquist från Länsbiblioteket i Värmland, i expertgruppen för metadata Mikael Arvidsson från Karlstads universitetsbibliotek och i expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Katarina Kristoffersson från Arvika bibliotek. Genom att KB fått det nationella uppdraget att driva utveckling och samordning av digitala tjänster inom biblioteksområdet har Kulturrådet i sitt Budgetunderlag efterlyst att länsbiblioteken får ett delvis förtydligat uppdrag inom kultursektorn där litteraturen blir mera central. Kulturrådet har bland annat till uppgift att fördela statsbidrag till utgivning och spridning av litteratur och till läsfrämjande insatser. Kulturrådet fördelar dessutom statsbidrag till regional kulturverksamhet, inklusive biblioteksverksamhet. Regeringen har också gett Kulturrådet i uppgift att verka för fler fristäder för förföljda författare. Internationellt Unesco, FN-organet för utbildning, vetenskap och bibliotek antog redan 1949 ett folkbiblioteksmanifest, som senast reviderades I det anges att folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Unesco har också antagit manifest för skolbiblioteken samt ett mångkulturellt biblioteksmanifest. Biblioteken i Värmland 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. (Bibliotekslagen) 4
5 Biblioteken är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner och den samhällsinstitution som undersökningar visar att flest svenskar har förtroende för. Folkbiblioteken 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. (Bibliotekslagen) Folkbiblioteken har en särställning i lagstiftningen. Musik- och kulturskolor, stöd till föreningslivet, konsthallar och biografer är alla frivilliga kommunala åtaganden, men ett folkbibliotek ska kommunen ha, enligt bibliotekslagen. Folkbiblioteken fungerar som mötesplatser, både formellt och informellt. Uppdraget är brett: att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt, vilket kan handla om kulturprogram, aktiviteter och uppsökande verksamhet, ofta i samverkan med andra aktörer. Ett brett samarbete kännetecknar biblioteken. Det kan till exempel vara samverkan med BVC, äldreomsorgen, studieförbund, kulturföreningar, hembygdsföreningar, förskolan, grund- och gymnasieskolan och näringslivet. Målgrupper är allmänheten, studerande, offentlig förvaltning och näringsliv. Särskild uppmärksamhet ska ägnas prioriterade grupper såsom barn och ungdomar. Under 1990-talet fick biblioteken en allt tydligare roll som kunskaps- och informationscentrum och en resurs för studerande i alla åldrar. Detta sammanföll med kraftiga nedskärningar av biblioteksverksamheterna. Ingenstans minskade antalet filialer och årsverken så kraftigt som i Värmland. Samtidigt försvann många bokbussar. I Värmlands sexton kommuner finns totalt 42 utlåningsställen (2011) 16 huvudbibliotek, 18 biblioteksfilialer och åtta bokbussar. På flera håll i Värmland är folkbiblioteken samlokaliserade med skolor, utställningslokaler, samlingssalar, hörsalar och/eller andra kommunala mötesplatser. Bokutlåningen av framförallt skön- och facklitteratur för vuxna minskar, medan efterfrågan på musik och filmer ökar. I genomsnitt gör värmlänningen 7,3 lån per år (2010), vilket är strax över riksgenomsnittet. Totalt innebär det 1,6 miljoner utlån. Utlånen per invånare 5
6 varierar mellan 4 och 9. Bland böckerna toppar svenska deckare och barnböcker listan över de mest utlånade titlarna. Det samlade bokbeståndet var ,3 miljoner volymer. Antalet böcker per invånare varierar från 3,5 till 9,5. De årliga nyförvärven varierar från ca 0,2 böcker per invånare till cirka 0,35. Totalt förvärvade de värmländska biblioteken cirka titlar Barnböckerna utgör nästan hälften av utlåningen (2009). I de olika kommunerna varierar den årliga barnboksutlåningen från 10 till nästan 30 titlar per barn i åldern 0-14 år. Biblioteken hade tillsammans knappt AV-medier år Beståndet varierar kraftigt, från 0,2 till 0,9 per invånare. De värmländska folkbiblioteken har ett större antal biblioteksdatorer per invånare än riket som helhet, men en stor del av dessa är föråldrade och behöver bytas ut. De värmländska biblioteken rapporterar färre besök än biblioteken i de flesta andra län hade bara Västmanland ett lägre genomsnitt. Totalt registrerade de värmländska biblioteken 1,7 miljoner besök under året. Antalet besök per invånare varierar mellan tre och tio i kommunerna. De värmländska folkbiblioteken redovisade tillsammans 133 årsverken Antalet årsverken per invånare varierar från 0,38 till 0,77. Karlstads universitetsbibliotek 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. (Bibliotekslagen) Huvuduppdraget för Karlstads universitetsbibliotek är att effektivt betjäna, främja och höja kvaliteten på lärande, högre studier och vetenskaplig forskning. Det är ett offentligt forskningsbibliotek, öppet för alla som har behov av att använda dess samlingar. Universitetsbiblioteket ska präglas av öppenhet mot målgrupperna studenter, forskare, lärare och allmänhet. Ambitionen är att erbjuda en miljö som stimulerar såväl nyfikenhet, kunskap som kreativitet. Här erbjuds även undervisning i informationssökning. I biblioteket på Karlstads universitet erbjuds en modern studiemiljö. Här finns 230 datorarbetsplatser, sittplatser och 28 grupprum. Under 2010 gjordes nära besök på biblioteket, vilket är en hög siffra nationellt sett. Besökarna gjorde lokala lån. Totalt redovisade biblioteket drygt fysiska enheter och drygt digitala titlar. Musikhögskolan Ingesund, som tillhör Karlstads universitet, är en del av universitetsbiblioteket. 6
7 År 2010 redovisade universitetsbiblioteket 33 årsverken. Verksamheten kostade drygt 49 miljoner kronor. Skolbibliotek och andra utbildningsbibliotek 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skollagen Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera till ett ökat läsintresse. De ska också vara ett stöd för skolornas pedagogiska verksamhet. Målgruppen är därmed inte bara elever utan också lärare och annan personal. Den nya skollag som infördes 1 augusti 2010 innehåller en skärpt skrivning om elevernas tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen har tolkat detta avsnitt i skollagen och ställer följande krav på ett skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler, eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Omkring en tredjedel av landets skolenheter främst mindre skolor saknar skolbibliotek. Värmland har cirka 35 gymnasieskolor, varav ungefär en tredjedel uppges ha skolbibliotek och studiecenter. På grundskolorna finns en varierad biblioteksverksamhet från bemannade och obemannade bibliotek till stora och små boksamlingar. På vissa skolor är skolbiblioteket integrerat i ett filial- eller huvudbibliotek. Värmland tillhör de län i landet med lägst andel skolor som har skolbibliotek eller samverkar med ett folkbibliotek. Skolbiblioteken kan ha en bred verksamhet. De kan vara medarrangörer i skolornas kulturevenemang och en resurs vid speciella läsveckor. De erbjuder en plats på skolan med lugn och ro samt studieplatser för både enskilt arbete och för grupparbeten. Skolbiblioteken vill också vara till stöd när eleverna jobbar med projektarbeten. Här erbjuds därför bland annat undervisning i informationssökning. Huvudmän för grundskolans och gymnasieskolans bibliotek är kommunernas politiska nämnder med ansvar för skol- och utbildningsfrågor. Rektor har det övergripande ansvaret för att skolbiblioteket finns med i skolans arbetsplan och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till målen. Bibliotek med viss bemanning finns även vid länets folkhögskolor: Ingesund, Kyrkerud, Klarälvdalen, Kristinehamn och Molkom, alla med Region Värmland som huvudman, samt Geijerskolan. 7
8 Sjukhusbiblioteken Sjukhusbiblioteken tillhandahåller medicinsk speciallitteratur i tryckt och elektronisk form till landstingets personal. Biblioteken fungerar som vårdens forskningsbibliotek med medicinska databaser samt fjärrlån, kurser i informationssökning mm. Sjukhusbiblioteken ska även tillfredsställa patienternas behov av information, kunskap och kultur. Sjukhusbibliotek finns vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. De har lång erfarenhet av att bidra med information och utbildning om hälsa och sjukdom, samt erbjuda kultur till sjukvårdens personal, vårdstuderande, forskare, patienter och deras närstående. Här finns medicinska böcker, tidskrifter och databaser under samma tak som skönlitteratur i bok- och ljudform, musik och film. På Centralsjukhuset i Karlstad finns den största samlingen av medicinsk information i Värmland. Sjukhusbiblioteken samarbetar med kommunbiblioteken inom Bibliotek Värmland vilket bland annat innebär att om man lånar en bok på sjukhuset, kan den lämnas tillbaka på ett kommunalt bibliotek. Genom detta samarbete har alla värmlänningar tillgång till det medicinska bokbeståndet. En relativt ny uppgift för sjukhusbiblioteken i Värmland är att delta i patient- och närståendeutbildningar om olika sjukdomar och deras behandlingar. I samråd med vårdpersonal tas relevant information fram till grupperna. Man ger också förslag till var på internet man kan hitta mer information och diskuterar källkritik. Ett av de nationella nätverk inom vilka sjukhusbiblioteken samarbetar producerar patientinformationsdatabasen Pion. Patienter på sjukhusens vårdavdelningar förses med böcker, filmer och musik från sjukhusbiblioteken. Huvudman för sjukhusbiblioteken är Landstinget i Värmland. Landstingets redovisade kostnader för verksamheten 2011 var cirka 9,5 miljoner kronor. Övriga bibliotek I länet finns också bland annat specialbibliotek vid statliga myndigheter (Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), företagsbibliotek (Stora Enso) och ett bibliotek på Värmlands Museum. Länsbiblioteket i Värmland 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. (Bibliotekslagen) Länsbibliotekets verksamhet har under 2000-talet fått ett starkare utvecklingsperspektiv. Det centrala i arbetet har allt mer blivit regional och nationell samverkan för biblioteksutveckling. 8
9 Länsbibliotekets uppgift slogs fast i biblioteksplanen för Enligt den ska Länsbiblioteket i Värmland verka för ökad samverkan mellan länets bibliotek bistå biblioteken med kompletterande medieförsörjning bidra till bibliotekspersonalens kompetensutveckling stärka biblioteken som mötesplatser för elektronisk information marknadsföra det litterära Värmland samarbeta med centrala och regionala institutioner vara en del av det nationella och internationella biblioteksnätverket I Region Värmlands verksamhetsplan för 2012 beskrivs uppdraget så här: Länsbiblioteket ska initiera, stödja och samordna biblioteksutveckling, bidra till att utbudet av och tillgången till information förbättras i hela länet exempelvis genom nya digitala medier och systemlösningar för samordning och tillgänglighet, öka intresset för Värmlandslitteratur, förmedla fjärrlån och ansvara för inläsningstjänst. Under 2012 är Länsbibliotekets uppgifter att bland annat: aktivt delta i det nationella arbetet med att ta fram en ny infrastruktur inom biblioteksområdet, vara en länk mellan nationell, regional och kommunal nivå, och arbeta proaktivt för att regionala och lokala behov tillgodoses i processen med att förnya Kungliga Bibliotekets uppdrag, utbilda länets personal inom prioriterade områden som sociala medier, bemötande och forskningsrön kring barns läsande och effekter, utveckla det virtuella sömlösa gränssnittet inom Bibliotek Värmland och en webblösning för biblioteken, utveckla verksamheten för äldre i projektet Prosit i samverkan med andra länsbibliotek samt kommunbiblioteken och i projektet Läsglädje i samverkan med studieförbund och kommunbibliotek, utveckla tekniken för att tillgängliggöra litteraturen via telefoner och läsplattor, förbättra tillgång till medier på Värmlandsbiblioteken genom effektivare samarbete. Länsbiblioteket är också projektägare för KUB, ett kompetensutvecklingsprojekt inom fyra län (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppland) som bedrivs med stöd av EU:s sociala fond. Projektet pågår till och med halvårsskiftet Målgruppen för Länsbiblioteket i Värmland är i första hand länets sexton kommunbibliotek (folkbiblioteken). Länsbiblioteket hade tidigare ansvaret för Värmlandsmontern på Bok& Bibliotek i Göteborg och för Värmländsk bokmässa på Värmlands Museum. Sedan 2009 har detta ansvar lagts ut på Värmländska Författarsällskapet. Länsbiblioteket har fyra tillsvidareanställda genomförde totalt 75 arrangemang (kurser, arbetsmöten etcetera) för cirka 700 deltagare. 9
10 Länsbibliotekets basverksamhet finansieras genom statsbidrag (2012: kronor) och Region Värmlands årsanslag (2012: kronor). Plattformar för samverkan 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folkoch skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. (Bibliotekslagen) Biblioteken i Värmland samverkar sedan länge i syfte att utvecklas, att nyttja de samlade resurserna på ett effektivt sätt och att ge medborgarna en så hög servicenivå som möjligt. Bibliotek Värmland Bibliotek Värmland bildades 2003 som ett samverkansprojekt mellan de värmländska biblioteken: alla kommunbibliotek, Länsbiblioteket i Värmland, sjukhusbiblioteken och universitetsbiblioteket. Målet har genom åren varit att finna praktiska lösningar som främjar gränsöverskridande samarbete mellan kommuner och institutioner, höjer kvaliteten i verksamheten och gör det enklare för biblioteksanvändarna oavsett var de befinner sig. Genom samarbete såg biblioteken att det var möjligt att erbjuda till exempel ett bredare bokurval, fler talböcker, bättre datakataloger, fler databaser och bättre utnyttja den samlade specialkompetens som finns i länet. Genom samverkan kunde synergieffekter uppnås och resurserna kunde användas bättre och mer effektivt, till en lägre kostnad för det enskilda biblioteket. Den tekniska utvecklingen som öppnat för nya möjligheter har varit en drivkraft i samarbetet. Bildandet av Bibliotek Värmland blev också starten för nya arbetssätt som skapat ett större och gemensamt engagemang hos bibliotekspersonalen i länet. Arbetsgrupper har genomfört försöksverksamhet inom olika områden, till exempel mediesamarbete, databaser, biblioteksportal, inköpssamarbete, marknadsföring och barnbiblioteksverksamhet. På detta sätt är samtliga värmländska bibliotek medaktörer i allt från operativ verksamhet till utbildning och utveckling. De arbetssätt och arbetsmetoder som har utvecklas under åren inom Bibliotek Värmland utgör idag den strategi som Länsbiblioteket i Värmland tillämpar i det regionala utvecklingsarbetet. Innehållet styrs av de konkreta behov som finns hos de samverkande biblioteken och skapats av ökade tekniska möjligheter. Visionen är att tillgodose individens behov av upplevelser, kompetens och mångfald. Bibliotek Värmland sätter brukaren i centrum och kliver över invanda gränser. Målet är att med högsta möjliga kompetens och en effektiv samordning av resurserna skapa hög kvalitet på biblioteksservicen för användarnas bästa. All verksamhet tar sin utgångspunkt 10
11 i individens behov och alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. Värdegrunden har utgått från att personalens kunskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Det finns tre kärnvärden som genomsyrar såväl det interna som det externa arbetet: Generositet som är grunden för ett ömsesidigt samarbete. Integritet så att varje individ och bibliotek får behålla sin profil. Delaktighet för att ta tillvara den kraft och kunskap som finns hos bibliotekspersonalen. Samverkan i Bibliotek Värmland har lagt grunden till fördjupade samarbeten. Projekt Selma, ett gemensamt biblioteksdatasystem för tolv värmländska kommuner, och en gemensam bibliotekswebb beskrivs närmare i nästföljande avsnitt. Bibliotek Värmland har setts som ett nationellt föredöme och har nominerats till Årets Bibliotek i Sverige 2005 och Projekt SELMA ett gemensamt biblioteksdatasystem Inom Bibliotek Värmland föddes idéer om samarbeten som inte gick att genomföra på grund av att de olika aktörernas datasystem inte kunde kommunicera med varandra. Detta aktualiserade frågan om att ersätta de olika systemen med ett gemensamt biblioteksdatasystem för Värmland. Länsbiblioteket i Värmland fick i uppdrag att göra en förstudie och presentera för- och nackdelar. Denna resulterade i att tolv kommunbibliotek som sedan tidigare använde datasystemet Book-IT, bestämde sig för att ansluta sig till SELMA, som det gemensamma datasystemet kom att kallas. Dessa kommuner är Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Säffle, Torsby och Årjäng. Sunne, Hagfors, Storfors och Kristinehamns kommuner valde att fortsätta använda Librasystemet. De är dock deltagare i det övergripande Bibliotek Värmland-samarbetet. SELMA förverkligades under Projektet finansierades av Region Värmland och de deltagande kommunbiblioteken. Med ett gemensamt biblioteksdatasystem kunde de samverkande kommunerna erbjuda sina invånare en bättre biblioteksservice. Lånekortet på ett bibliotek gäller för alla tolv. Kom till ett bibliotek och du får tillgång till alla! var en slogan som sammanfattade de nya möjligheter som införandet av SELMA gav. I maj 2010 presenterades en utvärdering av SELMA-projektet, gjord av Region Värmland och Länsbiblioteket i Värmland. Via en webbaserad enkätundersökning fick bibliotekspersonal som använde systemet svara på frågor och ge sina synpunkter. Slutsatsen blev att SELMAsamarbetet fungerade på ett utmärkt sätt. Det fanns inte många problem som inte kunde lösas. Effektmålen uppnåddes: 11
12 Bokbestånd: Alla värmlänningar som har ett bibliotekskort på ett SELMA-bibliotek kan se, reservera, låna om i hela SELMA:s mediebestånd. Hela mediebeståndet är synligt för användarna på nätet. Det lånas mer och böckerna står inte på hyllan utan är utlånade. Ekonomi: SELMA-biblioteken har vunnit ekonomiskt på sammanslagningen, även om det inte skett i den omfattning man räknade med. De ekonomiska vinsterna kommer sig av att man numera delar på två servrar, driftskostnader och licenskostnader för dessa. Biblioteken har även kunnat samfinansiera. Effekten av tilldelade biblioteksresurser är större än tidigare. Trots krympta anslag kan man erbjuda ett kvalitativt och kvantitativt bra litteratururval i SELMA. Tjänster för bättre tillgänglighet: Låntagaren kan logga in med sitt personnummer istället för bibliotekskortet när hon vill låna om, reservera etc. Sms-tjänsten för reservationsmeddelanden och övertidsvarning finns nu på alla SELMA-bibliotek. Region Värmland och länsbiblioteket är systemägare för biblioteksdatasystemet och har utvecklingsansvar. Biblioteken köper IT-drift och systemförvaltning av Karlstads kommun. Kostnaderna fördelas enligt en särskild fördelningsnyckel, som bland annat ta hänsyn till antalet kommuninvånare. Styrgruppen för SELMA utgörs av de deltagande bibliotekens chefer/ansvariga. Ordförande är länsbibliotekarien. Beslut fattas i konsensus och är bindande. Utöver styrgruppen finns en grupp som består av de systemansvariga på de deltagande biblioteken. SELMA-arbetet regleras genom ett antal avtal mellan parterna och gentemot leverantörerna av drift och service. Flytande mediebestånd Under gjordes ett försöksprojekt med flytande mediebestånd. Det innebär att böcker, cd-skivor, dvd:er med mera inte tillhör ett specifikt bibliotek. Vid retur från en låntagare görs materialet tillgängligt igen via katalogen på det bibliotek där det återlämnades. Detta betyder bland annat till färre transporter, minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. Kulturrådet beviljade kronor i projektmedel till satsningen. Biblioteken avsatte tillsammans kronor och Länsbiblioteket bidrog med kronor som staten bidrar med till medier, inom ramen för statsbidraget. Dessutom bidrog biblioteken med sin arbetstid. Gemensam bibliotekswebb: bibliotekvarmland.se De tolv biblioteken inom Selma-samarbetet såg det som ett naturligt steg att gå vidare tillsammans och etablera en gemensam, interaktiv webbkatalog. Denna syftar till att öka nyttan av samarbetet ytterligare, samt att i ännu högre grad göra bibliotekens resurser tillgängliga för medborgarna. Utökat samarbete ska även spara kostnader för biblioteken. I december 2011 lanserades en helt ny sajt med webbadressen bibliotekvarmland.se. 12
13 Den värmländska bibliotekswebben är ett virtuellt bibliotek öppet dygnet runt årets alla dagar. Det har blivit ännu enklare för låntagarna att använda biblioteket hemifrån. Innehållet och funktionerna på bibliotekvarmland.se har också till uppgift att: locka till läsning vara en plattform för informationssökning underlätta för besökaren att hitta och använda sig av bibliotekens utbud samordna personalresurser och kompetens informera om evenemang som anordnas av biblioteken vara interaktiv och uppmuntra besökaren till dialog underlätta självbetjäning. Förväntningarna handlar om att antalet lån och webbesök för de deltagande biblioteken ska utvecklas på ett mer positivt sätt än vid jämförbara bibliotek. Projektet för utveckling och genomförande av den gemensamma bibliotekswebben har samordnats av Länsbiblioteket i Värmland. De deltagande biblioteken bildar en särskild webbgrupp som rapporterar till SELMA:s styrgrupp. KUB KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal, tänkt att pågå från februari 2012 till juni Projektet genomförs i fyra län, totalt 49 kommuner, med en total budget på 10 miljoner kronor, finansierad av ESF. Region Värmland är projektägare. I KUB-projektet ska deltagarna analysera vilket slags bibliotek användarna vill ha om fem år, och sedan skaffa sig den kompetens som krävs för att arbeta där. Projektet ska tillämpa arbetsplatsbaserat lärande och utveckla biblioteken till lärandemiljöer. Det ska också öka personalens anställningsbarhet. Utvärdering av regional biblioteksplan Den regionala biblioteksplanen för fastställdes av regionstyrelsen i november En utvärdering av planen genomförd av IGO-R AB presenterades i oktober Inom ramen för denna undersöktes de värmländska bibliotekens upplevelser av samarbetet dem emellan. Dessutom gjordes en avgränsad ekonomisk analys av Selma-samarbetets effekter. Syftet med det regionala samarbetet har varit att: öka användandet av bibliotekens informations- och medieresurser utveckla en gemensam teknisk infrastruktur vidareutveckla medarbetarnas kompetenser och arbetssätt. Det övergripande målet har varit att biblioteken ska erbjuda en service av hög kvalitet med högsta möjliga kompetens och med effektiv samordning av resurser. Alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. 13
14 De lokala bibliotekens chefer och medarbetare ger en positiv bild av samarbetet: Kompetenser och arbetssätt har utvecklats vilket gagnar den enskilda biblioteksanvändaren. Företrädare för de olika biblioteken har fått ökade insikter om varandras kunskaper. Inställningen till användarnas informationsbehov uppfattas som ett gemensamt ansvar. Tolv av Värmlands 16 kommuner samarbetar för uppbyggnaden av en gemensam infrastruktur. Det finns en risk för att det på sikt kan uppstå olika utvecklingsnivåer mellan olika grupper av bibliotek. En ekonomisk analys av SELMA-projektet visar att användarna fått tillgång till ett ökat mediebestånd och därmed en ökad tillgång till medierna. Driftkostnaderna har minskat då de delats mellan fler parter. Kostnaderna för licenserna har påverkats då de deltagande biblioteken samordnat sina inköp och krav på leverantörerna. Kvaliteten i IT-systemet förbättrats. Det är särskilt de mindre biblioteken som har dragit ekonomisk nytta av samordningen eftersom de annars haft svårt att på egen hand finansiera de förbättringar som nu har uppnåtts. Länsbiblioteket i Värmlands uppgift har varit att stimulera biblioteksutvecklingen i länet i samverkan mellan de olika biblioteken. Den uppgiften bedöms som genomförd utifrån vad som angivits i biblioteksplanen. I nästa biblioteksplan är det viktigt att: tydligare betona användarperspektivet i olika strategier fördjupa det befintliga samarbetet vidareutveckla Bibliotek Värmland på webben och i mobilwebben vidga mediebegreppet utveckla en plattform för politisk dialog om strategiska biblioteksfrågor där såväl lokala som regionala politiker och tjänstemän medverkar. Omvärld och utmaningar Bibliotekens roll och betydelse i samhället utvecklas kontinuerligt utifrån de samhällsförändringar som sker och den påverkan de har och väntas få på bibliotekens verksamhet. Förändringarna innebär både nya möjligheter och stora utmaningar. Nedan beskrivs några av de faktorer som kan påverka bibliotekens utvecklingsarbete. Det finns anledning att ytterligare fördjupa analysen av vilken påverkan förändringarna kan få. Demografiska förändringar Värmland har sedan lång tid tillbaka en negativ befolkningsutveckling, som särskilt drabbat kommunerna i norra och östra länsdelen. De enda kommuner som ökat sin befolkning sedan 1990 är Karlstad och Hammarö. 14
15 Kommunerna har olika karaktär: enligt SKL kan de karakteriseras som en större stad, tre förortskommuner, fem varuproducerande kommuner, en pendlingskommun, två kommuner i tätbefolkad region, två kommuner i glesbefolkad region och två glesbygdskommuner. Nästan 75 procent av befolkningen bor i en tätort. Genomsnittet för riket är 85 procent. Andelen äldre ökar i hela länet, medan både andelen och antalet ungdomar minskar för varje år. Samtidigt blir de äldre som grupp betraktat allt friskare, med en högre utbildningsnivå, och ställer ökade krav på delaktighet och tillgänglighet till information och upplevelser. De kulturaktiva äldre kommer sannolikt att bli fler i framtiden. Ökad rörlighet Många rör sig över kommungränserna för arbete, studier, shopping, fritidsboende eller fritidsysselsättningar. Omkring personer i Värmland arbetspendlar över kommungränsen. Som brukare besöker man det bibliotek som passar bäst, oavsett var man är mantalsskriven. Ur ett medborgarperspektiv talar det för att det finns många fördelar med att betrakta de värmländska biblioteken som ett bibliotek. Kompetensutveckling och utbildningsnivå Möjligheterna att stärka regionernas konkurrenskraft och tillväxt hänger tätt samman med vilka förutsättningar invånarna ges för att under livet utveckla och underhålla sin kompetens. Biblioteken har efterhand fått en allt viktigare roll som för det livslånga lärandet, oavsett om det gäller bildning av eget intresse eller formell utbildning inom något område. Kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. För att Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt och för att vi som individer ska kunna hävda oss krävs utvecklad informationskompetens. Nationella undersökningar visar att lågutbildade lånar färre böcker, läser mindre, använder internet mindre och besöker biblioteken i mindre utsträckning. Detta är en särskild utmaning för Värmland som med undantag för Karlstads och Hammarö kommuner har en lägre andel högskoleutbildade än riket. Generellt har män i Värmland en lägre utbildningsnivå än kvinnor. Av de elever som går ur gymnasiet är det en relativt låg andel som inom tre år går vidare till högskolestudier. Informationsteknik och digital delaktighet Utvecklingen av internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. Utvecklingspotentialen är stor och de kommersiella aktörernas utveckling av digitala tjänster leder till ökade förväntningar från medborgarna på vilka e-tjänster den offentliga sektorn ska tillhandahålla. Människor tar för givet att allt fler ärenden ska kunna utföras enkelt, snabbt och säkert via nätet. Nya förväntningar och behov uppstår. I dag är till exempel tillgång till trådlöst internet ett självklart krav från många biblioteksbesökare och många förväntar sig att biblioteken tillhandahåller digitala applikationer för mobiltelefoner och surfplattor. 15
16 Samtidigt finns det medborgare som inte är digitalt delaktiga och som därför ställs helt eller delvis utanför när kommersiella och samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på internet. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2011 handlar det framförallt om äldre (över 65 år), särskilt lågutbildade kvinnor. I åldersgruppen år är det 98 procent som använder internet, men för att vara digitalt delaktig krävs givetvis inte bara tillgång till tekniken utan också kunskap. Deltagarkultur Internet och den tekniska utvecklingen har inneburit nya möjligheter till medskapande och deltagande i form av kreativt skapande och aktivt medborgarskap. Mediekonsumenterna har också blivit producenter, som skapar text, bilder, musik, film etcetera på nätet. Det är en stor utmaning för biblioteken att integrera deltagarkulturen i sin verksamhet, inte bara på webben utan också i bibliotekslokalerna. Förändrade vanor Boklånen minskar över tid, men det beror mer på förändrade vanor än ett missnöje med biblioteken. Skälet är bland annat att fler väljer att köpa sina böcker i stället för att låna dem, men också att man delvis väljer andra informationskällor, som internet och televisionen. Utlån av nya medier har ökat, men med en breddad tillgång till digital distribution av till exempel musik och filmer är det sannolikt att den trenden kommer att brytas. Läsförmåga Läsandet minskar, framförallt hos unga män. Det som skapar skillnader i läsförmåga är dessutom social bakgrund och mångspråkig bakgrund. Andelen vuxna svenskar som aldrig läser böcker har enligt en undersökning ökat med 10 procentenheter de senaste 20 åren. Bokutgivning och bokförsäljning Bokutgivningen i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Över titlar ges ut varje år, varav mer än skönlitterära. Allt fler ger ut på eget förlag. Bokförsäljningen har ökat stadigt sedan 80-talet, men har visat en nedåtgående kurva de senaste åren. Det säljs cirka 80 miljoner böcker i Sverige varje år. Försäljningen via internet ökar, medan bokhandlare, varuhus och bokklubbar minskar sin försäljning. På 1970-talet hade de flesta värmländska kommuner minst en bokhandel. I dag återstår bara en handfull. Biblioteksbesök och rollen som mötesplats En minskande andel av befolkningen besöker biblioteken. Minskningen kan delvis kopplas till en ökad tillgång till digitala bibliotekstjänster, som minskar behovet av fysiska besök på biblioteken för att till exempel beställa eller låna om medier. För att bryta trenden behöver biblioteken skapa fler anledningar till besök. Bibliotekens utbud av medier kommer sannolikt att få allt mindre betydelse för bibliotekens attraktionskraft. Boklånen minskar och i takt med att den digitala tillgången till olika medier ökar kommer sannolikt den fysiska utlåningen att minska. I ett sådant perspektiv blir bibliotekens roll som mötesplats och kulturhus allt viktigare. 16
17 Litteraturutredningen Regeringen tillsatte 2011 en kommitté som ska analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser. Kommittén ska bland annat analysera litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser och bokmarknaden. Kommittén lämnade sina första förslag i oktober Uppdraget ska redovisas senast 1 september
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merBiblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS
Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3
Läs merInriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.
Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merBiblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010
1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka
Läs merBIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011
BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merBiblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje
Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr
Läs merLidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det
Läs merBiblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum
Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Läs merBiblioteksplan 2011-2014
Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.
Läs merBiblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:
Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Läs merKulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.
Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6
Läs merBiblioteksplan för Söderhamns kommun
Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne
Läs merBiblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
Läs merBiblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden
Läs merBiblioteksplan Alingsås kommun
Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merDatum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige
Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...
Läs merB H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017
B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta
Läs merBiblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN
Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!
Läs merBiblioteksplan för Hofors kommun
Biblioteksplan för Hofors kommun 2018 2020 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2017-12-12 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Biblioteksverksamheten i Hofors kommun...3 3. Kommunens värdegrund
Läs merTj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Läs merRegional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden
Datum 2012-10-25 Dnr RV2012-324 Sida 1(11) Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden 1 Innehåll Förord... 3 Inledning... 3 Utgångspunkter för utveckling och
Läs merBiblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230
Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping
Läs merBiblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun
Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten
Läs merProtokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Läs merStrategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser
Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken
Läs merLUDVIKA KOMMUN (6)
LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen
Läs merBiblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Läs merBiblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland
Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen
Läs merGemensam bibliotekswebb 2.0
2010-10-04 Sammanfattning SELMA-biblioteken går vidare i arbetet med att underlätta för länets invånare att se och utnyttja det samlade mediebeståndet. Fler och fler använder våra webbtjänster och nu satsar
Läs merREGIONAL BIBLIOTEKSPLAN
REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens
Läs merInnehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek...
Innehåll 1. Oskarshamns kommuns bibliotek... 3 1.1. Bibliotekets uppdrag... 3 1.2. Bibliotekets verksamhet... 4 1.2.1. Folkbibliotek... 5 1.2.2. Skolbibliotek... 5 1.3. Biblioteksplanens fokusområden och
Läs merBiblioteksplan för Skinnskattebergs kommun
1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan
Läs merBiblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun
Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,
Läs merBiblioteksplan 2015-2016
Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser
Läs merBIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Läs merPromemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek
Promemoria 2018-09-11 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll 1. Rättslig reglering av skolbibliotek... 3 2. Vem som ansvarar för att elever får tillgång till skolbibliotek... 4 3. Definition
Läs merBiblioteksverksamhet
Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Läs merBiblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken
Läs merPlan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet
DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,
Läs merBiblioteksplan. KFTN och BUN 1(5)
1(5) Biblioteksplan Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KFT 2019/19 Kommunfullmäktige 2019-02-26 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Policy KFTN och BUN 2019-2022 Revideringsansvarig
Läs merAntagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018
Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se
Läs merBiblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017
Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...
Läs merBiblioteksplan
Dokumenttyp och beslutsinstans Plan, kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kristina Östelind Dokumentnamn Biblioteksplan Dokumentet gäller för Tjörns kommun Fastställd/Upprättad KF 2018-12-13, 200 Giltig
Läs merBiblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35
Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun
Läs merUppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta
Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden
Läs merBiblioteksplan
2017-02-172017-02-17 Biblioteksplan 2015-2020 Antagen av Humanistiska nämnden 2015-04-29 Postadress Besöksadress Internet Telefon Telefax Bankgiro Org.nr 841 81 Ånge Torggatan 10 www.ange.se 0690-250 100
Läs merPolicy. Biblioteksplan. Sida 1/8
Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).
Läs merInnehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...
Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...
Läs merREGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄRMLAND SOM EN STARK BIBLIOTEKSREGION
REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2017 2020 FÖR VÄRMLAND SOM EN STARK BIBLIOTEKSREGION 2 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2017 2020 UTGIVEN AV REGION VÄRMLAND, 2016. Biblioteksplanen är nedladdningsbar från Region Värmlands
Läs merBiblioteksplan. inklusive handlingsplan för skolbiblioteket. Övertorneå Kommun Barn- och utbildningsnämnden
Biblioteksplan inklusive handlingsplan för skolbiblioteket Övertorneå Kommun 2019-2021 Barn- och utbildningsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2019- 1 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2 2. Övertorneå kommuns
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-12-13 196 2 Biblioteksplan för Vänersborgs kommun Inledning och syfte Biblioteksplanen för Vänersborgs kommun reglerar Vänersborgs biblioteksverksamhet.
Läs merBIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,
Läs merBiblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Läs merBiblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.
Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merJenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014
Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19
Läs merFördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
Läs merBIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN
NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.
Läs merBiblioteksplan för Timrå kommun
Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2019-2022 2018-10-24 Diarienummer KFN/2018:61 Visionen Biblioteken i Malung-Sälens kommun ska utgöra en plattform för bildning och rekreation, där tillgängligheten står i fokus. Innehåll
Läs merBIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION
Läs merYttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 LS 1205-0695 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-ör-re CCG51 J Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)
Läs merBiblioteksplan Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö
Läs merBiblioteksplan Katrineholms kommun
Biblioteksplan Katrineholms kommun 2018 2020 Övergripande inriktningsdokument Antagen av kommunfullmäktige: 2018-09-17, 111 Giltighetstid: 2018-09-17 2020-12-3 Biblioteksplan för Katrineholms kommun 2018-2020
Läs merSammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)
Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica
Läs merBiblioteksplan Gnosjö kommun
Biblioteksplan Gnosjö kommun 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-21 77. Antagen av Kultur- och utbildningsutskottet Inledning I bibliotekslagen (SFS 2013:801) står i 17 att kommuner och landsting
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.
Läs merBIBLIOTEKSPLAN 2012 2015
BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-
Läs mer1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Läs merBIBLIOTEKSPLAN. Biblioteksplan för Falköpings kommun
BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplan för Falköpings kommun 2019 2021 Typ av styrdokument Biblioteksplan Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2019-03-25, 20 Diarienummer KFN 2018/00032 880, KS 2018/329
Läs merBiblioteksplan för biblioteken i Ale kommun
Biblioteksplan för biblioteken i Ale kommun 2018-2021 Antagen i utbildningsnämnden 2017-12-06 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2017-12-07 Ersätter biblioteksplan 2008-2012 Dnr UKN0034/05 Innehåll Bakgrund,
Läs merSamgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek
Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Läs merregional biblioteksplan förkortad version
regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs mer1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Läs merBiblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07
Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.
Läs merBiblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen
Läs merBiblioteksplan för Katrineholms kommun
Styrdokument Biblioteksplan för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Antagen av kommunfullmäktige:, 111 Giltighetstid: 2020-12-31 2 (10) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,
Läs merBIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun
BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun foto: Franz Feldmanis BAKGRUND Tillgång till böcker, kunskap och information är en demokratisk rättighet och biblioteken är en garanti för att alla medborgare har tillgång
Läs merFör det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren
För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling
Läs merBiblioteksplan för Sollefteå kommun
Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige, 134. 151026 Innehållsförteckning Inledning 3 Folkbiblioteksplan 4 Skolbiblioteksplan 15 Kunskapsstegen 19 Nyckeltal 21 2 Inledning
Läs merBiblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall
Läs merAnsökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"
Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket
Läs merFör det demokratiska samhällets utveckling
För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren
Läs merPLAN. Biblioteksplan
PLAN Biblioteksplan 1 Styrdokument Handlingstyp: Biblioteksplan Diarienummer: KS/2015:92 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-03-21, 26 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
Läs merKultur- och biblioteksplan 2012-2015
Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat
Läs merbiblioteksplan Grums kommun Område kultur och fritid Grums bibliotek 1
biblioteksplan Grums kommun 2017 2018 Område kultur och fritid Grums bibliotek www.grums.se 1 www.grums.se Biblioteksplan Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet
Läs merBiblioteksplan. Åtvidabergs kommun
Biblioteksplan 2017-2020 ÅKF: 2017:09 Dnr: ATVKS 2017-00116 600 Antagen: Kommunfullmäktige 55, 2017-05-31 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen
Läs merDiarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.
Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.
Läs merMedieplan för biblioteken i Uddevalla
Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska
Läs mer