Underökning av mikrobiellt inducerad korrosion av stålsponten i brostöden under Sundsvallsbron

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underökning av mikrobiellt inducerad korrosion av stålsponten i brostöden under Sundsvallsbron"

Transkript

1 Underökning av mikrobiellt inducerad korrosion av stålsponten i brostöden under Sundsvallsbron UTFÖRD AV MICROBIAL ANALYTICS SWEDEN AB UNDER NOVEMBER-DECEMBER 2014 UNDER LEDNING AV PROFESSOR KARSTEN PEDERSEN 1

2 Innehållsförteckning Korrosionsbeläggningar på stålsponten... 3 Undersökning av stöd 9 i november Fotografisk micro-macro undersökning av de gulbruna beläggningarna... 4 Avlägsnande av gulbruna beläggningar och fotografisk dokumantation av de svarta beläggningarna... 6 Test för sulfid i de svarta beläggningarna... 7 Observerad korrosion av stålsponten... 7 Vikt och innehåll av järn i beläggningarna... 9 Korrosionshastigheten en första uppskattning korrosion sker också på insidan av stöden Korrosionsprocessen Referenser

3 KORROSIONSBELÄGGNINGAR PÅ STÅLSPONTEN Det sitter upp till 4 cm tjocka gulbruna beläggningar av korrosionsprodukter på stålsponten som håller ihop brostöden under Sundsvallsbron (Bild 1). Mellan 30 och 40 % av stålytorna täcks av dessa beläggningar. Det är främst inåt och utåtgående hörn som har beläggningar. Denna typ av beläggning rapporteras återkommande som orange blooms i samband med så kallad accelerated low water corrosion (ALWC) (Javaherdashti 2005). ALWC är en komplex korrosionsprocess som innefattar både kemiska och mikrobiologiska processer. Korrosion som drivs på av mikroorganismer kallas ofta för microbially induced corrosion, ofta förkortat MIC. Trots att brostöden inte utsätts för låg- och högvatten har de ändå utvecklats beläggningar som är typiska för ALWC. Gulbruna beläggningar påträffas i lika stor omfattning på alla stöd när de undersöktes av dykare i september 2014, d.v.s. på stöd 5, 6, 7 och 9. De gulbruna beläggningarna fördelar sig ganska jämnt på alla undersökta sidor, möjligen är de tjockare på större djup än uppe vid kanterna av stödens överdel. På många ställen har bitar av beläggningen lossnat och sjunkit till botten och lämnat ett ärrliknade, ljusgult avtryck, t.ex. som i mitten av Bild 1. De sitter också tjockt med beläggningar på de 9 testspont som slagits ner 2 m öster om brostöd 5, 7 och 9. Bild 1. Tjocka beläggningar av korrosionsprodukter täcker stora delar av brostödens stålspont. På bilden ses några spont på 6 m djup på norra sidan av brostöd 9. Siffran 8 är ett referensnummer som används vid dokumentationen av beläggningarnas utbredning (jämför Bild 10). Bilden är tagen under vatten av dykare. 3

4 UNDERSÖKNING AV STÖD 9 I NOVEMBER 2014 Forskningsdykare genomförde provtagningar av korrosionsstatus på stöd 9 i november Detta stöd valdes eftersom det är ett av de första brostöden som pålades med spont och det har därför stått längst tid, cirka 2.5 år. Följande undersökningar genomfördes: 1. Insamling av 81 prov på gulbruna beläggningar med hjälp av dykare och plastsprutor. Varje prov representerade 5.7 cm 2 av stålspont. Provpunkterna fördelades längs den norra sidan av stödet på ett djup mellan 6 och 7 m från vattenytan. Torrvikt av och innehållet av metaller, framförallt järn i proven analyserades. 2. Insamling av de svarta beläggningar som påträffades under den gulbruna beläggningen. Förekomst av järnsulfid testades på dessa svarta beläggningar. 3. Alla beläggningar avlägsnades med hjälp av skrapor och stålborstar på bestämda positioner mellan 6 och 7 m djup. 4. Beläggningar och alla ytor som rengjorts från beläggningar fotograferades. 5. I september 2014 frilades ett hörn av stöd 9 från sediment och all beläggning avlägsnades samtidigt. Denna yta inspekterades och fotograferades samt provtogs enligt punkt 1 ovan. FOTOGRAFISK MICRO-MACRO UNDERSÖKNING AV DE GULBRUNA BELÄGGNINGARNA Den gulbruna beläggningen består till största delen av en stjälkbildande, järnoxiderande bakterie som tillhör familjen Gallionellaceae (Hallbeck and Pedersen 2005). DNA analysen kan klargöra vilken av dessa bakterier det är (kommer I nästa rapportversion). Bakterien avsöndrar en mycket typisk tvinnad stjälk på vilken järnoxider (rost) ansamlas. Undersökning i mikroskop visar att den gulbruna beläggningen helt och hållet består av stjälkar övertäckta med järnoxider. Mängder av trådpaket med stjälkar sträcker sig vinkelrätt ut från stålytan och ger beläggningen ett mosslikt utseende (Bild 2). Allra ytterst är beläggningen mörkbrun, inne i beläggningen är färgen ljusgul. Det beror på att syretillgången är störst i den del av beläggningen som har kontakt med vattnet och där oxideras järnet till mörkare, kristallina former. Syret förbrukas sedan av bakterierna efterhand som det tränger in i beläggningen vilket ger mer amorfa, ljusa järnoxider. Närmast stålytan övergår den beläggningens färg i en grönaktig ton. Fe II-III hydroxykarbonat har en sådan ton och den kan bildas när järn korroderar i syrefri miljö. Den gulbruna beläggningen lossnar emellanåt från sponten och faller till botten. På bilderna av spontprov 5 9 i bildserien på Bild 10 syns hur beläggning lossnat och lämnat ett ärr i beläggningen på åtskilliga positioner. Sammanfattningsvis åskådliggör den fotografiska undersökningen att betydande delar av sponten är täckta av en levande matta bestående av järnoxiderande bakterier, deras stjälkar och stora mängder järnoxider. 4

5 Steel surface Bild 2. Micro-Macro fotodokumentation av beläggningarna. Den nedre bilden visar en närbild på gulbrun beläggning som delvis släppt från spontytan. Spontytan är svart eftersom den är täckt av svart beläggning. Den övre bilden till höger visar att den gulbruna beläggningen har en mossliknande struktur med många tunna fibrer som går vinkelrätt från spontytan. De översta bilderna visar tvinnade stjälkar typiska för järnoxiderande bakterier tillhörande familjen Gallionellaceae. 5

6 Bild 3. Bilden visar lagerstrukturen hos beläggningarna. I mitten av bilden syns spontmetallen, därefter kommer det en svart beläggning följd av ett tunt grönaktigt lager längst ner i bilden. Överst ligger ett 1-2 cm tjockt lager av gulbruna beläggningar. AVLÄGSNANDE AV GULBRUNA BELÄGGNINGAR OCH FOTOGRAFISK DOKUMANTATION AV DE SVARTA BELÄGGNINGARNA Den gulbruna beläggningen kan avlägsnas med en lätt borstning med handen. Då bildas det ett gulbrunt fluffigt moln i vattnet som sakta sjunker till botten (jämför Bild 5). När den gulbruna beläggningen avlägsnats framträder den svarta beläggningen som sitter betydligt hårdare fast på sponten. Med hjälp av stålborste kan även denna beläggning avlägsnas och då bildas ett svart moln i vattnet. Borstningen visar att den svarta beläggningen är mellan mm tjock (Bild 4). Bild 4. En del av en spont där den gulbruna beläggningen har borstats bort och den svarta beläggningen har repats av stålborstens trådar. Den svarta beläggningen är minst några tiondels mm tjockt. 6

7 TEST FÖR SULFID I DE SVARTA BELÄGGNINGARNA De svarta beläggningarna provtogs av dykare med hjälp av en spruta försedd med en grov kanyl. Små prover från det insamlade materialet blandades med 1 M saltsyra (HCl) i små provrör och lämnades under 5 minuter med stängt lock. När locket öppnades igen kom en mycket kraftig lukt av svavelväte (H 2S) ut i luften. Det betyder att de svarta beläggningarna består av järnsulfid vilket är en typisk produkt vid mikrobiellt inducerad korrosion av järn i syrefria miljöer när sulfatreducerande bakterier är aktiva (Widdel and Bak 1992). OBSERVERAD KORROSION AV STÅLSPONTEN Ett snöre spändes upp längst sponten på norra sidan av stöd 9 och varje utstående sektion gavs ett nummer med början från det nordvästra hörnet. All beläggning togs bort med skrapor och borstar från spontposition 1, 3, 4 och 5 dagen före fotografering och från positionerna samma dag som fotograferingen återgiven i Bild 10 genomfördes. Övriga positioner lämnades orörda. Efter bara ett dygn hade återväxten av bakterier nått synligt resultat. De rengjorda ytorna på position 1, 3, 4 och 5 hade redan fått ett tunt lager järnbakterier på de renborstade, korroderade, stålytorna. Det visar att tillväxten på korroderade spontytor är intensiv. När glödskalet väl har korroderat bort så är bakterierna mycket snabbt på plats. Notera att positioner där glödskalet ännu är intakt inte har synliga angrepp av bakterier. Förmodligen sker första angreppet där glödskalet är skadat och sedan äter sig bakterierna i sidled genom skalet och allt större ytor kommer att vara korroderade över tid. Förmodligen är all spont helt angripen inom ytterligare något år. För att få en uppfattning om vad som händer i ett längre tidsperspektiv inspekterades några spont vid cementkajen i Sundsvall. Dessa har suttit minst 15 år enligt uppgift. Där var sponten mycket riktigt helt övertäckta med korrosionsprodukter hela spontytan var angripen. Det var svårt att avgöra korrosionsdjupet där sponten var skadade (Bild 6). Vi uppskattade djupet till minst 0.5 mm, kanske ännu djupare på många ställen. Sambandet mellan korrosionsskadorna och förekomsten av beläggningarna är mycket tydligt i Bild 6. En närbild av rengjorda spontytor visar att ytan är ojämn men många små gropar och ojämnheter där bakterierna varit aktiva (Bild 7). Detta är en typisk struktur som alltid förekommer vid syrefri mikrobiell korrosion av järn där sulfatreducerande bakterier varit aktiva. Det är möjligt att det finns djupare porer i metallen som inte kan ses vid dykning. Spontprover kan tas ut och sedan skär vi tvärsnitt och undersöker förekomst av porer. 7

8 Bild 5. Dykare provtar gulbrun beläggning med en plastspruta som kapats i toppen. Provet kan då sugas in i sprutan och föras vidare under vatten till en plastpåse som försluts och tas upp till ytan för vidare hantering och analys. Bild 6. Närbild på en renborstad spontyta där det suttit gulbrun och svart beläggning. Minst 0.5 mm av sponten har försvunnit. Korrosionens aggressivitet framgår tydligt där den röda färgmarkeringen är helt bortfrätt under beläggningarna. 8

9 Bild 7. Närbild på helt rengjorda, angripna spontytor. Det framgår tydligt att korrosionsprocessen efterlämnar ett ojämnt och gropigt utseende vilket är typiskt för mikrobiellt inducerad korrosion där bakterierna bildar det korrosiva svavelvätet. VIKT OCH INNEHÅLL AV JÄRN I BELÄGGNINGARNA Det är inte känt när korrosionsangreppen började. Den första tiden i vattnet bör glödskalet ha hållit emot bakterieangreppen. Efterhand har koloniseringen ökat och ytan som angrips ökade med tiden. Det är därför inte möjligt att beräkna korrosionshastigheten exakt i nuläget. Då behövs mist två observationer över tid varav vi nu gjort den första. Nästa provtagning kan ske i maj

10 Vi tog 80 prover längst med stödets norra sida, 5 prov togs på varje sektion 1 18 enligt bildserien i Bild 10. Alla prover vägdes och torrvikten bestämdes. Därefter slog vi ihop proverna 5 och 5 och skickade dem för metall-analys. Analyserna visade att beläggningarna innehöll drygt 50 % järn och mätbara mängder av mangan, fosfor, koppar, nickel, krom och vanadin (Tabell 1), metaller som är typiska för spontjärn. Innehållet av järn och vikten för varje prov användes sedan för att beräkna hur mycket järn som måste har korroderats bort för att ge mängden i beläggningarna. Korrosionsprocessen ger förutom järnoxider också järnsulfid vilket inte kommer med i analysresultaten i Tabell 1. Järnsulfiden sitter för hårt för att den ska komma med i sprutan vid provtagning. Vi har anledning att anta att en så kallad electrical microbially influenced corrosion (EMIC) (Enning and Garrelfs 2014) utgör den huvudsakliga korrosionsprocessen där varje bildad järnsulfid svarar mot tre järnoxider (se redogörelsen i slutet av rapporten). Vi kan då räkna ut korrosionsdjupet där proverna togs med plastsprutan (Bild 5). I Figur 1 visas fördelningen av korrosionsdjup enligt dessa beräkningar. Medeldjupet var 202 µm och spridningen gick från 13 till som djupast 428 µm. Det är viktigt att veta att detta är minimivärden. En del av järnet från korrosion kan ha lösts i havsvattnet och förts bort med strömmar. Bitar av beläggningen ramlar också av med jämna mellanrum på grund av vibration och andra störningar i vattnet. Därför bör djupen ha varit något större äv vad beräkningarna visar. No of obs µm Figur 1. Fördelning av korrosionsdjup beräknade utifrån mängd järn in de gulbruna beläggningarna plus en uppskattning av mängden järn i de svarta beläggningarna. Den röda kurvan visar en normalfördelning vilken provvärdena följer väl. Det betyder att antalet prov var tillräckligt för att statistiskt kunna fastställa medeldjupet på korrosionsangreppen. 10

11 KORROSIONSHASTIGHETEN EN FÖRSTA UPPSKATTNING Det nordvästra hörnet av stöd 9 grävdes ut i mitten av september 2014 och rengjordes från beläggningar (Bild 9). Efter 2 månader hade en 2 cm tjock beläggning vuxit till. Denna beläggning provtogs med spruta precis som tidigare och järninnehållet analyserades. Mängden järn som analyserades motsvarar en korrosionshastighet på minst 175 µm per år. Om den hastigheten gäller på alla brostöd har vi en korrosionshastighet som är 4 gånger snabbare än tidigare beräknat. Vid nästa undersökning kan vi ta många fler sådana här prover på de rengjorda ytorna i bildserien på Bild 10. Då ska vi få en statistisk säkerställd korrosionshastighet. KORROSION SKER OCKSÅ PÅ INSIDAN AV STÖDEN Vi observerade att det växer väldigt mycket järnoxiderande bakterier på och runt de positioner där det sitter bultar som hållit ihop stöden under tillverkningen (Bild 8). Det tyder på att vatten strömmar ut från insidan genom bulthålet. Innehållet av löst järn i detta vatten indikerar att stöden även korroderar på insidan, huvudsakligen i syrefri miljö. Omfattningen verkar vara tämligen stor av mänger järnoxider att döma. De förändringar i havsvattennivån som ständigt sker vid väderförändringar och tidvatten skapar hydrauliska gradienter mellan ut- och insida av stöden och vatten kan röra sig ut och in i mellanrummet mellan bultarna och genomföringarna. Prov bör tas på insidan för att undersöka omfattningen av denna process ordentligt. Bild 8. Järnoxiderande bakterier växer intensivt på många av de bultar som håller ihop stödet. 11

12 Bild 9. Det nordvästra hörnet av stöd 9 grävdes ut i mitten av september 2014 och rengjordes från beläggningar. På den nedre bilden, som är ett klipp från en videofilm tagen dagen efter utgrävningen, syns att stödet är helt rent, men också att järnbakterier redan börjat kolonisera stödets hörn under den tidigare sedimentytan. Den över bilden visar återväxten efter 2 månader. 12

13 KORROSIONSPROCESSEN Upptäckten av järnsulfider och stora mängder järnoxider och möjligen också järnkarbonat i beläggningarna på sponten visar att det med stor sannolikhet är fråga om så kallad electrical microbially influenced corrosion (EMIC) (Enning and Garrelfs 2014). Denna korrosionsprocess, som utförs av sulfatreducerande bakterier, leder fram till bildning av järnsulfid och den har påvisats kunna ske med en hastighet av 0.9 mm per år. Det faktum att vi hittar stora mängder järnoxiderande bakterier ovanpå järnsulfiden visar vidare att vi kan ha ytterligare en korrosionsprocess igång på stöden där järnoxiderande bakterier driver på bildningen av Fe 2+ från sponten. Denna kombination av EMIC och MIC av neutrofila järnoxiderande bakterier har påvisats var mycket kraftfull i laboratoriet. (McBeth, Little et al. 2011). Kombinationen av EMIC och MIC har också visats ge en snabbare korrosionsprocess än summan av dessa processer när de pågår separat. (Xu, Zhang et al. 2007). En av de mest aggressiva mikrobiella korrosionsprocesser man känner till utgörs av kombinationen EMIC + MIC. Processen kan beskrivas så här: Vissa sulfatreducerande bakterier kan ta elektroner direkt från metalliskt järn, så kallad EMIC. Vid EMIC bildas 4 Fe 2+ vilket ger 8 e som reducerar 1 SO 4 till S 2 (sulfidjon). 1 Fe S 2 = 1 FeS; den svarta beläggningen. 3 Fe 2+ blir över i EMIC-processen. Järnoxiderande bakterier får energi från Fe 2+ som de med luftens syre oxiderar till Fe 3+ och vanlig brunröd rost bildas. De järnoxiderande bakterierna påskyndar EMIC-processen genom att effektivt plocka bort överblivna Fe 2+ och oxidera dem till rost, den gulbruna beläggningen. 13

14 Tabell 1. Analysresultat för gulbruna beläggningar. Beläggningarna torkades och därefter gjordes smältanalyser av innehållet i beläggningarna. Syre utgör en stor del av järnoxider men analysen visar inte syre. Provnummer ELEMENT enhet H3 Fe mg/kg Mn mg/kg P mg/kg Cu mg/kg Ni mg/kg Cr mg/kg V mg/kg Sr mg/kg As mg/kg Ba mg/kg Zn mg/kg Co mg/kg Hg mg/kg <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <2 Pb mg/kg < <1 < < < Be mg/kg <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.2 Cd mg/kg <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.2 Bild 10 på nästföljande sidor. Bildserie som visar spontens utseende på norra sidan av stöd 9 på 6-7 m vattendjup. 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 REFERENSER Enning, D. and J. Garrelfs (2014). "Corrosion of iron by sulfate-reducing bacteria: new views of an old problem." Appl Environ Microbiol 80(4): Hallbeck, L. E. and K. Pedersen (2005). Genus I. Gallionella Ehrenberg AL. Bergeys Manual of Systematic Bacteriology. D. J. Brenner, N. R. Krieg and J. T. Staley. United States of America: Javaherdashti, R. (2005). Microbiological contribution to accelerated low water corrosion of support piles. Australian Corrosion Conference, Port Technology International. McBeth, J. M., B. J. Little, R. I. Ray, K. M. Farrar and D. Emerson (2011). "Neutrophilic ironoxidizing "zetaproteobacteria" and mild steel corrosion in nearshore marine environments." Appl Environ Microbiol 77(4): Widdel, F. and F. Bak (1992). Gram-negative, mesophilic sulphate-reducing bacteria. New York, Springer-Verlag. Xu, C., Y. Zhang, G. Cheng and W. Zhu (2007). "Localized corrosion behavior of 316L stainless steel in the presence of sulfate-reducing and iron-oxidizing bacteria." Materials Science and Engineering: A 443(1-2):

Avrostning spontstöden för Sundsvallsbron. Karsten Pedersen (micans) Bertil Sandberg (swerea-kimab)

Avrostning spontstöden för Sundsvallsbron. Karsten Pedersen (micans) Bertil Sandberg (swerea-kimab) Avrostning spontstöden för Sundsvallsbron Karsten Pedersen (micans) Bertil Sandberg (swerea-kimab) www.micans.se www.kimab.se Sundsvallsbron Grundläggning Vatten Sediment och lösa lerlager Sand och morän

Läs mer

MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier

MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier Sidan 1 av 9 MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier Lotta Hallbeck, Johanna Edlund, Lena Eriksson och Karsten Pedersen Microbial Analytics Sweden AB MINICAN Rapporter mikrobiologi och gas Hallbeck,

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Sidan 1 av 12 Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Johannes Johansson 2013-03-25 Kopparkapsel i KBS-3 Referensdesign Tätslutande 5cmkopparkapsel Segjärnsinsats Sidan 2 av 12 Olika svetsmetoder

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313 Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Näring Alla mikroorganismer behöver näring. Kolvätena i bränslet fungerar som bra näring åt mikroberna. Rost och andra partiklar kan också öka tillväxten.

Läs mer

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste

Läs mer

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030

Läs mer

DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0

DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0 Öppen Rapport DokumentID 1492827 Författare Version 1.0 Fredrik Bultmark Kvalitetssäkrad av Börje Torstenfelt (SG) Claes Johansson (SG) Roger Ingvarsson (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt Reg

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al

Läs mer

Järnfynd från Fyllinge

Järnfynd från Fyllinge UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Minican Brytning av försök 3

Minican Brytning av försök 3 Sidan 1 av 5 Minican Brytning av försök 3 Sammanfattning från: Plan for the Proposed Removal of MiniCan Experiment 3 from Borehole KA3386A04, Dokument ID 1275538 1 Hela minkapseln och insatsen tas ut och

Läs mer

Manual NitroClean automatisk poolrobot

Manual NitroClean automatisk poolrobot Manual NitroClean automatisk poolrobot Grattis till ditt köp av den automatiska poolroboten NitroClean. NitroClean är enkel att använda och underhåller din pool utan någon ansträngning. Genom att följa

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34

Läs mer

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-10-18 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16072

Läs mer

Utvärdering av tubskyddsmaterial

Utvärdering av tubskyddsmaterial Utvärdering av tubskyddsmaterial Stig-Björn Westberg, Anders Hjörnhede, Pamela Henderson, Jonas Wetterström och Anna Jonasson 1 Bakgrund och mål Sotblåsare används för att avlägsna beläggningar i överhettare

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Förnya dina metallytor

Förnya dina metallytor Måla metall Arbetsråd för Metallprimer Grundfärg, Roststopp Grundfärg, Allround Grundfärg, Komplett Grund- & täckfärg, Mekanlack Aqua Täckfärg, Plåttak Aqua Täckfärg, Plåtfasad Täckfärg och Hammarlack

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning. Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör.

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Bakgrund 1986 publicerade Gunnar Hultquist en artikel i Corrosion Science,(26,

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation PM Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation Inledning Gullkajen 5 AB planerar en utbyggnad inom fastigheten Axel 1 i Karlskrona. Fastigheten har historiskt

Läs mer

VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet?

VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet? VATTENS PÅVERKAN PÅ INSTRUMENT Vad sker med ytskiktet när man använder olika vattenkvalitet? Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Helén Graf Leseth, Åsa Jansson. Handledare:

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2017-03-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-17005

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat

Läs mer

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: David Malmström Sektion: Materialanalys och processövervakning E-post: David.Malmstrom@swerea.se Datum: 2015-01-23 Er referens : Lars Narhed

Läs mer

LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL

LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL 03 12 05 ARBETSBESKRIVNING LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 929-24410 Hus som målats med Falu Rödfärg eller andra slamfärger

Läs mer

VARNING. Bruksanvisning. Slow Juicer Modell nr: ZZI-802 DRA ALLTID UR KONTAKTEN EFTER ANVÄNDANDET LÅT INTE BARN LEKA MED MASKINEN ADESSO AB

VARNING. Bruksanvisning. Slow Juicer Modell nr: ZZI-802 DRA ALLTID UR KONTAKTEN EFTER ANVÄNDANDET LÅT INTE BARN LEKA MED MASKINEN ADESSO AB VARNING Slow Juicer Modell nr: ZZI-802 DRA ALLTID UR KONTAKTEN EFTER ANVÄNDANDET LÅT INTE BARN LEKA MED MASKINEN Bruksanvisning Endast för hushållsbruk ADESSO AB Denna slowjuicer är endast avsedd för hushållsbruk.

Läs mer

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller

Läs mer

Vad behöver man ev. inhandla?

Vad behöver man ev. inhandla? Hot nano coating med kaustic soda (Version 2016-Aug-07) En hands on guide för hur man gör nano coating, i detta fall på kopparplattor. Det är ju det första steget man behöver göra för att komma igång med

Läs mer

Vad kan man lära av korrosionsproblemen på nya Sundsvallsbron ur kajsynpunkt Bertil Sandberg

Vad kan man lära av korrosionsproblemen på nya Sundsvallsbron ur kajsynpunkt Bertil Sandberg Vad kan man lära av korrosionsproblemen på nya Sundsvallsbron ur kajsynpunkt Bertil Sandberg Swerea KIMAB Trelleborg 6/10 2016 1 Sundsvallsbron 7 Broar Grundläggning EN NY VÄG. 1000 NYA MÖJLIGHETER Vatten

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA TAK ARBETSRÅD INOMHUS

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA TAK ARBETSRÅD INOMHUS DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA TAK ARBETSRÅD INOMHUS DET HÄR BEHÖVER DU FÖR ATT MÅLA TAK! Täckpapper eller plast till ytor som skall skyddas Tvättsvampar och trasor samt en hink Beckers Målartvätt Gummihandskar,

Läs mer

30.04.2010 Behandling av fabriksmålad 1 plat sid 1 av 5

30.04.2010 Behandling av fabriksmålad 1 plat sid 1 av 5 Behandling av fabriksmålad plåt Flügger har utvecklat Metal Pro serien för behandling av olika typer av metall. Vid ommålning av fabriksmålad plåt, är det många saker man skall vara uppmärksam på för att

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN

PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande

Läs mer

Dricksvattenkvalitet och distribution

Dricksvattenkvalitet och distribution Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst

Läs mer

Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm

Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm CBI UPPDRAGSRAPPORT PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm www.cbi.se CBI Betonginstitutet Konstruktioner Uppdragsrapport PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A,

Läs mer

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun. PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning

Läs mer

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla Undervattensvärlden kan vara fantastisk, spännande och vacker som Edens Lustgård, men har du inte rätt teknik och kan justera din utrustning när du snorklar

Läs mer

Monteringsanvisning till Modell 708-710-712-714-716

Monteringsanvisning till Modell 708-710-712-714-716 Sida 1/19 Monteringsanvisning till Modell 708-710-712-714-716 Till modell 712, 714 och 716 monteras sockelprofilerna till långsidan, med hjälp av en skruvplattan. Skruvplattan monteras invändigt i sockelprofilen.

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar

Läs mer

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Golvbrunn med rutgaller

MONTERINGSANVISNING Golvbrunn med rutgaller MONTERINGSANVISNING Golvbrunn med rutgaller! Läs noga igenom monteringsanvisningen innan montering. Bör installeras av auktoriserad VVS-installatör. Vår ständiga produktutveckling kan medföra ändringar

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...

Läs mer

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker

Läs mer

REFERENSUNDERSÖKNINGAR Provtagning i byggnader EKA 2003:2

REFERENSUNDERSÖKNINGAR Provtagning i byggnader EKA 2003:2 REFERENSUNDERSÖKNINGAR Provtagning i byggnader EKA 2003:2 Bengtsfors kommun 2003-08-22 Författad av Martin Lindfred, GF Konsult AB 1 Åsa Granath, GF Konsult AB 1 1 Miljökontroll EKA-Projektet 2003-08-22

Läs mer

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation

Läs mer

Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia

Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia På uppdrag av Riksantikvarieämbetet har 56 fyndposter bestående av metallföremål konserverats av Auxilia/Arkeologiska forskningslaboratoriet under våren 2011. Fyndbeteckningar

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer