Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Piteambassadörer på besök i Italien. Fler praktikplatser 2013? Det beror på oss

Transkript

1 PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun Piteambassadörer på besök i Italien SIDAN 12 Fler praktikplatser 2013? Det beror på oss SIDAN 17 Teamwork när ny förvaltning formas SIDAN 4 PITEKVARTEN NR

2 INNEHÅLL Ledare Samhällsbyggnadsförvaltning på G Mångkulturellt äldreboende Välkomstfest 2012 Tre nya byggnadsinspektörer Loise ung blivande ekolog Piteå på Ypad-konferens i Italien Konsumet Piteå Personalklubben på äventyr Hemsjukvård en ny verksamhet PUSH ett bra projekt för unga Praktikplatser i Piteå kommun Unga tycker 2012 Ungas tankar Fler pitebor, nya medarbetare och nya utmaningar... Det är vad vi vill bjuda på i höstmörkret. Och lite inspiration så klart. Det bubblar av vilja och engagemang, vi förebereder oss på olika sätt för att på bästa sätt möta framtiden. Vi samverkar internt och externt, åker ut i världen och kommer hem med nya intryck. Vi tänker mångfald och engagerar unga på en mängd olika sätt. Det känns kul att konstatera att lagmaskinen fungerar för att vi på bästa sätt komma framåt. Tematänket i nästa nummer är våra 15 gemensamma mål. Känner du till dem och hur jobbar ni med dessa, i stort eller smått? Tipsa din informatör/kommunikatör eller hör av dig till informationsenheten Piteå kommun. Hoppas du gillar dessa sidor och att du känner att du också är en viktigt kugge i vår stora lagmaskin. / Susanne Jacobsson Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på Kontaktperson: Marie Lindgren tel , marie.lindgren@pitea.se Ansvarig utgivare: Gerd Sävenstedt tel Layout: Susanne Jacobsson, tel Tryck: Accidenstryckeriet Piteå. Omslagsfoto: Natanael Ericsson Detta är nr 3 årgång 13, hösten nu på väg mot Ja, nu har den regniga sommaren övergått i höst och när jag sitter och författar dessa rader har den första snön precis fallit och lyser upp den grå omgivningen. Något som också lyser upp höstmörkret är det faktum att vi den sista augusti 2012 var fler pitebor än någonsin tidigare. En fråga som slagit mig, och som jag också tänkt finna svaret på, är hur många av Sveriges 290 kommuner som den sista augusti 2012 kunde konstatera att de aldrig haft större befolkning? Det är många bollar i luften och några av dem kommer att belysas i detta nummer. Istället för att återupprepa den informationen väljer jag att resonera lite kring det oerhört viktiga målet att Piteå ska ha minst invånare år Ett viktigt mål, dels för att locka arbetskraft till våra arbetsgivare i Piteå och dels för att vi ska möta den ökande försörjningsbördan i samhället. Båda dessa delar utgår från samma problem nämligen generationsväxlingen, demografin och kompetensförsörjningen. Därför kommer vi att att ta fram en inflyttningsplan med tydliga strategier för att uppnå målet med invånare. Den förändrade organisationen är en del i det arbete. Inte minst gäller det att i ett tidigt skede av våra samhällsbyggnadsarbeten per automatik få in ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Perspektiv som är otroligt viktiga när det gäller att öka invånarantalet. Vi är av tradition och vana styrda att ta hänsyn till ekonomisk och ekologisk hållbarhet, medan den sociala hållbarheten inte varit en lika naturlig del av samhällsbyggandet. För mig handlar det dels om att väva in ett trygghets- och mångfaldstänk i den fysiska samhällsplaneringen, men framför allt handlar det om att ändra våra attityder inom dessa områden. Att bejaka mångfald är något som kännetecknar framgångsrika och attraktiva orter. Mångfald innebär för mig att olikheter av skilda slag möts och i det mötet skapas öppna samhällen som tar tillvara kreativiteten och ser ökad tillväxt. Att arbeta med tillgänglighet på olika sätt, att inse att kvinnor utgör halva befolkningen och därför borde ha samma rättigheter och möjligheter som män, att acceptera och ta till oss utrikesfödda från andra kulturer, att acceptera och ta till oss att homosexuella ställer krav på oss och den resan kan bara starta i var och en av oss. Vi har många exempel på hur vårt samhälle är anpassat till normen, vita medelålders heterosexuella män, och hur vi inom vissa områden tagit några steg på utvecklingsstegen, men där vi inom andra områden står och stampar i evolutionens källare. Jag och många med mig blir pinsamt medvetna om detta just på måndagagkvällar i SVT:s kanal 1 då Jonas Gardells berättelse om hur homosexuella män levde sina liv i 1980-talets Stockholm. Torka aldrig tårar utan handskar är en vacker, och samtidigt skakande berättelse, om en verklighet för knappt 30 år sedan och där jag konstaterar att den överhuvudtaget visas på TV innebär att vi tagit oss några trappsteg uppåt. Det som gör åtminstone mig extra berörd är ett faktum som jag aldrig reflekterat speciellt mycket över tidigare nämligen att jag har haft vänner som inte klivit ur den berömda garderoben hemma i småstaden där alla känner alla, utan rest till Stockholm för att kunna leva det liv som alla borde ha rätt till var som helst. Det blir extra jobbigt när jag tänker på den värld de kom till, och de motstridiga känslor som måste ha uppstått när man å ena sidan fick leva som den man är och skapa en gemenskap tillsammans med andra i samma situation, och å andra sidan de skamfulla miljöer man tvingades till för att få vara den man är. För att inte tala om den ytterligare stigmatisering som uppstod i samband med att AIDS dök upp som vår tids svarta febern. När vi om några blickar tillbaka är jag helt övertygad om att TV-serien Torka aldrig tårar utan handskar gjort att vi tagit oss en bra bit på väg upp från evolutionens källare och vågar kika in i vardagsrummet. Jag önskar att vi tillsammans kan göra Piteå till en ort som man inte känner sig tvingad att lämna därför att man inte tillåts smälta in på grund av att man avviker från den traditionella normen. Det här kommer nämligen att vara den viktigaste beståndsdelen om Piteå ska klara sig väl i konkurrensen om både invånare och arbetskraft. Take care out there. MATS BERG, KOMMUNCHEF 2 PITEKVARTEN NR PITEKVARTEN NR

3 Som kommun står vi inför stora utmaningar Samverkan en viktig faktor på vår nya förvaltning Nyfiken. Förväntansfull. Osäker. Ja, en omorganisation kan väcka många olika känslor och funderingar. Den organisationsutredning som påbörjades i Piteå kommun november 2011 är klar och kommunfullmäktige har beslutat att den nya förvaltningsorganisationen ska sjösättas vid årsskiftet. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen börjar gälla 1 januari 2013 och kommer att omfatta ca 200 medarbetare. Dagens förvaltningar för Miljö- och bygg, Teknik- och gatu samt Arbetsmarknad och vuxenutbildning upphör och ingår i den nya förvaltningen. Även Tillväxtenheten och Mark och skog ingår i den nya förvaltningen. Som kommun står vi inför stora utmaningar och samhällsfrågorna är oerhört viktiga säger Åsa Öberg, idag chef för Teknik- och gatukontoret men fr. o. m chef för Piteå kommuns nya samhällsbyggnadsförvaltning. I och med att vi samlar flera kompetenser i en förvaltning kan vi göra det vi gör idag, fast lite bättre och vassare. Fler kompetenser ger fler perspektiv och vi kan samarbeta bättre. Frågorna får bättre flöde genom organisationen, vilket är nödvändigt både ur intern och extern synvinkel, säger Åsa Öberg. Omvärlden förändras och vi med den Utifrån omvärldens förändringar är det tydligt att Piteå kommuns organisation, behöver förändras för att stärka möjligheterna till förbättrat samarbete och en mer flexibel och effektiv verksamhet. Det finns en problembild som kan sammanfattas med följande punkter: (utdrag ur organisationsöversynen) Hårt tryck på kommunen som strategisk samhällsbyggare samtidigt som det i dagsläget finns för många små förvaltningar, vilket ger svårigheter att svara upp mot detta och så kallade flaskhalsar uppstår. Detta hämmar samhällsutvecklingen. Ytterligare resursförstärkningar kommer att vara svåra att genomföra framöver. Samhällsbyggnadsfrågorna finns i dagsläget utspridda på många olika förvaltningar, vilket gör att många olika kulturer och hierarkier ska samordnas i aktuella processer. Vikten av samordnade processer är grundläggande för att nå bästa möjliga effektivitet, resursutnyttjande och för att bättre kunna skickliggöra varandra i vårt gemensamma arbete. På grund av hög efterfrågan från såväl exploatörer som samhället i stort, finns inte tid att vänta på att processutvecklingen ska samordnas mellan olika förvaltningar och verksamheter. Konkurrensen om kompetens, framförallt inom det tekniska samhällsbyggnadsområdet gör att resursanvändningen måste vara både flexibel och effektiv, eftersom tillgången på rätt kompetens till rätt pris kommer att vara begränsad. Samverkan är A och O Samverkan kommer att vara direkt nödvändig och genom att samordna processer i samma förvaltning kan samverkan analyse- ras och verkställas mer effektivt Våra mjuka värden fyller en viktig funktion för att Piteå ska vara en attraktiv ort att bo, verka och leva i. De sociala aspekterna måste på ett tydligare sätt påverka den framtida samhällsbyggnaden, säger Åsa Öberg. Så här ser tidsplanen ut Kartläggning av samhällsbyggnadsprocessen blev klar i slutet av september och återkopplas till politiken i oktober. Organisationsförslag, utformning, förankring i central samverkansgrupp och presentation i oktober. Riskanalys arbetsmiljö genomförande Pitehälsan och samverkansgrupper också under september/ oktober. Organisationsförslaget upp till beslut i Kommunstyrelsen, preliminärt 26 november. December sker intern tillsättning av avdelningschefer, och under oktober inleds lokalöversyn för Stadshuset. Enhetschefer tillsätts Vecka 40 och 41 informerade styrgruppen förslaget till detaljorganisation till samverkansgrupp för Samhällsbyggnad och till berörda medarbetare inom Tillväxtavdelningen, Samhällsbyggnadsenheten, Mark och Skog, Teknik- och gatukontoret, Alkoholhandläggning, Miljö- och byggkontoret samt Arbetsmarknad och vuxenutbildning. Förslaget skickas sedan på remiss till förvaltningschefer, nämndsordföranden och VD:ar. Förslaget kommer publiceras på Insidan när samtliga arbetsgrupper informerats, efter den 10 oktober. Preeras slutrapport om processkartläggningen finns att läsa på Insidan. Lagbygge inget enmansjobb Styrgruppen som jobbar med det strategiska förberedelsearbetet under hösten består av: Åsa Öberg, förvaltningschef Teknikoch gatukontoret/samhällsbyggnadsförvaltningen, Susanne Jangdal, förvaltningschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Ulf Hedman, förvaltningschef Miljö- och byggkontoret/samhällsbyggnadsenheten, Helene Röckner, avdelningschef Tillväxtavdelningen, Alice Nordin, controller Teknik- och gatukontoret och Ann-Sofie Boman, kommunikatör Arbetsmarknad och vuxenutbildning. Medlemmarna i styrgruppen är valda utifrån tanken att den samlade kompetensen hos ledare och nyckelfunktioner för de största verksamhetsområdena kan ge oss en bra start i den nya förvaltningsorganisationen, säger Åsa Öberg. För närvarande arbetar styrgruppen med processkartläggning, roll- och kompetensinventering för berörda verksamheter samt uppdraget att ta fram ett förslag på detaljorganisation. Cheferna som ingår i styrgruppen har ansvar att informera medarbetarna i sina verksamheter om detta arbete. Det här är verkligen inget enmansjobb, det här något vi gör tillsammans, avslutar Åsa Öberg. Den som vill kan följa arbetet med den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen på Insidan, under fliken organisation/samhallsbyggnadforvaltning. FOTO: DANIEL ERICSSON PITEKVARTEN NR

4 planerade scheman, dusch och städ och aktiviteter. Som personal förutsattes att man var flexibel. Personligt, nära och småskaligt Persikan, ett privat vård- och omsorgsboende med persisk inriktning som drivs av Kavat Vård. Det finns också en arabisk avdelning och personalen är flerspråkig och svensk undersköterskeutbildning gäller vid anställning. Boendet låg i ett hyreshus på två våningsplan med 18 lägenheter. Där fanns en kock som lagade maten och han alternerade mellan våningarna. Viktigt för de gamla var att känna matos. Personalen hade anhörigkontakt en gång per vecka. När de gamla flyttade in gjordes en intressekarta där de fångade upp de gamlas intressen och planerade vilka aktiviteter de kunde delta i. De som ville fick komma ut i friska luften varje dag. De hade en aktivitetsansvarig på heltid som ansvarade för detta. Persikans ledord var Personligt, Nära och Småskaligt. Dusch erbjöds varje dag, men ingen av de boende utnyttjade detta erbjudande. Man gjorde ett skriftligt avtal med anhöriga i vissa fall om speciell omvårdnad. De boendes rum var inte övermöblerade då de gamla vistades tillsammans i dagrummen största delen av dagen. Det viktigaste var att TV:n stod på hela dagen, även under måltiderna. De hade persiska program både på TV och radio. Vi ville besöka mångkulturella äldreboenden eftersom det flyttar in fler personer med utländsk bakgrund. Det är lätt att få ett fyrkantigt tänk om man inte tar in nya intryck Jenny Thorgren, Norrgården och Karina Westerlund Sandström, Öjagården ville besöka mångkulturella äldreboenden eftersom det flyttar in fler personer med utländsk bakgrund även till Piteå. Så de sökte på Internet, genom bekanta och tidningsartiklar och fastnade för två privata boenden, nämligen Vårbacka Plaza i Vårby och Persikan i Spånga. Här några reflektioner från deras besök på plats. Vi börjar på Vårbacka Plaza som drivs av Aleris, är nybyggt, ritat tillsammans med personalen och planerat för 54 äldre med respekt för muslimska traditioner. I dagsläget var huset endast bebott på första våningsplanet.varje rum hade säng, sängbord samt TV. Personalen talade svenska, turkiska och arabiska. Krav på anställning är svensk undersköterskeutbildning. Viktigt att upprätthålla traditioner Det är viktigt att de gamla ska kunna tala sitt modersmål och upprätthålla traditioner, vad gäller mat, högtider med mera, men naturligtvis även svenska traditioner. Traditionell mat från hemlandet är viktigt och att det dukas på det sätt som de gamla är vana vid, många småskålar osv. Kött, fisk och kycklingrätter kom färdigt och personalen kokade själva potatis, ris, bulgur eller couscous och grönsakerna var A och O. Matsalsborden var mörka för att tallrikarna och tillbehören skulle framträda tydligt för de gamla. Kunskap, aktivitet och trygghet Resultatet av deras arbetssätt blir en trygg miljö att bo och leva i. Ledord är kunskap, aktivitet och trygghet. Ljudnivån var ganska hög då alla pratade högt och tydligt. I övrigt arbetade personalen på samma sätt som det vi är vana vid, med kontaktmannaroll osv. Man kände sig mycket välkommen redan i entrén och det fanns ett vackert inglasat rum möblerat i orientaliskt stil. En liten vrå fanns för bönestunder, att röka vattenpipa osv. Kaffe stod alltid framdukat med typiskt kaffebröd från olika länder. Två boendechefer fanns, en svensk och en med utländsk bakgrund. De hade sina kontor alldeles vid entrén för att vara lätt tillgängliga för boende och besökare. De gick ofta ut bland de gamla och hjälpte till i verksamheten och uppstod någon gång ett klagomål så kunde det lätt avhjälpas. Det fanns även en driftsledare som Intryck som väcker nya tankar När det gäller maten reflekterade vi över att vi från Norrbotten, som är vana vid våra mattraditioner som palt, pannkaka, plättar, gärna flera gånger i veckan, inte får det serverat på våra äldreboenden. Mat som våra omsorgstagare saknar. Även vår dialekt, som våra omsorgstagare är vana vid, talas inte eftersomstor del av personalen inte behärskar pitebondskan. Borde kanske vara ett krav, eller tips på en kommande kurs? För inflyttning gäller biståndsbedömning, samma som gäller kommunala boenden även dokumentation osv. De har täta myndighetskontroller för att inte tappa sina tillstånd. För många anhöriga med utländsk bakgrund kan det vara en skamkänsla att låta sina anhöriga flytta till ett äldreboende. När de gamla väl flyttat in så trivdes de mycket bra. Att göra erfarenhetsbesök ger många nya tankar och synsätt. Vi kanske borde göra det oftare, även i vår egen kommun. Det är lätt att få ett fyrkantigt tänkande om man inte tar in nya intryck. TEXT OCH FOTO: JENNY THORGREN OCH KARINA WESTERLUND SANDSTRÖM ERFARENHETSRESA SEPTEMBER 2012 Nya kontakter på bortaplan och hemmaplan Vad vore Stockholm utan alla utflyttade pitebor? Och vad vore Piteå utan alla nyinflyttade? En aning tråkigare. Här en kort resumé om hur och varför Piteå kommun på olika sätt jobbar med att skapa kontat med både nya och gamla pitebor. Tanken med att ordna ett årligt Piteåevent i Stockholm är att få träffa utflyttade pitebor under trivsamma former. I år bjöd Piteå kommun, tillsammans med Sparbanken Nord, in till en familjedag på Fjärilshuset i Hagaparken. De senaste fyra åren har vi bjudit in utflttade pitebor och norrbottningar till en dag på Junibacken men i år valde vi att hålla till på Fjärilshuset i Hagaparken. Ny plats, lockar nya männsiskor och ger nya möten. Men syftet är dock detsamma. Nämligen att alla ska veta vad som händer hemma i Piteå och att de ska fortsätta känna samhörighet med sin hemstad, säger Jörgen Hult, Tillväxtkontoret. Härligt mix på hemmaplan Det blev en härlig blandning när årets välkomstfest arrangerades i stadshuset lördag den 20 oktober. Unga, gamla, barnfamiljer och nyanlända, och alla förvaltningar fanns på plats Mellan klockan bjöds det på wokad palt, tävlingar och musik. Och det gavs även tillfällen till bra dialoger mellan nyinflyttade, politiker och tjänstemän. En speciell Det är ju vår första chans att säga välkommen och visa på den enorma bredd eloge till pervi har i kommunen. Har de väl varit här sonalen i köket och träffat oss under trivsamma former känns det förhoppnings lätt att ta kontakt på Strömbacka. med oss nästa gång, säger Jörgen Hult som tillsammans med Eva Andersson på informationsenheten höll i trådarna för årets välkomstfest. Fantastisk uppslutning från alla inblandade. Och en speciell eloge till personalen i köket på Strömbacka, som med kort varsel och utan tvekan ställde upp och hackade 40 kilo palt när jag fick höra att vår platleverantörs hackmaskin havererat, säger Eva Andersson. 6 PITEKVARTEN NR PITEKVARTEN NR

5 Vår primära inställning är att vi är en servicefunktion som hjälper till. HUSBYGGE I HEMMINGSMARK. Anslutning av vatten och avlopp, brand- och barnsäkerhet, handikappanpassning och takkonstruktion är något som kommunens byggnadsinspektörer kontrollerar när de åker ut på besök. Och att bygghandlingarna är korrekta så klart. Staffan Johansson och sonen Winston får tummen upp av byggnadsinspektör Erik Jonsson för sitt husbygge. Det är bara fortsätta bygga så familjen hinner in innan snön kommer. Nya medspelare, ny lag och nya trender Får vi lov? Jag menar bygglov Ett nytt hus här, en företagsetablering där och några svartbyggen både här och där Ja, allt rullar på samtidigt som en viktig yrkesgrupp när det gäller bygglov nästan helt bytts ut och nya lagar träder i kraft. Vi pratar kommunens byggnadsinspektörer där tre av fyra är nya och den som är yngst har jobbat längst. Hänger du med? Janne Sunnari, som är yngst i gänget, har jobbat i fem år, Lars-Ivar började 2011 och Erik och Jonas började i våras. Tillsammans handlägger de samtliga bygglov som kommer in till kommunen, både från privatpersoner och näringsliv. Totalt cirka 700 ansökningar per år. Det är ett roligt jobb. Vår primära inställning är att vi är en servicefunktion som hjälper till, även om vi jobbar med myndighetsutövning, säger Lars-Ivar Sundström, som började sin anställning som byggnadsinspektör i augusti förra året och har 29 års erfarenhet från byggbranschen. Beviljade bygglov innebär besök Tidigare hade kommunen tre bygginspektörer, men in och med ökade krav på tillsyn är de ny fyra. Den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft 2011 innebär bland annat att varje bygglov som beviljas också ska besökas av kommunens byggnadsinspektör minst en gång, och från och med 1 januari 2013 är kravet också att alla ärenden/ bygglov som beviljas ska ha en opartisk kontrollansvarig, som är dessutom är certifierad. Något som kan bli lite tufft inledningsvis. Det är inte på långa vägar alla arkitekter och ingenjörsbyråer som är certifierade, säger Jonas Karlsson, som i och med sitt tidigare yrke som besiktningsman/kontrollansvarig inom bostadhusbranschen själv är certifierad, men som i sin nya roll som byggnadsinspektör åt kommunen inte längre anses som opartisk. Det är ett omväxlande och trevligt jobb. Vi får hjälpa människor att hitta bra lösningsar. Det är klart att en del blir besvikna när de inte får som de vill, men oftast så går det bra, säger Jonas. Fler väljer att bo nära vatten Ser ni någon trend när det gäller bygglov? Att strandskyddsärendena ökar mest och att många väljer att göra sina fritidshus till åretruntbostäder. Den nya lagstiftningen innebär att allt som byggs inom 100 meter från vatten ska prövas och Piteå är ingen glesbygdskommun när det gäller strandskydd, vilket många kanske tror. 50 procent av vår kustresa är redan bebyggd, och det är samma siffra som i Göteborg, säger Lars-Ivar Sundström. Vad ser ni för utmaningar i framtiden? Främst att de som planerar att bygga kontaktar oss i ett tidigare skede. Det lönar sig att lägga ner tid och pengar på bygghandlingar och att göra rätt från början, säger Janne Sunnari. Jag hoppas att det blir bra med den nya samhällsorganisationen. Det är viktigt att vi har en hög tillgänglighet för piteborna, säger Erik Jonsson Hur jobbar ni på Miljö- och byggkontoret med att engagera ungdomar? Vi har en strategi om att varje termin och sommar ha högskolestuderande inom våra verksamhetsområden i syfte att bygga upp en rekryteringsbas. Vi har även en nystartad ungdomsblogg med aktuella miljö- och byggfrågorsom vår verksamhetsutvecklare Frida Lindahl Åkerström håller i, och våra samhällsutvecklare Anna Mård och Åsa Wikman har engagerat klasser på Pitholmsskolan och på Strömbacka både när det gäller resecentrumplaceringen och utvecklingen av Nolia- Norrstrandsområdet, säger Ulf Hedman, förvaltningschef på Miljö- och byggkontoret. Elever är gärna med och tycker till En åttondeklass från Pitholmsskolan var med och tyckte till om resecentrumplaceringen. De fick först höra om de två alternativen och sedan ställa frågar. Sedan jobbade de en lektion med ämnet och sedan kom Anna tillbaka för att höra vad de tyckte och hur de har tänkt. Eleverna var väldigt engagerade, ställde många frågor och hade flera idéer om hur man skulle kunna utveckla busstationsområden, vad som bör finnas i ett resecentrum osv. De tyckte själva att det var roligt att få vara med, och att politikerna fick höra vad de tycker i en fråga. De skulle alla kunna tänka sig att vara med igen. För projektets del känns det extra roligt att få med ungdomar i den här frågan, det är ju främst de som kommer att få vara med om att resa med Norrbotniabanan, säger Anna Mård, samhällsutvecklare. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON 8 PITEKVARTEN NR PITEKVARTEN NR

6 Mina framtidsdrömmar är att bli en duktig ekolog, och göra något bra för världen Louise en blivande ekolog med höga ambitioner Oj, jag måste ha världens bästa jobb, tänker Louise när hon en varm sommardag strövar ute i fält, i ett sjöområde med höga naturvärden och ett rikt fågelliv. Hon hittar lavar och orkidéer, och stortrivs. Jag älskar att vara ute i naturen, säger Louise Berglund. Hela sommaren har Louise Berglund, 23 år, som studerar till ekolog vid Umeå universitet, inventerat strandområden i Piteå för att utreda förutsättningarna för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Hon har inventerat natur- och friluftsvärden i strandområdena och bedömt naturvärdena enligt en tregradig skala: skyddsvärda miljöer får ej exploateras och är alltså inte aktuella som LIS-områden, hänsynskrävande miljöer kan i viss utsträckning bli LIS-områden, men särskild hänsyn för vissa delar av området, samt triviala miljöer, vilka kan utpekas som LIS-områden. Förutom LIS-områden har Louise även inventerat andra oexploaterade stränder utifrån naturvärden och friluftvärden. Något som Louise beskriver som väldigt spännande och givande. Jag har trivts väldigt bra med att arbeta för Piteå kommun, och har haft jättebra arbetsuppgifter, säger Louise som nu har återupptagit sina studier i Umeå. Piteå, Abisko och masterexamen Louise avslutade i våras sitt tredje år på kandidatprogrammet för biologer, och under hösten fortsätter hon att studera till ekolog, med siktet på en masterexamen. Hon har två år kvar av sina studier. Efter sina åtta veckor ute i fält i Piteå reser Louise vidare till Abisko på fältexpedition. Där samlar hon material till sin C-uppsats. I uppsatsen skriver Louise om uppfrysningsfenomenet osorterade cirklar och utreder hur fjällväxter koloniserar från cirkeln och utåt. Resultatet ska jämföras med tidigare studier på samma område, och förhoppningen är att kopplingar ska kunna göras till klimatförändringarna. Mina framtidsdrömmar är att bli en duktig ekolog, och att göra något bra för världen. Vi måste rädda den natur vi har kvar, säger Louise. TEXT: FRIDA LINDAHL ÅKERSTRÖM FOTO: PRIVAT FAKTA om landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS) Sedan den 1 juli 2009 ska kommunen i översiktsplanen redovisa avgränsade områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (så kallade LIS-områden). Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden och där en viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Källa: Naturvårdsverket 10 PITEKVARTEN NR PITEKVARTEN NR

7 To Forlì and back again Jag har varit i Forlì förut, sade jag och försökte låta sådär blasé och världsvan... I Xbox360-spelet Assassins Creed alltså. Jag möttes av himlande blickar på flygplatsen helt ovetandes om att jag för ett år sedan faktiskt befann mig två mil bort från Forlì, då på strandorten Pinarella på turné med Luleåbaserade hardcorebandet Raised Fist. Efter en kortare vistelse/projektarbete på Kultur och fritid våren 2012 fick jag frågan om att följa med på YPAD (Young People And Development)-konferens i Italienska Forlì den september. Temat för resan var How to support young people with good ideas. Svaret blev ja eftersom jag såg det som ett bra tillfälle att berätta om hur vi arbetar med UngiPitea.com och hur vi stimulerar ungt entreprenörskap i Piteå, och samtidigt kunna ta del av hur Finland, Spanien och Italien som också deltar i YPAD, arbetar kring detta. Tillsammans med sex andra Piteåambassadörer anlände vi på måndagkväll till ett tokvarmt Italien. Vi blev bjudna på en välbehövd ankomstmiddag och fick snabbt bekanta oss med lokalproducerade pastarätter som hade fått vilken svensk kock som helst att totalkonvertera till Italienskt köksmanér med tillhörande mustasch och smörlöst apertiffbröd. Programmet som inleddes dagen därpå startade hos storföretaget Formula Servizi. Här fick vi headset och tillhörande tolk på knagglig engelska, för att surrealistiskt nog sedan kolla på robotar som transporterade lakan i en sjukhuskällare och slutligen få femminutersinformationen om att de även engagerar sig i ungt entreprenörskap i samarbete med universiteten i Bolognaprovinsen. Desto mer intressant var introduktionen av La Casa del Cuculo (House of the Cuckoo) som är ett kooperativ av unga entreprenörer vilka arbetar för att skapa engagemang och glädje hos människor, oavsett deras ekonomiska situation. Med hjälp av konst, musik och dans fick de bland annat hela kvarter att samarbeta tillsammans i högkriminella områden, och på sikt även minskad brottslighet tack vore gemenskapen som uppstod mellan grannarna. Presentationen var livligt och entusiastiskt framförd på Italienska, tolken verkade inte vilja återspegla denna entusiasm. Mitt spontana intryck av detta var att det är väldigt likt byamentaliteten i Sverige där vi hjälps åt för att skapa en bättre helhet fast italienarna var mer hardcore och tog det till sin spets på ett väldigt kreativt sätt. Middagen hölls på Il Pane e le Rose (The Cultural association of Bread and Roses), en restaurang som även är ett monument av Italiens kamp mot maffian och dess långa historia av kriminalitet samt korrupta politik. Restaurangen drivs volontärt av unga och har starkt stöd av Forlìs kommunfullmäktige Patrick Leech som engagerar sig i detta. Högst beundransvärt och modigt att göra detta i ett land som är så hårt stämplat av kriminalitet och korrupta politiker. Andra dagen var det föreläsning. Det innebar att sitta i ett tokvarmt rum på plaststolar tillsammans med andra personer som också hanterade värmen jättedåligt. En av de intressantare föreläsningarna var en ung man som engagerat sig i lokalproducerad mat, med mål att minska transportsträckor och fokusera mer på Slow Food som han kallade det. Med andra ord: skippa den massproducerade snabbmaten från multimiljonföretag som köps i butik och istället handla lokalproducerat från samma butiker och på de lokala marknaderna som hålls på torgen. Detta hade möjliggjorts genom att de pratat med samtliga butiker i Bolognaregionen och medlat mellan bönder och butiker samt pushat stenhårt i media för att öka folks medvetenhet om hur de kan supporta och stötta sin region. Det liknar många Skandinaviska projekt, men tillvägagångssättet i Italien är mer straightforward. De ignorerar helt enkelt många instanser som hade varit tvungna att kontaktas och kanske fått nej hos, och istället bara kör på. Kanske en av våra svagare punkter, få satsar medan vinnarna är Doers som bara kör på och tror på sin sak. Ibland tycker jag att det för mycket kanske och men har du tänkt på..? när man bara borde ge klartecken istället. Föreläsningen avslutades med workshops där vi fick testa på olika alternativa sätt att brainstorma fram företagsidéer och beståndspunkter som krävs för att det ska bli framgångsrikt. Avslutningsmiddagen hölls på anrika Casa Artusi, för att beskriva det enklast, ett levande museum helt dedikerat till italiensk hemlagad mat vilket sägs hemsökas av Pellegrino Artusis ande, farbrorn som skrev den berömda italienska kokboken Vetenskapen i köket och konsten att äta gott. Dagtid fungerar Casa Artusi som en skola där vem som helst får delta i lektionerna och bära kockhatt, oavsett om de är amatörer eller studenter. Den som skulle våga sig på att ens försöka jämföra Barillos bandpasta med det vi blev serverade lär i äkta Paranormal Activity-stil bli hemsökt av Pellegrinos ande. Maten saknade nämligen motstycke. Ja, vad gav det här oss då kan man fråga sig? Själv brainstormade jag fram ett projekt om ungt entreprenörskap och fick insikt i hur vi skulle kunna förbättra vår befintliga struktur när vi arbetar med unga på alla möjliga sätt. Så ja, enligt mig tjänade konferensen sitt syfte. Jag blev stimulerad till att engagera mig ännu mer gällande unga och förhoppningsvis gav jag andra den gnistan också, om inte så fick jag i alla fall nya vänner och kontakter. Fick ju även chansen att beskåda ett mindre turistiskt Italien, med all dess arkitekturiska prakt och matkultur opåverkad, vilket är ett plus. Att det satsas på sådana här projekt gör att Europa kommer fortsätta att blomstra i framtiden. Piteå visar sann framåtanda genom att delta aktivt i liknande projekt, i anslutning och samarbete med Umeå som kulturhuvudstad i Europa 2014 har vi placerat oss som den lilla staden i spjutspetsen. RICHARD KÅRSTRÖM (27) ARBETAR SOM PROJEKTANSTÄLLD INFORMATÖR PÅ KOM- MUNLEDNINGSKONTORET OCH FRILANSAR SOM FOTOGRAF/GRAFIKER. FOTO: PRIVAT FAKTA Forlì ligger i Bolognaprovinsen och i nära anslutning till medelhavet, Italien. Från Piteå var vi fyra kommunanställda och tre utomstående entreprenörer. Nästa YPAD-möte är i Ferrol, Spanien, PITEKVARTEN NR

8 Glatt, gott och giftigt på personalklubbens utflykt Yes. Även i år har vi vädrets makter med oss. Solen skiner och Lena Sturk ser fram emot dagens svamputflykt. Det var ju så fantastiskt trevligt förra året. Om pengar, shopping och konsten att handla smart Konsument Piteå kan en hel del om privatekonomi, konsten handla smart och hur du bäst bemöter en telefonförsäljare. Eller inte. Undvik att ingå avtal per telefon, och skriv då för guds skull aldrig på ett avtal under stress. Vi har sett så många skräckexempel, säger konsumentvägledaren Siv Öhlund och skakar på huvudet. Konsumet Piteå har många värdefulla tips till piteborna, som förresten inte måste besöka stadshuset personligen för att få råd och stöd. Det finns telefontider och det händer även att konsumentvägledarna åker ut och informerar grupper, arbetsplatser eller gymnasieungdomar. Vi anpassar informationen efter målgruppens önskemål, säger Inger Tall som jobbat för Piteå kommun i 41 år, de senaste 32 som konsumentvägledare. Värdefulla råd till privatpersoner På Familjens hus träffar Inger, Siv eller Anita Granqvist, som också jobbar som konsumetvägledare, nyblivna föräldrar och då informerar de om sådant som man bör tänka i sin roll som förälder. När de möter gymnasieungdomar kan det handla om SMS-lån, mobiltelefoner, reklam eller privatekonomi. Vi har mycket matnyttigt till ungdomar som är på väg att flytta hemifrån. Det är viktigt att de känner till vilka konsekvenser en obetald faktura kan få. Det som kan tyckas vara en småsak från början kan få oanade konsekvenser, säger Siv som tycker det är viktigt att upplysa konsumenter om vilka rättigheter och skyldigheter man faktiskt har. Många av de vi hjälper när det gäller ekonomisk rådgivning önskar att de haft mer kunskap i ett tidigare skede, så hade de kunnat agera annorlunda och kanske sluppit hamna i ett så utsatt läge som ju skuldsanering faktiskt är, säger Inger Thall. Komplett verktygslåda för alla När det gäller tips och råd till finns det mycket kunskap och information att hämta hos Konsumentverket. Deras webb är helt fantastisk, säger Siv samtidigt som hon knappar på tangentbordet. Hon vrider dataskärmen lite och pekar. Kolla här, deras Lektionsbank är en komplett verktygslåda där vem som helst kan gå in och läsa, lyssna, hämta material anpassat helt efter dina egna önskemål. Tips till unga konsumenter Ung Konsument är en annan bra webbplats. Den riktar sig till unga och här blandas matnyttiga faktaartiklar med intressanta reportage där ungdomar delar med sig av sina erfarenheter som konsumenter. Oj. Siv tittar på klockan och konstaterar att det strax dags för nästa besök. Trasslig ekonomi eller ett avtal som någon knappt visste fanns, ja det förtäljer inte den här historien. Däremot vet vi att Konsument Piteå hjälper och stöttar många, att deras råd inte är dyra och att vi ska undvika telefonförsäljare. FOTO: RICHARD KÅRSTRÖM Vi samlas på bensimacken i Bergsviken för att åka i samlad trupp till Karlberg där vår instruktör, Chatrine Augustsson, väntar. Det finns många typer av skog här och därmed också olika svampsorter. Väl på plats så skingras skaran på tio personer åt olika håll för att samla alla svampar vi hittar, både ätbara och giftiga. Jag och min vovve, som fick följa med i år, ger oss iväg mot ett skogsområde som ser lite fuktigt ut. Min hjärna är inställd på att hitta kantareller, både vanliga gula och trattisar. Om jag siktar på den typ av skog som Chatrine säger att de växer i så borde jag ju hitta. En hel timme traskar jag runt i den gröna mossan, kikar in under alla granar utan att skymta den minsta lilla kantarell. Men jag hittar i alla fall lite andra svampar som jag tar med mig till den gemensamma samlingen. Där kan vi konstatera att årets kantareller inte växer där de brukar och att flera hade hittat kantareller fast på andra ställen i skogen. Vid samlingen sorterar Chatrine svamparna i ordning, från ätbara och delikata kantareller till giftiga spindlingar. Vi tittar, går igenom och får tips på var man hittar dem och hur man ska göra för att vara säker på att det är den svamp man tror, och vilka man definitivt ska vara försiktig med. Snart är det dags att äta. Chatrine och hennes man har förberett en gourmetmåltid av klass bestående av halstrad öring med två olika svampsåser och till efterrät underbara kakor med grädde och hjortronsylt. Bara att få äta denna mat, som lätt skulle fungera på vilken högklassig restaurang som helst, gör det värt att vara med. Runt brasan fortsätter samtalen om svamp, naturupplevelser och mat och snart har årets utflykt nått sitt slut. Ännu en lyckad svamputflykt med personalklubben är till ända. Alla som blir sugna att vara med kan boka in den andra helgen i september 2013, för då gör vi om det igen. TEXT OCH FOTO: LENA STURK PERSONALKLUBBEN RENEN är till för alla anställda i Piteå kommun, och i kommunens helägda bolag, som vill hitta på roliga saker tillsammans med andra somarbetar i kommunen. Medlemsavgiften är 50 kronor per år. Informationom hur du blir medlem finns på Insidan under Personalrum. Du kan även kontakta Lena Sturk eller mejla till personalklubbenrenen@pitea.se 14 PITEKVARTEN NR PITEKVARTEN NR

9 Hemsjukvård helt ny verksamhet och 18 nya tjänster Mer än hälften av landets kommuner gör det. Och snart är det Piteås och Norrbottens tur. Nämligen att ta över all hemsjukvård från landstinget. För Piteå kommuns del innebär det en ny verksamhet och 18 nya tjänster som tillsammans omsätter ca 20 miljoner kronor. För att ta över hemsjukvården från landstinget krävs det att alla kommuner i ett län är överens. Och i somras röstade alla kommuner i Norrbotten ja till detta. Finansieringen sker genom skatteväxling och det är ingen underdrift att det är många hjul som satts i rullning. Formellt tar vi över från 1 januari 2013, i praktiken kanske det hinner bli februari, säger Lars-Gunnar Bergman, projektledare och verksamhetsutvecklare inom socialtjänsten. Pengarna till den nya verksamheten sker via skatteväxling och innebär att landstingets personal helt slutar göra hembesök och att det blir kommunen som ansvarar för hemsjukvården. Det här innebär också att Piteå kommun får helt nya yrkesgrupper. Rekryteringsprocessen pågår och under hösten har projektgruppen träffat ett 30-tal personer från primärvården som visat stort intresse och engagemang. Vi kommer att anställa 14 distriktsköterskor och fyra arbetsterapeuter. Det känns bra att vi får en samlad kompetens när det gäller hemsjukvård, biståndshandläggare, arbetsterapeut, distriktsköterska och sjukgymnastik, säger Ellenor Sundström, verksamhetsområdeschef inom äldreomsorgen. Var kommer den nya verksamheten att hålla till? Gula villan på Strömbacka håller på att rustas och anpassas för den nya verksamheten. Nattpatrullen kommer också att utgå därifrån, säger Ellenor Sundström. Det är ju ingen liten apparat direkt. Hur har ni jobbat med genomförandet? Socialtjänstens ledningsgrupp är styrgrupp och så har vi en arbetsgrupp med både personal och avdelningschefer, säger Lars- Gunnar Bergman. Projektgruppen i Piteå består förutom av Lars-Gunnar Bergman och Ellenor Sundström också av Ann Wennerkull, verksamhetsområdeschef inom Stöd och omsorg, Stefan Wiksten, ekonom, Sara Öhgren, personalkonsulent, Irene Lundkvist medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Inga-Maj Lundberg från avgiftsteamet. Vår projektgrupp har regelbundna träffar och vi har även samarbetat i arbetsgrupper på länsnivå med bl. a. ekonomer, verksamhetspersonal, medicinskt ansvarig sjukköterska och IT-folk från olika verksamheter. Det har varit ett bra upplägg att blanda landsting och kommun. Konstruktiv och lärorikt, säger Lars- Gunnar Bergman. Några fördelar med att kommunen tar över hemsjukvården? Medborgarfokus, största möjliga samhällsnytta och att vi i undviker parallella organisationer, svarar Ellenor Sundström utan att tveka. Du vet den där sista incheckningsboxen i ansökningsblanketten till kommunalt feriejobb, det där oklara alternativet om att driva ett eget projekt. Jag kryssade i den i våras, men visste inte riktigt var jag skulle hamna. Jag fick det klart bästa sommarjobbet någonsin. Kan vi göra något tillsammans? Idén till projektet väcktes vid en träff där temat var entreprenörskap för unga. Och i somras samarbetade vägledningscentrum, tillväxtavdelningen och kultur och fritid/ung för att erbjuda ferieungdomar möjlighet att under tre veckor jobba med Eget projekt eller företagsidé. Syftet med PUSH, Piteås unga siktar högre, är att ge unga möjlighet att sommarjobba med en egen företags- eller projektidé, och ge dem en grund att spinna vidare på. Både teoretiskt och praktiskt. Konceptet bygger mycket på egen drivkraft hos de unga. För några deltagare har det varit en utmaning och en bra träning, säger Ulf Fjällström, tillväxtavdelningen, som tillsammans med Monica Hansson, kultur och fritid, varit handledare ferieungdomarna. Många har ofta ett färdigt koncept med sig. De har suttit hemma och skapat /format sina produkter och idéer, och kanske sålt till vänner och familj. Alla är väldigt kreativa och brinner för det de gör. Vi försöker hjälpa dem att ta ett kliva framåt och våga visa upp sina talanger och kunskaper, säger Monica Hansson. Genom studiebesök i olika branscher fick ferieungdomarna träffa inspiratörer och höra vad är på gång i kommunen. Tillväxtkontoret stod för föreläsare och studiebesök, kultur och fritid stod för utgifter kring kopiering, utställningsmaterial etc och Vägledningscentrum bidrog med lokaler, datorer och administration. Vi hoppas att deltagarna blir bra ambassadörer för Piteå, får en introduktion i arbetslivet och känner att det är möjligt att föreverkliga och genomföra sina idéer, säger Ulf Fjällström. Vad ville ungdomarna jobba med? Simon: Ville lära sig mer om programmering för att kunna bygga hemsidor. (Blev inte inlottad men valde ändå att delta helt ideellt) Rebecca: Måla tavlor och ha en utställning Julia: Tillverka och designa smycken Alexandra: Konst av ståltråd Lucia: Fota människor och miljöer Vicktoria: Fota och intervjua andra feriejobbare för publicering på ung i pitea.com FOTO: MONICA HANSSON Klart vi kan. Deltagarnas egna tankar och tips: Du får alltså betalt för att hålla på med ett egenvalt område som intresserar dig. Det hela organiserades väl av två pedagogiska, inspirerande handledare med erfarenhet av entreprenörskap och kontakter i hela Piteå. Lärt mig hur man ska lägga upp och genomföra ett projekt. Skönt att styra sin egen tid och nyttigt att ta ansvar. Studiebesöken var väldigt inspirerande. Jag fick veta mer om min hemstad. Coaching i säljteknik var bra, mer sånt. Riktigt bra. Jättebra. Väldigt bra. Jag vill verkligen rekommendera PUSH. Roligt och lärorikt. Jättekul, brinner du för nåt och är kreativ KÖR! 16 PITEKVARTEN NR PITEKVARTEN NR

10 PRAKTIK OCH SUBVENTIONERADE ANSTÄLLNINGAR I samarbete med Arbetsförmedlingen ger Piteå kommun unga en möjlighet att prova på att jobba i kommunens verksamheter under en tidsbegränsad period. Vid praktik har deltagaren en handledare och får samma ersättning som vid arbetslöshet. Ibland kan praktiken övergå till en tidsbegränsad anställning med lön. Under 2010 och 2011 satsade kommunen speciellt på att få ut unga människor i ungdomsjobb. Ungdomsjobbsatsningen innebar 56 ungdomsjobb, varav 24 av deltagarna gick till anställningar längre än en månad efter avslutat ungdomsjobb och sex gick till studier. Vad tycker våra unga och studenter? Piteå kommun har i dagsläget fyra olika metoder för att ge unga möjlighet till inflytande. Unga i Piteå tycker, projekt, frågar och granskar. Syftet är att ta tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Vi vill förmedla att alla åsikter är av värde och kan göra skillnad, säger Anett Karlström, kommunledningskontoret, som jobbar med det och som sammanställt resultatet. Under perioden 7 september 7 oktober öppnades, för sjätte året, Unga i Piteå tycker, och för andra året Student i Piteå tycker, på kommunens webb. Här fick unga och studenter via en webbenkät svarat på både specifika frågor och tyckt till om precis vad de vill. Totalt inkom det 290 svar, varav de flesta på något av Utöver ungdomsjobben var de event som arrangerades på Pitholmsskolan, Sjulnässkolan, Strömbackaskolan, det cirka 90 personer Kårhuset och på kommunens medborgarplats. Och man har bland annat tyckt som hade någon form till om följande: trivsel, bo och leva i Piteå efter avslutade studier, hur man av subventionerad vill vara med och påverka Piteås utveckling, webbportalen för unga, komanställning under Fler praktikanter munens mötesplatser för unga, hur Piteå upplevs som studentort samt 2011, till exempel övriga åsikter. med den nya offentligt skyddade I 2011 års enkät var det många som ville ha en digital mötesplats. anställningar, lönebipraktikbanken? Känns extra kul att det nu är verklighet och att nästan hälften av drag eller nystartsalla som deltog i årets enkät kände till ungipitea.com, trots att den bara Det är upp till oss. jobb. Dessutom funnits i fyra månader, säger Anett Karlström, som sammantällt resultatet. var ett hundrade som kände till den nya webbportalen för unga tycker att sidan är bra tal personer eftersom man får möjlighet att dela med sig och tycka till, se vad andra tycker i praktik. samt att man har mer information om vad som är på gång. Du kan läsa rapporterna i sin helhet på samt PRAKTIKBANKEN NYHET 2013 Praktikplatsen öppnade dörren för Frida Frida Öhman, 22 år, var skoltrött i nian och betygen blev också därefter. Det enda som jag kom in på var omvårdnadslinjen. Med bättre betyg hade jag satsat på en utbildning för att bli målare eller svetsare, berättar hon.via en period med ungdomsjobb har hon nu fått ett vikariat som vaktmästare. Frida trivdes ändå rätt bra med studierna på omvårdnadslinjen och fullföljde utbildningen. Efter examen gick hon ut i arbetslöshet och fick en del ströjobb och vikariat. Hon arbetade åt tre städfirmor, en restaurang och hos en kakeloch klinkerfirma. Det var intressant att få prova på lite olika yrken och jag trivdes som städare, men ville gärna ha ett mer varierande jobb. Frida arbetade också en del som badvakt på badhusen i Hortlax, Munksund och Öjebyn. Och det var inom detta område som hon kände sig mest hemma. Via jobbgarantin fick jag tre månaders praktik på LF 18 PITEKVARTEN NR Arena, sedan sex månaders ungdomsjobb och i november 2011 blev jag vikarie på heltid. Trivs och hoppas på fortsatt anställning Vaktmästeriet på LF Arena sköts av kommunen. I anläggningen ingår en sand gräsplan och en naturgräsplan för fotboll, en friidrottsanläggning samt en ishall. Förutom att vara kommunens huvudarena för ishockey, fotboll, konståkning och friidrott är LF Arena en mångsidig evenemangsarena. Större konserter, skotertävlingar inomhus och SMASK, musikhögskolans egna musikfestival, är några exempel. Jag har ett mycket varierande jobb. Det handlar om allt från att krita fotbollsplaner till att köra pistmaskin, ismaskin och traktor. Dessutom arbetar vi bland annat med Grisbergets motionsspår, har hand om kommunens bryggor och kör ut böcker till biblioteken. Fridas vikariat sträcker sig fram till 31 oktober Då ska tjänsten vara tillsatt. Jag hoppas naturligtvis att jag får den. Då har jag hunnit bli inlasad, vilket gör att jag har en hygglig chans, avslutar Frida Öhman. I arbetet med kompetensförsörjningen i Piteå kommun och de kommunala bolagen, är praktik en viktig dörröppnare. Praktik är också ett sätt att ge unga, långtidsarbetslösa, funktionshindrade och andra som hamnat vid sidan av ordinarie arbetsmarknad en plats i arbetslivet. Efter årsskiftet sjösätts därför en praktikbank som ska fungera som en tydlig portal och ingång för all praktik förutom grundskolans Prao. Det ger Piteå kommun och de kommunala bolagen möjlighet att visa upp befintliga platser och ger de sökande en bra överblick. Men en praktikbank gör ingen nytta om det inte finns platser att erbjuda. Det krävs också att vi inom varje förvaltning, varje enskild verksamhet och i de kommunala bolagen ställer oss frågan: Hur kan vi ge plats åt en praktikant? Vilka sysslor har vi som en praktikant utföra? För oss som arbetsgivare är det ett viktigt steg i kompetensförsörjningsarbetet. För den enskilda individen kan praktiken vara en början till ett nytt liv. TEXT: ANN-SOFI BOMAN FOTO: RICHARD KÅRSTRÖM Årets bästa sommarbild I somras arrangerades en fototävling på ungipitea.com där piteungdomar fick skicka in sin bästa sommarbild. Juryn har nu utsett Alexandra Andersson, elev på Mediaprogrammet på Strömbacka, till segrare. Alexandra belönades med en Nikon S4300-kamera med minneskort. Juryn vill passa på att tacka för alla bidrag, urvalsprocessen var svår och vi är glada över de fina bidrag som kommit in. Förhoppningsvis får ni en chans i framtida tävlingar :) Juryns motivering: Den vinnande bilden uttrycker ungdomlighet med mycket gemenskap och har en fin känsla av stillhet och harmoni. Sommar, vänskap, kärlek är andra ord vi tycker att bilden förmedlar. Bilden har dessutom ett spännade format i form av att det är en instagrambild. FOTO: ALEXANDRA ANDERSSON

11 Jag har länge funderat över ordet demokrati... Ungas tankar Ja, jag har länge funderat över ordet demokrati. Folket härskar. Om detta verkligen stämmer skulle inte samhället se ut som det gör idag. Om folket härskar skulle inte kvinnorna ha sju procent lägre lön än männen för lika utfört arbete. Folket idag är överens om att det är en självklarhet att kvinnor och män skall behandlas lika och de gäller även vid inkomst och eftersom folket härskar kan vi ju ändra på det. Om vi pratar mer lokalt så finns det mycket som folket mer än gärna skulle vilja korrigera och justera. Skolmaten tillexempel klagar nio personer av tio på, och trots att eleverna protesterar och påstår att vi kan lägga några mer kronor än de sex som i nuläget delas ut, händer det ingenting. Nä, det finns mycket som inte lever upp till folket härskar här i Sverige anser de bortskämda svenskarna. Vad finns det ens att klaga över? Så här berättar Cio som flydde från Syrien för fem år sedan: Hemma i Syrien är man glad om man klarar av att gå några meter längst gatan utan att se någon bli ihjälskjuten. Jag har länge funderat på ordet demokrati. När jag var fyra år gammal mördades min mamma framför mig och mina syskon. Pappa hade redan övergett mamma då hon blev gravid för tredje gången, ingen av gångerna med vilja. Min äldsta bror som då bara var tolv år gammal fick ta hand om mig och Carlos som nästan inte fattade vad som pågick då en massa män i uniform bryter upp dörren och tar tag i mamma och de andra i mig, Carlos och Jhon. Det sista jag såg av mamma var den blanka blicken och mimandet om att hon älskade oss. Sedan blev det svart, jag kände lättnad över att mina ögonlock fanns. För det är så man gör, man blundar för det hemska man ser. Då männen släppt mig och mina bröder vågade jag öppna ögonen och får då syn på Jhon liggandes över mamma. Jag har länge funderat på ordet demokrati. Det är hemskt att det är på det sättet. Hur folk dör på gatorna på grund av terrorister som går med laddade vapen och ingen törs göra någonting. Det har gått så långt att polisen knappt kan ingripa. Eller så ids de bara inte. För det är ingen idé att sänka en terrorist då det dyker upp två till några minuter senare. Jag har länge funderat på ordet demokrati. Sverige skall vara glad över hur bra vi har det. Över den demokrati som finns i detta vackra land. Våra små i-landsproblem har inte ens rätten att stå under kategorin problem anser jag. I Syrien har man absolut ingen rätt att säga till om vi tycker någonting är fel. Ingen rätt till någon egen vilja eller åsikt. Det är bara att blunda för allt man ser och hoppas att en dag födas på något annat ställe på vår jord. Vi har demokrati, och vi har ingenting att klaga över. Alla förtjänar att känna frihet. TEXT OCH FOTO: JESSICA NORDSVAHN SA2B PS. Om du går in på kan du ta del av fler härliga texter.