Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 2015 Utvecklings- och samverkansområden"

Transkript

1 Datum Dnr Sida 1(17) Faktabilaga till Regional biblioteksstrategi för Värmland Utvecklings- och samverkansområden 1

2 Faktabilagor Innehåll Mål, styrdokument och uppdrag 3 Biblioteken i Värmland 4 Folkbiblioteken 5 Karlstads universitetsbibliotek 6 Skolbibliotek och andra utbildningsbibliotek 7 Sjukhusbiblioteken 8 Övriga bibliotek 8 Länsbiblioteket i Värmland 8 Plattformar för samverkan 10 Utvärdering av regional biblioteksplan Omvärld och utmaningar 14 2

3 Mål, styrdokument och uppdrag Kommunal nivå Kommunerna ska enligt bibliotekslagen anta planer för biblioteksverksamheterna. I Värmland har tolv av sexton kommuner gjort det till och med år 2011: Arvika, Eda, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Torsby. Under biblioteksplanens löptid bör samtliga kommuner eftersträva att aktualisera eller upprätta biblioteksplaner. Någon samlad uppföljning eller utvärdering av de kommunala biblioteksplanerna har inte gjorts på nationell eller regional nivå. Från 2012 har dock Kungliga Biblioteket (KB) fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de regionala och kommunala biblioteksplanerna har utformats och hur de används. Utöver biblioteksplanerna styrs verksamheten vid folkbiblioteken de mål och riktlinjer som finns i kommunen i form av årliga verksamhetsplaner, balanserade styrkort eller andra styrdokument. Regional nivå Den tidigare regionala biblioteksplanen gällde under åren Inför upprättandet av en ny biblioteksplan har den tidigare planen utvärderats av en extern utredare. Länsbiblioteket i Värmland är en del av Region Värmland. Det innebär att styrdokumenten för verksamheten är det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser , den regionala kulturplanen, Region Värmlands verksamhetsplan samt Länsbibliotekets egen årsplan. Utvecklingsprogrammet är regionens gemensamma framtidsdokument för att skapa en hållbar tillväxt. Programmet ska enligt beslut av regionstyrelsen revideras under Den regionala kulturplanen ska från 2013 ligga till grund för fördelningen av statsbidrag till en rad regionala kulturverksamheter, bland annat Länsbiblioteket i Värmland. Nationell nivå De nationella kulturpolitiska målen, som enligt riksdagens beslut gäller från 2010, utgör en samlad nationell referensram för alla samhällsområden inom stat, kommuner och landsting/regioner. Verksamheten inom biblioteksområdet regleras mer specifikt av bibliotekslagen, som bland annat betonar folkbibliotekens tredelade roll och uppdrag i samhället; att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Bibliotekslagen anger att länsbiblioteken ska bistå folkbiblioteken och att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. 3

4 Under 2010 gjordes en översyn av bibliotekslagen. I maj 2012 presenterade regeringen ett förslag till en ny bibliotekslag, som är tänkt att träda i kraft 1 juli Genom förslaget förstärks principen om att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri och att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Den nya lagen föreslås vara teknikneutral och särskilt ange att folkbiblioteken ska främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande. Ett kvalitetskrav föreslås genom en bestämmelse om att folkbibliotekens utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet. KB ska utöva nationell överblick samt främja samverkan och utveckling. Bland annat ska KB arbeta med utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. KB ska särskilt ansvara för det nationella biblioteksdatasystemet Libris. Ansvaret för den nationella biblioteksstatistiken ska också ligga på KB. För arbetet med nationell bibliotekssamverkan har KB skapar en särskild inflytandestruktur med styr- och expertgrupper. I styrgruppen för Libris nationella infrastruktur ingår Anna Christina Rutquist från Länsbiblioteket i Värmland, i expertgruppen för metadata Mikael Arvidsson från Karlstads universitetsbibliotek och i expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Katarina Kristoffersson från Arvika bibliotek. Genom att KB fått det nationella uppdraget att driva utveckling och samordning av digitala tjänster inom biblioteksområdet har Kulturrådet i sitt Budgetunderlag efterlyst att länsbiblioteken får ett delvis förtydligat uppdrag inom kultursektorn där litteraturen blir mera central. Kulturrådet har bland annat till uppgift att fördela statsbidrag till utgivning och spridning av litteratur och till läsfrämjande insatser. Kulturrådet fördelar dessutom statsbidrag till regional kulturverksamhet, inklusive biblioteksverksamhet. Regeringen har också gett Kulturrådet i uppgift att verka för fler fristäder för förföljda författare. Internationellt Unesco, FN-organet för utbildning, vetenskap och bibliotek antog redan 1949 ett folkbiblioteksmanifest, som senast reviderades I det anges att folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Unesco har också antagit manifest för skolbiblioteken samt ett mångkulturellt biblioteksmanifest. Biblioteken i Värmland 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. (Bibliotekslagen) 4

5 Biblioteken är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner och den samhällsinstitution som undersökningar visar att flest svenskar har förtroende för. Folkbiblioteken 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. (Bibliotekslagen) Folkbiblioteken har en särställning i lagstiftningen. Musik- och kulturskolor, stöd till föreningslivet, konsthallar och biografer är alla frivilliga kommunala åtaganden, men ett folkbibliotek ska kommunen ha, enligt bibliotekslagen. Folkbiblioteken fungerar som mötesplatser, både formellt och informellt. Uppdraget är brett: att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt, vilket kan handla om kulturprogram, aktiviteter och uppsökande verksamhet, ofta i samverkan med andra aktörer. Ett brett samarbete kännetecknar biblioteken. Det kan till exempel vara samverkan med BVC, äldreomsorgen, studieförbund, kulturföreningar, hembygdsföreningar, förskolan, grund- och gymnasieskolan och näringslivet. Målgrupper är allmänheten, studerande, offentlig förvaltning och näringsliv. Särskild uppmärksamhet ska ägnas prioriterade grupper såsom barn och ungdomar. Under 1990-talet fick biblioteken en allt tydligare roll som kunskaps- och informationscentrum och en resurs för studerande i alla åldrar. Detta sammanföll med kraftiga nedskärningar av biblioteksverksamheterna. Ingenstans minskade antalet filialer och årsverken så kraftigt som i Värmland. Samtidigt försvann många bokbussar. I Värmlands sexton kommuner finns totalt 42 utlåningsställen (2011) 16 huvudbibliotek, 18 biblioteksfilialer och åtta bokbussar. På flera håll i Värmland är folkbiblioteken samlokaliserade med skolor, utställningslokaler, samlingssalar, hörsalar och/eller andra kommunala mötesplatser. Bokutlåningen av framförallt skön- och facklitteratur för vuxna minskar, medan efterfrågan på musik och filmer ökar. I genomsnitt gör värmlänningen 7,3 lån per år (2010), vilket är strax över riksgenomsnittet. Totalt innebär det 1,6 miljoner utlån. Utlånen per invånare 5

6 varierar mellan 4 och 9. Bland böckerna toppar svenska deckare och barnböcker listan över de mest utlånade titlarna. Det samlade bokbeståndet var ,3 miljoner volymer. Antalet böcker per invånare varierar från 3,5 till 9,5. De årliga nyförvärven varierar från ca 0,2 böcker per invånare till cirka 0,35. Totalt förvärvade de värmländska biblioteken cirka titlar Barnböckerna utgör nästan hälften av utlåningen (2009). I de olika kommunerna varierar den årliga barnboksutlåningen från 10 till nästan 30 titlar per barn i åldern 0-14 år. Biblioteken hade tillsammans knappt AV-medier år Beståndet varierar kraftigt, från 0,2 till 0,9 per invånare. De värmländska folkbiblioteken har ett större antal biblioteksdatorer per invånare än riket som helhet, men en stor del av dessa är föråldrade och behöver bytas ut. De värmländska biblioteken rapporterar färre besök än biblioteken i de flesta andra län hade bara Västmanland ett lägre genomsnitt. Totalt registrerade de värmländska biblioteken 1,7 miljoner besök under året. Antalet besök per invånare varierar mellan tre och tio i kommunerna. De värmländska folkbiblioteken redovisade tillsammans 133 årsverken Antalet årsverken per invånare varierar från 0,38 till 0,77. Karlstads universitetsbibliotek 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. (Bibliotekslagen) Huvuduppdraget för Karlstads universitetsbibliotek är att effektivt betjäna, främja och höja kvaliteten på lärande, högre studier och vetenskaplig forskning. Det är ett offentligt forskningsbibliotek, öppet för alla som har behov av att använda dess samlingar. Universitetsbiblioteket ska präglas av öppenhet mot målgrupperna studenter, forskare, lärare och allmänhet. Ambitionen är att erbjuda en miljö som stimulerar såväl nyfikenhet, kunskap som kreativitet. Här erbjuds även undervisning i informationssökning. I biblioteket på Karlstads universitet erbjuds en modern studiemiljö. Här finns 230 datorarbetsplatser, sittplatser och 28 grupprum. Under 2010 gjordes nära besök på biblioteket, vilket är en hög siffra nationellt sett. Besökarna gjorde lokala lån. Totalt redovisade biblioteket drygt fysiska enheter och drygt digitala titlar. Musikhögskolan Ingesund, som tillhör Karlstads universitet, är en del av universitetsbiblioteket. 6

7 År 2010 redovisade universitetsbiblioteket 33 årsverken. Verksamheten kostade drygt 49 miljoner kronor. Skolbibliotek och andra utbildningsbibliotek 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skollagen Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera till ett ökat läsintresse. De ska också vara ett stöd för skolornas pedagogiska verksamhet. Målgruppen är därmed inte bara elever utan också lärare och annan personal. Den nya skollag som infördes 1 augusti 2010 innehåller en skärpt skrivning om elevernas tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen har tolkat detta avsnitt i skollagen och ställer följande krav på ett skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler, eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Omkring en tredjedel av landets skolenheter främst mindre skolor saknar skolbibliotek. Värmland har cirka 35 gymnasieskolor, varav ungefär en tredjedel uppges ha skolbibliotek och studiecenter. På grundskolorna finns en varierad biblioteksverksamhet från bemannade och obemannade bibliotek till stora och små boksamlingar. På vissa skolor är skolbiblioteket integrerat i ett filial- eller huvudbibliotek. Värmland tillhör de län i landet med lägst andel skolor som har skolbibliotek eller samverkar med ett folkbibliotek. Skolbiblioteken kan ha en bred verksamhet. De kan vara medarrangörer i skolornas kulturevenemang och en resurs vid speciella läsveckor. De erbjuder en plats på skolan med lugn och ro samt studieplatser för både enskilt arbete och för grupparbeten. Skolbiblioteken vill också vara till stöd när eleverna jobbar med projektarbeten. Här erbjuds därför bland annat undervisning i informationssökning. Huvudmän för grundskolans och gymnasieskolans bibliotek är kommunernas politiska nämnder med ansvar för skol- och utbildningsfrågor. Rektor har det övergripande ansvaret för att skolbiblioteket finns med i skolans arbetsplan och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till målen. Bibliotek med viss bemanning finns även vid länets folkhögskolor: Ingesund, Kyrkerud, Klarälvdalen, Kristinehamn och Molkom, alla med Region Värmland som huvudman, samt Geijerskolan. 7

8 Sjukhusbiblioteken Sjukhusbiblioteken tillhandahåller medicinsk speciallitteratur i tryckt och elektronisk form till landstingets personal. Biblioteken fungerar som vårdens forskningsbibliotek med medicinska databaser samt fjärrlån, kurser i informationssökning mm. Sjukhusbiblioteken ska även tillfredsställa patienternas behov av information, kunskap och kultur. Sjukhusbibliotek finns vid sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. De har lång erfarenhet av att bidra med information och utbildning om hälsa och sjukdom, samt erbjuda kultur till sjukvårdens personal, vårdstuderande, forskare, patienter och deras närstående. Här finns medicinska böcker, tidskrifter och databaser under samma tak som skönlitteratur i bok- och ljudform, musik och film. På Centralsjukhuset i Karlstad finns den största samlingen av medicinsk information i Värmland. Sjukhusbiblioteken samarbetar med kommunbiblioteken inom Bibliotek Värmland vilket bland annat innebär att om man lånar en bok på sjukhuset, kan den lämnas tillbaka på ett kommunalt bibliotek. Genom detta samarbete har alla värmlänningar tillgång till det medicinska bokbeståndet. En relativt ny uppgift för sjukhusbiblioteken i Värmland är att delta i patient- och närståendeutbildningar om olika sjukdomar och deras behandlingar. I samråd med vårdpersonal tas relevant information fram till grupperna. Man ger också förslag till var på internet man kan hitta mer information och diskuterar källkritik. Ett av de nationella nätverk inom vilka sjukhusbiblioteken samarbetar producerar patientinformationsdatabasen Pion. Patienter på sjukhusens vårdavdelningar förses med böcker, filmer och musik från sjukhusbiblioteken. Huvudman för sjukhusbiblioteken är Landstinget i Värmland. Landstingets redovisade kostnader för verksamheten 2011 var cirka 9,5 miljoner kronor. Övriga bibliotek I länet finns också bland annat specialbibliotek vid statliga myndigheter (Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), företagsbibliotek (Stora Enso) och ett bibliotek på Värmlands Museum. Länsbiblioteket i Värmland 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. (Bibliotekslagen) Länsbibliotekets verksamhet har under 2000-talet fått ett starkare utvecklingsperspektiv. Det centrala i arbetet har allt mer blivit regional och nationell samverkan för biblioteksutveckling. 8

9 Länsbibliotekets uppgift slogs fast i biblioteksplanen för Enligt den ska Länsbiblioteket i Värmland verka för ökad samverkan mellan länets bibliotek bistå biblioteken med kompletterande medieförsörjning bidra till bibliotekspersonalens kompetensutveckling stärka biblioteken som mötesplatser för elektronisk information marknadsföra det litterära Värmland samarbeta med centrala och regionala institutioner vara en del av det nationella och internationella biblioteksnätverket I Region Värmlands verksamhetsplan för 2012 beskrivs uppdraget så här: Länsbiblioteket ska initiera, stödja och samordna biblioteksutveckling, bidra till att utbudet av och tillgången till information förbättras i hela länet exempelvis genom nya digitala medier och systemlösningar för samordning och tillgänglighet, öka intresset för Värmlandslitteratur, förmedla fjärrlån och ansvara för inläsningstjänst. Under 2012 är Länsbibliotekets uppgifter att bland annat: aktivt delta i det nationella arbetet med att ta fram en ny infrastruktur inom biblioteksområdet, vara en länk mellan nationell, regional och kommunal nivå, och arbeta proaktivt för att regionala och lokala behov tillgodoses i processen med att förnya Kungliga Bibliotekets uppdrag, utbilda länets personal inom prioriterade områden som sociala medier, bemötande och forskningsrön kring barns läsande och effekter, utveckla det virtuella sömlösa gränssnittet inom Bibliotek Värmland och en webblösning för biblioteken, utveckla verksamheten för äldre i projektet Prosit i samverkan med andra länsbibliotek samt kommunbiblioteken och i projektet Läsglädje i samverkan med studieförbund och kommunbibliotek, utveckla tekniken för att tillgängliggöra litteraturen via telefoner och läsplattor, förbättra tillgång till medier på Värmlandsbiblioteken genom effektivare samarbete. Länsbiblioteket är också projektägare för KUB, ett kompetensutvecklingsprojekt inom fyra län (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppland) som bedrivs med stöd av EU:s sociala fond. Projektet pågår till och med halvårsskiftet Målgruppen för Länsbiblioteket i Värmland är i första hand länets sexton kommunbibliotek (folkbiblioteken). Länsbiblioteket hade tidigare ansvaret för Värmlandsmontern på Bok& Bibliotek i Göteborg och för Värmländsk bokmässa på Värmlands Museum. Sedan 2009 har detta ansvar lagts ut på Värmländska Författarsällskapet. Länsbiblioteket har fyra tillsvidareanställda genomförde totalt 75 arrangemang (kurser, arbetsmöten etcetera) för cirka 700 deltagare. 9

10 Länsbibliotekets basverksamhet finansieras genom statsbidrag (2012: kronor) och Region Värmlands årsanslag (2012: kronor). Plattformar för samverkan 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folkoch skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. (Bibliotekslagen) Biblioteken i Värmland samverkar sedan länge i syfte att utvecklas, att nyttja de samlade resurserna på ett effektivt sätt och att ge medborgarna en så hög servicenivå som möjligt. Bibliotek Värmland Bibliotek Värmland bildades 2003 som ett samverkansprojekt mellan de värmländska biblioteken: alla kommunbibliotek, Länsbiblioteket i Värmland, sjukhusbiblioteken och universitetsbiblioteket. Målet har genom åren varit att finna praktiska lösningar som främjar gränsöverskridande samarbete mellan kommuner och institutioner, höjer kvaliteten i verksamheten och gör det enklare för biblioteksanvändarna oavsett var de befinner sig. Genom samarbete såg biblioteken att det var möjligt att erbjuda till exempel ett bredare bokurval, fler talböcker, bättre datakataloger, fler databaser och bättre utnyttja den samlade specialkompetens som finns i länet. Genom samverkan kunde synergieffekter uppnås och resurserna kunde användas bättre och mer effektivt, till en lägre kostnad för det enskilda biblioteket. Den tekniska utvecklingen som öppnat för nya möjligheter har varit en drivkraft i samarbetet. Bildandet av Bibliotek Värmland blev också starten för nya arbetssätt som skapat ett större och gemensamt engagemang hos bibliotekspersonalen i länet. Arbetsgrupper har genomfört försöksverksamhet inom olika områden, till exempel mediesamarbete, databaser, biblioteksportal, inköpssamarbete, marknadsföring och barnbiblioteksverksamhet. På detta sätt är samtliga värmländska bibliotek medaktörer i allt från operativ verksamhet till utbildning och utveckling. De arbetssätt och arbetsmetoder som har utvecklas under åren inom Bibliotek Värmland utgör idag den strategi som Länsbiblioteket i Värmland tillämpar i det regionala utvecklingsarbetet. Innehållet styrs av de konkreta behov som finns hos de samverkande biblioteken och skapats av ökade tekniska möjligheter. Visionen är att tillgodose individens behov av upplevelser, kompetens och mångfald. Bibliotek Värmland sätter brukaren i centrum och kliver över invanda gränser. Målet är att med högsta möjliga kompetens och en effektiv samordning av resurserna skapa hög kvalitet på biblioteksservicen för användarnas bästa. All verksamhet tar sin utgångspunkt 10

11 i individens behov och alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. Värdegrunden har utgått från att personalens kunskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Det finns tre kärnvärden som genomsyrar såväl det interna som det externa arbetet: Generositet som är grunden för ett ömsesidigt samarbete. Integritet så att varje individ och bibliotek får behålla sin profil. Delaktighet för att ta tillvara den kraft och kunskap som finns hos bibliotekspersonalen. Samverkan i Bibliotek Värmland har lagt grunden till fördjupade samarbeten. Projekt Selma, ett gemensamt biblioteksdatasystem för tolv värmländska kommuner, och en gemensam bibliotekswebb beskrivs närmare i nästföljande avsnitt. Bibliotek Värmland har setts som ett nationellt föredöme och har nominerats till Årets Bibliotek i Sverige 2005 och Projekt SELMA ett gemensamt biblioteksdatasystem Inom Bibliotek Värmland föddes idéer om samarbeten som inte gick att genomföra på grund av att de olika aktörernas datasystem inte kunde kommunicera med varandra. Detta aktualiserade frågan om att ersätta de olika systemen med ett gemensamt biblioteksdatasystem för Värmland. Länsbiblioteket i Värmland fick i uppdrag att göra en förstudie och presentera för- och nackdelar. Denna resulterade i att tolv kommunbibliotek som sedan tidigare använde datasystemet Book-IT, bestämde sig för att ansluta sig till SELMA, som det gemensamma datasystemet kom att kallas. Dessa kommuner är Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Säffle, Torsby och Årjäng. Sunne, Hagfors, Storfors och Kristinehamns kommuner valde att fortsätta använda Librasystemet. De är dock deltagare i det övergripande Bibliotek Värmland-samarbetet. SELMA förverkligades under Projektet finansierades av Region Värmland och de deltagande kommunbiblioteken. Med ett gemensamt biblioteksdatasystem kunde de samverkande kommunerna erbjuda sina invånare en bättre biblioteksservice. Lånekortet på ett bibliotek gäller för alla tolv. Kom till ett bibliotek och du får tillgång till alla! var en slogan som sammanfattade de nya möjligheter som införandet av SELMA gav. I maj 2010 presenterades en utvärdering av SELMA-projektet, gjord av Region Värmland och Länsbiblioteket i Värmland. Via en webbaserad enkätundersökning fick bibliotekspersonal som använde systemet svara på frågor och ge sina synpunkter. Slutsatsen blev att SELMAsamarbetet fungerade på ett utmärkt sätt. Det fanns inte många problem som inte kunde lösas. Effektmålen uppnåddes: 11

12 Bokbestånd: Alla värmlänningar som har ett bibliotekskort på ett SELMA-bibliotek kan se, reservera, låna om i hela SELMA:s mediebestånd. Hela mediebeståndet är synligt för användarna på nätet. Det lånas mer och böckerna står inte på hyllan utan är utlånade. Ekonomi: SELMA-biblioteken har vunnit ekonomiskt på sammanslagningen, även om det inte skett i den omfattning man räknade med. De ekonomiska vinsterna kommer sig av att man numera delar på två servrar, driftskostnader och licenskostnader för dessa. Biblioteken har även kunnat samfinansiera. Effekten av tilldelade biblioteksresurser är större än tidigare. Trots krympta anslag kan man erbjuda ett kvalitativt och kvantitativt bra litteratururval i SELMA. Tjänster för bättre tillgänglighet: Låntagaren kan logga in med sitt personnummer istället för bibliotekskortet när hon vill låna om, reservera etc. Sms-tjänsten för reservationsmeddelanden och övertidsvarning finns nu på alla SELMA-bibliotek. Region Värmland och länsbiblioteket är systemägare för biblioteksdatasystemet och har utvecklingsansvar. Biblioteken köper IT-drift och systemförvaltning av Karlstads kommun. Kostnaderna fördelas enligt en särskild fördelningsnyckel, som bland annat ta hänsyn till antalet kommuninvånare. Styrgruppen för SELMA utgörs av de deltagande bibliotekens chefer/ansvariga. Ordförande är länsbibliotekarien. Beslut fattas i konsensus och är bindande. Utöver styrgruppen finns en grupp som består av de systemansvariga på de deltagande biblioteken. SELMA-arbetet regleras genom ett antal avtal mellan parterna och gentemot leverantörerna av drift och service. Flytande mediebestånd Under gjordes ett försöksprojekt med flytande mediebestånd. Det innebär att böcker, cd-skivor, dvd:er med mera inte tillhör ett specifikt bibliotek. Vid retur från en låntagare görs materialet tillgängligt igen via katalogen på det bibliotek där det återlämnades. Detta betyder bland annat till färre transporter, minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. Kulturrådet beviljade kronor i projektmedel till satsningen. Biblioteken avsatte tillsammans kronor och Länsbiblioteket bidrog med kronor som staten bidrar med till medier, inom ramen för statsbidraget. Dessutom bidrog biblioteken med sin arbetstid. Gemensam bibliotekswebb: bibliotekvarmland.se De tolv biblioteken inom Selma-samarbetet såg det som ett naturligt steg att gå vidare tillsammans och etablera en gemensam, interaktiv webbkatalog. Denna syftar till att öka nyttan av samarbetet ytterligare, samt att i ännu högre grad göra bibliotekens resurser tillgängliga för medborgarna. Utökat samarbete ska även spara kostnader för biblioteken. I december 2011 lanserades en helt ny sajt med webbadressen bibliotekvarmland.se. 12

13 Den värmländska bibliotekswebben är ett virtuellt bibliotek öppet dygnet runt årets alla dagar. Det har blivit ännu enklare för låntagarna att använda biblioteket hemifrån. Innehållet och funktionerna på bibliotekvarmland.se har också till uppgift att: locka till läsning vara en plattform för informationssökning underlätta för besökaren att hitta och använda sig av bibliotekens utbud samordna personalresurser och kompetens informera om evenemang som anordnas av biblioteken vara interaktiv och uppmuntra besökaren till dialog underlätta självbetjäning. Förväntningarna handlar om att antalet lån och webbesök för de deltagande biblioteken ska utvecklas på ett mer positivt sätt än vid jämförbara bibliotek. Projektet för utveckling och genomförande av den gemensamma bibliotekswebben har samordnats av Länsbiblioteket i Värmland. De deltagande biblioteken bildar en särskild webbgrupp som rapporterar till SELMA:s styrgrupp. KUB KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal, tänkt att pågå från februari 2012 till juni Projektet genomförs i fyra län, totalt 49 kommuner, med en total budget på 10 miljoner kronor, finansierad av ESF. Region Värmland är projektägare. I KUB-projektet ska deltagarna analysera vilket slags bibliotek användarna vill ha om fem år, och sedan skaffa sig den kompetens som krävs för att arbeta där. Projektet ska tillämpa arbetsplatsbaserat lärande och utveckla biblioteken till lärandemiljöer. Det ska också öka personalens anställningsbarhet. Utvärdering av regional biblioteksplan Den regionala biblioteksplanen för fastställdes av regionstyrelsen i november En utvärdering av planen genomförd av IGO-R AB presenterades i oktober Inom ramen för denna undersöktes de värmländska bibliotekens upplevelser av samarbetet dem emellan. Dessutom gjordes en avgränsad ekonomisk analys av Selma-samarbetets effekter. Syftet med det regionala samarbetet har varit att: öka användandet av bibliotekens informations- och medieresurser utveckla en gemensam teknisk infrastruktur vidareutveckla medarbetarnas kompetenser och arbetssätt. Det övergripande målet har varit att biblioteken ska erbjuda en service av hög kvalitet med högsta möjliga kompetens och med effektiv samordning av resurser. Alla tjänster ska vara tillgängliga på enklast möjliga vis för den enskilde. 13

14 De lokala bibliotekens chefer och medarbetare ger en positiv bild av samarbetet: Kompetenser och arbetssätt har utvecklats vilket gagnar den enskilda biblioteksanvändaren. Företrädare för de olika biblioteken har fått ökade insikter om varandras kunskaper. Inställningen till användarnas informationsbehov uppfattas som ett gemensamt ansvar. Tolv av Värmlands 16 kommuner samarbetar för uppbyggnaden av en gemensam infrastruktur. Det finns en risk för att det på sikt kan uppstå olika utvecklingsnivåer mellan olika grupper av bibliotek. En ekonomisk analys av SELMA-projektet visar att användarna fått tillgång till ett ökat mediebestånd och därmed en ökad tillgång till medierna. Driftkostnaderna har minskat då de delats mellan fler parter. Kostnaderna för licenserna har påverkats då de deltagande biblioteken samordnat sina inköp och krav på leverantörerna. Kvaliteten i IT-systemet förbättrats. Det är särskilt de mindre biblioteken som har dragit ekonomisk nytta av samordningen eftersom de annars haft svårt att på egen hand finansiera de förbättringar som nu har uppnåtts. Länsbiblioteket i Värmlands uppgift har varit att stimulera biblioteksutvecklingen i länet i samverkan mellan de olika biblioteken. Den uppgiften bedöms som genomförd utifrån vad som angivits i biblioteksplanen. I nästa biblioteksplan är det viktigt att: tydligare betona användarperspektivet i olika strategier fördjupa det befintliga samarbetet vidareutveckla Bibliotek Värmland på webben och i mobilwebben vidga mediebegreppet utveckla en plattform för politisk dialog om strategiska biblioteksfrågor där såväl lokala som regionala politiker och tjänstemän medverkar. Omvärld och utmaningar Bibliotekens roll och betydelse i samhället utvecklas kontinuerligt utifrån de samhällsförändringar som sker och den påverkan de har och väntas få på bibliotekens verksamhet. Förändringarna innebär både nya möjligheter och stora utmaningar. Nedan beskrivs några av de faktorer som kan påverka bibliotekens utvecklingsarbete. Det finns anledning att ytterligare fördjupa analysen av vilken påverkan förändringarna kan få. Demografiska förändringar Värmland har sedan lång tid tillbaka en negativ befolkningsutveckling, som särskilt drabbat kommunerna i norra och östra länsdelen. De enda kommuner som ökat sin befolkning sedan 1990 är Karlstad och Hammarö. 14

15 Kommunerna har olika karaktär: enligt SKL kan de karakteriseras som en större stad, tre förortskommuner, fem varuproducerande kommuner, en pendlingskommun, två kommuner i tätbefolkad region, två kommuner i glesbefolkad region och två glesbygdskommuner. Nästan 75 procent av befolkningen bor i en tätort. Genomsnittet för riket är 85 procent. Andelen äldre ökar i hela länet, medan både andelen och antalet ungdomar minskar för varje år. Samtidigt blir de äldre som grupp betraktat allt friskare, med en högre utbildningsnivå, och ställer ökade krav på delaktighet och tillgänglighet till information och upplevelser. De kulturaktiva äldre kommer sannolikt att bli fler i framtiden. Ökad rörlighet Många rör sig över kommungränserna för arbete, studier, shopping, fritidsboende eller fritidsysselsättningar. Omkring personer i Värmland arbetspendlar över kommungränsen. Som brukare besöker man det bibliotek som passar bäst, oavsett var man är mantalsskriven. Ur ett medborgarperspektiv talar det för att det finns många fördelar med att betrakta de värmländska biblioteken som ett bibliotek. Kompetensutveckling och utbildningsnivå Möjligheterna att stärka regionernas konkurrenskraft och tillväxt hänger tätt samman med vilka förutsättningar invånarna ges för att under livet utveckla och underhålla sin kompetens. Biblioteken har efterhand fått en allt viktigare roll som för det livslånga lärandet, oavsett om det gäller bildning av eget intresse eller formell utbildning inom något område. Kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. För att Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt och för att vi som individer ska kunna hävda oss krävs utvecklad informationskompetens. Nationella undersökningar visar att lågutbildade lånar färre böcker, läser mindre, använder internet mindre och besöker biblioteken i mindre utsträckning. Detta är en särskild utmaning för Värmland som med undantag för Karlstads och Hammarö kommuner har en lägre andel högskoleutbildade än riket. Generellt har män i Värmland en lägre utbildningsnivå än kvinnor. Av de elever som går ur gymnasiet är det en relativt låg andel som inom tre år går vidare till högskolestudier. Informationsteknik och digital delaktighet Utvecklingen av internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. Utvecklingspotentialen är stor och de kommersiella aktörernas utveckling av digitala tjänster leder till ökade förväntningar från medborgarna på vilka e-tjänster den offentliga sektorn ska tillhandahålla. Människor tar för givet att allt fler ärenden ska kunna utföras enkelt, snabbt och säkert via nätet. Nya förväntningar och behov uppstår. I dag är till exempel tillgång till trådlöst internet ett självklart krav från många biblioteksbesökare och många förväntar sig att biblioteken tillhandahåller digitala applikationer för mobiltelefoner och surfplattor. 15

16 Samtidigt finns det medborgare som inte är digitalt delaktiga och som därför ställs helt eller delvis utanför när kommersiella och samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på internet. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2011 handlar det framförallt om äldre (över 65 år), särskilt lågutbildade kvinnor. I åldersgruppen år är det 98 procent som använder internet, men för att vara digitalt delaktig krävs givetvis inte bara tillgång till tekniken utan också kunskap. Deltagarkultur Internet och den tekniska utvecklingen har inneburit nya möjligheter till medskapande och deltagande i form av kreativt skapande och aktivt medborgarskap. Mediekonsumenterna har också blivit producenter, som skapar text, bilder, musik, film etcetera på nätet. Det är en stor utmaning för biblioteken att integrera deltagarkulturen i sin verksamhet, inte bara på webben utan också i bibliotekslokalerna. Förändrade vanor Boklånen minskar över tid, men det beror mer på förändrade vanor än ett missnöje med biblioteken. Skälet är bland annat att fler väljer att köpa sina böcker i stället för att låna dem, men också att man delvis väljer andra informationskällor, som internet och televisionen. Utlån av nya medier har ökat, men med en breddad tillgång till digital distribution av till exempel musik och filmer är det sannolikt att den trenden kommer att brytas. Läsförmåga Läsandet minskar, framförallt hos unga män. Det som skapar skillnader i läsförmåga är dessutom social bakgrund och mångspråkig bakgrund. Andelen vuxna svenskar som aldrig läser böcker har enligt en undersökning ökat med 10 procentenheter de senaste 20 åren. Bokutgivning och bokförsäljning Bokutgivningen i Sverige har ökat kraftigt under 2000-talet. Över titlar ges ut varje år, varav mer än skönlitterära. Allt fler ger ut på eget förlag. Bokförsäljningen har ökat stadigt sedan 80-talet, men har visat en nedåtgående kurva de senaste åren. Det säljs cirka 80 miljoner böcker i Sverige varje år. Försäljningen via internet ökar, medan bokhandlare, varuhus och bokklubbar minskar sin försäljning. På 1970-talet hade de flesta värmländska kommuner minst en bokhandel. I dag återstår bara en handfull. Biblioteksbesök och rollen som mötesplats En minskande andel av befolkningen besöker biblioteken. Minskningen kan delvis kopplas till en ökad tillgång till digitala bibliotekstjänster, som minskar behovet av fysiska besök på biblioteken för att till exempel beställa eller låna om medier. För att bryta trenden behöver biblioteken skapa fler anledningar till besök. Bibliotekens utbud av medier kommer sannolikt att få allt mindre betydelse för bibliotekens attraktionskraft. Boklånen minskar och i takt med att den digitala tillgången till olika medier ökar kommer sannolikt den fysiska utlåningen att minska. I ett sådant perspektiv blir bibliotekens roll som mötesplats och kulturhus allt viktigare. 16

17 Litteraturutredningen Regeringen tillsatte 2011 en kommitté som ska analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser. Kommittén ska bland annat analysera litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser och bokmarknaden. Kommittén lämnade sina första förslag i oktober Uppdraget ska redovisas senast 1 september

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 7. 1 Författningsförslag... 9

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 7. 1 Författningsförslag... 9 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 1 Författningsförslag... 9 2 Bakgrund och utgångspunkter... 15 2.1 Bakgrund och närliggande utredningar... 15 2.2 Kort om bibliotekslagens innehåll... 16

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad ORDLISTA... 2 INLEDNING... 3 VISION & STRATEGIER... 3 BAKGRUND OCH SAMVERKAN... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 225. Adress Box 610, 391 26 Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx 1 Bibliotek och utveckling Biblioteksplan för Kalmar

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kronobergs län 2010. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kronobergs län 2010. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Kronobergs län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens framtid ligger i våra händer Svensk Biblioteksförening presenterar för sjätte året i rad rapporter om bibliotekssituationen

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksplan 2010-2014

Biblioteksplan 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) 2009-09-15 BUN/2009:120 600 Biblioteksplan 2010-2014 Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009:120 600 Ägare/ansvarig:

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek

Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek Innehållsförteckning

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

KU LTU R RA DET Yttrande

KU LTU R RA DET Yttrande KU LTU R RA DET Yttrande Dnr KUR 2015/2659 2015-05-11 GDnr 2015:124 Kungliga biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Yttrande over KB:s samverkansstruktur. Forslag pa ny form for nationell bibliotekssamverkan

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2013-2015. Behandlad av Nämnden för Kultur, utbildning och friluftsverksamhet 2013-02-28

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2013-2015. Behandlad av Nämnden för Kultur, utbildning och friluftsverksamhet 2013-02-28 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2013-2015 Behandlad av Nämnden för Kultur, utbildning och friluftsverksamhet 2013-02-28 Innehåll Inledning... 2 Länsbibliotek Sörmland... 4 Bibliotek vid landstingets

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek

Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek Biblioteksplan 2.0 Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek Biblioteksplan 2.0 Omslagsbild, Stockholms stadsbibliotek, Kulturhuset, foto Cecilia Ranemo Biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Biblioteksplan Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Innehåll - Bakgrund - Syfte - Arbetsgrupp - Styrdokument - Nulägesbeskrivning - Omvärldsanalys - Strategier Laholms kommuns biblioteksverksamhet

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Framgångsrik biblioteksverksamhet

Framgångsrik biblioteksverksamhet Framgångsrik biblioteksverksamhet En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster Juni 2012 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 8 Regressionsanalys 8 Hur kan man mäta

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-12-18 4(101 KFU 72 Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning Dnr 2014/773 ; INLEDNING Syftet med en biblioteksplan

Läs mer