Skellefteå kommun Delårsrapport april 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skellefteå kommun Delårsrapport april 2012"

Transkript

1 Skellefteå kommun Delårsrapport april

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Samhällsekonomins utveckling 3 Lokal utveckling 5 Uppföljning mål- och resultatstyrning 8 Nämnds- och bolagsrapporter 11 Kommunstyrelsen 12 Barn- och grundskolenämnden 16 Bygg- och miljönämnden 20 Fastighetsnämnden 23 Fritidsnämnden 27 Gymnasienämnden 31 Konsumentnämnden 35 Kulturnämnden 38 Personalnämnden 41 Socialnämnden 44 Tekniska nämnden 48 Överförmyndarnämnden 53 Skellefteå museum AB 57 Västerbottensteatern AB 60 Skellefteå Stadshus AB, inkl dotterbolag 64 Ekonomisk uppföljning Resultatuppföljning 77 Redovisningsprinciper 78 Resultaträkningar 79 Balansräkning 80 Kassaflödesanalys 81 Årsprognos 82 Driftredovisning 83 Investeringsredovisning 85 Större investeringar 86 Noter 87 2

3 Samhällsekonomins utveckling Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av 2012 börjar läget för Sveriges ekonomi nu ljusna. Detta får genomslag i kommunernas och landstingens skatteintäkter kommande år. Trots stark tillväxt av skatteunderlaget krävs höjning av statsbidrag, kommunalskatt eller omfattande åtgärder för att undvika underskott från år 2015 och framåt. Den senaste tidens signaler pekar dock på att det värsta är över och att botten nåddes under vintern. Mycket talar för att situationen nu stabiliseras och att vi gradvis får se en ökning i den ekonomiska aktiviteten under loppet av Samtidigt måste man komma ihåg att flera länder inom eurozonen står inför kraftiga finanspolitiska åtstramningar. Mycket talar för att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig situation, när såväl hushåll som stater ska avveckla stora delar av de skulder man har dragit på sig under de senaste decenniernas kreditexpansion, recessioner och efterföljande krishantering. Sverige drabbas av internationell oro men står relativt starkt Även om Sverige inte har några problem med offentliga finanser, drabbades vår ekonomi av en avmattning under hösten och vintern, med ett kraftigt fall i BNP under 2011 års sista kvartal. Avmattningen speglade en kombination av återhållsamhet bland svenska hushåll till följd av den internationella oron och fallande exportefterfrågan. Året har inletts med relativt låg ekonomisk aktivitet, men framåtblickande indikatorer pekar mot en förbättring de närmaste månaderna. Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning är att den svenska ekonomin kommer att växa med 0,6 procent 2012, för att sedan öka farten till 2,6 procent under Det finns flera skäl till att vara relativt optimistisk om den svenska konjunkturen framöver. Sverige ett av länderna i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna. Det innebär att det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om läget så skulle kräva. Dessutom är sparkvoten hos de svenska hushållen hög i en internationell jämförelse. Skulle optimismen börja spira innebär det att hushållen har utrymme att öka konsumtionen. Återhämtning på arbetsmarknaden, lediga resurser till 2016 Trots en hyfsad tillväxt under de kommande åren räknar SKL inte med att ekonomin återvänder till fullt resursutnyttjande förrän Skälet är att de prognostiserade tillväxttalen i BNP endast leder till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. För 2012 och 2013 räknar SKL med oförändrad sysselsättning i termer av arbetade timmar. Under de följande åren är prognosen att arbetade timmar i genomsnitt ökar med 1 procent per år, medan BNP ökar med drygt 3 procent per år. Även om sambandet inte håller vid varje tidpunkt kan man som en enkel tumregel räkna med att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent. SKL räknar följaktligen med att arbetslösheten stiger gradvis till omkring 8 procent under loppet av 2012, för att sedan långsamt falla tillbaka till drygt 6 procent de följande åren. Ett fortsatt lågt resursutnyttjande talar för ett svagt inflationstryck under överskådlig tid. Därför antas Riksbanken reagera på en stigande arbetslöshet genom att sänka reporäntan ytterligare en gång under Relativt god tillväxt i skatteunderlaget trots svag konjunktur I år förväntas skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Även nästa år motverkas den svaga lönesumman i skatteunderlaget av ökande pensioner. Det reala skatteunderlaget gynnas normalt också av att löner utgör en större andel av skatteunderlaget än av kommunernas och landstingens kostnader och att lönerna ökar snabbare än 3

4 övriga priser. Prisökningen på sådant som kommuner och landsting köper blir därmed lägre än de löneökningar som påverkar skatteunderlaget. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget med runt 1,5 procent både i år och nästa år, vilket får betraktas som en god utveckling. Ekonomins väg mot balans innebär snabbare ökning av arbetade timmar och successivt högre löneökningstakt. Även pensionsinkomsterna bidrar till en real ökning av skatteunderlaget om än i liten omfattning. Störst effekt har dock det förhållandet att priserna på kommunernas och landstingens utgifter bara ökar med 2,5 procent per år medan timlönerna (som påverkar skatteunderlaget) ökar med 3,7 procent per år. Skatteunderlaget växer därmed snabbare , både realt och nominellt, än vad som var genomsnittet Resultatet i kommunsektorn försvagades 2011 Efter två rekordår i kommuner och landsting, som bland annat beror på konjunkturstöd och andra engångsposter, dök resultatet ner mot 6 miljarder år Landstingens sammanlagda resultat blev 2,5 miljarder kronor och kommunernas plus 9 miljarder kronor. Den främsta anledningen till resultatförsämringen är en omvärdering av pensionsskulden med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter, för att sedan successivt falla kommande år, om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar alternativt att statsbidragen höjs. Läget ser, trots detta, något ljusare ut än i februari, då skatteintäkterna nu förväntas bli drygt 4 miljarder kronor högre i snitt per år under perioden , än i SKL s februaribedömning. Stora investeringsbehov framöver SKL noterar också att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn. Stora delar av välfärden byggdes upp under och 1970-talen och reinvesteringar i infrastruktur och lokaler måste nu göras. Dessutom måste lokalerna anpassas till nya metoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. I sektorn pågår tillika ett stort arbete med digitalisering av välfärdstjänsterna. Även kollektivtrafikens kostnader beräknas öka kraftigt framöver, då kraven är stora på en flexiblare arbetsmarknad utan negativa miljökonsekvenser. Kostnaderna ökar därför successivt i form av växande avskrivnings- och räntekostnader i samband med att investeringar och lån ökar. Den höga investeringstakten leder i många fall också till högre driftkostnader. Sverige är ett land där urbaniseringstakten är hög. Detta gör att många kommuner förutom den demografiska utmaningen i form av en åldrande befolkning har stora utmaningar med att successivt anpassa kostnaderna till en krympande befolkning. Många av dessa kommuner, som redan har en besvärlig ekonomisk situation, är dessutom missgynnade av att utjämningssystemet inte uppdaterats. Det innebär att flera viktiga variabler bygger på en situation som gällde för snart tio år sedan. Även kommuner som växer kan ha det besvärligt. För dessa handlar det om att ligga i fas med sina investeringar för att hinna bereda plats åt förskolebarn, skolbarn och äldre. 4

5 Lokal utveckling Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen år. Källa: ams.se månadsstatistik Situationen på den nationella arbetsmarknaden innebär en tilltagande försvagning. Antalet inskrivna arbetslösa förväntas öka och antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen förväntas minska. Situationen är särskilt allvarlig för korttidsutbildade, utrikesfödda, och arbetssökande med funktionshinder. Särskilt oroande är att långtidsarbetslösheten ökar. Nationellt utgör åldrarna under 35 år drygt 40 procent av samtliga arbetssökanden, och trenden är uppåtgående. Inom EU är fem miljoner unga utan arbete och tillgången till på jobb för korttidsutbildade minskar stadigt. Just nu beräknas den andelen till 12 procent av hela sysselsättningen. I Skellefteå har arbetslösheten för hela den arbetsföra befolkningen ökat något under de två senaste kvartalen. För gruppen ungdomar har andelen arbetslösa minskat något de senaste månaderna. Andelen ligger dock fortfarande på en oacceptabelt hög nivå, långt över snittet för riket. 5

6 Antalet invånare i Skellefteå kommun var vid utgången av mars personer, alltså exakt samma antal som vid årsskiftet. Vid motsvarande period föregående år utgjorde befolkningen personer, vilket då motsvarade en minskning med 70 personer sedan årsskiftet 2010/2011. Sjukfrånvaron har minskat för både kvinnor och män de senaste månaderna och följer de senaste årens trend med sjunkande sjukfrånvaro under våren. Utfallet i april är preliminärt och kan väntas öka något fram till mitten av maj på grund av efterrapporterad frånvaro. Nivåmässigt ligger frånvaron något högre i år jämfört med fjolåret. Utvecklingsarbete med kundfokus Ett utvecklingsarbete pågår med syfte att underlätta för medborgarna att komma i kontakt med kommunen. I detta ingår utvecklande av en kanalstrategi. Nya kontaktkanaler införs, där självservice är en växande del. För att uppnå hög kundnöjdhet är det viktigt att medborgarna får hjälp vid första kontakten med kommunen. Målet för kommunens kundtjänst, att 70 procent av alla inkomna ärenden ska kunna hanteras direkt vid första kontakten, är uppnått. Genom att registrera inkomna synpunkter och frågor är Skellefteå den enda kommun i landet som faktiskt har kunskap om vad medborgarna vanligtvis frågar efter. Denna kunskap används för att ständigt utveckla tjänsterna som kommunen erbjuder. En del av kanalstrategin är sociala medier. Kommunens Facebooksida har drygt gillare och en stadigt ökande aktivitet. 6

7 Kommunen arbetar också för att kunna presentera serviceförklaringar på webben och att kunna förbättra insyn och delaktighet i de politiska frågorna. Tillväxtfrämjande arbete Under det sista halvåret har ett flertal små och stora etableringsförfrågningar från företag och organisationer hanterats. en är att resultat utifrån detta kommer att visa sig redan till hösten. Kommunen har antagit en plan för handlingsplan för förbättrat näringslivsklimat. Arbetet inom ramen för detta sker enligt plan och nya aktiviteter tillkommer löpande. Jordbruksverket genomför en granskning av länsstyrelsens hantering av projekt. Detta drabbar alla tre Leaderområdena i länet. Inga utbetalningar av beviljade projektmedel sker, och godkännandet av nya projekt skjuts på framtiden. Flera projektägare i kommunen drabbas genom detta av likviditetsproblem. Efter en tids stillestånd med ansökningar om investeringsstöd bland företag har det under slutet av april inkommit 14 ansökningar till länsstyrelsen från företag i Skellefteå. Almi har fortfarande få ansökningar om lån från företag i Skellefteå. Högre utbildning och campusutveckling Antalet sökande till Campus Skellefteå är rekordstort inför hösten Ökningen till LTU s utbildningar är 43 procent och till UMU s utbildningar är motsvarande siffra 4 procent. Den genomsnittliga ökningen i landet, bland samtliga universitet, är 3,4 procent. Vid årets Grad Show 2012 fick studenter från LTU möta världsledande filmeffekt och datorspelsföretag. Företagen känner sedan tidigare till kvaliteten på studenternas arbeten och besöket var i syfte att rekrytera personal. LTU-Skellefteå har haft branschträff, om hur universitet och företag ska kunna samverka för att få fler ingenjörer till regionen. Det lockade ett stort antal företag. 7

8 Uppföljning Mål- och resultatsyrning Styrkort

9 Medborgare/kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar /kunddilaog Medborgar /kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud E service Kommunstyrelse Fritidsnämnden Barn och grundskolenämnden Gymnasienämnden Bygg och miljönämnden Konsumentnämnden Fastighetsnämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Överförmyndarnämnden Prognosen för målet inom perspektivet medborgare/kund är måluppfyllelse. Samtliga nämnder, förutom tekniska nämnden bedömer att uppsatt nämndsmål inom fokusområdena medborgar- /kunddialog och medborgar-/kundstyrda satsningar kommer att uppnås. Noterbart är att ingen nämnd har valt att fokusera på E-service. Läs mer i respektive nämndsrapport. Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Grön) Utveckling av näringsliv och företagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet (kompetens för framtiden, nya näringar) Kommunstyrelsen Kulturnämnden Personalnämnden Överförmyndar- Nämnden Bygg- och miljönämnd Fastighetsnämnden Konsumentnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Fritidsnämnd Teknisk nämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är måluppfyllelse, visserligen prognostiserar de två största nämnderna endast delvis måluppfyllelse men övriga nämnder tror att de kommer att nå uppsatta mål. Noterbart är att ingen nämnd har valt att fokusera på fokusområdet Skellefteås stadskärna. Läs mer i respektive nämndsrapport. 9

10 Ekonomi God ekonomisk hushållning (Gul) Lokalytor Processer över förvaltnings /bolagsgränser Energiförbrukning Barn- och grundskolenämnden Fastighetsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Konsumentnämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse. Barn- och grundskolenämnden kommer inte att lyckas krympa lokalytorna i takt med beslutad plan. Effekterna av deras strukturarbete förväntas slå igenom först Läs mer i respektive nämndsrapport. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare (Grön) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Kommunstyrelsen Barn- och grundskolenämnden Bygg- och miljönämnden Fastighetsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Konsumentnämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Överförmyndarnämnden Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse. Under året fokuserar alla nämnder på att arbeta med mönsterarbetsplatser. Som figuren visar bedömer de flesta nämnderna att de kommer att uppnå sina målsättningar. Läs mer i respektive nämndsrapport. 10

11 Kommunstyrelsen Nämndsrapporter 11

12 Kommunstyrelsen Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Förändringsarbete Under det första tertialet har det pågått ett intensivt arbete med en översyn av kommunledningskontorets organisation. Fullmäktige har fattat beslut om att den nya organisationen ska gälla från och med första september Samtliga avdelningar arbetar med att tydliggöra serviceutbudet. Inom exempelvis itavdelningen pågår ett förändringsarbete där de viktigaste beståndsdelarna är tjänstekatalog och processinriktat arbetssätt. Tjänstekatalogen innebär att alla tjänster finns förtecknade, vad man kan förvänta sig av tjänsterna och vad de kostar. Flödet från beställning till betalning ska i slutändan vara helt automatiserade. Det processinriktade arbetssättet innebär att it-avdelningen utvecklar sitt arbetssätt för att effektivisera arbetet och ge större kundnytta. Resultatet har så långt varit framgångsrikt och väntetiden för kunderna har förkortats avsevärt. Utvecklingsprojekt Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till en ny policy och nya riktlinjer vad gäller uppföljning av EU-projekt. Syftet är att åstadkomma en bättre uppföljning. Dessutom innehåller förslaget en ny policy som innebär att hålla Tillväxt Skellefteå informerad om nya projekt som Skellefteå kommun deltar i på något sätt, från ansökan till beslut. EuropaDirekt Västerbotten har under våren bytt verksamhetsledare. Kartläggning av serviceutbudet och definiera framtida behov. Personalavdelningen identifierar tjänsterna under varje HR process samt i arbetsmarknadsprocessen med de verksamheter som finns där. Nämnas kan bl.a projektet Tillväxtfaktor Skellefteå som drivs med stöd av europeiska socialfonden. Projektet syftar till att underlätta för etablering i arbetslivet för nyanlända och för unga med svag anknytning till arbetslivet. Långsiktig hållbar utveckling Förvaltningen medverkar i arbetet med handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat. Kommunstyrelsen har besökt företag inom turistbranschen under våren och ska även besöka företag inom tillverkningsindustrin. Kontinuerliga företagsbesök görs av förvaltningens personal. Kommunledningskontoret deltar i ett övergripande program för förenklad handläggning gentemot näringslivet, kallat Förenkla helt enkelt. Under våren har lanseringen av Skellefteås nya platsvarumärke skett. Inköp fick utnämning I upphandlingsutredningen, beställd av Regeringen och utförd av Anders Wijkman har Skellefteå kommun blivit utsedd som gott exempel i hur LOU används för att nå goda affärer genom en bra dialog med näringslivet. Exploateringsverksamhet Biltema har inlett sin etablering på Solbacken. Skellefteå kommun fortsätter sin utbyggnad av infrastrukturen i området. Planeringen för det nya bostadsområdet Eriksberg på Norrböle har inletts och många visar stort intresse. Översiktsplaner Två arbeten med fördjupade översiktsplaner har gått in i ett intensivt skede under årets första del ; - LIS som ska innebära möjligheter till etablering i strandnära områden på landsbygden samt Vindkraft som ska innebära möjligheter att etablera vindkraftsproduktion i kommunen. 12

13 Kommunstyrelsen Medborgare/Kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud Nämndsmål: Förvaltningens nuvarande serviceutbud är kartlagt och framtida behov är definierade Måluppfyllelse bedöms för Arbete med att utveckla tjänstekatalog/serviceerbjudande pågår. Inom exempelvis arbetsmarknadsverksamheten ska arbetet leda till att fler arbetsplatser bidrar med praktikplatser/anställningsplatser. Fler exempel från andra avdelningar kan nämnas: - det serviceutbud som campusutveckling erbjuder - It-avdelningen har kartlagt alla tjänster och tagit fram serviceförklaringar för de viktigaste tjänsterna - Medborgarservice har ett flertal mål för att säkerställa kunderna tillgänglighet, gott bemötande och korrekta svar. Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling Utveckling av näringsliv och företagande Nämndsmål: Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med näringslivet Arbetet med handlingsplan för ett förebättrat företagsklimat pågår. Inom alla utvecklingsområden i handlingsplanen för förbättrat näringsklimat är aktiviteter igångsatta och flera ytterligare är inplanerade. Avstämning mot näringslivet samt redogörelse för dem är inplanerat. Ekonomi God ekonomisk hushållning Processer över förvaltnings-/bolagsgränser Nämndsmål: Fem processer inom FRAM är införda och fem nya processer är initierade Fem processer är kartlagda och införande pågår. Flera nya processer är också planerade och påbörjade. De fem första processerna är: underhållsprocessen, upphandling, lönehantering, felanmälan och uppdrag. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare Mönsterarbetsplatser Nämndsmål: 50% av arbetsplatserna är definierade som mönsterarbetsplatser Måluppfyllelse bedöms. It-avdelningen har inte som mål att bli mönsterarbetsplats redan Inom avdelningen är bedömningen att man behöver arbeta mer med en del grundläggande förutsättningar för att kunna bli mönsterarbetsplats. Inom övriga avdelningar pågår arbete för att uppnå målet

14 Kommunstyrelsen Ekonomi Driftredovisning Skf-vht April -12 April -11 Intäkter 18,6 46,9 Kostnader för arbetskraft -52,5-50,1 Övriga kostnader -90,6-92,1 Avskrivningar -1,3-1,5 Finansiella poster -1,3-1,2 Nettokostnad/intäkt -127,1-98,0 Årsprognos -248,3-245,1 Årsbudget 260,3 256,1 Avvikelse 12,0 11,0 Driftredovisning Affärsvht April -12 April -11 Intäkter 108,8 108,8 Kostnader för arbetskraft -0,9-0,8 Övriga kostnader -16,7-20,4 Avskrivningar -4,0-3,9 Finansiella poster 34,8-34,6 Nettokostnad/intäkt 122,0 49,1 Årsprognos 171,7 165,0 Årsbudget -172,1-166,2 Avvikelse -0,4-1,2 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: 10 mnkr av resultatöverföring från 2011 nyttjas i internbudget Periodens intäkter är lägre jämfört med föregående år beroende på eftersläpning av debitering av bl a it-avgifter. Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr) Prognosen för den skattefinansierade verksamheten uppgår till ett överskott på 12,0 mnkr och beror på: - tomtförsäljning vid Solbackens handelsområde 4,0 - ej förbrukad resultatöverföring från ,0 Summa 12,0 I likhet med föregående år överstiger den beräknade nettokostnaden för 2012 vad årsbudget och tilläggsanslag medger. Utrymmet för resultatöverföring minskar och därmed krävs till kommande år en anpassning av verksamheten till den ram som tilldelas. Investeringsredovisning April -12 April -11 Nettoinvestering -15,8-8,0 Årsprognos -77,6-133,0 Årsbudget 68,5 160,0 Avvikelse -9,1 27,0 Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar: Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Inom affärsverksamheten elförsörjning planeras något högre investeringar än vad som budgeterats för 2012 beroende på försening i upprustning av Selsfors kraftstation. Investeringen var ursprungligen planerad till år Avvikelse (mnkr) -9,1 Summa 14

15 Kommunstyrelsen Analys Samtliga avdelningar arbetar med såväl processinriktat arbetssätt som tjänstekatalog. Exempelvis kräver ett processinriktat arbetssätt för personalavdelningen en viss omställning av nuvarande arbetssätt där man tydliggör vikten av ständiga förbättringar och där man mer kontinuerligt mäter resultatet av förbättringsarbetet. När avdelningen från och med finns i en ny organisation är det viktigt att arbetet med att nå verksamhetens mål fortsätter. För att nå målet med ett kartlagt serviceutbud och definition av framtida behov krävs en löpande dialog med verksamhetens kunder. Personalavdelningens verksamhetsområde är för ett gott resultat beroende av ett fungerande samarbete med näringslivet och också där måste en dialog fortgå i syfte att utveckla samarbetet och hitta synergieffekter. Ett nytt intranät lanseras och kommer att skapa förutsättningar för ett processinriktat arbetssätt för hela kommunen. Intranätet byggs i Sharepoint. Systemet är dock tekniskt krävande och för att klara fortlöpande utveckling krävs kompetens och framför allt kapacitet som inte finns i nuvarande webborganisation. Om inte den interna utvecklarförmågan säkras kommer konsultkostnaderna att öka dramatiskt. Handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat har goda förutsättningar för att lyckas. Det kommer dock att krävas intensivt ett arbete. Löpande uppföljningar är inplanerade under året. Det nya platsvarumärket har lanserats och det kommer nu att krävas ett långsiktigt och uthålligt arbete med att stärka bilden av Skellefteå utåt genom ett aktivt arbete med platsmarknadsföringen. Det är viktigt att det ges möjlighet att använda verktyg som webb mm på nya sätt och i ett utifrånperspektiv dvs införsäljning av Skellefteå och dess styrkor i syfte att locka mer etableringar och invånare. Beslut om att bevilja medel är taget och arbetet kommer att fortsätta under hösten. Marknadschef ska rekryteras och beräknas vara klart innan sommaren. Lägg märke till att platsvarumärket inte ersätter organisationen Skellefteå kommuns varumärke. "Skellefteå kommun" och "Skellefteå" är två olika avsändaridentiteter. Kommunal verksamhet ska uppträda som Skellefteå kommun. EU2020-målen kommer att påverka både det inre och yttre tillväxtarbetet alltmer. En strategisk utgångspunkt är att fundera över hur vi hittar de rätta vägarna för viktiga utvecklingsverksamheter i Skellefteå i de nya programbeskrivningarna. Den nya strukturfondsperioden gäller En strategisk omvärldsanalys för Skellefteå kommun har tagits fram och presenterats på framtidsdagen i januari. Under våren har resultatet av omvärldsanalysen kommunicerats djupare i vissa delar av organisationen. Analysen är en viktig del av framtida strategiarbeten. Arbetet med den nya organisationen kommer att fortsätta under året. 15

16 Barn- och grundskolenämnden Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Liksom i övriga landet har urbaniseringen i Skellefteå medfört att centrala Skellefteå växer medan invånarantalet sjunker i övriga kommunen. Det är därför viktigt att kommunen anpassar verksamheten utifrån detta för att ytterligare höja kvaliteten för barn och elever. Behovet av platser inom förskolan ökar och behovet är störst i centrala Skellefteå och i Skelleftedalen.Utvecklingen går mot större enheter både inom förskola och skola. En av de högst prioriterade åtgärderna i verksamheten är att öka antalet fleravdelningsförskolor. Att skapa större skolenheter och göra en lokalmässig samordning mellan förskolor och skolor är också viktiga faktorer för att bibehålla en bra kvalitet i verksamheten. Den nya skollagen, ny läroplan och nya kursplaner får stor betydelse för kommunen när det gäller organisation, kompetensförsörjning och kostnader. Rektor och förskolechef har fått större beslutanderätt och ansvar och möjligheten att överklaga beslut har ökat för vårdnadshavare. Målet för de nya nationella styrdokumenten är kvalitetshöjning och förbättrade resultat. Det möter vi genom att fortsätta vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Viktiga trender att möta är bl a ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet, ökad mångfald och teknikutveckling. Skellefteå kommun möter trenderna i form av e-tjänster, utvecklingsprojekt för nyanlända barn och unga samt förstärkning av möjligheten till digitala verktyg som elevdatorer och surfplattor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer varje år rapporten Öppna jämförelser över kvaliteten i svensk skola. Skellefteås resultat för 2012 visar att vi hamnar på plats 85 av landets 290 kommuner. Öppna jämförelser släpptes första gången 2007 och årets resultat är i nivå med hur det sett ut tidigare, d.v.s. vi kan inte se någon direkt rörelseriktning gällande kvaliteten. Skolinspektionen har påbörjat tillsynen av Skellefteå kommuns skolor. De utvecklingsområden som flest skolor i Skellefteå fått anmärkning på hittills är att uppföljning av resultat inte görs i alla ämnen, att uppföljning inte görs av åtgärder i planen mot kränkande behandling,att åtgärdsprogram inte följs upp samt att skolan behöver arbeta mer med att förändra undervisningen utifrån elevernas behov. Vi kan samtidigt konstatera att samtliga påpekade brister enbart kräver mindre insatser för att åtgärdas. En vanligt förekommande brist nationellt i Sverige rör systematiskt kvalitetsarbete. Men där ser vi få sådana påpekanden i Skellefteå, något som kan härröras till det lyckade förändringsarbete som följde på den senaste tillsynen Barn och elevhälsan har omorganiserats. En omstrukturering har genomförts som syftar till likvärdighet i hela kommunen samt säkerställande av barnets/elevens rätt till särskilt stöd. En särskild satsning på arbete i lärmiljö är påbörjad i och med inrättande av ett resurscenter som ska ge pedagogiskt stöd i form av handledning och utbildning. Barn- och elevhälsaprocessens implementering är påbörjad med mål att ge rättsäkerhet och kvalitetssäkra arbetet med särskilt stöd. I Skellefteå kommun är barn och ungas psykiska och fysiska hälsa god i jämförelse med riket. Det visar det barnhälsoindex som finns i den barnhälsorapport som Region Västerbotten nyligen presenterat. Skol- och kulturkontoret som arbetsgivare står inför en stor utmaning i att attrahera och rekrytera hög komptens genom den kommande, och till viss del redan påbörjade generationsväxlingen. En väl fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering som att ta tillvara och utveckla den personal som redan är anställd är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. 16

17 Barn- och grundskolenämnden Nämndsmål: Medborgare/Kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kunddialog Minst 76 % av föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola/skola och kan rekommendera den till andra Föräldrar med barn i för-, sär- respektive grundskola fick i en enkät bedöma frågan Jag är som vårdnadshavare nöjd med mitt barns för-/sär- eller grundskola och kan rekommendera den till andra i skalan 1-6. I förskolan bedömde 91% frågan från 4 och uppåt, i särskolan var motsvarande nivå 86% och i grundskolan 83%. Utifrån resultatet görs bedömningen att måluppfyllelse nåtts för målet. Utveckling/tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Ungdomar i arbete och utbildning Nämndsmål: Medelmeritvärdet ska vara minst 211 Sedan 2004 års värde på 212,2 har vi haft en svagt sjunkande trend av medelmeritvärdet fram till 2011 års värde på 205,8 (förvisso en uppgång från 2010-års 201,7). En annan trend är att i förhållande till riket så ligger vi sedan 2008 under rikssnittet, efter att före 2008 generellt legat över rikssnittet. Insatser för att höja medelmeritvärdet är att arbeta med formativ bedömning (coacha eleven i sitt lärande) för lärare, förstärkning av elevhälsan samt ett säkerställande av behöriga lärare utifrån legitimationskravet. Nämndsmål: Ekonomi God ekonomisk hushållning Lokalytor Lokalytan (kontraktsyta) per elev i skola är 15 kvm. Lokalytan våren 2012 är 15, 4 kvm/elev. Om samma ytor förhyrs till hösten ökar kvm/elev med 0,3 till 15,7 kvm/elev. Målet kommer inte att uppnås under året. Strukturomvandling är påbörjad men effekterna kommer inte att kunna ses under år Arbetet med strukturomvandling kommer att pågå under ett antal år. De första effekterna kommer att synas under år Nämndsmål: Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare Mönsterarbetsplatser Minst 5 mönsterarbetsplatser 17

18 Barn- och grundskolenämnden Enligt förvaltningens målsättning för 2012 ska minst 5 arbetsplatser vara mönsterarbetsplatser. et bedöms sammantaget redovisa måluppfyllelse. Ekonomi Driftredovisning Skf-vht april -12 april -11 Intäkter 34,3 30,2 Kostnader för arbetskraft -289,0-280,9 Övriga kostnader -112,2-105,8 Avskrivningar -0,4-0,6 Finansiella poster 0,0 0,0 Nettokostnad -367,3-357,1 Årsprognos , ,2 Årsbudget 1 134, ,2 Avvikelse -25,4 0,0 Förväntat resultat för nämnden är-25,4 mnkr. Det innebär att nämnden inte har en ekonomi i balans för år Under året fortsätter det långsiktiga arbetet med strukturomvandling och åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar att klara budgetram år 2013 samt åren framåt. Jämfört med år 2011 visar barn- och grundskolenämnden en högre kostnadsnivå (10,2 mnkr). Detta beror främst på personalkostnader (8,1 mnkr) och ökade kostnader för lokaler. Intäkterna är något högre än år 2011, vilket beror på statsbidrag och förskole/fritidshemsavgifter. Den budgetram som anvisats för år 2012 är 8,8 mnkr mindre än för år I årets ram finns även underskottet på -3,8 mnkr för år 2011 inräknat. För att komma tillrätta med en ökande kostnadsnivå kommer översyn av verksamheten att göras på lång sikt. Strukturomvandling är den åtgärdsplan som måste vidtas för att klara god ekonomisk hushållning långsiktigt. Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr) Personalkostnader -19,4 Hyror och omställningskostnader lokaler -6 Summa -25,4 Investeringsredovisning april -12 april -11 Nettoinvestering 1,5 0,0 Årsprognos -3,0-2,5 Årsbudget 7,4 2,5 Avvikelse 4,4 0,0 Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar: Under våren har ett antal projekt påbörjats och slutförts, t.ex. Norrhammarskolan och Norrskenets förskola. Under året kommer ytterligare två förskolor att bli klara. Förseningar i utbyggnad av fleravdelningsförskolor samt strukturomvandling av verksamhet innebär att investeringsbudgeten kommer att tas i bruk under år 2013 för de objekt som inte blir färdiga 2012 bl.a. Jörn/Boliden och Kullens förskola (Skelleftehamn). Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr) Förseningar i utbyggnad av förskolor samt ombyggnationer skolor 4,4 Summa 4,4 18

19 Barn- och grundskolenämnden Analys Det mål som har störst fokus för barn- och grundskolenämnden är hög kvalitet i alla verksamheter. Översatt till barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde innebär det att alla barn/elever ska nå målen. Det innebär att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet och dessutom ha så bra betyg som möjligt. Utmaningen är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för detta mål. För att nå målet behöver beslut tas som gynnar varje barns och elevs kunskapsutveckling. En förutsättning är att förändra strukturen inom barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde. Med nuvarande struktur och ekonomiska ramar finns inte förutsättningarna att bibehålla kvalitén. Det kommer att vara väldigt svårt att klara de lagstadgade behörighets- och tillgångskrav som uttrycks i skollagen. Den struktur som finns idag är kostnadsdrivande. De budgetramar som barn- och grundskolenämnden är tilldelade för år medger inte ökade kostnader i den omfattning som en bibehållen struktur skulle medföra. Genom att vidta två stora åtgärder kan kvalitén bibehållas/förbättras och barn- och grundskolenämnden kan få en ekonomi i balans. Den första handlar om att vara flexibel gällande var gränserna för upptagningsområdet är. Den andra handlar om att se över möjligheterna att samordna skolenheter. I det ingår att antalet fleravdelningsförskolor måste öka i våra större samhällen. I väl genomtänkta förändringar i dialog med berörd personal och medborgare finns möjligheterna att barn/elevernas kunskapsresultat i Skellefteå kan förbättras från dagens nivå. Större likvärdighet, säkerställd behörighet i förskola och skola samt säkrad tillgång till stöd för de barn och elever som behöver det, är den effekt som skulle bli följden av de föreslagna åtgärderna. 19

20 Bygg- och miljönämnden Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Bygg- och miljönämnden har beslutat att förvaltningens första serviceförklaring ska avse bygglov. Arbetet har påbörjats och inbjudningar till fokusgrupper har skickats ut. Samarbetet med sju andra norrlandskommuner om nyckeltal och verksamhetsförbättring har utvecklats. Förvaltningen deltar i den kommungemensamma utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar till att utveckla kontakter mellan kommun och näringsliv. Som ett led i detta arbete genomför ordförande och förvaltningschef ett antal företagsbesök. Det pågår även planering för den nationella plan- och byggkonferensen samt kommunens lokala miljöfestival. Med anledning av nya plan- och bygglagen har vissa personalförstärkningar gjorts på bygglovavdelningen. Arbete pågår för att uppdatera och få igång e-tjänsten för bygglov. Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) har startat. Samrådsmöten har genomförts på tio olika orter. Planavdelningen samarbetar med Sveriges kommuner och landsting om medborgardialog. Kommunstyrelsen har gett nämnden ett detaljplaneuppdrag för västra Eriksberg. Området kommer att användas som pilotprojekt för att använda policyn för hållbart byggande. Bygg- och miljökontoret har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige att planera för Skellefteås första kommunala naturreservat. En uppföljning av strandskyddsinventeringen har påbörjats och ett antal ärenden har behandlats av nämnden. Ett samarbete mellan miljö- och byggavdelningen kring energitillsyn på företag pågår. Syftet med energitillsynen är att företagens energianvändning ska minska. Den första mars genomfördes en omorganisation på byggavdelningen så att bostadsanpassningen flyttades till konsument- och överförmyndaravdelningen. Samtidigt ändrades byggavdelningens namn till bygglovsavdelningen. Avdelningschefen är tjänstledig under våren/sommaren för att prova nytt arbete hos annan arbetsgivare. Rekrytering av ny bygglovschef pågår. De ökade resurserna till förrättningssidan på lantmäteriavdelningen har inneburit kortare leveranstider samt att ett antal gamla ärenden har avslutats. Arbetet med kvalitetshöjning av fastighetsinformationen fortsätter. I pilotområdet kring Kroksjön har fastighetsägarna fått erbjudande om utmärkning och bestämning av samtliga gränser i byn. 20

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

INLEDNING. Viktiga händelser. Utvecklingstendenser. Sammanfattning måluppfyllelse

INLEDNING. Viktiga händelser. Utvecklingstendenser. Sammanfattning måluppfyllelse INLEDNING Viktiga händelser Årets första månader har präglats av osäkerheten kring hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesserna kommer att påverka arbetet med rehabilitering. Förslagen innebär att

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Politisk organisation Ordförande: Sven Edström (s) Vice ordförande: Mona Eriksson (s) Verksamhet Mandatfördelningen i bygg-

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030.

Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Kommunfullmäktiges styrkort 2015 Andra viktiga områden: Utveckla demokratin Nya mötesplatser Andra viktiga områden: Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ungdomar i arbete, företagande och utbildning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa Samhällsnytta Vi kan öka vår servicegrad för våra brukare/medborgare/kunder. Ärenden kan handläggas dygnet runt och med högre kvalitet (skolval, schemaändringar i barnomsorgen, bygglov information och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2010 Miljönämnden 1 Miljönämnden Brukar/medborgarperspektiv Under 2010 har en riskbaserad tillsyn av hälsoskyddsverksamheter inletts i projektform för att 2011 utökas till alla

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-12-16 388 Kommunstyrelsens månadsrapport för november 2014. KS 2014-250 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun

Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 8 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 10

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015 -04-30 Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april KS -188 Innehåll Sida 2 av 7 3. Sektor Samhällsbyggnad... 3 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 3.2 Viktiga händelser... 3 3.3 Ekonomi... 3 3.3.1 Driftsredovisning...

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING. Budgetuppföljning 2015-03-31. Bygg- och miljönämnden

BUDGETUPPFÖLJNING. Budgetuppföljning 2015-03-31. Bygg- och miljönämnden Budgetuppföljning -03-31 Bygg- och miljönämnden 0 Innehållsförteckning Bygg- och miljönämnden mars... 2 Beskrivning av verksamheten... 2 Viktiga händelser under året... 2 Utveckling av verksamhetens möjligheter/risker...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 2014-12-11 Prioriterade områden 1. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet Åtaganden: 1. Vi ska arbeta med ett ansvarstagande förhållningssätt 2. Åtgärder

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer