Skellefteå kommun Delårsrapport april 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skellefteå kommun Delårsrapport april 2012"

Transkript

1 Skellefteå kommun Delårsrapport april

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Samhällsekonomins utveckling 3 Lokal utveckling 5 Uppföljning mål- och resultatstyrning 8 Nämnds- och bolagsrapporter 11 Kommunstyrelsen 12 Barn- och grundskolenämnden 16 Bygg- och miljönämnden 20 Fastighetsnämnden 23 Fritidsnämnden 27 Gymnasienämnden 31 Konsumentnämnden 35 Kulturnämnden 38 Personalnämnden 41 Socialnämnden 44 Tekniska nämnden 48 Överförmyndarnämnden 53 Skellefteå museum AB 57 Västerbottensteatern AB 60 Skellefteå Stadshus AB, inkl dotterbolag 64 Ekonomisk uppföljning Resultatuppföljning 77 Redovisningsprinciper 78 Resultaträkningar 79 Balansräkning 80 Kassaflödesanalys 81 Årsprognos 82 Driftredovisning 83 Investeringsredovisning 85 Större investeringar 86 Noter 87 2

3 Samhällsekonomins utveckling Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av 2012 börjar läget för Sveriges ekonomi nu ljusna. Detta får genomslag i kommunernas och landstingens skatteintäkter kommande år. Trots stark tillväxt av skatteunderlaget krävs höjning av statsbidrag, kommunalskatt eller omfattande åtgärder för att undvika underskott från år 2015 och framåt. Den senaste tidens signaler pekar dock på att det värsta är över och att botten nåddes under vintern. Mycket talar för att situationen nu stabiliseras och att vi gradvis får se en ökning i den ekonomiska aktiviteten under loppet av Samtidigt måste man komma ihåg att flera länder inom eurozonen står inför kraftiga finanspolitiska åtstramningar. Mycket talar för att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig situation, när såväl hushåll som stater ska avveckla stora delar av de skulder man har dragit på sig under de senaste decenniernas kreditexpansion, recessioner och efterföljande krishantering. Sverige drabbas av internationell oro men står relativt starkt Även om Sverige inte har några problem med offentliga finanser, drabbades vår ekonomi av en avmattning under hösten och vintern, med ett kraftigt fall i BNP under 2011 års sista kvartal. Avmattningen speglade en kombination av återhållsamhet bland svenska hushåll till följd av den internationella oron och fallande exportefterfrågan. Året har inletts med relativt låg ekonomisk aktivitet, men framåtblickande indikatorer pekar mot en förbättring de närmaste månaderna. Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning är att den svenska ekonomin kommer att växa med 0,6 procent 2012, för att sedan öka farten till 2,6 procent under Det finns flera skäl till att vara relativt optimistisk om den svenska konjunkturen framöver. Sverige ett av länderna i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna. Det innebär att det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om läget så skulle kräva. Dessutom är sparkvoten hos de svenska hushållen hög i en internationell jämförelse. Skulle optimismen börja spira innebär det att hushållen har utrymme att öka konsumtionen. Återhämtning på arbetsmarknaden, lediga resurser till 2016 Trots en hyfsad tillväxt under de kommande åren räknar SKL inte med att ekonomin återvänder till fullt resursutnyttjande förrän Skälet är att de prognostiserade tillväxttalen i BNP endast leder till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. För 2012 och 2013 räknar SKL med oförändrad sysselsättning i termer av arbetade timmar. Under de följande åren är prognosen att arbetade timmar i genomsnitt ökar med 1 procent per år, medan BNP ökar med drygt 3 procent per år. Även om sambandet inte håller vid varje tidpunkt kan man som en enkel tumregel räkna med att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent. SKL räknar följaktligen med att arbetslösheten stiger gradvis till omkring 8 procent under loppet av 2012, för att sedan långsamt falla tillbaka till drygt 6 procent de följande åren. Ett fortsatt lågt resursutnyttjande talar för ett svagt inflationstryck under överskådlig tid. Därför antas Riksbanken reagera på en stigande arbetslöshet genom att sänka reporäntan ytterligare en gång under Relativt god tillväxt i skatteunderlaget trots svag konjunktur I år förväntas skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Även nästa år motverkas den svaga lönesumman i skatteunderlaget av ökande pensioner. Det reala skatteunderlaget gynnas normalt också av att löner utgör en större andel av skatteunderlaget än av kommunernas och landstingens kostnader och att lönerna ökar snabbare än 3

4 övriga priser. Prisökningen på sådant som kommuner och landsting köper blir därmed lägre än de löneökningar som påverkar skatteunderlaget. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget med runt 1,5 procent både i år och nästa år, vilket får betraktas som en god utveckling. Ekonomins väg mot balans innebär snabbare ökning av arbetade timmar och successivt högre löneökningstakt. Även pensionsinkomsterna bidrar till en real ökning av skatteunderlaget om än i liten omfattning. Störst effekt har dock det förhållandet att priserna på kommunernas och landstingens utgifter bara ökar med 2,5 procent per år medan timlönerna (som påverkar skatteunderlaget) ökar med 3,7 procent per år. Skatteunderlaget växer därmed snabbare , både realt och nominellt, än vad som var genomsnittet Resultatet i kommunsektorn försvagades 2011 Efter två rekordår i kommuner och landsting, som bland annat beror på konjunkturstöd och andra engångsposter, dök resultatet ner mot 6 miljarder år Landstingens sammanlagda resultat blev 2,5 miljarder kronor och kommunernas plus 9 miljarder kronor. Den främsta anledningen till resultatförsämringen är en omvärdering av pensionsskulden med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter, för att sedan successivt falla kommande år, om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar alternativt att statsbidragen höjs. Läget ser, trots detta, något ljusare ut än i februari, då skatteintäkterna nu förväntas bli drygt 4 miljarder kronor högre i snitt per år under perioden , än i SKL s februaribedömning. Stora investeringsbehov framöver SKL noterar också att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn. Stora delar av välfärden byggdes upp under och 1970-talen och reinvesteringar i infrastruktur och lokaler måste nu göras. Dessutom måste lokalerna anpassas till nya metoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. I sektorn pågår tillika ett stort arbete med digitalisering av välfärdstjänsterna. Även kollektivtrafikens kostnader beräknas öka kraftigt framöver, då kraven är stora på en flexiblare arbetsmarknad utan negativa miljökonsekvenser. Kostnaderna ökar därför successivt i form av växande avskrivnings- och räntekostnader i samband med att investeringar och lån ökar. Den höga investeringstakten leder i många fall också till högre driftkostnader. Sverige är ett land där urbaniseringstakten är hög. Detta gör att många kommuner förutom den demografiska utmaningen i form av en åldrande befolkning har stora utmaningar med att successivt anpassa kostnaderna till en krympande befolkning. Många av dessa kommuner, som redan har en besvärlig ekonomisk situation, är dessutom missgynnade av att utjämningssystemet inte uppdaterats. Det innebär att flera viktiga variabler bygger på en situation som gällde för snart tio år sedan. Även kommuner som växer kan ha det besvärligt. För dessa handlar det om att ligga i fas med sina investeringar för att hinna bereda plats åt förskolebarn, skolbarn och äldre. 4

5 Lokal utveckling Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen år. Källa: ams.se månadsstatistik Situationen på den nationella arbetsmarknaden innebär en tilltagande försvagning. Antalet inskrivna arbetslösa förväntas öka och antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen förväntas minska. Situationen är särskilt allvarlig för korttidsutbildade, utrikesfödda, och arbetssökande med funktionshinder. Särskilt oroande är att långtidsarbetslösheten ökar. Nationellt utgör åldrarna under 35 år drygt 40 procent av samtliga arbetssökanden, och trenden är uppåtgående. Inom EU är fem miljoner unga utan arbete och tillgången till på jobb för korttidsutbildade minskar stadigt. Just nu beräknas den andelen till 12 procent av hela sysselsättningen. I Skellefteå har arbetslösheten för hela den arbetsföra befolkningen ökat något under de två senaste kvartalen. För gruppen ungdomar har andelen arbetslösa minskat något de senaste månaderna. Andelen ligger dock fortfarande på en oacceptabelt hög nivå, långt över snittet för riket. 5

6 Antalet invånare i Skellefteå kommun var vid utgången av mars personer, alltså exakt samma antal som vid årsskiftet. Vid motsvarande period föregående år utgjorde befolkningen personer, vilket då motsvarade en minskning med 70 personer sedan årsskiftet 2010/2011. Sjukfrånvaron har minskat för både kvinnor och män de senaste månaderna och följer de senaste årens trend med sjunkande sjukfrånvaro under våren. Utfallet i april är preliminärt och kan väntas öka något fram till mitten av maj på grund av efterrapporterad frånvaro. Nivåmässigt ligger frånvaron något högre i år jämfört med fjolåret. Utvecklingsarbete med kundfokus Ett utvecklingsarbete pågår med syfte att underlätta för medborgarna att komma i kontakt med kommunen. I detta ingår utvecklande av en kanalstrategi. Nya kontaktkanaler införs, där självservice är en växande del. För att uppnå hög kundnöjdhet är det viktigt att medborgarna får hjälp vid första kontakten med kommunen. Målet för kommunens kundtjänst, att 70 procent av alla inkomna ärenden ska kunna hanteras direkt vid första kontakten, är uppnått. Genom att registrera inkomna synpunkter och frågor är Skellefteå den enda kommun i landet som faktiskt har kunskap om vad medborgarna vanligtvis frågar efter. Denna kunskap används för att ständigt utveckla tjänsterna som kommunen erbjuder. En del av kanalstrategin är sociala medier. Kommunens Facebooksida har drygt gillare och en stadigt ökande aktivitet. 6

7 Kommunen arbetar också för att kunna presentera serviceförklaringar på webben och att kunna förbättra insyn och delaktighet i de politiska frågorna. Tillväxtfrämjande arbete Under det sista halvåret har ett flertal små och stora etableringsförfrågningar från företag och organisationer hanterats. en är att resultat utifrån detta kommer att visa sig redan till hösten. Kommunen har antagit en plan för handlingsplan för förbättrat näringslivsklimat. Arbetet inom ramen för detta sker enligt plan och nya aktiviteter tillkommer löpande. Jordbruksverket genomför en granskning av länsstyrelsens hantering av projekt. Detta drabbar alla tre Leaderområdena i länet. Inga utbetalningar av beviljade projektmedel sker, och godkännandet av nya projekt skjuts på framtiden. Flera projektägare i kommunen drabbas genom detta av likviditetsproblem. Efter en tids stillestånd med ansökningar om investeringsstöd bland företag har det under slutet av april inkommit 14 ansökningar till länsstyrelsen från företag i Skellefteå. Almi har fortfarande få ansökningar om lån från företag i Skellefteå. Högre utbildning och campusutveckling Antalet sökande till Campus Skellefteå är rekordstort inför hösten Ökningen till LTU s utbildningar är 43 procent och till UMU s utbildningar är motsvarande siffra 4 procent. Den genomsnittliga ökningen i landet, bland samtliga universitet, är 3,4 procent. Vid årets Grad Show 2012 fick studenter från LTU möta världsledande filmeffekt och datorspelsföretag. Företagen känner sedan tidigare till kvaliteten på studenternas arbeten och besöket var i syfte att rekrytera personal. LTU-Skellefteå har haft branschträff, om hur universitet och företag ska kunna samverka för att få fler ingenjörer till regionen. Det lockade ett stort antal företag. 7

8 Uppföljning Mål- och resultatsyrning Styrkort

9 Medborgare/kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar /kunddilaog Medborgar /kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud E service Kommunstyrelse Fritidsnämnden Barn och grundskolenämnden Gymnasienämnden Bygg och miljönämnden Konsumentnämnden Fastighetsnämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Överförmyndarnämnden Prognosen för målet inom perspektivet medborgare/kund är måluppfyllelse. Samtliga nämnder, förutom tekniska nämnden bedömer att uppsatt nämndsmål inom fokusområdena medborgar- /kunddialog och medborgar-/kundstyrda satsningar kommer att uppnås. Noterbart är att ingen nämnd har valt att fokusera på E-service. Läs mer i respektive nämndsrapport. Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Grön) Utveckling av näringsliv och företagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet (kompetens för framtiden, nya näringar) Kommunstyrelsen Kulturnämnden Personalnämnden Överförmyndar- Nämnden Bygg- och miljönämnd Fastighetsnämnden Konsumentnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Fritidsnämnd Teknisk nämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är måluppfyllelse, visserligen prognostiserar de två största nämnderna endast delvis måluppfyllelse men övriga nämnder tror att de kommer att nå uppsatta mål. Noterbart är att ingen nämnd har valt att fokusera på fokusområdet Skellefteås stadskärna. Läs mer i respektive nämndsrapport. 9

10 Ekonomi God ekonomisk hushållning (Gul) Lokalytor Processer över förvaltnings /bolagsgränser Energiförbrukning Barn- och grundskolenämnden Fastighetsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Konsumentnämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse. Barn- och grundskolenämnden kommer inte att lyckas krympa lokalytorna i takt med beslutad plan. Effekterna av deras strukturarbete förväntas slå igenom först Läs mer i respektive nämndsrapport. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare (Grön) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Kommunstyrelsen Barn- och grundskolenämnden Bygg- och miljönämnden Fastighetsnämnden Fritidsnämnden Gymnasienämnden Konsumentnämnden Kulturnämnden Personalnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Överförmyndarnämnden Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse. Under året fokuserar alla nämnder på att arbeta med mönsterarbetsplatser. Som figuren visar bedömer de flesta nämnderna att de kommer att uppnå sina målsättningar. Läs mer i respektive nämndsrapport. 10

11 Kommunstyrelsen Nämndsrapporter 11

12 Kommunstyrelsen Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Förändringsarbete Under det första tertialet har det pågått ett intensivt arbete med en översyn av kommunledningskontorets organisation. Fullmäktige har fattat beslut om att den nya organisationen ska gälla från och med första september Samtliga avdelningar arbetar med att tydliggöra serviceutbudet. Inom exempelvis itavdelningen pågår ett förändringsarbete där de viktigaste beståndsdelarna är tjänstekatalog och processinriktat arbetssätt. Tjänstekatalogen innebär att alla tjänster finns förtecknade, vad man kan förvänta sig av tjänsterna och vad de kostar. Flödet från beställning till betalning ska i slutändan vara helt automatiserade. Det processinriktade arbetssättet innebär att it-avdelningen utvecklar sitt arbetssätt för att effektivisera arbetet och ge större kundnytta. Resultatet har så långt varit framgångsrikt och väntetiden för kunderna har förkortats avsevärt. Utvecklingsprojekt Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till en ny policy och nya riktlinjer vad gäller uppföljning av EU-projekt. Syftet är att åstadkomma en bättre uppföljning. Dessutom innehåller förslaget en ny policy som innebär att hålla Tillväxt Skellefteå informerad om nya projekt som Skellefteå kommun deltar i på något sätt, från ansökan till beslut. EuropaDirekt Västerbotten har under våren bytt verksamhetsledare. Kartläggning av serviceutbudet och definiera framtida behov. Personalavdelningen identifierar tjänsterna under varje HR process samt i arbetsmarknadsprocessen med de verksamheter som finns där. Nämnas kan bl.a projektet Tillväxtfaktor Skellefteå som drivs med stöd av europeiska socialfonden. Projektet syftar till att underlätta för etablering i arbetslivet för nyanlända och för unga med svag anknytning till arbetslivet. Långsiktig hållbar utveckling Förvaltningen medverkar i arbetet med handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat. Kommunstyrelsen har besökt företag inom turistbranschen under våren och ska även besöka företag inom tillverkningsindustrin. Kontinuerliga företagsbesök görs av förvaltningens personal. Kommunledningskontoret deltar i ett övergripande program för förenklad handläggning gentemot näringslivet, kallat Förenkla helt enkelt. Under våren har lanseringen av Skellefteås nya platsvarumärke skett. Inköp fick utnämning I upphandlingsutredningen, beställd av Regeringen och utförd av Anders Wijkman har Skellefteå kommun blivit utsedd som gott exempel i hur LOU används för att nå goda affärer genom en bra dialog med näringslivet. Exploateringsverksamhet Biltema har inlett sin etablering på Solbacken. Skellefteå kommun fortsätter sin utbyggnad av infrastrukturen i området. Planeringen för det nya bostadsområdet Eriksberg på Norrböle har inletts och många visar stort intresse. Översiktsplaner Två arbeten med fördjupade översiktsplaner har gått in i ett intensivt skede under årets första del ; - LIS som ska innebära möjligheter till etablering i strandnära områden på landsbygden samt Vindkraft som ska innebära möjligheter att etablera vindkraftsproduktion i kommunen. 12

13 Kommunstyrelsen Medborgare/Kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud Nämndsmål: Förvaltningens nuvarande serviceutbud är kartlagt och framtida behov är definierade Måluppfyllelse bedöms för Arbete med att utveckla tjänstekatalog/serviceerbjudande pågår. Inom exempelvis arbetsmarknadsverksamheten ska arbetet leda till att fler arbetsplatser bidrar med praktikplatser/anställningsplatser. Fler exempel från andra avdelningar kan nämnas: - det serviceutbud som campusutveckling erbjuder - It-avdelningen har kartlagt alla tjänster och tagit fram serviceförklaringar för de viktigaste tjänsterna - Medborgarservice har ett flertal mål för att säkerställa kunderna tillgänglighet, gott bemötande och korrekta svar. Utveckling/tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling Utveckling av näringsliv och företagande Nämndsmål: Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med näringslivet Arbetet med handlingsplan för ett förebättrat företagsklimat pågår. Inom alla utvecklingsområden i handlingsplanen för förbättrat näringsklimat är aktiviteter igångsatta och flera ytterligare är inplanerade. Avstämning mot näringslivet samt redogörelse för dem är inplanerat. Ekonomi God ekonomisk hushållning Processer över förvaltnings-/bolagsgränser Nämndsmål: Fem processer inom FRAM är införda och fem nya processer är initierade Fem processer är kartlagda och införande pågår. Flera nya processer är också planerade och påbörjade. De fem första processerna är: underhållsprocessen, upphandling, lönehantering, felanmälan och uppdrag. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare Mönsterarbetsplatser Nämndsmål: 50% av arbetsplatserna är definierade som mönsterarbetsplatser Måluppfyllelse bedöms. It-avdelningen har inte som mål att bli mönsterarbetsplats redan Inom avdelningen är bedömningen att man behöver arbeta mer med en del grundläggande förutsättningar för att kunna bli mönsterarbetsplats. Inom övriga avdelningar pågår arbete för att uppnå målet

14 Kommunstyrelsen Ekonomi Driftredovisning Skf-vht April -12 April -11 Intäkter 18,6 46,9 Kostnader för arbetskraft -52,5-50,1 Övriga kostnader -90,6-92,1 Avskrivningar -1,3-1,5 Finansiella poster -1,3-1,2 Nettokostnad/intäkt -127,1-98,0 Årsprognos -248,3-245,1 Årsbudget 260,3 256,1 Avvikelse 12,0 11,0 Driftredovisning Affärsvht April -12 April -11 Intäkter 108,8 108,8 Kostnader för arbetskraft -0,9-0,8 Övriga kostnader -16,7-20,4 Avskrivningar -4,0-3,9 Finansiella poster 34,8-34,6 Nettokostnad/intäkt 122,0 49,1 Årsprognos 171,7 165,0 Årsbudget -172,1-166,2 Avvikelse -0,4-1,2 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år, kommentar: 10 mnkr av resultatöverföring från 2011 nyttjas i internbudget Periodens intäkter är lägre jämfört med föregående år beroende på eftersläpning av debitering av bl a it-avgifter. Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr) Prognosen för den skattefinansierade verksamheten uppgår till ett överskott på 12,0 mnkr och beror på: - tomtförsäljning vid Solbackens handelsområde 4,0 - ej förbrukad resultatöverföring från ,0 Summa 12,0 I likhet med föregående år överstiger den beräknade nettokostnaden för 2012 vad årsbudget och tilläggsanslag medger. Utrymmet för resultatöverföring minskar och därmed krävs till kommande år en anpassning av verksamheten till den ram som tilldelas. Investeringsredovisning April -12 April -11 Nettoinvestering -15,8-8,0 Årsprognos -77,6-133,0 Årsbudget 68,5 160,0 Avvikelse -9,1 27,0 Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar: Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Inom affärsverksamheten elförsörjning planeras något högre investeringar än vad som budgeterats för 2012 beroende på försening i upprustning av Selsfors kraftstation. Investeringen var ursprungligen planerad till år Avvikelse (mnkr) -9,1 Summa 14

15 Kommunstyrelsen Analys Samtliga avdelningar arbetar med såväl processinriktat arbetssätt som tjänstekatalog. Exempelvis kräver ett processinriktat arbetssätt för personalavdelningen en viss omställning av nuvarande arbetssätt där man tydliggör vikten av ständiga förbättringar och där man mer kontinuerligt mäter resultatet av förbättringsarbetet. När avdelningen från och med finns i en ny organisation är det viktigt att arbetet med att nå verksamhetens mål fortsätter. För att nå målet med ett kartlagt serviceutbud och definition av framtida behov krävs en löpande dialog med verksamhetens kunder. Personalavdelningens verksamhetsområde är för ett gott resultat beroende av ett fungerande samarbete med näringslivet och också där måste en dialog fortgå i syfte att utveckla samarbetet och hitta synergieffekter. Ett nytt intranät lanseras och kommer att skapa förutsättningar för ett processinriktat arbetssätt för hela kommunen. Intranätet byggs i Sharepoint. Systemet är dock tekniskt krävande och för att klara fortlöpande utveckling krävs kompetens och framför allt kapacitet som inte finns i nuvarande webborganisation. Om inte den interna utvecklarförmågan säkras kommer konsultkostnaderna att öka dramatiskt. Handlingsplanen för förbättrat näringslivsklimat har goda förutsättningar för att lyckas. Det kommer dock att krävas intensivt ett arbete. Löpande uppföljningar är inplanerade under året. Det nya platsvarumärket har lanserats och det kommer nu att krävas ett långsiktigt och uthålligt arbete med att stärka bilden av Skellefteå utåt genom ett aktivt arbete med platsmarknadsföringen. Det är viktigt att det ges möjlighet att använda verktyg som webb mm på nya sätt och i ett utifrånperspektiv dvs införsäljning av Skellefteå och dess styrkor i syfte att locka mer etableringar och invånare. Beslut om att bevilja medel är taget och arbetet kommer att fortsätta under hösten. Marknadschef ska rekryteras och beräknas vara klart innan sommaren. Lägg märke till att platsvarumärket inte ersätter organisationen Skellefteå kommuns varumärke. "Skellefteå kommun" och "Skellefteå" är två olika avsändaridentiteter. Kommunal verksamhet ska uppträda som Skellefteå kommun. EU2020-målen kommer att påverka både det inre och yttre tillväxtarbetet alltmer. En strategisk utgångspunkt är att fundera över hur vi hittar de rätta vägarna för viktiga utvecklingsverksamheter i Skellefteå i de nya programbeskrivningarna. Den nya strukturfondsperioden gäller En strategisk omvärldsanalys för Skellefteå kommun har tagits fram och presenterats på framtidsdagen i januari. Under våren har resultatet av omvärldsanalysen kommunicerats djupare i vissa delar av organisationen. Analysen är en viktig del av framtida strategiarbeten. Arbetet med den nya organisationen kommer att fortsätta under året. 15

16 Barn- och grundskolenämnden Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Liksom i övriga landet har urbaniseringen i Skellefteå medfört att centrala Skellefteå växer medan invånarantalet sjunker i övriga kommunen. Det är därför viktigt att kommunen anpassar verksamheten utifrån detta för att ytterligare höja kvaliteten för barn och elever. Behovet av platser inom förskolan ökar och behovet är störst i centrala Skellefteå och i Skelleftedalen.Utvecklingen går mot större enheter både inom förskola och skola. En av de högst prioriterade åtgärderna i verksamheten är att öka antalet fleravdelningsförskolor. Att skapa större skolenheter och göra en lokalmässig samordning mellan förskolor och skolor är också viktiga faktorer för att bibehålla en bra kvalitet i verksamheten. Den nya skollagen, ny läroplan och nya kursplaner får stor betydelse för kommunen när det gäller organisation, kompetensförsörjning och kostnader. Rektor och förskolechef har fått större beslutanderätt och ansvar och möjligheten att överklaga beslut har ökat för vårdnadshavare. Målet för de nya nationella styrdokumenten är kvalitetshöjning och förbättrade resultat. Det möter vi genom att fortsätta vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Viktiga trender att möta är bl a ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet, ökad mångfald och teknikutveckling. Skellefteå kommun möter trenderna i form av e-tjänster, utvecklingsprojekt för nyanlända barn och unga samt förstärkning av möjligheten till digitala verktyg som elevdatorer och surfplattor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer varje år rapporten Öppna jämförelser över kvaliteten i svensk skola. Skellefteås resultat för 2012 visar att vi hamnar på plats 85 av landets 290 kommuner. Öppna jämförelser släpptes första gången 2007 och årets resultat är i nivå med hur det sett ut tidigare, d.v.s. vi kan inte se någon direkt rörelseriktning gällande kvaliteten. Skolinspektionen har påbörjat tillsynen av Skellefteå kommuns skolor. De utvecklingsområden som flest skolor i Skellefteå fått anmärkning på hittills är att uppföljning av resultat inte görs i alla ämnen, att uppföljning inte görs av åtgärder i planen mot kränkande behandling,att åtgärdsprogram inte följs upp samt att skolan behöver arbeta mer med att förändra undervisningen utifrån elevernas behov. Vi kan samtidigt konstatera att samtliga påpekade brister enbart kräver mindre insatser för att åtgärdas. En vanligt förekommande brist nationellt i Sverige rör systematiskt kvalitetsarbete. Men där ser vi få sådana påpekanden i Skellefteå, något som kan härröras till det lyckade förändringsarbete som följde på den senaste tillsynen Barn och elevhälsan har omorganiserats. En omstrukturering har genomförts som syftar till likvärdighet i hela kommunen samt säkerställande av barnets/elevens rätt till särskilt stöd. En särskild satsning på arbete i lärmiljö är påbörjad i och med inrättande av ett resurscenter som ska ge pedagogiskt stöd i form av handledning och utbildning. Barn- och elevhälsaprocessens implementering är påbörjad med mål att ge rättsäkerhet och kvalitetssäkra arbetet med särskilt stöd. I Skellefteå kommun är barn och ungas psykiska och fysiska hälsa god i jämförelse med riket. Det visar det barnhälsoindex som finns i den barnhälsorapport som Region Västerbotten nyligen presenterat. Skol- och kulturkontoret som arbetsgivare står inför en stor utmaning i att attrahera och rekrytera hög komptens genom den kommande, och till viss del redan påbörjade generationsväxlingen. En väl fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering som att ta tillvara och utveckla den personal som redan är anställd är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. 16

17 Barn- och grundskolenämnden Nämndsmål: Medborgare/Kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kunddialog Minst 76 % av föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola/skola och kan rekommendera den till andra Föräldrar med barn i för-, sär- respektive grundskola fick i en enkät bedöma frågan Jag är som vårdnadshavare nöjd med mitt barns för-/sär- eller grundskola och kan rekommendera den till andra i skalan 1-6. I förskolan bedömde 91% frågan från 4 och uppåt, i särskolan var motsvarande nivå 86% och i grundskolan 83%. Utifrån resultatet görs bedömningen att måluppfyllelse nåtts för målet. Utveckling/tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Ungdomar i arbete och utbildning Nämndsmål: Medelmeritvärdet ska vara minst 211 Sedan 2004 års värde på 212,2 har vi haft en svagt sjunkande trend av medelmeritvärdet fram till 2011 års värde på 205,8 (förvisso en uppgång från 2010-års 201,7). En annan trend är att i förhållande till riket så ligger vi sedan 2008 under rikssnittet, efter att före 2008 generellt legat över rikssnittet. Insatser för att höja medelmeritvärdet är att arbeta med formativ bedömning (coacha eleven i sitt lärande) för lärare, förstärkning av elevhälsan samt ett säkerställande av behöriga lärare utifrån legitimationskravet. Nämndsmål: Ekonomi God ekonomisk hushållning Lokalytor Lokalytan (kontraktsyta) per elev i skola är 15 kvm. Lokalytan våren 2012 är 15, 4 kvm/elev. Om samma ytor förhyrs till hösten ökar kvm/elev med 0,3 till 15,7 kvm/elev. Målet kommer inte att uppnås under året. Strukturomvandling är påbörjad men effekterna kommer inte att kunna ses under år Arbetet med strukturomvandling kommer att pågå under ett antal år. De första effekterna kommer att synas under år Nämndsmål: Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med delaktiga och engagerade medarbetare Mönsterarbetsplatser Minst 5 mönsterarbetsplatser 17

18 Barn- och grundskolenämnden Enligt förvaltningens målsättning för 2012 ska minst 5 arbetsplatser vara mönsterarbetsplatser. et bedöms sammantaget redovisa måluppfyllelse. Ekonomi Driftredovisning Skf-vht april -12 april -11 Intäkter 34,3 30,2 Kostnader för arbetskraft -289,0-280,9 Övriga kostnader -112,2-105,8 Avskrivningar -0,4-0,6 Finansiella poster 0,0 0,0 Nettokostnad -367,3-357,1 Årsprognos , ,2 Årsbudget 1 134, ,2 Avvikelse -25,4 0,0 Förväntat resultat för nämnden är-25,4 mnkr. Det innebär att nämnden inte har en ekonomi i balans för år Under året fortsätter det långsiktiga arbetet med strukturomvandling och åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar att klara budgetram år 2013 samt åren framåt. Jämfört med år 2011 visar barn- och grundskolenämnden en högre kostnadsnivå (10,2 mnkr). Detta beror främst på personalkostnader (8,1 mnkr) och ökade kostnader för lokaler. Intäkterna är något högre än år 2011, vilket beror på statsbidrag och förskole/fritidshemsavgifter. Den budgetram som anvisats för år 2012 är 8,8 mnkr mindre än för år I årets ram finns även underskottet på -3,8 mnkr för år 2011 inräknat. För att komma tillrätta med en ökande kostnadsnivå kommer översyn av verksamheten att göras på lång sikt. Strukturomvandling är den åtgärdsplan som måste vidtas för att klara god ekonomisk hushållning långsiktigt. Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr) Personalkostnader -19,4 Hyror och omställningskostnader lokaler -6 Summa -25,4 Investeringsredovisning april -12 april -11 Nettoinvestering 1,5 0,0 Årsprognos -3,0-2,5 Årsbudget 7,4 2,5 Avvikelse 4,4 0,0 Periodens nettoinvesteringar jämförs med samma period föregående år, kommentar: Under våren har ett antal projekt påbörjats och slutförts, t.ex. Norrhammarskolan och Norrskenets förskola. Under året kommer ytterligare två förskolor att bli klara. Förseningar i utbyggnad av fleravdelningsförskolor samt strukturomvandling av verksamhet innebär att investeringsbudgeten kommer att tas i bruk under år 2013 för de objekt som inte blir färdiga 2012 bl.a. Jörn/Boliden och Kullens förskola (Skelleftehamn). Orsak till avvikelse mellan budget och prognos Avvikelse (mnkr) Förseningar i utbyggnad av förskolor samt ombyggnationer skolor 4,4 Summa 4,4 18

19 Barn- och grundskolenämnden Analys Det mål som har störst fokus för barn- och grundskolenämnden är hög kvalitet i alla verksamheter. Översatt till barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde innebär det att alla barn/elever ska nå målen. Det innebär att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet och dessutom ha så bra betyg som möjligt. Utmaningen är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för detta mål. För att nå målet behöver beslut tas som gynnar varje barns och elevs kunskapsutveckling. En förutsättning är att förändra strukturen inom barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde. Med nuvarande struktur och ekonomiska ramar finns inte förutsättningarna att bibehålla kvalitén. Det kommer att vara väldigt svårt att klara de lagstadgade behörighets- och tillgångskrav som uttrycks i skollagen. Den struktur som finns idag är kostnadsdrivande. De budgetramar som barn- och grundskolenämnden är tilldelade för år medger inte ökade kostnader i den omfattning som en bibehållen struktur skulle medföra. Genom att vidta två stora åtgärder kan kvalitén bibehållas/förbättras och barn- och grundskolenämnden kan få en ekonomi i balans. Den första handlar om att vara flexibel gällande var gränserna för upptagningsområdet är. Den andra handlar om att se över möjligheterna att samordna skolenheter. I det ingår att antalet fleravdelningsförskolor måste öka i våra större samhällen. I väl genomtänkta förändringar i dialog med berörd personal och medborgare finns möjligheterna att barn/elevernas kunskapsresultat i Skellefteå kan förbättras från dagens nivå. Större likvärdighet, säkerställd behörighet i förskola och skola samt säkrad tillgång till stöd för de barn och elever som behöver det, är den effekt som skulle bli följden av de föreslagna åtgärderna. 19

20 Bygg- och miljönämnden Viktiga händelser samt utvecklingstendenser Bygg- och miljönämnden har beslutat att förvaltningens första serviceförklaring ska avse bygglov. Arbetet har påbörjats och inbjudningar till fokusgrupper har skickats ut. Samarbetet med sju andra norrlandskommuner om nyckeltal och verksamhetsförbättring har utvecklats. Förvaltningen deltar i den kommungemensamma utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar till att utveckla kontakter mellan kommun och näringsliv. Som ett led i detta arbete genomför ordförande och förvaltningschef ett antal företagsbesök. Det pågår även planering för den nationella plan- och byggkonferensen samt kommunens lokala miljöfestival. Med anledning av nya plan- och bygglagen har vissa personalförstärkningar gjorts på bygglovavdelningen. Arbete pågår för att uppdatera och få igång e-tjänsten för bygglov. Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) har startat. Samrådsmöten har genomförts på tio olika orter. Planavdelningen samarbetar med Sveriges kommuner och landsting om medborgardialog. Kommunstyrelsen har gett nämnden ett detaljplaneuppdrag för västra Eriksberg. Området kommer att användas som pilotprojekt för att använda policyn för hållbart byggande. Bygg- och miljökontoret har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige att planera för Skellefteås första kommunala naturreservat. En uppföljning av strandskyddsinventeringen har påbörjats och ett antal ärenden har behandlats av nämnden. Ett samarbete mellan miljö- och byggavdelningen kring energitillsyn på företag pågår. Syftet med energitillsynen är att företagens energianvändning ska minska. Den första mars genomfördes en omorganisation på byggavdelningen så att bostadsanpassningen flyttades till konsument- och överförmyndaravdelningen. Samtidigt ändrades byggavdelningens namn till bygglovsavdelningen. Avdelningschefen är tjänstledig under våren/sommaren för att prova nytt arbete hos annan arbetsgivare. Rekrytering av ny bygglovschef pågår. De ökade resurserna till förrättningssidan på lantmäteriavdelningen har inneburit kortare leveranstider samt att ett antal gamla ärenden har avslutats. Arbetet med kvalitetshöjning av fastighetsinformationen fortsätter. I pilotområdet kring Kroksjön har fastighetsägarna fått erbjudande om utmärkning och bestämning av samtliga gränser i byn. 20

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa

Samhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa Samhällsnytta Vi kan öka vår servicegrad för våra brukare/medborgare/kunder. Ärenden kan handläggas dygnet runt och med högre kvalitet (skolval, schemaändringar i barnomsorgen, bygglov information och

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Politisk organisation Ordförande: Sven Edström (s) Vice ordförande: Mona Eriksson (s) Verksamhet Mandatfördelningen i bygg-

Läs mer

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar. VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick

Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick Rev 2010-09-01 Sid 1 (6) Dnr Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick 2012-2014 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt kommunövergripande mål

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030.

Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Kommunfullmäktiges styrkort 2015 Andra viktiga områden: Utveckla demokratin Nya mötesplatser Andra viktiga områden: Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ungdomar i arbete, företagande och utbildning

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017 Barn- och utbildningsnämnden 2016-04-06 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Ledningsgruppen BUN/2016:193 Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar

Läs mer

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport september med prognos 4 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar redovisa fyra budgetuppföljningar och prognoser under året. Uppföljningen

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016 Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet Nybro kommun Okt 2016 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet... 7 Hälsotal - total

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Nämndernas verksamhetsberättelse till Årsredovisning Överförmyndarnämnd 2014

Nämndernas verksamhetsberättelse till Årsredovisning Överförmyndarnämnd 2014 Nämndernas verksamhetsberättelse till Årsredovisning 2014 Överförmyndarnämnd 2014 Innehållsförteckning Måluppfyllelse... 3 Vision... 3 Kommunfullmäktiges mål... 3 All vård, skola och omsorg ska vara god

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden Delårsrapport Tertial 2 2014 Miljö- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Ekonomisk uppföljning... 3 2 Målstyrning (enbart prognosvarnade handlingsplaner visas)... 5 2.1 Ansvarsfull ekonomisk politik...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden RAPPORT/REDOVISNING Socialkontoret Handläggare Karolina Blomqvist Tel. 0152-29331 Socialnämnden Dnr SN/2015:110-042 2015-03-11 1/7 Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden Ekonomi och verksamhet Drift

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial PATRIC ANDERSSON SID 1/11 EKONOMICHEF PATRIC.ANDERSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial 1 2011 Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. att föreslå kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Bidrag till måluppfyllelse

Bidrag till måluppfyllelse Ansvarsenhet Socialnämnden Bidrag till måluppfyllelse Delårsrapport Hur har verksamheten fortlöpt under årets första åtta månader? Förvaltningen har under de första åtta månaderna arbetat aktivt med den

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2010 Miljönämnden 1 Miljönämnden Brukar/medborgarperspektiv Under 2010 har en riskbaserad tillsyn av hälsoskyddsverksamheter inletts i projektform för att 2011 utökas till alla

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

INLEDNING. Viktiga händelser. Utvecklingstendenser. Sammanfattning måluppfyllelse

INLEDNING. Viktiga händelser. Utvecklingstendenser. Sammanfattning måluppfyllelse INLEDNING Viktiga händelser Årets första månader har präglats av osäkerheten kring hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesserna kommer att påverka arbetet med rehabilitering. Förslagen innebär att

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer