Kallelse till Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till Kommunstyrelsen"

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Kommunstyrelsen Tid Måndag den 22 september 2014, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslista 2 Budgetuppföljning för kommunstyrelsen perioden januari - augusti Handlingar senare KS-2014/ Månadsuppföljning för Huddinge kommun per den 31 augusti Handlingar senare KS-2014/ Ramavtal för sporthall i Vistaberg avseende del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 (KF) KS-2014/ Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal - beslut om produktion (KF) KS-2013/ Sammanträdestider för planerings- och personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2015 (KF) KS-2014/

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (3) 7 Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! - svar på motion väckt av Lars Björkman (HP) (KF) KS-2012/ Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning - svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) (KF) KS-2014/ Granskning av manuella utbetalningar - svar på revisionsskrivelse KS-2014/ Översyn av delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) KS-2014/ Revidering av Vision ett Stockholm i världsklass, svar på remiss från Stockholms stad KS-2014/ Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller - svar på remiss från socialdepartementet KS-2014/ Examenspremier till vissa lärare - svar på remiss från utbildningsdepartementet KS-2014/ Valärenden 15 Delgivningar till kommunstyrelsens sammanträde den 22 september 2014 KS-2014/

3 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 3 (3) 16 Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 22 september 2014 KS-2014/ Huddinge den 10 september 2014 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) HANDLÄGGARE Helena Sundström Kommunstyrelsen Ramavtal för sporthall i Vistaberg avseende del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB för fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 september Sammanfattning I samband med planeringen för utbyggnaden av Glömstaskolan inom detaljplan för Glömsta 2:60 m.fl. har det visat sig att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom skolfastigheten. Kommunstyrelsen beslöt den 16 juni 2014 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för en idrottshall på de närliggande fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Inom planområdet ska även parkering för Glömstaskolan inrymmas då den avses samlokaliseras med parkeringen för idrottshallen. Planområdet ska avgränsas under planarbetet till att endast innefatta den yta som är nödvändig för detta projekt. För resterande delar av fastigheterna avses en planläggning för flerbostadshus starta under Ett förslag till ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB har tagits fram. Förslaget innebär att kommunen överlåter del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 som i kommande detaljplan läggs ut som kvartersmark för idrottsändamål. Köpeskillingen beräknas efter 632 kr/m². Huge Fastigheter AB ska bekosta utbyggnaden av allmänna anläggningar. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 16 juni 2014 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för en sporthall på fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Bakgrunden är att det i samband med planeringen för utbyggnaden av Glömstaskolan inom detaljplan för Glömsta 2:60 m.fl. har visat sig att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom skolfastigheten. Fastigheterna ägs av Huddinge kommun och är obebyggda. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Även en parkering för Glömstaskolan ska samlokaliseras med parkeringen för idrottshallen. För att reglera inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser och exploateringsförutsättningar har ett förslag till ramavtal upprättats mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB. Förslaget innebär att kommunen överlåter de delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 som i kommande detaljplan läggs ut som kvartersmark för idrottsändamål. Köpeskillingen ska beräknas efter 632 kr/m² enligt ny detaljplan. Området kommer att avgränsas när idrottshallen har lokaliserats. Huge Fastigheter AB ska bekosta utbyggnaden av allmänna anläggningar. Exploatören ska bekosta samtliga kostnader för framtagandet av detaljplanen samt förrättningskostnaderna för de fastighetsbildningsåtgärder som krävs. Vidare regleras att energieffektiva lösningar och möjligheten till tillämpbar miljöcertifiering för idrottshallen ska utredas under planskedet. I övrigt innehåller avtalsförslaget sedvanliga villkor, se bilaga 2. I samband med att ny detaljplan antas ska ett mark- och exploateringsavtal upprättas för att närmare reglera genomförandet av detaljplanen. Huge Fastigheter AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Ramavtalet beskrivs närmare i miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens PM, bilaga 1. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att upprättat ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB godkänns. Genomförandet av projektet innebär en intäkt för kommunen vid försäljning av mark och exploatören ska stå för alla kostnader för utbyggnaden av allmänna allmänningar. I ramavtalet regleras att projektet ska miljöanpassas och följa kommunens dagvattenstrategi. Kommunstyrelsens förvaltning vill poängtera vikten av att tidigt i processen föra diskussioner med exploatören om hur byggnaden ska miljöanpassas samt hur dagvattenhantering kan lösas i enlighet med dagvattenstrategin.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringsdirektör Bilagor Bilaga 1: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens PM daterad 19 augusti 2014 Bilaga 2: Förslag till ramavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden Huge Fastigheter AB

7 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM DATUM DIARIENUMMER KS 2014/ SIDA 1 (5) HANDLÄGGARE Cecilia Rogvall Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 i Vistaberg i Huddinge kommun Sammanfattning I samband med planeringen för utbyggnaden av Glömstaskolan inom detaljplan för Glömsta 2:60 m.fl. har det visat sig att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom skolfastigheten. Kommunstyrelsen beslöt den 16 juni 2014 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för en idrottshall på närliggande fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Inom planområdet ska även parkering för Glömstaskolan inrymmas då den avses samlokaliseras med parkeringen för idrottshallen. Planområdet ska avgränsas under planarbetet till att endast innefatta den yta som är nödvändig för detta projekt. För resterande delar av fastigheterna avses en planläggning för flerbostadshus starta under Ett förslag till ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB har tagits fram. Förslaget innebär att kommunen överlåter del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 som i kommande detaljplan utlägges som kvartersmark för idrottsändamål. Köpeskillingen beräknas efter 632 kr/kvm. Huge Fastigheter AB ska bekosta utbyggnaden av allmänna anläggningar och kommer att faktureras den faktiska kostnaden för utbyggnaden. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

8 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM DATUM DIARIENUMMER KS 2014/ SIDA 2 (5) Bakgrund En detaljplan för skola och idrottshall på del av fastigheten Glömsta 2:60 har tagits fram och den vann laga kraft Under genomförandet av detaljplanen har det visat sig att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom fastigheten Glömsta 2:60 då den framtida Glömstaskolan på sikt behöver innehålla fler elever än vad som ursprungligen var tänkt. Planområdet ungefärligt markerat med röd begränsningslinje Idrottshallen avses därför lokaliseras på delar av de närliggande fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 som idag ägs av kommunen. Även parkering för Glömstaskolan ska inrymmas inom området då den avses samutnyttjas med parkering för idrottshallen. Projektet är initierat av barn- och utbildningsförvaltningen och beställt genom Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Framtida hyresgäst är kultur- och fritidsförvaltningen, men kravspecifikationen ska tas fram i dialog med barn- och ungdomsförvaltningen.

9 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM DATUM DIARIENUMMER KS 2014/ SIDA 3 (5) Beskrivning av ärendet Befintliga förhållanden Fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 är belägna i korsningen Glömstavägen, Bergavägen i kommundelen Vistaberg. Totalt omfattar området ca kvm. Fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 ägs idag av Huddinge kommun. Området var tidigare utarrenderat till Lövsta gård och består idag av före detta hagmarker. På delar av fastigheten Glömsta 4:17 finns byggvägar och en påfartsramp som används för uppförandet av Glömstaskolan samt Stockholm Vattens anläggande av en ny vattenledning i Bergavägen. En överenskommelse om byggvägarna i anslutning till Bergavägen undertecknades mellan Kommunen, Huge Fastigheter AB och Stockholm Vatten AB (SB-2014/44.351). Byggvägarna kommer att tas bort när skolan är inflyttad hösten Stora delar av området ligger idag utanför planlagt område. För en mindre del av Glömsta 4:17 gäller detaljplan för Backen. För denna del medger planen användningen bostäder med U-område samt ett E-område. Flygbild över området

10 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM DATUM DIARIENUMMER KS 2014/ SIDA 4 (5) Inriktning för ny detaljplan En ny detaljplan ska upprättas för att pröva om området kan planläggas för idrottsändamål med tillhörande parkering. Planområdet ska avgränsas under planarbetet till att endast innefatta den yta som är nödvändig för detta projekt. För resterande delar av fastigheterna avses en planläggning för flerbostadshus starta under Idrottshallen ska därför ges en lokalisering och gestaltning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering. Eftersom en idrottshall inte uppförs vid Glömstaskolan är det av mycket stor vikt att planarbetet och genomförandet kan utföras skyndsamt och därför planeras en koncepthall på området. Idrottshallen avses vara en av de tre idrottshallar som Arcona ska utföra enligt ramavtal med Huge. Planuppdrag för detaljplanearbetet gavs till samhällsbyggnadsnämnden i kommunstyrelsen den 16 juni 21. Detaljplanearbetet har därför påbörjats och detaljplanen beräknas tas upp för antagande i kommunfullmäktige under kvartal Ramavtal Mark- och exploateringsavdelningen har upprättat ett förslag till ramavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB. I avtalet regleras bl.a. inriktning och kostnader för ny detaljplan, marköverlåtelser samt exploateringskostnader. Avtalsförslaget biläggs bilaga 1. Enligt avtalsförslaget ska Huge erbjudas att köpa den del av Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 som utlägges som kvartersmark för idrottsändamål i detaljplanen. Köpeskillingen ska beräknas efter 632 kr/kvm enligt ny detaljplan. Inom området finns inga av kommunen kända markföroreningar. En markundersökning ska utföras och bekostas av Huge under planskedet för att klarlägga förekomsten av markföroreningar. Huge bekostar åtgärder på allmänna anläggningar inom eller i anslutning till området. Idrottshallens lokalisering kan komma att kräva trafiksäkerhetsåtgärder längs Bergavägen. Energieffektiva lösningar och möjligheten till tillämpbar miljöcertifiering för idrottshallen ska utredas under planskedet. Inriktningen ska vara de krav som följer av kommunens riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunal mark.

11 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM DATUM DIARIENUMMER KS 2014/ SIDA 5 (5) I övrigt innehåller avtalsförslagen sedvanliga villkor. I samband med att ny detaljplan antas ska exploateringsavtal upprättas mellan kommunen och exploatören för att närmare reglera frågor rörande genomförandet av detaljplanen. Huge Fastigheter AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Ekonomi Kommunen får intäkter från försäljning av mark med 632 kr/kvm. Totalt omfattar planområdet ca kvm, men området ska avgränsas när idrottshallen lokaliserats. Ett överlåtelseområde om kvm skulle innebära en intäkt för kommunen om kr. Huge Fastigheter AB ska stå för alla kostnader för utbyggnaden av allmänna anläggningar. Fördelningen av kostnader för eventuell sanering utgör en osäkerhet innan en markundersökning har genomförts och regleras, om så blir aktuellt, i kommande exploateringsavtal. Tidsplan Om detaljplan samt mark- och exploateringsavtal antas i kommunfullmäktige 3:e kvartalet 2015, enligt bedömd tidsplan, kan nybyggnaden av idrottshallen starta under höst/vinter Mark- och exploateringsavdelningen föreslår att föreliggande förslag till ramavtal med Huge Fastigheter AB godkänns. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef Cecilia Rogvall Exploateringsingenjör Bilagor Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB

12 1 (6) Ramavtal Sporthall i Vistaberg Följande avtal om exploatering för sporthall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18, nedan kallat Området, inom kommundelen Vistaberg i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Huge Fastigheter AB Box Huddinge Org. nr Nedan kallad Exploatören. Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund En detaljplan för skola och idrottshall på del av fastigheten Glömsta 2:60 har tagits fram och den vann laga kraft Under genomförandet av detaljplanen har det visat sig att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom fastigheten Glömsta 2:60 då den framtida Glömstaskolan på sikt behöver innehålla fler elever än vad som ursprungligen var tänkt. Idrottshallen avses därför lokaliseras på delar av de närliggande fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 som idag ägs av kommunen. Även parkering för Glömstaskolan ska inrymmas inom Området då den avses samutnyttjas med parkering för idrottshallen. Inom Området finns idag byggvägar och en påfartsramp som används under uppförandet av Glömstaskolan samt anläggande av en ny huvudvattenledning i Bergavägen. En överenskommelse om byggvägarna inom Området undertecknades mellan Kommunen, Exploatören och Stockholm Vatten AB (SB- 2014/44.351). Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för en idrottshall med parkering inom Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen.

13 2 (6) 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast att styrelsen för Huge Fastigheter AB godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. Detta avtal är inte bindande för de kommunala organen, med undantag för kommunstyrelsen, vid prövning av det planförslag som ska framläggas. 3. Detaljplan För en mindre del av Glömsta 4:17 gäller detaljplan för Backen, Dp 0126k-14655, antagen För denna del medger planen användningen bostäder med U-område samt ett E-område. Parterna är överens om att en ny detaljplan ska upprättas för att pröva om Området kan planläggas för idrottshall samt parkering för idrottshallen och Glömstaskolan. Avgränsingen av Området enligt bilaga 1 kommer att ändras efter en lokaliseringsutredning under detaljplaneskedet. Området ska avgränsas till att endast omfatta behovet av yta för idrottshallen med tillhörande parkering. Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området. Exploatören ersätter Kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för Området. Kostnaderna och Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. Då Exploatören bekostar Områdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska Exploatören inte erlägga någon planavgift enligt Kommunens bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. MARKÖVERLÅTELSER 4. Marköverlåtelser Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva Kommunens mark, som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark för idrottsändamål, nedan kallat Överlåtelseområdet. Köpeskillingen för Överlåtelseområdet ska beräknas efter 632 kr/kvm enligt ny detaljplan. Köpeskillingen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från juli 2014 till köpeskillingens erläggande. Köpeskillingen ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan.

14 3 (6) 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta avtal och ny detaljplan så snart förutsättningar härför föreligger. Erforderliga förrättningsåtgärder bekostas av Exploatören. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras. AVGIFTER 6. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt Kommunens bygglovtaxa. 7. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området betalas av Exploatören. Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören ska bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom Området. ANLÄGGNINGAR 8. Allmänna anläggningar Exploatören bekostar åtgärder på allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom eller i anslutning till Området som erfordras för genomförandet av detaljplanen. MILJÖ- OCH ENERGI 9. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området.

15 4 (6) 10. Avfallsplan Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för Kommunen. 11. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom Kommunen. 12. Miljöanpassat byggande Energieffektiva lösningar och möjligheten till tillämpbar miljöcertifiering för idrottshallar ska utredas under planskedet. Inriktningen ska vara de krav som följer av Kommunens riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunal mark beslutade av kommunfullmäktige. Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Bostadsdelarna eller andra utrymmen där människor stadigvarande vistas ska utföras med ett klimatskal som minimerar behovet av tillförd energi för uppvärmning. Tillförd energi för uppvärmning ska endast behövas för tappvarmvatten och för spetsvärme under årets kallaste dagar. Bästa teknik ska även användas för att minimera energibehovet för byggnadernas drift i övrigt. Om värmekälla behövs ska det tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnyelsebar energi. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Uppföljning och kvalitet Om parterna finner att det finns ett tillämpbart certifieringssystem ska Exploatören projektera, dokumentera och miljöklassa projektet enligt överenskommelse i kommande exploateringsavtal enligt 15. Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot Kommunen.

16 5 (6) 13. Markföroreningar Inom Området finns inga av kommunen kända markföroreningar. En markundersökning ska utföras och bekostas av Exploatören under planskedet för att klarlägga förekomsten av markföroreningar. GENOMFÖRANDE 14. Vegetation Vid planering och projektering av bebyggelse ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. 15. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 16. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt 15 inte tecknas senast Därvid ska Exploatören svara för samtliga kostnader enligt 3 samt även för andra av Exploatören nedlagda kostnader i projektet. 17. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av Området. 18. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol.

17 6 (6) Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge Huddinge För Huddinge kommun För Huge Fastigheter AB.. Charlotta Thureson Giberg Mark- och explotateringschef Exploateringsingenjör KS-2014/

18 ÖVERSIKT Huddinge kommun, Mark- och exploateringsavdelningen Ramavtal Idrottshall i Vistaberg BILAGA 1 Skala 1:2000 Exploatering 3 3 2:61 4: FRANCOSTÄMPELN :11 4:20 4: : : : BREVDUVAN : : :40 4:41 4:42

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari Kommunstyrelsen Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal beslut om produktion Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Grundskolenämndens beställning av produktion avseende renovering av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal, godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att inför arbetet med mål och budget 2016 göra en översyn av nuvarande modell för resurstilldelning för lokalkostnader. Sammanfattning Kvarnbergsskolan är från 1958 och har idag 600 elever i årskurserna 7-9. Lokalerna har ett omfattande upprustningsbehov. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB och representanter från skolan genomfört en studie kring åtgärdsbehoven. Skolans samtliga byggnader behöver genomgå omfattande upprustning och verksamhetsmässiga anpassningsåtgärder. Stora verksamhetsbrister förekommer i kök och matsal. Lokalernas utformning är inte godkända ur arbetsmiljö- och logistiksynpunkt. Verksamhetsanpassningen innebär bland annat att en helt ny matsalsbyggnad byggs, samtidigt som det befintliga tillagningsköket byggs om. Därutöver behövs en genomgripande ombyggnad av skolans ventilation och övriga tekniska installationer. Även omfattande åtgärder avseende skolans yttre miljö ska genomföras. Idrottshallsbyggnaden ingår inte i detta projekt. För att kunna genomföra planerad ombyggnad måste större delen av skolan evakueras under produktionstiden. Ambitionen är produktionen kan inledas i januari 2015 och vara avslutad i början av år Huges offert uppgår till en total investeringsutgift om 199 mnkr. Kommunens tillkommande hyra beräknas till 10,1 mnkr. Därutöver tillkommer hyra för POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) evakueringspaviljonger, totalt cirka 31 mnkr under ombyggnadstiden. Därutöver kommer befintlig hyra att sänkas med 6 mnkr under byggnadstiden. Utslaget på antal berörda kvadratmeter som byggs om (9 700 kvm) innebär planerade åtgärder en ombyggnadskostnad på cirka 20 tkr/kvm. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att finansiering av nya lokalprojekt ska ske inom den beslutade ekonomiska ramen för nämnden, men att det inte behöver ske för varje enskilt år. Slutligt ställningstagande till finansingen av detta projekt föreslås ske i kommande års budgetprocess. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att se över nuvarande modell för resurstilldelning för lokalkostnader. Arbetet ska genomföras tillsammans med förvaltningarna och vara klart till mål och budget för Beskrivning av ärendet Kvarnbergsskolan är från 1958 och har idag 600 elever i årskurserna 7-9. Kapaciteten bedöms vara totalt cirka 800 elever, och förblir oförändrad även efter ombyggnaden. Lokalerna har ett omfattande behov av renovering och verksamhetsanpassning. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB och representanter från skolan genomfört en studie kring åtgärdsbehoven, vilka redovisas i grundskolenämndens tjänsteutlåtande. Skolan består av ett antal separata byggnadskroppar vilka samtliga, utom idrottshallsbyggnaden samt en byggnad som uppfördes år 2008, planeras för att genomgå omfattande upprustning och verksamhetsmässiga anpassningsåtgärder. De största verksamhetsbristerna förekommer i kök och matsal. Lokalernas utformning är inte godkända ur arbetsmiljö- och logistiksynpunkt. Verksamhetsanpassningen innebär bland annat att en helt ny matsalsbyggnad byggs, samtidigt som det befintliga tillagningsköket byggs om och byggs ut något. Därutöver görs en genomgripande ombyggnad av skolans ventilation och övriga tekniska installationer. Efter genomförd ombyggnad, bland annat innebärande tilläggsisolering av yttertak och fasad, bedöms fastighetens totala energianvändning att kunna halveras. Objektet avses att efter ombyggnad klassas enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad, minst med nivå brons men förhoppningsvis kanske även nivå silver i vissa av byggnaderna. Även omfattande åtgärder avseende skolans yttre miljö planeras. Många hårdgjorda ytor omvandlas till grönytor, både för att skapa en trivsam utomhusmiljö på skolgården, men även för att öka markinfiltrationen, vilket

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) minskar belastningen på kommunens dagvattenledningar. Dessutom ska åtgärder genomföras för att förbättra den akustiska miljön i skolan, samt förbättrad tillgänglighet med bland annat hissar för elever och personal med funktionshinder. För att kunna genomföra planerad ombyggnad måste större delen av skolan evakueras under produktionstiden. Evakuering kommer att ske dels till två inhyrda paviljonger som ställs upp inom skolans område, dels till redan uppställda paviljonger som idag används för Sågbäcksgymnasiet, som är belägna på Gymnasievägen 17. Idrottshallsbyggnaden ingår inte i detta projekt. För denna byggnad, som också är i stort behov av upprustning, behöver dock fördjupade studier göras för att beskriva alternativa lösningar och kostnader. Huge Fastigheter AB avser att återkomma till kommunen med separata, och alternativa, offerter avseende idrottsbyggnaden under början av hösten Tidsplan Om alla politiska beslut är fattade senast under september månad, bedömer Huge att produktionen kan inledas i januari Ambitionen är att den omoch tillbyggda Kvarnbergsskolan ska kunna stå klar i början av år Ekonomi Översänd offert baseras på en total investeringsutgift om 199 mnkr inklusive kapitalkostnad under byggtid. Därutöver bekostar Huge Fastigheter AB åtgärder för 26,5 mnkr såsom eftersatt underhåll. Kommunens tillkommande hyra beräknas till 10,1 mnkr. Därutöver tillkommer årshyran för inhyrda evakueringspaviljonger. Paviljongerna på Kvarnbergsskolan kommer att kosta 9,3 mnkr/år och är planerade att stå uppställda under 26 månader. Det ger en kostnad under byggtiden på 20,2 mnkr. För de delvis ombyggda paviljongerna på Gymnasievägen (används idag för Sågbäcksgymnasiets ombyggnation) uppgår årshyran till 5,9 mnkr och beräknas stå uppställda i 22 månader. Det ger en kostnad under byggtiden på 11,0 mnkr. Totalt ger det en hyra för evakueringslokaler på drygt 31 mnkr som debiteras separat. Barn- och utbildningsförvaltningen och Huge har därutöver kommit överens om att nuvarande hyra minskas med 5,6 mnkr under pågående byggproduktion.

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) Finansiering Grundskolenämnden konstaterar att det under 2015 uppstår stora svårigheter att fullt ut finansiera grundskolans alla lokalprojekt med den gällande resursfördelningsramen på 8 mnkr/år. I Mål och Budget för 2015 beräknas ramen överskridas med cirka 2,6 mnkr. Inkluderat med den tillkommande paviljonghyreskostnaden för Kvarnbergsskolan kommer nämnden att få ett ytterligare större underskott. Hittills fonderade lokalmedel om 4,7 mnkr täcker endast hälften av beräknat underskott för Nämnden anser att gällande resursfördelningssystem bör ses över inför lokalförsörjningsplan och verksamhetplan Förvaltningens synpunkter Behovet av upprustning och verksamhetsmässig anpassning av lokalerna i Kvarnbergsskolan är stort. En omfattande upprustning samt om- och tillbyggnad planeras, och har upptagits i nämndens tidigare lokalförsörjningsplaner. Den totala hyresgrundande utgiften för ombyggnaden, inklusive kapitalkostnad, uppgår till 199 mnkr. Jämfört med den uppskattning som grundskolenämnden redovisade efter det inledande projekteringsarbetet har utgifterna ökat med cirka 15 mnkr. Det förklaras främst med satsningar på skolgårdsupprustning och förbättrad belysning som inte var studerat och kostnadsberäknat i det föregående nämnärendet. Därutöver har kostnadsökning skett avseende takkonstruktionen på huvudbyggnaden, nya ledningsnät för dagvatten samt omfattande schaktningsarbeten. Den tillkommande hyreskostnaden för skolan har dock sänkts från tidigare beräknade 10,2 mnkr/år till 10,1 mnkr/år, dels beroende på ett mer gynnsamt ränteläge, dels på grund av en ändrad fördelning av vad som finansieras som underhåll och som därmed inte blir hyresgrundande. Total årshyra för objektet efter ombyggnad beräknas uppgå till 19,8 mnkr/år jämfört med dagens hyra om 9,7 mnkr/år. Fördelat på antalet kvadratmeter som berörs av ombyggnaden (cirka 9700 kvm) innebär det en ombyggnadskostnad på drygt kr/kvm, vilket översiktligt måste bedömas som rimligt med avseende på den omfattande ombyggnad som planeras. Skolans totala yta blir efter om- och tillbyggnad kvm (LOA). Tillbyggnaden uppgår till knappt 700 kvm, vilket främst utgörs av en ny

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) matsalsbyggnad. Den nya matsalen kommer att innebära ett tillskott av lokaler för extern uthyrning efter skoltid. Kommunstyrelsens förvaltning har fått bekräftat av Huge att projekteringen av projektet tagit hänsyn till de anpassningar som behöver göras med anledning av införande av samordnad varudistribution. Kommunstyrelsens förvaltning för regelbundet diskussioner med Huge kring rimligheten rörande fördelningen mellan hyresvärdens respektive hyresgästens kostnadsansvar i olika lokalprojekt. Detta är något som bör diskuteras vidare och mer fördjupat, för att få en samsyn kring hur fördelningen görs. Generellt gäller dock, så gott som alltid, att merparten av kostnaderna är att hänföra till hyresgrundande åtgärder. Det beror på att det ofta handlar om verksamhetsmässiga krav på förändringar av lokalerna, på förändrade myndighetskrav eller kommunens egna krav på att uppnå viss miljöklassning. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med Huge mer detaljerat gått igenom kalkylerna som ligger bakom Huges offert av Kvarnbergsskolans ombyggnad. Det kan noteras att flera oberoende projektkalkyler är upprättade i programskede, samt likaså avstämda i systemhandlingsskedet. Vid en genomgång redovisades kalkylunderlaget som ligger till grund för sammanställningen. Bedömningen är att kalkylunderlaget är gediget och välunderbyggt, samt speglar väl de referenstal som finns i branschen. Projektets totalbudget är uppdelad på en del som avser underhåll och en del som avser investeringar. Underhållet finansieras inom ramen för Huges driftoch underhållsbudget. Investeringarna är hyresgrundande och finansieras med hyreshöjningar gentemot kommunen. Efter genomgång av de åtgärder som projektet omfattar är bedömningen att 26,5 mnkr ska betraktas som eftersatt underhåll och tidigarelagt planerat underhåll, vilket är drygt 12 procent av de totala ombyggnadskostnaderna. Det saknas riktlinjer för vad som ska vara hyresgrundande och vad som ska åtgärdas inom ramen för den hyra som nu utgår. För framtiden bör det klargöras vilka principer som ska gälla och hur de ska tillämpas. Kommunstyrelsens förvaltning har påbörjat ett arbete med att ta fram sådana riktlinjer och avsikten är dessa ska in i ramavtalet om hyresvillkor mellan Huge och Kommunen. Grundskolenämnden har en ekonomisk ram på 8 mnkr per år för att klara finansieringen av ökade lokalkostnader. Nämnden konstaterar att man inte

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) kommer att kunna finansiera samtliga nya lokalprojet för 2015 och att det görs en översyn av nuvarande resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att finansiering av nya lokalprojekt ska ske inom den beslutade ekonomiska ramen för nämnden, men att det inte behöver ske för varje enskilt år. Ett underskott ett visst kan föras över till kommande år och täckas av kommande års ekonomiska ram. Slutligt ställningstagande till finansingen av detta projekt föreslås ske i kommande års budgetprocess. Nuvarande modell för resurstilldelning av lokalkostnader har tillämpats sedan år 2009 och infördes i samband med att en ny lokalförsörjningsprocess infördes i kommunen. Att göra en översyn av tillämpningen av modellen samt se över behovet av eventuella förändringar kan därför vara rimligt. Kommunstyrelsens förvaltning föreslås få i uppdrag att se över nuvarande modell för resurstilldelning för lokalkostnader. Arbetet ska genomföras tillsammans med förvaltningarna och vara klart till mål och budget för Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bo Garneij Chefscontroller Bilagor Grundskolenämndens tjänsteutlåtande daterat samt nämndens protokollsutdrag daterat Beslutet delges Grundskolenämnden Huge Fastigheter AB

25 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 18 juni Paragraf Diarienummer GSN-2014/ Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt omoch nybyggnad av kök och matsal Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till produktion av Kvarnbergs-skolans renovering och upprustning samt om- och nybyggnad av kök och matsal. Nämnden överlämnar ärendet för beslut i Kommunstyrelsen. Sammanfattning Kvarnbergsskolans gamla byggnader från 1958 är i mycket stora behov av verksamhetsanpassning, om- och nybyggnad. Lokalernas utformning och tekniska system för ventilation med mera, klarar inte dagens myndighetskrav och bestämmelser för en god arbetsmiljö. Skolan är i alla avseenden ett av de högst prioriterade lokalprojekten inom grundskolans hela lokalbestånd. Förvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB, konsulter, huvudskyddsombud, skolans personal och ledning inventerat skolbyggnadernas verksamhetsmässiga och tekniska brister samt tagit fram förslag till energieffektiva, långsiktiga och hållbara arbetsmiljö- och verksamhetslösningar för ytterligare minst ett halvsekel framåt. En stor satsning görs på skolgårds-upprustning och markåtgärder för uteidrott. Skolan har idag ca 600 elever i skolåren 7-9 vilka måste evakueras till paviljonger under produktionsperioden. Renoveringen av Kvarnbergsskolan innebär ingen utökad elevantalskapacitet men befintlig lokalkapacitet har under utredningen bedömts till ca 800 elever. Genom föreslagen verksamhets-anpassning skapas en allmän förbättring av logistiken och samordning av ämneslokaler med ökad flexibilitet i förutsättningarna för undervisningen samt förbättringar med grupprum, uppehållsrum och lärararbetsplatser. Mot bakgrund av att kök- och matsalslokalerna i hus C och A inte är godkända ur arbetsmiljö- och flödessynpunkt föreslår förvaltningen en genomgripande ombyggnad av köket och byggande av en ny matsal på 585 kvm i samma nivå som köket. Lokalerna är inte dimensionerade för nuvarande produktion på portioner och minskas därför till portioner. Köket måste trots det byggas ut med 80 kvm för att skapatillräckliga arbetsytor. Tillbyggnaden av skolan blir totalt 665 kvm. Total yta efter om- och tillbyggnad blir kvm hyresgrundande verksamhetsyta (LOA). Av skolans totala yta berörs ca kvm av anpassningar.

26 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 18 juni forts. Diarienummer GSN-2014/ Den hyresgrundande investeringskostnaden är beräknad till 201,7 mnkr inklusive kapitalkostnad under byggtid. Därutöver bekostar Huge investeringar i nya tekniska installationer och tidigarelagt fastighetsunderhåll med 23 mnkr. Jämfört med den preliminärt beräknade investeringskostnaden i det förra ärendet/programskedet från december 2013, har den totala investeringskostnaden ökat med ca 15 mnkr. Det förklaras av att drygt 9 mnkr satsas på skolgårdsupprustningen, idrottsytor och förbättrad belysning vilket inte var studerat och beräknat i det förra ärendet. Andra kostnadsökningar jämfört med förra ärendet gäller en ny kostsam takkonstruktion i hus A, nya ledningsnät för dagvatten och omfattande schaktningsarbeten. Den ökade investeringskostnaden får dock ingen ökad hyreseffekt emedan ränteläget är mer gynnsamt vid tidpunkten för detta ärende jämfört med tidpunkten vid det förra ärendet. Tillkommande hyra blir därmed 10,2 mnkr/år. Total hyra inräknat den befintliga hyran på 9,7 mnkr/år, blir 19,9 mnkr/år. Det ger en ny hyra per kvm/år med kr. Nuvarande hyra per kvm/år är 870 kr. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP), Jan Nordström (S), lokalplaneringschef Mia Bergström och Erling Karlsson (S). Beslutet delges Huge Fastigheter AB Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Akten

27 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) HANDLÄGGARE Hammarlund, Bengt Grundskolenämnden Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till produktion av Kvarnbergsskolans renovering och upprustning samt om- och nybyggnad av kök och matsal. Nämnden överlämnar ärendet för beslut i Kommunstyrelsen. Sammanfattning Kvarnbergsskolans gamla byggnader från 1958 är i mycket stora behov av verksamhetsanpassning, om- och nybyggnad. Lokalernas utformning och tekniska system för ventilation med mera, klarar inte dagens myndighetskrav och bestämmelser för en god arbetsmiljö. Skolan är i alla avseenden ett av de högst prioriterade lokalprojekten inom grundskolans hela lokalbestånd. Förvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB, konsulter, huvudskyddsombud, skolans personal och ledning inventerat skolbyggnadernas verksamhetsmässiga och tekniska brister samt tagit fram förslag till energieffektiva, långsiktiga och hållbara arbetsmiljö- och verksamhetslösningar för ytterligare minst ett halvsekel framåt. En stor satsning görs på skolgårdsupprustning och markåtgärder för uteidrott. Skolan har idag ca 600 elever i skolåren 7-9 vilka måste evakueras till paviljonger under produktionsperioden. Renoveringen av Kvarnbergsskolan innebär ingen utökad elevantalskapacitet men befintlig lokalkapacitet har under utredningen bedömts till ca 800 elever. Genom föreslagen verksamhetsanpassning skapas en allmän förbättring av logistiken och samordning av ämneslokaler med ökad flexibilitet i förutsättningarna för undervisningen samt förbättringar med grupprum, uppehållsrum och lärararbetsplatser. Mot bakgrund av att kök- och matsalslokalerna i hus C och A inte är godkända ur arbetsmiljö- och flödessynpunkt föreslår förvaltningen en genomgripande ombyggnad av köket och byggande av en ny matsal på 585 POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

28 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) kvm i samma nivå som köket. Lokalerna är inte dimensionerade för nuvarande produktion på portioner och minskas därför till portioner. Köket måste trots det byggas ut med 80 kvm för att skapa tillräckliga arbetsytor. Tillbyggnaden av skolan blir totalt 665 kvm. Total yta efter om- och tillbyggnad blir kvm hyresgrundande verksamhetsyta (LOA). Av skolans totala yta berörs ca kvm av anpassningar. Den hyresgrundande investeringskostnaden är beräknad till 201,7 mnkr inklusive kapitalkostnad under byggtid. Därutöver bekostar Huge investeringar i nya tekniska installationer och tidigarelagt fastighetsunderhåll med 23 mnkr. Jämfört med den preliminärt beräknade investeringskostnaden i det förra ärendet/programskedet från december 2013, har den totala investeringskostnaden ökat med ca 15 mnkr. Det förklaras av att drygt 9 mnkr satsas på skolgårdsupprustningen, idrottsytor och förbättrad belysning vilket inte var studerat och beräknat i det förra ärendet. Andra kostnadsökningar jämfört med förra ärendet gäller en ny kostsam takkonstruktion i hus A, nya ledningsnät för dagvatten och omfattande schaktningsarbeten. Den ökade investeringskostnaden får dock ingen ökad hyreseffekt emedan ränteläget är mer gynnsamt vid tidpunkten för detta ärende jämfört med tidpunkten vid det förra ärendet. Tillkommande hyra blir därmed 10,2 mnkr/år. Total hyra inräknat den befintliga hyran på 9,7 mnkr/år, blir 19,9 mnkr/år. Det ger en ny hyra per kvm/år med kr. Nuvarande hyra per kvm/år är 870 kr. Beskrivning av ärendet Åtgärdsbehovet vid Kvarnbergsskolan är omfattande och har beskrivits i tidigare lokalförsörjningsplaner och senast i grundskolenämndens lokalförsörjningsplan för Nämnden beslutade enligt förvaltningens programförslag i december 2013 och PPU godkände i januari 2014 fortsatt utredning med framtagande av färdiga bygg- och systemhandlingar vilka nu redovisas i detta produktionsärende. Skolan som till största delen är byggd 1958 och har mycket stora behov av verksamhetsanpassning och renovering, är ett av de högst prioriterade lokalprojekten inom grundskolans hela lokalbestånd. Förvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB, konsulter, skolans ledning och personal bearbetat tidigare programhandlingar och har nu en färdig åtgärdsplan för skolbyggnadernas verksamhetsmässiga och tekniska brister. Åtgärdsplanen innehåller förslag till långsiktiga och hållbara arbetsmiljö- och verksamhetslösningar för ytterligare minst ett halvsekel framåt med betydande energibesparingar.

29 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) Skolbyggnadernas nuvarande brister Hus A. Huvudbyggnad. Skolans verksamhetslokaler har bristande logistik och behöver samordnas på ett modernare och arbetseffektivare sätt. Det gäller olika åtgärdsbehov i alla fyra våningsplanen. Nuvarande lösning med matsalarna i källarplan i hus A och en annan nivå i förhållande till köket i hus C är av främst arbetsmiljöskäl helt oacceptabel. Befintliga elinstallationer, värmesystem, vatten och avlopp är otillräckliga och föråldrade. Yttertaket är uttjänt och det krävs stora åtgärder för att minska Kvarnbergsskolans energiförbrukning. Hus C/A, Kök och matsal. Kökslokalen behöver åtgärdas och byggas om i de flesta avseenden. En utbyggnad med 80 kvm är nödvändig då det bland annat saknas tillräckliga arbetsytor för matberedningen. Personalen arbetar i tre olika nivåer av arbetslokalerna med mycket manuellt och tungt arbete med spring i trappor. Arbetsmomenten har otillåtna korsande flöden i nästan alla led i lokalen från det att varorna anländer och till leverans samt returer. Grovdiskrummet ligger långt ifrån serveringen och smutsig grovdisk måste passera hela köket eller renseriet för att komma till grovdiskrummet. Akustiken upplevs som dålig och köksutrustningen behöver delvis förnyas. Nivåskillnaderna mellan kök i hus C och matsalar i källarplan i hus A gör att alla transporter inom lokalerna blir manuellt krävande. I samband med stora skyfall inträffar ofta dagvattenöversvämningar i matsalar och källarplan på grund av ett gammalt och otillräckligt ledningsnät. Hus B. Plan 1. Lokalen behöver få en förändrad planlösning för att få till en rationell lösning för varuintag, centralförråd och soprum i anslutning till vaktmästeriet. På plan 2 bibehålls elevcafé och uppehållsrum intakt. Hus D. Lokalen används idag för textil-, hemkunskap- och bildämnena. I källarplan med dåligt dagsljus finns två datasalar som avskaffas och ger disponibla ytor för annan verksamhet. I övrigt bibehålls planlösningen. Huset saknar helt tillgänglighet för funktionshindrade. Skolhälsovården behöver flytta ut och sammanföras med övrig elevvårdande personal. Hus E. Idrottshallen. Stora brister föreligger avseende omklädningsrummen som är så belägna att de idag utgör en källa till mobbning och kränkande beteenden. Brandsäkerhet, tillgänglighet och akustikförhållanden måste också åtgärdas. Förvaltningen behandlar detta i ett särskilt ärende med förslag till

30 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) bristernas åtgärdande vilket beräknas kunna ske till nämndens septembersammanträde. Förvaltningens synpunkter Skolan har idag ca 600 elever i skolåren 7-9. Renoveringen av Kvarnbergsskolan innebär ingen utökad elevantalskapacitet men befintlig lokalkapacitet har under utredningen bedömts till ca 800. Genom föreslagen verksamhetsanpassning skapas en allmän förbättring av logistiken och samordning av ämneslokaler med ökad flexibilitet i förutsättningarna för undervisningen samt förbättringar med grupprum, uppehållsrum och lärararbetsplatser. Mot bakgrund av att kök- och matsalslokalerna i hus C och A inte är godkända ur arbetsmiljö- och flödessynpunkt föreslår förvaltningen en genomgripande ombyggnad av köket och byggande av en ny matsal på 585 kvm. Placering av ny matsal kräver detaljplaneändring då del av ytan hamnar på så kallad prickmark. Kökslokalerna är idag inte dimensionerade för nuvarande produktion på portioner och minskas därför till portioner. Köket måste trots det byggas ut med 80 kvm för att skapa tillräckliga arbetsytor enligt dagens myndighetskrav. Att köket ansluts direkt till en ny matsal i samma nivå skapar en mycket god lösning för kökets personal med eliminering av tunga lyft och andra olämpliga arbetsmoment. Illustration av Total-Arkitekter

31 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) Bättre flöden och logistik för in- och utpassering ger också eleverna en bättre och lugnare matsalsmiljö. Matsalen blir tillgänglig och kan användas även för externa gäster. Skolans nuvarande leveranser till Kungsklippeskolan och ett par förskolor måste ersättas av annan leverantör från vårterminen Med dagens myndighetskrav är nuvarande byggnadstekniska system inte godkända. I hus A byts alla tekniska installationer ut, vilket gäller värmesystem, vatten och avlopp, ventilationssystem och elektriska installationer. Nytt fläktrum byggs, fönster och fasader byts och tilläggsisoleras vilket sammantaget skapar en långsiktigt mycket energieffektivare byggnad. Skolans verksamheter flyttas inom och mellan hus A och D. NO-ämnen samlas på det översta våningsplanet i hus A, plan 4. All elevvårdande personal får sina arbetsplatser på plan 2 i hus A vilket innebär att skolhälsovården flyttar över från hus D. På plan 1 i hus A tas matsalarna bort och bereder plats för en tekniksal, två klassrum och grupprum. Även i hus B och D tilläggsisoleras yttertaken och byggnaderna får nya fönster och installationer. Hus B får ett nytt och placeringsmässigt bättre varuintag intill vaktmästeriet. Skolan tillgänglighetsanpassas med bland annat hissar för elever och personal med funktionshinder. Energianvändning Kvarnbergsskolans nuvarande energianvändning avseende uppvärmning, fastighets- och verksamhetsel är 185 kwh/kvm/år. Efter renovering och ombyggnad kommer förbrukningen att minst halveras. En nuvärdesberäkning av energipriset med 2 % inflation och räknat på 30 år ger en beräknad energibesparing på ca 17 mnkr. Solpaneler för elproduktion sätts upp på hus A. Ambitionen är också att klassa byggnaderna enligt det svenska klassningssystemet Miljöbyggnad. Akustik Enligt den akustiska strategi som förvaltningen tillämpar såväl i om- som nybyggnation vill vi åstadkomma så bra akustiska studiemiljöer som möjligt. Kvarnbergsskolan har ingått i projektet med ljudåtgärder i sex grundskolors slöjd, musik och idrottssalar som genomförs sommaren/hösten Åtgärderna genomförs nu inom ramen för Kvarnbergsskolans hela projekt. Den mycket dåliga akustiska miljön i skolans befintliga klassrum kommer att åtgärdas på bästa möjliga sätt med olika ljuddämpande åtgärder. En god akustisk miljö har stor betydelse för såväl lärares och som elevers arbetsmiljö samt för elevernas inlärningsförmåga och koncentration.

32 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) Skolgård och mark Skolgården har i den tidigare skolgårdsinventeringen som förvaltningen genomförde 2012, bedömts som relativt torftig med lite utrustning och en enda aktivitetsyta i form av bollplan och viss friidrottsyta. Utöver en upprustning av idrottsytorna med bollplan och basketplan, skapas uterum för samlingar. Stora och små rumsligheter skärmas av med olika sittmurar som inbjuder till häng och vila, samtal och utestudier. Andra ytor medger olika spel, pingis, rum för klättring med mera. Sammantaget har skolgårdsutformningen utgått från ett genusperspektiv där gestaltningen har resulterat i friare former som möjliggör en större mångfald för spontana och alternativa aktiviteter. I samband med planerat bostadsbyggande intill bollplanen kommer en aktivitetsyta för friidrott att tas bort. I kommunens exploateringsavtal med byggherren HSB har vi utlovats en kompensation med 350 tkr för anläggande av annan yta inom skolfastigheten. För att på ett bättre sätt kunna ta hand om dagvatten vid stora skyfall görs, enligt en särskild dagvattenutredning, förändringar med anläggning av gräs och planteringar i stället för hårda asfaltsytor. Ny dränering måste åstadkommas och ett nytt omfattande ledningsnät för dagvatten installeras. Stora schaktningsarbeten måste genomföras mellan de olika husbyggnaderna. Markåtgärderna i sin helhet innebär att det inte längre uppstår översvämningsrisker inne i hus A vilket idag är ett stort problem. De totala markkostnaderna inklusive skolgårdsupprustning, idrott och belysning utgör 27,6 mnkr av den totala investeringen. Cykelparkeringen är relativt väl tilltagen men utsliten och ska ersättas med bättre låsbarhet och skydd som stimulerar till mer cykelåkning. Investering, hyra och tidsplan Skolans total yta blir efter om- och tillbyggnad kvm (LOA). Tillbyggnaden av skolan är 665 kvm. Den hyresgrundande investeringskostnaden är beräknad till 201,7 mnkr inklusive kapitalkostnad under byggtid. Därutöver bekostar Huge investeringar i nya tekniska installationer och tidigarelagt fastighetsunderhåll med 23 mnkr. Jämfört med den preliminärt beräknade investeringskostnaden i det förra ärendet/programskedet från december 2013, har den totala investeringskostnaden ökat med ca 15 mnkr. Det förklaras av att drygt 9 mnkr satsas på skolgårdsupprustningen, idrottsytor och förbättrad belysning vilket inte var studerat och beräknat i det förra ärendet. Andra kostnadsökningar

33 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) jämfört med förra ärendet gäller en ny takkonstruktion, nya ledningsnätet för dagvatten och omfattande schaktningsarbeten. Den ökade investeringskostnaden får dock ingen hyreseffekt emedan ränteläget är mer gynnsamt vid tidpunkten för detta ärende jämfört med tidpunkten vid det förra ärendet. Tillkommande hyra blir därmed 10,2 mnkr/år. Total hyra inräknat den befintliga hyran på 9,7 mnkr/år, blir 19,9 mnkr/år. Det ger en ny hyra per kvm/år med kr. Nuvarande hyra per kvm/år är 870 kr. Om alla kommunala beslut är fattade under september månad 2014 bör produktionsarbetena kunna inledas i januari Hus A, B, C och G beräknas vara klara efter 18 månader till sommaren 2016 medan hus D beräknas bli fullt åtgärdat sex månader senare. Skolans idrottshall behandlas senare i ett särskilt nämndärende. Evakueringskostnader och lokaler För att kunna genomföra om- och nybyggnad på ett arbetsmiljö- och produktionsmässigt säkert sätt måste skolans 600 elever och 100 lärare evakueras. Befintliga paviljonger som Sågbäcksgymnasiet använt kommer att hyras vidare och verksamhetsanpassas under hösten då bland annat ombyggnad för matsal görs i den ena av de två paviljongerna. Huddingegymnasiet har kapacitet att tillaga maten åt Kvarnbergsskolans elever och lärare med hjälp av personaltillskott av kock och kökspersonal från Kvarnbergsskolan. Viss köksutrustning kommer också att flyttas över till Huddingegymnasiet från Kvarnbergsskolan. Paviljongerna på Gymnasievägen 17 kommer att stå inflyttningsklara vid årsskiftet 2014/2015 med beräknad avveckling till september Utöver dessa lokaler behövs också en paviljonguppställning, som inkluderar klassrum, slöjd, musik och hemkunskap, sättas upp vid Kvarnbergsskolan. Tre klassrum, bild och no-sal kommer att vara disponibla i Huddingegymnasiet. Till höstterminen 2016 avvecklas en del av paviljongerna då större delen av skolan utom hus D är inflyttningsklar. Hus D färdigställs vid årsskiftet 2016/2017. Årshyran för paviljongerna på Gymnasievägen 17 är beräknad till 5,9 mnkr och för paviljongerna på Kvarnbergsskolan 9,3 mnkr. Den lägre hyran på Gymnasievägen 17 beror både på något kortare hyresperiod samt att etablerings- och avetableringskostnader redan är erlagda under Sågbäcksgymnasiets hyresperiod.

34 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) Förvaltningen har kommit överens med Huge om att den befintliga hyran för Kvarnbergsskolan minskas med 5,6 mnkr/år under den tid som skolan är tomställd och produktion och hyra av paviljonger pågår. Ambitionen för hela renoveringsprojektet är att om möjligt försöka minska produktionstid och därmed kostnader och inhyrningstid för paviljonger. Flytt av utrustning och evakueringen av skolans alla elever är en logistiskt svår och komplicerad process. Förvaltningen har därför träffat avtal med flyttkonsult som har specialistkompetens på området. Det är ett viktigt stöd för rektor och skolledning då skolverksamheten måste pågå intakt under hela produktionsperioden. Kostnader i samband flytt och eventuell mellanlagring av möbler och utrustning kan nu inte uppskattas men förvaltningen återkommer med beräkningar i delår 2 för 2014 och i samband med verksamhetsoch lokalförsörjningsplanen Finansiering Enligt beräkningarna i nämndens Mål- och budget uppstår stora svårigheter att fullt ut finansiera grundskolans alla projekt avseende nya skolbyggnader och större renoveringar i det äldre lokalbeståndet. Den årliga resursfördelningsramen på 8 mnkr som beslutades 2009 vid en tidpunkt när relativt få projekt var inventerade och kostnadsberäknade. I Mål och Budget för 2015 beräknades resursfördelningsramen för 2015 överskridas med ca 2,6 mnkr. När Kvarnbergsskolans paviljonghyra nu kan redovisas innebär det en ökad hyreskostnad med 6,2 mnkr jämfört med de mycket preliminärt och tidigt uppskattade kostnaderna i Mål- och Budget. Hittills fonderade lokalmedel på 4,7 mnkr täcker endast hälften av beräknat underskott för Förvaltningen anser att resursfördelningssystemet bör ses över inför lokalförsörjningsplan och verksamhetsplan 2015 och då särskilt beakta kostnader för evakueringspaviljonger när grundskolans äldre lokalbestånd måste renoveras under kommande 5-10 årsperiod. Alternativa lösningar Förvaltningen har under våren 2014 övervägt åtgärder i den befintliga idrottshallen (16x32 meter) alternativt rivning och nybyggnad av ny fullstor idrottshall (20x40 meter). Ett stort åtgärdsbehov föreligger vad gäller nuvarande byggnad avseende omklädningsrum, akustik och tillgänglighet för funktionshindrade. Detta kommer att beskrivas i ett särskilt nämndärende i september med redovisning av preliminära handlingar och kalkyler för de båda alternativen. Utredningen hittills visar att alternativet med renovering av befintlig idrottshall har en betydligt lägre kostnad jämfört med nybyggnadsalternativet.

35 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (9) Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Huge Fastigheter AB:s hyresoffert med ritningar och tidsplan den Beslutet delges Huge Fastigheter AB Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Akten

36 ~huge HF l (4) Huddinge kommun Grundskolenämnden HUDDINGE Hyresoffert avseende renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal Huge Fastigheter AB har genomfört en förstudie avseende verksamhetsanpassning samt om- och tillbyggnad av Kvambergsskolan i nära samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen samt K vambergskolans personal. Preliminär hyresoffert lämnades Efter beställning har nu ett byggprogram med systemhandlingar arbetats fram och utifrån dessa får vi härmed lämna hyresoffert. Utformningen framgår av ritningar upprättade av Total Arkitektur och Urbanism AB, daterade Sammanfattning Projektet omfattar byggnaderna hus A, B, C, D samt en ny matsals byggnad, hus G. Hus F (byggd 2008) berörs endast vad gäller ny media samt får delvis ny brandlarmsinstallation. För hus E (idrott) lämnas separat offert. Skolan har idag ca 600 elever i skolåren 7-9 och l 00 personal men har kapacitet för ca 800 elever och l 00 personal vilken kommer att vara oförändrad efter planerad ombyggnad. Huge Fastigheter AB genomför en genomgripande ombyggnad av skolans ventilation och tekniska installationer samt bygger om köket utifrån gällande myndighetskrav. Utöver detta sker en omdisponering av undervisningssalarna. Åtgärder är planerade för att dämpa buller, särskilt i musik och slöjdsalar, vilket är nödvändigt för att få en bra arbetsmiljö för elever och personal. Skolans yttre miljö omdisponeras och de hårdgjorda ytorna görs i stor utsträckning om till grönytor, inte bara ur verksamhetssynpunkt utan också för att öka infiltrationen vilket kommer att minska belastningen på kommunens dagvattenledningar. Dessutom anpassas skolan för bättre tillgänglighet med bl a hissar för elever och personal med funktionshinder. Energianvändning Skolan skall vara mycket energieffektiv och skall miljöklassas. Fastigheten har idag en stor energianvändning och målet är att åtminstone hajvera denna. Utöver energibesparingar finns ett gemensamt mål mellan Huge och barn- och utbildningsförvaltningen att klassa byggnaderna enligt det svenska klassningssystemet Miljöbyggnad (hus D undantaget). På hus A planeras solceller för elproduktion som motsvarar en normalvillas årsanvändning (l o 000 k Wh). Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax Orgnr

37 ~huge HF (4) HusA Med dagens ventilationskrav är anläggningen inte godkänd for mer än 15 eleverp r klassrum. Befintliga elinstallationer. är inte tillräckliga samt foråldrade och byggnaden har stora klimatproblem. Dagvattenöversvämningar i matsalen samt i källarutrymmen är ett stort problem. Utöver detta är yttertaket uttjänt och kommer att bytas ut. Alla telmiska installationer såsom värmesystem, vatten och avlopp, ventilationssystem och elektriska installationer byts. Nytt fläktrum byggs, fönster och fasader byts och tilläggisoleras. Dessa nya installationer i kombination med energiåtgärder i fasad och tak medför att byggnaden kan drivas på ett energieffektivt sätt. Skolans verksamheter flyttas inom och mellan hus A och D. Naturorienterande ämnen har samlats på det översta våningsplanet i hus A. Kurator, SYO och skolhälsovården samlas på plan 2 i hus A. I källarplan i hus A tas matsalarna bort och dessa bereder då plats for en tekniksal och nya klassrum och grupprwn..., Hus C och G De största verksamhetsbristema förekommer i kök och matsal (hus C). Produktionen är inte dimensionerad för lokalerna. Lokalemas utformning och placering är inte godkända ur arbetsmiljö- och flödesynpunkt Verksamhetsanpassningen innebär att man bland annat bygger en ny matsalsbyggnad (hus G) om ca 600 kvadratmeter. Hus C byggs ut med ca 30 kvadratmeter och kommer att ge bättre arbetsmiljö och energieffektivisering. Åtgärderna medför också forbättrad hantering av mat och avfall samt bättre flöden och effektivare användning av matsalen. Hus B och D Yttertaken och fasader tilläggsisoleras, byggnaderna får nya fonster och installationer. En ny mer logistikvänlig inlastning skapas i hus B. Hus D får bättre tillgänglighet med hjälp av en ny hiss vilket innebär en utbyggnad om ca 20 kvadratmeter. HusE och F Hus E (idrottshallen) behöver utredas mer och ingår inte i denna offert, kostnad avseende denna lämnas i separat offert. Hus F (byggt 2008) berörs ej förutom nya installationer avseende el och V l A samt i vissa delar ny brandlarmsinstallation. Markåtgärder och skolgårdsupprustning Skolgården får mer vegetation vilket innebär att mer dagvatten kan infiltreras. Gården programmeras med en variation av aktiviteter, exempelvis spel, klättring, pingis, bollspm1 samt stilla samvaro. Stora och små rumsligheter skärmas av med sittbara murar vilket ger plats for både stora och små grupper. För idrottsområdet ingår markåtgärder med utgångspunkt från befmtlig idrottshall. Här har man utgått från ett genusperspektiv och gestaltningen har resulterat i friare former vilket ger möjlighet till spontan användning och till att hitta altemativa användningsområden. Kostnaden för markåtgärderna har beräknats til127,6 mkr inklusive ledningar i mark varav 9,6 mkr avser idrottsområdet Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress sjödalstorget 7 Tel Fax Orgnr

38 ~huge HF (4) Yta Skolans area har mätts om och blir totalt efter planerad om- och tillbyggnad ca kvm (LOA). Utökad yta enligt denna offe1i är ca 665 kvm (LOA). Investering och hyra Ombyggnadskostnaden har sedan preliminär offert granskats mer djupgående och bland annat har sedan förstudientillkommit 9,6 mkr som avser upprustning av skolgårdsmmådet vid idrottshallen. Andra programändringar som varit fördyrande är mer omfattande byggåtgärder när det gäller bl a ventilationen och tilläggsisoleringsarbeten i de olika byggnaderna. Vidare har en ny takkonstruktion, stöne fläktrum, nytt styrsystem samt schakt för yttre V A bidragit till en högre kostnad än i preliminär offert. Den totala investeringskostnaden för de föreslagna åtgärderna uppgår till 219 mkr, 196 mkr är hyresgrundande och 23 mkr avser tidigarelagt underhåll och belastar Huge Fastigheter (bilaga 2). Investeringen inkl kapitalkostnad 202 mkr beräknas på 30 år vilket motsvarar en hyreshöjning om 10,2 mkr/år i 2014 års hyresläge (bilaga 1). Nuvarande hyra får lokalerna är 9,7 mkr/år (870 kr/kvm). Kommunens totala hyreskostnad efter ombyggnad blir 19,9 mkr/år (l 641 kr/kvm) exklusive moms i 2014 års hyresläge. Nuvarande hyra 9,7 mkr/år avslutas när produktionen struiar. Hyra under byggtid får de lokaler som ej berörs av denna ombyggnad (hus E och F) är beräknad till4,1 mkr/år exklusive moms. Tidplan Om alla komrotmala beslut är fattade under september månad 2014 bedömer vi att arbetena kan inledas i januari Enligt nedanstående preliminära tidsplan skulle den om- och tillbyggda Kvarnbergsskolan stå klar första kvatialet Indelning Etapp l Etapp 2 Avser I-lus A, B, C, G Hus D Period januari juli 2016 jtmi december 2016 Produktionstid ca 18 mån ca 6 mån Evakueringslokaler För att kunna genomfåra ombyggnaden måste stöne delen av skolan evakueras under byggtiden vilket kommer att möjliggöra en bättre produktion samt enklare arbetsmiljöhantering. Evakueringen sker till inhyrda paviljonger; två tillkommande paviljonger på Kvarnbergsskolans område samttill uppställda paviljonger som idag används får sågbäcksgymnasiet och är belägna på Gymnasievägen 17. Utspisning av skolans elever kommer till största delen att ske i en om- och tillbyggd kökoch matsalspaviljong på Gyrnnasievägen 17 (tidigare använd för sågbäcksskolans evakuering). Maten till denna produceras på Huddingegymnasiet där också en Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08~ Fax Orgnr

39 ~huge HF (4)... :: laborationssal för kemi/biologi samt 3 teorisalar fi1ms tillgängliga. Utspisning kommer också att ske i liten skala på Huddingegymnasiet och ett mindre antal elever medl:särskilda behov kommer att äta på Solfagraskolan. De tillfälliga lokalerna som sätts upp på Kvarnbergsskolan får en hyra om tkr/år och är planerade att stå uppställda 26 månader totalt (bilaga5). För de ombyggda paviljongerna vid Huddingegymnasiet blir hyran tkr/år och dessa ska stå uppställda i 22 månader (bilaga 6). Hyrorna är preliminära och kommer att justeras utifrån faktisk kostnad. Reservationer När den slutliga kostnaden är känd efter avslutat projekt görs en slutredovisning enligt överenskommelse med Huddinge kommun. Den slutliga kostnaden får avvika från hyresofferten med högst+ - l O %på investe1ingen. Vidare förbehåller vi oss rätten att indexreglera slutkostnaden i enlighet med SCB nya entreprenadindex för husbyggnad och anläggning. Kostnaderna är redovisade i prisläge mars I det fall projektet avbryts måste Huddinge kommun genom grundskolenänmden svara för hittills upparbetade kostnader för projektering; ca 8 mkr. Offerten är giltig till Med vänliga hälsningar Huge m:rk astighe~ o_,lf Ko,m- enrik Orneblad Affärsområdeschef Ekonomichef Bilagor l Hyresberäkning 2 Kostnadsberäkning 3 Ritningar 4 Tidplan 5 Hyresberäkning evakvid Kvarnbergsskolan 6 Hyresberäkning evak vid Huddingegymnasiet Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax Orgnr

40 ~huge /abt Bil1 Beräkning av hyra- Huge Fastigheter AB Projekt: Fastighet: Kvarnbergsskolan 5750 Grundhyra Investering kkr: Beräknad kostnad kkr: Enligt kostnadskalkyl Investering inkl kapitalkostnad under byggtid 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kapitalkostnad byggtid Beräknad byggtid, månad: Bokfört värde kkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde kkr: Utökat antal kvm: Totalt antal kvm: 2,75% 70% o o Avskrivningstid år Kapital investering Kapital bokf värde o o o o Drift Underhåll Ränta marklösen, beräknat på tkr Förslag ökad hyra/år, k kr: Ökad hyra, kr/kvm Kr/kvm ink/ nuvarande hyra Nuvarande hyra, kkr Total årshyra, kkr ) 5-årig statsobligation+ 1,5 %-enhet per den 1:a i månaden då hyresberäkning sker. SE GVB 5Y per : 1,25% Tillägg vid uthym till kommunen 1,50% 2) Index sätts till 70% 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor 21,7% 11,6% 6,6% 4,9%

41 ~huge /abt Bil5 Beräkning av hyra- Huge Fastigheter AB Projekt: Evakuering Slöjd, hemkunskap, musik, klassrum Fastighet: 5750 Kvarnbergsskolan Investering kkr: Beräknad kostnad kkr: Investering inkl 4% adm avg Investering inkl kapitalkostnad under byggtid 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kapitalkostnad byggtid Beräknad byggtid, månad: Bokfört värde kkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde kkr: Utökat antal kvm: Totalt antal kvm: 2,75% 70% 39 3 o o Avskrivningstid år Kapital investering Drift Underhåll Inhyra/år Förslag hyra/år, tkr: Hyra, kr/kvm , L-1 3_9_ ) 5-årig statsobligation+ 1,5 %-enhet per den 1:a i månaden då hyresberäkning sker. SE GVB 5Y per : 1,25% Tillägg vid uthym till kommunen 1,50% 2) Index sätts till 70% 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor 102,8% 48,1% 35,2% 21,7%

42 ~ huge /abt Bil6 Beräkning av hyra- Huge Fastigheter AB Projekt: Fastighet: Evakuering, klassrum, kök och matsal för Kvarnbergsskolan 5782 Kv Gymnasiet 4, Gymnasievägen 17 bakom HGY Investering kkr: Beräknad kostnad kkr: Komplettering mottagningskök och diskmoduler (inkl 4% adm avg) Investering inkl kapitalkostnad under byggtid 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kapitalkostnad byggtid Beräknad byggtid, månad: Bokfört värde kkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde kkr: Utökat antal kvm: Totalt antal kvm: 2,75% 70% 7 3 o o Avskrivningstid år Kapital investering Drift Underhåll Inhyra/år Förslag hyra/år, t kr: Hyra, kr/kvm 1 1, _l 2_6_ ) 5-årig statsobligation + 1, 5 %-enhet per den 1 :a i månaden då hyresberäkning sker. SE GVB 5Y per : 1,25% Tillägg vid uthym till kommunen 1,50% 2) Index sätts till 70% 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor 102,8% 56,8% 35,2% 21,7%

43 = FROKOK (111 l l l l l l l ~2 ~3 l < "'"/,;j~ ~!li,_'':.fi. MM81 FORKLARINGAR Alla må tt r mm $ treekad Inredning ingår inte. bekostas av hyresgästen. FORESKRIFTER HANVISNINGAR OISPONIBElT A.1S~ 10 ~~::IKFORRÅO 5 D UPPf~ÅUSRUM A16~ JO D i 1"":71.J ~~ = A1r- GRANSKNI NGSHANOLING SYSTEMHANDLING N\~ G ( F b A A113xx VIRKE!>FRO A112 LOI<ALISERINGSPLAN D" D" ~huge KVARNBERGSSKOLAN Ombyggnad OIIJUl- ~ PRQJ[KUN5YAAIG H05!($11\LAR[M B BRANOSKYOOSLAGEl AB ~ l l o.,..._.. 2 J l ORIGINALSKALA A 1 1: METER HU$ A PLAN 1. KALLARVÅNING tgl k,~=,~. --~~==~ r.~lij ~j]:~~~ A300-A ~-

44 RENSfRI (219 FÖRKLARINGAR Alla m~ t t i mm ~3 Db Darroppnare StreCka d mrednmg lnq~f Inte. bekostas av hyresgeisten UTRYMNIN(j VIAFONSTER UTRY MNIN G YIAfCNSTER SL '" FÖRESKRIFTER HANVISNINGAR ~ l o l ;!! MUSIKS.I.L 12 '"" A20l l II1::8JC OVANfORDORRARNA PÅ8m'P.l.YTTREO(H INREPARTI Al.,.-- SCEN A10t H.680 l l1 KLASSRUI'I "" ~ GRANSKNINGSHANOLING d ~~!! l l l HUS A PLAN 2 l1 KLASSRUM ~3 l1 KLASSI!Vt l1 KLASSRUM A209 ORIGINALSKALA A1 1:100 l1 10METER ~ LO!< ALISERINGSPLAN KVARNSERGSSKOLAN ~- Ombyggnad ~ FJ(W(IN61'NIOrll! lffi!.wo(h VP8t~A8 [.t.fll[ki(:plan 08-~~1 ) S02l J. BS'lSO B BIW{)SKYOOSI.AG(TA8 - m< """""' ca -~ 201~ - HUS A PLAN 2, BOTTENVÅNING ~ A1U.?O Al1:200 AJOO-A l1 f l l l l. Ii ' l!

45 FÖR KLARINGAR Alla mått 1 mm streckad in redn ing mgår inte. bekostas av hyresgästen. FORESKRIFTER HANVISNINGAR KONTOR... Bl ' KONTOll A.331 ' KONTOR AJH ' KONTOR AH~ EXPE01110N AHS ' lieklor All6 ' KLASSf!VM A301 l2 GIIUPPIIUH KL... SSIIUH Al1S " Al~ KLASSIIUM Al14 " LOKALISERINGSPLAN KLASSIIUM Alll l2 KLASSIIUH Al Il l2 KLASSIIUM AllO l2 I(LASSIIUH A}OS l2 ~huge KVARNBERGSSKOLAN E A8 TEK NOPLAN 8 8RANOSKYOOSLAGET AS S'1S ne -ss ] ~ i l l,... ~- - ORIGINALSKALA A1 1: METER HUS A PLAN 3. VÅNING ltr r.,~mco.--<0~..00,_ r,o-j llli :~U~~ A300-A ~

46 FÖRKLARINGAR Alla mått 1 mm ~3 streckad lnrednmg mgår mte. bekostas av hyresgeisten FORESKRIFTER HANVISNINGAR KEt11 o "" 12 o 32 KlASSIWM A40) Al~ HUS A PLA N 4 ~2 ~3 o 2 J l,... ~- - - L t O-RIG_IN_A_LS_KA_L_A_A_1_11_Do ~:J~\~ 10 METER LOI<ALISERINCSPLAN ~- f KVARNBERGSSKilAN,~ ()nby!l!jlad HUS A PLAN 4. VÅNI.NG 2TR t...,;;-----,-;mo'""'" ro;--lu ~~~A~30~0~-A~0~4~00~0~-5~7~50~3~1----~~ ~ J.

47 HUS [ PLAN 2 HUS G PLAN 2 N\~ ~ ~ b l l

48 l l l \ \. / l l : l,l / GRANSKNINGSHANDLING l ~,~~=k~~~=kd """ " ~-=--=--=--!Wl~ ;---- ;;r:: ~;!~,- SYSTEMHANDLING N\~ G F G::::J' 0 ~huge KVARtll(RGSSKCl.AN OrroyCJI]lad LOI<AUS(RINCSf>l.AN / l l ~--~~~----~ ~,.! b-----.=..,-----r.;--lh L_--~~~----~~~~~~~~~~~~ ~'-l' --L ~~--LU~~~~~~--~---~--'~ ----~~ ~ ~~~~~ J ~ ; t

49 ~huge PROJEKTTIDPLAN- KVARNBERGSSKOLAN PRODUKTION l haklin Detaljplaneändring Detaljplan antagen Detaljplan laga kraft 9 månade1må on to on to on må lS fr dagar må fr månadel må fr 14-0S-02 SH-projektering A, K, LA in kl. ledningar i må fr SH-projektering A, K, LA in kl. ledningar i Kalkyl A, K, LA, mark in kl. ledningar i mark Leverens inst. Kalkyler Sammanställning kalkyler Skarp Hyresoffert Nämndhantering- GSN, KS, KF Beslut om genomförande av månader 2 veckor må fr l dag fr fr veckor ti må 14-0S-OS 3 veckor må fr 14-0S-09 3,S månac må 14-0S-12 fr O veckor må må Kalkyl A, K, LA, mark inkl ,5 Beslut om genomförande av 08 se p 565 dagar må fr månade1må fr ls månad må ls-01-0s fr fr lS TE l SAMVERKAN Projektering... 6 månader l månad må S fr dagar må fr veckor må S fr veckor må fr Inflyttning Hus A, B, C, G Evakuering till Kvarnbergsskolans paviljonger 590 dagar on ti ,1S måna on fr S dagar må fr ls Evakuering till "Sågbäckspaviljongerna" 4S dagar må fr ls Paviljonger i i ~ paviljonger på Kvarnbergsskolan till "Sågbäckspaviljongerna" 25 dagar Evakuering till Kvarnbergsskolans 45 dagar Avetablering sågbäckspaviljonger samt l månad må fr NO-paviljongen på Kvarnbergsskolan Av<,tal>leringSågbäckspaviljonger samt NO-pa,vilj,onlgenpå Kvarnbergsskolan l månad Avetablering Slöjd & hemkunskapspaviljongen l månad on ti Avetablering Slöjd & >ernktmslka~osp;>viljon,gen l månad

50 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (2) HANDLÄGGARE Kaaman Modig, Eva Kommunstyrelsen Sammanträdestider för planerings- och personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanträdestider för kommunfullmäktige år 2015 fastställs i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 september Kommunstyrelsens beslut för egen del Sammanträdestider för kommunstyrelsen och planerings- och personalutskottet år 2015 fastställs i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 september Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har utarbetat ett förslag till sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och planerings- och personalutskottet för år Förslaget framgår av bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 september Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Eva Kaaman Modig Kommunsekreterare POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (2) Bilaga Sammanträdestider för planerings- och personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2015 Beslutet delges Samtliga nämnder

52 Bilaga 1 (Dnr KS-2014/ ) Sammanträdestider för planerings- och personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2015 PPU Gruppmöten KS KF onsdag, kl. 9 torsdagar måndag, kl. 18 måndag, kl januari 12 januari 22 januari 26 januari 9 februari 4 februari 26 februari 2 mars 16 mars 18 februari PPU-konferens 4 mars 26 mars 30 mars 13 april Info-KS 20 april 1 april 23 april 27 april 11 maj 6 maj Anmälan av förslag - Mål och Budget 21 maj 25 maj, budget 8 juni, budget kl juni, tisdag - reserv 3 juni 11 juni 15 juni 27 augusti 31 augusti 14 september 2 september 24 september 28 september 12 oktober 7 oktober 15 oktober 19 oktober 2 november Info-KS 9 november 4 november 19 november 23 november 7 december 2 december 10 december 14 december

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) HANDLÄGGARE Helena Sundström Kommunstyrelsen Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! - svar på motion väckt av Lars Björkman (HP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2014 anses motionen besvarad. 2. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram samarbetsformer för gestaltningen och förvaltningen av kommunens allmänt tillgängliga gröna rum tillsammans med andra berörda aktörer. Sammanfattning Lars Björkman (HP) har väckt en motion angående behovet av en ansvarig stadsträdgårdsmästare i Huddinge kommun och yrkar på att en tjänst inrättas. Motionären pekar på behovet av en professionell funktion som säkerställer gestaltningen av de gröna rummen. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren och anser därför att det inte finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Skötsel och utveckling av parker ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsens förvaltning betonar vikten av det offentliga rummet och attraktiva parker av hög kvalitet för att kunna förverkliga intentionerna i Översiktsplan 2030 och den förtätning som föreslås. Motionen om stadsträdgårdsmästare togs upp i kommunstyrelsen den 17 juni 2013, 11, men återremitterades för ytterligare beredning. Beskrivning av ärendet Lars Björkman (HP) har väckt en motion angående behovet av en ansvarig stadsträdgårdsmästare i Huddinge kommun och yrkar på att en tjänst inrättas. Motionären pekar på behovet av en professionell funktion som säkerställer gestaltningen av de gröna rummen. Lars Björkman (HP) undrar vem som står POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) för det gröna perspektivet i planering, utformning samt skötsel av tätortsmiljöer, trafikplatser, skolgårdar, lekplatser mm. Han anser att det finns många fina naturreservat i kommunen men att det gröna inslaget i vardagen är något torftigt. Lars Björkman (HP) hävdar att en stadsträdgårdsmästare har stora möjligheter och uppgifter; bland annat att identifiera, bevara och utveckla värden i stadsbilden och landskapet. Tjänsten skulle kunna utveckla och marknadsföra kommunen med hjälp av trädgårdsturism och ha en rådgivande funktion gentemot fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har lämnat sina synpunkter på motionen i beslut den 31 mars Motionen om stadsträdgårdsmästare togs upp i kommunstyrelsen den 17 juni 2013, 11, men återremitterades för ytterligare beredning. Remissinstansernas yttranden Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden lämnar samma yttrande. Nämnderna ställer sig positiva till motionärens önskan att gestaltningen av de gröna, framförallt tätortsnära, värdena ska ges större tyngd och betydelse. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under senaste åren satsat på dessa frågor genom att anställa en landskapsarkitekt och har förstärkt med en projektanställning under Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under åren tagit fram flera program och planer vars syfte är att förbättra Huddinge gröna miljöer bland annat ett gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer, ett lekplatsprogram och under 2012 fick förvaltningen ett riktat uppdrag att ta fram en parkstrategi för utvecklingen av kommunens parker. På gatu- och parkdriftavdelningen genomfördes under 2012 en kompetenssatsning för att höja parkarbetarnas växtkunnande. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har för 2013 fått ett riktat uppdrag att arbeta med ljusdesign, vilket också innebär en satsning på offentliga miljöer. Nämnderna gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren. Nämnderna anser därför inte att det finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Förvaltningens synpunkter Utöver de arbeten miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden nämner, har även ett upprustningsprogram tagits fram för skol- och förskolegårdar och

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) samhällsbyggnadsnämnden har godkänt ett parkprogram som ska antas av kommunfullmäktige. Parkprogrammet stödjer sig på Huddinges Översiktsplan 2030 där behovet av attraktiva parker och mötesplatser framhålls. Syftet med programmet är att ge en helhetsbild av kommunens rekreations- och landskapsvärden och ge riktlinjer för parkernas utveckling. Programmet innehåller en generell parkstrategi för Huddinges parker och en parkplan med mer konkreta förslag till åtgärder. Tillsammans med lekplatsprogrammet innebär parkprogrammet en ökad satsning på Huddinges utemiljöer. Lekplatsprogrammet godkändes av kommunfullmäktige i december 2013 och syftar till att ge riktlinjer för den kommunala lekplatsplaneringen. Programmet innehåller både allmänna principer för lekplatsutformning och förslag till åtgärder under perioden I programmet föreslås samhällsbyggnadsnämnden samverka med övriga nämnder för att med samlade medel satsa på barnens lekmiljöer. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under det senaste året även utfört en hel del satsningar. Bland annat pågår det en satsning på större temalekplatser med egen karaktär i varje kommundel, vilket ingår i lekplatsprogrammets åtgärder. Masmo tunnelbanetorg är färdigbyggt och arbete med Solhagaparken pågår. Under året kommer en upprustning av Vårbyparken att påbörjas. Parkfrågorna har fått ytterligare en ökad tyngd då miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen under det senaste året har förstärkt med ytterligare en fast anställd landskapsarkitekt, vilket innebär att det nu finns två landskapsarkitekter. Avdelningen har även i år en landskapsarkitekttrainee. Med anledning av att kommunstyrelsen återremitterade ärendet för vidare beredning har kommunstyrelsens förvaltning som ett komplement bland annat gjort en mindre kartläggning över hur några andra kommuner hanterar denna fråga samt hur Huge Fastigheter AB arbetar med parkfrågor. Botkyrka kommun har en organisation liknande Huddinges med parkfrågorna under gata- och parkavdelningen. Sammanlagt arbetar fem personer med frågor berörande park och grönområden, varav två landskapsingenjörer, två landskapsarkitekter och en person med skogsfrågor. Haninge kommun har sedan 1970-talet en stadsträdgårdsmästare. Dagens stadsträdgårdsmästare är chef för avdelningen Park och natur som ligger under kommunens stadsbyggnadsförvaltning. Avdelningen består, förutom av stadsträdgårdsmästaren, av en parkingenjör, en landskapsarkitekt och två arbetsledare. Stadsträdgårdsmästare har en egen budget och ett verksamhetsoch personalansvar.

56 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) Stockholm stad har också en stadsträdgårdsmästare sedan många år. Tjänsten innebär bland annat delaktighet i planering av stadens övergripande grönstruktur, i översiktsplanering och att vara enhetschef över 14 personer med fördelat områdesansvar för alla stadsdelar, några trädexperter och en person med ansvar för de kommuncentrala parkerna. Enheten genomför tillsammans med stadsdelarna parkupprustningar och parkplaner och arbetar till exempel med parkprogram och stadens blomsterprogram. Verksamma inom Haninge och Stockholms kommuner framhåller vikten av att ge stadsträdgårdsmästaren en egen organisation med personal- och budgetansvar och inte bara inrätta en konsultationstjänst. I Huddinge kommun har Huge Fastigheter AB förvaltningsansvar för många grönområden, till exempel Vårbybadet och Flottsbro-området som är allmänt tillgängliga. Huge har trädgårdsansvariga inom varje distrikt i kommunen. Den trädgårdsansvarige ansvarar för en egen budget och har en egen grupp personer som arbetar och planerar trädgårdsfrågor inom distriktet. De trädgårdsansvariga har antingen en gedigen och lång erfarenhet eller är utbildade trädgårdsmästare. Det offentliga rummet och attraktiva parker och miljöer av hög kvalité är av största vikt för att kunna förverkliga intentionerna i Översiktsplan 2030 och den förtätning som föreslås. För att Huddinge kommun ska kunna växa och nå målet att bli en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i anser kommunstyrelsens förvaltning att det är av stor betydelse att det finns resurser för investering och drift i parker och grönområden. Huddinge har arbetat fram ett parkprogram som visar på kommunens höga ambitioner. För att kunna genomföra programmet när det antas är frågan om resurser för utbyggnad och skötsel av stor vikt. Skötsel och utveckling av parker ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och budget. För utvecklingen av kommunens allmänt tillgängliga parker och grönområden föreslår kommunstyrelsens förvaltning att samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med Huge Fastigheter AB och andra aktörer i Huddinge som förvaltar gröna rum tar fram samarbetsformer för gestaltning och förvaltning. På miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen pågår för närvarande en organisationsöversyn. Kommunstyrelsens förvaltning anser att resursfrågan för utvecklingen av kommunens offentliga miljöer och bedömning av behov av stadsträdgårdsmästare bör beaktas inom ramen för denna översyn.

57 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringsdirektör Bilagor Bilaga 1. Motion Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! väckt av Lars Björkman (HP) Bilaga 2. Miljönämndens beslut Bilaga 3. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Bilaga 4: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tjut daterat den 22 februari 2013 Bilaga 5: Kommunstyrelsens beslut om återremittering, 17 juni 2013, 11, Beslutet delges Lars Björkman (HP) Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden

58 Motion till kommunfullmäktige i Huddinge kommun Huddinge Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! När man talar om en kommuns estetiska värde så är det ofta de gröna områdenas gestaltning tillsammans med deras rekreativa och sociala betydelse som omnämns i första hand. Grönområden bör planeras, gestaltas och förvaltas under ledning av en stadsträdgårdsmästare. Stadsträdgårdsmästarens huvudsakliga funktion är att bevaka uterummets estetiska värden, men även, tillsammans med stadsarkitekter, miljöansvariga och andra samhällsplanerande funktioner, utveckla städerna mot att bli, trivsamma, säkra och funktionella miljöer för sina invånare. Varför behöver Huddinge en stadsträdgårdsmästare? Nu när Huddinge under de kommande åren kommer att växa med rekordfart, och nya bostadsområden ska planeras är det oerhört viktigt att en professionell funktion finns för att säkerställa gestaltningen av det gröna rummet inom dessa. Huddinge har en gammal trädgårdstradition, men vem står i dag för det gröna perspektivet i planering, utformning och skötsel av miljöer i tätorter, vid trafikplatser och hållplatser, på skolgårdar och lekplatser, längs de större vägarna, och så vidare? När vi säger att Huddinge har en närhet till naturområden är det främst natur- och kulturlandskapet vi tänker på, då i form av alla våra fina naturreservat. Det finns mindre lustiga platser som besökare i Huddinge välkomnas av och som kommuninvånare dagligen kan uppleva som sparfattigt avseende det gröna inslaget i vardagen. En stadsträdgårdsmästare med kunskap och visioner kan identifiera, bevara och utveckla värden som finns i stadsbilden och landskapet. Hjälpa till att åstadkomma användbara, karaktärsfulla och sköna utemiljöer när nya bostadsområden planeras. Ha en rådgivande roll gentemot markägare och samfälligheter. Hålla koll på underhållet av skol- och förskole gårdar. Stödja kontakten mellan kommunen och till exempel Riksantikvarieämbetet och fastighetsverket. Se till att kommunen utvecklar och marknadsför sig med hjälp av trädgårdsturism. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Huddingepartiet på att kommunfullmäktige beslutar att: Huddinge kommun planerar för och inrättar en tjänst som ansvarig stadsträdgårdsmästare. Lars Björkman Huddingepartiet

59 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 11 mars Miljönämnden 19 mars Diarienummer MN Remiss: Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! Motion väckt av Lars Björkman (HP) Miljönämndens beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna en motion från Lars Björkman (HP) om att inrätta en stadsträdgårdsmästartjänst till nämnden för yttrande. Förvaltningen ser positivt på motionärens önskan att gestaltningen av gröna miljöer ska få större betydelse. Huddinge kommun saknade tidigare en medveten parkplanering men de senaste åren har detta ändrats. Landskapsarkitektkompetens i kombination med flera framtagna planer och program under har skapat ett ökat fokus på parkgestaltning. Förvaltningen har både 2012 och 2013 fått riktade uppdrag som behandlar gestaltning av offentliga miljöer; 2012 ett riktat uppdrag att ta fram en parkstrategi för utvecklingen av kommunens parker och 2013 ett uppdrag att arbeta med ljusdesign. På gatu- och parkdriftavdelningen genomfördes under 2012 en kompetenssatsning för att höja parkarbetarnas växtkunnande. Förvaltningen gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren. Förvaltningen anser därför inte att det finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Förvaltningen föreslår att nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsen; Akten Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

60 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 11 mars Samhällsbyggnadsnämnden 21 mars Diarienummer SBN GK 2013/41 Remiss: Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare Svar på motion väckt av Lars Björkman (HP) Samhällsbyggnadsnämndens beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Överläggning i samhällsbyggnadsnämnden Tomas Hansson (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Marica Lindblad (MP) yrkar att nämnden tillstyrker motionen. Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Marica Lindblad (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Suppleantyttrande Lars Björkman (HP) anmäler suppleantyttrande. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna en motion från Lars Björkman (HP) om att inrätta en stadsträdgårdsmästartjänst till nämnden för yttrande. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

61 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 11 mars Samhällsbyggnadsnämnden 21 mars Diarienummer SBN GK 2013/41 Sammanfattning forts. Förvaltningen ser positivt på motionärens önskan att gestaltningen av gröna miljöer ska få större betydelse. Huddinge kommun saknade tidigare en medveten parkplanering men de senaste åren har detta ändrats. Landskapsarkitektkompetens i kombination med flera framtagna planer och program under har skapat ett ökat fokus på parkgestaltning. Förvaltningen har både 2012 och 2013 fått riktade uppdrag som behandlar gestaltning av offentliga miljöer; 2012 ett riktat uppdrag att ta fram en parkstrategi för utvecklingen av kommunens parker och 2013 ett uppdrag att arbeta med ljusdesign. På gatu- och parkdriftavdelningen genomfördes under 2012 en kompetenssatsning för att höja parkarbetarnas växtkunnande. Förvaltningen gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren. Förvaltningen anser därför inte att det finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsen; Akten Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

62 Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden FÖRSLAG Ärende 11: Remiss: Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! -Motion väckt av Lars Björkman (HP)- svar till kommunstyrelsen Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka motionen. Bakgrund Huddinge kommun är en växande kommun. Vi ser många nya spännande projekt som är på gång. Dessa nya områden behöver en långsiktig skötsel för att utvecklas till de gröna oaser som är tanken när de projekteras. Normalt när man gör investeringar så har en anläggning sitt högsta värde vid nyanläggningstillfället För byggnader synliggör man det med avskrivningar i den ekonomiska redovisningen. För markanläggningar gör man det normalt inte, men man räknar ändå med att de förlorar i värde när de åldras. Till skillnad mot dessa typer av anläggningar så ska gröna miljöer öka i värde med tiden. Till exempel ett nyetablerat träd har normalt ett värde på runt :- När detta träd uppnår en ålder av 100 år så är inte ett värde av :- orimligt, utan snarare ett förväntat utfall. Till detta kommer de rent estetiska värdena. För att få denna tillväxt är det viktigt att kunna ge rätt skötsel under dess uppväxttid, och det kräver kunskap och planering. Redan på projekteringsstadiet läggs grunden för hur skötselintensiva ytorna blir i framtiden, och där är det viktigt att skötselaspekter kommer in. En stadsträdgårdsmästare skulle kunna bidra med kunskap om långsiktig planering av våra gröna miljöer. För ~ ilj öpar ti et de. Gröna. Jf Ct-ttl c,.>&~..,a d~.ke 1 Marica Lindblad

63 Suppleantyttrande till Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde torsdagen den 21 mars 2013 Ärende 11: Remiss: Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! Motion väckt av Lars Björkman (HP) svar till kommunstyrelsen I motionssvaret så anser förvaltningen att intentionen i motionen är bra, men dock så förslås ett avslag på densamma. Huddingepartiet anser att det är av största vikt att vi får ett övergripande ansvar för vår planering av det gröna rummet i Huddinge. Om vi ser på våra grannkommuner, där en del har en liknande funktion, så välkomnas man på ett betydligt trevligare sätt med exempel vis en trevlig grönska, planteringar med kommunens vapen med mera. En stadsträdgårdsmästare med kunskap och visioner kan identifiera, bevara och utveckla värden som finns i stadsbilden och landskapet. Hjälpa till att åstadkomma användbara, karaktärsfulla och sköna utemiljöer när exempel vis nya bostadsområden planeras. Hade jag varit ordinarie så hade jag tillstyrkt motionen. Lars Björkman Huddingepartiet

64 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 22 februari 2013 GK-2013/41 KS-2012/ (3) HANDLÄGGARE Camilla Fransson Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare - svar på motion väckt av Lars Björkman(HP) Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna en motion från Lars Björkman (HP) om att inrätta en stadsträdgårdsmästartjänst till nämnden för yttrande. Förvaltningen ser positivt på motionärens önskan att gestaltningen av gröna miljöer ska få större betydelse. Huddinge kommun saknade tidigare en medveten parkplanering men de senaste åren har detta ändrats. Landskapsarkitektkompetens i kombination med flera framtagna planer och program under har skapat ett ökat fokus på parkgestaltning. Förvaltningen har både 2012 och 2013 fått riktade uppdrag som behandlar gestaltning av offentliga miljöer; 2012 ett riktat uppdrag att ta fram en parkstrategi för utvecklingen av kommunens parker och 2013 ett uppdrag att arbeta med ljusdesign. På gatu- och parkdriftavdelningen genomfördes under 2012 en kompetenssatsning för att höja parkarbetarnas växtkunnande. Förvaltningen gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren. Förvaltningen anser därför inte att det finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Förvaltningen föreslår att nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Huddinge

65 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 22 februari 2013 GK-2013/41 KS-2012/ (3) Beskrivning av ärendet Lars Björkman (HP) har ställt en motion angående behovet av en ansvarig stadsträdgårdsmästare i Huddinge kommun och yrkar på att en tjänst inrättas. Motionären pekar på behovet av en professionell funktion som säkerställer gestaltningen av de gröna rummen. Björkman undrar vem som står för det gröna perspektivet i planering, utformning samt skötsel av tätortsmiljöer, trafikplatser, skolgårdar, lekplatser mm. Han anser att det finns många fina naturreservat i kommunen men att det gröna inslaget i vardagen är något torftigt. Björkman hävdar att en stadsträdgårdsmästare har stora möjligheter och uppgifter; bl a att identifiera, bevara och utveckla värden i stadsbilden och landskapet. Tjänsten skulle kunna utveckla och marknadsföra kommunen med hjälp av trädgårdsturism och ha en rådgivande funktion gentemot fastighetsägare. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till motionärens önskan att gestaltningen av de gröna, framförallt tätortsnära värdena ska ges större tyngd och betydelse. Huddinge kommun har under många år saknat en medveten parkplanering och uttalad satsning på gestaltad grönska. De senaste åren har dock situationen förbättrats avsevärt. Förvaltningen inrättade en landskapsarkitekttjänst på gatu- och trafikavdelningen 2008 och kommer att förstärka med en projektanställning under Förvaltningen har under åren tagit fram flera program och planer vars syfte är att förbättra Huddinge gröna miljöer. Ett gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer (sk möbelprogram) togs fram av de bägge gatuavdelningarna för att skapa en större enhetlighet när det gäller parkutrustning som t ex bänkar mm. Förvaltningen har under 2012 tagit fram ett Lekplatsprogram som innebär ökade satsningar på de kommunala lekplatserna fram till Under 2012 fick förvaltningen ett riktat uppdrag att ta fram en parkstrategi för utvecklingen av kommunens parker som kommer tas upp i SBN 25/4. Detta parkprogram innehåller riktlinjer för parkplaneringen fram till år 2022 samt åtgärdsförslag för satsningar i parkmiljöerna. Det program för den offentliga miljön som togs fram för Flemingsberg 2011 har genererat flera upprustningsprojekt där exempelvis Visättra torg genomförs just nu. En handlingsplan för trygghetsskapande åtgärder i Masmo-Vårby-Haga togs fram 2011 och har resulterat i upprustningsprojekt i Solhagaparken samt Masmo T-banetorg. I större utbyggnadsprojekt som t ex Vistaberg, Storängen och Västra Balingsnäs tas det fram särskilda gestaltningsprogram där den offentliga miljön ges stort

66 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 22 februari 2013 GK-2013/41 KS-2012/ (3) utrymme. På gatu- och parkdriftavdelningen genomfördes under 2012 en kompetens-satsning för att höja parkarbetarnas växtkunnande. Förvaltningen har av nämnden under 2013 fått ett riktat uppdrag att arbeta med ljusdesign, vilket också innebär en satsning på offentliga miljöer. Förvaltningen gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren. Förvaltningen anser därför inte att det finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Med hänvisning till ovanstående föreslår förvaltningen att nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Helén Mårtensson Förvaltningschef Annika Feychting Chef gatu- och trafikavdelningen Bilagor Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare Motion väckt av Lars Björkman (HP) Beslutet delges Akten KS

67 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 17 juni Paragraf Diarienummer KS-2012/ Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! - svar på motion väckt av Lars Björkman (HP) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Sammanfattning Lars Björkman (HP) har väckt en motion angående behovet av en ansvarig stadsträdgårdsmästare i Huddinge kommun och yrkar på att en tjänst inrättas. Motionären pekar på behovet av en professionell funktion som säkerställer gestaltningen av de gröna rummen. Miljönämnden och Samhällsbyggnads-nämnden gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren och anser därför att det inte finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Skötsel och utveckling av parker ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsens förvaltning betonar vikten av det offentliga rummet och attraktiva parker av hög kvalitet för att kunna förverkliga intentionerna i Översiktsplan 2030 och den förtätning som föreslås. Överläggning Daniel Dronjak Nordqvist (M) yrkar att ärendet återremitteras för ytterligare beredning. I övrigt yttrar sig Lars Björkman (HP), Marica Lindblad (MP), Britt Björneke (V) och Ann-Marie Högberg (S) i ärendet. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer proposition om bifall till att ärendet återremitteras mot bifall till att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutat återremittera ärendet. Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden

68 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (3) HANDLÄGGARE Joel Edding Kommunstyrelsen Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! - svar på motion väckt av Lars Björkman (HP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2013 anses motionen besvarad. Sammanfattning Lars Björkman (HP) har väckt en motion angående behovet av en ansvarig stadsträdgårdsmästare i Huddinge kommun och yrkar på att en tjänst inrättas. Motionären pekar på behovet av en professionell funktion som säkerställer gestaltningen av de gröna rummen. Miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren och anser därför att det inte finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Skötsel och utveckling av parker ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsens förvaltning betonar vikten av det offentliga rummet och attraktiva parker av hög kvalitet för att kunna förverkliga intentionerna i Översiktsplan 2030 och den förtätning som föreslås. Beskrivning av ärendet Lars Björkman (HP) har väckt en motion angående behovet av en ansvarig stadsträdgårdsmästare i Huddinge kommun och yrkar på att en tjänst inrättas. Motionären pekar på behovet av en professionell funktion som säkerställer gestaltningen av de gröna rummen. Lars Björkman (HP) undrar vem som står för det gröna perspektivet i planering, utformning samt skötsel av tätortsmiljöer, trafikplatser, skolgårdar, lekplatser mm. Han anser att det finns många fina naturreservat i kommunen men att det gröna inslaget i vardagen är något torftigt. Lars Björkman (HP) hävdar att en stadsträdgårdsmästare har stora möjligheter och uppgifter; bl a att identifiera, bevara och utveckla värden i stadsbilden POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (3) och landskapet. Tjänsten skulle kunna utveckla och marknadsföra kommunen med hjälp av trädgårdsturism och ha en rådgivande funktion gentemot fastighetsägare. Remissinstansernas yttranden Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden lämnar samma yttrande. Nämnderna ställer sig positiva till motionärens önskan att gestaltningen av de gröna, framförallt tätortsnära värdena ska ges större tyngd och betydelse. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under senaste åren satsat på dessa frågor genom att anställa en landskapsarkitekt och kommer att förstärka med en projektanställning under Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under åren tagit fram flera program och planer vars syfte är att förbättra Huddinge gröna miljöer bland annat ett gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer, ett lekplatsprogram och under 2012 fick förvaltningen ett riktat uppdrag att ta fram en parkstrategi för utvecklingen av kommunens parker. På gatu- och parkdriftavdelningen genomfördes under 2012 en kompetenssatsning för att höja parkarbetarnas växtkunnande. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har för 2013 fått ett riktat uppdrag att arbeta med ljusdesign, vilket också innebär en satsning på offentliga miljöer. Nämnderna gör bedömningen att det gröna perspektivet och gestaltningen av de offentliga miljöerna har fått ett ökat utrymme de senaste åren. Nämnderna anser därför inte att det finns behov av en särskild stadsträdgårdsmästartjänst i nuläget. Förvaltningens synpunkter Utöver de arbeten som miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden nämner har även ett upprustningsprogram tagits fram för skol- och förskolegårdar. Offentliga miljöer och parker av hög kvalité är av högsta vikt för att skapa ett attraktivt samhälle. I takt med att kommunen förtätas ökar vikten och behovet av att ha parker av en hög kvalitet. Skötsel och utveckling av parker ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och budget och om nämnden anser att en stadsträdgårdsmästare inte behövs så instämmer kommunstyrelsens förvaltning i denna bedömning. Det offentliga rummet och attraktiva parker av hög kvalité är av största vikt anser förvaltningen för att kunna förverkliga intentionerna i Översiktsplan 2030 och den förtätning som föreslås.

70 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (3) Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Joel Edding Samhällsplanerare Bilagor Bilaga 1. Motion Huddinge behöver en stadsträdgårdsmästare! väckt av Lars Björkman (HP) Bilaga 2. Miljönämndens yttrande Bilaga 3. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Beslutet delges Lars Björkman (HP) Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden

71 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng Kommunstyrelsen Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 september 2014, anses motionen besvarad. Sammanfattning Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) inkom den 10 mars 2014 med en motion med förslag om att kommunen utarbetar en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning. Motionärerna menar att kommunen tydligt behöver nå ut med information om vad som gäller på platsen och säkerställa att informationen kommuniceras med de personer som finns i bosättningen. Motionen har skickats på remiss till socialnämnden, miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Av remissvaren framgår att miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen efter ett ingripande mot en illegal bosättning 2011 tog fram en handlingsplan, vars syfte var att ge rekommendationer för ett rättsäkert och effektivt förfarande. Socialnämnden menar att de åtgärder som motionärerna föreslår redan utförs vid upptäckt av nya bosättningar och enkelt kan skrivas ner i form av en checklista. Kommunstyrelsens förvaltning har i samband med de illegala bosättningar som förekommit inom kommunen under senare tid sett ett behov av och därefter utvecklat instruktioner som tydliggör hur kommunen ska agera vid förekomst av olaga vistelse på kommunal mark. I instruktionerna, som ligger i linje med vad som föreslås i motionen, tydliggörs bland annat ansvarsfördelning och roller inom kommunen. Mot bakgrund av ovanstående anses motionen besvarad. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

72 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (5) Beskrivning av ärendet Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) inkom den 10 mars 2014 med en motion med förslag om att kommunen utarbetar en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning (bilaga 1). Motionärerna framhåller att problem i form av bland annat nedskräpning och otillåten avverkning av träd förekommit till följd av de bosättningar som funnits i Huddinge. Kommunen behöver därför tydligt nå ut med information om vad som gäller på platsen och säkerställa att informationen kommuniceras med de personer som finns i bosättningen. Motionärerna föreslår att kommunen utarbetar en arbetsmetod/handlingsprogram med enkla och lättfattliga punkter som aktiveras i samband med att det kommer in rapporter om nya bosättningar. Inom ramen för ett sådant arbete bör ett antal nyckelpersoner/funktioner finnas med som kommunicerar och säkerställer att informationen når berörda förvaltningar. Motionärerna föreslår att en checklista utarbetas med följande punkter: Vem/vilka enheter ska underrättas när det kommer information om ny bosättning? Besök på plats i bosättningen för att skapa sig en ögonblicksbild. Vilka ytterligare språk behöver kommunen för att kommunicera på plats? Behövs tolk? Behöver det tas fram informationsmaterial på annat språk än svenska/engelska? Berätta om vad som gäller på platsen i form av gränser till naturreservat etc. Ev. spärrmarkeringar och band för att underlätta gränsmarkeringar. Kan kommunen ställa upp toalettvagnar, vattentankar och container? Kontakter med frivilligorganisationer. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar: - Att utarbeta en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EUmedborgare i samband med bosättning.

73 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (5) Remissvar Motionen har skickats på remiss till socialnämnden, miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Socialnämnden Socialnämnden ser frågan med tältlägren (bosättningarna) i kommunen som viktig och angelägen men menar att det bör klargöras att frågan i huvudsak är av regional karaktär och att en eventuell strategi därför bör utformas av Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Socialnämnden skulle välkomna en sådan strategi (bilaga 2). Socialnämnden framhåller att när nya tältläger eller liknande bosättningar upptäcks i Huddinge besöker alltid någon från kommunen dessa. Om det finns anledning för besök av socialtjänsten, till exempel för att utesluta närvaro av barn eller sjuka personer, genomförs det alltid. Förvaltningen följer Socialstyrelsens rekommendationer och föreskrifter vad gäller bistånd till enskilda EU-medborgare. Utrymmet för att agera är dock begränsat och hjälp som kan erbjudas tas i regel inte emot. 1 Socialnämnden menar att de åtgärder som motionärerna föreslår redan utförs vid upptäckt av nya bosättningar och enkelt kan skrivas ner i form av en checklista. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med likalydande synpunkter i sina remissvar (bilaga 3). Nämnderna framhåller att de bosättare som de uppfattar att motionen handlar om inte är hemlösa i traditionell mening. De bosättare som kommer har ofta en fast bostad i ett annat land som de förr eller senare återvänder till. Nämnderna hänvisar till att Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har tagit upp frågan om en regional strategi för hemlösa EU-migranter. KSL rekommenderar även länets kommuner att underteckna ett förslag till en ny överenskommelse mellan kommunerna. Överenskommelsen ger en praktisk vägledning till kommunerna för hur de ska agera när hemlösa rör sig mellan kommunerna i länet. Nämnderna menar att det således finns behov av lösningar på regional nivå, men anger samtidigt att de bedömer att det kommer att ta lång tid att genomföra. Det bästa vore en lösning på nationell nivå. 1 Det kommunen kan erbjuda medborgare från EU-land är mat, logi och hemresa till det egna landet. Detta ska göras i undantagsfall, främst för att förhindra en akutsituation eller liknande.

74 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde under 2011 ett ingripande mot en omfattande och långvarig illegal bosättning i Kungens Kurva. Arbetsinsatsen visade sig vara komplicerad, vilket föranledde att en handlingsplan togs fram och godkändes av förvaltningens ledningsgrupp. Syftet med handlingsplanen var att, baserat på erfarenheter av ingripandet, ge rekommendationer för ett rättsäkert och effektivt förfarande. Nämnderna anger att problemet med illegala bosättningar i Huddinge har eskalerat det senaste året och instämmer i att det numera föreligger ett behov av en handlingsplan till stöd för förvaltningarnas arbete att på ett säkert sätt hantera akuta frågor om bosättningar. Nämnderna betonar att det är viktigt att ansvarsfördelning och roller tydliggörs i en handlingsplan. Förvaltningens synpunkter Akut hemlösa EU-medborgare har blivit allt mer synliga i Sverige och även i många andra EU-länder under de senaste åren. För att få till en långsiktig lösning på den problematik som detta innebär fodras samarbete mellan länderna och ett övergripande arbete på EU-nivå. På kort sikt måste det enskilda landet/regionen kunna hantera situationen. Kommunstyrelsens förvaltning har i samband med de illegala bosättningar som förekommit inom kommunen under senare tid sett ett behov av och därefter utvecklat instruktioner som tydliggör hur kommunen ska agera vid förekomst av olaga vistelse på kommunal mark. I instruktionerna, som ligger i linje med vad som föreslås i motionen, tydliggörs bland annat ansvarsfördelning och roller inom kommunen. Mot bakgrund av ovanstående anses motionen besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare

75 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (5) Bilagor Bilaga 1: Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EUmedborgare i samband med bosättning svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) Bilaga 2: Remissvar från socialnämnden Bilaga 3: Remissvar från miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden Beslutet delges Remissinstanserna

76 HUDDINGE KOMMUN Kom m un sty r!>_l~o_n ~ 1 o Diarienr Huddinge ko111mun KommunfullntäRti'=ge=---" MOTION Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning Situationen med de hemlösa EV-medborgare vi har i Huddinge och regionen är svår. Den humana aspekten står i fokus, och det är djupt tragiskt med den fattigdom och det utanförskap som vi ser att stora grupper drabbas av. Som en konsekvens av de bosättningar vi haft i Huddinge har vi dock sett en rad problem i form av nedskräpning och otillåten avverkning av träd etc. Kommunen har därfor behov av att tydligt nå ut med information om vad som gäller på platsen och säkerställa att detta kommuniceras med de personer som finns i bosättningarna. Därmed underlättas också efterlevnaden av de regler och foreskrifter som gäller på platsen. Kommunen måste ha beredskap för att kunna möta den här nya situationen. Då ökar också möjligheten att mildra de negativa effekterna. Huddinge kommun måste ta itu med de vidhängande problemen och arbeta strategiskt med frågorna. Vi föreslår därfor att kommunen utarbetar en arbetsmetod/handlingsprogram med enkla och lättfattliga punkter som aktiveras i samband med att det kommer in rapporter om nya bosättningar. Inom ramen för ett sådant arbete bör ett antal nyckelpersoner/funktioner finnas med som kommunicerar och säkerställer att informationen når berörda förvaltningar. En checklista bör utarbetas där följande punkter kan finnas med: Vem vilka enheter ska underrättas när det kommer information om ny bosättning? Besök på plats i bosättningen for att skapa sig en ögonblicksbild. Vilka ytterligare språk behöver kommunen for att kommunicera på plats? Behövs tolk? Behöver det tas fram informationsmaterial på annat språk än svenska/engelska? Berätta om vad som gäller på platsen i form av gränser till naturreservat etc. Ev. spärrmarkeringar och band for att underlätta gränsmarkeringar. Kan kommunen ställa upp toalettvagnar, vattentankar och container. Kontakter med frivilligorganisationer

77 Det är också viktigt att kommunen har en beredskap för att kunna erbjuda de personer som önskar det tak över huvud i form av t. ex. natthärbärgen. Ä ven i övrigt är det viktigt att socialtjänsten kopplas in för att erbjuda hjälp och stöd särskilt om det finns barn i bosättningarna. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar om: Att utarbeta en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EVmedborgare i samband med bosättning Fj!c ör Miljöpartiet de Gröna r. y') ~ {l_() at/irez A ~ ~ t> Uf...G.1: j Marica Lindblad

78 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 27 augusti Paragraf Diarienummer SN-2014/ Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning - svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. I motionen, skriven av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) tas situationen med de hemlösa EUmedborgare som finns i Huddinge upp. Motionärerna vill att kommunen utvecklar en handlingsplan som ska användas då en ny bosättning rapporteras i kommunen. Motionären föreslår att kommunen utarbetar en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning. Förvaltningen anser att frågan är av regional karaktär och att en eventuell strategi därför bör utformas av Kommunförbundet Stockholms Län. Motionärerna vill att en checklista med ett antal åtgärder skapas. Dessa åtgärder utförs redan vid upptäckten av nya bosättningar och kan enkelt skrivas ner i form av en checklista. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Pierre Brill (MP). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Pierre Brill (MP) yrkar bifall till förslagen i motionen. Ordföranden ställer proposition om bifall till föreliggande förslag mot bifall till Pierre Brill (MP) yrkande om bifall till förslagen i motionen och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat Reservationer Pierre Brill (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån till sitt yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen

79 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

80 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 augusti 2014 SN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson Socialnämnden Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. I motionen, skriven av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) tas situationen med de hemlösa EU-medborgare som finns i Huddinge upp. Motionärerna vill att kommunen utvecklar en handlingsplan som ska användas då en ny bosättning rapporteras i kommunen. Motionären föreslår att kommunen utarbetar en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning. Förvaltningen anser att frågan är av regional karaktär och att en eventuell strategi därför bör utformas av Kommunförbundet Stockholms Län. Motionärerna vill att en checklista med ett antal åtgärder skapas. Dessa åtgärder utförs redan vid upptäckten av nya bosättningar och kan enkelt skrivas ner i form av en checklista. Beskrivning av ärendet Motionen, skriven av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) tar upp situationen med de hemlösa EU-medborgare som finns i Huddinge. Som en konsekvens av de bosättningar som funnits i kommunen har man sett problem, bland annat i form av nedskräpning och otillåten avverkning av träd. Kommunen har med anledning av situationen behov av att tydligt nå ut med information om vad som gäller på platsen där en eventuell bosättning finns, och att kommunicera detta till de aktuella personerna. Motionärerna vill därför att kommunen utvecklar en handlingsplan som ska användas då en ny bosättning rapporteras i kommunen. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

81 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 augusti 2014 SN-2014/ (2) Motionärerna vill att handlingsplanen innehåller information om vilka regler som gäller på platsen där bosättningen finns, tolkhjälp, information om toalettvagnar, natthärbärgen, et cetera. Motionen föreslår att kommunen utarbetar en strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser frågan med tältlägren i kommunen som viktig och angelägen. Det bör dock klargöras att frågan i huvudsak är en regional sådan och att en eventuell strategi alltså bör utformas av Kommunförbundet Stockholms Län, där kommunen finns representerad. Förvaltningen skulle välkomna en sådan strategi. När nya tältläger eller liknande bosättningar upptäcks i Huddinge, besöker alltid någon från kommunen dessa. Om anledning finns till ett besök från socialtjänsten, till exempel för att utesluta närvaro av barn eller sjuka personer, genomför förvaltningen alltid ett besök. Förvaltningen följer Socialstyrelsens rekommendationer och föreskrifter vad gäller bistånd till enskilda EU-medborgare. Utrymmet för att agera är dock begränsat och den hjälp som kan erbjudas tas i regel inte emot. Samtliga punkter som ingår i motionärernas föreslagna checklista utfördes vid upptäckten av den senaste bosättningen i Huddinge. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remisslista Motion Beslutet delges Kommunstyrelsen

82 4 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 5 maj Miljönämnden 13 maj Diarienummer MN Remiss: Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning Motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) Miljönämndens beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Överläggning i miljönämnden Erik Reuterswärd (MP) och Bengt Eliasson (S) yrkar på tillstyrkan av motionen. Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: 1. Förvaltningens förslag 2. Erik Reuterswärds (MP) och Bengt Eliassons (S) yrkande Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Erik Reuterswärd (MP) och Bengt Eliasson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

83 4 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 5 maj Miljönämnden 13 maj Diarienummer MN Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att miljönämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden yttrar sig över motionen. Mot bakgrund av situationen med de hemlösa EU-medborgarna i Huddinge anförs att kommunen måste ha beredskap för att lösa de problem som uppkommer och för att mildra de negativa effekterna. Det föreslås att det utarbetas en arbetsmetod/handlingsprogram för att hantera rapporter om nya bosättningar. Förvaltningen instämmer i att det numera föreligger ett behov av en handlingsplan till stöd för förvaltningarnas arbete för att på ett säkert sätt hantera akuta frågor om bosättningarna. Framtida ingripanden kan förväntas bli mer komplexa, inte minst om sociala insatser ska erbjudas i samband med en avhysning, vilket närmast berör socialnämnden. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2014/ Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

84 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 5 maj Samhällsbyggnadsnämnden 15 maj Diarienummer SB-2014/ Remiss: Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning Motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) Svar till kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämndens beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Överläggning i samhällsbyggnadsnämnden Tomas Hansson (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Elisabeth Ulin Karlsson (V) och Marica Lindblad (MP) yrkar på tillstyrkan till motionen. Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut dels förvaltningens förslag och dels tillstyrkan till motionen. Förslagen ställs mot varandra och ordföranden finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Elisabeth Ulin Karlsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Marica Lindblad (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

85 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 5 maj Samhällsbyggnadsnämnden 15 maj Diarienummer SB-2014/ Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att miljönämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden yttrar sig över motionen. Mot bakgrund av situationen med de hemlösa EU-medborgarna i Huddinge anförs att kommunen måste ha beredskap för att lösa de problem som uppkommer och för att mildra de negativa effekterna. Det föreslås att det utarbetas en arbetsmetod/handlingsprogram för att hantera rapporter om nya bosättningar. Förvaltningen instämmer i att det numera föreligger ett behov av en handlingsplan till stöd för förvaltningarnas arbete för att på ett säkert sätt hantera akuta frågor om bosättningarna. Framtida ingripanden kan förväntas bli mer komplexa, inte minst om sociala insatser ska erbjudas i samband med en avhysning, vilket närmast berör socialnämnden. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2014/ Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

86 Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden RESERV ATION Ärende 7: Motion från V och MP. Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EV-medborgare i samband med bosättning. - Det finns en del olyckliga formuleringar i svaret Huruvida dessa människor har en bostad i sitt hemland eller inte faller utanför frågan. Jag tror personligen inte att de bor i palats och köf lyxbilar. Jag känner mig också illa berörd av kommentaren om kriminalitet i dessa läger. De't finns m änniskor i olika delar av Europa som ar utsal'ta ocb diskriminerade ocb försö'ker hitta en bättre tillvaro i ett annat land. De ska behandlas med respekt utan fördomar. Vi vill se ett samarbete mellan olika instanser i kommunen och det behövs en strategi för att detta ska fungera snabbt och smidigt. Om det finns kvinnor och barn som far illa och behöver va.r.d eller.omsor.g ska socialnämnden ha en fårdig handlingsplan för.att kunna sätta.in hjälp tidigt. Vi vill att kommunen snabbt erbjuder drägliga sanitära villkor i väntan på andra åtgärder. Vi vill också se ett samarbete med andra kommuner i vårt närområde för att utan dröjsmål kunna ag0ra bos-ättning flyttar kommungränstm, Att vänta på nationella riktlinjer känns ineffektivt, särskilt som detta huvudsakligen är ett storstadsproblem och ett lokalt ansvar för kommunen. J.a.g y.rk.ar.med-detta bifall till.motignen. öch när beslutet gick mig emot reserverar jag mig tih formån för eget förslag. För Vänsterpartiet ~ft/vb~ la-4'- ~ls J~ Elisabeth Ulin Karlsson

87 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 29 april 2014 SB-2014/ MN SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Behov av strategi för att möta den ökande gruppen hemlösa EU-medborgare i samband med bosättning - motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) - svar till kommunstyrelsen Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att miljönämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden yttrar sig över motionen. Mot bakgrund av situationen med de hemlösa EU-medborgarna i Huddinge anförs att kommunen måste ha beredskap för att lösa de problem som uppkommer och för att mildra de negativa effekterna. Det föreslås att det utarbetas en arbetsmetod/handlingsprogram för att hantera rapporter om nya bosättningar. Förvaltningen instämmer i att det numera föreligger ett behov av en handlingsplan till stöd för förvaltningarnas arbete för att på ett säkert sätt hantera akuta frågor om bosättningarna. Framtida ingripanden kan förväntas bli mer komplexa, inte minst om sociala insatser ska erbjudas i samband med en avhysning, vilket närmast berör socialnämnden. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att miljönämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden yttrar sig över motionen. Mot bakgrund av situationen med de hemlösa EU-medborgarna i Huddinge anförs att kommunen måste ha beredskap för att lösa de problem som uppkommer och för att mildra de negativa effekterna. Det föreslås att det utarbetas en arbetsmetod/handlingsprogram för att hantera rapporter om nya bosättningar. Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att utarbeta en strategi med angiven inriktning. Miljötillsynsavdelningen har deltagit i beredningen av ärendet. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

88 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 29 april 2014 DIARIENUMMER SIDA 2 (4) Förvaltningens synpunkter Först vill vi peka på att de bosättare som vi uppfattar att motionen handlar om är inte hemlösa i traditionell mening. De har ofta en fast bostad i ett annat land, dit de förr eller senare återvänder till. De kommer till Sverige i första hand inte för att skaffa en bostad, utan för att skaffa inkomster till sin och familjens försörjning. De finner då själva tillfälliga boenden som ibland innebär att de flyttar runt. Vi vill nämna att vid Kommunförbundet Stockholms län, KSL, har frågan om en regional strategi för hemlösa EU-migranter nyligen tagits upp inom KSL:s sociala välfärdsberedning. KSL rekommenderar även länets kommuner att underteckna ett förslag till en ny överenskommelse mellan kommunerna om ärendehantering avseende hemlösa. Syftet med överenskommelsen är bland annat att underlätta samverkan mellan kommunerna och att reglera ansvaret mellan kommunerna. Det finns alltså behov av lösningar på regional nivå. Vi bedömer dock att det kommer att ta sin tid att genomföra. Helst ser vi en lösning på nationell nivå. Förvaltningens yttrande utgår från det behov som är akut med flera bosättningar inom kommunen som konkret måste hanteras. En benämning som är rimligare att använda för vår del är en handlingsplan. Benämningen strategi leder tanken till mer övergripande strategiska frågor, vilket inte brukar hanteras inom förvaltningen. Förvaltningen genomförde under 2011 ett ingripande mot en omfattande och långvarig illegal bosättning i Kungens Kurva. Resultatet bedömde vi som lyckat. Arbetsinsatsen visade sig vara komplicerad. En handlingsplan i form av ett PM utarbetades och godkändes av förvaltningens ledningsgrupp i december 2011 (se bilaga). Syftet var att - baserat på erfarenheter av ingripandet - ge rekommendationer för ett effektivt och rättssäkert förfarande. När personer olovligen bosätter sig i husvagnar, skjul och tält, visar vår erfarenhet att det kan leda till problem med att området skräpas ned, att ytterligare personer dras dit, att kriminalitet uppstår med kabelbränning och stöldgods, att ström tas från stolpar intill samt att allmänhet och fastighetsägare upplever störningar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har ett tillsynsansvar enligt planoch bygglagen (olovligt byggande, ovårdad tomt) och enligt miljöbalken (miljöfarlig verksamhet, nedskräpning). Tillsynen gäller även på privatägd mark. Om bosättningar sker på kommunägd mark har vi dessutom ett ansvar som markägare.

89 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 29 april 2014 DIARIENUMMER SIDA 3 (4) Förvaltningen har sedan 2011 skaffat sig en viss erfarenhet av hanteringen av problemen kring bosättningarna. Sammanlagt har omkring tio större bosättningar förekommit. Vi har ansökt och från kronofogden erhållit tre beslut om avhysning, varav ett ledde till verkställighet. Övriga bosättningar tömdes utan att någon verkställighet behövdes. Det senaste året har problemet med illegala bosättningar i Huddinge eskalerat. De är fler till antalet. De består i huvudsak av utländska medborgare. Kommuniceringen med de boende begränsas på grund av språksvårigheter. Bosättningar görs i naturreservat. Skadegörelse och nedskräpning har blivit påtagligare. Intresset från media och från allmänheten har ökat. Aktivister har vid ett tillfälle lagt sig i (Tellusvägen). Det har varit nödvändigt att samarbeta med privata markägare och Stockholm stad som äger mark i Huddinge. Samarbetet med den lokala polisen har blivit allt viktigare, inte minst med tanke på säkerheten för vår personal. Inför kommande avhysningar kommer det sannolikt att krävas att kommunen gör en polisanmälan om intrånget, vilket är en nyhet. För att belysa saken ytterligare kan vi ge följande nulägesbild (mars 2014). Tältläger (ca tio tält) på Spendrups mark i Kungens Kurva Tältläger (ca nio tält) på kommunens mark invid Stalands möbler i Kungens Kurva Två husvagnar uppställda på en parkering vid Månskärsvägen Två husvagnar uppställda på Boetten Förvaltning AB:s mark i Flemingsberg (landstingsarkivet) Fem husvagnar uppställda på Skanskas mark i Flemingsberg Förvaltningen instämmer i att det numera föreligger ett behov av en handlingsplan till stöd för förvaltningarnas arbete för att på ett säkert sätt hantera akuta frågor om bosättningarna. Framtida ingripanden kan förväntas bli mer komplexa, inte minst om sociala insatser ska erbjudas i samband med en avhysning, vilket närmast berör socialnämnden. Förvaltningen vill särskilt betona vikten av att ansvarfördelning och roller tydliggörs för att det ska bli ordning och reda. I korthet kan inriktningen på förvaltningsnivå beskrivas enligt följande: Socialförvaltningen ansvarar för mjuka frågor om bosättarna, som vilka insatser som ska erbjudas m.m.

90 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 29 april 2014 DIARIENUMMER SIDA 4 (4) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för avhysning och praktiska åtgärder på platsen som avspärrning, väghinder, sanitet och städning. Kommunstyrelsens förvaltning ansvar för samordning, information och övriga strategiska frågor. Sune Eriksson tf. förvaltningschef Stefan Törnqvist förvaltningsjurist Bilagor: 1. Remisshandlingen 2. Motionen 3. PM Handlingsplan för ingripande mot illegala bosättningar Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2014/

91 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) HANDLÄGGARE Åsa Brunkvist Pia Nordeman Kommunstyrelsen Granskning av manuella utbetalningar svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på revisionsskrivelsen från Huddinge kommuns revisorer, daterad , åberopas innehållet i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande KS 2014/ , daterat den 1 september Sammanfattning Kommunens revisorer har med stöd av EY genomfört en granskning av utbetalningar kopplade till social- och äldreomsorgsförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen. Granskningen har syftat till att bedöma kommunens interna kontroller kopplade till utbetalningsprocesserna. Utbetalningar till ett värde av drygt 4,5 miljarder kr hanteras av förvaltningarna via tre system, lönesystemet (Heroma), ekonomisystemet (Agresso) och ärendehanteringssystemet (Procapita). Inom flera områden har granskningen visat att rutinerna och den interna kontrollen fungerar bra. Det gäller bland annat utbetalningar via ekonomisystemet och via ärendehanteringsystemet inom barn- och utbildningsförvaltningen. EY har funnit att den interna kontrollen behöver förstärkas vid utbetalningar inom lönehanteringssystemet och vid utbetalningar av försörjningsstöd och kommunens revisorer önskar ta del av kommunstyrelsens kommentarer och slutsatser kring fyra rekommendationer. - Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma. - Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbildningsinformation i Hermona. - Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar i fast data i både Procapita och Heroma samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom. - Rutinen för utbetalningar via Procapita bör ses över och relevanta kontroller bör införas. POSTADRESS BESÖKSADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen 28 Ekonomiavdelningen Huddinge kommun, Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

92 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Kommunstyrelsens förvaltning har gjort en genomgång av de rutiner och processer som nämns ovan utifrån revisorernas rekommendationer. Våra sammanfattande kommentarer per system följer nedan. Agresso: Då såväl vår egen som EYs bedömning är att den interna kontrollen är god gällande rutiner kring Agresso så avser vi inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av denna rapport. Heroma: Chefsuppdrag i Huddinge kommun innebär att chefer är ansvariga för personal, ekonomi och verksamhet. I de fall behörighet har delegerats till administrativ personal så innebär inte det att ansvaret för utbetalningarna flyttats. Ansvaret ligger kvar på chef. Dagens hantering av Heroma är till del decentraliserad till samtliga förvaltningar. Vår bedömning är att den interna kontrollen är god. Procapita: Social- och äldreomsorgsförvaltningen saknar den funktionalitet som finns i Procapita som kan hantera loggar av fast data såsom förändringar av mottagarkonto vid utbetalningar. Socialnämnden ställer sig positiv till att en sådan tilläggsmodul införskaffas och kommunstyrelsens förvaltning bedömer att arbetet med att införskaffa och implementera en sådan loggningsfunktion bör prioriteras. Den samlade bedömningen är att det föreligger relevanta interna kontroller i samband med utbetalningar av försörjningsstöd. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag är att en vidare genomgång av rutinerna med tillhörande moment för att säkerställa en god intern kontroll genomförs. Beskrivning av ärendet Kommunens revisorer har med stöd från EY granskat kommunens betalningsflöden kopplade till social- och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) och barn- och utbildningsförvaltningen (BUF). Syftet med granskningen har varit att bedöma kommunens interna kontroller kopplade till utbetalningsprocesserna inom dessa förvaltningar. Förvaltningarna betalar årligen ut drygt 4,5 miljarder kr där drygt 65 procent betalas ut genom kommunens lönehanteringssystem Heroma. Runt 20 procent betalas ut genom kommunens ekonomisystem Agresso och avser leverantörsbetalningar och andra utbetalningsunderlag och cirka 15 procent betalas ut genom Procapita. Procapita används inom BUF för dokumentation och inom SÄF som ett ärendehanteringssystem. Därutöver sker utbetalningar till ICA-kort som finns inom vissa enheter.

93 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Ansvaret för lönehantering är decentraliserat till respektive chef. Inom enheterna är det vanligt med administrativ personal som praktiskt sköter hanteringen av systemet. Dessa personer har tilldelats samma behörighet som chef vad gäller registrering av uppgifter. Både chefer och administrativ personal, drygt 270 personer inom de berörda förvaltningarna, har behörighet att ändra fast data utan attest med undantag för det som gäller sin egen person. Chef ska månatligen attestera en lista som innehåller de anställdas löner. Listan innehåller namn och lön för perioden och saknar jämförelser mot tidigare utbetalning eller lön enligt anställningsavtal. EY:s bedömning är att den interna kontrollen kopplat till Heroma har brister. Utbetalningar kan göras utan attest från chef och även om chef månatligen ska attestera utbetalningslistorna är denna kontroll manuell och EY:s granskning visar att gällande attester saknats. EY ser också svårigheter att fånga upp felaktiga utbetalningar genom att det i utbetalningslistan saknas möjlighet till jämförelser. Vid de stickprov som genomförts på löneutbetalningar har inga avvikelser noterats. Processen för utbetalningar i Agresso är sedan 1 februari i år centraliserad och hanteras av kommunstyrelsens förvaltning (KSF). EY anser att förändringen bidrar till att ytterligare stärka de interna kontrollerna då ansvaret för leverantörsfakturor och manuella betalningar lyfts från respektive förvaltning till en centraliserad enhet. Leverantörsfakturor som attesteras elektroniskt går i ett förutbestämt flöde som kräver dubbel attest och följer delegationsordningen. För det manuella betalningsflödet kontrolleras underlagen av administrativ personal som säkerställer att attesten är riktig. Nya leverantörer kontrolleras, bland annat att de innehar F-skatt och saknar skatteskulder innan de registreras i systemet. Registreringen attesteras sedan av behörig person. Efter attest av utbetalningsunderlagen tas ett betalningsförslag fram med dagens utbetalningar. Innan betalningarna kan skickas iväg attesteras förslaget av behörig person. De färdiga betalningsfilerna kontrolleras av ett externt företag som ger signaler om bland annat dubbelbetalningar och betalningar till företag som saknar F-skatt. EY bedömer att det finns väl fungerade interna kontroller för utbetalningar via Agresso. ICA-kort, kreditkort och handkassor används i olika utsträckning inom de båda förvaltningarna. Oavsett hur inköp sker ska kvittona kompletteras med samma uppgifter som vanliga inköp vad gäller syfte och i förkommande fall deltagare. Kvitton attesteras av två personer varav den ena är överordnad chef. En administratör granskar de attesterade underlagen innan utbetalning. EY har vid granskningen inte funnit några brister i den interna kontrollen.

94 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) BUF använder Procapita kopplat till utbetalningar inom förskole- och grundskoleverksamheten. Externa utförare får ersättning utbetald genom systemet. Innan en elev eller ett förskolebarn registreras i systemet kontrolleras folkbokföringsadress och vilken förskola/skola som är aktuell för ersättning. I steg två sker utskrift och kontroll av utbetalningslistan till externa utförare som sedan attesteras av behörig person. Därefter skapas en utbetalningsfil som skickas till Agresso för utbetalning. EY har granskat processen utan anmärkning. Inom SÄF används Procapita för registrering av beslut inom både socialomsorg och äldreomsorg. För försörjningsstöd hanteras även utbetalningar kopplade till besluten. Drygt 15 procent av SÄF:s utbetalningar sker genom Procapita. När ett beslut om försörjningsstöd fattats av behörig person beräknas och registreras utbetalningen oftast av en utredningsasssistent i systemet. Registreringen kan ske av beslutsfattaren eller av en utredningsassistent. Dagens utbetalningar finns på en lista som innehåller namn, kontonummer och belopp. Listan skrivs ut för kontroll, uppföljning och attest av ansvarig chef. Assistent kontrollerar vanligen bara att kontonumren på listan innehåller rätt antal siffror. Inom ramen för ett beslut finns många gånger externa leverantörer som utför och fakturerar olika typer av tjänster, exempelvis för tandvårdskostnader. Dessa kostnader hanteras också via systemet. Utbetalningar via Procapita inom SÄF kan utföras av en person och drygt 40 personer har möjlighet att ändra fast data utan att ändringarna loggas eller godkänns vilket ytterligare bidrar till att försvaga säkerheten vid utbetalningar. I Procapita finns en logg som registrerar ändringar i systemet men den funktionaliteten används inte inom SÄF. Detta möjliggör att förändringar av exempelvis kontonummer kan göras utan någon annans godkännande. Inom äldreomsorgen har EY granskat processen utan anmärkning. Granskningen har föranlett följande rekommendationer: Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom Rutinen för utbetalningar via Procapita bör ses över och relevanta interna kontroller bör införas.

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Ärendet har varit ute på remiss till socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden samt gymnasienämnden. Remissinstansernas synpunkter Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har i sina yttranden angett att av de 123 personer som har rätt att ändra fasta data utan attest i Heroma, är 81 chefer, som måste kunna administrera fasta data i Heroma för att kunna sköta löneutbetalningarna. Här bör påpekas att dessa inte kan ändra sin egen lön. Förändringar av månadslönen sker vid den årliga löneöversynen alternativt vid nytt lönebeslut. Nya lönebeslut eller tillägg attesteras och dokumenteras av förvaltningens personalenhet. Delegering av behörighet till administrativ personal innebär inte att ansvaret för utbetalningarna har flyttats. Ansvaret ligger kvar hos chefen som attesterar utanordningslistan. Utbetalningar via Procapita inom socialnämndens ansvarsområde görs löpande och i stort antal. Det finns tre personer med attestmöjligheter och dessa kan inte finnas tillgängliga för attest vid varje sådant tillfälle under en arbetsdag. SÄF arbetar istället med efterkontroller. Vid utbetalningar av försörjningsstöd skrivs dagligen en lista ut från systemet för kontroll och attest av namn, kontonummer och belopp. EY skriver i granskningsrapporten att assistenten kontrollerar vanligen bara att kontonumren på listan innehåller rätt antal siffror. Nämnden känner inte igen detta yttrande och menar att påståendet är felaktigt. Listan kontrolleras i själva verket i sin helhet och all information gås igenom. När det gäller ändring av kontonummer måste den sökande av försörjningsstöd varje månad lämna in kontoutdrag. Detta bekräftar att mottagarkontot är detsamma som finns registrerat i Procapita. Utöver detta finns en handläggare som enbart arbetar med felaktiga utbetalningar. I det arbetet ingår att utreda misstänkta bedrägerier men även att titta på om man från förvaltningens sida gjort något fel i handläggningen. EY påtalar vikten av att en logg finns tillgänglig där eventuella ändringar i fasta data, samt information om vem som gjort ändringarna, framgår. SÄF har tidigare ställt frågan till leverantören av systemet, Tieto, och fått svaret att en sådan funktion är möjlig att köpa som ett tillägg. Nämnden ställer sig positiv till att en sådan tilläggsmodul införskaffas. Nämnden anser att rutiner för utbetalningar som finns och används är tillräckligt säkra, samt utformade för att fungera optimalt inom verksamheten. Antalet anställda med full behörighet att genomföra utbetalningar går inte att minska.

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger i det remissvar som behandlas av förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden 9-11 september att det idag finns tydliga roller, rutiner och utbildningar för att hantera utbetalningar via Heroma men välkomnar samtidigt att kommunstyrelsen tar fram förslag som kan förstärka rutinerna. Förvaltningens synpunkter EY har i sin revisionsrapport tagit upp olika aspekter av hantering av manuella utbetalningar inom SÄF:s och BUF:s verksamheter som man anser kan utgöra en säkerhetsrisk. Inom flera områden har granskningen visat att rutinerna och den interna kontrollen fungerar bra. Det gäller bland annat utbetalningar i Agresso och via Procapita inom BUF. EY har i granskningsrapporten funnit ett antal brister i den interna kontrollen kopplad till Heroma och till Procapita. Kommunens revisorer önskar med anledning av granskningen och de resultat som framkommit ta del av kommunstyrelsens kommenterar och slutsatser. Nedan beskrivs respektive rekommendation och förvaltningens svar på revisorernas rekommendationer. Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma Heroma Chefsuppdrag i Huddinge kommun innebär att chefer är ansvariga för personal, ekonomi och verksamhet. Det är chef som är ytterst ansvarig för vad som går ut i lön och ersättningar via Heroma. I de fall behörighet har delegerats till administrativ personal så innebär inte det att ansvaret för utbetalningarna flyttats. Ansvaret ligger kvar på chef. Chef attesterar utanordningslistan. Innan möjlighet ges att kunna förändra fast data i systemet genomgår man en tre och enhalvdagars utbildning, först därefter ges behörighet. I samband med utbildningen får man också en genomgång av vilka kontroller och bevakningar som ska göras varje månad. Manual finns på Intranätet och är senast reviderad Manualen behöver ses över och revideras. Förvaltningarnas personalavdelningar tar fram bevakningslistor och signallistor inför löneutbetalningar. Ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning tog 2011 fram Instruktioner för attest och utanordning avseende ekonomiska transaktioner. I dessa instruktioner tydliggörs vad som gäller avseende

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) attester, se bilaga. Överordnad chef ska med sin attest komplettera underordnade chefers beslutsattester avseende löneutbetalningar samt i samband med detta också attestera sina underordnade chefers löner. Attesten ska göras i omedelbart samband med utbetalningstillfället. En överordnad attest av en löneutbetalning innebär ett intygande av att: löneutbetalningarna vid underordnade chefers enheter bedöms motsvara den personal som arbetar där samt bedöms i övrigt vara korrekta. den överordnande chefens underställda chefers löneutbetalningar är helt korrekta. Attest av utanordningslistorna utgör en central del av hur systemet idag fungerar och ansvarsmässigt säkerställs. Chefer kan kontrollera tidigare månaders utanordningslistor i Heroma. En jämförelse mot föregående månads utbetalning eller ännu tidigare utbetalningar kan alltid göras. Utanordningslistan innehåller alla transaktioner som belastar chefens ekonomiska ansvar per person/anställd. Utöver månadslön och gjorda tillägg och avdrag redovisas även po-pålägget. Listan innehåller både namn och personnummer. Central systemförvaltning vid kommunstyrelsens förvaltning går regelbundet igenom vilka utanordningslistor som inte är signerade och skickar dessa uppgifter till respektive personalavdelning. I instruktionerna för attest och utanordning av ekonomiska transaktioner framgår att attest ska göras i omedelbart samband med utbetalningstillfället. Utanordningslistorna skapas runt den i månaden beroende på vilken månad och faktiskt utbetalningsdatum. När utanordningslistan är skapad finns den tillgänglig på chefens startsida i Heroma. Kommunstyrelsens förvaltning kommer att förtydliga informationen genom att publicera en tidsplan för vilket datum i respektive månad som utanordningslistan finns klar för elektronisk signering. Förvaltningen kommer även att förtydliga gällande instruktioner och information om aktuell driftstatus för Heroma i anslutning till intranätets uppdatering under hösten Förändring av den fasta månadslönen sker i samband med löneöversyn. För övriga förändringar av månadslön eller beslut om tillägg ska attesterade beslutsunderlag finnas som förvaras på förvaltningarnas personalavdelningar.

98 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Vissa ersättningar som går ut via systemet är styrda utifrån arbetstidsförläggning som till exempel ersättning för obekväm arbetstid s.k. ob-ersättning. Andra typer av ersättningar kan vara semesterdagstillägg, beredskapsersättning eller övertidsersättning. Förändringarna i löneutbetalningarna beror inte bara på tillägg utan även på gjorda avdrag för olika typer av frånvaro. De ersättningar som registreras manuellt i systemet ska alltid föregås av ett attesterat underlag som sparas på arbetsplatsen. Det finns även spärrar i systemet som exempelvis inte medger mer friskvårdspeng än vad kommunen har beslutat om. Reseräkningar hanteras av central systemförvaltning. Underlagen ska vara attesterade och eventuella kvitton ska medfölja. Underlaget sparas på kommunstyrelsens förvaltning. Personliga omkostnader i form av representation (intern eller extern) utbetalas inte via Heroma utan ska hanteras i Agresso. Procapita Reglementet för attest och utanordning reglerar särskild vad som gäller vid utbetalningar av försörjningsstöd: Den överordnade chef som tecknar en attest avseende försörjningsstöd och klientfakturor inom verksamheten arbete och försörjning måste förvissa sig om att det finns rutiner för intern kontroll, t ex stickprovskontroller, som säkerställer att beslut om försörjningsstöd är rätt fattat och överensstämmer med lagar och avtal samt gällande delegationsordning, nämndbeslut eller motsvarande samt att utbetalningen sker till rätt person. Kommunstyrelsens förvaltning har varit i kontakt med SÄF kring de rutiner som ligger till grund för utbetalningar av försörjningsstöd och klientfakturor för att få kompletterande information kring hur processen fungerar. Utbetalning av försörjningsstöd via Procapita görs löpande och i stort antal och behöver ofta ske snabbt efter beslut. En avvägning måste därför göras vilka kontroller som ska göras innan utbetalning och vilka som ska ske i efterhand. En socialsekreterare utreder och fattar beslut om en inkommen ansökan om försörjningsstöd. Vid bifall överlämnar socialsekreteraren sedan ärendet till en utredningsassistent för beräkning och utbetalning av bidraget. Två särskilt utsedda personer har ansvar för att öppna nya ärenden i systemet. Det görs inte av samma person som fattar beslut om bidraget. Det är därför alltid två olika personer inblandade i en utbetalning.

99 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Inför utbetalningar av försörjningsstöd skrivs dagligen en lista ut från systemet för kontroll och attest av namn, kontonummer och belopp. Här görs rimlighetskontroller mot försörjningsstödsnormer och av belopp etc. Efter utförd betalning sker en efterkontroll av dagens utbetalningar av ansvarig chef. Kontrollen sker slumpmässigt av ett antal ärenden och då görs kontroll mot samtlig dokumentation som finns om utbetalningen. De ärenden som kontrollerats bockas av på listan som sedan arkiveras. Därutöver sker fler kontroller. Den sökande av försörjningsstöd måste varje månad lämna ett kontoutdrag. Utdraget bekräftar att mottagarkontot är detsamma som finns registrerat i Procapita. Det finns en handläggare som enbart arbetar med felaktiga utbetalningar. Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att utreda om felaktiga uppgifter lämnats av den sökande. Oftast handlar det om att den sökande undanhåller inkomster eller lämnar felaktiga uppgifter om hushållssammansättningen. I arbetsuppgifterna ingår även att granska om bistånd utbetalas till rätt konto. I funktionen ingår också att se till att ansökningsförfarandet blir riktigt från början i alla aspekter. Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma. Chefsuppdrag i Huddinge kommun innebär att chefer är ansvariga för personal, ekonomi och verksamhet. Det är chef som är ytterst ansvarig för vad som går ut i lön och ersättningar via Heroma. I de fall behörighet har delegerats till administrativ personal så innebär inte det att ansvaret för utbetalningarna flyttats. Ansvaret ligger kvar på chef. Chef attesterar utanordningslistan. Innan möjlighet ges att kunna förändra fast data i systemet genomgår man en tre och enhalvdagars utbildning, först därefter ges behörighet. I samband med utbildningen får man också en genomgång av vilka kontroller och bevakningar som ska göras varje månad. Manual finns på Intranätet och är senast reviderad Manualen behöver ses över och revideras. Dagens decentraliserade hantering av Heroma bygger på ovanstående hörnstenar. Vår bedömning är att den interna kontrollen är god och några förändringar utöver ovan nämnda omarbetning av manualen planeras för närvarande inte.

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i Procapita och Heroma samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom. Heroma Alla transaktioner som görs i Heroma loggas. Det finns möjlighet att söka logg för vad som är gjort och av vilka för en specifik person. Det går också bra att logga ändringar utförda av en viss person. Logg finns också för ändringar som är gjorda av mig. Utöver det kan man söka logg på allt enligt urval. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att månatliga stickprov tas från logglistan över dels förändringar i anställningen och dels över rörliga tillägg och avdrag och begär in underlag från förvaltningarna. Procapita SÄF saknar den funktionalitet som finns i Procapita som kan hantera loggar av fast data såsom förändringar av mottagarkonto vid utbetalningar. SÄF har tidigare ställt frågan till leverantören av systemet, Tieto, och fått svaret att en sådan funktion är möjlig att köpa som ett tillägg. Socialnämnden ställer sig positiv till att en sådan tilläggsmodul införskaffas och kommunstyrelsens förvaltning bedömer att arbetet med att införskaffa och implementera en sådan loggningsfunktion bör prioriteras Rutinen för utbetalningar via Procapita bör ses över och relevanta interna kontroller bör införas Mot bakgrund av hur rutinen beskrivs under punkten rutiner och processer ovan tillsammans med den kompletterande muntliga informationen från verksamhetsansvarig inom arbete och försörjning som kommunstyrelsens förvaltning har fått, gör förvaltningen den samlade bedömningen att det föreligger relevanta interna kontroller i samband med utbetalningar av försörjningsstöd. Det genomförs flera olika kontrollmoment både före och efter utbetalning. Huruvida dessa är tillräckliga eller borde kompletteras på något vis, bedömer vi behöver utredas vidare. Bedömningen grundar sig på att den beskrivning som vi fått när vi har läst dokumentationen och när vi har pratat med verksamhetsrepresentanter skiljer sig på flera väsentliga punkter. Det gäller t ex med avseende på de interna kontroller som faktiskt finns. Vårt förslag är att en vidare genomgång av rutinerna med tillhörande moment för att säkerställa en god intern kontroll görs av EY. Med tillhörande avstämningar med SÄF och KSF så kan samstämmighet nås kring vilka kontroller som genomförs och om dessa är tillfyllest eller behöver utvecklas.

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 september 2014 KS-2014/ (11) Vesna Jovic Mats Öberg Henric Magnusson Kommundirektör Ekonomidirektör Personaldirektör Bilagor 1. Revisionsskrivelse Revisionsrapport, Granskning av manuella utbetalningar 3. Socialnämndens remissvar på revisionsskrivelse om granskning av manuella utbetalningar 4. Äldreomsorgsnämndens remissvar på revisionsskrivelse om granskning av manuella utbetalningar 5. Barn- och utbildningsförvaltningens svar på remiss avseende revisionsrapport om granskning av manuella utbetalningar 6. Instruktion för attest och utanordning avseende ekonomiska transaktioner Beslutet delges Huddinge kommuns revisorer Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden

102 HUDDINGE KOMMU Revisorerna HUDDINGE KOMMUN Kom m Ll!' ~! y re.:.:... ls::.-e=--n 1 Revisionsskrivelse o 8 Granskning av manuella utbetalningar EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning med syftet att granska kommunens betalningsflöden kopplade till social- och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) samt Barn- och Ungdomsförvaltningen (BUF). Genomgången har visat på att förvaltningarna främst betalar ut pengar genom systemen: Herorna - löner Agresse - leverantörsfakturor och manuella betalningar Procapita - verksamhetssystem för ärendehantering (SÄF) Totalt betalar förvaltningarna årligen ut drygt 5 mdkr där utbetalning via Herorna står för drygt 65 procent, Agresse för drygt 20 procent och Procapita för 15 procent. Sammanfattningsvis har vi funnit ett antal brister i de interna kontrollerna kopplade till Heroma. De identifierade bristerna visar att det finns stora risker kopplade till systemet. över 270 anställda inom SÄF och BUF har möjlighet att, utan attest från chef eller annan medarbetare, ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Dock har inga awikelser noterats vid genomförd stickprovsgranskning. Vi anser att ytterligare granskningsåtgärder behöver vidtas och den interna kontrollen förbättras. Vi har också noterat att vissa av processerna, som ligger till grund för utbetalningar i Procapita, saknar relevanta interna kontroller. Ett 40-tal anställda har möjlighet att utföra utbetalningar utan attest från chef eller annan anställd. Inom processerna för utbetalning av försörjningsstöd görs visserligen ärendedragningar mellan utredningsassistent och socialsekreterare, men möjligheten till utbetalning utan attest kvarstår. De 40-talet anställda har också möjlighet att ändra fast data, såsom kontonummer, utan att förändringen vare sig loggas, behöver godkännas eller på annat sätt gås igenom. Processen rörande utbetalningar i Agresse har under början av 2014 centraliserats till kommunstyrelseförvaltningen (KSF). Förändringen bidrar till att ytterligare stärka de interna kontrollerna då ansvaret för leverantörsfakturor och manuella betalningar lyfts från respektive förvaltning till en centraliserad enhet. Kommunens leverantörsfakturor attesteras elektroniskt och utan dubbelattest från den förutbestämda delegationsordningen går inte utbetalningen igenom. För det manuella betalningsflödet kontrolleras underlagen numera av KSF och underlag utan dubbel attest betalas inte ut. Informationen sparas sedan i pärmar. Vår granskning föranleder följande rekommendationer; Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma. Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma.

103 Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom. Rutinen för utbetalningar via Procapita bör ses över och relevanta interna kontroller bör införas. Revisorerna önskar med anledning av granskningen och de resultat som framkommit ta del av kommunstyrelsens kommentarer och slutsatser. Vi vill att styrelse lämnar sitt svar senast den 15 juni. Las Dagsbe, Vice ordförande "'-.// Svante Axelsson För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden F örskalenämnden Grundskalenämnden Gymnasienämnden

104 Huddinge kommun Granskning av manuella utbetalningar Building a better working world

105 l n nehållsförteckn i ng 1 Sammanfattning lnledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod och genomförande Resultat av granskning Inledning Agresse-system för leverantörsbetalningar och manuella betalningar Agresse SÄF Agresse BUF Procapita-verksamhetssystem för ärendehantering Procapita SÄF Procapita BUF Herorna - system för lönshantering l CA-kort, kreditkort och handkassor O l CA-kort, kreditkort och handkassor SÄF O l CA-kort, kreditkort och handkassor BUF O 4 slutsats Svar på revisensfrågorna

106 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Huddinge kommun genomfört en genomgång av kommunens betalningsflöden kopplade till social och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) samt Barn- och Ungdomsförvaltningen (BUF). Genomgången har visat att förvaltningarna främst betalar ut pengar genom Herorna 1, Agresso 2 och Procapita 3. Totalt betalar förvaltningarna årligen ut drygt 4,5 mdsek där löner genom Herorna står för drygt 65 procent, Agresse för drygt 20 procent och Procapita för 15 procent. Sammanfattningsvis har vi funnit ett antal brister i de interna kontrollerna kopplade till Heroma. Över 270 anställda inom SÄF och BUF har möjlighet att, utan attest från chef eller annan medarbetare, ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Även om ansvarig chef inför varje löneutbetalning erhåller en manuell lista med utbetalningsinformation visar granskningen att denna inte alltid attesteras, men att utbetalning ändå alltid sker. Utifrån utbetalningar för 2013 ur Herorna har ett antal stickprov granskats där den månatliga fluktuationen i löneutbetalningar för ett antal anställda varit stor. Även om variationerna till största delen kunnat förklaras av berörda förvaltningar anser vi att ytterligare granskningsåtgärder behöver vidtas och den interna kontrollen förbättras. Vi har också noterat att vissa processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita saknar relevanta interna kontroller. Ett 40-tal anställda har möjlighet att utföra utbetalningar utan attest från chef eller annan anställd. Inom processerna för utbetalning av försörjningsstöd görs visserligen ärendedragningar mellan utredningsassistent och socialsekreterare, men möjligheten till utbetalning utan attest finns ändock. De 40-talet anställda har också möjlighet att ändra fast data, såsom kontonummer, utan att förä ndringen vare sig loggas, behöver godkännas eller på annat sätt gås igenom. Processen rörande utbetalningar i Agresso har under början av 2014 centraliserats till Kommunstyrelseförvaltningen (KSF). Förändringen bidrar till att ytterligare stärka de interna kontrollerna då ansvaret för leverantörsfakturor och manuella betalningar lyfts från respektive förvaltning till en centraliserad enhet. Leverantörsfakturor attesteras elektroniskt och utan dubbelattest från den förutbestämda delegationsordningen går inte utbetalningen igenom. Betalningsförslag samlas dagligen ihop och skickas till ett externt företag som elektroniskt kontrollerar betalningsinformationen och säkerställer att den inte innehåller dubbelbetalningar eller betalningar till oegentliga företag 4. Detta var tillvägagångssättet även innan centraliseringen. För det manuella betalningsflödet kontrolleras underlagen numera av KSF och underlag utan dubbel attest betalas inte ut. Informationen sparas sedan i pärma r. Tidigare sköttes denna process av ekonomiavdelningarna inom res pektive förvaltning, rutinen med dubbel attest var förankrad även då. 1 Kommunens system för lönehantering. 2 Kommunens system för leverantörsbetalningar och manu ella betalningar. 3 System för bet alningar av ersättningar och kost nader kopplade till ärendehantering inom SÄF. 4 Exempelvis fiktiva företag, föret ag där konkursförfarande är inlett eller organisationer där F-ska tt sakn as eller som innehar skatt eskulder. 2

107 Vi anser att följande åtgärder behöver vidtas för att stärka säkerheten inom förvaltningarnas utbetalningsrutiner; Kommunstyrelsen bör omgående tillsätta resurser för en mer djupgående genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma. Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma. Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Herorna samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom. Kommunstyrelsen bör se över rutinerna för utbetalningar via Procapita och relevanta interna kontroller bör införas. 3

108 2 Inledning 2.1 Bakgrund Med hänvisning till de senaste årens oegentlighetsutredningar inom den kommunala sektorn och de brister som identifierats i utbetalningsrutiner har kommunens revisorer valt att genomföra en granskning av de interna kontrollerna kopplade till utbetalningsrutinerna inom två av kommunens förvaltningar, social- och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) samt barnoch ungdomsförvaltningen (BUF). Valet av förvaltningar har gjorts efter diskussion med kommunstyrelseförvaltningen (KSF) och är baserat på en övergripande riskanalys med hänsyn tagen till transaktionsmängd och belopp. De betalningsflöden som strömmar igenom de båda förvaltningarna överstiger årligen 4,5 mdsek. Nedan sammanfattas de system respektive förvaltning använder; Agresse Procapita Hero ma l CA-kort Social- och äldreomsorqsförvaltningen x x Barn- och unqdomsförvaltningen x Kreditkort Handkassor Kommunstyrelseförvaltningen x x x x x 2.2 Syfte och avgränsning Syftet med denna granskning är att bedöma kommunens interna kontroller kopplade till utbetalningsprocessen inom SÄF samt BUF. Granskningen omfattar en genomgång av processen för betalningar av leverantörsfakturor inklusive befintliga kontroller. En bedömning görs av omfattningen på systemmässiga respektive manuella begränsningar och behörigheter. För manuella begränsningar görs uppföljning av vilka efterföljande kontroller som finns med avseende på tillämpning. Granskningen omfattar även en genomgång av processen för manuella betalningar inom de valda förvaltningarna, där exempelvis bidrag, privata utlägg etc. betalas ut. En genomgång och bedömning av ansvarsfördelning för utbetalningar inom kommunen kommer att ske. Vi kommer även bedöma om det finns en tillräcklig uppföljning och kontroll att befintliga rutinbeskrivningar efterlevs. 2.3 Revisionsfrågor Granskningen besvarar följande frågeställningar: Vilka betalningsströmmar finns? Hur är dessa dokumenterade? Hur ser behörighetsstrukturen ut avseende olika typer av betalningar? Hur ser den interna kontrollen ut avseende olika typer av betalningar? Hur dokumenteras kontrollen? Vilket systemstöd finns för att säkerställa god intern kontroll vid betalningar? 4

109 Hur sker uppföljningen och vem följer upp de betalningar som görs? Hur hanteras och återrapporteras avvikelser? Hur säkerställs att de riktlinjer och policys som finns är ändamålsenliga och tillämpas? 2.4 Revisionskriterier Den uppföljande granskningen sker med utgångspunkt från: Kommunallagen Interna styrdokument och policys Kunskap från bra exempel på utbetalningsrutiner med god intern kontroll 2.5 Metod och genomförande Granskningen grundar sig på studier av relevanta styrdokument samt stickprover. stickproven har valts ut på de områden där vi anser att det är störst risk, i detta fall Herorna och handkassor. l båda fallen har vi fått en lista över alla utbetalningar under 2013, där vi valt ut ett 30-tal stickprover att följa upp. Intervjuer har genomförts med följande personer: Verksamhetschef för äldreomsorgen, SÄF Verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen, SÄF Verksamhetschef biståndskansliet, SÄF Enhetschef äldreomsorg, SÄF Enhetschef äldreomsorg, SÄF Ekonomichef, SÄF Förvaltningschef, BUF Ekonomichef, BUF Redovisningschef, KSF 5

110 3 Resultat av granskning 3.1 Inledning Under början av 2014 centraliserades kommunens betalningsflöden till KSF. Förändringen innebär att KSF hanterar kommunens utbetalningar, förutom de betalningar som går via Procapita, Herorna samt påfyllning av ICA-korten. Utöver detta hanteras även vissa sekretessbelagda vårdfakturor 5 manuellt av SÄF. För dessa delar ligger ansvaret fortfarande inom respektive förvaltning. l och med att processen nyligen ändrades är vissa delar av processen fortfarande i en implementationsfas. Inom SÄF och BUF finns fem betalningsflöden, Agresso, Procapita, Heroma, ICA-kort, och handkassor. Nedan kommer en närmare beskrivning av dem ges. På grund av det varierande behovet inom förvaltningarna används systemen på olika sätt. Totalt betalar de båda förvaltningarna årligen ut över 4,5 mdsek. 3.2 Agresso -system för l.everantörsbetalningar och manuella betalningar. Agresse fungerar på liknande sätt för SÄF och BUF. Centraliseringen har medfört att det enbart är KSF som hanterar utbetalningar via Agresso, tidigare gjorde förvaltningarna sina utbetalningar. Det är fem ekonomiassistenter och fyra konsulter som har tillgång till att registrera information i Agresso. l dagsläget finns en kontrollista som ekonomiassistenterna ska använda vid nyregistrering av leverantörer. Kontrollistan innebär att de ska göra en bakgrundsundersökning på "infotorg.se" för att kontrollera seriesiteten hos leverantören 6. Informationen skrivs ut och sparas tillsammans med registreringen. Registreringen skall granskas och attesteras av controllers innan leverantören blir godkänd. Denna process är under utredning och kommer eventuellt förändras. Attestflödet i Agresse hanteras i ett sidordnat system, Proceedo. l Proceedo kan riskklassificeringar av leverantörer göras baserat på företagets verksamhet. De leverantörer som kommunen köper förbrukningsmaterial från anses som en "låg risk leverantör", medan övriga leverantörer anses vara "hög risk leverantörer". Vidare finns bestämmelser att "låg risk leverantörer" samt fakturor som är identiska med, i ett tidigare skede, beställd arbetsorder 7 enbart behöver attesteras av en attestant medan "hög risk leverantörer" eller avvikande fakturor (exempelvis belopp, bankgironummer) på fakturan ska kontrolleras av administratör/ekonomiassistent Både inskannade och elektroniska leverantörsfakturor finns tillgängliga i Proceedo. När fakturorna blivit godkända och attesterade skickas de till ekonomiassistenterna på KSF som tar fram ett betalningsförslag. Betalningsförslaget skickas till berörd förvaltning där behörig person attesterar listan innan den blir godkänd för betalning. För att stärka denna process arbetsroterar både ekonomiassistenterna och medarbetare på förvaltningarna efter ett förutbestämt schema. 5 Vårdfakturorna avser vård i hemmet. 6 Informationen kan exempelvis vara registrering av F-skatt, kontroll av styrelseledam öt er, kreditvärdighet etc. 7 Biståndskansliet, hanteras myndighetsutövningen inom vissa processer inom SÄF, http ://w w w. h u d d i n ge.se/ sv l s to d-och-omsorg/ a l d re o m so r g/ a n so k a n/ 6

111 De färdiga betalningsfilerna skickas, samtidigt, till ett externt företag som går igenom informationen och varnar bland annat för dubbelbetalningar, betalningar till företag som har inlett konkursförfarande eller saknar F-skatt. Respektive förvaltning har utöver denna process haft möjlighet att utföra manuella betalningar där underlagen lämnats och sparats inom förvaltningen. Utbetalningsunderlagen/fakturorna skall granskas av en granskare och signeras av behörig chef, direkt på underlaget, vilket för de genomgångna stickproven visat sig stämma. Betalning har sedan utförts av en tredje person inom ekonomiadministrationen. Denna process hanteras numera, i och med centraliseringen, av KSF och har utformats på samma sätt som processen för ordinarie leverantörsfakturor, med undantaget att underlagen kontrolleras av ekonomifunktionen inom KSF Agresso SÄF Inom SÄF hanteras de flesta leverantörsfakturor via Agresso och därigenom är hanteringen numera centraliserad till KSF. Vissa leverantörsfakturor (uteslutande vårdfakturor 8 ) hanteras manuellt av SÄF. Vårdfakturor innehållande sekretessbelagd information ankomstregistreras, godkänns och attesteras direkt på originalfakturan av SÄF, medan vårdfakturor som är avidentifierade 9 går genom det vanliga attestflödet i Proceedo. Oavsett skall fakturorna attesteras av två i förening innan de betalas av KSF via Agresso. Som tabell 2 nedan beskriver, skickar ekonomiavdelningen på SÄF månadsvis ut ett ersättningsformulär till alla utförare inom kommunens verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem inom SÄF. Både externa och interna utförare fyller i sina arbetade timmar och returnerar ersättningsformuläret till ekonomiavdelningen. Ekonomiavdelningen vidarebefordrar excelarket till biståndskansliets enhetschefer som granskar och godkänner underlaget, innan det återigen sänds till utföraren som då skapar fakturaunderlag. Under 2013 gick ungefär 20 procent (300 mkr) av SÄFs betalningar genom Agresso. Tabell2 l:a dagen i 3:e dagen i 4:e dagen i S:e dagen i 7:e dagen i månaden månaden månaden månaden månaden Exce llfil skickas ut Utföraren fyller i Bokföring av Nya excellfiler Felrapporter av ekonomi- excellfilen och inrapporterade skickas ut för att flyttas till avdelningen till returnerar den till timmar sker av utföraren skall biståndskansliet utföra rna. ekonomi- ekonomi- kunna rätta avdelningen avdelningen felrapporterad tid. Dessutom skapas ett faktura underlag. 9:e dagen i månaden Andra körningen: uppdatering av stat istik samt slutgiltiga faktura underlag görs..... (B1ståndskansl1ets process over ersattnmgsfiler) När vå rdfakturan från utförarna som omfattas av LOV kommer via Proceedo till biståndskansliet (efter ankomstregistrering av ekonomiavdelningen på SÄF) jämför 8 "Vårdfa kturor" - fakturor för vård i hemmet 9 Avidentifierad - ej sekretessbelagd information 7

112 biståndshandläggaren beloppet pa fakturorna mot beloppen i Procapita. Är det stora avvikelser jämfört med tidigare perioder gör enhetscheferna på biståndskansliet en avvikelseanalys. Biståndskansliet skall även kontrollera rimligheten av inrapporterade vårdtjänster av brukaren, eftersom det finns risk att utförarna redovisar fel typ av vård i ersättningsformuläret, då de ger olika mycket ersättning. När vårdfakturorna är godkända av biståndskansliet (SÄF) utbetalas de i Agresse utav KSF Agresso BUF KSF hanterar samtliga av BUFs betalningar i Agresso, se avsnitt Procapita - verksamhetssystem för ärendehantering Procapita är ett betalnings- och informationssystem där fattade beslut dokumenteras och följs upp. Respektive förvaltning använder systemet på olika sätt då behovet skiljer sig åt Procapita SÄF Inom SÄF används Procapita som ett dokumentationssystem för att registrera beslut avseende försörjningsstöd men också för utbetalning av leverantörsfakturor kopplade till besluten, såsom jourboende, tandläkare etc. Drygt 15 procent av SÄFs utbetalningar sker genom Procapita. Vad gäller försörjningsstöd samt äldreomsorg är processen likartad. Processen för försörjningsstöd hanteras av enheten arbete och försörjning (AoF) och påbörjas med att brukaren skickar in en ansökan om vård/hjälp/stöd. Ansökan tas emot av en socialsekreterare som utreder ansökan och fattar beslut om bifall eller avslag i Procapita. När utredningen är klar lämnas den oftast över till utredningsassistenten som tar fram en ekonomisk beräkning och lägger in själva utbetalningen. På grund av den stora mängden ansökningar kan socialsekreteraren inte överlämna alla ansökningar till assistenten. Därmed har både socialsekreteraren och utredningsassistenterna rätt att registrera utbetalningar i Procapita. Gällande äldreomsorg och socialpsykiatrin skall beslutet attesteras av biståndskansliet medan verksamhetschefen för IFO fattar beslutet när det gäller barn och ungdomar inom individ- och familjeomsorgen. Försörjningsstöden betalas ut direkt från Procapita till den sökande när beslut om ersättning har fattats av socialsekreteraren. Betalningsförslagen samlas dagligen på en lista innehållande namn, kontonummer och belopp. Listan skrivs ut dagligen för kontroll, uppföljning och attest av ansvarig chef. Den innehåller många sidor betalningsinformation. Intervjuer har indikerat att det är svårt att fånga upp felaktigheter i betalningsinformationen. Assistenten kontrollerar vanligen bara att kontonumren på listan innehåller rätt antal siffror. Inom ramen för ett beslut finns det många gånger externa leverantörer som utför och fakturerar olika typer av tjänster, exempelvis jourboende, tandvårdskostnader etc. Då dessa fakturor inte hanteras via Agresse genomgår de heller inte de ordinarie kontrollerna som görs för dessa betalningar. Dessa betalningar finns bland de som dagligen attesteras och underlagen för betalningarna sparas i den fysiska pappersakten som finns för varje försörjningsstödstagare. Intervjuer har indikerat att ekonomifunktionen, inom vissa 8

113 betalningsströmmar, överhuvudtaget inte är inblandad i processen. Anledningen är att viss information är sekretessbelagd och därigenom inte kan hanteras via det ordinarie flödet. Det är ett 40-tal administrativa handläggare/sekreterare som har rättigheter att ändra fast data i Procapita och registrera nya brukare. l Procapita finns en logg som registrerar ändringar i systemet men denna funktion används inte inom SÄF. Då heller ingen attest av ändringar görs, möjliggör detta att förändringar av exempelvis kontonummer kan göras utan någon annans vetskap och godkännande Procapita BUF Inom BUF används Procapita i första hand som ett dokumentationssystem. Det innebär att det finns beslut om vilka barn som har rätt till ersättn ing för skolval utanför kommunen. l samband med registreringen av nya elever kontrollerar de anställda inom respektive enhet var barnen är folkbokförda samt i vilken kommun deras förskola/skola ligger. Om eleverna går i förskola/skola utanför kommunen har den kommunen/privata utförare rätt till ersättning. Tabell 3 steg 1 steg 2 Steg 3 Registrering och kontroll av Utskrift av lista över de Utbeta Ini ng sker via Agresso var barnen/ungdomarna är barn/ungdomar som har rätt av den centrala folkbokförda samt var de går i till ersättning. Kontroll och ekonomiavdelningen på KSF. skolan. attest skall göras av biträdande förskolechef. (BUF) Varje månad skrivs en lista ut över kommunens elever som går i skola utanför kommunen. Lista skall attesteras och godkännas av ansvarig chef som ska kontrollera att antalet elever på skolorna stämmer överrens med deras folkbokföring. När listan är godkänd skickas den vidare från Procapita till KSF som gör en filbetalning via Agresso. 3.4 Herorna -system för lönahantering Herorna implementerades i slutet av 1990-talet. Ansvaret för systemet har decentraliserats till respektive förvaltnings HR-avdelning. HR-avdelningarna redigerar och uppdaterar de högsta chefernas profiler inom respektive förvaltning, medan närmsta chef redigerar och uppdaterar sina anställdas profiler. Drygt 65 procent av kommunens totala betalningar avser löner och hanteras genom Heroma. Inom respektive enheter arbetar vanligen administrativ personal som tilldelats samma behörighet som ansvarig chef avseende upplägg och ändringar i Heroma. De hanterar också registrering av nyanställda, upprättande av anställningsavtal, administrationen av de månatliga lönerna, uppdatering av fast data samt avregistrering av en anställd som avslutat sin anställning. Respektive enhetschef ansvarar för att ge nödvändig information ti ll den administrativa personalen samt skriva under anställningsavtal och spara ett exemplar i personalakten. Både 9

114 chefer och administrativt anställda ( 123 personer inom SÄF, 155 personer inom BUF) har rätt att ändra fast data utan attest i Heroma, dock inte sin egen. Tirnanställda rapporterar månadsvis arbetade timmar till ansvarig chef för godkännande. Därefter skickar chefen dem till administrativ personal som redigerar timmarna i Herorna. Vidare ansvarar administrativ personal för att redigera de anställdas löner med semesterlöner, sparade semesterdagar, reseutlägg etc. Det gör att anställdas löner kan variera från månad till månad. En lista över anställdas löner skickas varje månad till ansvarig chef via e-post. Cheferna ska godkänna och attestera löneutbetalningen. Listan innehåller endast namn och lönenivå och lönerutbetalningen sker oavsett om chefen eller assistenten attesterat eller inte. Det finns en anställd inom KSF som månatligen analyserar stora förändringar i löneunderlagen och skickar varningssignaler till cheferna. Analysen görs ofta på en aggregerad nivå varför individuella varianser inte fångas upp, något som styrks av valda stickprov där individuella större månatliga avvikelser ej fångats i denna kontroll. 3.5 ICA-kort, kreditkort och handkassor l CA-kort, kreditkort och handkassor används i olika utsträckning inom förvaltningarna, vilket kan förklara att SÄF införde l CA-kort för att minska antalet handkassor medan BUF valde att prova kreditkort i samma syfte. Oavsett utläggsform ska kvittona innehålla information om syfte med inköpet, namn eller åtminstone initialer (på grund av sekretessen) på deltagare. Därefter lämnas kvittot till överordnad chef, samt yterliggare en person från enheten, som attesterar utläggen. Därefter kontrollerar en administratör dem innan de skickas till KSF för registrering och utbetalning genom Agresso /CA-kort, kreditkort och handkassor SÄF Som ett led att minska kontanthanteringen inom SÄF har förvaltningen infört l CA-kort. l CAkorten, som laddas med 1 tkr per månad, används vid köp av fikabröd m.m. Det förekommer dock fortfarande ett antal handkassor inom SÄF där pengarna uteslutande används för olika typer av inköp avseende livsmedel och förbrukningsmaterial. Som underlag till bokslutet finns uppgifter om att det finns 34 handkassor inom SÄF som totalt omsätter drygt 60 tkr under /CA-kort, kreditkort och handkassor BUF Inom BUF har de flesta skolor en handkassa. Skolorna sköter själva redovisningen och hanteringen. Redovisning sker i samband med att handkassan måste fyllas på. Om en anställd behöver göra utlägg i samband med skolutflykter kan de antingen göra en reseräkning i efterhand där kvitton för exakta kostnader redovisas. l andra fall kan de få en förskottsbetalning för uppskattade kostnader. Då ska en blankett fyllas i och överordnad chef skall godkänna och reflektera över om beloppet verkar rimligt för förskottsbetalning. När resan/utflykten sedan är gjord skall den anställde göra en reseräkning som vanligt, där mellanskillnaden mellan förskottet och den faktiska summan antingen betalas ut eller 10

115 regleras mot den anställdes nästkommande lön, förutsatt att förskottet var större än det faktiska utlägget. Skulle den anställde inte redovisa någon reseräkning alls kommer hela förskottet regleras på nästkommande lön. Oavsett om medarbetaren gjort ett mindre utlägg, en reseräkning eller fått en förskottsbetalning skall kvittona godkännas av två personer varav den ena skall vara den anställdes överordnade chef, som skickar underlagen vidare till KSF som registrerar, bokför och gör utbetalningen i Agresso. Av intervjun framgår att det är sällsynt att förskottsbetalningar, reseräkningar samt utlägg förekommer, eftersom de flesta anställda på BUF använder handkassan. Skolorna kan inte göra egna utbetalningar utan de sker central på KSF. 4 slutsats Inom SÄF och BUF hanteras årligen betalningar omfattande över 4,5 mdsek. Majoriteten av dessa går via lönesystemet Heroma. Vår genomgång har visat att det saknas nödvändiga interna kontroller för att hantera betalningsströmmarna i Heroma. Inom SÄF och BUF kan över 270 anställda begära och utbetala pengar utan attest från närmaste chef eller annan medarbetare. Respektive chef ska månatligen attestera en lista över sina anställdas löner. Då listan endast innehåller namn och innevarande lön saknas relevant jämförelse mot exempelvis föregående månads utbetalning eller lön enligt anställningsavtal Detta gör också att möjligheterna att fånga upp felaktiga utbetalningar genom Herorna försämras avsevärt. Den lista som chefens chef erhåller innehåller samtliga namn som de underställde reda n attesterat. Det betyder att när väl listan når förvaltningschefen attesterar denne samtliga anställdas lön inom förvaltningen. Intervjuer har indikerat att attest många gånger helt saknas. Vi anser att KSF bör se över möjligheterna att begränsa antalet anställda med rättigheter att påverka faktiska löneutbetalningar. Vidare bör KSF implementera en kontrollerande process där förändringar i Herorna kontinuerlig loggas och följs upp. Även om utförd stickprovsgranskning av utbetalningar ur Herorna inte påvisat några felaktiga betalningar har vi noterat att vissa anställdas löner månatligen fluktuerar kraftig och att riskerna för felaktiga utbetalningar inom denna process kan anses vara förhöjd. Utöver Herorna och Procapita centraliserades under början av 2014 de betalningsflöden som går via Agresso. Förändringen innebär att en stor del av hanteringen numera ligger på KSF, något vi anser minskar osäkerheten i dessa betalningsflöden. För dessa betalningsströmmar finns väl fungerande interna kontroller och genomtänka atteststrukturer som ytterligare minskar osäkerheten. Genomgången har också visat att leverantörsfakturor betalas direkt via Procapita och därigenom undgår de ordinarie interna kontrollerna som används vid betalningar genom Agresso. Betalningar inom Procapita kan utföras av endast en person och även om de dagliga utbetalningsförslagen attesteras, kontrolleras endast uppenbara felaktigheter, såsom kontonummer och märkbart stora belopp. Genom att över 40 anställda inom förvaltningen har möjlighet att göra ändringar av fast data inom Procapita samt att ändringarna varken loggas eller behöver godkännas, bidrar det till att ytterligare försvaga säkerheten inom vissa betalningsflöden inom Procapita. 11

116 4.1 Svar på revisonsfrågorna );> Vilka betalningsströmmar finns? Hur är dessa dokumenterade? Betalningar kan göras via Agresso, Procapita, Heroma, handkassor samt ICA-kort. );> Hur ser behörighetsstrukturen ut avseende olika typer av betalningar? Behörighetsstrukturen skiljer sig mycket beroende på system och förvaltning. Herorna Över 270 anställda inom SÄF och BUF har behörighet att ändra information och utbetala belopp utan attest eller godkännande. Situationen torde vara likartad inom övriga förvaltningar inom kommunen. Agress o Före centraliseringen hade 15 personer inom SÄF och 3 personer inom BUF samt ytterligare 5 personer inom KSF access att utföra betalningar i Agresso. l och med centraliseringen har antalet anställda med samma möjligheter minskat till 9 personer, även om övriga fortfarande har möjlighet att logga in i Agresso. Både före och efter centraliseringen attesteras samtliga fakturor av två i förening genom det sidordnade attest systemet Proceedo. Underlagen scannas och finns tillgängliga elektroniskt. Tidigare hade även respektive förvaltning möjlighet att utföra manuella utbetalningar. Som manuella betalningar räknas utbetalningar i Agresso som ej går via den ordinarie scanningsfunktionen. Dessa fakturor upprättades och attesterades två i förening och underlagen sparades hos respektive enhet. Numera är även denna process centraliserad och samtliga underlag upprättas och granskas av två i förening och underlagen sparas i pärmar på KSF. Procapita Inom SÄF har ett 40-tal anställda full behörighet att utföra betalningar och ändra information i Procapita utan godkännande eller attest från närmaste chef. Även om det på kontinuerlig basis utförs ärendedragningar mellan socialsekreterare och utredningsassistent, behöver denna informella kontroll nödvändigtvis fånga upp oegentliga utbetalningar. Handkassor och l ca-kort För handkassor och l ca-kort ska kvitton redovisas som motsvarar det genomförda köpet. Handkassorna förvaras inom respektive enhet och stäms av kvartalsvis av KSF. Med giltigt syfte har vem som helst inom förvaltningarna möjlighet att begära ersättning för gjorda utlägg, mot uppvisande av godkänt kvitto från närmaste chef. Dessa betalningsströmmar är förhållandevis små och med begränsade summor. );> Hur ser den interna kontrollen ut avseende olika typer av betalningar? Hur dokumenteras kontrollen? Inom Herorna är den interna kontrollen bristande. Utbetalningar kan göras utan attest från chef och även om ansvarig enhetschef skall utföra en månatlig attest av lönelistor för sina anställda är denna kontroll manuell och information har gjort gällande att attest saknas många gånger. Även inom Procapita bedöms den interna kontrollen i vissa avseenden svag. 12

117 över 40 anställda har möjlighet att utföra utbetalningar av försörjningsstöd och ändra fast utbetalningsdata inom Procapita utan attest från ansvarig chef. Härutöver finns det i Agresse en logg-lista över förändringar i fast data. För de betalningsflöden som går via Agresse bedöms generellt de interna kontrollerna som tillförlitliga. Däremot bör KSF snarast implementera en process där logglistor över förändringar i fast data på kontinuerlig basis gås igenom. ~ Vilket systemstöd finns för att säkerställa god intern kontroll vid betalningar? För betalningar som går via Proceedo, i förlängningen Agresso, finns en systemmässig inbyggd kontroll att dubbel attest sker. För de manuella betalningsflödena i Agresse kontrollerar ekonomiassistenten de manuella attesterna. Utbetalningsunderlaget skickas sedan vidare till ett externt företag som kontrollerar informationen för eventuella felaktigheter. Först därefter sker utbetalning. l Herorna saknas ett system genererat stöd för att stärka de interna kontrollerna. En lista ur lönesystemet ska manuellt attesteras av ansvarig chef, men vid avsaknad av attest sker ändå utbetalning. l den lista som chefen erhåller finns dessutom samtliga underställdas löneinformation med. l Procapita dokumenteras beslut digitalt och kopplas samman med den efterföljande utbetalningen. Handläggningen är därigenom transparent. Dock efterfrågar inte Procapita att attest av överordnad chef utförs utan samtliga 40 anställda har möjlighet att utan godkännande utföra utbetalningar. ~ Hur sker uppföljningen och vem följer upp de betalningar som görs? Uppföljning och kontroll av att underlagen är korrekta samt ska betalas av kommunen ligger på attestantens ansvar. l samband med att de attesterar underlaget, godkänner de betalningen. För betalningar i Agresse genomgår utbetalningsförlaget ytterligare en genomgång av ett externt företag men för de övriga två större betalningsflödena görs ingen uppföljning. ~ Hur hanteras och återrapporteras avvikelser? Avvikelser som upptäcks i samband med attestering av underlag analyseras och återrapporteras till den berörda parten direkt. ~ Hur säkerställs att de riktlinjer och policys som finns är ändamålsenliga och tillämpas? l och med att KSF nyligen omorganiserat och omstukturerat verksamheten görs en översyn av befintliga rutin- och policydokument som berör Agresso. Rörande Procapita och Herorna finns få dokument som rör själva betalningsflödena. Däremot finns flertalet dokument som beskriver handläggning och rena administrativa processer. Vi rekommenderar KSF att snarast se över de policys som reglerar Herorna och Procapita utarbeta tydligare riktlinjer gällande betalningsflödet 13

118 Stockholm den 22 april 2014, -!/L -;{_j ~fhan~ Auktoriserad revisor 14

119 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 27 augusti Paragraf Diarienummer SN-2014/ Granskning av manuella utbetalningar Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande granskning av manuella utbetalningar, och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

120 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 augusti 2014 SN-2014/ (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson Socialnämnden Granskning av manuella utbetalningar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande granskning av manuella utbetalningar och antar yttrandet som sitt eget. Beskrivning av ärendet E&Y har på uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av kommunens betalningsflöden kopplade till social- och äldreomsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. E&Y har i sin revisionsrapport tagit upp olika aspekter av hanteringen av manuella utbetalningar inom SÄF:s verksamheter som man anser utgöra säkerhetsrisker. De anmärkningar man har gjort riktar sig mot rutiner inom två av förvaltningens system: Procapita och Heroma. Påpekandena gällande Heroma avser både socialnämnden och äldreomsorgsnämnden, medan påpekande gällande Procapita endast avser socialnämndens verksamhetsområde. Gällande Heroma anger E&Y i sin revisionsrapport att man funnit ett antal brister i de interna kontrollerna kopplade till Heroma. Man menar att över 270 anställda inom SÄF och BUF har möjlighet att, utan attest från chef eller annan medarbetare, ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Man menar vidare att utbetalningar görs utan attest, och att detta utgör en risk mot bakgrund av fluktuationer i löneutbetalningar. Gällande Procapita anmärker E&Y på att ett fyrtiotal anställda inom Arbete och försörjning har möjlighet att utföra utbetalningar utan attest från chef eller annan anställd. Dessa anställda, menar E&Y, har också behörighet att ändra fasta data i systemen, såsom kontonummer, utan att ändringen och användaren loggas eller granskas på annat sätt. I sin revisionsrapport menar E&Y att kommunstyrelsen behöver genomföra ett antal åtgärder för att motverka de säkerhetsbrister man menar sig ha upptäckt. Dessa åtgärder är: POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

121 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 augusti 2014 SN-2014/ (4) Kommunstyrelsen bör omgående tillsätta resurser för en mer djupgående genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma. Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma. Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom. Kommunstyrelsen bör se över rutinerna för utbetalningar via Procapita och relevanta interna kontroller bör införas. Förvaltningens synpunkter Procapita Utbetalningar görs löpande och i stort antal. De attestanter som finns (3 stycken) kan inte finnas tillgängliga för attest vid varje sådant tillfälle under en arbetsdag och förvaltningen gör därför efterhandskontroller istället. Detta nämndes även i den revision som E&Y gjorde 2013 och rutinen fick där ingen anmärkning. Gällande antalet anställda på Arbete och försörjning som har behörighet att genomföra utbetalningar i Procapita, så är detta antal i dagsläget inte möjligt att minska. Som E&Y själva skriver i sin revisionsrapport kräver mängden ansökningar om försörjningsstöd att både socialsekreterare och utredningsassistenter har behörighet att genomföra utbetalningar. Gällande utbetalningar av försörjningsstöd från Procapita skrivs dagligen en lista ut för kontroll och attest av namn, kontonummer och belopp. E&Y skriver i sin revisionsrapport att assistenten kontrollerar vanligen bara att kontonumren på listan innehåller rätt antal siffror. Förvaltningen känner inte igen detta yttrande och menar att påståendet är felaktigt. Listan kontrolleras i själva verket i sin helhet och all information gås igenom. När det gäller ändring av kontonummer måste den sökande av försörjningsstöd varje månad lämna in kontoutdrag och ibland även kontoöversikt. Detta bekräftar att mottagarkontot är detsamma som finns registrerat i Procapita. Det händer att den sökande själv vill ändra sitt mottagarkonto och får då visa underlag för detta. Handläggarna måste själva kunna ändra detta när klienten så önskar. Nu görs slumpmässigt, inför varje delår och verksamhetsberättelse, kontroller av ett antal ärenden genom att jämföra konton i verksamhetssystemet med ansökningar, papperskopior på ansökningar och registrerade konton i Procapita.

122 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 augusti 2014 SN-2014/ (4) Utöver detta har Arbete och försörjning en handläggare som enbart arbetar med felaktiga utbetalningar. I det arbetet ingår att utreda misstänkta bedrägerier men även att titta på om man från förvaltningens sida gjort något fel i handläggningen. E&Y påtalar vikten av att en logg finns tillgänglig där eventuella ändringar i fasta data, samt information om vem som gjort ändringarna, framgår. Förvaltningen har tidigare ställt frågan till leverantören av systemet, Tieto, och fått svaret att en sådan funktion är möjlig att köpa som ett tillägg. I dagsläget kan alltså ingen sådan logg tas ut, men förvaltningen ställer sig positiv till att en sådan tilläggstjänst införskaffas. I förvaltningens projekt Nytt verksamhetssystem har frågan om tilläggstjänst för logg av förändringar av fast data lyfts i projektets styrgrupp. Förvaltningen anser att rutiner för utbetalningar som idag finns och används är tillräckligt säkra, samt utformade för att fungera optimalt inom Arbete och försörjnings verksamhet. Heroma I granskningen menar E&Y att 123 personer inom SÄF har rätt att ändra fasta data utan attest i Heroma, dock inte sin egen. 81 av dessa personer är chefer, som måste kunna administrera fasta data i Heroma för att kunna sköta löneutbetalningar tillfredsställande. Alla förändringar av fasta data i systemet ska föregås av ett attesterat underlag. Förändringar av månadslön sker via den årliga löneöversynen, alternativt av nytt lönebeslut. Nya lönebeslut eller tillägg attesteras och dokumenteras av förvaltningens personalenhet. I de fall behörighet har delegerats till administrativ personal, genomgår denna alltid en utbildning i systemet. Utbildningen genomförs under tre och en halv arbetsdagar. Delegering flyttar inte ansvaret för utbetalningar. Detta ligger kvar på chefen som attesterar en utanordningslista varje månad. Dessa listor granskas också med jämna intervall av den centrala systemförvaltningen. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare

123 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 augusti 2014 SN-2014/ (4) Bilagor Huddinge kommun Granskning av manuella utbetalningar Beslutet delges Kommunstyrelsen

124 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 26 augusti Paragraf Diarienummer AN-2014/ Granskning av manuella utbetalningar Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Granskning av manuella utbetalningar, och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Curt Carleteg (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

125 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson Äldreomsorgsnämnden Granskning av manuella utbetalningar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Granskning av manuella utbetalningar, och antar yttrandet som sitt eget. Beskrivning av ärendet E&Y har på uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av kommunens betalningsflöden kopplade till social- och äldreomsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. E&Y har i sin revisionsrapport tagit upp olika aspekter av hanteringen av manuella utbetalningar inom SÄF:s verksamheter som man anser utgöra säkerhetsrisker. De anmärkningar man har gjort riktar sig mot rutiner inom två av förvaltningens system: Procapita och Heroma. Påpekandena gällande Heroma avser både socialnämnden och äldreomsorgsnämnden, medan påpekandena gällande Procapita endast avser socialnämndens verksamhetsområde. Gällande Heroma anger E&Y i sin revisionsrapport att man funnit ett antal brister i de interna kontrollerna kopplade till Heroma. Man menar att över 270 anställda inom SÄF och BUF har möjlighet att, utan attest från chef eller annan medarbetare, ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Man menar vidare att utbetalningar görs utan attest, och att detta utgör en risk mot bakgrund av fluktuationer i löneutbetalningar. I sin revisionsrapport menar E&Y att kommunstyrelsen behöver genomföra ett antal åtgärder för att motverka de säkerhetsbrister man menar sig ha upptäckt. De åtgärder som gäller Heroma är: Kommunstyrelsen bör omgående tillsätta resurser för en mer djupgående genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma. Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet anställda med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

126 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2014/ (2) Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom. Förvaltningens synpunkter Heroma I granskningen menar E&Y att 123 personer inom SÄF har rätt att ändra fasta data utan attest i Heroma, dock inte sin egen. 81 av dessa personer är chefer, som måste kunna administrera fasta data i Heroma för att kunna sköta löneutbetalningar tillfredsställande. Alla förändringar av fasta data i systemet ska föregås av ett attesterat underlag. Förändringar av månadslön sker via den årliga löneöversynen, alternativt av nytt lönebeslut. Nya lönebeslut eller tillägg attesteras och dokumenteras av förvaltningens personalenhet. I de fall behörighet har delegerats till administrativ personal, genomgår denna alltid en utbildning i systemet. Utbildningen genomförs under tre och en halv arbetsdagar. Delegering flyttar inte ansvaret för utbetalningar. Detta ligger kvar på chefen som attesterar en utanordningslista varje månad. Dessa listor granskas också med jämna intervall av den centrala systemförvaltningen. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Huddinge kommun Granskning av manuella utbetalningar Beslutet delges Kommunstyrelsen

127 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet Förskolenämnden Granskning av manuella utbetalningar Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Efter revisionsgranskning avseende rutiner för hantering av utbetalningar på förvaltningen har revisorerna kommit med rekommendationer om förändrade rutiner och förstärkt intern kontroll. Kommunen föreslås förstärka rutiner och intern kontroll, samt minska antalet användare som kan påverka utbetalningsinformationen i Heroma. Förvaltningen menar att det idag finns tydliga roller, rutiner och utbildningar för att hantera detta men välkomnar samtidigt kommunstyrelsens förvaltnings förslag på förstärkta rutiner utifrån revisionsrapporten. Förvaltningen ser det som en möjlighet att ytterligare förstärka rutiner och internkontrollsarbete. Beskrivning av ärendet Kommunens revisorer har granskat hanteringen av betalningsflöden kopplade till två förvaltningar, SÄF (Social- och äldreomsorgsförvaltningen) och BUF (Barn- och utbildningsförvaltningen). De har granskat hanteringen av utbetalningar via systemen Heroma som avser löner, Agresso som hanterar leverantörsfakturor och manuella betalningar, samt Procapita som är ett verksamhetssystem för ärendehantering inom SÄF och dokumenthantering inom BUF. Totalt betalar förvaltningarna årligen ut drygt 5 mdkr via dessa system, där utbetalningarna via Heroma står för ca 65 procent, Agresso ca 20 procent och Procapita 15 procent. Revisorerna pekar på risker i de interna kontrollerna avseende hantering i Heroma där 270 anställda på förvaltningarna har möjlighet att ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Inga avvikelser har dock noterats vid de genomförda stickproven. Processen rörande utbetalningar i Agresso har under början av 2014 centraliserats till kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Revisorerna anser att det har stärkt den interna kontrollen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

128 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (4) Revisorerna har givit följande rekommendationer: - Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma - Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet användare med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma - Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma, samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat frågan till nämnderna för inhämtande av synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att det är av vikt att ständigt arbeta för att stärka och utveckla rutiner och internkontroll och välkomnar revisorernas granskning. Chefsuppdrag i Huddinge kommun innebär verksamhetsansvar, personalansvar och ekonomiansvar. Det är därmed chefen som är ansvarig för att utbetalningar sker på ett korrekt sätt genom de olika systemen. Chefsuppdraget är komplext och ställer krav inom en mängd områden. Förvaltningen arbetar långsiktigt för att underlätta för verksamheternas chefer att kunna fokusera på verksamhetsfrågor och utveckling och därför har cheferna god hjälp av stödfunktioner i sina organisationer för att hantera bland annat utbetalningar. En stor andel av förvaltningens chefer har stöd från administratörer som har till uppgift att hantera en del av dessa ärenden, utifrån av chef attesterade underlag. De flesta av grundskolans rektorer har idag också ekonomer i sina organisationer som stöd. Förvaltningen vill därmed inte minska antalet användare av systemen. Alla förändringar av fast data i systemet ska föregås av ett attesterat underlag. Dessa påskrivna underlag ska sedan arkiveras enligt kommunens arkivplan. Avseende hantering av löner genom Heroma Innan en chef eller en administratör får behörighet till Heroma för att kunna genomföra förändringar av fast data krävs deltagande i en 3,5 dagars utbildning. Därefter erbjuds stöd från förvaltningens personalavdelning, samt från KSFs personalavdelning. Utanordningslistan skapas i samband med att månadens slutliga lönekörning genomförts. Chefen attesterar utanordningslistan avseende alla löner och

129 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (4) avdrag för månaden och kan då också göra kontroller gentemot föregående månads utanordningslista. Systemförvaltningen på KSF går regelbundet igenom hur attesten av utanordningslistorna hanterats. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår efter revisorernas granskning att förtydliga när utanordningslistan ska vara signerad och föreslår att det ska ske senast den sista i varje månad. Det finns idag redan stora möjligheter till olika typer av logglistor från systemet och varje månad hanteras en signallista av förvaltningens personalavdelning i samråd med berörd chef. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förvaltningen förstärker denna uppföljning genom att en logglista avseende förändringar av fast data tas fram varje månad. Logglistan lämnas till förvaltningarnas personalavdelningar som dokumenterar och samlar in attesterade underlag för de förändringar som gjorts. Denna rutin finns redan på vår förvaltning. Avseende hantering av leverantörsfakturor och manuella betalningar i Agresso Utbetalningarna har centraliserats sedan 1 februari 2014 till kommunstyrelsens förvaltning vilket bidrar till att stärka de interna kontrollerna. Leverantörsfakturorna attesteras elektroniskt och det kräver dubbelattest annars utförs ingen betalning. För det manuella betalningsflödet kontrolleras underlagen av kommunstyrelseförvaltningen och underlag utan dubbelattest betalas inte ut. Attestflödet i Agresso konteras i ett sidordnat system, Proceedo. Alla leverantörsfakturor finns tillgängliga i Proceedo. Denna process fungerar bra och utan anmärkning. Avseende hantering av dokumentation i Procapita Procapita inom Barn- och utbildningsförvaltningen används som dokumentationssystem. Dokumentationen och användningen av systemets processer fungerar utan anmärkning. Ny rutin är upprättad från och med 2014 som tydliggör kontroll av utbetalningar. Varje månad granskas listan över kommunens barn/elever som går i förskola och skola samt att ersättningarna är korrekta.

130 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (4) Granskningen görs av placeringsassistent samt ekonom. En reviderad lista godkänns och attesteras av ansvarig chef på förvaltningen. När listan är godkänd skickas den vidare för kontroll hos ekonomerna på förvaltningen och sedan till kommunstyrelsens förvaltning som gör en filbetalning via Agresso. Denna process fungerar bra och utan anmärkning. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Elisabet Tullgren Personalchef Bilagor Revisionsskrivelse till Kommunstyrelsen i Huddinge kommun från EY daterad den 22 april 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

131 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet Grundskolenämnden Granskning av manuella utbetalningar Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Efter revisionsgranskning avseende rutiner för hantering av utbetalningar på förvaltningen har revisorerna kommit med rekommendationer om förändrade rutiner och förstärkt intern kontroll. Kommunen föreslås förstärka rutiner och intern kontroll, samt minska antalet användare som kan påverka utbetalningsinformationen i Heroma. Förvaltningen menar att det idag finns tydliga roller, rutiner och utbildningar för att hantera detta men välkomnar samtidigt kommunstyrelsens förvaltnings förslag på förstärkta rutiner utifrån revisionsrapporten. Förvaltningen ser det som en möjlighet att ytterligare förstärka rutiner och internkontrollsarbete. Beskrivning av ärendet Kommunens revisorer har granskat hanteringen av betalningsflöden kopplade till två förvaltningar, SÄF (Social- och äldreomsorgsförvaltningen) och BUF (Barn- och utbildningsförvaltningen). De har granskat hanteringen av utbetalningar via systemen Heroma som avser löner, Agresso som hanterar leverantörsfakturor och manuella betalningar, samt Procapita som är ett verksamhetssystem för ärendehantering inom SÄF och dokumenthantering inom BUF. Totalt betalar förvaltningarna årligen ut drygt 5 mdkr via dessa system, där utbetalningarna via Heroma står för ca 65 procent, Agresso ca 20 procent och Procapita 15 procent. Revisorerna pekar på risker i de interna kontrollerna avseende hantering i Heroma där 270 anställda på förvaltningarna har möjlighet att ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Inga avvikelser har dock noterats vid de genomförda stickproven. Processen rörande utbetalningar i Agresso har under början av 2014 centraliserats till kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Revisorerna anser att det har stärkt den interna kontrollen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

132 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (4) Revisorerna har givit följande rekommendationer: - Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma - Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet användare med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma - Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma, samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat frågan till nämnderna för inhämtande av synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att det är av vikt att ständigt arbeta för att stärka och utveckla rutiner och internkontroll och välkomnar revisorernas granskning. Chefsuppdrag i Huddinge kommun innebär verksamhetsansvar, personalansvar och ekonomiansvar. Det är därmed chefen som är ansvarig för att utbetalningar sker på ett korrekt sätt genom de olika systemen. Chefsuppdraget är komplext och ställer krav inom en mängd områden. Förvaltningen arbetar långsiktigt för att underlätta för verksamheternas chefer att kunna fokusera på verksamhetsfrågor och utveckling och därför har cheferna god hjälp av stödfunktioner i sina organisationer för att hantera bland annat utbetalningar. En stor andel av förvaltningens chefer har stöd från administratörer som har till uppgift att hantera en del av dessa ärenden, utifrån av chef attesterade underlag. De flesta av grundskolans rektorer har idag också ekonomer i sina organisationer som stöd. Förvaltningen vill därmed inte minska antalet användare av systemen. Alla förändringar av fast data i systemet ska föregås av ett attesterat underlag. Dessa påskrivna underlag ska sedan arkiveras enligt kommunens arkivplan. Avseende hantering av löner genom Heroma Innan en chef eller en administratör får behörighet till Heroma för att kunna genomföra förändringar av fast data krävs deltagande i en 3,5 dagars utbildning. Därefter erbjuds stöd från förvaltningens personalavdelning, samt från KSFs personalavdelning. Utanordningslistan skapas i samband med att månadens slutliga lönekörning genomförts. Chefen attesterar utanordningslistan avseende alla löner och

133 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (4) avdrag för månaden och kan då också göra kontroller gentemot föregående månads utanordningslista. Systemförvaltningen på KSF går regelbundet igenom hur attesten av utanordningslistorna hanterats. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår efter revisorernas granskning att förtydliga när utanordningslistan ska vara signerad och föreslår att det ska ske senast den sista i varje månad. Det finns idag redan stora möjligheter till olika typer av logglistor från systemet och varje månad hanteras en signallista av förvaltningens personalavdelning i samråd med berörd chef. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förvaltningen förstärker denna uppföljning genom att en logglista avseende förändringar av fast data tas fram varje månad. Logglistan lämnas till förvaltningarnas personalavdelningar som dokumenterar och samlar in attesterade underlag för de förändringar som gjorts. Denna rutin finns redan på vår förvaltning. Avseende hantering av leverantörsfakturor och manuella betalningar i Agresso Utbetalningarna har centraliserats sedan 1 februari 2014 till kommunstyrelsens förvaltning vilket bidrar till att stärka de interna kontrollerna. Leverantörsfakturorna attesteras elektroniskt och det kräver dubbelattest annars utförs ingen betalning. För det manuella betalningsflödet kontrolleras underlagen av kommunstyrelsens förvaltning och underlag utan dubbelattest betalas inte ut. Attestflödet i Agresso konteras i ett sidordnat system, Proceedo. Alla leverantörsfakturor finns tillgängliga i Proceedo. Denna process fungerar bra och utan anmärkning. Avseende hantering av dokumentation i Procapita Procapita inom Barn- och utbildningsförvaltningen används som dokumentationssystem. Dokumentationen och användningen av systemets processer fungerar utan anmärkning. Ny rutin är upprättad från och med 2014 som tydliggör kontroll av utbetalningar. Varje månad granskas listan över kommunens barn/elever som går i förskola och skola samt att ersättningarna är korrekta. Granskningen görs av placeringsassistent samt ekonom. En reviderad lista godkänns och attesteras av ansvarig chef på förvaltningen.

134 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (4) När listan är godkänd skickas den vidare för kontroll hos ekonomerna på förvaltningen och sedan till kommunstyrelsens förvaltning som gör en filbetalning via Agresso. Denna process fungerar bra och utan anmärkning. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Elisabet Tullgren Personalchef Bilagor Revisionsskrivelse till Kommunstyrelsen i Huddinge kommun från EY, daterad 22 april 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

135 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet Gymnasienämnden Granskning av manuella utbetalningar Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Efter revisionsgranskning avseende rutiner för hantering av utbetalningar på förvaltningen har revisorerna kommit med rekommendationer om förändrade rutiner och förstärkt intern kontroll. Kommunen föreslås förstärka rutiner och intern kontroll, samt minska antalet användare som kan påverka utbetalningsinformationen i Heroma. Förvaltningen menar att det idag finns tydliga roller, rutiner och utbildningar för att hantera detta men välkomnar samtidigt kommunstyrelsens förvaltnings förslag på förstärkta rutiner utifrån revisionsrapporten. Förvaltningen ser det som en möjlighet att ytterligare förstärka rutiner och internkontrollsarbete. Beskrivning av ärendet Kommunens revisorer har granskat hanteringen av betalningsflöden kopplade till två förvaltningar, SÄF (Social- och äldreomsorgsförvaltningen) och BUF (Barn- och utbildningsförvaltningen). De har granskat hanteringen av utbetalningar via systemen Heroma som avser löner, Agresso som hanterar leverantörsfakturor och manuella betalningar, samt Procapita som är ett verksamhetssystem för ärendehantering inom SÄF och dokumenthantering inom BUF. Totalt betalar förvaltningarna årligen ut drygt 5 mdkr via dessa system, där utbetalningarna via Heroma står för ca 65 procent, Agresso ca 20 procent och Procapita 15 procent. Revisorerna pekar på risker i de interna kontrollerna avseende hantering i Heroma där 270 anställda på förvaltningarna har möjlighet att ändra löner, begära utbetalningar och rapportera utlägg. Inga avvikelser har dock noterats vid de genomförda stickproven. Processen rörande utbetalningar i Agresso har under början av 2014 centraliserats till kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Revisorerna anser att det har stärkt den interna kontrollen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

136 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (4) Revisorerna har givit följande rekommendationer: - Kommunstyrelsen bör omgående genomföra en genomgång av de rutiner och processer som ligger till grund för utbetalningar i Procapita och Heroma - Kommunstyrelsen bör se över möjligheten att reducera antalet användare med access att påverka utbetalningsinformation i Heroma - Kommunstyrelsen bör implementera en logglista över förändringar av fast data i både Procapita och Heroma, samt tillse att denna på kontinuerlig basis gås igenom Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat frågan till nämnderna för inhämtande av synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att det är av vikt att ständigt arbeta för att stärka och utveckla rutiner och internkontroll och välkomnar revisorernas granskning. Chefsuppdrag i Huddinge kommun innebär verksamhetsansvar, personalansvar och ekonomiansvar. Det är därmed chefen som är ansvarig för att utbetalningar sker på ett korrekt sätt genom de olika systemen. Chefsuppdraget är komplext och ställer krav inom en mängd områden. Förvaltningen arbetar långsiktigt för att underlätta för verksamheternas chefer att kunna fokusera på verksamhetsfrågor och utveckling och därför har cheferna god hjälp av stödfunktioner i sina organisationer för att hantera bland annat utbetalningar. En stor andel av förvaltningens chefer har stöd från administratörer som har till uppgift att hantera en del av dessa ärenden, utifrån av chef attesterade underlag. De flesta av grundskolans rektorer har idag också ekonomer i sina organisationer som stöd. Förvaltningen vill därmed inte minska antalet användare av systemen. Alla förändringar av fast data i systemet ska föregås av ett attesterat underlag. Dessa påskrivna underlag ska sedan arkiveras enligt kommunens arkivplan. Avseende hantering av löner genom Heroma Innan en chef eller en administratör får behörighet till Heroma för att kunna genomföra förändringar av fast data krävs deltagande i en 3,5 dagars utbildning. Därefter erbjuds stöd från förvaltningens personalavdelning, samt från KSFs personalavdelning. Utanordningslistan skapas i samband med att månadens slutliga lönekörning genomförts. Chefen attesterar utanordningslistan avseende alla löner och

137 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (4) avdrag för månaden och kan då också göra kontroller gentemot föregående månads utanordningslista. Systemförvaltningen på KSF går regelbundet igenom hur attesten av utanordningslistorna hanterats. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår efter revisorernas granskning att förtydliga när utanordningslistan ska vara signerad och föreslår att det ska ske senast den sista i varje månad. Det finns idag redan stora möjligheter till olika typer av logglistor från systemet och varje månad hanteras en signallista av förvaltningens personalavdelning i samråd med berörd chef. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förvaltningen förstärker denna uppföljning genom att en logglista avseende förändringar av fast data tas fram varje månad. Logglistan lämnas till förvaltningarnas personalavdelningar som dokumenterar och samlar in attesterade underlag för de förändringar som gjorts. Denna rutin finns redan på vår förvaltning. Avseende hantering av leverantörsfakturor och manuella betalningar i Agresso Utbetalningarna har centraliserats sedan 1 februari 2014 till kommunstyrelseförvaltningen vilket bidrar till att stärka de interna kontrollerna. Leverantörsfakturorna attesteras elektroniskt och det kräver dubbelattest annars utförs ingen betalning. För det manuella betalningsflödet kontrolleras underlagen av kommunstyrelseförvaltningen och underlag utan dubbelattest betalas inte ut. Attestflödet i Agresso konteras i ett sidordnat system, Proceedo. Alla leverantörsfakturor finns tillgängliga i Proceedo. Denna process fungerar bra och utan anmärkning. Avseende hantering av dokumentation i Procapita Procapita inom Barn- och utbildningsförvaltningen används som dokumentationssystem. Dokumentationen och användningen av systemets processer fungerar utan anmärkning. Ny rutin är upprättad från och med 2014 som tydliggör kontroll av utbetalningar. Varje månad granskas listan över kommunens barn/elever som går i förskola och skola samt att ersättningarna är korrekta. Granskningen görs av placeringsassistent samt ekonom. En reviderad lista godkänns och attesteras av ansvarig chef på förvaltningen.

138 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (4) När listan är godkänd skickas den vidare för kontroll hos ekonomerna på förvaltningen och sedan till kommunstyrelseförvaltningen som gör en filbetalning via Agresso. Denna process fungerar bra och utan anmärkning. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Elisabet Tullgren Personalchef Bilagor Revisionsskrivelse till Kommunstyrelsen i Huddinge kommun från EY, daterad Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

139 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 1 (21) HANDLÄGGARE Eva Ringman Instruktion för attest och utanordning avseende ekonomiska transaktioner Attest och utanordning behandlas i kommunens gemensamma reglemente för styrelse och nämnder. Kommunstyrelsen beslutar om tolkning och tillämpning och utfärdar instruktioner till övriga nämnder. Instruktion för attest och utanordning avseende ekonomiska transaktioner syftar till att säkra den interna kontrollen så att oavsiktliga eller avsiktliga fel undviks och att alla ekonomiska transaktioner är korrekta. Instruktionen omfattar Huddinge kommuns samtliga ekonomiska transaktioner. Med det menas även internhandel samt transaktioner i verksamheten/verksamhetssystem som direkt eller indirekt skapar ekonomiska transaktioner. Hantering av enskildas privata medel behandlas inte. Dokumentet inleds med en beskrivning av attestens innebörd, hur den ska tecknas och det organisatoriska ansvaret för den. Därefter redovisas vilket konkret ansvar som är kopplat till de fyra olika typerna av attest samt riktlinjer för uppsättning av automatiska kontroller. Avslutningsvis redogörs för viktiga grunder när det gäller dokumentation och underlag för attest av ekonomiska transaktioner. På nästföljande sidor finns en innehållsförteckning som ger en överblick över dokumentet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

140 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 2 (21) Innehållsförteckning GRUNDREGLER FÖR ATTEST 5 Intern kontroll 5 Fyra typer av attest 5 Tvåhandsprincipen 5 Attest innan genomförande 6 Begränsningar när det gäller utanordning och attest 6 TECKNANDE AV ATTEST 7 Den som kontrollerar ska också attestera 7 Manuell attest 7 Digital attest 7 ORGANISATORISKT ANSVAR 7 Kommunstyrelse 7 Nämnd 7 Förvaltningschef 8 Systemägare av IT-system med digital attest 9 Chefer 9 Attestanter 9 RAPPORTERING AV TVEKSAMHETER 10 Rapporteringsskyldighet 10 Skyldighet att vidta åtgärder 10 BESLUTSATTEST 10 Beställningar 10

141 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 3 (21) Utbetalningar 11 Anställningsavtal 11 Inbetalningar 11 Kundfakturor 12 Bokföringsorder 12 Internhandel 13 Kontering 13 Periodisering 13 Dokumentation 13 ÖVERORDNAD ATTEST 13 Löneutbetalningar 14 Försörjningsstöd 14 Personliga omkostnader 14 MOTTAGNINGSATTEST 15 UTANORDNING 16 Utanordnare 16 Utbetalningsuppdrag 16 Krediteringar av kundfakturor 17 Nyupplägg och ändringar i register med utbetalningsinformation 17 AUTOMATISK KONTROLL 17 Abonnemangsfakturor eller motsvarande 17 Matchning av fakturor mot order och mottagningsattest 18 DOKUMENTATION AV EKONOMISKA TRANSAKTIONER 18 Tydlighet 18

142 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 4 (21) Originalhandlingar 18 Beslut 19 Identifiering av mottagare och avsändare 19 Utbetalningar som görs utan faktura som underlag 19 Kreditfakturor 19 Resor 20 Representation 20 Kaffebröd och enklare reklamgåvor 21 Kurser, konferenser, seminarier, utbildningar etc 21

143 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 5 (21) Grundregler för attest Intern kontroll Begreppet attest betyder intyg om autenticitet, riktighet, behörighet, befogenhet och dylikt. Attesten är en del av den interna kontrollen. Attestanten bekräftar med en namnteckning eller med en digital markering att allt är rätt enligt gällande reglementen, delegationsordningar, instruktioner, anvisningar mm. Attesten är också en upplysning till andra handläggare och attestanter om att underlaget har godkänts. Fyra typer av attest Det finns fyra olika typer av attester avseende ekonomiska transaktioner som kortfattat kan beskrivas enligt nedan: - beslutsattest; beslut av behörig person (delegat) om att transaktionen ska utföras alternativt intyg om att det finns ett korrekt fattat beslut (t ex ett nämndbeslut). Attesten tecknas av en utsedd beslutsattestant. - överordnad attest; tillämpas på transaktioner som avser beslutsattestantens personliga utgifter, i syfte att upprätthålla tvåhandsprincipen vid löneutbetalningar, för extra kontroll vid höga belopp samt vid utbetalning av försörjningsstöd och klientfakturor inom verksamheten arbete och försörjning. Attesten tecknas av beslutsattestantens chef. - mottagningsattest; intyg om att en vara, tjänst eller motsvarande är levererad till kommunen/enheten och motsvarar underlaget för betalning. Attesten tecknas av en medarbetare som inte är beslutsattestant (mottagningsattestant/ leveranskvitterare/granskare). - utanordning; kvalitetssäkring inför utbetalningar eller efter registrering av viktig information, t ex kontroll av att behöriga personer har beslutsattesterat innan betalning verkställs. Attesten tecknas av en utsedd utanordnare. Tvåhandsprincipen Utbetalningsunderlag ska alltid attesteras av minst två personer. Undantag kan förekomma avseende omkostnadsersättningar som betalas ut via lönesystemet.

144 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 6 (21) Registreringar i IT-system avseende utbetalningar bör handläggas av minst två personer alternativt säkras på något annat sätt, t ex genom efterkontroller eller regelbundna stickprov. Attest innan genomförande Ekonomiska transaktioner ska attesteras innan de utförs. I undantagsfall kan den andra attesten som ingår i tvåhandsprincipen utföras efter det att ett utbetalningsuppdrag har skapats. Förutsättningen är att attesten sker i direkt anslutning till klarsignaleringen av betalningen. Begränsningar när det gäller utanordning och attest Attest får inte tecknas av den som själv är betalningsmottagare eller av den som enligt lag eller kommunens regler står i ett jävsförhållande till den som ska motta en betalning. Enligt kommunens reglemente för attest och utanordning gäller följande: För de fall en anställd är leverantör till sin egen förvaltning inom kommunen får attest inte tecknas av den anställdes chef. Detsamma gäller om en anställd har personligt, ekonomiskt eller annat intresse hos leverantör till den egna förvaltningen vilket intresse kan anses utgöra jäv. Attestmoment ska i sådana fall utföras av närmast överordnad till överordnad chef. För de fall den anställdes chef är förvaltningschef skall sådant attesten utföras av nämndordföranden i den nämnd till vilken förvaltningen hör. Beslutsattestanten och utanordnaren måste vara skilda personer. I praktiken kan det ibland vara svårt att undvika denna situation, utanordnaren kan t ex vara chef och därmed attestera beställningar och fakturor. Den interna kontrollen kan i dessa fall upprätthållas med hjälp av listor med de fakturor som utanordnaren har attesterat. Dessa listor ska kontrolleras och attesteras av en befattningshavare som befinner sig på motsvarande eller högre nivå i organisationen. Ingen ska utanordna pengar till sig själv eller till person i ett jävsförhållande enligt lag eller kommunens regler, se ovan.

145 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 7 (21) Tecknande av attest Den som kontrollerar ska också attestera Attest kan efter utförd kontroll tecknas manuellt, med fullständig namnteckning direkt på ett dokument, eller digitalt i ett IT-system. I normalfallet ska den som har utfört kontroller enligt denna instruktion också attestera. Vid elektroniska arbetsflöden kan det inträffa att någon annan än den som har attestbehörighet i systemet utför vissa kontroller och lämnar ett underlag till den som tecknar attesten i systemet. Dessa underlag ingår i sådana fall i räkenskapsmaterialet och ska arkiveras i enlighet med förvaltningens dokumenthanteringsplan. Manuell attest Manuella attester skrivs med arkivbeständigt bläck eller annan varaktig skrift på avsedd plats på originaldokumentet. Om inget annat anges i instruktion eller anvisning ska den fullständiga namnteckningen alltid skrivas ut. Digital attest Attest i digitalt arbetsflöde sker genom angivande av personlig kod vid inloggningen och/eller vid den digitala klarmarkeringen, eller med annan form av elektronisk signatur. Organisatoriskt ansvar Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar enligt det gemensamma reglementet för kommunens nämnder och styrelser för tolkning och tillämpning av paragraf 16 rörande attest och utanordning. Kommunstyrelsen har enligt reglementet för intern kontroll också ansvar för utformning av kommungemensamma administrativa rutiner i syfte att säkerställa en effektiv och säker förvaltning. Nämnd Nämnden har det övergripande ansvaret för att instruktion för attest och utanordning efterlevs inom nämndens ansvarsområde. Nämnd utser beslutsattestanter samt funktioner och/eller personer med rätt att utanordna till betalning samt ersättare för dessa. Denna beslutsrätt kan delegeras. Befattningshavare med ekonomiskt ansvar bör vara beslutsattestanter. Beträffande utanordnare

146 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 8 (21) måste beaktas att det inte är lämpligt att underställd personal kontrollerar överordnade. Nämnd svarar för att upprätta och hålla en aktuell förteckning över utsedda beslutsattestanter och utanordnare. Förteckningarna kan, för att den inte ska behöva skrivas om så fort en ersättare byts ut, utformas som två separata blanketter. 1) Befattningens attesträtt kopplad till delegationsordningen och eventuella särskilda rättigheter t ex attest av balanskonton och rättningar i bokföringen, samt de befattningar (i ordningsföljd) som ersätter vid frånvaro. 2) Anställningsbeslutet visar vem som innehar aktuell befattning men namnteckningsprov bör finnas samlade i anslutning till förteckning över beslutsattestanter. Ekonomichefen vid kommunstyrelsens ekonomiavdelning ansvarar för att underhålla en förteckning över de organisatoriska enheternas/avdelningarnas koder i redovisningen. Följande uppgifter ska framgå av förteckningarna över beslutsattestanter: Organisatorisk enhet/avdelning Befattning (benämning samt koppling till delegationsordning och eventuella särskilda rättigheter) Ersättare 1 (befattning) Ersättare 2 (befattning) etc Datum för beslut Namnteckning (delegat) Namnteckningsprov Organisatorisk enhet/avdelning Befattning Datum Attestant (namn och användaridentitet) Namnteckning (attestant) Förvaltningschef Endast rutiner och regler som är kända och tillämpade kan få avsedd effekt. Inom nämndens verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen för att kontrollansvariga personer är informerade om innebörden av instruktion för attest och utanordning samt aktuella rutiner för kontroll.

147 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/521 9 (21) Förvaltningschefen ansvarar också för att ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning utan dröjsmål får ta del av beslutsdokumentation och namnteckningsprov på de personer som har fått rätt att utanordna. Syftet att förvaltningen ska kunna säkerställa den interna kontrollen vid utbetalningar samt att, vid förvaltningsgemensamma betalningsprocesser, kunna delge berörda förvaltningschefer övriga förvaltningschefers beslut om utanordnare. Systemägare av IT-system med digital attest Systemägare av system som omfattar tecknande av digital attest ansvarar för att ansökan om behörighet att attestera samt behörighetsregistreringen hanteras så att det säkerställs att rätt personer får attestbehörighet med rätt omfattning det finns rutiner som säkerställer att digitala underlag för attest motsvarar originalhandlingar den digitala attesten är beständig i systemet, att inga väsentliga uppgifter på underlagen kan ändras utan förnyad attest att attester enligt tvåhandsprincipen kan kopplas samman, även i de fall beslutsattesten tecknas på en beställning och mottagningsattesten vid leveransen digitala attester samt attesterade digitala underlag arkiveras som räkenskapsmaterial. Precis som vid manuell attest ska det under 10 år, oavsett om IT-systemet byts ut eller ej, gå att ta fram vilka personer som har attesterat ett specifikt utbetalningsunderlag bevaka att arbetsflöden i systemet fungerar på ett tillförlitligt sätt. Systemägaren har således ett uppföljningsansvar. Chefer Varje chef ansvarar för att löpande följa upp medarbetares och underordnade chefers attesträttigheter. Attesträttigheter ska makuleras vid byte av arbetsuppgifter, vid entlediganden samt längre frånvaro och tjänstledigheter. Samtliga anställda i kommunen förutom beslutsattestanter kan teckna mottagningsattest men respektive chef avgör vem eller vilka som ska göra klarmarkeringar i elektroniska flöden. Chefen ansvarar för att informera sina medarbetare om innebörden av mottagningsattest. Attestanter Attestanternas uppgift är att utföra kontroller enligt instruktioner och anvisningar samt att rapportera tveksamheter.

148 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) När det gäller digitala attester ansvarar varje attestant för att den personliga behörighetskoden (lösenordet) hanteras på ett sådant sätt att den inte kommer till någon annan persons kännedom. Rapportering av tveksamheter Rapporteringsskyldighet Varje attestant och övriga som kontrollerar ekonomiska transaktioner är skyldig att till överordnad chef framföra varje tveksamhet eller direkta felaktigheter som upptäcks vid granskningen. Rapportering av tveksamheter kan också ske till den ekonomiansvarige vid förvaltningen. Skyldighet att vidta åtgärder Den person som tar emot rapport om tveksamheter eller felaktigheter ska omgående vidta relevanta åtgärder beroende på ärendets art. Vid misstanke om oegentligheter ska den ekonomiansvarige vid förvaltningen informeras. Förvaltningens ekonomiansvarige är härefter skyldig att bevaka att åtgärderna fullföljs samt att rapportera till ekonomichefen vid Kommunstyrelsens förvaltning. Beslutsattest Beställningar Den som tecknar en beslutsattest på en beställning, vare sig den är extern eller intern, måste förvissa sig om att beslut om inköp är korrekt fattat och överensstämmer med lagar och avtal samt gällande delegationsordning, nämndbeslut eller motsvarande inköpet ryms inom fastställda planer och budget och kostnaden/utgiften får belasta den verksamhet eller organisatoriska del av förvaltningen som beslutsfattaren har ekonomiskt ansvar för rätt avtalsvillkor tillämpas och beloppet överensstämmer med avtal eller motsvarande underlag för beställning är korrekt dokumenterad. Det ska tydligt framgå vad beställningen avser etc.

149 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) En attesterad beställning utgör en order till leverantören. Utbetalningar Den som tecknar en beslutsattest på ett utbetalningsunderlag måste förvissa sig om att beslut om inköp, bidrag, försörjningsstöd, ersättning, lön eller motsvarande är korrekt fattat och överensstämmer med lagar och avtal samt gällande delegationsordning, nämndbeslut eller motsvarande, samt att det inte förekommer några dubbleringar av utbetalningen (t ex original och kopia, traktamente och omkostnadsersättning) transaktionen överensstämmer med fastställda planer och budget och kostnaden/utgiften får belasta den verksamhet eller organisatoriska del av förvaltningen som beslutsfattaren har ekonomiskt ansvar för rätt avtalsvillkor tillämpas och beloppet överensstämmer med beställning, avtal, taxa, bidragsregler, beställning eller motsvarande utbetalningen är dokumenterad på ett korrekt sätt. Det ska tydligt framgå av underlaget eller bilagor vad som avses samt vem som är mottagare av medlen. Anställningsavtal Den som tecknar en beslutsattest på ett anställningsavtal måste förvissa sig om att beslut om anställningen är korrekt fattat och överensstämmer med lagar och avtal samt gällande delegation Inbetalningar Tecknande av beslutsattest avseende inbetalningar kan göras på avtal eller motsvarande alternativt på det underlag för inbetalning som lämnas till kommunens centrala kassafunktion. Kommunen kan också få inkomster utan föregående attest och beslutsattestanten ansvarar för att kontrollera inkomster inom det egna ekonomiska ansvarsområdet. Ansvaret innebär att transaktionslistorna särskilt måste följas upp avseende inbetalningar som betalats in till kommunen utan föregående faktura. Beslutsattestantens ansvar för kontroll av de inbetalningar som tillgodoräknas det egna ekonomiska ansvarsområdet innebär ett säkerställande av att inkomna medel stämmer med beslut och utfärdat underlag kontering, moms och övriga uppgifter är riktiga det är nämnden som har rätt till medlen

150 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Kundfakturor Beslutsattestantens ansvar för kundfaktureringen omfattar det egna ekonomiska ansvarsområdet. Tecknande av beslutsattest kan göras på fakturakoncept, avtal med kund eller motsvarande. Kommunen kan i vissa fall skicka fakturor utan föregående attest men beslutsattestanten ansvarar för att bevaka redovisningen. Beslutsattestantens ansvar för kontroll vid fakturering av kundfakturor som tillgodoräknas det egna ekonomiska ansvarsområdet innebär ett säkerställande av att kommunen utan dröjsmål fakturerar allt som ska faktureras beslut om fakturering är korrekt fattat faktureringen stämmer med avtal med kunden eller beslutad taxa eller avgift beloppet som faktureras är rimligt (varken för högt eller för lågt) kontering, moms och övriga uppgifter på underlaget är riktiga kunden eller motsvarande kan identifieras Beslutsattestantens ansvar för kontroll vid kreditering av kundfakturor som avräknas från det egna ekonomiska ansvarsområdet innebär han eller hon måste förvissa sig om att beslutet om makulering är korrekt fattat intäktsminskningen får belasta den verksamhet eller organisatoriska del av förvaltningen som beslutsfattaren har ekonomiskt ansvar för Kundfakturans förfallodag kan skjutas upp vid diskussioner rörande fakturans riktighet i de fall det finns risk för att kommunen måste justera beloppet. Beslutsattestanten ska i sådana fall lämna underlag till förvaltningens ekonomifunktion som fattar beslut om eventuell uppskjuten förfallodag. Förvaltningarnas ekonomfunktioner handlägger även eventuella anstånd med betalning av en kundfaktura. Bokföringsorder Bokföringsorder upprättas i redovisningen för rättelser, fördelningar och övriga omföringar mellan konton och koder. Bokföringsorder ska innehålla fullständig uppgift om orsaken till ordern och, i de fall det innebär rättelse i bokföringen, hänvisning till den verifikation omföringen avser. På sådan verifikation ska bokföringsorderns nummer anges. Den som beslutsattesterar en bokföringsorder måste försäkra sig om att omföringen är motiverad

151 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) dokumentationen är tillräcklig rätt konto och koder har angivits Behörighet att attestera bokföringsorder ska framgå av upprättad attestförteckning. Tvåhandsprincipen gäller, bokföringsorder ska attesteras av ytterligare en medarbetare utöver beslutsattestanten. Internhandel Internhandel består av försäljning och köp av i första hand tjänster inom kommunen. Inga kassaflöden berörs men samma krav som vid externa betalningar ställs ändå på attester och dokumentation. Tvåhandsprincipen gäller, internhandelstransaktioner ska mottagningsattesteras. Kontering Beslutsattestanten har huvudansvaret för att konteringen stämmer med kommunens konto- och kodplan. Detta omfattar även kontering av mervärdesskatt (moms) och kontering som leder till det statsbidrag som kan sökas vid köp av icke momspliktig verksamhet. Handläggningen av konteringen kan överlåtas till beställare och mottagningsattestanter. Periodisering Beslutsattestanten har huvudansvaret för att kostnaden/utgiften är rätt periodiserad. Handläggningen av periodiseringen kan överlåtas till förvaltningens ekonomifunktion. Dokumentation Beslutsattestanten har huvudansvaret för att transaktionen är dokumenterad på ett korrekt sätt, se vidare längre fram i dokumentet. Överordnad attest Överordnad attest kan tecknas på ett pappersdokument, digitalt direkt i ett ITsystem eller på en utskrift från IT-systemet. Attesterade systemutskrifter utgör räkenskapsmaterial och ska sparas i enlighet med förvaltningens dokumenthanteringsplan.

152 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Löneutbetalningar Den överordnade chefen ska med sin attest komplettera underordnade chefers beslutsattester avseende löneutbetalningar samt i samband med detta också attestera sina underordnade chefers löner. Attesten ska göras i omedelbart samband med utbetalningstillfället. En överordnad attest av en löneutbetalning innebär ett intygande av att löneutbetalningarna vid underordnade chefers enheter bedöms motsvara den personal som arbetar där samt bedöms i övrigt vara korrekta beträffande den överordnade chefens underställda chefer - löneutbetalningarna är helt korrekta Försörjningsstöd Den överordnade chef som tecknar en attest avseende försörjningsstöd och klientfakturor inom verksamheten arbete och försörjning måste förvissa sig om att det finns rutiner för intern kontroll, t ex stickprovskontroller, som säkerställer att beslut om försörjningsstöd är rätt fattat och överensstämmer med lagar och avtal samt gällande delegationsordning, nämndbeslut eller motsvarande samt att utbetalningen sker till rätt person Personliga omkostnader Beslutsattestantens personliga omkostnader i samband med tjänsteutövningen ska alltid attesteras av överordnad chef. Orsaken är att ingen ska behöva misstänkas för att använda kommunens medel för privat bruk. Attesten bör ske innan order eller motsvarande skickas till leverantör. Den som attesterar en underordnads personliga omkostnader intygar att omkostnaden är motiverad och ska betalas av kommunen den underordnade härigenom inte får en otillbörlig personlig vinning Exempel på personliga omkostnader som ska attesteras av överordnad är representation (intern och extern) kurser och konferenser resor friskvårdspeng mobiltelefon och mobiltelefonräkning bärbar dator för personligt bruk (ej den stationära datorn på arbetsplatsen).

153 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Högst upp i hierarkin samt för kommunrevisionens ordförande kan det vara svårt att hitta en överordnad som kan attestera personliga omkostnader. Regelverket ska därför sättas upp så att förvaltningschefens personliga omkostnader attesteras av nämndens ordförande eller vice ordförande ordförandes personliga omkostnader attesteras av vice ordförande vice ordförandes personliga omkostnader attesteras av därtill utsedd ledamot kommunrevisionens personliga omkostnader attesteras enligt följande: o kommunrevisorernas (utom vice ordförandens) personliga omkostnader attesteras av ordförande o ordförandens personliga omkostnader attesteras av vice ordförande o vice ordförandens personliga omkostnader attesteras av därtill utsedd förtroendevald revisor Två personer får inte attestera varandras utgifter. Därför kan två tjänstemän utses att attestera representation eller motsvarande där fler enligt ovan har deltagit samtidigt eller där det finns andra praktiska skäl att ha en sådan rutin. Mottagningsattest Den som tecknar en mottagningsattest på en leverantörsfaktura, en internhandelstransaktion eller motsvarande intygar att varan eller tjänsten har levererats till kommunen/enheten och/eller att prestationen har fullgjorts samt håller avtalad kvalitet utbetalningsunderlaget stämmer med beställning, beslut eller motsvarande och är siffermässigt riktig I de fall en faktura eller ett utbetalningsunderlag avser flera inköp vid olika tillfällen, t ex livsmedelsinköp som samlingsfaktureras eller tankningar med bensinkort som är kopplat till bilen, ska samtliga kvitton bifogas och attesteras var för sig. Mottagningsattesten kan göras på varje kvitto, genom att (om det är praktiskt möjligt) någon annan än den som gjort inköpet intygar att varan finns på enheten (eller motsvarande) genom att skriva sitt namn på eller vid kvittot. När varje kvitto är attesterat behövs således ingen samlad mottagningsattest. Den som tecknar en mottagningsattest på en bokföringsorder intygar att transaktionen rimligen bör genomföras

154 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Den som tecknar en mottagningsattest på arbetsgivarens exemplar av anställningsavtal intygar att det motsvaras av en ny kollega eller motsvarande (Attesten ska kompletteras med ett namnförtydligande). Den som tecknar en mottagningsattest på avstämningar och kontrollräkningar av kontantkassor intygar att Redovisningar, kvitton, kassarapporter etc motsvaras av kontanta medel i kassan. Utanordning Utanordnare Utbetalningar från kommunens konton, krediteringar av kundfakturor samt viktigare registreringar som utgör grund för utbetalningar ska attesteras av en utanordnare d v s en person med befogenhet att på nämndens vägnar beordra utbetalning av pengar. Utbetalningsuppdrag Utanordnarens attest av utbetalningsuppdrag (leverantörsfakturor och motsvarande, av försörjningsstöd och motsvarande, kontant- och checkutbetalningar) innebär att behöriga beslutsattestanter har attesterat transaktionerna. Vid digitala attester kan kontrollen utföras generellt genom att utanordnaren säkerställer regelverken för arbetsflöden i det aktuella IT-systemet. Behörighetsattest tecknas i dessa fall på underlag för uppsättning av regelverket. Betalningar till utlandet handläggs via kommunens centrala kassafunktion. De attesteras som vanligt av godkännare och beslutsatttestanter men varje enskilt underlag ska även beslutsattesteras av en utanordnare. stickprovskontroller och rimlighetsanalyser av utbetalningstransaktionerna har utförts och tveksamma transaktioner plockats bort från utbetalningsuppdragen Utanordnarens attest av löneutbetalningar innebär att attestrutinerna vid löneutbetalningar är utformade så att den interna kontrollen kan upprätthållas och att en avstämning av totalbeloppet är gjord

155 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Utanordnarens attest av klientrelaterade utbetalningar inom socialtjänstens område innebär att underlag för utbetalningar av höga belopp särskilt har kontrollerats samt att stickprov och rimlighetsbedömningar har gjorts Utanordnaren har således inget ansvar för att utbetalningarna är korrekta med avseende på beslut, prestation, villkor, kontering mm. Detta ansvar har i stället mottagnings- och beslutsattestanterna. Krediteringar av kundfakturor I de fall kundfakturor på uppdrag av förvaltningarna krediteras av kommunens centrala kassafunktion ska underlaget attesteras av en utanordnare. Utanordnarens behörighetsattest av en kreditering innebär här en kontroll av att behöriga personer har attesterat innan en kreditering verkställs en rimlighetskontroll av krediteringen. Nyupplägg och ändringar i register med utbetalningsinformation Nyupplägg och ändringar i fasta register som berör utbetalningar bör attesteras av en utanordnare. Det kan t ex handla om utbetalningsuppgifter i leverantörsregistret och regelverk för attestflöden och abonnemangsfakturor. Attesten innebär här en kontroll av uppgifternas riktighet. Automatisk kontroll Abonnemangsfakturor eller motsvarande Beslut om avtal, abonnemang eller motsvarande kan ge upphov till löpande fakturor. Under förutsättning att det finns digitala arbetsflöden går det här att underlätta handläggningen genom att låta godkännanden och beslutsattester ske automatiskt i systemet. Förutsättningen är att fakturorna stämmer med ett fördefinierat regelverk, t ex att de inte över- eller understiger vissa belopp och återkommer med bestämda tidsintervall. Fakturor som inte stämmer med regelverket skickas automatiskt ut för attest i det ordinarie arbetsflödet. Principerna för denna typ av regelverk ska vara förankrade hos och underskrivna av förvaltningschefen vid respektive förvaltning och överensstämma med kommunens policy. Mindre justeringar av regelverken kan göras av förvaltningens ekonomichef. Formen för och rutinen kring de underlag som används vid

156 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) uppsättning av automatiska arbetsflöden för abonnemangsfakturor och motsvarande utformas per leverantör. Matchning av fakturor mot order och mottagningsattest Grundregeln är att beslutsattesten ska tecknas på beställningen. När beslutsattesten och eventuell överordnad attest är tecknad kan leverantören få en order. I de fall leverantörsfakturan stämmer med orderns nummer och leveransen kvitteras (mottagningsattesteras) utan anmärkning behöver beslutsattesten inte upprepas och fakturan kan betalas utan vidare handläggning. Vid avvikelser måste fakturan alltid skickas ut för förnyad mottagnings- och beslutsattest. Dokumentation av ekonomiska transaktioner Tydlighet Underlaget för en ekonomisk transaktion ska vara tydligt och syftet ska beskrivas om det inte är uppenbart. Originalhandlingar Ekonomiska transaktioner ska behandlas med originalhandlingar som underlag. I digitala arbetsflöden kan originalet finnas som ett underlag för en inskannad bild men informationen kan också vara helt digital. Alla attestanter kan förutsätta att det är originaldokument eller motsvarande som hanteras i digitala arbetsflöden. Om originalhandling har kommit bort måste orsaken till detta utredas. Det är också viktigt att säkerställa att transaktionen, t ex en betalning, inte redan har utförts. När det står klart att originalet verkligen är borta kan transaktionen utföras med en kopia som underlag. På kopian skrivs datum, signatur och att originalhandlingen förkommit. Beslutsattestanten ansvarar för att bevaka att de betalningar som gjorts med kopia som underlag inte betalas dubbelt (om originalhandlingen skulle återfinnas). Obetalda leverantörsfakturor kan medföra att kommunen får påminnelse- och inkassofakturor. En fristående påminnelse- eller inkassofaktura får emellertid aldrig utgöra utbetalningsunderlag. Originalhandlingen eller en kopia (se ovan) ska vara grunden för utbetalningen men påminnelse- och inkassofakturor kan bifogas som underlag för kontering och attest av eventuella avgifter.

157 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Beslut Det ska alltid framgå vem som har fattat beslut om utbetalningar, krediteringar av kundfakturor, uppskjutna förfallodagar och anstånd med betalningar. När beslutsattestanten inte själv är beslutsfattare utan t ex intygar ett nämndbeslut kan kopplingen t ex ske genom en hänvisning på verifikatet till ett diarienummer. Identifiering av mottagare och avsändare Det ska alltid gå att spåra utbetalningar från kommunens konton (vi måste veta till vem vi skickar pengar). Därför bör utbetalningsunderlag omfatta mottagarens organisations- eller personnummer och göras till giro eller konto. Huvudregeln är att kundregister och underlag för andra typer av inbetalningar ska omfatta organisations- eller personnummer. Vid enstaka inbetalningar kan dessa uppgifter i vissa fall saknas. Utbetalningar som görs utan faktura som underlag För utbetalningar som görs utan en faktura som underlag, t ex påfyllning av handkassor, anmälningsavgifter till kurser och föreläsningar, bidrag eller ersättning till föreningar eller ersättningar för utlägg finns i de flesta fall särskilt utformade underlag. Följande uppgifter ska alltid anges: betalningsmottagare, namn, adress, organisations- eller personnummer utbetalningssätt och eventuellt plus- eller bankgiro belopp vad utbetalningen avser utbetalnings/förfallodatum kontering eventuell periodisering Till underlaget ska det bifogas eller hänvisas till någon form av originalhandling eller motsvarande som styrker utbetalningen t ex originalkvitton eller diarienummer på ett nämndbeslut. Originalhandling krävs för att kunna göra momsavdrag. Underlaget ska handläggas på samma sätt som en leverantörsfaktura. Det innebär t ex att samtliga kvitton ska mottagningsattesteras och utbetalningsunderlaget beslutsattesteras. Kreditfakturor Kreditfakturor kontrolleras på samma sätt som vanliga fakturor. Manuella kreditfakturor konteras med röd skrift och minustecken.

158 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Resor Utbetalningar avseende anställdas resor i tjänsten kan avse såväl omkostnader som traktamenten. Omkostnader ska innehålla uppgifter om syfte resande resväg (start, mål och datum). Om förvaltningen står för resekostnader för personer som inte är anställda i kommunen ska dessa personer specificeras med angivande av namn och eventuellt företag/organisation samt motiv till att förvaltningen betalar. Vid resor till behandlingshem och liknande ska av sekretesskäl brukarnas namn ersättas med antal resande personer och om det är möjligt, en referenkod som kan kopplas till aktuellt biståndsbeslut. Syftet med en sådan resa måste dock alltid framgå. Resande och resväg avseende resor som betalts med SL förköpshäften kan av naturliga skäl - resorna sker efter utbetalningstillfället - inte anges på utbetalningsunderlaget. Däremot ska resande och resväg löpande noteras på baksidan av häftena. Dessa ska sparas i enlighet med nämndens dokumenthanteringsplan. För utlandsresor finns speciella instruktioner i Gemensamt reglemente för kommunens nämnder och styrelser. Den överordnade chefen måste attestera kostnader för resor där beslutsattestanten har deltagit. Kvitton eller fakturor avseende SL förköpshäften undantas från denna regel. Representation Med representation menas luncher, middagar och mer påkostade frukostar eller motsvarande samt representationsgåvor. Kaffebröd, en enkel smörgås samt reklamgåvor av ringa värde utgör inte representation. Det är viktigt att kunna redovisa sambandet med verksamheten. Utbetalningsunderlag avseende representation ska därför innehålla uppgifter om syfte kvitto som redovisar antalet måltider etc. Det räcker inte med en faktura namn och funktion i organisationen avseende samtliga personer och det eller de företag/organisationer mot vilka representationen utövats.

159 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INSTRUKTION DATUM DIARIENR SIDA 31 maj 2011 KS-2011/ (21) Om det är ett flertal deltagare är det möjligt att i stället skriva vilken grupp som deltagit och bifoga inbjudan eller liknande. Det finns särskilda begränsningar avseende avdragsrätten för moms vid representation, se separat information om Skatteverkets rekommendationer och/eller kontakta förvaltningens ekonomifunktion. Den överordnade chefen måste attestera beslutsattestantens representationskostnader även i de fall beslutsattestanten t ex ingår som en av deltagarna i enhetens jullunch. Härutöver ska förvaltningschefen attestera (överordnandeattest) fakturor på representation som avviker från det som är att betrakta som normal representation. Kaffebröd och enklare reklamgåvor Utbetalningsunderlag avseende kaffebröd och reklamgåvor av ringa värde ska innehålla uppgifter om syfte datum t ex kaffebröd vid studiebesök den 18 april 2011 från xx kommun eller bok som visad uppskattning vid studiebesök den 18 april 2011 i xx kommun. Kurser, konferenser, seminarier, utbildningar etc Utbetalningsunderlag avseende kurser etc ska innehålla uppgifter om syfte (om det inte är uppenbart) namn på deltagare innehåll (bilägg t ex agenda på en konferens och kursprogram om kursen inte uppenbart kan kopplas till verksamheten) Den överordnade chefen måste attestera kostnader för kurser, konferenser, seminarier, utbildningar etc där beslutsattestanten har deltagit.

160 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg Kommunstyrelsen Översyn av delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) ska ha den utformning som framgår av bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 augusti Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde den 10 juni 2014 nytt reglemente för Huddinge kommuns upphandling (HKF 9420). Med anledning av detta behöver gällande delegationsordning för kommunstyrelsen justeras för att harmonisera med antaget reglemente. Ändringar av beslutspunkter sker under avsnitten B. Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens egen förvaltning, där ett nytt stycke, Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom ramen för budget, med punkterna B 1.1 till och med B 1.10, ersätter nuvarande beslutspunkterna B1.1 till och med B 1.4 samt B2.1 till och med B3.3. Under avsnittet E. Ekonomiska frågor (kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion) utgår befintliga delegationspunkter E 1.1 till och med E 1.4 och ersätts av ett nytt stycke, Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal med de nya punkterna E 1.1 till och med E Vidare har beslutspunkt C1 justerats vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde den 10 juni 2014 nytt reglemente för Huddinge kommuns upphandling, HKF Med anledning av detta POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

161 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) behöver gällande delegationsordning för kommunstyrelsen justeras för att harmonisera med antaget reglemente. Upphandling regleras i avsnitt B Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens förvaltning och i avsnitt E Ekonomiska frågor (kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion). Översyn inom avsnitt B Inom avsnitt B Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens förvaltning föreslås följande ändringar: Befintliga beslutspunkter B1.1, B1.2, B1.3 och B1.4 utgår ersätts av det nya stycket Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom ramen för budget med de nya punkterna B1.1, B1.2, B1.3, B1.4, B1.5, B1.6, B1.7, B1.8, B1.9 och B1.10. Beslutspunkterna B2.1, B2.2, B2.3, B2.4, B3.1, B3.2 och B3.3 utgår då dessa beslutspunkter inte behöver regleras i särskild ordning utan faller inom ramen för rätten att fatta beslut i enlighet med de nya beslutspunkterna B1.1 B1.8. Översyn inom avsnitt E Inom avsnitt E Ekonomiska frågor (kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion) föreslås följande förändringar: Beslutspunkterna E1.1 och E1.3 ersätts av ett nytt stycke, Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal, med de nya punkterna E1.1 till och med E1.12. Beslutspunkt E1.4 utgår. I enlighet med gällande lagstiftning deltar alltid två personer vid anbudsöppningar. Ansvarig upphandlare deltar alltid tillsammans med ytterligare en medarbetare från upphandlingsenheten. Vem som deltar utöver ansvarig upphandlare varierar från fall till fall beroende på tillgänglighet. Att reglera detta i delegationsordningen och att beslut ska fattas vid varje tillfälle bedöms som onödigt. Inom avsnitt C Allmänna ärenden och rättsfrågor har följande förändringar genomförts:

162 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Beslutspunkt C1 har justerats vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling. Gällande delegationsordning framgår av bilaga 2 och förslag till ny delegationsordning framgår av bilaga 1. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att den reviderade delegationsordningen för kommunstyrelsen godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Mikael Blomberg Upphandlingschef Bilagor 1. Förslag till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) 2. Nuvarande delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) Beslutet delges Samtliga nämnder

163 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 1 (16) Antaget i kommunstyrelsen , 4 med ändring , 218, , 135, , 20, , , 221, , 193, , 152, , 70, samt 15, Kommundirektören har beslutat om vidaredelegation dnr KS 2003/7.111, med ändring dnr KS 2003/ , KS kdir 2005/11.111, dnr KS 2008/ dnr KS- 2010/ , KS-2012/ samt KS-2012/ Delegationsordning för kommunstyrelsen - med kommundirektörens vidaredelegering Kommunstyrelsen uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt planerings- och personalutskottet (PPU), åt en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt en anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. Kommundirektören medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Förvaltningschefen skall hålla kommunstyrelsen underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förhinder, kommunstyrelsens vice ordförande äger rätt att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska redovisas skriftligt till kommunstyrelsen inom två månader. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon antingen inträder som ersättare för delegat eller att någon vid förhinder inträder som ersättare för annan. Dessa båda skrivningar skall förstås så att inträde normalt sett endast skall ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet.

164 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 2 (18) A. Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som anställningsmyndighet) Nr Ärendetyp Delegat enligt Delegat efter kommundirektörens Anmärkning kommunstyrelsens beslut vidaredele- gering Anställningar A1.1 - anställning av kommundirektör tillika chef PPU för kommunstyrelsens förvaltning A1.2 -anställning av avdelningschefer Kommundirektören Förordnande av vikarie A2.1 - för kommundirektören under högst sex månader Ordförande i PPU med vice ordföranden som ersättare A2.2 - för avdelningschef Kommundirektören Beslut om lön A3.1 - för kommundirektören Ordförande i PPU med vice ordföranden som ersättare A3.2 - för avdelningschefer Kommundirektören Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avskedande A4.1 Kommundirektören PPU Se punkten D 17 beträffande varsel A4.2 - övriga befattningar Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar personaldirektören Se punkten D 17 beträffande varsel Uppsägning på grund av arbetsbrist A5.1 - av kommundirektören PPU Föregås av lokal A5.2 - övriga befattningar Kommundirektören Beslut om omplacering A6.1 Beslut om omplacering av annan befattningshavare än kommundirektören när flera avdelningar inom förvaltningen berörs Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar personaldirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar personaldirektören MBL-förhandling alternativt behandlas frågan i samverkansgrupp. Entlediganden är verkställighet beslutet skall dokumenteras. Beslut om ledighet som inte följer lagar och avtal

165 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 3 (18) A7.1 - för kommundirektören Ordföranden i PPU med vice ordförande som ersättare A7.2 - för övriga befattningshavare Kommundirektören A8 Har utgått Avstängning enligt 10 i AB 10 A9.1 - av kommundirektören Ordföranden i PPU med vice ordföranden som ersättare A9.2 - av övriga befattningshavare Kommundirektören Disciplinpåföljd enligt 11 i AB 10 (skriftlig varning) A för kommundirektören Ordföranden i PPU med vice ordföranden som ersättare A för övriga befattningshavare Kommundirektören Beslut om förbud mot bisyssla A för kommundirektören Ordföranden i PPU med vice ordföranden som ersättare A för övriga befattningshavare Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar personaldirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar personaldirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar personaldirektören Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens ordförande A Tre till sju dygn inom Europa Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare. A Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa PPU Resor, kurser, konferenser och studiebesök för kommunstyrelsens ordförande A Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa PPU Årlig inventering ska göras Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän A Tre till sju dygn inom Europa för kom- Kommunstyrel- Reserapport skall

166 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 4 (18) mundirektören A14.2 -Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirektören sens ordförande med vice ordförande som ersättare Kommundirektören Personaldirektören inträder vid förfall som ersättare lämnas till beslutsfattaren senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till beslutsfattaren senast två månader efter resans slut då resan omfattar mer än sex dygn. A 14.3 > sju dygn inom Europa PPU Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut. A14.4 Resor utanför Europa PPU Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut. A14.5 Utlandsresor utanför Norden och de Baltiska staterna som avser mer än 10 anställda PPU Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut A15 Uppdrag och beslut om organisationsförändrintören Kommundirek- B. Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens egen förvaltning Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C12).

167 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 5 (18) B 1.1 B 1.2 B 1.3 B 1.4 B 1.5 B 1.6 B 1.7 B 1.8 B 1.9 Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Respektive avdelningsdirektör Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören B 1.10 Beslut om avbrytande av upphandling Kommundirektören B2.1 Har utgått B2.2 B2.3 B2.4 B3.1 B3.2 B3.3 B 4 Försäljning av material och inventarier B5 - mellan 1 och 5 prisbasbelopp Kommundirektören Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Respektive avdelningsdirektör Ekonomidirektören Verkställighet upp till ett prisbasbelopp.

168 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 6 (18) Avskrivning alternativt nedskrivning av fordran m.fl. tillgångar B6 - upp till ett prisbasbelopp Kommundirektören B7 Utse beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar ekonomidirektören Avskrivning av löneskulder beslutas av personalchefen; se D 20 PPU beslutar om utseende av personer med rätt att underteckna handlingar; se C 12 B 8 Inom ramen för aktuellt projekt besluta om erforderlig offentlig medfinansiering då sådan krävs för erhållande av EU-bidrag och andra projektbidrag. Delegationen innefattar behörighet att underteckna ansökan om sådant bidrag. C. Allmänna ärenden och rättsfrågor C1 C1 b Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud). Vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling regleras detta särskilt i denna delegationsordning, se beslutpunkt B1.9 och E1.11 Utfärdande av fullmakt för ombud att för kommunens räkning och i enlighet med kommunens finansinstruktion genomföra finansiella affärstransaktioner samt underteckna handlingar i samband härmed Kommundirektören Kommundirektören PPU Vid förhinder för kommundirektören beslutar biträdande kommundirektören C 2 Beslut om att ersätta skada som orsakats inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet C2.1 - då beslutet avser skadestånd, där beloppet överstiger tre prisbasbelopp PPU (Se kommunstyrelsens beslut 17/1-11, 13) Villkor: samråd med kommunjurist C2.2 - då beslutet avser skadestånd på högst tre prisbasbelopp Beslut om utlämnande av allmän handling m.m. C3 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds framställan om utlämnande av handling eller beslut att lämna ut den med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen (TF, offentlighets-och sekretesslagen) Kommundirektören Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar biträdande kommundirektören Respektive avdelningsdirektör beslutar avseende handling för vars vård de svarar. Ekonomidirektörens mandat gäller med den inskränkningen att chefen för upphandlingsenheten fattar beslut för de handlingar för Villkor: samråd med kommunjurist Beslut om att lämna ut allmän handling är verkställighet Prövning: se särskild rutin.

169 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 7 (18) vars vård enheten svarar. C3a C4 Beslut enligt 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar (se punkten 4 i HKF 9330) Kommundirektören Som ersättare inträder i första hand kanslichefen och i andra hand kommunjuristen Kommundirektören Respektive avdelningsdirektör fattar beslut avseende handling för vars vård de svarar Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FvL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in för sent m.m. C5.1 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan Kommundirektören Planchefen vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen C5.2 Beslut enligt 24 FvL i övriga ärenden om överklagande av kommunfullmäktiges beslut samt beslut i ärenden om överklagande av kommunstyrelsens eller dess utskotts beslut Kommundirektören C5.3 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om överklagande av beslut som har fattats av delegat Kommundirektören C6 Beslut huruvida omprövning av ett beslut Kommundirektören som fattas på delegation skall ske, 27 FvL C7 Omprövning av beslut som fattas på delegation, Kommundirek- 27 FvL tören C8 Utseende av skiljeman Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar i första hand biträdande kommundirektören och i andra hand kommunjuristen Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Vid förhinder för kommundirektören beslutar i första hand kanslichefen och i andra hand kommunjuristen Se lagen (1999:116) om skiljeförfarande Prövning av avtalad säkerhet för det fall det i avtalet överlämnats till kommunstyrelsen att göra denna prövning C9.1 Prövning av säkerheter på belopp upp till 15 prisbasbelopp Kommundirektören C9.2 Prövning av säkerheter på belopp >15 och 150 prisbasbelopp PPU Planeringsdirektören beslutar inom sitt ansvarsområde

170 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 8 (18) C.9.3 Övrigt C10 Beslut om att säkerhet, som ställts för det rätta fullgörandet av ett avtal, skall reduceras Mål och ärenden om folkbokföring och taxering till skatt samt ansökan om ersättning för mervärdesskatt Kommundirektören Kommundirektören Planeringsdirektören beslutar inom sitt ansvarsområde Kommunjuristen med kanslichefen som ersättare. I mål och ärenden om fastighetsskatt beslutar planeringsdirektören Delegationen förutsätter att kommunstyrelsen fått sådan beslutanderätt i avtalet C11 C12 C13 Uppsägning av avtal som ingåtts efter beslut av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen Utseende av personer med rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad som avses i punkt C 1 a Yttrande i tillståndsfrågor enligt kameraövervakningslagen (2013:460) PPU PPU Kommundirektören C14 Yttrande om auktorisation av bilskrotare PPU enligt bilskrotningsförordningen (1975:348) C15 Beslut om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar Kommundirektören C16 Beslut om remittering av motioner och andra Kommundirektören beslutsärenden för yttrande till nämnder och andra organ C 17 Yttrande i andra ärenden än som anges i Kommundirektören punkterna C 13 och C 14 och som inte omfattas av 6 kap. 34 punkten 2 i kommunallagen varvid yttrandet inte heller får avse fråga som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt C 18 Beslut om riktlinjer och anvisningar till gällande Kommundirek- säkerhetspolicy tören C 19 Utfärdande av regelverk för IT-området Kommundirektören C 20 Vid samråd med berörd producent i frågor Kommundirektören som avser insamlingssystem, vilka omfattas av producentansvar (se 15 kap. 6 miljöbalken) binda kommunen till en särskild lösning av insamlingssystemet Kanslichefen med kommunjuristen som ersättare Kanslichefen med kommunjuristen som ersättare Kanslichefen Biträdande kommundirektören Planeringsdirektören D. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan)

171 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 9 (18) D 1 D 2 Rätt att på kommunens vägnar teckna kollektivavtal Kommundirektören Rätt att på kommunens vägnar teckna pensionsavtal Kommundirektören Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare D 3 Beslut om stridsåtgärd PPU D 4 Med eventuellt biträde av Sveriges kommuner och landsting föra kommunens talan i mål och ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innefattande rätt att föra arbetsrättsliga tvisteförhandlingar D 5 Beslut om erinringar som kan föranledas av det centrala arbetsgivarorganets övervakande uppgifter Kommundirektören PPU Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare D 6 D 7.1 Beslut om personalpolitiska riktlinjer och instruktioner med undantag för vad som föreskrivs nedan under punkten D 7.1 och D 7.2 Beslut om övergripande riktlinjer till nämnderna för vilka prioriteringar, som skall tilllämpas vid löneöversynen inom ramen för gällande löneavtal PPU Kommundirektören

172 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 10 (18) D 7.2 D 8 Beslut om övergripande arbetsrättsliga anvisningar till nämnderna Initiera och lämna uppdrag om översyn av kommunens förvaltningsorganisation Kommundirektören PPU Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare D 9 Anställning och uppsägning av förvaltningschefer äldreombudsman PPU Kommundirektör se punkt A.1.1. D 9a D 10 D 11 Beslut dels om avstängning av förvaltningschef enligt 10 i AB (Allmänna bestämmelser), dels om disciplinpåföljd för förvaltningschef enligt 11 AB (skriftlig varning) och dels beslut om förbud mot bisyssla för förvaltningschef enligt 8 i AB Förflyttning/omplacering samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan anställningsmyndighet (annan nämnd) Anställning och uppsägning av lönebidragsanställda samt personliga befattningar Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören D 12 Beslut om lön till förvaltningschef Kommundirektören Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare Avser tjänster med central finansiering D 13 D 14 D 15 Pensioner D 16.1 D 16.2 Beslut om ledighet för förvaltningschef som inte följer lagar och avtal Förordnande av vikarie för förvaltningschef under högst sex månader Beslut om undantag från samordningsbestämmelser enligt 19, mom 1, sista stycket AB Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL med undantag för vad som föreskrives i punkten D 16.1 och D 16.3 Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare Personaldirektören med kommunens centrala pensionshandläggare som ersättare Personaldirektören med förhandlingschefen som ersättare Efter samråd med ordföranden i respektive nämnd

173 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 11 (18) D 16.3 D 17 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL för arbetstagare som fyllt 62 år Kommundirektören Varsel till berörd arbetstagare samt arbetstagarorganisation enligt 30 lagen om anställningsskydd Kommundirektören D 18 Beslut om avgångsvederlag Kommundirektören D 19 Rätt att teckna/säga upp avtal om tjänstebil (förmånsbil) Kommundirektören Förvaltningschef inom sin förvaltning Förvaltningschef inom sin förvaltning Förvaltningschef inom sin förvaltning Villkor: Inom ramen för egen budget och efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, tvisteförhandling sker på kommunstyrelsens förvaltning enligt D.4 Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare

174 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 12 (18) D 20 Avskrivning av löneskulder upp till ett prisbasbelopp Kommundirektören Personaldirektören D 21 D 22 Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Beslut om att erbjuda bidrag till utbildning eller andra utvecklingsinsatser till anställd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Kommundirektören Kommundirektören Personaldirektören Personaldirektören Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion D 23 Beslut om utbetalning av förskott på lön Kommundirektören Personaldirektören E. Ekonomiska frågor (kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion) Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Med nämndövergripande avses att avtalet kommer att tillämpas av två eller flera nämnder, se HKF 9420, I de fall föremålet för upphandling avser utförande av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska beslut enligt E E.1.6 fattats av berörda nämnder och vid beslut enligt E1.7 E1.8 ska berörda nämnder informeras om val av leverantör och skälen därtill före beslut fattas. Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C12). E 1.1 E 1.2 E 1.3 E 1.4 E 1.5 Beslut om upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare E 1.6 Beslut om fastställande av förfrågningsun- Kommundirek- Upphandlingschefen med Beslutanderätten är villkorad av att strategi fastställts i Upphandlingsstyrgruppen Beslutanderätten är villkorad av att strategi fastställts i Upphandlingsstyrgruppen och att den är avstämd med berörda verksamheter

175 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 13 (18) E 1.7 E 1.8 E 1.9 E 1.10 E 1.11 derlag vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om tolkning och tillämpning av kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 enligt 21 reglementet Framtagande och fastställande av riktlinjer och rutiner för direktupphandling Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling tören Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrgruppen Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrgruppen Kommundirektören Kommundirektören E 1.12 Beslut om avbrytande av upphandling Kommundirektören ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirektören som ersättare E 2 E 3 E 4 Godkänna ändring av långivare samt övriga villkor för lån, för vilket kommunen åtagit sig borgen Kommundirektören Placering av reserverade medel för framtida pensionsutbetalningar i enlighet med av kommunfullmäktige beslutad placeringspolicy för långa placeringar (se KF:s beslut7/5-07, 77) Teckna såväl enkel borgen som proprieborgen för hel- och delägda bolag inom av kommunfullmäktige beslutad borgensram Kommundirektören Kommundirektören Ekonomidirektören med i första hand finansekonom, i andra hand budgetansvarig och i tredje hand redovisningschef som ersättare Ekonomidirektören med finansekonom som ersättare Ekonomidirektören med finansekonom som ersättare

176 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 14 (18) E 5 Beslut om budgetjustering av teknisk karaktär Kommundirektören Ekonomidirektören med finansekonom som ersättare E 6 Beslut om instruktion till nämnderna angående budget, verksamhetsuppföljning och bokslut Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar ekonomidirektören E 7 Inom fastställd budgetram besluta om ekonomiskt stöd/bidrag till föreningar, organisationer, institutioner och kommunala verksamheter upp till två prisbasbelopp vid beviljande och upp till fyra prisbasbelopp vid avslag E 8 Beslut om instruktioner för nämndernas ekonomiska redovisning samt för hantering av likvida medel F. Bostads- och markärenden F1 Beslut om ersättning vid evakuering för ändamål som kommunstyrelsen har att tillgodose, i varje enskilt fall intill ett belopp av tio basbelopp Kommundirektören Kommundirektören Kommundirektören F2 Inköp av fastighet på offentlig auktion Kommundirektören Vid förhinder för kommundirektören beslutar biträdande kommundirektören Ekonomidirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Planeringsdirektören med kommunjuristen som ersättare Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till F högst fem prisbasbelopp Kommundirektören F högst 100 prisbasbelopp Kommundirektören Envar av exploateringsingenjörerna vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare

177 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 15 (18) Förvärv och överlåtelse av fastighet eller del av fastighet utom detaljplan F5.2 Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel utom detaljplan till ett belopp om högst 20 prisbasbelopp Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare F Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal såvitt gäller av kommunen ägda exploateringsfastigheter Upplåtelse av tomträtt i kommunens fastigheter F6.1.1 Upplåtelse med tomträtt i det fall villkoren överensstämmer med av kommunfullmäktige fattat principbeslut eller årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp samt uppsägning och dödning av tomträtt Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare F6.1.2 Träffa överenskommelse om ändring av tomträttsavgäld i fastighet som tillhör kommunen i det fall den nya årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp Kommundirektören Chefen för miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare F6.1.3 Träffa överenskommelse om ändrade villkor för tomträtt till följd av ny-, till- eller ombyggnad samt vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare In- eller uthyrning av bostadslägenhet eller lokal med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler samt inköp och försäljning av bostadsrätt, allt i den mån detta inte uppdragits till annan nämnd F Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal, dock med undantag för vad som sägs under punkten F Kommundirektören Ekonomidirektören med chefen för controllerenheten som ersättare Kommundirektören F6.3 Inköp och försäljning av bostadsrätt Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Vid förhinder för kommundirektören beslutar ekonomidirektören Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut F6.4.1 Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare

178 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 16 (18) F6.4.2 a) Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år Kommundirektören PPU b) Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden överstiger tio år F6.5 Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp Kommundirektören F6.6 Beslut om överlåtelse av arrendeavtal Kommundirektören F6.7 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt 6.4.1, 6.4.2, och 6.5 i fall som inte omfattas av nämnda delegationer Inskrivningsärenden F7 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder, i den mån detta inte tillkommer eller uppdragits åt annan nämnd F8 Uttag av pantbrev i sådan fast egendom, där beslut fattats om försäljning eller avtal om upplåtelse av tomträtt Kommundirektören Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Kommundirektören Framställning till och yttranden över remisser till samhällsbyggnadsnämnden F9 Framställning till och yttranden över remisser från samhällsbyggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Kommundirektören F 10 Framställning till och yttranden över remisser mm från lantmäterimyndigheten angå- Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Planeringsdirektören, chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning samt envar av exploateringsingenjörerna vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelningen Planeringsdirektören

179 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 17 (18) ende fastighetsbildningsärenden Ställföreträdarskap F11 Ställföreträdarskap vid fastighetsbildning, förrättning m.m. enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) innefattande rätt att - ansöka om förrättning - inom förrättningens ram träffa de överenskommelser som påkallas av omständigheterna upp till ett belopp av fem prisbasbelopp F 12 Föra talan mot av fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut Kommundirektören Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning samt envar av exploateringsingenjörerna vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens markoch exploateringsavdelningen Planeringsdirektören Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden över program för detaljplaner F i de fall programmet i huvudsak överensstämmer Kommundirektören Planeringsdirektören med den av kommunfullmäktige antagna projektplanen F i de fall programmet avviker från den av PPU kommunfullmäktige antagna projektplanen Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden över förslag till detaljplan och områdesplan när planen upprättas på uppdrag av kommunstyrelsen F i de fall planförslaget i huvudsak överensstämmer Kommundirek- Planeringsdirektören med planuppdraget tören F i det fall planförslaget avviker från planuppdraget PPU Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden över övriga förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser F15.1 Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden över övriga förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser där kommunen är sakägare Kommundirektören F15.2 Yttrande över förslag till fysiska planer som endast omfattar mark i annan kommun Ändringar och tillägg i avtal F16 Tilläggsavtal till ramavtal, exploateringsavtal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavtalet avser förlängning och upphörande av avtalad tid för byggnadsskyldighetens fullgörande, senareläggning av senaste tidpunkt för kommunstyrelsen godkännande av avtalet och/eller annan ändring som saknar principiell betydelse, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal PPU Kommundirektören Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare

180 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 18 (18) Övrigt F17 F18 Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad Kommundirektören Kommundirektören Planeringsdirektören med chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark och exploateringsavdelning och med planeringsdirektören med som ersättare

181 HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 1 (17) Antaget i kommunstyrelsen , 4 med ändring , 218, , 135, , 20, , , 221' ' 193, , 152, , 70, samt 15, Kommundirektören har beslutat om vidaredelegation dnr KS 2003/7.111, med ändring dnr KS 2003/ , KS kdir 2005/11.111, dnr KS 2008/ dnr KS / , KS-2012/ , KS-2012/ samt d nr KS 2014/ Delegationsordning för kommunstyrelsen -med kommundirektörens vidaredelegering Kommunstyrelsen uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt planerings- och personalutskottet (PPU), åt en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt en anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning.. Kommundirektören medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Förvaltningschefen skall hålla kommunstyrelsen underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Kommunstyrelsens ordfårande eller, vid dennes förhinder, kommunstyrelsens vice ordfårande äger rätt att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska redovisas skriftligt till kommunstyrelsen inom två månader. l föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon antingen inträder som ersättare får delegat eller att någon vid fårhinder inträder som ersättare får annan. Dessa båda skrivningar skall fårstås så att inträde normalt sett endast skall ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet.

182 ~ HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 2 (17) Delegat enligt kommunstyrelsens beslut A J. l Al.2 Kommundirektören A2.1 - för kommundirektören under högst sex månader Ordförande i PPU med vice ordföranden A2.2 - för avdelningschef A3.2 -för A4.1 A4.2 - övriga t ören PPU t ören Vid förhinder för kommundirektören beslutar Huddinge kommuns personaldi- A5.1 PPU Föregås av lokal c-.<-o--t-;;;;;:;;;;;-h;:r;.;t;:;;;;;;;;;: l,:.:;;:;;;;;;;;:;;:;;;:;~ti.fi.1fi\;;:h;;,;;:j;~k;:j;-;;;;;;;;;;;;;:~ MBL-förhand! i ng 1 A5.2 -övriga Kommund' för kommun- alternativt behandtören direktören beslutar Hud- las frågan i samdinge kommuns personaldi- verkansgrupp. rektör Entlediganden är verkställighetbeslutet skall do- Beslut om omplacering av annan befattningshavare än kommundirektören när flera avdelningar inom förvaltningen berörs Vid förhinder för kommun- direktören beslutar Huddinge kommuns personaldirektör Kommundirektören

183 ~ HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 3 (17) HUDDINGE KOMMUN Beslut om ledi2het sominte följer lagar och avtal A7.1 - för kommundirektören A7.2 - för övriga befattningshavare '..... A8 _L Har utgått Avstänuine enliet 10 i AB 10 A9.1 - av kommundirektören A9.2 - av övriga befattningshavare.. Ordföranden i PPU med vice ordförande som ersättare Kommundirektöre n ' Vid förhinder för kommun- direktören beslutar Huddinge kommuns personaldirektör Ordföranden i PPU med vice ordföranden som ersättare Kommundirekt ören Disciplinpåföl.id enligt 11 i AB 10 (skriftli2 varnio ~) A lo. l - för kommundirektören Ordföranden i PPU med vice ordföranden som ersättare AI0.2 - för övriga befattningshavare Kommundirek- Vid förhinder för kommuntöre n direktören beslutar Huddinge kommuns personaldirektör Beslut om rorbud mot bisyssla All.! - för kommundirektören Ordföranden i PPU med vice ordföranden som ersättare Al för övriga befattningshavare Kommundirek- Vid förhinder för kommunt Årlig inventering ören direktören beslutar Hud- dinge kommuns personaldirektör ska göras Resor, kurser konferenser och studiebesök ror f'drtroendevalda exklusive kommunstyrelsens ordrorande A Tre till sju dygn inom Europa Kommunstyrel- Reserapport skall sens ordförande lämnas till PPU med vice ordfö- senast två månader rande som er- efter resans slut sättare. Al2.2 - Mer än sju dygn inom Europa samt resor PPU Reserapport skall utanför Europa lämnas till PPU senast två månader efter resans slut Resor, kurser, konferenser och studiebesök f'dr kommunstvrelsens ordrorande '... _;{;... _,

184 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 4 (17) HUDDINGE KOMMUN AJ J. l -Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tlänstemiln Al4.1 -Tre till sju dygn inom Europa för kom- Kommunstyrelmundirektören sens ordförande med vice ordfårande som ersättare Al4.2 -Tre till sju dygn inom Europa för tjänste- Kommundirek- Personaldirektören på permän utom kommundirektören t ören sonalkontoret inträder vid förfall som ersättare PPU A 14.3 > sju dygn inom Europa PPU A14.4 Resor utanför Europa PPU A14.5 Utlandsresor utanför Norden och de Baltiska PPU staterna som avser mer än J O anställda Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut.... Reserapport skall lämnas till bes! utsfattaren senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till beslutsfattaren senast två månader efter resans slut då resan omfattar mer än sex dygn. Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till PPU senast två månader efter resans slut A15 Uppdrag och beslut om organisationsföränd- Kommundirekring tören 6; 1;koopbliär!ln~~.n.. ino.m ko.mmun$tyrels9ns~g~n f9rv."ltning.. Upphandling av varor och tjänster, inklusive enstaka konsulttjllnster, inom ramen för tilldelat anslag (anskaffningsbeslut avseende vara eller tjänst för en sammanlagd kostnad under 50 prisbasbelopp inom givet ansvarsområde och inom tindelat anslag betraktas som verkstllllighet). Observera att upphandling även under 50 pris basbelopp skalleöras enliet LOU Anskaffningsbeslut avseende vara eller Kommundirektjänst till ett belopp 2: 50 och<: 80 prisbasbelopp 81.2 Anskaffningsbeslut avseende vara eller PPU tjänst till ett belopp överstigande 80 prisbasbelopp 81.3 Tilldelningsbeslut vid upphandling där vär- Kommundirek- Chefen för upphandlingsendet av upphandlingen överstiger två prisbas- tören heten med ekonomidirektöbelopp avseende varor och sju prisbasbelopp ren som ersättare för enstaka konsulttjänster l l Upphandling av varor och tjänster, inklusive enstaka konsulttjänster utanför ramen för tilldelat anslag tö ren ;....

185 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 5 (17) HUDDINGE KOMMUN B 1.4 Anskaffningsbeslut avseende vara eller tjänst då beloppet för anskaffningen understiger 50 prisbasbelopp Kommundirektören ;\nsmtfilill~h~l!lt,av~eende.bygg.~~l!-_a,!l!ilgglliltlisentj'~pre_nader!de!l (leb~gt:lins!lingar s9m.wi\ler 1\nlijrt}jlglf'..., il\!jiit~t- ~l!iitmllil~;~ti>p,~~~dljng ~l!nslial'ijl~~b~lid t'öj\ eii~s,~~iji~'l.nj!igd. k9s~ji!ljindi~r S~j)fl.~~\i~;;t;;. ho'lilli' blliifi JH\tjiet~nsvanomride~~tli lncifu tillilelåt anslå --~ttåktåfsolfi vetm'tllffigilet);öb~ei"verå 'tt "- '''ll"'!\if,f ti!g 4~eil -~il\l'ei'sö:uffib~sb~lopp sltitllliöras eöiigt iq'ui _g..-._. -..,.. ' '. '. ' '.'; r.._. '_ _...._....!l ~~~- ~!r;./. B2.1 - entreprenadavtal där entreprenadsumman Kommundirek- Planeringsdirektören och uppgår till tören ekonomidirektören O> 50 och :S 150 prisbasbelopp inom respektive eget ansvarsområde B2.2 - entreprenadavtal i övrigt PPU B 2.3 Tilldelningsbeslut vid upphandling där vär- Kommundirek- Chefen för upphandlingsendet av upphandlingen överstiger två prisbas- t ören heten med ekonomidirektöbelopp avseende varor och sju prisbasbelopp ren som ersättare för enstaka konsulttjänster l Anskaffningsbeslut avseende bygg- och anläggningsentreprenad med de begränsningar som gäller enligt reglementet för Huddinge kommuns upphandling inom givet ansvarsområde men utanfor tilldelat anslag_ 82.4 Anskaffningsbeslut avseende bygg- och Kommundianläggningsentreprenader då beloppet rektören för anskaffningen understiger 50 prisbasbelopp Anskaffningsbeslut avseende ändrings- och tillliggsarbeten i avtalad bygg- och anläggningsentreprenad med de begränsningar som gäller enligt rel!lementet för Huddinge kommuns u 1phandling B3.1 - upp till ett belopp om högst 15 prisbas- Kommundirek- Planeringsdirektören och belopp tö ren ekonomidirektören inom respektive eget B övriga sådan arbeten. PPU ansvarsområde B3.3 Tilldelningsbeslut vid upphandling där vär- Kommundirek- Chefen för upphandlingsendet av upphandlingen överstiger två prisbas- töre n heten med ekonomidirektöbelopp avseende varor och sju prisbasbelopp ren som ersättare för enstaka konsulttjänster l B4 l Har utgått Försäljning av material och inventarier B5 -mellan l och 5 prisbasbelopp Kommundirek- Huddinge kommuns eko- Verkställighet upp töre n nomidirektör till ett pris basbelopp. l Avskrivning alternativt nedskrivning av fordran m.fl. tillgångar

186 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 6 (17) HUDDINGE KOMMUN B6 B7 - upp till ett prisbasbelopp Utse beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Vid fårhinder får kommun- direktören beslutar ekonamidirektören Kommundirektöre n Kommundirektö ren Avskrivning av löneskulder beslutas av personalchefen; se D 20 PPU beslutar om utseende av personer med rätt att underteckna handlingar; se C 12 B8 Inom ramen får aktuellt projekt besluta om erforderlig offentlig medfinansiering då sådan krävs får erhållandeaveu-bidrag och andra projektbidrag. Delegationen innefattar behörighet att underteckna ansökan om sådant bidrag. c. Allmänna ärenden och rättsfrå"!lor. C l Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud) Cl a Utfärdande av fullmakt får ombud att får kommunens räkning och i enlighet med kommunens finansinstruktion genomföra finansiella affärstransaktioner samt underteckna handli1jgar i samband härmed Kommundirektö ren... Vid fårhinder får kommun- direktören beslutar biträdande kommundirektören Kommundirektö ren PPU C 2 Beslut om att ersätta skada som orsakats inom ramen tör kommunstyrelsens verksamhet C2.1 -då beslutet avser skadestånd, där beloppet PPU överstiger tre prisbasbelopp C2.2 - då beslutet avser skadestånd på högst tre Kommundirek- Vid fårhinder får kommunprisbasbelopp tö ren direktören beslutar biträdande kommundirektören Beslut om utlämnande av allmän handling m.m. C3 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds Kommundirek- Respektive avdelningsframställan om utlämnande av handling eller töre n chef beslutar avseende beslut att lämna ut den med fårbehåll som handling får vars vård de inskränker den enskildes rätt att röja innehål- svarar. Ekonomidirektö- Jet eller annars fårfoga över handlingen (TF, rens mandat gäller med offentlighets-och sekretesslagen) den inskränkningen att chefen får upphandlingsenheten fattar beslut får de handlingar får vars vård enheten svarar." (Se kommunstyrelsensheslut Il, 13) Villkor: samråd med kommunjurist Villkor: samråd med kommunjurist Beslut om att lämna ut allmän handling är verkställighet Prövning: se särskild rutin.

187 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 7 (17) HUDDINGE KOMMUN C3a C4 Beslut enligt 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandlinq Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m. m. av allmänna handlingar (se punkten 4 i HKF 9330) Kommundirekt ören Kommundirektöre n Som ersättare inträder i första hand kanslichefen och i andra hand kommun juristen Avdelningschef och sektionscheffattar beslut avseende handling för vars vård de svarar Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FvL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in ror sent m.m. C5.1 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om över- Kommundirek- Planchefen vid miljö- och klagande av kommunfullmäktiges beslut att töre n samhällsbyggnadsförvaltanta, ändra eller upphäva detaljplan, områ- ningen desbestämmelser eller en fastighetsplan C5.2 Beslut enligt 24 FvL i övriga ärenden om Kommundirek- Vid förhinder för överklagande av kommunfullmäktiges beslut töre n kommundirektören samt beslut i ärenden om överklagande av beslutar i första hand kommunstyrelsens eller dess utskotts beslut biträdande kommundirektören och i andra hand kommunjuristen C5.3 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om över- Kommundirek- Delegaten i klaqande av beslut som har fattats av delegat töre n ursprungsbeslutet C6 Beslut huruvida omprövning av ett beslut Kommundirek- Delegaten i som fattas på deleqation skall ske, 27 FvL tö ren ursorungs bes! ute t C7 Omprövning av beslut som fattas på delegat- Kommundirek- Delegaten i i on, 27 ö FvL tö ren ursprungsbeslutet C8 Utseende av skiljeman Kommundirek- Vid förhinder för kommun- Selagen töre n direktören beslutar i första (1999:116) om hand kanslichefen och i skiljeförfarande andra hand kommunjuristen Prövninl! av avtalad säkerhet för det fall det i avtalet överlämnats till kommunstyrelsen att!!öra denna prövnine C9.1 Prövning av säkerheter på belopp upp till 15 Kommundirek- Planeringsdirektören prisbasbelopp t ören beslutar inom sitt ansvarsområde C9.2 Prövning av säkerheter på belopp > 15 och <e PPU!50 nrisbasbelonn

188 ~ HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 8 (17) HUDDINGE KOMMUN C.9.3 Beslut om att säkerhet, som ställts för det rätta fullgörandet av ett avtal, skall reduceras.. Övrilrt. C!O Mål och ärenden om folkbokföring och taxering till skatt samt ansökan om ersättning för mervärdesskatt Kommundirek- Planeringsdirektören Delegationen f"örtöre n beslutar inom sitt utsätter att komansvarsområde munstyrelsen fått sådan beslutanderätt i av1alet.... Kommundirektöre n. '... C!! Cl2 Cl3 Uppsägning av avtal som ingåtts efter beslut av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen Utseende av personer med rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad C l a PPU PPU Kommundirektöre n Kanslichefen med kornmunjuristen som Cl4 Cl5 Kans l kommunjuristen som ersättare Cl6 t ören Kans! Yttrande i andra ärenden än som anges i punktema C 13 och C 14 och som inte omfattas av 6 kap. 34 punkten 2 i kommunallagen varvid yttrandet inte heller får avse fråga som är av principiell beskaffenhet eller vikt till gäl- c 17 c 18 c 19 C20 Vid samråd med berörd producent i frågor som avser insamlingssystem, vilka omfattas av producentansvar (se 15 kap. 6 miljöbalken) binda kommunen till en särskild lös- Kommunjuristen med kanslichefen som ersättare. l mål och ärenden om fastighetsskatt beslutar planeringsdirektören Kommundirekt ören Kommundirektöre n Kommundirek- Biträdande kommundirektö- ren Planeringsdirektören tören Kommundirektören

189 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA g (17) HUDDINGE KOMMUN Dl D2 Rätt att på kommunens vägnar teckna kolleklivavtal Rätt att på kommunens vägnar teckna pensiansavtal Kommundirektöre n Kommundirekt ören Huddinge kommuns personaldirektör med fårhandlingschefen som ersättare Huddinge kommuns personaldirektör med fårhandlingschefen som ersättare DJ D4 D5 Beslut om stridsåtgärd Med eventuellt biträde av Sveriges kommuner och landsting föra kommunens talan i mål och ärenden som rör fårhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innefattande rätt att fåra arbetsrättsliga tvisteforhandlingar Beslut om erinringar som kan fåranledas av det centrala arbetsgivarorganets övervakande uppgifter PPU Kommundirek- töre n PPU Huddinge kommuns personaldirektör med fårhandlingschefen som ersättare D6 D 7.1 Beslut om personalpolitiska riktlinjer och instruktioner med undantag får vad som föreskrivs nedan under punkten D 7.1 och D 7.2 Beslut om övergripande riktlinjer till nämnderna för vilka prioriteringar, som skall tilllämpas vid löneöversynen inom ramen får l gällande löneavtal PPU Kommundirekt ören

190 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 10(17) HUDDINGE KOMMUN D7.2 Beslut om övergripande arbetsrättsliga anvisningar till nämnderna D8 Initiera och lämna uppdrag om översyn av kommunens fårvaltningsorganisation Huddinge kommuns perso- naldirektör med förhandlingschefen som ersättare Kommundirekt ören PPU D9 Anställning och uppsägning av förvaltningschefer äldreombudsman PPU Kommundirektör se punkt A.l.l. D9a D 10 D l l D 12 Beslut dels om avstängning av förvaltningschef enligt l O i AB (Allmänna bestämmelser), dels om disciplinpåfåljd för förvaltningschef enligt Il AB (skriftlig varning) och dels beslut om förbud mot bisyssla för förvaltningschef enligt 8 i AB Förflyttninglomplacering samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan anställningsmyndighet (annan nämnd) Anställning och uppsägning av lönebidragsanställda samt personliga befattningar Beslut om lön till förvaltningschef Kommundirektöre n Kommundirek- Huddinge kommuns persotöre n naldirektör med förhandlingschefen som ersättare Kommundirek- Huddinge kommuns perso- Avser tjänster med töre n naldirektör med förhand- central finansielingschefen som ersättare ring Kommundirektöre n D 13 D 14 Beslut om ledighet för förvaltningschef som inte följer lagar och avtal Förordnande av vikarie för förvaltningschef under högst sex månader D 15 Beslut om undantag från samordningsbestämmelser enligt 19, m om l, sista stycket AB Pensioner D 16.1 Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta D 16.2 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL med undantag för vad som föreskrives i punkten D!6.1 och D 16.3 Kommundirektöre n Kommundirektören Huddinge kommuns perso- naldirektör med förhandlingschefen som ersättare Kommundirekt ören Huddinge kommuns perso- naldirektör med kommunens centrala pensionshandlägl gare som ersättare Huddinge kommuns perso- naldirektör med förhandlingschefen som ersättare Kommundirektöre n Kommundirektöre n Efter samråd med ordföranden i resl pektive nämnd

191 rm HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 11 (17) HUDDINGE KOMMUN D 16.3 D 17 D 18 D 19 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL fdr arbetstagare som fyllt 62 år Beslut om avgångsvederlag Rätt att teckna/säga upp avtal om tjänstebil ( förmånsbill Kommundirekt ören Kommundirektö ren Kommundirektöre n Varsel till berörd arbetstagare samt arbetstagarorganisation enligt 30 lagen om anställningsskydd Kommundirekt ören Förvaltningschef inom sin förvaltning Förvaltningschef inom sin förvaltning Förvaltningschef inom sin förvaltning Villkor: Inom ramen för egen budget och efter samråd med H uddinge kommuns personalchef med Törhandlingschefen som ersättare Villkor: Efter samråd med H uddinge kommuns personalchefmed förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, tvisteforhandling sker på kommunstyrelsens Idrvaltning enligt D.4 Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med fdrhandlingschefen som ersättare

192 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 12 (17) HUDDINGE KOMMUN 020 Avskrivning av löneskulder upp till ett prisbasbelopp 021 Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensatian i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12! Knmm< Huc,Hnae töre n personaldirektör Kommundirek- Huddinge kommuns. ~.. t ören personaldirektör är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds ~ Beslut om att"' ~J~Ud bidrag till nth;j<jn;na eller andra utvecklingsinsatser till anställd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, Beslut om utbetalning av fårskott på lön i;rek. l"' kommuns Beslutanderätten tö ren personaldirektör är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds,, Kommundirekt ören "',i, lmmrr m< -._ i-,, --- ~om..,g...,,ufö~l,, ','c>:,\ c ',c.j~iitt1~;7-j'c:.c ' u E 1.1 Upphandling av ramavtal i enlighet med 7 Kommundirek- Chefen får upphandlingseni kommunens upphandlingsreglemente, HKF tören heten med ekonomidirektö ren som E 1.2 Beslut om tolkning och av PPU (Avser upphandkommunens upphandlingsreglemente, HKF Ii ng av brådskande 9420 enligt 24 nat~r) E 1.3 l Övrig ippu El.4 Utseende av personer som skall närvara vid Kommundirek- Chefen får anbudsöppning enligt 9 kap. 7 LOU töre n heten E2 Godkänna ändring av långivare samt övriga Kommundirek- Huddinge kommuns ekovillkor får lån, får vilket kommunen åtagit tö ren nomidirektör med i fårsta sig borgen hand finansekonom, i andra hand budgetansvarig och i tredje hand redovis- som E3 Placering av reserverade medel får framtida Kommundirek- Huddinge kommuns ekopensionsutbetalningar i enlighet med av töre n nomidirektör med finanskommunfullmäktige beslutad placeringspo- ekonom som ersättare licy för långa placeringar (se KF:s beslut?/5-07, 77) E4 Teckna såväl enkel borgen som propriebor- Kommundirek- Huddinge kommuns ekogen får hel- och delägda bolag inom av tö ren nomidirektör med finanskommunfullmäktige beslutad borgensram ekonom som ersättare

193 ~ HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 13 (17) E5 E6 E? E8.. Beslut om budgetjustering av teknisk karaktär Beslut om instruktion till nämnderna angående budget, verksamhetsuppföljning och bokslut Inom fastställd budgetram besluta om ekonomiskt stöd/bidrag till föreningar, organisationer, institutioner och kommunala verksamheter upp till två prisbasbelopp vid beviljande och upp till fyra prisbasbelopp vid avslag Beslut om instruktionertornämndernas ekonomiska redovisning samt for hantering av likvida medel F. Boståti!I :Q~;{"I m tl{ari)ndeif...,'.. Huddinge kommuns eko- nomidirektör med finansekonom som ersättare Kommundirektöre n Vid torhinder for kommun- direktören beslutar Huddinge kommuns ekonomidirektör Kommundirektö ren Vid torhinder for kommun- direktören beslutar biträdande kommundirektören Kommundirekt ören Huddinge kommuns eko- nomidirektör Kommundirekt ören.... : Fl Beslut om ersättning vid evakuering får ändamål som kommunstyrelsen har att tillgodose, i varje enskilt fall intill ett belopp av tio basbelopp Kommundirekt ören Chefen for miljö- och samhällsbyggnadsforval tningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare F2 Inköp av fastighet på offentlig auktion Kommundirek- Planeringsdirektören med t ören kommunjuristen som ersättare Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme ror parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen DPPI~år till F högst fem prisbasbelopp Kommundirek- Envar av exploateringsintöre n genjörerna vid miljö- och samhällsbyggnadsforval t- ningens mark- och exploateringsavdelningen F högst l 00 prisbasbelopp Kommundirek- Chefen for miljö- och samtöre n hällsbyggnadsf6rvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare

194 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 14 (17) HUDDINGE KOMMUN Förvärv och överlåtelse av fastikbet eller del av fastigbet utom detar ~lan F5.2 Förvärv och överlåtelse av fastighet eller Kommundirek- Chefen för miljö- och fastighetsdel utom detaljplan till ett belopp tören samhällsbyggnadsförvaltom högst 20 prisbasbelopp ningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare.. {c_c, UJ)plåtelse ;~\' tomträtt i tcoinmu:uims Jastigheter... - '.... ' ' '... F6.1.1 Upplåtelse med tomträtt i det fall villkoren Kommundirek- Chefen för miljö- och överensstämmer med av kommunfullmäk- töre n samhällsbyggnadsförvalttige fattat principbeslut eller årsavgälden ej ningens mark- och överstiger tre prisbasbelopp samt uppsäg- exploateringsavdelning ning och dödning av tomträtt med planeringsdirektören som ersättare F6.1.2 Träffa överenskommelse om ändring av Kommundirek- Chefen för miljö- och tomträttsavgäld i fastighet som tillhör kom- töre n Samhällsbyggnadsförvaltmunen i det fall den nya årsavgälden ej ningens mark- och överstiger tre prisbasbelopp exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare F6.1.3 Träffa överenskommelse om ändrade villkor Kommundirek- Chefen för miljö- och '..... ; ' : (j:~{. för tomträtt till följd av ny-, till- eller om- tö ren samhällsbyggnadsförvaltbyggnad samt vid förrättning enligt faslig- ningens mark- och hetsbildningslagen, anläggningslagen och exploateringsavdelning ledningsrättslagen med planeringsdirektören som ersättare In- eller uthyrning av bostadslägenbet eller lokal med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler samt inköp och försäljning av bostadsrätt, allt i den mån detta inte uppdragits till annan nämnd F Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget Kommundirek- Ekonomidirektören med hyresavtal, dock med undantag för vad som töre n chefen för controllerenheten sägs under punkten F som ersättare F Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget Kommundirek- Chefen för miljö- och samhyresavtal såvitt gäller av kommunen ägda tö ren hällsbyggnadsförvaltningens exploateringsfastigheter mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare F6.3 Inköp och försäljning av bostadsrätt Kommundirek- Vid förhinder för kommunt ören direktören beslutar ekonamidirektören Övrie;a nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut F6.4.1 Dels ingå servitutsavtal till förrnån för kom- Kommundirek- Chefen för miljö- och sammunens fastigheter och dels träffa avtal om töre n hällsbyggnadsförvaltningens nyttjanderätt där kommunen är nyttjande- mark- och exploateringsavrättshavare delning med planeringsdirektören som ersättare

195 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 15 (17) HUDDINGE KOMMUN F6.4.2 a) Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år b) Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden överstiger tio år F6.5 Upplåtelser av servitut i kommunens fasligheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp F6.6 Beslut om överlåtelse av arrendeavtal F6.7 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt 6.4.1, 6.4.2, och 6.5 i fall som inte omfattas av nämnda delegationer Chefen för miljö- och sam- hällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Kommundirekt ören PPU Kommundirekt ören Kommundirektöre n Kommundirektöre n Chefen för miljö- och sam- hällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Inskrivningsärenden F7 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanf6ring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder, i den mån detta inte tillkommer eller uppdragits åt annan nämnd Kommundirektö ren FB Uttag av pantbrev i sådan fast egendom, där beslut fattats om försäljning eller avtal om upplåtelse av tomträtt Kommundirektö ren Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Framställning till och vttranden över remisser till samhällsbvi!i!nadsnämnden F9 Framställning till och yttranden över remis- Kommundirek- Planeringsdirektören, chefen ser från samhällsbyggnadsnämnden angå- töre n för miljö- och samhällsende bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning samt envar av exploateringsingenjörerna vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelningen FlO Framställning till och yttranden över remis- Kommundirek- Planeringsdirektören ser mm från lantmäterimyndigheten angå- t ören

196 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 16 (17) HUDDINGE KOMMUN l ende fastighetsbildningsärenden Stliii(örefiilda~kllP..... F Il Ställf6reträdarskap vid fastighetsbildning, forrättning m.m. enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971 :l 037) om äganderätts utredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973: 1144) innefattande rätt att - ansöka om forrättning - inom förrättningens ram träffa de överenskommelser som påkallas av omständigheterna upp till ett belopp av fem _]lrisbasbelopp F 12 Föra talan mot av fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut Chefen for miljö- och sam- hällsbyggnadsf6rvaltningens mark- och exploateringsavdelning samt envar av exploateringsingenjörema vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens markoch exploateringsavdelningen Kommundirekt ören Kommundirektö ren Planeringsdirektören... :. Yttrande till samblillsbyggnadsnlimnden över program rör detaljplaner F i de fall programmet i huvudsak överens- Kommundirek- Planeringsdirektören stämmer med den av kommunfullmäktige t ören antagna projektplanen F i de fall programmet avviker från den av PPU kommunfullmäktige antag_naprojektplanen Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden över rörslag till detaljplan ocb områdesplan när planen upprättas på uppdra![ av kommunstyl"elsen F i de fall planförslaget i huvudsak överens- Kommundirek- Planeringsdirektören stämmer med planuppdraget tö ren Fl4.2 - i det fall planförslaget avviker från plan- PPU uppdraget Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden över övriga rörslag till detaljplaner ocb områdesbestämmelser Fl5.1 Yttrande till samhällsbyggnadsnämnden Kommundirek- Chefen for miljö- och över övriga forslag till detaljplaner och om- t ören samhällsbyggnadsf6rvaltrådesbestämmelser där kommunen är sakä- n ingens mark- och exploateg are ringsavdelning med planeringsdirektören som ersätt are Fl5.2 Yttrande över forslag till fysiska planer som PPU endast omfattar mark i annan kommun Åndrin~ ar ocb tillä22 i avtal Fl6 Tilläggsav1al till ramavtal, exploateringsav- Kommundirek- Chefen for miljö- och tal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavta- töre n samhällsbyggnadsf6rvaltlet avser förlängning och upphörande av ningens mark- och exploateavtalad tid for byggnadsskyldighetens full- ringsavdelning med planegörande, senareläggning av senaste tidpunkt ringsdirektören som ersätfor kommunstyrelsen godkännande av avta- ta re Jet och/eller annan ändring som saknar principiell betydelse, allt under forutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal

197 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 17 (17) HUDDINGE KOMMUN. ÖVrigt. ' Fl7 Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under fårutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal Fl8 Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad Kommundirekt ören Kommundirektören.. Planeringsdirektören med chefen får miljö- och samhällsbyggnadsfårvaltningens mark- och exploateringsavdelning som ersättare Chefen får miljö- och samhällsbyggnadsfårvaltningens mark och exploateringsavdelning med planeringsdirektören som ersättare

198 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) HANDLÄGGARE Enquist, Maud Kommunstyrelsen Revidering av Vision ett Stockholm i världsklass, svar på remiss från Stockholms stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på remiss av revidering av Vision 2030 ett Stockholm i världsklass överlämnas remissvar bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 augusti. Sammanfattning Stockholm stad har remitterat förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 till Huddinge. Visionen är ett strategiskt åtagande från Stockholm stads sida att arbeta i visionens riktning under de kommande decennierna. Visionen beskrivs i fyra avsnitt: Stockholmarnas stad, Innovativ och växande, Mångsidig och upplevelserik samt Vision och genomförande. Innehållet omfattar allt från delaktighet och trygghet, service, utbildning, företagande, ekologisk hållbarhet och upplevelser. Kommunstyrelsens förvaltning anser att visionen är framåtsyftande och bra men bör omfatta mer av det regionala perspektivet. Beskrivning av ärendet Stockholm stad har remitterat förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 till Huddinge och önskar svar till den 10 september. Visionen är ett strategiskt åtagande från Stockholm stads sida att arbeta i visionens riktning under de kommande decennierna. Sedan den tidigare visionen, Vision 2030 ett Stockholm i världsklass, togs fram under 2006 och 2007 har omvärlden förändrats och därmed också stadens långsiktiga förutsättningar. Befolkningstillväxten har gått betydligt snabbare än beräknat, Stockholm blir en miljonstad redan i början av 2020, inte 2030 vilket tidigare förutsattes. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

199 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) Utvärdering och revidering av Vision 2030 har pågått sedan hösten Beskrivning av förändringar inom respektive avsnitt och motiven för förändringarna finns i bilagan Förslag reviderad version 2030 och själva förslaget till ny vision finns i bilaga 1, reviderad Vision för Stockholm år Visionen beskrivs i fyra avsnitt: Stockholmarnas stad, Innovativ och växande, Mångsidig och upplevelserik samt Vision och genomförande. Innehållet omfattar allt från delaktighet och trygghet, service, utbildning, företagande, ekologisk hållbarhet och upplevelser. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att visionen är framåtsyftande och bra och föreslår att kommunstyrelsen lämnar yttrande enligt nedanstående (förslag till remissvar bifogas). Synpunkter på respektive avsnitt lämnas enligt följande. Stockholmarnas stad Avsnittet beskriver visionen för delaktighet och trygghet, en stad av mångfald och en sammanhållen stad. Här vore en komplettering med det regionala perspektivet önskvärt. Vi behöver bli bättre på att planera över kommungränserna och tydligare beakta att stadens utveckling är en angelägenhet för hela regionens medborgare. Innovativ och växande Stockholm och Stockholmsregionen beskrivs som en världsledande kunskapsregion med unika möjligheter till arbete och utbildning och med ett företagande i världsklass. Stockholm är ett självklart regioncentrum. Även här vore ett tydligare regionalt perspektiv önskvärt. Det är viktigt att framhålla att välfungerande kollektivtrafik, arbetsplatser och bostadsutbud i hela regionen är förutsättningar för en fortsatt tillväxt. Samarbete regionalt som verkar för god tillgänglighet och utveckling av de regionala stadskärnorna är viktigt så att Stockholms innerstad avlastas och Stockholms stad kan dra nytta av de funktioner och verksamheter som finns i de regionala stadskärnorna. Mångsidig och upplevelserik Här sägs bl a att stadens tyngdpunkter utanför den centrala staden har omvandlats från gles bebyggelse till täta och attraktiva stadsmiljöer med en blandning av bostäder, parker, verksamheter och service. Genom bättre kollektivtrafik och förtätning har områden som tidigare varit avskilda från varandra knutits samman. I Stockholms möte med grannkommunerna har nya

200 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (3) stadsmiljöer vuxit fram vilket gjort regionen mer sammanhållen. En bra vision som förutsätter än mer utvecklat samarbete över kommungränserna! Vision och genomförande Genomförandefrågorna uttrycks i form av ansvarsfördelning inom staden men säger inte riktigt hur målen ska kunna uppnås. Frågorna om en sammanhållen stad är en stor utmaning att arbeta med, både i staden och i grannkommunerna. Utvecklingen har under lång tid gått åt motsatt håll i många av länets bostadsområden med stora skillnader mellan medborgarnas levnadsvillkor i olika områden. Avslutningsvis lyfts behovet av samarbetsformer mellan kommunerna, landstinget och statliga aktörer i Stockholmsområdet. Huddinge välkomnar ett utökat samarbete och en viktig arena för detta är arbetet inom ramen för Södertörnssamarbetet. Utökat samarbete behövs också mellan berörda förvaltningar i projekt som ansluter till kommungränserna. Här kan också medborgarinflytandet i planeringen vara extra viktigt att bevaka. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringsdirektör Maud Enquist Samhällsplanerare Bilagor Bilaga 1, reviderad Vision för Stockholm år 2030 Förslag reviderad version 2030 Revidering av Vision 2030 ett Stockholm i världsklass, remissvar Beslutet delges Stockholm stad, KF/KS kansli

201 Bilaga 1 till tjänsteutlåtande Dnr /2014 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 April, 2014 stockholm.se

202 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 April, 2014

203 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Förord Stockholms stad behöver en strategisk utblick för att kunna bidra till att Stockholm fortsätter vara en fantastisk stad att bo, leva och verka i också i framtiden. Därför har vi en Vision om var staden bör vara år Men Stockholm och dess omvärld förändras och därför har vi reviderat denna vision. Förslaget till reviderad vision vill vi nu gärna ha Dina synpunkter på. För mig gäller det att säkerställa att vi kan värna en god livsmiljö med de höga värden som finns i den äldre staden, närheten till parker och grönområden samtidigt som vi klarar att växa för att möta alla de som vill göra Stockholm till sin hemstad och göra det möjligt för Stockholms ungdomar att skaffa en egen bostad. Utmaningarna är stora. Stadens befolkningstillväxt har de senaste åren vuxit snabbt. Under år 2030 kommer staden att ha kring 1,1 miljoner invånare, vilket är ungefär tio år snabbare än vad tidigare prognoser angett. Stadens service behöver anpassas till en växande befolkning men också utvecklas för att svara mot de behov som invånarna förväntas ha i framtiden. Medarbetare med rätt kompetens behöver rekryteras till alla verksamheter som finansieras av staden. Fler bostäder, arbetsplatser och lokaler kommer att behövas. Framkomligheten måste tryggas med en utbyggd kollektivtrafik och infrastruktur för alla trafikantgrupper så att vi klarar högt ställda miljökrav när människor effektivt ska ta sig till och från jobbet och fritidssysselsättningar. Även omvärlden förändras. Påverkan från omvärlden ökar snabbt dels genom en ökande konkurrens om investeringar, kunskap och kapital, dels i form av ett snabbt ökande informationsflöde, import och influenser från omvärlden. Dessa allt snabbare förändringar behöver staden ha kunskap om och hela tiden anpassa sig till för att kunna ge medborgarna en så bra service som möjligt. Under ett par år har vi brett inom staden på kommunfullmäktiges uppdrag - arbetat med att revidera Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass. Hör gärna av dig med Dina synpunkter på e-post till: Du kan läsa mer på Irene Svenonius Stadsdirektör

204 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Innehåll Förord 3 Stockholmarnas stad 5 Delaktiga och trygga 5 Service av högsta kvalitet 6 Utbildning i världsklass 8 En stad av mångfald en sammanhållen stad 10 Innovativ och växande 12 Centrum i en stark och växande region 12 Unika möjligheter till arbete och utbildning 13 En världsledande kunskapsregion 14 Företagande i världsklass 15 Mångsidig och upplevelserik 17 Levande stad 17 Ett välfungerande transportsystem 19 En ekologiskt hållbar stad 20 Världsberömd upplevelsestad 22 Vision och genomförande 24 Stockholms utmaningar 24 Ett strategiskt åtagande i Stockholms stad 25

205 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Stockholmarnas stad Stockholmarnas stad är en trygg och sammanhållen stad där alla är välkomna. Här finns en stark framtidstro och stockholmarna är stolta över sin stad och positiva till att staden växer och att så många människor vill bo och verka här. Stockholmarna känner sig delaktiga i stadens utveckling och att de har inflytande över sin vardag. Det finns många alternativ att välja mellan i allt från utbildning och omsorg till boende, kultur och fritidsaktiviteter. Delaktiga och trygga I Stockholm känner invånarna delaktighet och inflytande. Stockholmarna inbjuds regelbundet till att delta i dialoger kring frågor som berör människor i vardagen och utvecklingen av Stockholms olika delar. En rättssäker och effektiv myndighetsutövning har stärkt demokratin och utvecklat välfärden. Kontakterna med staden kan skötas när stockholmarna själva har möjlighet och på sätt de själva kan bestämma. Det finns en kontinuerlig dialog mellan medarbetarna och brukarna för att löpande utveckla verksamheterna. Valdeltagandet är högt. Alla stockholmare har möjlighet att delta i samhällets utveckling oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller ursprung. Stockholm är världsledande i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Socialtjänst, sjukvård, polis, skola och det civila samhället arbetar tätt tillsammans för att förebygga att människor far illa och agerar snabbt och effektivt när det ändå sker.

206 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Stockholm lever dygnet runt och är känd som en av världens tryggaste och renaste storstäder. Ingen behöver känna sig otrygg i stadens offentliga rum. Staden är trygg, väl upplyst och människor rör sig fritt ute på gator och torg, även när det blivit mörkt. Det är resultatet av ett målmedvetet samarbete mellan staden och andra offentliga aktörer, fastighetsägare, näringslivet och stockholmarna som tillsammans tar ansvar för att hålla staden fri från skräp, nedsmutsning och för att skapa trygga miljöer. Stockholm erbjuder ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, vilket möjliggör ett aktivt liv. Det civila samhället är den viktigaste kraften för att minska ensamhet och skapa gemenskap, sammanhang och närhet. Service av högsta kvalitet Stockholms stad erbjuder service och tjänster av högsta kvalitet. Tjänsterna är offentligt finansierade och tillhandahålls av en mångfald av utförare med olika profiler. All service utgår från de behov som stockholmarna och de företag som är verksamma inom staden har. Ett gott bemötande, professionalitet och respekt för individen är ett självklart förhållningssätt för alla medarbetare inom såväl stadens egna som enskilt drivna verksamheter. Variationen i utbudet av välfärdstjänster gör det möjligt för stockholmarna att enkelt hitta rätt utifrån sina egna personliga val. Tydlig information ger konkreta besked om vad alla har rätt att kräva av omsorgen. Detta medför ökad trygghet, självbestämmande

207 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) och livskvalitet, särskilt för de allt fler äldre stockholmarna och för dem med funktionsnedsättningar. Stockholmarna har stora möjligheter att påverka utformningen av servicen och staden värdesätter och tar tillvara alla synpunkter. Med stöd av välutvecklade digitala lösningar är det enkelt att välja mellan en mängd vård- och omsorgsgivare, förskolor och skolor samt ansöka om olika former av tillstånd, såsom bygglov och andra myndighetsbeslut. En nära samverkan mellan socialtjänsten, privata aktörer och frivilligorganisationer samt hälso- och sjukvården gör att personer som hamnat i missbruk eller andra personliga problem snabbt kan erbjudas professionell hjälp. Ett välfungerande förebyggande arbete uppmärksammar tidigt särskilt barn och unga som far illa. Stockholms stad har en viktig roll som professionell beställare och utvärderare av välfärdstjänster, vilket garanterar en effektiv användning av skattemedel liksom säkerställer en hög kvalitet i verksamheterna med såväl sociala som ekologiska hänsynstaganden. Samma krav ställs på de verksamheter som drivs i egen eller enskild regi. Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder stimulerande arbetsuppgifter och utveckling. Sjukfrånvaron är låg. Medarbetarna är engagerade och inspireras till ständiga förbättringar av verksamheterna för stockholmarnas bästa. Goda exempel tas tillvara och sprids. Nya, innovativa arbetssätt och metoder har utvecklats inom vård, omsorg och skola och andra verksamheter som staden finansierar. Medarbetarnas utbildning och kompetens svarar mot de krav som verksamheterna ställer. Frågor om människovärde och bemötande är viktiga delar i all kompetensutveckling. Stadens omsorgsverksamheter samarbetar aktivt med regionens högskolor och universitet och erbjuder praktikplatser. Nya forskningsresultat omsätts till praktisk nytta. Stockholm är en trygg stad att åldras i. Genom väl utbyggda kommunikationer, hög tillgänglighet och innovativ teknik skapas förutsättningar för ett självständigt liv även vid hög ålder. Det möjliggör för den som vill bo kvar hemma att göra det. Det finns ett bra anhörigstöd med goda möjligheter till avlastning. Vid sidan av stadens insatser finns frivilliga krafter som vill bidra.

208 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Äldre som inte längre kan bo kvar hemma erbjuds särskilda boenden med ändamålsenliga fysiska miljöer. Det finns en mångfald av boenden med olika inriktningar och det är möjligt att välja boende utifrån individuella önskemål. Seniorerna i staden ser positivt på framtiden. De ställer gärna upp både i arbetsliv och i ideella verksamheter. Den unika erfarenhet som ett långt liv ger tas tillvara. Åldersdiskriminering bekämpas framgångsrikt. För personer med funktionsnedsättning finns ett varierat utbud med god kvalitet av boenden, daglig verksamhet, sysselsättning och andra aktiviteter. Varje dag utgår verksamheterna från individens behov och med perspektivet att stärka den enskilda individen. Utbildning i världsklass Stockholm är en världsledande kunskapsregion. Stadens förskolor och skolor är väl ansedda och högt rankade internationellt. Barns och ungdomars särskilda förutsättningar och behov fångas upp i tidig ålder. Kunskapsmålen är höga och uppnås av alla elever. Från förskola till gymnasium har elever och föräldrar ett stort inflytande och möjlighet att välja mellan ett brett utbud av alternativ.

209 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer präglar alla grund- och gymnasieskolor. Kulturell och språklig kompetens tas tillvara och alla barn och ungdomar ges möjlighet att växa och utvecklas till framtidens världsmedborgare. Eleverna lär sig att ta ansvar för sina studier och det egna lärandet. Förväntningarna är höga på att alla elever ska nå goda resultat utifrån sina förutsättningar och skolan ger rätt stöd till alla elever. Stockholm är en trygg och inspirerande miljö att växa upp och utvecklas i. Ett rikt utbud av kultur, idrott och andra fritidsaktiviteter tillgängligt för alla, bidrar till att utveckla barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa samt sociala förmåga. I förskola, grund- och gymnasieskola tas alla barns och ungdomars nyfikenhet och lust att lära tillvara. Verksamheten bygger på respekt och delaktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero. Stockholms skolor representerar en mångfald av kulturer och människors olikheter ses som en tillgång. Ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedrivs. Ett utvecklat samarbete finns med universitet och högskolor om utbildningsplatser, praktik och pedagogisk utveckling.

210 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) I förskolan och skolan möter eleverna engagerande pedagoger. Moderna verktyg inspirerar till nya sätt att dela kunskap, samarbeta och bli aktiva användare i den digitala omvärlden. Den kreativa skolmiljön stimulerar elever och pedagoger att utveckla och förnya sättet att lära och lära ut. Läraryrket har ett högt anseende. Arbetsvillkor, arbetsmiljö och karriärmöjligheter lockar de bästa lärarstudenterna till Stockholm. Skola och föräldrar samverkar för barnens bästa. Även andra aktörer bidrar till att motivera eleverna för skolarbete. I gymnasiets studieförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildningar ges eleverna goda förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv och fortsatta studier. Yrkesprogrammen matchar arbetsmarknadens krav. Berörda branscher tar stort ansvar för utveckling och genomförande av yrkesutbildningarna. Entreprenörskap och innovativt tänkande är en naturlig del av all undervisning. En stad av mångfald en sammanhållen stad Stockholm attraherar människor från andra delar av Sverige och från hela världen. Staden är öppen, tolerant och välkomnande. Stockholm är en sammanhållen och tillgänglig stad för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Här finns unika möjligheter för människor med olika bakgrund att mötas och knyta kontakter. Människors personliga olikheter ses som en tillgång både i kulturoch arbetsliv. Kraften i mångfaldens Stockholm kommer från människors personliga val och ett samhälle som uppmuntrar till eget ansvar. I staden finns starka och unika stadsdelar och attraktiva centrum. Den historiska uppdelningen mellan villaområden, bostadsrätter och hyresrätter, sovstäder och arbetsplatsområden har luckrats upp.

211 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Upplåtelseformerna är blandade och bostadsområden och centrumanläggningar har bytt karaktär och är attraktiva. I stadens alla delar finns ett brett utbud av service, varor och tjänster. Alla de delar som behövs för att leva ett rikt liv i gemenskap med andra finns i närmiljön, inklusive en lokal arbetsmarknad. Stockholms stad använder sin ställning som stor och modern arbetsgivare och beställare för att visa vägen till en arbetsmarknad där människor är inkluderade oavsett bakgrund. Företag, statliga myndigheter, kommunala förvaltningar och bolag finns runt om i hela staden och bidrar till en sammanhållen och levande stad. Stockholms befolkning speglas i stadens medarbetare och mångfalden bidrar aktivt till kvalitetsutveckling. Stadens chefer är kunniga om och vana att leda i mångfald och se allas möjligheter. Den som kommer till Stockholm från ett annat land får en snabb introduktion, där staden samarbetar med föreningar och arbetsliv för att nyanlända ska lära sig det nya språket och kulturen. God tillgång till utbildning, praktik och snabb validering av examina gör att nyanlända fort kommer ut på arbetsmarknaden. Barn och ungdomar som kommer till Sverige får utbildning som är anpassad till deras förutsättningar. Ett målmedvetet arbete för att minska sociala spänningar har gjort Stockholm till ett europeiskt föredöme i integrationsfrågor. Här fungerar den lokala demokratin och delaktigheten som allra bäst.

212 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Innovativ och växande Stockholm attraherar företag, arbetskraft och studenter från hela världen. Stockholmsregionen är känd för sitt inspirerande entreprenörs- och innovationsklimat, en högklassig infrastruktur samt för världsledande forskning inom bland annat informationsteknik, life science och miljöteknik. Centrum i en stark och växande region Stockholm är ett självklart centrum i den fortsatt växande Stockholmsregionen som är Sveriges ekonomiska motor och en förutsättning för hela landetstillväxt. Här finns utbildningar i världsklass, välutbildade och kreativa invånare med goda språkkunskaper och en förstklassig livsmiljö. För stockholmare, besökare och företag har ett större Stockholm också blivit ett bättre Stockholm. Genom ett väl fungerande transportsystem är Stockholmsregionen en gemensam arbets-, bostads- och utbildningsmarknad, som ger både människor och näringsliv bra förutsättningar att utvecklas. Regionen erbjuder företag inom alla typer av branscher goda etablerings- och tillväxtmöjligheter. Företag förlägger alla typer av verksamheter hit, framför allt ledningsfunktioner liksom forskning och utveckling. Här samlas spjutspetsföretag inom informations- och kommunikationsteknologi, life science, finans och miljöteknik samt kreativa och andra kunskapsintensiva branscher. Det för i sin tur med sig en ökad efterfrågan på företagsnära tjänster och etableringar av många nya, spännande tjänste- och serviceföretag.

213 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Utbildningsväsendets höga kvalitet, från de första skolåren till forskning på hög akademisk nivå, har skapat en välutbildad arbetskraft som få andra regioner kan matcha. Detta är en viktig förklaring till varför så många företag väljer att etablera sig i regionen. Stockholm är ett internationellt föredöme som attraherar människor och företag från hela världen. Hög livskvalitet och god samhällsservice innebär en konkurrensfördel gentemot andra regioner i världen. Det växande Stockholm har skapat ett större utrymme för innovationer, nytänkande och en konstruktiv samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv, akademi och ideell sektor. Stockholm är en av världens mest innovationsdrivna ekonomier och en självklar etableringsplats för verksamheter som behöver finnas nära den senaste forskningen och den mest kompetenta arbetskraften. Unika möjligheter till arbete och utbildning Stockholmsregionen är en integrerad arbets- och utbildningsmarknad med ett stort och varierat utbud av utbildningar. Här erbjuds högklassiga yrkes- och studieförberedande utbildningar på gymnasial nivå som är sökbara inom hela länet. Såväl gymnasiala som eftergymnasiala utbildningar motsvarar väl arbetsmarknadens krav och skapar många vägar in i arbetslivet. Grunden till den väl fungerande arbetsmarknaden är ett stort och brett näringsliv. Här finns en stark efterfrågan på arbetskraft som motsvaras av tillgången på kompetens. Oavsett ålder, kön och bakgrund går det att få ett arbete som matchar utbildning och yrkeserfarenhet eller en utbildning som leder till arbete. Ett nära och kreativt samarbete mellan utbildningsväsende och företag ger ungdomar och nyanlända fler matchningsmöjligheter och vägar in på arbetsmarknaden. Genom en nära samverkan mellan företag, staden, offentlig verksamhet, grund- och gymnasieskolor, universitet och högskolor har naturliga bryggor skapats i allt från trainee- och praktikplatser till mentorskap och lärlingsutbildningar. Det är lätt att röra sig mellan olika arbeten, utbildningar och företagande.

214 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) En världsledande kunskapsregion Stockholm är en av världens ledande kunskapsregioner, med en internationellt sett hög utbildningsnivå. Studenterna vid regionens universitet och högskolor efterfrågas på en global arbetsmarknad och är rustade för att kunna förverkliga sina drömmar. Utbildningarna håller internationellt sett en hög kvalitet och utformas i nära samverkan med arbetslivet. I Stockholm finns därför ett näringsliv och miljöer för forskning och utbildning med kompetens i världsklass. Universitet och högskolor har ett brett och omfattande utbud av utbildningar som är kopplade till arbetsmarknaden. Stockholm erbjuder en välkomnande miljö där öppenhet och tolerans råder. Regionen attraherar många internationella talanger vilka bidrar till ökad konkurrenskraft och framgång. Här finns goda livsmöjligheter, en rörlig och tillgänglig bostadsmarknad samt en attraktiv arbetsmarknad. Stockholmsregionen har flyttat fram sina positioner inom en rad forskningsområden och nya multidisciplinära forskningssamarbeten har utvecklas. Universiteten är världsledande inom bland annat informationsteknik, kreativa näringar, life science och miljöteknik. Forskningskapital söker sig till regionen från hela världen. Hagastaden har utvecklats till centrum i en världsledande region för life science. Det finns en unik samverkan mellan universiteten och högskolorna, grund- och gymnasieskolan samt det omgivande samhället. Samarbetet mellan staden och regionens lärosäten har fördjupats inom många områden. Resultaten från forskningen används för att utveckla privata och offentliga verksamheter och erfarenheterna förs tillbaka till forskningen. Det finns också ett väl utvecklat samarbete mellan universitet/högskolor och hälso- och sjukvården.

215 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Företagande i världsklass Stockholm har ett stort och brett utbud av framgångsrika företag. Här etableras också många nya företag allt från internationella storföretag och FoU-enheter till lokala småföretag. En nära samverkan mellan näringsliv och internationellt högklassig forskning gör Stockholm attraktivt för företag och talanger i alla branscher. Det finns en stor öppenhet och tolerans för nya idéer och individer. Förutsättningarna för företagande ligger på en internationellt sett hög nivå. Stockholm är världskänt för sitt aktiva entreprenörs- och innovatörsklimat. Företagsklimatet grundas på enkla och tydliga regel- avgifts- och skattesystem, som gör det enkelt och lönsamt att starta och driva företag. Stockholm har en effektiv, tydlig och rättssäker hantering av frågor gentemot näringslivet. Här finns också en väl samordnad och effektiv näringslivsservice, som hjälper företag som vill växa eller etablera sig i regionen. Det har bidragit till en stark etablering av många småföretag, särskilt inom tjänste- och servicesektorn. Ett fullt utbyggt valfrihetssystem i staden med konkurrensutsatta verksamheter har skapat nya marknader och banat väg för nya och växande företag. Det är enkelt att växla mellan rollen som entreprenör och anställd, vilket underlättar skapandet av innovationsburna tillväxtföretag. Nya sektorer utvecklas kontinuerligt och Stockholm har en hög andel kvinnor som startar innovativa företag.

216 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Ett förändringsbenäget näringsliv skapar tillsammans med en god tillgång på riskvilligt kapital en unik jordmån för att stödja forskare, studenter, företagare och att utveckla sina idéer till nya produkter och tjänster och driva samhällsutvecklingen framåt. Stockholm är en stark besöks- och evenemangsstad och en självklar destination för konferenser, mässor och stora möten. Den kreativa sektorn har utvecklats och skapar arbetstillfällen och tillväxt. Företagandet stöds också av en högklassig infrastruktur. I regionen finns väl fungerande väg- och järnvägsnät, flygplatser med direktförbindelser till hela världen, hamnar, tillförlitliga system för energiförsörjning och en IT-infrastruktur i världsklass. Den fysiska planeringen är flexibel så att olika etableringsbehov enkelt kan tillgodoses. Detta har bidragit till attraktiva och blandade stadsdelar.

217 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Mångsidig och upplevelserik Stockholm är konstrasternas stad. Här samsas en intensiv storstadspuls med en unik natur där det går att bada mitt i city. Här finns ett rikt nöjes- och kulturliv, men också en infrastruktur som gör det möjligt för stockholmarna att leva klimatsmart. En medveten teknikutveckling, en genomtänkt stadsplanering och en hög ekonomisk tillväxt ger goda förutsättningar för en uthålligt växande stad. Levande stad Stockholm är en av världens vackraste städer med en unik kombination av storstadspuls och närhet till natur och vatten. Här finns en mångfald av attraktiva stadsmiljöer och ett brett utbud av bostäder. Nya hållbara stadsmiljöer har vuxit fram i hela staden med en blandning av bostäder och verksamheter. Staden och regionen är tätare, mer funktionsblandad och sammanhållen. Förtätningen har skett utifrån en tydlig strategi som inkluderar komplettering, förnyelse och omvandling där viktiga grönområden sparats. I alla delar av staden finns levande gatumiljöer med spännande arkitektur, nya och upprustade kajområden, torg och parker där stockholmarna gärna vistas samt goda förutsättningar för service, handel och kulturutbud. City har förnyats med fler bostäder som skapar en levande miljö under dygnets alla timmar. Den centrala staden har vuxit över

218 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) vattnet med en hög kvalitet på bebyggelsen och de offentliga miljöerna. Stadens tyngdpunkter utanför den centrala staden har omvandlats från gles bebyggelse till täta och attraktiva stadsmiljöer med en blandning av bostäder, parker, verksamheter och service. Genom bättre kollektivtrafik och förtätning har områden som tidigare varit avskilda från varandra knutits samman. I Stockholms möte med grannkommunerna har nya stadsmiljöer vuxit fram, vilket gjort regionen mer sammanhållen. Särskilda satsningar har gjorts på att effektivisera byggnadsprocesser och på att bygga mindre bostäder för att underlätta för ungdomar och studenter att komma in på bostadsmarknaden. Stockholm är berömt för sina många nya högklassiga byggnader och för att ha tillvaratagit landskapet och de naturliga förutsättningarna på ett nydanande sätt. Vattenrummet, topografin och parkerna är en integrerad del i stadens liv. Stadens ovärderliga historiska kvaliteter blandas med nya miljöer och stadsbilden har förstärkts med arkitektoniskt nyskapande hus i strategiska lägen. I de flesta stadsdelarna har antalet arbetsplatser ökat. I Kista Science City och i de nya stadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Söderstaden och Hagastaden blandas kunskapsföretag, tjänsteföretag och boende med en god tillgång till kultur, nöjen och mötesplatser.

219 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Ett välfungerande transportsystem Stockholmsregionen har ett effektivt och pålitligt transportsystem, som innebär att fler människor snabbt och enkelt kan förflytta sig i hela regionen. En genomtänkt stadsutveckling, smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har lett till ökad kapacitet i transportsystemet och minskad klimatpåverkan. Tillgängligheten är god med nya förbifarter väster och öster om staden och rejält utbyggd kollektivtrafik samt goda internationella förbindelser. Genom förbättrade och nya tvärförbindelser har stadens olika delar knutits ihop. Tunnelbanan har byggts ut från Odenplan till Hagastaden, från Akalla till Hjulsta och Barkarbystaden samt från Kungsträdgården till Nacka och Gullmarsplan samt från Hagsätra till Älvsjö. Ytterligare utbyggnader av tunnelbanan planeras. Tvärbanan har förlängts från Hammarby Sjöstad till Sickla samt från Alvik till Solna och Kista/Helenelund. Spårväg Syd binder samman de södra delarna av Stockholmsregionen.

220 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Stockholmarna är världens mest flitiga kollektivtrafikresenärer och de nya förbindelserna gör att alltfler väljer att åka kollektivt. Stockholm har också ett väl utbyggt och säkert gång- och cykelvägnät och alltfler väljer cykeln som transportmedel. Omvandlingen av gatuparkeringar längs med större gator till cykelbanor och körfält enbart för kollektivtrafik har lett till att restiderna minskats. Vattenvägarna används också för transporter och de snabba, miljövänliga och bekväma båtförbindelserna lockar både stockholmare och besökare. Transportsystemet utmärks av en innovativ och koldioxidneutral transport- och miljöteknik och av en välutvecklad logistisk planering för varor och gods. Merparten av fordonen och kollektivtrafiken använder fossilfria drivmedel och infrastrukturen har anpassats för att möta de förändrade behoven. Ny teknik främjar distansarbete och elektroniska möten vilket ytterligare bidrar till ett minskat transportbehov. Världens mest heltäckande fibernät ger regionens företag, entreprenörer och invånare tillgång till en stabil bredbandsinfrastruktur med hög hastighet. Transportsystemet bidrar till att skapa en sammanhållen kunskapsoch arbetsmarknadsregion som underlättar flödet av varor, tjänster och kunskap. Infrastruktursatsningarna har möjliggjorts genom en bred regional samsyn, där planerings- och genomförandetiderna kortats. Befintlig infrastruktur är i gott skick genom löpande reinvesteringar och effektiva åtgärder i underhåll och drift. En ekologiskt hållbar stad I Stockholm är det enkelt att leva miljövänligt. Teknikutveckling, en genomtänkt stadsplanering och ekonomisk tillväxt ger goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle. Samtidigt som befolkningen ökat kraftigt har miljöbelastningen per invånare minskat. Den täta staden är också den hållbara staden.

221 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Staden tar ett stort ansvar för klimatfrågorna och är på god väg att uppfylla målet om att vara fossilbränslefritt Genom energieffektivisering och ökad användning av fossilbränslefria energikällor bidrar Stockholm till att växthuseffekten minskar. Regionen har genom en framgångsrik samverkan stimulerat till nya företag inom miljöteknikbranschen. Stockholm är världsledande på att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och miljöteknik och är en naturlig testbädd för innovationer. På område efter område underlättar ny miljödriven teknik invånarnas vardag och gör Stockholm till ett internationellt föredöme. Staden använder sin beställarroll för att stödja denna utveckling. De varor som upphandlas och används i stadens verksamheter och de material som används för att bygga i Stockholm innehåller inga ämnen som utgör risk för människa och miljö. Förorenade områden i staden har identifierats och åtgärdats. Uppkomsten av farligt avfall förebyggs och hanteringen är säker. Genom tuffare miljökrav för bilar har biltrafikens utsläpp minskat med en tredjedel jämfört med år Tillgången på miljöbränslen är god. Smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har ökat framkomligheten och därmed ytterligare minskat utsläppen. Stockholm är ett föredöme för hållbart boende. Nya bostadsområden byggs genomgående utifrån ett hållbart perspektiv. Vid ny- och ombyggnationer används klimatsmart teknik, hållbara material och skärpta miljö- och energikrav. En omfattande energieffektivisering har även skett inom det befintliga byggnadsbeståndet. Inomhusmiljön i bostäder och verksamhetslokaler håller hög klass utifrån internationella certifieringssystem.

222 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Världsberömd upplevelsestad Stockholm är en enastående stad på vatten. Både Mälaren och skärgården erbjuder världsunika attraktioner med anknytning till vatten. Här finns rena sjöar och vattendrag som erbjuder goda möjligheter till rekreation. Stockholms många strandbad har en god vattenkvalitet och utgör en stor tillgång. Tillgängligheten till stränder och vattnet har utvecklats till en unik kvalitet för alla stockholmare. De vattennära områdena har utvecklats och stadens kajer är tillgängliga och sjuder av folkliv. Det gäller inte minst Stadsgården och Skeppsbron, som har omvandlats till ett sammanhängande och levande gångstråk. Även Söder- och Norr Mälarstrand har utvecklats med flera restauranger, caféer och badmöjligheter. Stockholm är en självklar bas för turismen i Östersjöområdet med en omfattande färje- och kryssningstrafik. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden är ett nav för de allt fler kryssningsfartyg som ankommer staden. Stockholm är en internationell storstad med ett myllrande idrotts-, kultur- och nöjesliv där människor upplever, deltar i och är med och skapar aktiviteter. Stockholmarna är stolta över att leva i sin stad. Det finns ett rikt utbud av museer, konserter, teatrar, konstutställningar, filmvisningar, dansuppvisningar och nöjesparker. Här arrangeras en mångfald av evenemang alltifrån lokala festivaler och breddidrottsevenemang för barn och unga till stora elitidrottstävlingar. Här finns också kapacitet och kompetens att genomföra internationella megaevenemang och Stockholm är ett självklart val för ledande arrangörer. Stockholmarna och besökare vet att det året runt finns upplevelser av hög kvalitet i staden. Här finns ett rikt och varierat kultur- och

223 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) nöjesliv, konceptbutiker och restauranger av hög internationell klass sida vid sida med fullsatta caféer och pubar. Konstnärer, musiker och kreativa branscher bidrar till att skapa denna attraktiva stad i ständig utveckling. Det kreativa klimatet och den fria kulturen gör att människor från hela världen söker sig till Stockholm. Vissa väljer att stanna kvar för alltid.

224 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Vision och genomförande Stockholms utmaningar Stockholms befolkning växer fort och staden förväntas inom en tioårsperiod ha en miljon invånare. Detta innebär stora utmaningar och möjligheter: Stockholmarna lever i ett globalt sammanhang med invånare som kommer från hela världen, men också med invånare som gärna studerar och arbetar utomlands. Företagen i Stockholm konkurrerar med andra städer på den globala marknaden om kompetens, kapital och investeringar. Kommunalt finansierad service av god kvalitet ska erbjudas till invånare i olika åldrar. Stockholmarnas behov och förväntningar på tjänster staden finansierar förändras, vilket ställer krav på lyhördhet för förändrings- och utvecklingsbehov. Stockholmarna blir fler och det behövs fler bostäder och en god framkomlighet. Samtidigt ska livsmiljön i Stockholm värnas och stadens klimatpåverkan minska. Stockholm är en vacker stad på öar, där närhet till vattenytor och grönområden är en självklarhet. Det är samtidigt en utmaning vad gäller stadsplanering, tekniska lösningar och finansiering av investeringar som blir dyrare då tunnlar eller broar ska förbinda stadens olika delar. För att Stockholm ska vara en sammanhållen stad behöver det finnas en stark och positiv utveckling i alla delar av staden. Varje stadsdels starka sidor och särart behöver stärkas och utvecklas. Det måste också vara enkelt att röra sig mellan olika delar av staden. Hela staden behöver uppfattas som alla stockholmares stad.

225 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) Ett strategiskt åtagande i Stockholms stad Visionen om det framtida Stockholm är ett strategiskt åtagande från Stockholms stads sida för att möta dessa utmaningar. Av visionen framgår stadens långsiktiga mål, vilka utmaningar staden står inför samt strategier för en långsiktig och hållbar utveckling. Genom visionen vill staden skapa tydlighet om långsiktiga ambitioner, såväl internt som mot externa samarbetsparter. Alla stadens nämnder och bolagsstyrelser har i uppdrag att arbeta i visionens riktning för ett växande Stockholm i världsklass. Visionen sätter sin prägel på den dagliga verksamheten, såväl kortsiktiga som långsiktiga beslut påverkas av stadens strävan. Att följa utvecklingen, ha kunskap om var den egna organisationen befinner sig i förhållande till det önskade framtidsläget och ta nödvändiga steg för att nå visionen är en viktig uppgift. Vi som arbetar i Stockholms stad ska ha stockholmarna i fokus för det vi åstadkommer. Det är för dem organisationen finns till. Hur vi bemöter våra invånare, företag och besökare i såväl verksamheterna som i myndighetsutövningen är avgörande för både hur staden uppfattas och för vår professionella utveckling. Inte minst i arbetet med att bygga bostäder och infrastruktur är det av stor vikt att föra en dialog med stockholmarna så att det finns en acceptans för de förändringar staden genomgår. Dialog och bemötandefrågor mellan stadens ledning, medarbetare och Stockholmarna är väsentliga och ges prioritet. Det är också av stor betydelse att vi utför uppdragen med stor omsorg om skattebetalarnas pengar, att staden arbetar effektivt och säkerställer

226 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) att varje skattekrona används klokt och ger mesta möjliga utfall för stockholmarna. För att uppfylla visionen gentemot stockholmarna behöver alla verksamheter arbeta systematiskt och ta ansvar för utvecklingen. Arbetet måste ske i dialog med stockholmare och medarbetare, som både behöver se sin roll i helheten, i enhetens resultat och i den framtida utvecklingen. I enlighet med strategin för kvalitetsutveckling och stadens styrmodell, integrerad ledning och styrning, ska verksamheterna ta fram åtaganden för verksamheten som leder mot mål och vision liksom säkerställa att valda arbetssätt och utvecklingsstrategier åstadkommer måluppfyllelse. Med en tydlig modell för kvalitet och styrning skapas en god verksamhet med Stockholmarna i fokus där medarbetarna ges möjligheter till inflytande, delaktighet och utveckling av nya innovativa arbetssätt. Det behöver också finnas en stor beredskap för hur den framtida teknikutvecklingen kan bidra till att utveckla moderna arbetssätt i verksamheten och underlätta i stockholmarnas vardag. STADENS LEDNING OCH STYRNING Kommunfullmäktige beslutar om budget för staden. Budgeten är överordnad och styrande för stadens alla verksamheter och övriga styrdokument har att förhålla sig till denna. I budget pekar staden på en övergripande nivå ut färdriktningen. Nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter beslutar mer konkret om kommande steg för att nå vision och mål i samband med verksamhetsplanering och budget. Uppföljning sker i tertialrapporter och verksamhetsberättelse. De verksamheter staden finansierar ska inom ramen för kommunfullmäktiges beslutade budget - bedrivas utifrån stockholmarnas behov med tydliga mål, bra planering, systematisk uppföljning, utveckling, åtgärder och samverkan för lärande och effektivitet. En god samverkan mellan nämnder och bolagsstyrelser är av särskilt stor vikt, både på lednings- och medarbetarnivå. Nämnder och bolagsstyrelser måste också analysera samarbetsbehov inom och utom staden för måluppfyllelse och för att säkerställa effektivitet i stadens processer. Stadens system för integrerad ledning och uppföljning av verksamhet och ekonomi, ILS, omfattar hela koncernen Stockholms stad, såväl nämndernas som bolagens verksamheter. Även program och riktlinjer ska följas upp via ILS. Inriktnings- och

227 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) verksamhetsmål bör justeras utifrån det som föreslås i den reviderade visionen. Vision 2030 KF:s inriktningsmål KF:s mål för verksamhetsområde Kompletterande styrdokument Program Riktlinjer KF:s indikatorer och aktiviteter Nämnders/bolagsstyrelsers specifika mål Nämnders/bolagsstyrelsers indikatorer, aktiviteter Enhetens åtagande, förväntat resultat, arbetssätt och resursanvändning Enhetens resultat, uppföljning och utveckling HELA STOCKHOLM SKA VÄXA Stockholm är en attraktiv och spännande stad med en stark framtidstro och många väljer att flytta hit. Staden ska arbeta för att det finns förutsättningar för Stockholm att fortsätta växa och för att detta sker på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Beslut som fattats för att skapa förutsättningar för det växande Stockholm, såsom Skolplaneringsstrategin, Stadens översiktsplan Promenadstaden, Bostadspotential Stockholm, Framkomlighetsstrategin, Stockholmsförhandlingen och Färdplan 2050 ger övergripande ramar för hur staden ska utvecklas. Dessa bör kompletteras med stadens utgångspunkter för hur infrastrukturen i bred mening bör byggas ut på lång sikt som sträcker sig ytterligare bortom dessa planer. Samtliga rambeslut om ett växande Stockholm behöver omsättas i konkreta handlingsplaner med tydliga prioriteringar där utgångspunkten är att hela staden ska vara tätare och mer sammanhållen. Alla stadsdelar i hela staden ska vara levande och attraktiva utifrån varje stadsdels unika kvalitéter. Stockholms utveckling ska ske med utgångspunkt i en god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. Vi bygger inte bara bostadsområden och infrastruktur. Vi skapa förutsättningar för

228 Förslag till reviderad Vision för Stockholm år (28) ett gott liv med grönområden, kommunalt finansierad och kommersiell service och upplevelser för olika generationer av stockholmare med vitt skilda bakgrunder och intressen. SAMARBETE FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT Många av de viktiga satsningar som pågår i Stockholmsregionen bygger på ett väl utvecklat samarbete och olika former av partnerskap mellan staden, andra offentliga aktörer, akademin och näringslivet. För att kunna realisera visionen och säkra en fortsatt stark och hållbar tillväxt är det nödvändigt att utveckla dessa samarbetsformer, särskilt mellan kommunerna, landstinget och statliga aktörer i Stockholmsområdet. Stockholmarnas vardag blir enklare i en region med en gemensam och aktiv planering inom transporter, bostadsbyggande, vård- och omsorg samt utbildningsoch arbetsmarknadsområdet. Staten har tillsammans med landstinget ett huvudansvar för utvecklingen av infrastrukturen i Stockholmsområdet. Den statliga styrningen behöver bli mer flexibel i förhållande till specifika regionala förutsättningar. Det gäller inte minst tillämpningen av plan- och bygglagen, bullernormer och miljöbalken. NÅ UT I VÄRLDEN I en globaliserad värld blir det internationella samarbetet allt viktigare. I takt med att konkurrensen mellan städer och regioner ökar är det av stor vikt att Stockholm stärker sin position på den internationella arenan som en innovativ och kreativ stad med branscher som är globala föredömen. Stockholm ska vara en stad känd för kunskap, tolerans, mångfald, öppenhet, hållbarhet och en hög livskvalitet. Stockholm behöver samarbeta med och lära från andra städer, regioner och länder för att klara den allt hårdare konkurrensen. Det är också viktigt att långsiktigt och konsekvent fortsätta arbetet med att internationellt marknadsföra Stockholm under budskapet Stockholm The Capital of Scandinavia.

229 Tjänsteutlåtande Dnr /2014 Sida 1 (114) Handläggare Elisabet Bremberg Helen Slättman Till Kommunstyrelsen Revidering av Vision 2030 ett Stockholm i världsklass Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande. 1. Revidering av Vision Ett Stockholm i världsklass godkänns, bilaga Kommunstyrelsen ska beakta visionen vid upprättande av förslag till budget. 3. Samtliga nämnder ska utgå från visionen i sin verksamhetsplanering och vid framtagande av strategiska planer och program. 4. Stockholms Stadshus AB uppmanas att ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att utgå från visionen i sin verksamhetsplanering och vid framtagande av strategiska planer och program. 5. Kommunstyrelsen ska utarbeta en kommunikationsplan och genomföra kommunikationsinsatser för Ett Stockholm i världsklass - Vision Stockholm Uppföljning av Ett Stockholm i världsklass - Vision Stockholm 2030 ska ske inom ramen för det integrerade systemet för ledning och uppföljning av stadens ekonomi och verksamhet (ILS). Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören får i uppdrag att utarbeta en kommunikationsplan och genomföra kommunikationsinsatser för Ett Stockholm i världsklass Vision Stockholm Irene Lundquist Svenonius Gunnar Björkman Staffan Ingvarsson Stadsdirektör Bitr. stadsdirektör Bitr. stadsdirektör

230 Sida 2 (114) Sammanfattning Sedan stadens gemensamma vision om Ett Stockholm i världsklass 2030 togs fram under 2006 och 2007 har omvärlden förändrats och därmed också stadens långsiktiga förutsättningar. Befolkningstillväxten har gått betydligt snabbare än beräknat. Stockholm kommer att vara en miljonstad redan i början av 2020-talet, inte år 2030, vilket visionsarbetet utgick ifrån. Den snabba tillväxten skapar än större utmaningar för att planera framtidens Stockholm och tillgodose alla de olika behov och önskemål dagens och morgondagens invånare har. Målet är ett Stockholm med hög livskvalitet för invånare i olika åldrar och med vitt skiftande bakgrunder. Det gäller att värna det goda i Stockholm de offentliga rummen, närheten till naturen, Mälaren och Saltsjön, och hög kvalitet i offentligt finansierad service samtidigt som vi bygger nya bostadsområden med god kollektivtrafik där man med trygghet kan åldras eller låta barnen växa upp och där det finns förskolor och skolor som ger barnen kunskaper och färdigheter för livet. Utifrån uppdrag av kommunfullmäktige har ett arbete med utvärdering och revidering av Vision 2030 genomförts sedan hösten Arbetet har letts av stadsledningskontoret och har involverat ett stort antal medarbetare i staden på olika nivåer, bland annat stadens förvaltningsoch bolagschefer. Även akademierna och länsstyrelsen i Stockholms län har involverats. Arbetet, under ledning av en styrgrupp, har bedrivits i åtta olika delprojekt som utifrån olika perspektiv har analyserat utvecklingstendenserna och den förväntade framtidsutvecklingen inom visionens tre teman. Diskussioner och dialoger har även skett med externa grupper, så kallade fokusgrupper. Hela arbetet har legat till grund för den nu föreslagna revideringen av Vision 2030 ett Stockholm i världsklass, som redovisas i detta ärende. Några viktiga utvecklingstendenser Stockholmarnas stad Stockholmarna är stolta över sin stad och vill vara delaktiga i stadens utveckling. Att Stockholm växer uppfattas i huvudsak som positivt, men för att klara den utbyggnadstakt som krävs, till exempel när det gäller nya bostäder, behöver förtroendet för politiker och tjänstemän vara starkt. Dialogen med stockholmarna behöver utvecklas för att underlätta en positiv utveckling av staden.

231 Sida 3 (114) Brukarundersökningar visar att det finns en stor nöjdhet med den erbjudna samhällsservicen, men en ökad individualisering och höjd kunskapsnivå bland invånarna driver succesivt upp förväntningarna. Medarbetarnas bemötande och en stor lyhördhet för individernas olika behov är en förutsättning för att behålla förtroendet. Samtidigt är det viktigt att medarbetarna ges möjligheter till inflytande, delaktighet och utveckling av nya innovativa arbetssätt som tar tillvara den nya teknikens möjligheter, och en ständig kvalitetsförbättring. Kompetensförsörjningsfrågor kommer alltmer i centrum. Konkurrensen om arbetskraft kommer med stor sannolikhet att öka på Stockholms arbetsmarknad. Att attrahera och behålla rätt kompetens är en framtidsfråga för stadens som arbetsgivare, liksom för all verksamhet finansierad av staden. En ny syn på vård- och serviceyrken är avgörande liksom ett starkt ledarskap. Likaså är det viktigt att höja statusen för de pedagogiska yrkena där rekryteringsbehovet är mycket stort. Elever och föräldrar i Stockholms stad är nöjda med sina skolor. Skolresultaten är också generellt sett är bra i Stockholm, jämfört med övriga riket. Men med dagens kompetenskrävande arbetsmarknad är det viktigt att fler slutför sin gymnasieutbildning. I ett internationellt perspektiv betraktas Stockholm som en trygg, tolerant och öppen stad, samtidigt efterlyser stockholmarna en mer sammanhållen stad med närhet till service och trivsel i stadens alla delar. Att Stockholm nu genomför en stark och snabb utbyggnad av bostäder och kommunikationer ger stora möjligheter till att påverka utvecklingen i stadens alla delar och göra det möjligt för människor med olika bakgrund att mötas. En fysiskt sammanhållen stad ger bättre förutsättningar för en socialt sammanhållen stad. Innovativ och växande Ett större och tätare Stockholm förstärker de kvaliteter som många människor vill ha och som gör att folk söker sig till regionen. Under det senaste decenniet har Stockholms position som tillväxtmotor stärkts. En stor näringslivsbredd på en relativt liten yta har bidragit till skapande av starka kluster och innovativa miljöer i regionen. En förbättrad internationell tillgänglighet lyfts fram som en viktig utvecklingsfråga för fortsatt framgång. Stockholm har Sveriges största och mest välfungerande arbetsmarknad. Trots det finns en betydande matchningsproblematik. Redan idag finns en uttalad brist på vissa specialistkompetenser och prognoserna pekar på en generell brist på högutbildade inom ett antal år. Samtidigt står många utanför arbetsmarknaden. Utbildning kommer att bli

232 Sida 4 (114) allt viktigare i framtiden och det är viktigt att fler fullföljer sin gymnasieutbildning. En tydlig svaghet på arbetsmarknaden är att utrikesföddas kompetens inte i tillräcklig omfattning tas till vara. Snabbare integrering av nyanlända och en bättre språkundervisning är viktiga insatser. Stockholm har idag ett brett utbud av utbildningar på högskolenivå och stockholmarnas utbildningsnivå stiger kontinuerligt. I ett internationellt perspektiv satsar Sverige stora resurser på FoU i förhållande till BNP och en stor del av denna forskning sker i storstadslänen. För att Stockholm ska bli en världsledande kunskapsregion behöver samverkan mellan högre lärosäten, forskare, företag och offentlig verksamhet stärkas. Systemen för att ta till vara, utveckla och kommersialisera regionens innovationer behöver bli bättre. En viktig förutsättning för att behålla Stockholms konkurrenskraft ligger i förmågan att vara en attraktiv stad för företag att starta och utvecklas i. Direktkontakten med företag sker oftast på lokal nivå. Företagens upplevelse av myndighetskontakten beror i hög grad på hur bemötandet och dialogen med kommunen fungerar. Servicen behöver bli effektivare, mer tillgänglig och reglerna mer tydliga. Tillgången på kompetens är en av de viktigaste frågorna när internationella företag väljer lokaliseringsort. Det är samtidigt viktigt att inte förbise vad kompetensen värderar. Mjuka frågor i form av livskvalitet blir allt viktigare vid rekrytering av spetskompetens, det är något som staden bör framhålla mer i den internationella marknadsföringen. Mångsidig och upplevelserik Den starka befolkningsökningen har medfört en ökad efterfrågan på bostäder. Idag finns en stor brist på lägenheter, framför allt på små lägenheter och studentbostäder. Stadens mål för bostadsbyggande har därför reviderats upp till nya bostäder till år När staden ökar takten i bostadsbyggandet kommer det att innebära att stadsmiljöerna i stora delar av staden förändras och förtätas. Det kommer att kräva en löpande och strukturerad dialog med Stockholmarna om varför det byggs och hur det bäst bör göras för att skapa hög livskvalitet för boende, en god stadsmiljö och en hållbar stadsutveckling. Det finns en stor samstämmighet om att Stockholm bör värna de kvaliteter som finns idag och arbeta för en levande stad även utanför den centrala staden. Det är viktigt att sträva efter stadsdelar med blandade funktioner som boende, arbetsplatser, skolor, handel och service. Då blir stadsdelarna trygga och levande. En stor utmaning i den växande staden är också att via god planering säkra tillgången till kommunalt

233 Sida 5 (114) finansierad service liksom behovet av trivsamma offentliga miljöer såsom parker, grönområden och idrottsytor. I Stockholm pågår och planeras just nu en rad stora infrastrukturinvesteringar som kommer att få en avgörande betydelse för regionens framkomlighet på sikt. Den beslutade tunnelbaneutbyggnaden liksom Förbifart Stockholm, utredning av Östlig förbindelse och beslut om utveckling av cykelstråk inom staden och länet är centrala för utvecklingen av Stockholmsregionen. Det finns också en stor potential för att utveckla system för dynamisk trafikledning som kan optimera användningen av befintlig infrastruktur, tillhandahålla resval och styra efterfrågan mot hållbara lösningar. Stockholms stad har en lång tradition av att minska sin miljöpåverkan och har sedan 1990 kunnat uppvisa en utsläppsminskning av växthusgaser med en fjärdedel. Staden har antagit ett mycket ambitiöst mål om att vara fossilbränslefritt år För att klara av detta behövs en mängd åtgärder och ett aktivt samarbete mellan privata och offentliga aktörer i Stockholmsregionen samt stockholmarna. Stockholms positionering i världen blir allt starkare och antalet internationella besökare ökar. Evenemang och konferenser har stor betydelse för utvecklingen genom att stimulera ekonomin och marknadsföra regionen. Stockholm är redan idag en enastående stad på vatten och flera av stadens mest uppskattade mötesplatser och rekreationsområden ligger nära vatten. Detta kan förstärkas. Fler kajer kan göras levande genom att verksamheter såsom restauranger, caféer och utställningar etableras på och längs med kajerna och tillgänglighetsanpassade promenadstråk anläggs. Vision 2030 ett Stockholm i världsklass Stockholm år 2030 kommer att vara en annorlunda stad än den vi ser omkring oss idag. Utifrån de utvecklingstendenser som redovisas i detta tjänsteutlåtande har ett förslag till reviderad vision tagits fram. Visionen är ett strategiskt åtagande från Stockholms stads sida att arbeta i visionens riktning under de kommande decennierna. Några av de förändringar som föreslås är att avsnittet om Medborgarnas Stockholm, numera Stockholmarnas stad, inleder visionen. Mjuka värden som bemötande och dialog har lyfts fram. Stockholm år 2030 är stockholmarnas stad en trygg och sammanhållen stad där alla är välkomna. Här finns en stark framtidstro och stockholmarna är stolta och positiva till att staden växer och att så många människor vill bo och verka här. Stockholmarna känner sig

234 Sida 6 (114) delaktiga i stadens utveckling och att de har inflytande över sin vardag. Det finns många alternativ att välja mellan i allt från utbildning och omsorg till boende, kultur och fritidsaktiviteter. Stockholm år 2030 är samtidigt innovativt och växande en stad som attraherar företag, arbetskraft och studenter från hela världen. Stockholmsregionen är känd för sitt inspirerande entreprenörs- och innovationsklimat, en välfungerande arbetsmarknad, en högklassig infrastruktur och för världsledande utbildning och forskning inom bland annat informationsteknik, life science och miljöteknik. Stockholm år 2030 är mångsidigt och upplevelserikt - en konstrasternas stad som präglas av tolerans och öppenhet. Här samsas en intensiv storstadspuls med en unik natur där det går att och bada mitt i city. Här finns ett rikt nöjes- och kulturliv, men också en infrastruktur som gör det möjligt för stockholmarna att leva klimatsmart. En medveten teknikutveckling, en genomtänkt stadsplanering i stadens alla delar och en hög ekonomisk tillväxt ger goda förutsättningar för en uthålligt växande stad.

235 Sida 7 (114) Inledning Det går bra för Stockholm. Befolkningen växer och likaså företagandet och antalet sysselsatta. Staden är bra att leva och verka i. Det är tryggt, grönt och attraktivt. Miljön är kreativ och Stockholm hamnar högt på listor där de mest innovativa regionerna i världen rankas. Prognoser visar att den starka befolkningstillväxten kommer att hålla i sig. Fler invånare ger större efterfrågan på varor och tjänster och fler företag, vilket bidrar till ökad tillväxt och större möjligheter att finansiera välfärden. För Stockholms stad är detta en utveckling att slå vakt om och inget vi kan ta för givet. Stockholm konkurrerar idag med de mest innovativa regionerna i världen. Denna konkurrens hårdnar. Att Stockholm är fortsatt attraktivt och står sig väl i konkurrensen med andra regioner är avgörande för tillväxten i hela Sverige. Stockholms arbetsmarknad är kunskapskrävande och beroende av högutbildade människor. För att dessa människor ska välja att bo och verka i Stockholm behövs bostäder, ett fungerande transportsystem, bra förskolor och skolor samt en god livsmiljö. Stadens befolkningstillväxt har de senaste åren skett betydligt snabbare än förväntat. Staden kommer att vara en miljonstad redan i början av 2020-talet, vilket är ungefär tio år snabbare än vad tidigare prognoser angett. Under år 2030 kommer staden att ha kring 1,1 miljoner invånare. Under lång tid framöver kommer Stockholm att fortsätta växa, vilket ställer stora krav på staden. Stadens service behöver anpassas till en växande befolkning men också utvecklas för att svara mot de behov som invånarna förväntas ha år Medarbetare med rätt kompetens behöver rekryteras till alla verksamheter som finansieras av staden. Fler bostäder, kommersiella lokaler samt lokaler för offentlig service kommer att behövas. Framkomligheten måste tryggas med en utbyggd kollektivtrafik och infrastruktur för alla trafikantgrupper. Även omvärlden förändras. Påverkan från omvärlden ökar snabbt dels genom en ökande konkurrens om investeringar, kunskap och kapital dels i form av ett snabbt ökande informationsflöde, import och influenser från omvärlden. Dessa allt snabbare förändringar behöver staden ha kunskap om och hela tiden anpassa sig till för att kunna ge medborgarna en så bra service som möjligt. Mot bakgrund av dessa förändringar reviderar staden därför dess övergripande styrdokument, Vision 2030 ett Stockholm i världsklass.

236 Sida 8 (114) Ärendets beredning Stockholms kommunfullmäktige beslutade i juni 2007 om en gemensam vision för staden, Vision 2030, Ett Stockholm i världsklass. Visionen har därefter implementerats i stadens ordinarie styrsystem och kommunicerats till stadens medarbetare för att nå goda resultat och ökad delaktighet. Visionen har uppnått en hög kännedom bland anställda i förvaltningar och bolag. Idag känner närmare nio av tio medarbetare till den och sex av tio motiveras av visionen i sitt arbete. Visionen är styrande för kommunfullmäktiges budget med treårsplan och för nämnder och styrelser i framtagande av planer och budget för verksamheterna på olika nivåer. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningar som beskrivits ovan, har kommunfullmäktige i budgetbeslutet för år 2013 gett kommunstyrelsen i uppdrag att inleda ett arbete med att ta fram en reviderad vision för hur Stockholm ska utvecklas när Stockholm har blivit en miljonstad. Under år 2013 initierades ett stadsövergripande projekt i detta syfte. Projektet har involverat ett stort antal medarbetare i staden på olika nivåer, bland annat stadens förvaltnings- och bolagschefer. Även akademierna och länsstyrelsen har involverats. Syftet har varit att ta tillvara den kompetens och erfarenhet som finns bland stadens medarbetare och förankra arbetet med en reviderad vision. Arbetet har letts av en styrgrupp som vid projektets avslutande bestått av följande personer: Irene Svenonius, stadsdirektör Anders Carstorp, Utbildningsförvaltningen Anette Scheibe Lorentzi, Stadsbyggnadskontoret Charlotte Svensson, Arbetsmarknadsförvaltningen Christina Rapp Lundahl, Södermalms stadsdelsförvaltning Gunnar Björkman, biträdande stadsdirektör Maria Mannerholm, Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning Pelle Björklund, Svenska Bostäder PerAnders Hedkvist, Trafikkontoret Per Blomstrand, Stockholms Stadshus AB Staffan Ingvarsson, biträdande stadsdirektör

237 Sida 9 (114) På grund av projektets storlek har det genomförts uppdelat i följande åtta delprojekt: - Kvalitet och förnyelse i offentligt finansierad verksamhet - Stockholm växer - Stockholm som kunskapsregion - Innovationer akademier - näringsliv - En hållbar utveckling - En sammanhållen stad, en stad av mångfald - Attraktiva Stockholm - Smart City De medarbetare i staden och från övriga organisationer som aktivt deltagit är som följer. Andreas Jaeger, Stadshus AB Anette Holm, SLK Anette Scheibe Lorentzi, Länsstyrelsen i Stockholm Ann Hellenius, Utbildningsförvaltningen Anna Håkansson, SLK Ann-Caroline Nordström, Stockholms universitet Anne-Sofie Ohlsson, Serviceförvaltningen Benny Fredriksson, Stadsteatern Berit Svedberg, Kulturförvaltningen Christian Rockberger, Stockholm Parkering Ebba Agerman, SLK Eva Frunk Lindh, Äldreförvaltningen Eva Malmström Jonsson, KTH Gillis Hammar, Serviceförvaltningen Gunnar Björkman, SLK, Gunnar Söderholm, Miljöförvaltningen Gustaf Landahl, Miljöförvaltningen Göran Månsson, Östermalm sdf Hanna Brogren, SLK, Hans Aspgren, SLK Helena Nilsson, Stockholmsmässan Henrik von Arnold, SVB Ingalill Elwin, SLK Karin Källström, SLK Kerstin Sandström, Skärholmen sdf Krister Schultz, Exploateringskontoret, Lars Arvidsson, Älvsjö sdf Lars Jolerus, Trafikkontoret Leif Sjöholm, Bromma sdf Lena Stoltz, Enskede-Årsta-Vantör sdf Lennart Ploom, Stadsarkivet Magdalena Bosson, Familjebostäder Margareta Östrand, Skarpnäck sdf Maria Häggblom, Spånga-Tensta sdf Marie Wallhammar, S:t Erik Markutveckling Niklas Svensson, Stadsbyggnadskontoret Olle Johnselius, Kista-Rinkeby sdf Olle Zetterberg, SBR Olle Öhman, Idrottsförvaltningen Patrik Emanuelsson, Micasa PerAnders Hedkvist, Trafikkontoret Petra Wårstam Larnhed, SLK Roger Ticoalu, Kulturförvaltningen Sara Hallström, SLK Staffan Ingvarsson, SLK Steinunn Håkansson, Farsta sdf

238 Sida 10 (114) Ingela Lindh, Stockholmshem Ivar Björkman, Open Lab Jesper Ackinger, SBR, Johan Castwall, Stockholms Hamnar Susanna Höglund, Stadshus AB Thomas Andersson, Kista Science City Thomas Persson, SLK Ulla Thorslund, Hässelby-Vällingby sdf Juan Copovi Mena, Fastighetskontoret Veronika Thunholm, Stokab Jörgen Kleist, Stokab Åsa Öttenius, Sisab Karin Ekdahl Wästberg, Äldreförvaltningen Projektledare har varit Helen Slättman och Elisabet Bremberg från stadsledningskontoret. Diskussioner och dialoger har även skett med externa grupper, så kallade fokusgrupper. En avstämning har gjorts med ett representativt urval av stockholmare avseende ålder, boende och familjesituation. Även medarbetare i staden samt representanter för näringsliv och akademi har medverkat. De har fått frågor om hur de ser på Stockholm i dag och i framtiden, utmaningar och möjligheter för den växande staden och vad en vision för Stockholm år 2030 kan innehålla. Resultatet av delprojektens arbete och avstämningen med de externa grupperna har legat till grund för den nu föreslagna revideringen av Vision 2030 ett Stockholm i världsklass, som redovisas i detta ärende. Stadsledningskontorets synpunkter och förslag I det följande redovisas dels kontorets förslag till en reviderad vision, dels motiven för detta.

239 Sida 11 (114) STOCKHOLMARNAS STAD Delaktiga och trygga Motiv för en revidering Det finns en stor stolthet över Stockholm och många stockholmare tycker att Stockholm är en fantastisk stad och kan inte tänka sig att flytta. Det finns också en ödmjuk och tillåtande attityd till vem som är stockholmare, det är upp till var och en att definiera sig som sådan. Detta framgår av de dialoger som gjorts med fokusgrupper 1 i arbetet med att ta fram en reviderad vision. Som särskilt positivt framhålls den höga livskvalitén där man kan förena storstadens stora utbud av arbete, utbildning, service, kultur och nöjen med en trygg och god livsmiljö. Stockholm är framstående när det gäller demokrati, delaktighet och trygghet. Samtidigt visar brukarundersökningar att det fortfarande finns en osäkerhet hos stora delar av befolkningen vart de ska vända sig när det gäller stadens service och tjänster. Svar på fråga: Jag vet vart jag ska vända mig för att få information om vilka val jag kan göra när det gäller stadens service och tjänster som t.ex. förskola, skola, äldreomsorg mm % Källa: ILS/Medborgarundersökningarna Det finns därför ett behov av att staden arbetar ännu mer systematiskt med olika former av dialog för att både ge information och ta tillvara medborgarsynpunkter och förankra kommande förändringar, driftsfrågor, samordningsfrågor och utbyggnad. Dialogen behöver ske i fysiska möten, men också genom att ny och modern teknik används. Det är också viktigt att dialogen förs kontinuerligt för att utveckla den löpande verksamheten. Idag har många stockholmare stora förväntningar 1 Fokusgrupper, ett representativt urval av stockholmarna, se närmare beskrivning i ärendets inledning

240 Sida 12 (114) på e-tjänster när det gäller tillgänglighet och servicenivå. Staden har på många områden arbetat med e-tjänster men detta behöver utvecklas ytterligare, och alltid med medborgarperspektivet som utgångspunkt. Stadens arbete med medborgar- och brukarundersökningar är en viktig beståndsdel. Även formerna för de fysiska samrådsprocesserna behöver utvecklas med bland annat nya metoder och verktyg och hitta sin roll i samråd med boendedialogerna. En god dialog är ett sätt att förankra för staden viktiga förutsättningar, till exempel att Stockholm växer. När nya bostäder byggs kommer mycket mark att behöver tas i anspråk. De flesta områden kommer att behöva förtätas. För att det ska bli möjligt krävs att medborgarna har förtroende för stadens tjänstemän och politiker. I dialogerna med fokusgrupperna 2 har det framkommit att det uppfattas som i huvudsak positivt att Stockholm är en snabbt växande stad, det innebär framtidstro och ett ökat utbud av allt. Negativa konsekvenser anses vara en ökad brist på bostäder och en ökad trängsel i trafiken och man känner inte heller till de planer för utbyggnad av trafik och bostäder som faktiskt finns. Valdeltagande Valdeltagandet har ökat i riket och i staden sedan 2002, vilket är positivt. Valdeltagande i kommunfullmäktigeval År Stockholms stad 81,2% 76,9% 77,7% 79,1% 81,6% Riket 84,4% 78,6% 77,9% 79,4% 81,6% Källa: SCB Men samtidigt varierar valdeltagandet kraftigt mellan olika delar (församlingar) av staden mellan 64 och 86 procent. Vissa grupper såsom unga, låginkomsttagare och invandrare har generellt ett lägre valdeltagande än genomsnittet. Valdeltagandet har dock ökat sedan år 2002 i samtliga inkomstgrupper. Tryggt och relativt rent Majoriteten av invånarna i staden är trygga och Stockholm upplevs som en trygg stad jämfört med andra större städer i Europa. 3 Invånare med funktionsnedsättning anger dock att de är mer utsatta och oroliga 2 Fokusgrupper, ett representativt urval av stockholmarna, se närmare beskrivning i ärendets inledning 3 Källa: Urban Audit Perception Survey

241 Sida 13 (114) för att utsättas för brott än övriga invånare i staden. 4 Vidare är skillnaderna mellan olika delar av staden stora. I den stadsdel där jag bor känner jag mig trygg när jag går ensam hem på kvällen % Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta- Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten- Skärholmen Totalt Källa: Medborgarundersökningarna Ytterligare insatser för att öka tryggheten behöver göras och anpassas lokalt i olika delar av staden. Staden har under hela 2000-talet arbetat med att förbättra belysningen på gator, torg och i parker för att skapa en trygg och säker miljö under dygnets mörka timmar. Stadens bostadsbolag bedriver ett aktivt och unikt trygghetsarbete för sina hyresgäster där man, i nära samarbete med andra fastighetsägare, arbetar med tydliga åtgärder för att skapa en tryggare miljö. Viktigt för att skapa trygghet är också att utveckla stadsdelarnas funktionalitet med levande stadsdelar med kommersiell service, offentliga mötesplatser och utrymme för idrott. I ett europeiskt perspektiv hamnar Stockholm högt vad gäller andelen invånare som anser att staden är ren. När befolkningen får frågan om den egna stadsdelen är ren och städad blir resultatet något sämre. Ungefär sex av tio stockholmare anser att så är fallet och denna andel har varit tämligen oförändrad sedan mätningen började redovisas år Det skiljer sig också åt mellan stadsdelsnämnderna. Invånarna är mer nöjda i Bromma, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö medan invånarna är mindre nöjda i Rinkeby-Kista, Skärholmen samt på Södermalm. 4 Källa: Stadens trygghetsmätning

242 Sida 14 (114) I den stadsdel där jag bor är det rent och städat % Källa: Medborgarundersökningarna

243 Sida 15 (114) Delaktiga och trygga Nuvarande vision I Stockholm känner invånarna delaktighet och inflytande. Stockholm arbetar ständigt med att förbättra formerna för den lokala demokratin och deltagandet. Valdeltagandet är högt, människors möjligheter till utveckling och deltagande avgörs inte av kön, ursprung, ålder, social status eller något annat som tidigare hindrat jämlikhet. Stockholm är världens mest tillgängliga huvudstad. Detta är en del av Stockholms varumärke. Stockholm är världsledande i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Staden arbetar med vetenskapliga arbetssätt för att skapa trygghet såväl i utemiljön som i hemmen. Socialtjänst, sjukvård, polis, skola och det civila samhället arbetar tätt tillsammans för att förebygga att människor far illa och reagerar snabbt och effektivt om det ändå sker. Ingen behöver känna sig otrygg på gator och torg. Staden är väl upplyst och människor rör sig fritt på gator och torg dygnet runt. Tryggheten finns inbyggd i all stadsplanering. Poliser finns synliga både dag- och nattetid och kommer snabbt när människor behöver deras hjälp. I Stockholm fungerar rättssystemet. Brottsanmälningar leder till omedelbar utredning. Den som har blivit utsatt för ett brott blir trodd och behandlad med respekt och ingen behöver vara rädd för att vittna. Kontakterna med staden kan skötas när man vill, staden är integrerad och uppkopplad i de informationsteknologiska nät som täcker hela Förslag reviderad vision I Stockholm känner invånarna delaktighet och inflytande. Stockholmarna inbjuds regelbundet till att delta i dialoger kring frågor som berör människor i vardagen och utvecklingen av Stockholms olika delar. En rättssäker och effektiv myndighetsutövning har stärkt demokratin och utvecklat välfärden. Kontakterna med staden kan skötas när stockholmarna själva har möjlighet och på sätt de själva kan bestämma. Det finns en kontinuerlig dialog mellan medarbetarna och brukarna för att löpande utveckla verksamheterna. Valdeltagandet är högt. Alla stockholmare har möjlighet att delta i samhällets utveckling oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller ursprung. Stockholm är världsledande i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Socialtjänst, sjukvård, polis, skola och det civila samhället arbetar tätt tillsammans för att förebygga att människor far illa och agerar snabbt och effektivt när det ändå sker. Stockholm lever dygnet runt och är känd som en av världens tryggaste och renaste storstäder. Ingen behöver känna sig otrygg i stadens offentliga rum. Staden är trygg, väl upplyst och människor rör sig fritt ute på gator och torg, även när det blivit mörkt. Det är resultatet av ett målmedvetet samarbete mellan staden och andra offentliga aktörer, fastighetsägare, näringslivet och stockholmarna som tillsammans tar ansvar för att hålla staden fri från skräp, nedsmutsning

244 Sida 16 (114) Stockholm. Stockholm är en storstad som lever dygnet runt. Kollektivtrafiken fungerar 24-timmar om dygnet. Stockholm erbjuder en trygg och inspirerande miljö för barn och ungdomar att växa upp i. Familjerna är myndigförklarade genom flexibla välfärdsystem som gör det möjligt att kombinera ett kvalificerat yrkesliv med mer tid för barnen. Från barnomsorg och förskola till grundoch gymnasieskola tas barns och ungdomars nyfikenhet och lust att lära tillvara. Ett rikt utbud av kultur, idrott och fritidsaktiviteter bidrar till att utveckla barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa och sociala förmåga. Staden har många miljöer som är stimulerande för barn och där familjer kan umgås. I samverkan med föreningslivet finns gott om lokaler och plats utomhus där barn och unga kan få stimulerande aktiviteter och upplevelser på fritiden. I Stockholm engagerar sig staden, näringslivet och organisationer i att skapa mötesplatser över generationsgränserna. och för att skapa trygga miljöer. Stockholm erbjuder ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, vilket möjliggör ett aktivt liv. Det civila samhället är den viktigaste kraften för att minska ensamhet och skapa gemenskap, sammanhang och närhet.

245 Sida 17 (114) Service av högsta kvalitet Motiv för en revidering Stockholms stad erbjuder idag välfärdstjänster av hög kvalitet och det finns ett väl etablerat valfrihetssystem med många utförare. Regelbundna brukarundersökningar visar på en relativt hög kundnöjdhet inom de flesta verksamhetsområden. Mellan 74 och 85 procent av brukarna uppger att de i sin helhet är nöjda med servicen. För att det ska vara lätt att välja finns Jämför och välj som verktyg på stockholm.se. Här finns hela stadens erbjudande på ett sätt som gör det möjligt att jämföra olika alternativ, såväl kommunala som fristående. En övervägande majoritet av brukarna upplever också att de har goda valmöjligheter. Andel nöjda brukare inom utvalda verksamheter Brukarundersökningarna Källa: Trots att antalet barn inom förskolan och skolan har ökat kraftigt de senaste åren är den upplevda valfriheten hög och de flesta får sina förstahandsval tillgodosedda. Inom äldreomsorgen har det under senare år varit en positiv trend avseende hur brukarna upplever sina valmöjligheter. Valfriheten inom omsorgen av personer med funktionsnedsättning upplevs som något lägre.

246 Sida 18 (114) Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom olika verksamheter Källa: Brukarundersökningarna Resultaten från brukarundersökningarna speglas dock inte i den rapportering av välfärden som finns i media och som ofta ger uttryck för en oro för kvaliteten i välfärdstjänsterna. Det är därför viktigt att staden blir bättre på att lyfta fram och informera om verksamheter som fungerar bra, samtidigt som det är angeläget att missförhållanden omedelbart fångas upp och rättas till. Som ett led i att förstärka medborgarnas valfrihet behöver stadens verksamheter fortsätta att arbeta med att synliggöra resultat på ett lättillgängligt sätt. En ökad individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på den offentliga servicen. Detta är en trend som förväntas förstärkas i framtiden. Unga människor är mer medvetna om sina rättigheter. Digitaliseringen gör också att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. En ökande andel utrikesfödda förändrar också kraven på samhällsservicen, framförallt inom äldreomsorgen, vilket gör att individanpassning, bemötande och goda språkkunskaper blir särskilt viktigt. Det är angeläget att frågor om det personliga bemötandet lyfts i all verksamhet finansierad av staden och även vikten av att bygga goda relationer med brukarna. Att se stockholmaren ur ett kundperspektiv innebär att såväl hela verksamheter som enskilda medarbetare kan behöva förändra sitt förhållningssätt. Arbetet med att ständigt förbättra och utveckla bemötandet blir en självklar del i verksamhetsutvecklingen liksom perspektivet att verksamheterna är till för stockholmarna/brukarna. Kvalitets- och verksamhetsutvecklingen måste kopplas till stadens innovationsarbete. Utöver att ha en betoning på tekniska uppfinningar, måste det även inkludera innovativa arbetssätt och metoder. Vad gäller

247 Sida 19 (114) innovativ teknik är det viktigt att se vad andra gör i Sverige, men även internationellt. Samarbetet med universitet och högskolor behöver utvecklas både för att stärka verksamhetsutvecklingen och för att säkra kompetensförsörjningen. Forskning behöver omsättas i praktiken och alla goda exempel ska spridas. Möjligheter för stockholmarna att påverka och delta i utvecklingen av stadens tjänster bör också betonas. Formerna för att tydliggöra för brukarna vad de kan förvänta sig av verksamheterna behöver utvecklas och göras lättillgängligt. Samhällsservicen omfattar även stadens omfattande myndighetsutövning inom t.ex. miljöområdet, planfrågor och det sociala området. Här har staden stor professionalitet som alltid behöver underhållas och utvecklas. God tillgänglighet till handläggare och en snabb, rättssäker ärendehantering efterfrågas av såväl invånare som företag. En fortsatt digitalisering av information samt utveckling av olika e-tjänster står i fokus. En stor utmaning i den växande staden är att bygga ut den kommunalt finansierade servicen i den utsträckning som behövs. Samordningen för att säkra att utbudet motsvarar stockholmarnas behov och önskemål över tid behöver förbättras. Ett exempel är att säkerställa att det finns tillräckligt med gruppbostäder, förskolor och skolor. För att kunna hålla en hög takt i samhällsbyggandet samtidigt som kvaliteten i servicen till medborgarna utvecklas, krävs att alla verksamheter staden finansierar är effektiva. Detta säkerställs bland annat genom samordnad styrning och förtydligade former för uppföljning och jämförelser, och givetvis genom en välfungerande konkurrens på olika områden. Då staden är en stor köpare av verksamhet, tjänster och varor är det viktigt att formerna för upphandling, avtalsuppföljning och leverantörssamverkan ständigt utvecklas och förbättras för att säkerställa att bästa möjliga kvalitet och kostnadseffektivitet erhålls för de offentliga medlen. I januari 2013 drevs strax över hälften av äldreomsorgen i enskild regi. Att andelen verksamhet som drivs i enskild regi ökar är en utveckling vi ser inom alla verksamhetsområden. Det avgörs ytterst av stockholmarna och hur de väljer att använda sin valfrihet. När staden alltmer går mot att bli beställare av verksamhet snarare än utförare av tjänster ställs nya krav. Kravformulering vid upphandling och uppföljning blir centralt. Samma krav bör ställas på den egna verksamheten som på den enskilt drivna. Likartad verksamhet ska följas upp på likartat sätt oavsett driftsform. Uppföljningen ska säkra leverans av beställda tjänster och vara kvalitets- och effektivitetsdrivande. Ett förbättrat samarbete avseende utvecklingsfrågor med entreprenörer behövs.

248 Sida 20 (114) Andel av äldreomsorgen som är i enskild regi % 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Västerort Inre staden Söderort Hela staden Källa: SWECO jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 Förmågan att behålla och attrahera rätt kompetens är en framtidsfråga för staden som arbetsgivare, liksom inom all verksamhet finansierad av staden. Kompetenskraven höjs ständigt. Till detta bidrar den tekniska utvecklingen, mer vård i ordinärt boende, krav på mer kundanpassad kompetens; bemötande och serviceinställning. Visionen behöver omfatta en modern syn på vård- och serviceyrken - det är avgörande att synen på vård-och omsorgsyrken omdefinieras från lågkvalificerade yrken till yrken som kräver hög social kompetens vid sidan av själva vårdkompetensen. Ledarskapet behöver stärkas och goda insatser uppmärksammas ännu mer. Stockholms stad ska som arbetsgivare vara modern och ansvarstagande. Ledarskapet är a och o i utvecklingen mot arbetsplatser där medarbetarna når verksamhetens mål och har nöjda brukare samtidigt som de anställda trivs, är engagerade och där sjukfrånvaron är låg. Kontinuerlig kompetensutveckling där frågor om bemötande är en viktig del, är nödvändig för att utveckla och behålla medarbetare. Trenden är att vi lever längre och håller oss friska högre upp i åldrarna. Allt fler väljer ett längre arbetsliv och förväntningarna på en hög livskvalitet ökar. Delaktighet och inflytande i samhällslivet är grundläggande för välbefinnandet. Det gäller i lika stor utsträckning om man är äldre eller har en funktionsnedsättning. Tekniska hjälpmedel i omsorgen ger möjlighet till individuella anpassningar och därmed större självständighet och trygghet för individen. Möjligheterna att bo kvar i eget boende fortsätter att öka, vilket också de flesta äldre sannolikt kommer att välja att göra.

249 Sida 21 (114) Service av högsta kvalitet Nuvarande vision Stockholmarna har världens högsta medellivslängd och många arbetar efter pensionen. Likaså blir människor allt friskare. Ohälsotal och sjukskrivningar minskar och vård och rehabilitering fungerar väl. Staden tar i sin roll som arbetsgivare ett stort ansvar för sina medarbetares arbetsmiljö och har lägst sjukfrånvaro av Sveriges kommuner. I Stockholm finns tillgång till en samhällsservice av högsta kvalitet. Servicen är offentligt finansierad, men driften präglas av en mångfald. Stockholmarna har stora möjligheter att påverka utformningen av servicen och kan med stöd av välutvecklade webblösningar välja mellan en mängd vård- och omsorgsgivare och skolor i både kommunal och enskilt driven regi. Staden ger information, är kontaktbar och möjligheten att genomföra val finns dygnet runt. Genom en nära samverkan mellan olika utförare och med olika frivilligorganisationer säkerställs att samhällsservicen når alla människor. Mångfalden av olika alternativ har fört med sig att nya och individualiserade arbetssätt och metoder har utvecklats inom vården, omsorgen och skolan. Genom de flexibla välfärdsystemen klarar föräldrar att kombinera ett kvalificerat yrkesliv med mer tid för barnen. Det har ökat människors trygghet, självbestämmande och livskvalitet. Det är inte minst tydligt inom omsorgen om de allt fler äldre invånarna och inom stödet till funktionshindrade. Förslag reviderad vision Stockholms stad erbjuder service och tjänster av högsta kvalitet. Tjänsterna är offentligt finansierade och tillhandahålls av en mångfald av utförare med olika profiler. All service utgår från de behov som stockholmarna och de företag som är verksamma inom staden har. Ett gott bemötande, professionalitet och respekt för individen är ett självklart förhållningssätt för alla medarbetare inom såväl stadens egna som enskilt drivna verksamheter. Variationen i utbudet av välfärdstjänster gör det möjligt för stockholmarna att enkelt hitta rätt utifrån sina egna personliga val. Tydlig information ger konkreta besked om vad alla har rätt att kräva av omsorgen. Detta medför ökad trygghet, självbestämmande och livskvalitet, särskilt för de allt fler äldre stockholmarna och för dem med funktionsnedsättningar. Stockholmarna har stora möjligheter att påverka utformningen av servicen och staden värdesätter och tar tillvara alla synpunkter. Med stöd av välutvecklade digitala lösningar är det enkelt att välja mellan en mängd vård- och omsorgsgivare, förskolor och skolor samt ansöka om olika former av tillstånd, såsom bygglov och andra myndighetsbeslut. En nära samverkan mellan socialtjänsten, privata aktörer och frivilligorganisationer samt hälso- och sjukvården gör att personer som

250 Sida 22 (114) Satsningen på mångfald har också drivit på kvalitetsarbetet. Det målmedvetna arbetet med kvalitetsgarantier har väckt stort internationellt intresse och fört med sig att stockholmarna har ett stort förtroende för samhällsservicen. Stadens viktigaste roll är inte som utförare utan som beställare av välfärdstjänster och som utvärderare av desamma och därmed som garant för en hög kvalitet gentemot medborgarna. (Äldreomsorgsavsnittet) Stockholm är en trygg stad att åldras i. Äldreomsorgen präglas av personligt inflytande, trygghet och respekt. Genom att fånga upp enskilda människors verkliga behov håller vården och omsorgen en god kvalitet. En värdighetsgaranti ger tydliga och konkreta besked om vad den enskilda individen kan kräva av omsorgen. Anställda inom äldreomsorgen har adekvat utbildning och kompetens som svarar mot de krav som verksamheten ställer. Frågor om människovärde och bemötande är viktiga delar i all utbildning och kompetensutveckling. Omsorgen är offentligt finansierad, men driften präglas av mångfald. De äldres rätt att välja boende garanteras genom ett valfrihetssystem. Både offentliga och privata utförare är lyhörda för de äldres önskemål och krav. Som komplement till den kommunalt finansierade verksamheten finns en rik flora av ideella och frivilliga insatser. Det är också möjligt för äldre att, utöver de tjänster de har rätt till genom biståndsbedömning, kunna välja tilläggstjänster som de själva hamnat i missbruk eller andra personliga problem snabbt kan erbjudas professionell hjälp. Ett välfungerande förebyggande arbete uppmärksammar tidigt särskilt barn och unga som far illa. Stockholms stad har en viktig roll som professionell beställare och utvärderare av välfärdstjänster, vilket garanterar en effektiv användning av skattemedel liksom säkerställer en hög kvalitet i verksamheterna med såväl sociala som ekologiska hänsynstaganden. Samma krav ställs på de verksamheter som drivs i egen eller enskild regi. Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder stimulerande arbetsuppgifter och utveckling. Sjukfrånvaron är låg. Medarbetarna är engagerade och inspireras till ständiga förbättringar av verksamheterna för stockholmarnas bästa. Goda exempel tas tillvara och sprids. Nya, innovativa arbetssätt och metoder har utvecklats inom vård, omsorg och skola och andra verksamheter som staden finansierar. Medarbetarnas utbildning och kompetens svarar mot de krav som verksamheterna ställer. Frågor om människovärde och bemötande är viktiga delar i all kompetensutveckling. Stadens omsorgsverksamheter samarbetar aktivt med regionens högskolor och universitet och erbjuder praktikplatser. Nya forskningsresultat omsätts till praktisk nytta. Stockholm är en trygg stad att åldras i. Genom väl utbyggda kommuni-

251 Sida 23 (114) bekostar. Att kunna bo kvar i sitt eget boende ses som en möjlighet och inget tvång. kationer, hög tillgänglighet och innovativ teknik skapas förutsättningar för ett självständigt liv även vid hög ålder. Det möjliggör för den som vill bo kvar hemma att göra det. Det finns ett bra anhörigstöd med goda möjligheter till avlastning. Vid sidan av stadens insatser finns frivilliga krafter som vill bidra. Äldre som inte längre kan bo kvar hemma erbjuds särskilda boenden med ändamålsenliga fysiska miljöer. Det finns en mångfald av boenden med olika inriktningar och det är möjligt att välja boende utifrån individuella önskemål. Seniorerna i staden ser positivt på framtiden. De ställer gärna upp både i arbetsliv och i ideella verksamheter. Den unika erfarenhet som ett långt liv ger tas tillvara. Åldersdiskriminering bekämpas framgångsrikt. För personer med funktionsnedsättning finns ett varierat utbud med god kvalitet av boenden, daglig verksamhet, sysselsättning och andra aktiviteter. Varje dag utgår verksamheterna från individens behov och med perspektivet att stärka den enskilda individen.

252 Sida 24 (114) Utbildning i världsklass Motiv för revidering Skol- och utbildningsfrågorna är i centrum, som en av de prioriterade framtidsfrågorna. Visionen har i detta avsnitt reviderats för att förtydliga kommunens ansvar och ge utbildningsfrågorna ett tydligare fokus. Därför har utbildningen till och med gymnasiet lyfts ut från avsnittet om en kunskapsregion i världsklass under temat Innovativ och växande och flyttats till Stockholmarnas stad. Stor andel nöjda föräldrar och elever Förskolan är det första steget i det svenska utbildningssystemet och ska utgöra grunden för det livslånga lärandet. Förskolan ska vara trygg, rolig och lärorik och medverka till att hålla framtiden öppen för alla barn. Kvalitetsundersökningar visar att förskolan är en av Stockholms mest uppskattade verksamheter. Våren 2013 svarade 84 procent av föräldrarna i Stockholms stad att de i sin helhet är nöjda med sina barns förskola och 82 procent svarar att de kan rekommendera sitt barns förskola till andra. Detta är kanske det tydligaste beviset på att invånarna är nöjda med sin förskola i alla dess delar. Inte förrän föräldern är riktigt nöjd är man redo att rekommendera verksamheten till någon annan. Drygt tre fjärdedelar av föräldrarna upplever att de har haft möjlighet att välja vilken förskola deras barn ska gå på. Även inom grund- och gymnasieskolan är de allra flesta nöjda med verksamheten. I årskurs 2 och 5 svarar 80 procent att de i sin helhet är nöjda med sina skolor. I årskurs 8 är andelen nöjda elever något lägre. I gymnasiet uppger 7 av 10 elever att de kan rekommendera sin skola till andra. Andelen elever som är nöjda med sin skola Föräldrar åk 2 åk 5 åk 8 Källa: Brukarundersökningen

253 Sida 25 (114) Trygghet och studiero är en viktig förutsättning för lärande. Det görs regelbundna undersökningar av elevernas uppfattning om trygghet och studiero. Tryggheten är generellt mycket hög, medan det är sämre med den upplevda studieron. Endast drygt hälften av eleverna i årskurs 8 och i gymnasiet är nöjda med arbetsron på lektionerna. Andel elever som känner studiero på sina lektioner Andel gymnasielever som känner studiero på sina lektioner Andel elever i årskurs 8 som anser sig kunna arbeta i lugn och ro på lektionerna Källa: Brukarundersökningen Eleverna i Stockholms grundskolor presterar bättre än genomsnittet för riket och resultaten har förbättrats något de senaste tio åren. När det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 jämförs med resultaten i de andra storstäderna presterar eleverna i Stockholm tydligt bättre. Såväl eleverna i Malmö som i Göteborg har ett lägre betygssnitt än riksgenomsnittet. I Malmö syns en klar förbättring under senare år, medan resultaten i Göteborg ligger still. Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever Stockholms stad Stockholms län Riket totalt Göteborg Malmö Källa: Skolverket

254 Sida 26 (114) Samtidigt som resultaten generellt sett är bra i Stockholm är skillnaderna inom staden stora, både mellan olika stadsdelar, mellan olika skolor och på elevnivå. Merparten av resultatskillnaderna finns mellan elever inom de enskilda skolorna, men statistik visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat under de senaste 10 åren. Detta påverkar likvärdigheten. I enlighet med Skolverkets definition innebär likvärdighet att alla elever ska ges lika tillgång till utbildning av god kvalitet och att elevens bakgrund så lite som möjligt ska begränsa elevens möjlighet att lyckas i skolan. Socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för skolresultaten. Två grupper av barn har särskilt svårt att klara av grundskolan, barn som invandrat efter grundskolestarten och barn vars föräldrar saknar gymnasieutbildning. Föräldrars utbildningsnivå är avgörande I diagrammet nedan visas det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9, fördelat på elever med svensk eller utländsk bakgrund 5, respektive föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Av diagrammet framgår att det är föräldrarnas utbildningsnivå som är mest avgörande. Elever med lågutbildade föräldrar har sämre studieresultat och har svårt att nå grundskolans mål. Den främsta förklaringen till att gruppen elever med utländsk bakgrund har sämre studieresultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 för elever i Stockholms stad, samt elvevernas bakgrund och föräldrarnas högsta utbildningsnivå Meritvärde Svensk bakgrund, föräld. eftergymn. Utländsk Svensk bakgrund, Utländsk bakgrund, föräld. gymn. Svensk bakgrund, Utländsk bakgrund, Källa: Skolverket 5 Eleven är född utrikes eller båda föräldrarna är utrikesfödda.

255 Sida 27 (114) En av skolans viktigaste utmaningar är att anpassa utbildningen efter varje elevs förutsättningar. Detta är ett ständigt pågående arbete, men det är tydligt att mer behöver göras för att stödja de elever som har sämre förutsättningar. Det finns även stora skillnader i resultat mellan flickor och pojkar som behöver uppmärksammas ytterligare. Generellt sett lämnar pojkar grundskolan med sämre betyg än flickor. Detta gäller samtliga ämnen, undantaget idrott och hälsa. Särskilda insatser är viktigt för att förbättra pojkars skolresultat. Höga förväntningar på eleverna I samband med Pisa-undersökningen år 2013 gjordes en OECD-analys av den svenska skolan. Analysen pekar på några tydliga förbättringsområden som är relevanta för Stockholm. Dels behöver de mest talangfulla lärarna mobiliseras till skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Idag är det ofta tvärtom så att de mest kvalificerade lärarna finns i de skolor där de socioekonomiska förutsättningarna är som bäst. Dels behöver det finnas höga förväntningar på varje elev och ingen acceptans för att vissa grupper av elever halkar efter. De länder som har höga resultat utmärks av höga förväntningar på eleverna oavsett socioekonomisk bakgrund och att eleverna är införstådda med att framgång hänger ihop med den egna insatsen. Många svenska elever tror att framgång handlar om talang, att det hänger på läraren eller på läroboken. Detta är en inställning som även många föräldrar och samhället i stort delar. Det är viktigt att såväl föräldrar som skola visar att det finns förväntningar på att alla elever kan gör bra ifrån sig, oavsett socioekonomisk bakgrund. Behörighet till gymnasiet För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella program krävs godkända betyg i 8-12 ämnen. Vårterminen 2013 saknade 12 procent av eleverna som gick ut nian i Stockholms stad behörighet att gå ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Sedan 2001 har andelen utan gymnasiebehörighet för nationella program pendlat mellan 10 och 12 procent av eleverna i staden. Mellan olika skolor varierar det från att samtliga elever är behöriga till att endast runt hälften av eleverna är behöriga. När det gäller andelen elever som når målen i alla ämnen hamnar Stockholms stad strax under riksgenomsnittet och något sämre än genomsnittet för Stockholms län. 77 procent av eleverna i staden når målen i alla ämnen, jämfört med 78 procent i länet som helhet. Danderyd och Täby hamnar i topp med 92 procent av eleverna med godkända betyg i alla ämnen. Många avslutar inte sin gymnasieutbildning Resultaten i gymnasieskolan har förbättrats något de senaste 10 åren, men det är fortfarande en stor andel av eleverna som inte avslutar stu-

256 Sida 28 (114) dierna. Vårterminen 2013 avslutade 84 procent av eleverna sina gymnasiestudier, med stora variationer mellan olika gymnasieprogram och gymnasieskolor. 30 procent av alla 20-åringar i Stockholms stad saknar fullföljd gymnasial utbildning, vilket är en högre andel än i riket som helhet där 26 procent saknar gymnasieutbildning. Dessa ungdomar har sämre möjligheter på arbetsmarknaden, vilket är särskilt tydligt i Stockholm som har en mycket kompetenskrävande arbetsmarknad. Risken är stor att dessa ungdomar hamnar i ett svårbrutet utanförskap. I Stockholms län förvärvsarbetar 80 procent av dem med gymnasieutbildning i åldern år, jämfört med 61 procent av dem med endast förgymnasial utbildning. Stora rekryteringsbehov och många nya skolor Den kraftiga barn- och elevantalsökningen kommer att kräva stora nyrekryteringar av medarbetare inom både förskola och skola. Samtidigt kommer många av de nuvarande medarbetarna i skolan att gå i pension de närmsta åren. Redan idag finns en stor brist på pedagoger, bland annat inom förskolan och i vissa ämnen på gymnasiet. Den finns en uppenbar risk för att denna brist kommer att bli ännu större och omfatta fler grupper av lärare. De närmaste åtta åren behöver staden anställa ytterligare cirka lärare. Till det ska läggas kraven på att lärare bara får undervisa i de ämnen de är behöriga och ytterligare tillkommande reformer, till exempel en tidigare skolstart. Skolan måste bli en attraktivare arbetsplats så att de bästa studenterna väljer läraryrket. Att attrahera de bästa lärarna handlar inte bara om att kunna erbjuda en karriär i form av en speciell tjänst och god lön. Det handlar i hög grad om att erbjuda en stimulerande miljö där lärare gemensamt planerar, reflekterar och utvärderar sin undervisning och i övrigt ges rika möjligheter till professionsutveckling. Det behövs också fler utbildningsplatser för lärare på högskolorna i regionen. Den kraftiga ökningen av antalet elever innebär också att det kommer att behövas flera skolor. Beräkningar visar att fram till år 2030 behövs planering och byggande av motsvarande ett femtontal skolor, utöver redan beslutade nya skolor. Det gäller i synnerhet i områdena alldeles utanför innerstaden såsom Bromma, Enskede-Årsta-Vantör och Hägersten-Liljeholmen. Viktiga trender påverkar Under senare år har den statliga detaljstyrningen av skolan ökat. Exempel på detta är nya läroplaner, skolinspektionens förstärkta roll och fler nationella prov. Den digitala utvecklingen fortsätter och det blir allt viktigare att skolorna hänger med. Fortsatt stora IT-investeringar är

257 Sida 29 (114) nödvändiga liksom satsningar på att utbilda lärarna i digital kompetens. Kopplingen mellan forskarvärlden och skolan behöver förstärkas i den reviderade visionen. Idag är avstånden mellan forskningen och undervisningen i klassrummen för stora. Lärare behöver närma sig forskningen, genom att ta del av och tillämpa forskningsresultat. Samtidigt behöver forskningen förankras starkare i skolans praktik, genom att prövas i verkliga klassrumssituationer och i samarbete med lärare. Även anknytningen till näringslivet behöver förstärkas. En tydlig koppling till arbetslivet redan under skolgången gör att fler elever kan se det meningsfulla med att läsa vidare på högre utbildning, även om man inte kommer från ett studievant hem. En starkare koppling mellan näringslivet och de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna är också viktig för att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera. En låg andel av gymnasieeleverna svarar i brukarundersökningen att de i sin gymnasieutbildning får kontakt med arbetslivet. År 2013 svarade 49 procent av eleverna att de får kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik. Endast hälften av eleverna anger att de får information och vägledning inför fortsatta studier och arbete efter gymnasiet. Detta är ett tydligt utvecklingsområde.

258 Sida 30 (114) Utbildning i världsklass Nuvarande vision Stockholms skolor har en stor frihet att hitta egna vägar att uppnå goda resultat. Skolledning och lärare har en stor frihet att utforma verksamheten utan politisk detaljreglering och byråkratisk överbyggnad. Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer präglar stadens grund- och gymnasieskolor. Alla barn och ungdomar ges möjlighet att växa och utvecklas. Kulturell och språklig kompetens tas till vara och är en medveten strategi för att lyfta Stockholm till en världsledande kunskapsregion. Genom tidiga och regelbundna kunskapskontroller och noggrann uppföljning har kunskapsnivåerna höjts. Ingen lämnar grundskolan utan grundläggande kunskaper. Särskilda satsningar har gjorts på matematik- och språkundervisning, vilket har medfört att Stockholm ligger i världsklass inom dessa områden. Barn och föräldrar har stort inflytande över utbildningen och möjlighet att välja mellan ett brett urval av kommunala och fristående alternativ. I gymnasiets studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar ges goda förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv och fortsatta akademiska studier. De yrkesförberedande programmen matchar arbetsmarknadens krav och sysselsättningen bland ungdomar är hög. Ungdomar får jobb när de avslutat Förslag reviderad vision Stockholm är en världsledande kunskapsregion. Stadens förskolor och skolor är väl ansedda och högt rankade internationellt. Barns och ungdomars särskilda förutsättningar och behov fångas upp i tidig ålder. Kunskapsmålen är höga och uppnås av alla elever. Från förskola till gymnasium har elever och föräldrar ett stort inflytande och möjlighet att välja mellan ett brett utbud av alternativ. Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer präglar alla grund- och gymnasieskolor. Kulturell och språklig kompetens tas tillvara och alla barn och ungdomar ges möjlighet att växa och utvecklas till framtidens världsmedborgare. Eleverna lär sig att ta ansvar för sina studier och det egna lärandet. Förväntningarna är höga på att alla elever ska nå goda resultat utifrån sina förutsättningar och skolan ger rätt stöd till alla elever. Stockholm är en trygg och inspirerande miljö att växa upp och utvecklas i. Ett rikt utbud av kultur, idrott och andra fritidsaktiviteter tillgängligt för alla, bidrar till att utveckla barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa samt sociala förmåga. I förskola, grund- och gymnasieskola tas alla barns och ungdomars nyfikenhet och lust att lära tillvara. Verksamheten bygger på respekt och delaktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero. Stockholms skolor representerar en mångfald av kulturer och människors olikheter ses som en tillgång.

259 Sida 31 (114) utbildningen. Entreprenörskap är en naturlig del av undervisningen. Den ambitiösa satsningen på en grund- och gymnasieskola med kunskap i fokus är en av nycklarna till framgången. En välmotiverad lärarkår, större fokus på utvärdering och uppföljning och friare skolor har förbättrat studenternas kunskapsnivåer. Ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedrivs. Ett utvecklat samarbete finns med universitet och högskolor om utbildningsplatser, praktik och pedagogisk utveckling. I förskolan och skolan möter eleverna engagerande pedagoger. Moderna verktyg inspirerar till nya sätt att dela kunskap, samarbeta och bli aktiva användare i den digitala omvärlden. Den kreativa skolmiljön stimulerar elever och pedagoger att utveckla och förnya sättet att lära och lära ut. Läraryrket har ett högt anseende. Arbetsvillkor, arbetsmiljö och karriärmöjligheter lockar de bästa lärarstudenterna till Stockholm. Skola och föräldrar samverkar för barnens bästa. Även andra aktörer bidrar till att motivera eleverna för skolarbete. I gymnasiets studieförberedande program, yrkesprogram och lärlingsutbildningar ges eleverna goda förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv och fortsatta studier. Yrkesprogrammen matchar arbetsmarknadens krav. Berörda branscher tar stort ansvar för utveckling och genomförande av yrkesutbildningarna. Entreprenörskap och innovativt tänkande är en naturlig del av all undervisning.

260 Sida 32 (114) En stad av mångfald - En sammanhållen stad Motiv för en revidering Frågor om mångfald och integration hanteras i den nuvarande visionen framför allt i avsnitten En sammanhållen stad och En stad av mångfald och i huvudsak utifrån ett fysiskt planeringsperspektiv. Det är ett viktigt perspektiv men dessa frågor behöver ges en vidare definition i en reviderad vision. Mångfaldsbegreppet behöver vidgas. Med mångfald avses ofta personer med olika etnisk, nationell och kulturell bakgrund. I ett öppet och tolerant Stockholm bör mångfaldsbegreppet även inkludera kön, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Mångfalden utgår från alla människors lika värde och avser rättvisa förhållanden mellan individer och grupper i samhälle och arbetsliv. Stockholm betraktas i ett internationellt perspektiv som en tolerant och öppen stad utifrån mångfaldsbegreppets vidare mening. 6 Andel av befolkningen som anser att närvaro av utrikes födda är bra för staden Stockholm Köpenhamn Paris Amsterdam Hamburg München Helsingfors London Prag Wien Barcelona Källa: Urban Audit Perception Survey Procent 100 Befolkningens skiftande sammansättning kommer i allt högre utsträckning att prägla Stockholm. Idag har 30 procent av invånarna i staden utländsk bakgrund och de har sitt ursprung i 200 olika länder. En stockholmare kan vara född var som helst i världen och detta är en styrka för hela staden. I Stockholm uppfattas också närvaron av utrikes födda som positivt. Inflyttningen till Stockholm har gett ett nödvändigt tillskott av arbetskraft och har berikat staden med kunskap och erfarenheter. I en globaliserad värld är det viktigt att se kopplingen mellan migration och en stärkt global konkurrenskraft. Migranter är bärare av innovationer och utveckling mellan länder. Fler invånare ger större efterfrågan på varor 6 T.ex. Florida: Den kreativa klassens framväxt

261 Sida 33 (114) och tjänster och fler företag vilket bidrar till ökad tillväxt och större möjligheter att finansiera välfärden. Dessutom visar den demografiska utvecklingen på arbetsmarknaden på behovet av migration. Inflyttningen av unga förklarar också stadens förhållandevis gynnsamma demografiska utveckling. Samtidigt påverkar strukturomvandlingen av ekonomin och den kraftiga inflyttningen stadens socioekonomiska mönster. Stockholm är, liksom de flesta växande globala städer, en stad med tydliga skillnader mellan olika delar av staden. Under de senaste tio åren har invånarnas inkomster ökat i samtliga delar av staden samtidigt som skillnaderna mellan stadsdelarna i fråga om invånarnas inkomster också blivit större. Inkomst per invånare (16 år och äldre) i stadsdelsnämnder, staden, länet, riket och övriga storstäder tusen kronor Rinkeby-Kista Skärholmen Spånga-Tensta Farsta Källa: Områdesdatabasen Enskede-Årsta- Skarpnäck Hässelby-Vällingby Hägersten- Älvsjö Södermalm Det finns ett tydligt mönster i hur människor flyttar som är starkt knutet till individernas inkomster och inkomstförändringar. Det är i huvudsak de relativt resurssvaga som stannar kvar i områden vars invånare har de lägsta inkomsterna, medan de som får en relativt högre inkomst flyttar vidare. Detta leder till att inkomstskillnaderna mellan stadsdelarna växer. En annan förklaring till olika inkomstnivåer är skiftande utbildningsnivåer. Löneläget är generellt sett högre i Stockholm än i övriga landet och det finns en större andel höginkomsthushåll. Här finns fler högutbildade och en större andel av jobben finns i kunskapsintensiva företag med ett högre löneläge. Många enklare och mindre välbetalda jobb har Bromma Kungsholmen Östermalm Norrmalm Stockholms stad Stockholms län Malmö Göteborg Riket

262 Sida 34 (114) kontinuerligt utkonkurrerats och rationaliserats bort. Denna i grunden positiva och nödvändiga strukturomvandling har stärkt Stockholms internationella konkurrenskraft. Men det är också en utveckling som lett till att kraven på utbildning har skärpts. Av följande diagram framgår att invånare med de högsta utbildningsnivåerna i huvudsak sammanfaller med mönstren för inkomstnivåerna. Befolkningens högsta utbildningsnivå år 2012 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Stockholms stad Stockholms län Malmö Göteborg Riket Eftergymnasial Gymnasial Förgymnasial 0% 50% 100% Källa: Statistisk årsbok för Stockholm stad/scb På motsvarande sätt som för inkomster finns det skillnader i andel förvärvsarbetande i olika delar av staden. Flera av innerstadsdelsnämnderna, liksom Bromma, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen har de högsta andelarna av förvärvsarbetande, över 80 procent. Lägst andel sysselsatta finns i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen.

263 Sida 35 (114) Andel förvärvsarbetande i nattbefolkningen år, stadsdelar, länet, storstäderna och riket Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Stockholms stad Malmö Göteborg Stockholms län Riket Källa: SCB/RAMS, Områdesdatabasen I samtliga stadsdelsnämnder har skett en förbättring av andel förvärvsarbetande sedan krisåret 2009, vilket är positivt. Vid tidigare lågkonjunkturer har det funnits en tendens att de generellt lägre sysselsättningsnivåer som uppstår vid lågkonjunkturer cementerat sig i de delar av staden som haft lägst sysselsättningsnivå. Positivt är också att de ekonomiskt utsatta hushållen har blivit allt färre i hela staden genom aktiva insatser för att minska behovet av bistånd. Här har förändringen varit störst i de svagaste områdena.

264 Sida 36 (114) Personer med ekonomiskt bistånd/ersättning som andel av folkmängden i stadsdelar samt storstäder, länet och riket % 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Källa: Socialstyrelsen, Sweco Ohälsotalen är ett annat sätt att belysa utvecklingen i stadsdelsnämndsområdena, eftersom ekonomisk och social trygghet har tydliga samband med ohälsa. Samtliga områden i staden har under flera år visat på sjunkande ohälsotal, men det finns stora skillnader inom staden. År 2012 var ohälsotalet på Östermalm, Norrmalm och Kungsholmen under 14 dagar medan det i Rinkeby-Kista och Skärholmen var 30 dagar eller fler. Sammantaget kan konstateras att skillnaderna mellan stadsdelsnämnderna ökar avseende utbildning, inkomster och andel förvärvsarbetande. De åtgärder som redan vidtagits för att skapa en sammanhållen stad behöver tid för att ge effekt. Olikheterna mellan stadsdelsnämnderna kommer kanske aldrig helt att försvinna. Men däremot måste det finnas en stark och positiv utveckling i alla delar av staden och varje stadsdels starka sidor och särart måste stärkas och utvecklas. Olika delar i staden ska kunna erbjuda ett varierande utbud av exempelvis service och affärer och det bör därför finnas en god tillgänglighet mellan stadens olika delar. Aktiva och samordnade åtgärder från stadens sida kan påverka utvecklingen positivt i stadsdelar där förutsättningarna är mindre starka. Staden behöver arbeta i befintliga strukturer och med ett helhetsperspektiv med långsiktiga, strukturerade och koordinerade metoder och arbetssätt inom fysisk planering, skola, utbildning, arbetsmarknad och sociala insatser för att skapa en positiv utveckling i stadens alla delar. Exempel på sådana åtgärder är att nyanlända behöver mötas med snabba och samlade åtgärder för att de snabbt ska finna sina möjlighet-

265 Sida 37 (114) er i det svenska samhället. I skolan finns idag stora skillnader i skolresultat utifrån i vilken ålder eleverna kommer till Sverige. Det finns också stora skillnader i resultat mellan skolor i Stockholm. Det snabbaste sättet att integrera vuxna är på arbetsmarknaden. En förutsättning för att snabbt få arbete är språkkunskaper och utbildning. Inom alla dessa områden behöver staden arbeta med aktiva åtgärder. SFI behöver utvecklas ytterligare. Stockholm ska ge de bästa förutsättningarna för människor som kommer hit att få utbildning utifrån sina förutsättningar. Invandrare som redan har en utbildning behöver kunna få denna validerad snabbt. Förutom skillnader i levnadsstandard mellan stadsdelsnämnderna finns idag också skillnader i deras attraktionskraft och anseende. Att definiera om synen på vissa stadsdelar är väsentligt och dessa behöver utveckla sina lokala egenskaper och karaktärer. Det är inte realistiskt att man ska kunna ha all service eller kunna arbeta och utbildas precis där man bor. Den nuvarande visionens skrivningar om statusprojekt är inte en tillräcklig lösning. Däremot kan bättre kollektivtrafik och ny bebyggelse som förtätar och skapar tydliga och attraktiva samband mellan kvarter stärka sambanden mellan stadens olika delar. En fysiskt sammanhållen stad ger bättre förutsättningar för en socialt sammanhållen stad. I en sammanhållen stad utgör även skolan ett naturligt nav i stadens olika delar. Oavsett var man bor ska tillgången till utbildning hålla en hög kvalitet. Det är viktigt att sträva efter stadsdelar med ett blandat utbud av arbetsplatser, service, skola, kultur och idrott och att utveckla attraktiva tyngdpunkter i olika delar av staden med god tillgång till service och kollektivtrafik. I vissa områden har relationen arbetsplatser/boende varit positiv, såsom i Rinkeby-Kista 7 och i innerstaden medan utvecklingen gått mot större dominans av boende i övriga delar av staden. 7 I huvudsak Kista företagsområde

266 Sida 38 (114) Arbetsplatskvot dagbefolkning i relation till befolkning % Källa: SCB (Rams) Att Stockholm nu genomför en stark och snabb utbyggnad av bostäder och kommunikationer ger stora möjligheter till att påverka utvecklingen i stadens alla delar i de aspekter som har redovisats i avsnittet. För att få igång byggandet i vissa av de områden som marknaden prioriterar lägre måste staden sannolikt vara beredd att gå före och driva på utvecklingen, inte minst med hjälp av stadens egna bostadsföretag, för att intresset från marknaden ska öka. Även etableringen av kommunala förvaltningar och bolag i fler stadsdelar bidrar till fler arbetsplatser och skapar förutsättningar för en expansion av det lokala näringslivet i berörda stadsdelar. Befolkningens sammansättning bör avspeglas bland de anställda i stadens egna verksamheter. Social, etnisk och kulturell mångfald på alla beslutsnivåer och inom alla delar av staden är en styrka för organisationen. I staden finns det tydligt utarbetade riktlinjer och program för hur man i organisationen bör arbeta med rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv. Användningen och implementeringen av dessa och kunskapen om hur man leder en verksamhet med stor mångfald kan ytterligare förbättras, inte minst på chefsnivå. Personer med funktionsnedsättning har inte en tillräckligt bra tillgång till arbetsmarknaden. Till exempel är andelen långtidsarbetslösa bland dem som har en funktionsnedsättning tydligt högre jämfört med övriga arbetslösa. Det är viktigt att arbetsmarknaden kan utveckla sätt att bättre ta tillvara dessa personers kompetens och starka sidor utifrån deras förutsättningar. Staden bör, som en stor och modern arbetsgivare, utveckla sina medarbetares kunskaper om hur de på ett ännu bättre sätt kan ta tillvara alla personers möjligheter och kompetens.

267 Sida 39 (114) En stad av mångfald en sammanhållen stad Nuvarande vision (En sammanhållen stad) Stockholm är en sammanhållen stad utan fysiska och sociala barriärer, som skapar unika möjligheter för människor med olika bakgrund att mötas och knyta kontakter. (Kommentar: Detta o nästa stycke hanteras i andra delar kommande av visionen) Genom en rad berikande kompletteringsprojekt och nya tvärförbindelser har stadens olika delar knutits ihop. Barriärer i form av stora trafikleder byggs bort genom tunnlar eller överdäckningar. I alla stadsdelar finns en blandning av bostäder, verksamheter, kultur och service och av olika boende- och upplåtelseformer. Det gäller inte minst city, som har kompletterats med bostäder och stadsdelarna på Järva och i Söderort, som har berikats med nya radhus, villor och bostadsrätter. Det är nära till attraktiva grönområden och till stadens vatten. Det sammanhållna Stockholm är också en resurs- och energieffektiv stad med tekniska försörjningssystem som ligger i spetsen för tillämpning av ny miljöteknik. Här finns en storstadsmiljö som är ren, trivsam och vacker. (En stad av mångfald) Stockholm är en stad där alla har möjlighet att hitta sitt hem. Staden har flera kärnor. Människor kan i sitt närområde bo, arbeta, utbildas, underhållas, motionera och hitta ett rikt utbud av service, varor och tjänster. Den historiska uppdelningen mellan villaområden, bostadsrätter och hyresrätter, sovstäder och arbetsplatsområden Förslag reviderad vision Stockholm attraherar människor från andra delar av Sverige och från hela världen. Staden är öppen, tolerant och välkomnande. Stockholm är en sammanhållen och tillgänglig stad för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Här finns unika möjligheter för människor med olika bakgrund att mötas och knyta kontakter. Människors personliga olikheter ses som en tillgång både i kultur- och arbetsliv. Kraften i mångfaldens Stockholm kommer från människors personliga val och ett samhälle som uppmuntrar till eget ansvar. I staden finns starka och unika stadsdelar och attraktiva centrum. Den historiska uppdelningen mellan villaområden, bostadsrätter och hyresrätter, sovstäder och arbetsplatsområden har luckrats upp. Upplåtelseformerna är blandade och bostadsområden och centrumanläggningar har bytt karaktär och är attraktiva. I stadens alla delar finns ett brett utbud av service, varor och tjänster. Alla de delar som behövs för att leva ett rikt liv i gemenskap med andra finns i närmiljön, inklusive en lokal arbetsmarknad. Stockholms stad använder sin ställning som stor och modern arbetsgivare och beställare för att visa vägen till en arbetsmarknad där människor är inkluderade oavsett bakgrund. Företag, statliga myndigheter,

268 Sida 40 (114) har luckrats upp. En radikal förändring har skett i stadens miljonprogramsområden. Upplåtelseformerna är blandade och slitna bostadsområden och centrumanläggningar har bytt karaktär, rustats upp och byggts om. Tidigare segregerade områden har fått statusprojekt som varit med och lyft stadsdelarnas anseende. Dessa områden är några av de mest attraktiva områdena att bosätta sig i. Stockholm bygger integrerat. Människor kan i sin närmiljö hitta de delar som behövs för att leva ett rikt liv i gemenskap med andra, inklusive en lokal arbetsmarknad. Staden använder sin ställning som stor arbetsgivare för att visa vägen till en arbetsmarknad där människor inte känner sig diskriminerade. Företag, kommunala förvaltningar och statliga myndigheter finns runt om i hela staden. Stockholm är en region som drar till sig människor från andra delar av Sverige och världen och är öppen för den mångfald av kulturer som det innebär. Den som kommer till Stockholm från ett annat land får en snabb introduktion där staden samarbetar med föreningar och arbetsliv för att människor ska lära sig ett nytt språk, en ny kultur och hitta ett nytt arbete. kommunala förvaltningar och bolag finns runt om i hela staden och bidrar till en sammanhållen och levande stad. Stockholms befolkning speglas i stadens medarbetare och mångfalden bidrar aktivt till kvalitetsutveckling. Stadens chefer är kunniga om och vana att leda i mångfald och se allas möjligheter. Den som kommer till Stockholm från ett annat land får en snabb introduktion, där staden samarbetar med föreningar och arbetsliv för att nyanlända ska lära sig det nya språket och kulturen. God tillgång till utbildning, praktik och snabb validering av examina gör att nyanlända fort kommer ut på arbetsmarknaden. Barn och ungdomar som kommer till Sverige får utbildning som är anpassad till deras förutsättningar. Ett målmedvetet arbete för att minska sociala spänningar har gjort Stockholm till ett europeiskt föredöme i integrationsfrågor. Här fungerar den lokala demokratin och delaktigheten som allra bäst. Olika kulturyttringar lever stolt sida vid sida och sammanflätas på ett sätt som människor själva väljer. Människors personliga olikheter ses som en tillgång både i kultur- och arbetsliv. Kraften i mångfaldens Stockholm kommer från människors personliga val och ett samhälle som uppmuntrar till eget ansvar.

269 Sida 41 (114) INNOVATIV OCH VÄXANDE Centrum i en stark och växande region Motiv för en revidering Stockholm är ett självklart centrum i den fortsatt växande Stockholmsregionen. Geografisk koncentration är en viktig drivkraft för tillväxt och utveckling 8. Idag finns hälften av Sveriges befolkning och mer än femtio procent av inkomsterna samlade i de tre storstadsregionerna. Sverige är det land i Europa som urbaniseras snabbast just nu. Mot bakgrund av decennier av ökad befolknings- och inkomstkoncentration är det svårt att se att denna utveckling skulle brytas eller vända framöver. Urbaniseringen är en stark global trend och idag bor över hälften av jordens befolkning i städer. År 2050 beräknas 70 procent vara stadsbor. Ett större och tätare Stockholm förstärker de kvaliteter som många människor vill ha och som gör att man söker sig till regionen. Tillväxten stärker kompetensen i regionen, gör arbets- och näringsliv mer avancerat, bidrar till välståndsutvecklingen i hela landet och gör Stockholm till en i många avseenden attraktivare stad. År 2030 förväntas Stockholms stads befolkning uppgå till 1,1 miljoner invånare och länets till drygt 2,6 miljoner. Utvecklingen har gått betydligt fortare än vad som förutsågs i Vision Svenska regioner växer i samspel med varandra, men Stockholmsregionen spelar i kraft av sin storlek och sin stora kunskapsstock en avgörande roll för tillväxten i hela landet. Betydelsen av Stockholm ökar dessutom, vilket bland annat framgår av befolkningstillväxten, antalet nya företag och den höga sysselsättningstillväxten. Sammantaget uppgår Stockholmsregionens andel av Sveriges BNP till en knapp tredjedel. Sedan 1990 har länets andel av Sveriges totala befolkning vuxit från 19,1 procent till 23,4 procent. Regionens andel av sysselsättningen har samtidigt ökat från 20,8 procent till 24,1 procent. Antalet sysselsatta på arbetsmarknaden i Stockholms stad har sedan 1990 ökat med 35 procent och sysselsättningen i övriga Stockholms län har ökat med 12 procent. I riket (exklusive Stockholms län) har sysselsättningen sedan 1990 endast ökat med 1 procent, se diagram på nästa sida. Sedan krisen i början av 1990-talet, då sysselsättningen minskade kraftigt i hela landet, har utvecklingen i Stockholm skiljt ut sig. En stor del 8 Se bland annat Paul Krugman som ligger bakom teorin om den nya ekonomiska geografin. En generell slutsats är att ökad täthet ger bättre tillväxtförutsättningar.

270 Sida 42 (114) av de jobb som försvann i samband med 90-talskrisen fanns inom tillverkningsindustrin, medan tillväxten av nya jobb nästan uteslutande har skett inom tjänstesektorn. Dessa arbetstillfällen har i stor utsträckning tillkommit i Stockholm och i övriga storstadsregioner. Drivkrafterna bakom omvandlingen är främst den tilltagande globaliseringen och utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken. Det är också tydligt att arbetsmarknaden i Stockholm inte påverkades i någon större omfattning av finanskrisen Sysselsättningsförändringar Index 1990= Stockholms län Övriga Stockholms län Riket exkl. Stockholms län Källa: SCB Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i landets regioner. I takt med att Stockholm står för en allt större del av den nationella tillväxten är det avgörande att regionens förutsättningar utvecklas på bästa sätt. En stor del av ansvaret i denna process ligger hos kommunerna och regionen, men för att Stockholmsregionen ska kunna utvecklas till sin fulla potential behöver det tillväxt- och storstadspolitiska perspektivet adresseras även på nationell nivå. Det gäller inte minst infrastrukturinvesteringar och det kommunala utjämningssystemet. I Stockholm pågår och planeras just nu en rad stora infrastrukturinvesteringar. Den nuvarande infrastrukturplanen fram till 2021 omfattar nära 100 miljarder för Stockholmsregionen, varav hälften kommer från de regionala och lokala aktörerna. Till det kommer även överenskommelsen att bygga ut tunnelbanan. 9 Investeringsnivån är historiskt hög och projekten kommer att få en stor betydelse för utvecklingen på sikt. 9 Se mer under temat Mångsidig och upplevelserik.

271 Sida 43 (114) För att öka framkomligheten i närtid behöver transportsystemets trimmas och användas mer effektivt. Det är sedan länge känt att Stockholms arbetsmarknad är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dagsom veckobasis oftast med Stockholms stad som slutdestination. År 2012 bodde cirka förvärvsarbetande personer i Stockholms stad. Av dessa pendlade ut till en annan kommun medan pendlade in i staden från andra kommuner 10. Tillgängligheten till och från andra regioner, men också inom Stockholmsområdet, har betydelse för hela nationen. Särskilt viktiga är Arlanda flygplats och Stockholms Central som nav i de nationella flyg- och järnvägsnäten. I globala jämförelser mellan städer rankas Stockholm högt på de flesta områden. En faktor som drar ned Stockholms konkurrenskraft är den globala tillgängligheten, vilket framför allt beror på att Arlanda har för få direktlinjer till andra internationella storstadsregioner. Flygförbindelserna måste förbättras för att locka talanger liksom internationella huvudkontor och forskningscentra. Även Arlandas tillgänglighet inom regionen behöver förbättras. Många kunskapsintensiva områden i regionen har långa kollektivrestider, trots geografisk närhet. Stockholm konkurrerar med de mest innovativa regionerna i världen. Denna konkurrens hårdnar och innebär ett ökat omvandlings-och rationaliseringstryck. År 2013 rankades Stockholm som den fjärde mest konkurrenskraftiga regionen bland 264 andra europeiska regioner, enligt Regional Competitiveness Index som tas fram av EU kommissionen. Stockholm placerar sig även bra i Innovation Cities Global Index, som rankar städer utifrån deras potential som grogrund för innovationer. Där har Stockholm sedan 2011 förbättrat sin placering från 21:a plats till 16:e bland 133 rankade städer. Ett annat index som belyser Stockholms globala position inom detta område är PwC:s Cities of Opportunity. År 2012 fick Stockholm högst poäng av de 27 städerna som ingår i delindexet Intellektuellt kapital och innovation. Stockholms län ligger bland de främsta i världen när det gäller sysselsatta inom kunskapsintensiva branscher. Nära 60 procent av de sysselsatta återfinns inom kunskapsintensiva näringar. Oslo och London ligger på samma nivå. Andra städer som ligger bra till är Köpenhamn, Boston, New York samt San Francisco. Stockholmsregionen har en stark position gällande förmåga till kunskapsuppbyggnad, ett stort inflöde av kreativa människor och stora FoU-investeringar som har bidragit till detta. 10 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2014:1

272 Sida 44 (114) Andel sysselsatta anställda i kunskapsintensiva tjänster, år 2012 Anm: Bred definition av kunskapsintensiva tjänster som används av både Eurostat och OECD. Här ingår bland annat ICT, finans- och försäkringsverksamhet, vetenskaplig och teknisk verksamhet, vatten- och lufttransporter, företagstjänster, HR, bevakningsföretag, publiceringsverksamhet, veterinärverksamhet, offentlig verksamhet, utbildning, vård och omsorg samt kultur och rekreation. För Shanghai, Seoul och Melbourne avser statistiken år Statistiken för Sao Paulo avser 2010 och för Auckland De kanadensiska städerna avser år Stockholm har en särskild roll för den ekonomiska förnyelsen i ekonomin. En stor näringslivsbredd på en relativt liten yta har bidragit till skapande av starka kluster och innovativa miljöer i regionen. Stockholmsregionen strävar efter att vara ett centrum för världsledande forskning. Idag finns ett tjugotal universitet och högskolor i regionen och Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet har tillsammans utpekats som den tionde starkaste universitetsmiljön i världen utanför USA. Informationsteknologi, Life Science och miljöteknik är tre av regionens starkaste konkurrensmedel. Kista Science City är ett världsledande ICT-kluster. Stora satsningar görs nu för att skapa ett världsledande kluster av inom Life Science i Hagastaden till år 2025.

273 Sida 45 (114) Profilerade miljöer för hållbar stadsutveckling som Norra Djurgårdsstaden och framstående företag inom miljöteknik ger goda förutsättningar för gröna innovationer. För att regionen ska kunna behålla sin plats i den globala konkurrensen är det viktigt att villkoren och utvecklingsmöjligheterna för högskolor och det kunskapsintensiva näringslivet ständigt förbättras. Regionen behöver skapa bättre strukturer för att omsätta forskningen till kommersiella varor och tjänster. Ett bra exempel för att stödja kommersialiseringen är affärsinkubatorn STING (Stockholm Innovation and Growth), som ägs av Stiftelsen Electrum 11. STING vänder sig till entreprenörer och innovatörer från akademi, forskningsinstitut och näringsliv som har affärsidéer med stor internationell marknadspotential inom ICT, medicinsk teknik och energi/miljöteknik. STING har haft stora framgångar när det gäller att hjälpa sina företag att nå nya marknader och är ett gott exempel för vidare insatser. Det regionala samarbetet mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi behöver stärkas för att attrahera de främsta talangerna och näringslivets investeringar. Ett viktigt initiativ som bidragit till bättre samordning är Stockholm Business Alliance (SBA) som samlar regionens internationella marknadsföring under det gemensamma varumärket The Capital of Scandinavia. Stockholms regionala innovationsstrategi är ett annat viktigt initiativ för att stärka regionens innovationsförmåga. Ett tydligt fokus är tvärvetenskapliga idé- och kunskapsutbyten, både mellan universitet och högskolor och mellan akademin och andra samhällsaktörer. Ett konkret exempel för att fördjupa samarbetet mellan de stora lärosätena i Stockholm och regionala aktörer och är OpenLab. I OpenLab arbetar studenter, lärare och forskare från Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola med utmaningar hämtade från Stockholms stad, landstinget och Länsstyrelsen. Målet är att bidra med förslag till lösningar för komplexa samhällsfrågor för den växande regionen. 11 En samverkan mellan näringsliv, forskning och Stockholms stad

274 Sida 46 (114) Centrum i en stark och växande region Nuvarande vision Stockholm är det självklara centrat i den växande Stockholm Mälarregionen. Genom ett välfungerande och attraktivt transportsystem är regionen en gemensam arbets- bostads- och utbildningsmarknad som ger människor unika möjligheter att utnyttja hela regionens kvaliteter. Stockholm Mälarregionen skapar också goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Regionen kan sammantaget erbjuda företag inom alla typer av branscher goda etablerings- och tillväxtförutsättningar. Till följd av det välutvecklade samarbetet har Stockholm-Mälarregionen förstärkt sin attraktionskraft. Regionen har en allt viktigare position nationellt och internationellt och lockar människor och företag från hela världen. Stockholm Mälarregionen är en magnet som drar till sig företag från hela världen. Företagen förlägger alla typer av verksamhet i regionen, men framför allt ledningsfunktioner och forsknings- och utvecklingsverksamheter. Det gäller särskilt företag som verkar inom regionens spjutspetsbranscher såsom informations- och kommunikationsteknologi, life science, finans och miljöteknik, men också företag som verkar inom andra kunskapsintensiva branscher. Målmedvetna satsningar för att höja utbildningsväsendets kvalitet, från de första skolåren till forskning på hög akademisk nivå, har skapat en yrkesskicklig och välutbildad arbetskraft som få andra regioner kan matcha. Den stora tillgången på välutbildad arbetskraft är en viktig förklaring till Förslag reviderad vision Stockholm är ett självklart centrum i den fortsatt växande Stockholmsregionen som är Sveriges ekonomiska motor och en förutsättning för hela landetstillväxt. Här finns utbildningar i världsklass, välutbildade och kreativa invånare med goda språkkunskaper och en förstklassig livsmiljö. För stockholmare, besökare och företag har ett större Stockholm också blivit ett bättre Stockholm. Genom ett väl fungerande transportsystem är Stockholmsregionen en gemensam arbets-, bostads- och utbildningsmarknad, som ger både människor och näringsliv bra förutsättningar att utvecklas. Regionen erbjuder företag inom alla typer av branscher goda etablerings- och tillväxtmöjligheter. Företag förlägger alla typer av verksamheter hit, framför allt ledningsfunktioner liksom forskning och utveckling. Här samlas spjutspetsföretag inom informations- och kommunikationsteknologi, life science, finans och miljöteknik samt kreativa och andra kunskapsintensiva branscher. Det för i sin tur med sig en ökad efterfrågan på företagsnära tjänster och etableringar av många nya, spännande tjänste- och serviceföretag. Utbildningsväsendets höga kvalitet, från de första skolåren till forskning på hög akademisk nivå, har skapat en välutbildad arbetskraft som få andra regioner kan matcha. Detta är en viktig förklaring till varför så många företag väljer att etablera sig

275 Sida 47 (114) varför så många företag väljer att etablera sig i regionen. Stockholm är ett internationellt föredöme som lockar till sig arbetskraft från hela världen. Regionen starka attraktivitet för kunskapsintensiva företag har fört med sig en växande marknad för företagsnära tjänster. Det finns en stor efterfrågan på jurister, revisorer, ekonomer och andra kvalificerade företagstjänster, men också på andra typer av service såsom restauranger, hotell, caféer och affärer. Det har inneburit en mängd nya etableringar av spännande tjänsteföretag. Yrkesförberedande utbildningar och lärlingsprogram anpassade efter arbetsmarknadens behov har bland annat underlättat stadens byggnadsexpansion och bidragit till en hög sysselsättning. Regionen har blivit en självklar lokalisering för verksamheter som behöver finnas nära den senaste forskningen och den mest kompetenta arbetskraften. Stockholm Mälarregionen har en innovationsmiljö som kan mäta sig med de bästa i världen. Ett högkvalitativt utbildnings- och forskningssystem, ett förändringsbenäget näringsliv, en god tillgång på riskvilligt kapital och en utbredd innovationskraft skapar en unik jordmån för att utveckla och kommersialisera innovationer. Här finns också världsledande innovationssystem, som hjälper forskare, studenter, företagare och invånare att utveckla sina idéer till nya produkter och tjänster. Ur den starka innovativa miljön växer ständigt nya spännande företag fram och befintliga företag stärker sin konkurrenskraft. i regionen. Stockholm är ett internationellt föredöme som attraherar människor och företag från hela världen. Hög livskvalitet och god samhällsservice innebär en konkurrensfördel gentemot andra regioner i världen. Det växande Stockholm har skapat ett större utrymme för innovationer, nytänkande och en konstruktiv samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv, akademi och ideell sektor. Stockholm är en av världens mest innovationsdrivna ekonomier och en självklar etableringsplats för verksamheter som behöver finnas nära den senaste forskningen och den mest kompetenta arbetskraften.

276 Sida 48 (114) Unika möjligheter till arbete och utbildning Motiv för en revidering En välutbildad arbetskraft Stockholm har en stark arbetsmarknad i jämförelse med övriga delar av riket. Andelen sysselsatta (15 74 år) är markant högre i Stockholms stad och län jämfört med övriga storstäder och riket. Sysselsatta som andel av befolkningen år, storstäder och riket % 76,0 74,0 72,0 Stockholm 70,0 68,0 Göteborg 66,0 Malmö 64,0 Riket 62,0 60,0 58,0 56,0 54, Källa: SCB/AKU Även i jämförelse med länder och regioner i Europa har Stockholm en hög sysselsättning, det gäller kvinnor i särskilt hög utsträckning. Kvinnor i Stockholms län hade år 2012 en sysselsättningsgrad på 80 procent (82 procent för samtliga) medan motsvarande siffra för hela EU var 62 procent (68 procent för samtliga). Sysselsätta som andel av befolkningen år i vissa regioner i EU Källa: Eurostat

277 Sida 49 (114) Det är en trend i hela världen att städers näringsliv alltmer präglas av kunskapsintensiva tjänster, medan industri och tillverkning flyttas ut till övriga landet eller till andra länder där arbetskraften är billigare. Stockholmsregionens arbetsmarknad präglas av en hög andel kunskapsintensiva tjänstenäringar. Industrin står för en liten del av arbetsmarknaden medan kunskapsintensiva tjänster, såsom IT/telekom, finansiella tjänster och företagstjänster, står för cirka 60 procent av sysselsättningen. Samtidigt måste det i en väl fungerande region även finnas en utvecklad övrig tjänstesektor med exempelvis restauranger, hotell, transport, service och handel, och även dessa verksamheter finns i stor utsträckning i Stockholm. Näringslivets struktur i Stockholm avspeglas i invånarnas utbildningsnivå. Stockholm har ett näringsliv med en hög kunskapsnivå och en stark konkurrensfördel är den höga utbildningsnivån på arbetskraften. Andel av befolkning år med någon eftergymnasial utbildning Källa: SCB Stockholms stad Stockholms län Malmö Göteborg Riket Det senaste decenniet har efterfrågan på personer med någon form av eftergymnasial utbildning ökat betydligt, medan efterfrågan på personer med enbart grundskola eller en kortare gymnasial utbildning har minskat.

278 Sida 50 (114) Befolkning i Stockholms stad efter högsta utbildningsnivå år Eftergymnasia utbildning Gymnasieutbildning 2 år eller mer Grundskola eller mindre än 2 års gymnasium Källa: Områdesdatabasen Fram till år 2020 förväntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län öka med cirka personer. Största delen av ökningen kommer att ske på personer med en eftergymnasial utbildning medan efterfrågan på personer med endast förgymnasial utbildning väntas minska. 12 De stockholmare som flyttat hit från ett annat land utgör i dag en betydande och oersättlig del av arbetskraften. Många är dessutom välutbildade, vilket är gynnsamt med tanke på att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar. Mer än var femte sysselsatt stockholmare är född utanför riket och denna andel kommer att öka med den inflyttning som nu förutses. Inom hotell- och restaurang, transporter samt vård och omsorg är andelen sysselsatta med utländsk bakgrund högst. I dessa branscher är andelen sysselsatta som är födda utanför Sverige mellan 30 och 40 procent. Men det finns utmaningar på Stockholms arbetsmarknad Även om förutsättningarna på Stockholms arbetsmarknad är goda finns samtidigt stora utmaningar. Den kanske tydligaste är den bristande matchningen mellan utbud och efterfrågan på länets arbetsmarknad. Inom vissa yrkesgrupper finns en tydlig risk för ökad brist på arbetskraft med rätt kompetens. Arbetsförmedlingen bedömer att det i länet de närmaste åren kommer att råda brist på till exempel vissa ingenjörer, specialistsjuksköterskor, lärare, special- och fritidspedagoger samt mjukvaru- och systemutvecklare. 13 Gemensamt för många av de områden där det förväntas råda brist på utbildade är att där även finns en skev fördelning mellan kvinnor och män. 12 Källa Länsstyrelsen, Full fart framåt Källa: Arbetsförmedlingen, Yrkeskompassen 2014

279 Sida 51 (114) Både den regionala utvecklingsplanen (RUFS) och länsstyrelsen i Stockholm har i sina prognoser förutspått en generell framtida brist på högutbildade. För att Stockholm ska behålla sin konkurrenskraft vad gäller kompetens krävs fler i utbildning både på gymnasie- och högskolenivå. Vikten av utbildning för regionens invånare ur individens perspektiv illustreras av följande diagram där det framgår att utbildningsnivån tydligt samvarierar med risken att bli arbetslös. Öppet arbetslösa fördelat på utbildningsnivå 7 % förgymnasial utb gymnasial utb eftergymnasial utb Källa: Årsrapport arbetssökande (Statistik om Stockholm) En stor utmaning i Stockholm, liksom riket i övrigt, är arbetslösheten bland unga. Statistiken om ungdomsarbetslöshet bör läsas med försiktighet eftersom en del studerar heltid och söker arbete samtidigt för att finansiera studierna. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd år (andel av befolkningen, oktober månad varje år) % Stockholm Stockholms län Göteborg Malmö Riket Källa: Arbetsförmedlingen

280 Sida 52 (114) Alltför många unga saknar utbildning eller arbete. Den negativa trenden i Stockholm där tre av tio 20-åringar i inte har en fullföljd gymnasieutbildning behöver brytas. Andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning är i genomsnitt högre i riket än i Stockholms stad. Särskilt stor är skillnaden inom yrkesutbildningarna. Samtidigt börjar hälften av de ungdomar som avslutar en gymnasieutbildning i länet att läsa på högskola inom tre år efter sin studentexamen (i staden är motsvarande siffra 55 procent) vilket är en hög andel jämfört med alla övriga län. Stockholm har sammanfattningsvis många välutbildade ungdomar, men också en alltför hög andel utan tillräcklig gymnasieutbildning. I länet finns numera ett samverkansavtal om en gemensam gymnasieregion som innebär att alla elever kan söka till de nationella gymnasieprogrammen på lika villkor, vilket har breddat utbudet av utbildning för regionens ungdomar. I länet fanns år 2013 cirka personer som var 16 år och det antalet kommer fortsättningsvis att öka på länsnivå. Detta matchades av följande utbud av utbildningsplatser. Kommunala och fristående gymnasieskolor inför höstterminen 2013 Kommunala skolor 118 st platser Fristående skolor 65 st platser Total 183 st platser Källa: KSL Det finns således en gymnasieplats för alla och det finns för närvarande även ett visst överutbud av gymnasieplatser, vilket minskar när årskullarna nu ökar. Men alla kan ändå inte få sitt förstahandsval. Det är hård konkurrens om platserna på vissa skolor medan vissa skolor har svårt att få tillräckligt med sökande. Den geografiska rörligheten i länet ökar såtillvida att alltfler elever söker sig utanför den egna hemkommunen för en gymnasieutbildning. Det finns en tydlig trend att skolor i regionens centrum generellt har ett högre söktryck och större konkurrens om platserna än skolor i regionens yttre delar. En annan trend är att andelen sökande till yrkesutbildningar sjunker, vilket kan ha ett samband med att dessa i mindre utsträckning numera ger högskolebehörighet Yrkesinriktade gymnasieutbildningar kan ge högskolebehörighet om eleverna väljer rätt kurser i sina tillval. Alla skolor är skyldiga att erbjuda dessa kurser.

281 Sida 53 (114) Andel sökande till högskoleförberedande respektive yrkesprogram Högskoleförberedande Yrkesprogram TOTALT 100% 100% 100% 100% 100% Källa: KSL - Utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning inom Stockholms län Samverkan mellan näringsliv, offentliga arbetsgivare, skolor och lärosäten behöver bli bättre. Till exempel får en alltför låg andel av gymnasieeleverna kontakt med arbetslivet i sin utbildning (se Utbildning i världsklass). Utöver grupperna med unga och personer med endast förgymnasial utbildning behöver sysselsättningen också tydligt öka bland; arbetslösa födda utanför Europa arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa äldre från 55 år. Dessa grupper har en högre sannolikhet att hamna i långvarig arbetslöshet. Hösten 2013 hade en fjärdedel av alla inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i Stockholms län varit utan ett arbete i över tre år. Arbetslösheten bland utrikes födda varierar beroende på härkomst. De som invandrar av flyktingskäl kan behöva längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden, men dessa utgör en liten del av den totala invandringen, mindre än 10 procent på länsnivå. Öppet arbetslösa efter födelseland 10 % Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga världen Källa: Årsrapport arbetssökande (Statistik om Stockholm) Här behöver således matchningen förbättras. En sämre etablering på arbetsmarknaden är negativt för den enskilde, samtidigt som behovet av arbetskraft är stort. Invandringen och inflyttningen från andra delar

282 Sida 54 (114) av landet är av avgörande betydelse för Stockholms utveckling. Såväl de som invandrar och de som flyttar in från andra delar av Sverige har en åldersmässigt ung profil och är därmed viktiga för den framtida kompetensförsörjningen. Det är nödvändigt att bättre ta tillvara alla utrikesföddas kompetenser och färdigheter på ett effektivt sätt. Ett snabbt mottagande av nyanlända liksom bättre undervisning i svenska är viktiga insatser. Svenska för invandrare (SFI) ska skapa förutsättningar för alla som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket att integreras i det svenska samhället och komma ut på arbetsmarknaden. Under år 2013 var personer inskrivna i reguljär SFI i Stockholms stad. Många av dem är i grunden välutbildade och unga, drygt hälften är 34 år eller yngre. En majoritet av de studerande, 56 procent, är kvinnor. Det finns inom SFI särskilda satsningar och goda exempel såsom utvecklandet av yrkesinriktade svenskkurser, nya former för svenskundervisning för korttidsutbildade samt speciellt anpassad språkundervisning för välutbildade personer för att dessa snabbt ska kunna etablera sig inom sitt yrke på arbetsmarknaden. För den som behöver komplettera grundskola eller gymnasium finns olika former av kommunal vuxenutbildning. Under år 2012 deltog personer i den kommunala vuxenutbildningen, varav cirka 30 procent deltog på den grundläggande nivån, Grundvux. Komvux ger en möjlighet för dem som helt saknar gymnasiebetyg eller saknar en viss behörighet i gymnasiebetyget att komplettera sin utbildning. Inom Yrkesvux kan personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden antas på yrkesinriktade kurser, oavsett tidigare utbildningsbakgrund. För studerande inom Komvux och SFI finns goda möjligheter för den enskilda eleven att kombinera studier med arbetsliv och övriga etableringsinsatser. En viktig väg in på arbetsmarknaden är möjligheterna att starta eget företag. Här är förutsättningarna förhållandevis goda i Stockholm, vilket utvecklas i avsnittet Företagande i Världsklass.

283 Sida 55 (114) Unika möjligheter till arbete och utbildning Nuvarande vision Stockholm Mälarregionen är en integrerad arbets- och utbildningsmarknad med ett stort och varierat utbud av arbeten och utbildningar. Oavsett ålder, kön och bakgrund går det att få ett arbete som matchar utbildning och yrkeserfarenhet eller en utbildningsplats som passar intressen och förutsättningar. Kommungränser har minskat i betydelse och det är lätt att bo, arbeta och ta del av välfärdstjänster i en integrerad region. Grunden till den välfungerande arbetsmarknaden är ett stort och brett näringsliv, som framgångsrikt verkar över konjunkturcykler och skapar arbetstillfällen. Här finns alltid en efterfrågan på arbetskraft. Ett utbildningssystem av hög kvalitet som förbereder för yrkesarbete och akademiska studier skapar också många vägar in i arbetslivet. I Stockholm erbjuds ett stort och brett utbud av högklassiga yrkes- och studieförberedande utbildningar, på både gymnasial och eftergymnasial nivå, som väl motsvarar arbetsmarknadens behov. Här finns också en kvalificerad nyföretagarrådgivning som hjälper personer som vill starta företag att utveckla sina affärsidéer. Nya sektorer utvecklas kontinuerligt. Det är lätt att röra sig mellan olika arbeten och mellan arbete, utbildning och företagande. Genom en nära samverkan mellan näringsliv, grund- och gymnasieskolor, universitet och högskolor har naturliga bryggor skapats i allt från trainee- och praktikplatser till mentorskap och lärlingsutbildningar. Förslag reviderad vision Stockholmsregionen är en integrerad arbets- och utbildningsmarknad med ett stort och varierat utbud av utbildningar. Här erbjuds högklassiga yrkes- och studieförberedande utbildningar på gymnasial nivå som är sökbara inom hela länet. Såväl gymnasiala som eftergymnasiala utbildningar motsvarar väl arbetsmarknadens krav och skapar många vägar in i arbetslivet. Grunden till den väl fungerande arbetsmarknaden är ett stort och brett näringsliv. Här finns en stark efterfrågan på arbetskraft som motsvaras av tillgången på kompetens. Oavsett ålder, kön och bakgrund går det att få ett arbete som matchar utbildning och yrkeserfarenhet eller en utbildning som leder till arbete. Ett nära och kreativt samarbete mellan utbildningsväsende och företag ger ungdomar och nyanlända fler matchningsmöjligheter och vägar in på arbetsmarknaden. Genom en nära samverkan mellan företag, staden, offentlig verksamhet, grund- och gymnasieskolor, universitet och högskolor har naturliga bryggor skapats i allt från trainee- och praktikplatser till mentorskap och lärlingsutbildningar. Det är lätt att röra sig mellan olika arbeten, utbildningar och företagande.

284 Sida 56 (114) En världsledande kunskapsregion Motiv för en revidering Att Stockholms befolkning har en hög kompetensnivå kan sägas vara en del av en global trend, så är fallet i många liknande storstadsregioner. I en jämförelse avseende utbildningsnivån som gjorts med ett antal internationella städer står sig Stockholm väl. Men även om utvecklingen har varit positiv i Stockholm, har den varit ännu starkare i flera andra städer. Det är viktigt att aktörer i Stockholm inte tar den höga kompetensnivån för given utan vidtar aktiva åtgärder för att få fler personer i utbildning och höja arbetskraftens kompetens så att Stockholm inte tappar sin position i den globala konkurrensen om företag och talanger. Som framgår av följande diagram så har andelen invånare med eftergymnasial utbildning ökat kraftigt under det senaste decenniet i hela Europa. Vissa regioner i Europa, andel av befolkningen år med eftergymnasial utbildning % London Oslo og Akershus Helsingfors Köpenhamn Stockholms län Paris Amsterdam Berlin München Sverige Barcelona Frankfurt Hamburg Wien EU27 Källa: Eurostat Nivån på den högre utbildning som erbjuds i Stockholmsregionen kan mätas i till exempel internationella jämförelser. Stockholmsregionen har flera universitet som hamnar högt upp i internationella rankingar. En av de mer uppmärksammande rankinglistorna är Academic Ranking of World Universities (Shanghai index) som är framtaget av Shanghais universitet och jämför de främsta universiteten i världen med vedertagna indikatorer för att mäta forskningsresultat. Stockholm har två universitet, Karolinska institutet (KI) och Stockholms Universitet (SU) som är med bland de hundra bästa universiteten i världen år

285 Sida 57 (114) KI placerar sig på 44:a plats och SU på 82:a plats. Exakt angiven rankning slutar efter topp hundra och Kungliga tekniska högskolan placerar sig som ett av de bästa universiteten i världen. Stockholmsregionen har ett brett utbud av utbildningar på högskolenivå. Det finns ett tjugotal lärosäten i länet på högskolenivå och det finns hundratals olika ämnen på olika utbildningsnivåer inom i huvudsak samhälls- och naturvetenskap, teknik, humaniora och teologi, pedagogik, juridik, konstnärliga områden, medicin, odontologi samt vård och omsorg. År 2012 fanns drygt registrerade studenter på grund- och avancerad nivå samt cirka doktorander. 15 Antalet studenter ökade under lågkonjunkturen i början på 2000-talet för att sedan minska något. Totalt sett har antalet studenter ökat med 5 000, eller 7 procent, sedan år 2002 samtidigt som befolkningen i länet har ökat med 13 procent. Antalet forskare samt avlagda doktorsexamina har varit relativt konstant under många år, trots den starka befolkningsökningen. Antalet högskoleplatser och antalet forskare behöver öka i Stockholms län, det gäller särskilt de områden där kompetensbrist kan uppstå. Nyckeltal för lärosäten i Stockholms län (OBS, Staplarna=Registrerade studenter läses på höger axel, linjediagrammen läses på vänster axel ) Registrerade studenter HT (Höger axel) Antal examina Antal doktorander Antal doktorsexami na Källa: Universitetskanslersämbetet, statistikdatabas 15 Beckmans designhögskola, Dans- och cirkushögskolan, Dramatiska institutet, Ericastiftelsen, Ersta Sköndal högskola, Försvarshögskolan, Försvarshögskolan, GIH, Handelshögskolan, KI, Konstfack, Konsthögskolan, Musikhögskolan, KTH, Operahögskolan, Röda Korsets högskola, Sophiahemmet, Musikpedagogiska Institutet, Stockholms dramatiska högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Teaterhögskolan, Teologiska Högskolan

286 Sida 58 (114) Förmågan att attrahera internationella studenter till Stockholmsregionen är också viktig. Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat betydligt. Från och med hösten 2011 införde Sverige, som ett av de sista länderna i Europa, studieavgifter. Antalet studenter minskade året efter men har återigen börjat öka något. A u Utländska studenter i Sverige fördelade på vissa större universitet/högskolor r 2007/ / / / /12 ( INRESANDE TOTALT Uppsala universitet Stockholms universitet KTH Karolinska institutet Lunds universitet Handelshögskolan Stockholm Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Chalmers Källa: SCB, statistiska meddelanden UF 20 SM 1203 Fler studenter bör vara lockade att söka sig till Stockholmsregionen. Det som behöver bli bättre är tillgången till bostäder, praktikplatser och möjligheten att söka stipendier för internationella studenter. Men även lättillgänglig information, marknadsföring och ett gott bemötande är viktiga faktorer för att attrahera internationella studenter. Det är också viktigt att regionens studenter är konkurrenskraftiga jämfört med andra regioners studenter. Andelen studenter som slutför sina grundläggande studier är hög i ett europeiskt perspektiv. I jämförelse med övriga riket är betygspoängen från gymnasiet för Stockholmselever högre än snittet för elever i hela riket. Satsningar på forskning och utveckling samt en bred och inkluderande syn på innovationer är en förutsättning för en utveckling mot ett ännu starkare kunskapssamhälle. År 2011 arbetade personer inom FoU-verksamhet i regionen, vilket innebär en minskning de senaste åren (inkluderar dessutom inte AstraZenecas avvecklade FoUverksamhet i Södertälje).

287 Sida 59 (114) Antalet sysselsatta (dagbefolkning) inom FoU-verksamhet Stock-holm-Mälarregionen Riket Källa: SCB/rAps Den här statistiken måste läsas med viss försiktighet eftersom det är en internationell trend att många stora forskningsintensiva företag avvecklar sina egna forskningsenheter och i stället ingår samarbeten med andra aktörer såsom lärosäten, institutioner och andra ofta mindre företag, en slags out-sourcing av forskningen. Inom t.ex. Life Science finns ofta en indirekt koppling till konsulter och underleverantörer som bedriver FoU, men som inte inkluderas i kartläggningen och statistiken av Life Science industrin. 16 Den kanske viktigaste satsningen på forskning i regionen är byggandet av Hagastaden. Det är en helt ny stadsdel som byggs på gränsen mellan Solna och Stockholm med syfte att främja Life Science. Den beräknas vara klar år 2025 och området ska innehålla både kontor, bostäder och karaktäriseras av en god stadsmiljö. Målet är att verksamheten ska bli bland de främsta i världen för studenter, vårdpersonal, forskare och företag verksamma inom Life Science. Både näringsliv och det offentliga gör stora investeringar i området, exempelvis kommer en helt ny tunnelbanelinje att dras hit. I Hagastaden finns SciLifeLab, ett forskningscenter i samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH, Stockholms Universitet och Uppsala Universitet med målet att bli ett ledande internationellt center för forskning inom hälsa och miljö. Samverkan mellan högre utbildningsinstanser, forskare, företag och offentlig verksamhet har också stor betydelse för att Stockholm ska bli en världsledande kunskapsregion. Sådan samverkan finns idag mellan olika aktörer i form av samarbetsavtal, gemensamma projekt och 16 Vinnova, Anna Sandström: 2012:07 Svensk Life Science efter AstraZenecas nedskärningar; 2014:03 The Swedish Life Science Industry

288 Sida 60 (114) personutbyten. Men denna samverkan behöver öka, bland annat för att offentlig sektor och företag blir alltmer specialiserade och behöver tillgodogöra sig ny kunskap från bland annat forskare och universitet. I Stockholms har ett initiativ tagits i denna riktning med OpenLab (se Centrum i en stark och växande region).

289 Sida 61 (114) En världsledande kunskapsregion Nuvarande vision Stockholm Mälarregionen är en av världens ledande kunskapsregioner. Vid regionens universitet och högskolor utbildas framtidens arbetskraft och tillsammans med företagen produceras ny banbrytande kunskap, som driver samhällsutvecklingen framåt. Både grund- och forskarutbildningen i regionen håller en hög internationell kvalitet, som i kombination med att utbildningen och forskningen utformas i nära samverkan med näringslivet, producerar en kompetensbank i världsklass. Den byggs på av spetskompetens från övriga världen, som lockas till regionen av den kreativa och stimulerande kunskapsmiljön. (avsnitt om grundskola/ gymnasieskola flyttat) Det har gett universitet och högskolor förutsättningar att höja sina ambitioner och konkurrera med internationellt framträdande lärosäten. Det omfattande samarbetet mellan universiteten och högskolorna i regionen har också varit starkt bidragande. Regionen har flyttat fram sina positioner inom en rad forskningsområden och nya multidisciplinära forskningssamarbeten har utvecklas, som har gjort det möjligt att erövra stora forskningsanslag från EU och andra internationella finansiärer. Inom informationsteknikområdet har kompletterande kompetenser från KTH och Stockholms universitet förstärkt varandra vid ITuniversitetet i Kista Science City. På samma sätt har Karolinska Institutets starka ställning inom life science byggts på med kompletterande kom- Förslag reviderad vision Stockholm är en av världens ledande kunskapsregioner, med en internationellt sett hög utbildningsnivå. Studenterna vid regionens universitet och högskolor efterfrågas på en global arbetsmarknad och är rustade för att kunna förverkliga sina drömmar. Utbildningarna håller en internationellt hög kvalitet och utformas i nära samverkan med arbetslivet. I Stockholm finns därför ett näringsliv och miljöer för forskning och utbildning med kompetens i världsklass. Universitet och högskolor har ett brett och omfattande utbud av utbildningar som är kopplade till arbetsmarknaden. Stockholm erbjuder en välkomnande miljö där öppenhet och tolerans råder. Regionen attraherar många internationella talanger vilka bidrar till ökad konkurrenskraft och framgång. Här finns goda livsmöjligheter, en rörlig och tillgänglig bostadsmarknad samt en attraktiv arbetsmarknad. Stockholmsregionen har flyttat fram sina positioner inom en rad forskningsområden och nya multidisciplinära forskningssamarbeten har utvecklas. Universiteten är världsledande inom bland annat informationsteknik, kreativa näringar, life science och miljöteknik. Forskningskapital söker sig till regionen från hela världen. Hagastaden har utvecklats till centrum i en världsledande region för life science.

290 Sida 62 (114) petens från KTH, Stockholms universitet, Handelshögskolan och Uppsala universitet i Karolinska Norra Station, som har utvecklats till världens främsta område för life science. Denna starka samverkan har också fört med sig att nya utbildnings- och forskningsinriktningar har utvecklats. Exempelvis har en ny finansoch försäkringsutbildning byggts upp i samverkan mellan KTH, Handelshögskolan och Stockholms universitet och lokaliserats till det nya finanscentrat i Värtan. Det finns en unik samverkan mellan universiteten och högskolorna, grund- och gymnasieskolan samt det omgivande samhället. Samarbetet mellan staden och regionens lärosäten har fördjupats inom många områden. Resultaten från forskningen används för att utveckla privata och offentliga verksamheter och erfarenheterna förs tillbaka till forskningen. Det finns också ett väl utvecklat samarbete mellan universitet/högskolor och hälso- och sjukvården. Det finns också en unik samverkan mellan å ena sidan universiteten och högskolorna och å andra sidan grund- och gymnasieskolan och det omgivande samhället. Resultaten från forskningen används direkt i privata och offentliga verksamheter och erfarenheterna förs tillbaka till forskningen. Det gäller exempelvis inom life science-området, där det finns ett unikt samarbete mellan universiteten och högskolorna, sjukvården och läkemedelsindustrin. Det ger upphov till ökad livskvalitet och stora samhälliga vinster. (Från en Internationell mötesplats) Stockholm Mälarregionens ställning som en av världens ledande kunskapsmiljöer gör också att regionen lockar utländska studenter och forskare. Hit söker sig studenter och forskare från alla världens hörn för kortare eller längre vistelser.

291 Sida 63 (114) Företagande i världsklass Motiv för en revidering Internationella jämförelser En viktig förutsättning för att behålla Stockholms konkurrenskraft ligger i förmågan att vara en attraktiv stad för företag att starta och utvecklas i. Globaliseringen bidrar till att företagen blir alltmer internationella och produktions och handelsstrukturer förändras på ett genomgripande sätt. Företagens investeringar, däribland FoUinvesteringar, blir alltmer internationellt rörliga och förläggs i allt större utsträckning till de regioner och länder som har bäst förutsättningar. Produktionskostnader är fortfarande en viktig faktor, men sällan den enda av betydelse. Inte minst kunskapsintensiv verksamhet förutsätter ofta en rad andra faktorer, såsom stabila spelregler och tillgång till personal med rätt kompetens. Det finns en rad internationella index som mäter företagsklimatet i olika städer, men få av dessa kan följas bakåt i tiden. Ett undantag är European Cities Monitor som mellan 1990 och 2011 kartlade hur företagsledare uppfattade olika europeiska städers företagsklimat. 17 Listan har under alla år toppats av London, Paris och Frankfurt. I den senaste studien från 2011, kom Stockholm på 13:e plats av 36 rankade städer. Stockholm har sedan 1990 successivt stärkt sin ställning. De fyra faktorer som företagen i denna studie värderar högst är närhet till marknad, tillgång på kvalificerad arbetskraft, god kvalitet på tele- och ITkommunikationer samt internationell tillgänglighet. Stockholm placerar sig högt när det gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft och tele- och IT-kommunikationer, medan tillgången på internationella flygförbindelser behöver bli bättre. Internationella rankinglistor är långtifrån en exakt vetenskap, men de visar att städer hela tiden jämförs med varandra. Många regioner konkurrerar med liknande förutsättningar och det är viktigt att ständigt arbeta med förbättringar för att vara en attraktiv etableringsort. Stockholm har en större näringslivsbredd än någon annan av Sveriges regioner nära 700 branscher finns representerade. Det diversifierade näringslivet minskar sårbarheten. Men fortfarande finns ett stort beroende av ett antal globala företag som Ericsson och Scania vilket gör oss sårbara om något av dessa företag fattar beslut om nedskärning av verksamheter i Stockholmsregionen. Ett exempel var när AstraZeneca 17 Undersökningarna genomfördes av Cushman & Wakefields, ett internationellt konsultföretag. För närvarande planeras inga nya European Cities Monitor

292 Sida 64 (114) beslutade att lägga ner FoU i Södertälje, vilket var ett hårt slag för Life Science-branschen och som kommer att få konsekvenser framöver. För att klara av den tilltagande globaliseringen är det avgörande att näringslivet har en hög omställningsförmåga och att nya näringar ständigt utvecklas och växer. Stockholm ligger främst i landet i utvecklingen mot en mer utpräglad tjänstedriven ekonomi. Styrkan finns särskilt inom kunskapsintensiva företagstjänster, kreativa näringar och finanssektorn. På senare år har särskilt den kreativa sektorn utvecklats starkt och bidrar till en tydlig internationell profilering av Stockholm, där bland annat ABBA-museum är ett bra exempel. Sedan tidigare fungerar Nobel som en stark attraktionskraft. Stockholm har ett antal stora digitala spelproducenter som skapar intressanta branschöverskridande samarbeten. Svensk spelutvecklingsindustri har nått stora internationella framgångar och omsätter idag miljarder. Stockholm ligger också i framkant i musik och lockar världsartister till inspelningsstudior i Stockholm. H&M är den tydligaste framgången inom modevärlden, men varumärken som bland andra J Lindeberg och Acne är etablerade utomlands. Även antalet restauranger och butiker har ökat och bidrar till en allt starkare besöksnäring. Millenniefilmerna har tjänat som en global budbärare av Stockholm och bidragit till ett stort antal besökare. Företagsklimatet i regionen Direktkontakten med företag sker oftast på lokal nivå. Företagens upplevelse av myndighetskontakten beror i hög grad på hur bemötandet och dialogen med kommunen fungerar. Sedan 2005 har Stockholms stad genomfört en serviceundersökning av hur företagare som har varit i kontakt med kommunen upplever myndighetsutövningen. Fem områden undersöks; Brandtillsyn, Bygglov, Markupplåtelser, Miljö- och hälsoskydd samt Serveringstillstånd. Inom dessa områden får företagen bedöma kommunens service utifrån sex olika servicefaktorer; bemötande, effektivitet, tillgänglighet, information, kompetens och rättssäkerhet. År 2013 var Stockholms företagare mest nöjda med brandtillsynen med ett Nöjd-Kund-Index -värde (NKI) på 79 följt av miljö- och hälsoskydd med 72. Utvecklingen av det sammanfattande NKI-måttet, som visar hur nöjda företagen totalt sett är med stadens myndighetsutövning, visar en positiv trend sedan Det sammanfattande NKI-måttet har stigit från 60 till 68 mellan 2005 och Det syns i följande diagram, där även utvecklingen för bemötande, rättsäkerhet och effektivitet framgår. Företagarna är mest nöjda med stadens bemötande. Rättsäkerheten får också ett högt index, medan företagarna är minst nöjda med effektiviteten. Effektiviteten har samtidigt genomgående störst betydelse för

293 Sida 65 (114) företagarnas helhetsbedömning av stadens service. I det fortsatta förbättringsarbetet bör därför effektivitetsaspekter såsom handläggningstider prioriteras högt. Nöjd-Kund-Index, (NKI) ), Stockholms stad Samlat NKI Bemötande Rättsäkerhet Effektivitet Stockholms stads servicemätning har vidgats och sedan 2007 ingår alla kommuner inom Stockholm Business Alliance, SBA. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför även motsvarande undersökning i Sveriges övriga kommuner. Det sker i nära samarbete med Stockholm Business Region för att de ska vara fullt jämförbara. I 2013-års mätning deltog sammanlagt 197 kommuner, varav 51 kommuner från SBA och 138 kommuner samt åtta gemensamma förvaltningar och förbund från SKL. Stockholms stad placerade sig på plats 23 av 51 kommuner inom SBA och på plats 86 av samtliga 197 deltagande. Regelbundna servicemätningar och jämförelser på kommunal nivå bidrar till att skapa mer effektiva rutiner. Genom att upphandla kommunal verksamhet som inte är strategiska ledningsfunktioner eller myndighetsfunktioner har Stockholms stad bidragit till en större marknad för nya företag. Under 2013 drevs 37 procent av stadens verksamhet i konkurrens. Korta planprocesser, snabb tillståndsgivning och tydliga regler vid upphandling är vidare helt avgörande för att Stockholmsregionen ska bli en mer konkurrenskraftig region för företagande. En mycket viktig fråga är även framkomligheten och tillgången på bostäder. Fler nya företag, men lågt entreprenörskap i ett EU-perspektiv Nystartade företag, framför allt inom tjänstesektorerna ses ofta som nyckeln till den framtida jobbtillväxten. I ett europeiskt perspektiv ligger företagandet i Stockholmsregionen på en lägre relativ nivå jämfört med flera viktiga konkurrerande regioner. OECD pekar bland annat på att ett av hindren för tillväxt och dynamik i regionen är den in-

294 Sida 66 (114) ternationellt sett låga graden av entreprenörskap. Det gäller såväl nyföretagande som andelen nya, snabbväxande företag. Andelen nystartade företag varierar med konjunkturen men har de senaste åren haft en i huvudsak positiv trend. Stockholms län har det högsta nyföretagandet i Sverige. Under år 2012 startades 34 procent av Sveriges nya företag i Stockholms län. År 2012 uppgick antalet nya företag i relation till befolkningen i ålder år till 11,5 företag per 1000 invånare i hela Sverige. Motsvarande andel i Stockholms län var 15,8 och i Stockholms stad startades 18,4 nya företag per 1000 invånare. Statistiken visar att nyföretagandet har ökat de senaste åren. Antal nystartade företag per 1000 invånare år (etableringsfrekvens) Stockholms stad Stockholms Malmö stad Göteborgs län stad Riket 2012 Källa: Tillväxtanalys Åtgärder för att öka företagandet Start-up Stockholm, ett samarbete mellan offentliga (bl.a. Stockholms stad) och privata aktörer i Stockholm, arbetar aktivt med att ge konkreta råd och stöd till dem som vill starta företag och de har en tydlig uppåtgående trend i efterfrågan på rådgivning. Antal personer som fått rådgivning Källa: Start-up Stockholm, Nyföretagarcentrum Stockholm Andelen kvinnor som startar företag behöver öka. Statistik från åren visar att det finns kvinnor i ledningen för cirka 4 av 10 nystartade företag. Studier visar att samhällets stöd till företagande 18 Tillväxtanalys Statistikdatabas

295 Sida 67 (114) fördelas ojämnt mellan kvinnor och män. 19 Kvinnor får en lägre andel av stödet än vad kvinnors andel av företagandet utgör. Kvinnor har också svårare att få kapital till sitt företagande, de lånar mindre och önskar i större utsträckning stöd i form av råd och utbildning. I en rapport från Entreprenörskapsforum 20 framgår att svenskar anser sig kunna identifiera affärsmöjligheter i större utsträckning än i andra jämförbara länder, men att svenskarna i hög grad tycker att de saknar kompetens för att driva företag samt uttrycker en rädsla för att misslyckas, vilket hindrar dem från att starta företag. Det understryker behovet av att informera och utbilda individer om vad företagande innebär för att öka motivationen att starta företag. Det viktigt att öka kunskapen om det egna företagandets möjligheter tidigt, redan i grundskolan. Tillväxtverkets analys över attityder till företagande från 2012 visar att 70 procent av alla unga personer i Stockholms län (18 30-år) kan tänka sig att starta företag, men att endast 33 procent skulle välja det i första hand. Samtidigt uppger 47 procent av de unga i Stockholms län att de inte vet vart de kan vända sig för att få information om att starta företag. Staden och övriga aktörer behöver samordna sin service bättre och tillhandahålla den på ett mera lättillgängligt sätt. Det är viktigt med en effektiv företagsservice, gärna som en one-stop-shop där företagen inte behöver leta efter rätt instans att vända sig till. Det finns redan idag stöd och hjälp att få för den som vill starta och driva företag. men denna service måste sökas hos många olika aktörer (t.ex. SBR, Nyföretagarcentrum, Almi, tillståndsgivande förvaltningar och myndigheter osv.). Den internationella marknadsföringen allt viktigare Den internationella marknadsföringen av Stockholmsregionen blir allt viktigare för den framtida utvecklingen. Globaliseringen tilltar och konkurrensen om lokalisering av nya företag och FoU ökar. En samlad positionering av Stockholmsregionen och paketering av Stockholms erbjudanden är viktig. Stockholm the Capital of Scandinavia innebär ett tydligt budskap om att Stockholm är den viktigaste marknaden i norra Europa. Internationella evenemang och kongresser är ett annat viktigt inslag i marknadsföringen av Stockholm. Inom SBA pågår ett arbete för att samordna och harmonisera olika kommuners insatser bättre så att företag som söker rådgivning och 19 Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företagsfrämjande systemet i Stockholms län. Rapport 2012:19, Länsstyrelsen i Stockholm 20 Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2013

296 Sida 68 (114) etableringsstöd alltid får en så komplett support som är möjligt. Gemensamma processer och kundanpassade arbetssätt förstärker regionens sammantagna attraktionskraft. Det är också viktigt med ett regionalt samarbete för att hitta lämpliga lokaler och ändamålsenlig mark för alla sorters verksamheter. Ett stort utbud av attraktiva tomter, lokaler och utbyggnadsmöjligheter i områden med olika lägesegenskaper är ett sätt för hela regionen att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft vid lokaliseringen av nya företag. I den regionala rollfördelningen är det Stockholms stads ansvar att ge plats åt företag som har ett särskilt stort behov av centrala lägen, ofta tjänsteföretag. För mer ytkrävande verksamheter krävs ett samarbete inom hela regionen, där andra kommuner kan erbjuda kommersiellt goda alternativ till de centrala täta delarna. Även inom Stockholms stad är det viktigt att arbeta för att sprida arbetsplatserna över staden, både för att avlasta de centrala delarna och för att bidra till en mer levande sammanhållen stad. Livskvalitet som attraktionskraft När företagen tillfrågas om vad som är viktigast vid en lokalisering värderas den regionala tillgången på kompetens högt. Det är samtidigt viktigt att inte förbise vad kompetensen värderar. Mjuka frågor i form av livskvalitet blir allt viktigare vid rekrytering av spetskompetens. Faktorer som trygghet och tillgång till attraktiva bostäder, bra förskolor och skolor, väl fungerande kollektivtrafik, god miljö och ett rikt kultur- och nöjesliv kan vara det som avgör var talangerna vill leva och i förlängningen företagens val av lokaliseringsort för sin verksamhet. Stockholm bör därför i ännu högre grad profileras internationellt som en stad med bra bostäder, god service, sund miljö och hög livskvalitet. Men också som en stad med stor öppenhet och tolerans för nya individer och idéer. Att livskvaliteten i Stockholm är god bekräftas i flera internationella index. Stockholm hamnar på sjunde plats av tjugofem städer i Monocles Quality of Life Survey 2013 som listar världens bästa städer att bo i. Stockholm har under flera år klättrat i placeringar. I Mercers index Quality of Living kom Stockholm år 2012 på 19:e plats av mer än 300 städer vad gäller livskvalitén i staden. Indexet mäter allt ifrån skola och sjukvård till infrastruktur och fritidsaktiviteter. Listan toppades av Wien, Zürich och Auckland.

297 Sida 69 (114) Företagande i världsklass Nuvarande vision Stockholm Mälarregionen har ett företagsklimat i världsklass som erbjuder en god jordmån för företag att starta och växa. Här finns allt från internationella storföretag inom högteknologiska branscher till små avknoppningsföretag inom tjänstesektorn. Den kreativa sektorn har utvecklats, där kultur, idrott och nöjen skapar arbetstillfällen, exportmöjligheter och tillväxt. Stockholm är världskänt för sitt rika och dynamiska kulturliv. Företagsklimatet grundas på enkla och tydliga regel- och skattesystem, som gör det enkelt och lönsamt att starta och driva företag. Stockholms stad har en låg kommunalskatt. Ett fullt utbyggt valfrihetssystem i staden med konkurrensutsatta verksamheter har skapat nya marknader och banat väg för nya och växande företag. Det finns en effektiv näringslivsservice över kommungränserna, som hjälper företag som vill växa eller etablera sig i regionen. Företagandet stöds också av en högklassig infrastruktur. I regionen finns ett välfungerande väg- och järnvägsnät, utbyggda flygplatser och hamnar, tillförlitliga system för energiförsörjning och en IT-infrastruktur i världsklass. I regionen finns också en god tillgång till arbetskraft till följd av framgångsrik matchning mellan utbildningsinriktningar och kompetensbehov och av en arbetskraftsinvandring. Stockholm är även norra Europas finansiella centrum med en stor finansiell sektor, som Förslag reviderad vision Stockholm har ett stort och brett utbud av framgångsrika företag. Här etableras också många nya företag allt från internationella storföretag och FoU-enheter till lokala småföretag. En nära samverkan mellan näringsliv och internationellt högklassig forskning gör Stockholm attraktivt för företag och talanger i alla branscher. Det finns en stor öppenhet och tolerans för nya idéer och individer. Förutsättningarna för företagande ligger på en internationellt sett hög nivå. Stockholm är världskänt för sitt aktiva entreprenörs- och innovatörsklimat. Företagsklimatet grundas på enkla och tydliga regel- avgiftsoch skattesystem, som gör det enkelt och lönsamt att starta och driva företag. Stockholm har en effektiv, tydlig och rättssäker hantering av frågor gentemot näringslivet. Här finns också en väl samordnad och effektiv näringslivsservice, som hjälper företag som vill växa eller etablera sig i regionen. Det har bidragit till en stark etablering av många småföretag, särskilt inom tjänste- och servicesektorn. Ett fullt utbyggt valfrihetssystem i staden med konkurrensutsatta verksamheter har skapat nya marknader och banat väg för nya och växande företag. Det är enkelt att växla mellan rollen

298 Sida 70 (114) skapar unika möjligheter till kapitalförsörjning för företag. Stockholm är den mest företagsvänliga staden i Sverige, nyföretagandet ligger på en internationellt hög nivå. som entreprenör och anställd, vilket underlättar skapandet av innovationsburna tillväxtföretag. Nya sektorer utvecklas kontinuerligt och Stockholm har en hög andel kvinnor som startar innovativa företag. Ett förändringsbenäget näringsliv skapar tillsammans med en god tillgång på riskvilligt kapital en unik jordmån för att stödja forskare, studenter, företagare och att utveckla sina idéer till nya produkter och tjänster och driva samhällsutvecklingen framåt. Stockholm är en stark besöks- och evenemangsstad och en självklar destination för konferenser, mässor och stora möten. Den kreativa sektorn har utvecklats och skapar arbetstillfällen och tillväxt. Företagandet stöds också av en tillgänglig bostadsmarknad och en högklassig infrastruktur. I regionen finns välfungerande väg- och järnvägsnät, flygplatser med direktförbindelser till hela världen, hamnar, tillförlitliga system för energiförsörjning och en IT-infrastruktur i världsklass. Den fysiska planeringen är flexibel så att olika etableringsbehov enkelt kan tillgodoses. Detta har bidragit till attraktiva och blandade stadsdelar.

299 Sida 71 (114) MÅNGSIDIG OCH UPPLEVELSERIK Levande stad Motiv för en revidering Behovet av bostäder Stockholm är en av de snabbast växande regionerna i Europa. Det finns en stor framtidstro och alltfler väljer att flytta till Stockholm samtidigt som befolkningen lever längre och fler barn föds. Det är en del av den tilltagande urbaniseringen och även ett mått på Stockholms attraktivitet. Befolkningsökningen har medfört många positiva möjligheter men också ett tydligt ökat tryck på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet har under de senaste decennierna inte haft samma utveckling som folkökningen, varken i staden eller i övriga kommuner i länet. Antal nya invånare per år samt antal nya inflyttningsklara lägenheter per år i Stockholms stad och i övriga länet Antal Folkökning i länet Folkökning i staden Övriga länet antal nya lägenheter Staden antal nya lägenheter Källa: Sweco och SCB. Länssiffra för år 2013 saknas Stadens totala folkökning under perioden var ca invånare. Samma period tillkom lägenheter. I hela länet (inkl. staden) tillkom lägenheter för nya invånare. Det är lätt att konstatera att bostadsbyggandet inte har ökat i takt med befolkningen, boendetätheten har under denna period ökat i hela staden, vilket tillsammans med en växande bostadskö och stigande bostadspriser indikerar en ökande bostadsbrist. Bostadskön hos Stockholms bostadsförmedling hade år 2013 drygt sökande, år 2004 var det ca De flesta i kön har redan någon form av ordnat boende och en tredjedel av personerna i bostads-

300 Sida 72 (114) kön ser den som en försäkring inför framtiden. Kötiden för att få en hyreslägenhet via bostadsförmedlingen är i genomsnitt mellan fem och åtta år även om detta varierar mycket kraftigt mellan områden. 21 Att köpa en genomsnittslägenhet i Stockholms län kostar kring 2,5 miljoner kronor. Motsvarande i centrala Stockholm är drygt 4 miljoner kronor. 22 Det är således dyrt alternativt tålamodsprövande att ordna ett boende i Stockholm. Ändå fortsätter inflyttningen. En intressant fråga är därför hur de som flyttar in till Stockholm löser sitt boende, vilket analyserats i en särskild studie 23. Av denna studie framgår att inflyttarna till Stockholm stad är unga och en stor andel är mellan år med en stark koncentration kring 25 års ålder, i synnerhet bland dem som flyttar in från övriga riket. Bland inflyttare från utlandet är åldersfördelningen något bredare med en högre andel barn och unga samt personer över 35 års ålder. Att det inrikes flyttnettot blir negativt för personer i trettioårsåldern och småbarn beror på en utflyttning till övriga länet av personer i familjebildande ålder. Inflyttade till staden per åldersgrupp åren Antal Flyttnetto utlandet Flyttnetto inrikes Källa: Sweco Var i staden man bosätter sig styrs delvis av var det tillkommer nya bostäder och varierar mycket över tid men generellt har innerstadsdelarna haft störst nettoinflyttning. Av en enkätundersökning som gjorts bland nyinflyttade i staden under senaste året och som redovisas i studien framgår att det är vanligast (ca 40 %) att nyinflyttade löser sitt 21 Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholms stad AB, köstatistik 22 Källa: Svensk Mäklarstatistik AB, hemsida 23 Rapport; Vart tar inflyttarna vägen? SWECO strategy Under denna period ökade stadens befolkning med 127 tusen invånare varav 56 tusen var positivt födelsenetto, 62 tusen positivt flyttnetto från utlandet och 9 tusen positivt inrikes flyttnetto.

301 Sida 73 (114) boende genom att köpa en bostad. 25 Här finns det en tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper där andelen bostadsrättsköpare ökar med åldern, vilket är rimligt med tanke på att de flesta behöver etablera sig på arbetsmarknaden för att kunna köpa bostad. Svar på frågan Hur bor du nu? till dem som flyttat till staden senaste året och skrivit sig här % Äger boendet själv eller med annan Hyr i första hand Hyr i andra hand Bor hos försäldrar, vänner alt. Inneboende Annat år år år Av dem som uppger att de hyr i första hand har ungefär hälften fått sin lägenhet via en bostadsförmedling (kommunal eller annan). Övriga har fått sitt boende i huvudsak genom byte av lägenhet, via arbetsgivaren eller genom en direkt kontakt med hyresvärden. De som uppger att de hyr i andra hand har i huvudsak skaffat sitt boende via annons eller personliga kontakter. Av dem som bor i andra hand, vilka i huvudsak är yngre personer, uppger cirka två av tre svarande att de har ett kontrakt som är kortare än ett år eller är helt utan kontrakt. I åldersgruppen år uppger vidare 44 procent att de bott på flera ställen under sin tid i staden. Att komma som ung till staden, vilket de flesta gör, är således en stor utmaning. Av enkäten framgår vidare att familj och arbete är de absolut viktigaste skälen till att flytta till Stockholm. Vilket som väger tyngst varierar något med ålder och om man bott tidigare i staden. Att bygga fler bostäder är nödvändigt för att människor ska fortsätta söka sig till Stockholm. Hela regionen behöver ta ansvar för att det finns bostäder för de nya stockholmarna. Staden har för sin del reviderat upp sitt mål för bostadsbyggandet till nya bostäder till år 25 Uppgifterna i enkäten stämmer väl med en analys som gjorts av statistik från kommunens invånardatabas (KID). Enligt denna har under den senaste femårsperioden omkring 40 procent av inflyttarna folkbokförts på en bostadsrätt. Efter fem år har den andelen ökat till nästan 50 procent.

302 Sida 74 (114) I övriga kommuner i länet planeras för drygt nya bostäder perioden Det är av mycket stor vikt att dessa planer också genomförs. Med tanke på att det idag finns cirka bostäder i Stockholms stad är det en omfattande utbyggnad. Stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och trafikkontoret har därför gemensamt utrett potentialen för antalet bostäder som är möjliga att bygga i Stockholm - Bostadspotential i Stockholm. Resultatet visar att det finns en potential på omkring nya bostäder i Stockholms stad med nuvarande restriktioner för bebyggelse. Den överenskommelse om en utbyggd tunnelbana som gjordes i Stockholm hösten 2013 har också skapat goda förutsättningar för att kunna bygga fler bostäder. De planerade nya bostäderna innebär en omfattande förtätning av i första hand innerstaden och dess närliggande områden (centrala stadens utvidgning) samt också vissa tyngdpunkter, till exempel i Farsta, Älvsjö, Brommaplan och Kista. Denna förtätning kan göras dels genom kompletteringsbebyggelse dels genom en mera omfattande stadsomvandling. En förtätning skapar större möjligheter till stadskvaliteter med bättre utbud av butiker, restauranger och kulturverksamheter liksom närhet till kollektiv spårtrafik och grönområden. I ett underlag för bedömning av aktualiteten för Översiktsplan för Stockholm 27 redovisas utmaningar, fokusområden och stadsutvecklingsstrategier för framtidens stadsbyggande. I denna rapport görs bedömningen att den nuvarande översiktsplanen, Promenadstaden, i huvudsak är aktuell men att vissa förtydliganden behövs. Det gäller bland annat inriktningen för den centrala stadens utvidgning och genomförandefrågor och prioriteringar. Till exempel bör staden stärka hållbarhetsperspektiven samt ytterligare utveckla strategierna för planering och ekonomi. Staden kan även behöva vara beredd att ta en aktiv roll för att få igång bostadsbyggandet i prioriterade områden i ytterstaden. En förtätning behöver göras så att den bidrar till bättre förutsättningar för kollektivtrafik, service, kultur, handel och attraktiva stadsmiljöer och grönområden. När staden ökar takten i bostadsbyggandet kommer det att innebära att stadsmiljöerna i delar av staden förändras och förtätas i olika utsträckning. Det kommer att kräva en löpande och strukturerad dialog med Stockholmarna om varför det byggs och hur det bäst bör göras för att skapa en god stadsmiljö och en hållbar stadsutveckling. Det behöver göras i samordning med ett allt effektivare arbete med planprocessen. 26 Bostadsbyggnadsplaner, Demografisk rapport 2013:08, SCB och TMR 27 Källa: Fokus Promenadstaden, Uppföljning av Översiktsplan för Stockholm, december 2013.

303 Sida 75 (114) Här har särskilda satsningar gjorts i staden och NKI-måttet (Nöjd Kund Index), som visar hur nöjda företagen är med kommunal myndighetsutövning inom bland annat planfrågor, har förbättrats även om det finns potential för ytterligare utveckling. Utbudet av bostäder I visionen skrivs om utbudet av bostäder avseende upplåtelseformer, storlek och standard. Den stora förändringen det senaste decenniet är att andelen hyresrätter har minskat i stadens samtliga stadsdelsområden under 2000-talet, andelen för hela staden var 66 procent år 2000 och 45 procent år Andel hyresrätter i olika delar av staden 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Söderort Västerort Innerstaden Hela staden Källa: Områdesdatabasen Av de cirka lägenheter som har byggts under perioden har tre av fyra lägenheter tillkommit under de senaste tio åren. Av stadens ökade bostadsbestånd byggdes 22 procent i västerort, 37 procent i söderort och 41 procent i innerstaden under denna period. Fördelningen av befolkningsökningen hade ett liknande mönster, även om andelen byggda lägenheter i västerort var något mindre än befolkningsandelen medan innerstaden haft det omvända läget.

304 Sida 76 (114) Andel av stadens befolkning år 1992 Andel av stadens befolkning år 2012 Andel av nya lägenheter Västerort 26 % 25 % 22 % Innerstad 37 % 37 % 41 % Söderort 37 % 38 % 37 % Det har tillkommit få ägarlägenheter som nämns i den nuvarande visionen. Det är en ägandeform där man, till skillnad från bostadsrätter, är direkt ägare till en avgränsad del av en byggnad. Andelen småhus har minskat något totalt sett till följd av ett relativt lågt byggande av hustypen. Cirka hus har byggts under det senaste decenniet. Antal nya småhus per stadsdel Hässelby Vällingby 351 Bromma 330 Spånga-Tensta 325 Skarpnäck 308 Älvsjö 242 Farsta 158 Enskede-Årsta-Vantör 127 Hägersten- Liljeholmen 54 Innerstaden 50 Rinkeby-Kista 41 Ett område där bristen på bostäder särskilt diskuterats är studentbostäder. Under perioden har cirka studentbostäder färdigställts i staden, varav drygt under perioden Staden har tagit initiativ för att få igång byggandet av ytterligare studentbostäder. Antal färdigställda studentbostäder år samt prognos År Antal Ca Ca Vidare har över tid andelen mindre lägenheter minskat i förhållande till det totala bostadsbeståndet. År 1950 var tre av fyra lägenheter i staden en- eller tvårummare medan motsvarande siffra idag är drygt hälften av alla lägenheter. Andelen små lägenheter är störst i innerstaden medan större lägenheter dominerar i stadens yttre områden. Större lägenheter kan upplevas som en bättre boendekvalitet med mer utrymme,

305 Sida 77 (114) men det ger också svårigheter för de som efterfrågar en mindre bostad, till exempel studenter och små hushåll. Ensamhushållens andel anses vara hög i Stockholm. De har ökat kraftigt under de senaste decennierna och uppskattats till över 50 procent i Stockholmsregionen. 28 Att bygga flera mindre lägenheter skulle kunna vara ett sätt att minska invånarnas boendekostnad och skapa fler bostäder. Staden som det offentliga rummet I visionen omtalas stadens unika miljöer och attraktivitet. Det understryks av att drygt fyra av fem Stockholmare anser att stadens stadsmiljö är fin att bo och leva i enligt stadens medborgarundersökningar. Andelen som uppger att påstående Stockholm erbjuder en stadsmiljö som är fin att bo och leva i stämmer helt eller ganska bra % Källa: Medborgarundersökningarna Det är många faktorer som bidrar till att skapa Stockholms attraktivitet. Gator, torg, kajer, stränder, parker, naturmark, gång- och cykelvägar är alla delar av vad som kan kallas det offentliga rummet. Stockholm har genom goda naturliga förutsättningar och god planering många attraktiva offentliga rum. När staden nu utvecklas och Stockholmarna blir många fler så kommer kraven och förväntningarna på de offentliga rummen att öka. De offentliga rummen ska fortsätta utvecklas så att det både löser behovet av transporter av människor och gods, ger plats för fler bostäder samtidigt som de offentliga rummen blir attraktiva platser att vistas, mötas, gå och cykla i, varje dag och under dygnets alla timmar. Med stor omsorg om funktion och innehåll i offentliga rum ökar stadens attraktionsvärde. Stockholmarna ska uppleva staden som rolig, vacker, ren, och trygg. Vid sidan av det goda boendet och den goda framkomligheten ska stadens invånare och besökare även i framtiden kunna promenera och njuta av stadens sammanhängande fantastiska stråk längs gator, vatten, torg, parker och ut till naturen. 28 Källa: Framtidsutredningen, Stockholms stad 2013

306 Sida 78 (114) Stockholm anses vara en vacker stad med en stor andel blå och gröna ytor i stadens alla delar. Stockholms stad började redan i mitten på 1980-talet att bygga på tidigare industri- eller järnvägsmark och har sedan slutet på 1990-talet haft en medveten inriktning att förtäta och återanvända redan exploaterad mark. När det gäller tillgång till grönområden är det viktigt att det sker ett aktivt arbete i utvecklingen av staden med att behålla stadens gröna karaktär och stora tillgång till grönytor. En analys gjord i staden baserad på sociotopkartan och befolkningsstatistik från 2009 år visar att 90 procent av stockholmarna når en grön oas inom 300 meter. En blandning av bostäder och arbetsplatser I Stockholms stad finns merparten av alla arbetsplatser i innerstaden. Under perioden (år 2003 började sysselsättningen återhämta sig efter IT-krisen) har antalet arbetsplatser ökat med 24 procent i innerstaden och 13 procent i ytterstaden, dvs. en betydligt starkare ökning i innerstaden. Av den befolkning som förvärvsarbetar i staden (dagbefolkning) har två tredjedelar sina arbetsplatser i innerstaden. Det kan jämföras med dem som är bosatta (nattbefolkning) i innerstaden som är ca 39 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Andel arbetsplatser (sysselsatt dagbefolkning) resp. boende i stadens olika delar år 2012 (i ålder år) Innerstaden Västerort Söderort Arbetsplatser 65% 15% 20% Boende 39% 24% 37% Källa: Områdesdatabasen 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tydligt är också att detta mönster har förstärkts de senaste två decennierna i söderort och i innerstaden. I innerstaden har antalet arbetsplatser ökat mer än befolkningen och i söderort har utvecklingen varit den motsatta.

307 Sida 79 (114) Ökning av befolkning och arbetsplatser i olika delar av staden Folkökning Ökat antal arbetsplatser Innerstaden 34 % 40 % Västerort 27 % 32 % Söderort 30 % 22 % Om man fördjupar denna analys för de södra och västra stadsdelarna framgår att västerorts goda utveckling i stor utsträckning beror på utvecklingen i Kista. Under de senaste två decennierna har antalet arbetsplatser nästan fördubblats i Kista. Sämst utveckling i södra och västra staden har Hässelby-Vällingby, Skärholmen och Älvsjö haft. Antal arbetsplatser i stadsdelar i södra och västra staden år 1992 och Källa: Områdesdatabasen Bryter man ner statistiken ytterligare framgår att år 2011 domineras 27 av 132 stadsdelar i staden av arbetsplatser. Dessa finns framför allt på Norrmalm och Östermalm med mycket kontorsfastigheter samt i utpräglade arbetsplatsområden i ytterstaden. Antalet har legat relativt stabilt sedan Under 00-talet har dock närmare 900 bostäder tillkommit i City, ca hälften genom nybyggnad. Nyproduktionen i utvecklingsområdena har bidragit till en större blandning mellan bostäder och arbetsplatser i Årstadal-Liljeholmen, Hammarby sjöstad och Nordvästra Kungsholmen. De nya utvecklingsområdena och i då i synnerhet Hammarby sjöstad har också varit viktiga som goda förebilder och test- och utvecklingsmiljöer ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Staden har tagit initiativ för att utveckla Söderort avseende bättre tvärförbindelser och fler arbetsplatser för att minska behovet av långa resor

308 Sida 80 (114) och främja utvecklingen ur ett lokalt perspektiv med en ökad delaktighet bland de boende, förbättrad service i och kring lokala centrum, lokal kultur och fler mötesplatser. Staden strävar efter att fortsätta utveckla sina insatser för att öka attraktiviteten i Söderort. Ett levande Stockholm i stadens alla områden Ovanstående redovisning visar att stadens tyngdpunkt in mot innerstaden avseende arbetsplatser och bostäder har ökat de senaste decennierna. Skillnader mellan invånarnas inkomster, utbildning och sysselsättning i olika områden har också ökat (se avsnittet En stad av mångfald - En sammanhållen stad). En av stadens största utmaningar är att skapa ett levande och attraktivt Stockholm i stadens alla områden. För det behövs en ökad blandning av arbetsplatser, service och bostäder och en väl fungerande kollektivtrafik i hela staden. Det är av största vikt att staden har ett fortsatt planeringsperspektiv som strävar mot att innerstaden utvidgas över vattnet samtidigt som det skapas flera tyngdpunkter utanför innerstaden och stadens olika delar kopplas samman. Det är även viktigt ur ett klimat- och energiperspektiv, exempelvis i samplaneringen av byggande av bostäder/arbetsplatser och kollektivtrafik. Här kommer överenskommelsen om en utbyggd tunnelbana att ha stor betydelse (se mer i Ett välfungerande transportsystem). I de dialoger som förts med externa grupper 29 i samband med framtagandet av en reviderad vision har många framhållit att man anser att det finns en skillnad i service och utbud mellan stadens olika delar. Det finns en stor samstämmighet om att Stockholm bör värna de kvaliteter som finns idag med en levande stad även utanför den centrala staden, med större utbud av allt, mer flexibla boendeformer, bättre cykelvägar och kollektivtrafik, olika typer av företag inom olika branscher, bättre matchning mellan utbildning och näringsliv, fler mötesplatser, ökad sammanhållning och bättre skolor. Staden har varit stark i utvecklingen av ekologiskt hållbara stadsdelar med Hammarby sjöstad som det främsta exemplet. Staden bör även utveckla praktiska och konkreta arbetssätt för att stärka den sociala hållbarheten i stadens olika delar. Åtgärder behöver genomföras med en helhetssyn utifrån olika perspektiv avseende byggande, mångfald, arbetsmarknad, transporter, service, handel och miljö. Områden utanför den centrala staden behöver bättre förutsättningar att utveckla attraktiva stadskvaliteter med ett bra utbud av service, kultur, omsorg och handel. En viktig del är att kunna erbjuda bra och trygga skolor i 29 Fokusgrupper, ett representativt urval av stockholmarna, se närmare beskrivning i ärendets inledning

309 Sida 81 (114) hela Stockholm. Bostäder med olika former av upplåtelse och storlekar behöver blandas mera för att utveckla stadsmiljöer och stärka sammanhållningen. Stadens arbete med att skapa förutsättningar för fler arbetsplatser, bland annat i Söderortsvisionen och i Järvalyftet, är andra bra exempel. Men dessa bör inte endast ha en projektstatus. Detta sätt att arbeta strategiskt och gränsöverskridande i staden bör vara en utgångspunkt i och genomsyra arbetet med stadsutvecklingen i stort. Den höga investeringsnivån kommer att innebära påfrestningar på stadens ekonomi som kan leda till svåra avvägningar mellan olika intressen. För att inte stadens samlade skuldbörda ska riskera att bli så stor att kostnaderna för lånen inverkar negativt på stadens goda ekonomi behöver staden fortsätta att arbeta med sina tydliga strategier för investeringar och finansiering.

310 Sida 82 (114) Levande stad Nuvarande vision En En mångfald av attraktiva stadsmiljöer Stockholm är en av världens vackraste storstäder med en unik kombination av storstadens puls och naturens lugn. Här finns en mångfald av attraktiva stadsmiljöer med egna identiteter, som skapar möjligheter för stockholmarna att välja vilken del av staden som passar ens egen livssituation och livsstil. Stockholm har lyckats med konststycket att bevara sina ovärderliga historiska kvaliteter i stadsmiljön, samtidigt som staden har fortsatt att växa. Nya täta, miljövänliga och varierade stadsmiljöer har vuxit fram med en blandning av bostäder och verksamheter och olika boende- och upplåtelseformer. Tillväxten har skett i kransen runt innerstaden med utbyggnaden av Nordvästra Kungsholmen, Årstadal Liljeholmen, Hammarby Sjöstad och Värtan Frihamnen. Nya stadsmiljöer har också vuxit fram i Stockholms möte med sina grannar. Staden är tätare och närmare. I mötet med Solna har området runt Karolinska Norra Station utvecklats till levande vetenskapsstad och i mötet med Sundbyberg har Annedal formats till en attraktiv stadsmiljö. Även på gränsen mellan Stockholm och Huddinge i Kungens Kurva Skärholmen och mellan Stockholm och Nacka i Henriksdal Danvikslösen har nya spännande stadsmiljöer vuxit fram. Vid sidan av dessa utbyggnader har Stockholms befintliga stadsmiljöer Förslag till reviderad vision Stockholm är en av världens vackraste städer med en unik kombination av storstadspuls och närhet till natur och vatten. Här finns en mångfald av attraktiva stadsmiljöer och ett brett utbud av bostäder. Nya hållbara stadsmiljöer har vuxit fram i hela staden med en blandning av bostäder och verksamheter. Staden och regionen är tätare, mer funktionsblandad och sammanhållen. Förtätningen har skett utifrån en tydlig strategi som inkluderar komplettering, förnyelse och omvandling där viktiga grönområden sparats. I alla delar av staden finns levande gatumiljöer med spännande arkitektur, nya och upprustade kajområden, torg och parker där stockholmarna gärna vistas samt goda förutsättningar för service, handel och kulturutbud. City har förnyats med fler bostäder som skapar en levande miljö under dygnets alla timmar. Den centrala staden har vuxit över vattnet med en hög kvalitet på bebyggelsen och de offentliga miljöerna. Stadens tyngdpunkter utanför den centrala staden har omvandlats från gles bebyggelse till täta och attraktiva stadsmiljöer med en blandning av bostäder, parker, verksamheter och service. Genom bättre kollektivtrafik och förtätning har områden som tidigare varit avskilda från varandra knutits samman. I Stockholms möte med grannkommunerna har nya stadsmiljöer vuxit fram, vilket gjort regionen mer sammanhållen. Särskilda satsningar har gjorts på att

311 Sida 83 (114) berikats med kompletteringar av olika slag. I innerstaden har city förnyats med nya bostäder som skapar en levande miljö under dygnets alla timmar. I ytterstaden har stadsdelar såsom Farsta, Älvsjö, Sätra och Vällingby utvecklats med nya arbetsplatser och bostäder. Järva och Vantör har byggt vidare på sina mångkulturella värden och spännande arbetsplatser har tillkommit inom språk, teknik och kultur. Stockholm är också berömd för sina många nya högklassiga byggnader och för att ha tillvaratagit landskapet och de naturliga förutsättningarna på ett nydanande sätt. Stockholms parker är vackra och trygga. Såväl det nya stadsbiblioteket vid Odenplan som den nya Slussen har vunnit internationella priser för sin spännande arkitektur. Stadsbilden har även förstärkts med nya höga hus i strategiska lägen. Exempelvis markerar nya höga byggnader i Frihamnen och Liljeholmen nya entréer till Stockholm. effektivisera byggnadsprocesser och på att bygga mindre bostäder för att underlätta för ungdomar och studenter att komma in på bostadsmarknaden. Stockholm är berömt för sina många nya högklassiga byggnader och för att ha tillvaratagit landskapet och de naturliga förutsättningarna på ett nydanande sätt. Vattenrummet, topografin och parkerna är en integrerad del i stadens liv. Stadens ovärderliga historiska kvaliteter blandas med nya miljöer och stadsbilden har förstärkts med arkitektoniskt nyskapande hus i strategiska lägen. I de flesta stadsdelarna har antalet arbetsplatser ökat. I Kista Science City och i de nya stadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Söderstaden och Hagastaden blandas kunskapsföretag, tjänsteföretag och boende med en god tillgång till kultur, nöjen och mötesplatser. Gemensamt för alla stadsmiljöer är att de är rena, snygga och trygga. Genom en nära samverkan mellan staden, fastighetsägare, företagare, boende och polis har en storsatsning gjorts på att städa, bygga bort otrygga miljöer, lysa upp staden och på fler poliser. Stockholm är världens renaste och tryggaste huvudstad. Stort och brett utbud av bostäder Stockholm Mälarregionen har utvecklats till en integrerad arbets-

312 Sida 84 (114) och bostadsmarknad. I regionen finns en mångfald av bostäder och goda möjligheter att snabbt transportera sig mellan arbete och bostad. I Stockholms stad finns till följd av en omfattande bostadsproduktion ett stort och brett utbud av bostäder i olika boende- och upplåtelseformer, storlekar och standard. Det finns allt från små till stora lägenheter, från hyres- och bostadsrätter till villor och radhus. Särskilda satsningar har gjorts på att bygga bostäder med enklare standard och med lägre boendekostnader för att underlätta för att ungdomar och studenter att komma in på bostadsmarknaden. Det breda utbudet av olika typer av bostäder gör att det går att göra bostadskarriär i hela staden. Det ökade och varierade bostadsbyggandet har bland annat möjliggjorts genom förenklingar av planprocessen och en bättre samordning mellan nationella regelverk. Ägarlägenheter är ett uppskattat inslag och har bidragit till att fler kan påverka sin boende- och livssituation. Bostäderna är byggda med hög kvalitet och med moderna, miljöanpassade och energieffektiva material. Bostäderna ligger blandade med arbetsplatser för att skapa en trygg och säker miljö som är levande under dygnets alla timmar. Från En sammanhållen stad I alla stadsdelar finns en blandning av bostäder, verksamheter, kultur och service och av olika boendeoch upplåtelseformer. Det gäller

313 Sida 85 (114) inte minst city, som har kompletterats med bostäder och stadsdelarna på Järva och i Söderort, som har berikats med nya radhus, villor och bostadsrätter. Det är nära till attraktiva grönområden och till stadens vatten. Från En enastående stad på vattnet Det växer också fram nya attraktiva boenden i anslutning till Stockholms vatten. Nya former av spännande sjöstäder har byggts vid Ulvsundasjön och över järnvägsspåren längs vattnet från Tegelbacken mot Karlberg.

314 Sida 86 (114) Ett välfungerande transportsystem Motiv för en revidering Ett välfungerande transportsystem är avgörande för ett välfungerande samhälle. I Stockholm pågår och planeras just nu en rad stora infrastrukturinvesteringar som kommer att få en avgörande betydelse för regionens framkomlighet på sikt. Några av de viktigaste investeringarna beskrivs översiktligt i detta avsnitt. Många av dessa investeringar är storskaliga och det tar lång tid innan de är på plats. Fram till dess är det angeläget att avlasta transportsystemet genom trimningsåtgärder och ett effektivare utnyttjande av systemet. Det finns idag en bred samsyn inom regionen om åtgärdsbehoven. Huvudprincipen för Stockholms stad är att transportsystemet ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund. Då kan tillgängligheten i den växande regionen bli bättre, samtidigt som klimatpåverkan begränsas. Stockholmare vill bo nära kollektivtrafik, helst spårbunden, och kunna nå sina arbetsplatser inom rimlig tid. Bostäder i kollektivtrafiknära lägen och i täta strukturer minskar behovet av resor med egen bil och underlättar samordnade varuleveranser. Tunnelbaneutbyggnaden och andra strategiska infrastrukturprojekt Den beslutade utbyggnaden av tunnelbanenätet i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling är i detta sammanhang central och en förutsättning för att kunna bygga det stora antalet bostäder som behövs i regionen. Överenskommelsen innebär nitton nya kilometer tunnelbana och nio nya stationer vilket möjliggör byggandet av bostäder i Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla. 30 Tunnelbanans Blå linje förlängs från Kungsträdgården till Nacka, genom en sträckning över östra Södermalm med en gren som fort-sätter till Gullmarsplan och vidare till Hagsätra. Dessa sträckningar beräknas vara klar år 2025 och innebär att kapaciteten över Saltsjön ökar med 50 procent. I nordväst byggs tunnelbanan ut från Akalla till Barkarby station, vilket beräknas vara färdigställt år Dessutom byggs en ny linje från Odenplan till Hagastaden och Arenastaden som beräknas vara färdig år Det pågående arbetet med Citybanan möjliggör samtidigt en kapacitetsförstärkning för pendeltågen. När Citybanan är klar år 2017 får pendeltågen egna spår i en sex kilometer lång tunnel. Övrig tågtrafik fortsätter på de nuvarande spåren. Med detta fördubblas spårkapaciteten i Stockholm och alla tåg kan gå tätare och punktligare. 30 Staten tillsammans med Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka, Solna och Järfälla står bakom överenskommelsen.

315 Sida 87 (114) Tvärbanan byggs också succesivt ut. Idag går den mellan Sickla udde, Alvik och Solna centrum och under 2014 kommer den att förlängas till Solna station. Samtidigt påbörjas arbetet med att förlänga tvärbanan till Sickla, där man kan byta till Nacka/Värmdö-bussar och Saltsjöbanan. Tvärbanan ska även byggas ut mot Kista och Helenelund, vilket beräknas vara färdigt år Parallellt med utbyggnaden av kollektivtrafiken kommer vägkapaciteten att förstärkas. Förbifart Stockholm är ett nyckelobjekt för att öka kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet för bil- och busstrafik liksom för näringslivets transporter. Förbifarten bedöms minska trängseln på infartslederna och hålla samman de norra och södra länsdelarna samtidigt som regioncentrum avlastas. Bygget beräknas ta 10 år, med byggstart under sommaren I nationella transportplanen för anslås även två miljarder för en Östlig förbindelse med syfta att bygga ihop motorvägsringen runt Stockholm. Ett annat viktigt projekt som håller på att färdigställas är Norra länken som sträcker sig mellan Tomteboda och Värtan och blir totalt 5 km lång, varav 4 km i tunnel. Norra länken behövs för att kunna bygga Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. Under vintern 2014/2015 ska tunnlarna mellan Norrtull respektive Frescati och Värtan öppnas för trafik. År 2019 beräknas Norra Länken vara helt klar. Utvecklingen i Stockholmstrafiken Resandeströmmarna ökar i takt med att befolkningen ökar. Trafikkontorets årliga mätningar av dygnstrafikflödet visar att antalet fordonspassager mot regioncentrum succesivt ökade mellan år 1990 och 2006, men att utvecklingen därefter har planat ut. Detta kan tyckas förvånande mot bakgrund av att befolkningen i länet har ökat kraftigt, men kan förklaras av att hälften av länets befolkningsökning skett i Stockholm, Solna och Sundbyberg som ligger innanför Regioncentrumsnittet, där kollektivtrafikresandet är högt och förutsättningar för att cykla är bättre. I diagrammet nedan är det också tydligt att biltrafiken in mot innerstaden minskat i och med införandet av trängselskatten. Beräkningar visar att biltrafiken varaktigt minskat med drygt 20 procent. Trafiken över innerstadssnittet har redovisats under många år, medan trängselskattesnittet tillkom i samband med försöket med trängselskatt Förutom smärre skillnader i placeringen av räknepunkterna utgörs siffrorna för trängselskattesnittet av trafik mellan kl , medan siffror för innerstadssnittet avser trafiken över hela dygnet.

316 Sida 88 (114) Vardagsmedeldygn i oktober för regioncentrum-, innerstadssnittet och trängselskattesnittet, antal motorfordon Regioncentrum(dygn) Trängselskatt(06-19) Innerstad(dygn) Källa: Trafikkontoret I enlighet med Stockholmsförhandlingens förslag har riksdagen beslutat att från och med januari 2016 höja trängselavgifterna i högtrafik och att utvidga skattezonen till att omfatta även byggandet av Essingeleden. Idag finansierar trängselskatten bland annat Förbifart Stockholm. Denna finansiering kvarstår, och de höjda och bredare intäkter som överenskommelsen innebär, kommer även att bidra till finansieringen av tunnelbanans utbyggnad. Kollektivtrafikandelen i de centrala delarna av regionen har samtidigt ökat kraftigt de senaste 10 åren och fortsätter att öka. Det finns ett antal kritiska passager som är extra viktiga att följa. Dels handlar det om resandet in till regioncentrum (Stockholm, Solna och Sundbybergs kommuner) och till innerstaden (tullsnittet), dels om resor över Saltsjö- Mälarsnittet. I nedanstående tabell visas kollektivtrafikandelen (andelen kollektivresor av alla motoriserade resor) över dessa tre snitt under perioden Kollektivtrafikandel över tre snitt Tullsnittet 61 % 64 % 66 % 66 % 66 % 67 % 69 % 70 % Saltsjö-Mälarsnittet 55 % 57 % 57 % 61 % 58 % 58 % 58 % 60 % Regioncentrum 30 % 31 % 31 % 32 % 31 % 33 % 33 % 36 % Källa: SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR)

317 Sida 89 (114) Som framgår av tabellen ovan har kollektivtrafikandelen över alla tre snitten ökat väsentligt. Särskilt under rusningstrafiken har kollektivtrafikandelen mot innerstaden ökat kraftigt. Av diagrammet nedan framgår att 80 procent av alla motoriserade resor in mot innerstaden under maxtimmen (ca kl. 8-9) sker med kollektivtrafiken. Kollektivtrafikandelen, samtliga innerstadssnitt max-4kvart % Källa ATR; MTS, Trafikkontorets slangräkningar Anm: Max-4kvart: Sekvens av fyra på varandra hela kvartar med flest resande 1993 Kollektivtrafik, cykel och gång prioriteras Stockholms stad har beslutat att prioritera framkomligheten för framförallt kapacitetsstarka färdmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Resvaneundersökningen visar att dessa tre färdmedel står för drygt 70 procent av samtliga resor till och från samt inom Stockholms stad på vardagar i högtrafik. Värt att notera är att en fjärdedel av samtliga resor idag görs till fots. Ytterligare en dryg fjärdedel av resorna görs med bil/mc. Kollektivtrafiken har den största andelen med cirka 40 procent och 7 procent av resorna görs med cykel. Färdmedelsfördelning för samtliga resor till/från/inom Stockholms stad på vardagar med start mellan kl. 7-9 och kl % 7% 39% 28% 1% Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil/Mc/moped Annat Källa: Delresor Resvaneundersökningen Sverige 2011, Trafikanalys

318 Sida 90 (114) Antalet cyklister fortsätter att öka. Det gäller vid samtliga de snitt där antalet cyklister mäts. Ökningen har varit stark över samtliga snitt det senaste decenniet. Resultatet för 2012 (63 620) ligger dessutom en bra bit över snittet för de fem senaste åren (56 308). Utvecklingen av antalet cykel- och mopedpassager över Innerstadssnittet, Saltsjö-Mälarsnittet och Citysnittet Innerstadsnittet Citysnittet med Barnshusbron och St:eriksbron Saltsjö- /Mälarsnittet Citysnittet För att utveckla cykelvägnätet har Stockholms stad tagit fram en ny cykelplan som antogs av kommunfullmäktige i februari Den omfattar en rad åtgärder för att anlägga fler cykelbanor och cykelfält, att bygga cykelpendlingsstråk för att underlätta cykelpendlingen, samt att öka servicen genom att bygga fler cykelparkeringar, ändra prioriteringen av trafiksignaler och förbättra drift och underhåll. Det finns även en regional cykelplan som Stockholms läns landsting tagit fram. I den finns ett mål att öka cykelresornas andel av samtliga resor från dagens 5 procent till 20 procent år För att åstadkomma detta behövs många olika typer av åtgärder, med fokus på cykelstråk för regional arbetspendling. Ett sammanhängande cykelvägnät för arbetspendling på ca 850 km föreslås. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Framkomlighetsstrategin Att många vill leva och bo i Stockholm är välkommet - men det gäller att planera för framtiden redan nu. Vi blir fler, men gatorna blir inte 31 Mätningarna utförs under maj och första hälften av juni. Eftersom cyklisterna räknas endast en gång per mätplats och år kan variationer till en del bero på väderleken. Vid jämförelser över tiden används därför ett medelvärde för de fem senaste åren, det så kallade 5-årsmedelvärdet.

319 Sida 91 (114) bredare än de är idag. Just nu pågår en historiskt stor utbyggnad av Stockholms transportsystem. Här återfinns Citybanan, Förbifart Stockholm, förlängningar av tunnelbanan och tvärbanan, som beskrivits ovan. Detta är en bra grundförutsättning för ett välfungerande transportsystem, men utbyggnaden måste kombineras med att vi blir bättre på att använda den befintliga infrastrukturen genom en ökad användning av kapacitetsstarka transportmedel. Det går inte att bygga så mycket vägar och gator att alla kan åka bil och samtidigt behålla och utveckla en god livsmiljö i staden. Framkomlighetsstrategin visar hur Stockholm kan klara det ökade resandet genom att göra avvägningar och prioritera i det utrymme som finns. Trafikplaneringen ska optimera användningen av befintlig infrastruktur, tillhandahålla alternativa resval och styra efterfrågan mot hållbara lösningar. Ungefärlig restid ska kunna beräknas, oavsett färdsätt. Det finns en stor potential för att snabbare utveckla system för dynamisk trafikledning, bland annat med hjälp av modern informationsteknik. Samarbete över organisationsgränser mellan trafikhuvudmän för att styra och planera trafiken såväl till vardags som vid extraordinära händelser är centralt. Kapacitetsstarka färdmedel ska prioriteras, det vill säga kollektivgång- och cykeltrafik, genom fler reserverade körfält. Kringfartsleder som Förbifarten ska leda bort stora trafikströmmar från innerstaden. Det är också viktigt att planera för näringslivets transporter och att identifiera platser som är lämpliga för godshantering. Stockholms län är Sveriges största konsumtionsmarknad, men här finns också en betydande tillverkning. För god tillgänglighet och begränsning av utsläpp av klimatgaser är det av stor betydelse att regionen har effektiva och väl belägna terminaler, hamnar och flygplatser. Stockholm som sjöfartsstad Jämfört med många andra europeiska regioner är sjöfarten i Stockholmsregionen underutvecklad. Det finns en potential för att utnyttja vattenvägarna bättre både för gods- och persontransporter. Trafikverkets kapacitetsutredning förutspår att godstransporterna i Östersjöområdet kommer att öka kraftigt under de kommande decennierna. Men det ställer krav på landutrymme för hamnanläggningar och kajer och på att det finns tillräckligt bra anslutningar med vägar och järnvägar. Tillståndsprocessen för den nya hamnen i Norvik (Nynäshamn) för containerhantering och rullande gods pågår. Parallellt pågår planeringen av järnvägen till hamnen. Stockholms Hamnar strävar efter att den renodlade godshanteringen lokaliseras till Kapellskärs Hamn och till Stockholm Norvik. Containerhanteringen flyttas från Frihamnen till Stockholm Norvik då denna öppnar.

320 Sida 92 (114) Utmaningar framåt På medellång sikt kommer det att kvarstå tydliga brister i Stockholms transportsystem, vilket begränsar regionens tillväxt och internationella konkurrenskraft. Det kommer att krävas åtskilliga år av målmedvetna insatser för att nå en lösning. Positivt är att kollektivtrafiken ökar sin marknadsandel, men samtidigt ökar också trängseln framför allt i tunnelbanan. Det är viktigt att kollektivtrafiken upplevs som positiv. Bättre framkomlighet för bussarna i stomlinjenätet kan lösa en del av trängseln, liksom nya busslinjer. Attraktivare bussresor kan avlasta tunnelbanan tills dess att utbyggnaden av de nya linjerna är färdig. Flexibla arbetstider och distansarbete kan minska behovet av arbetsresor och avlasta transportsystemet i rusningstrafik. Förutsättningarna att arbeta hemifrån blir allt större. Stockholms bredbands- och ITinfrastruktur är världsledande och möjliggör distansarbete samt effektiva webb- och videomöten. Stockholm rankas idag som bästa stad i världen när det kommer till snabbt bredband och användning av ICT. 32 Fibernätet har byggts ut så att det nu når ca 90 procent av hushållen i staden. Det finns en rad hinder för att distansarbete ska utvecklas till ett omfattande fenomen på arbetsmarknaden, framförallt organisatoriska, men den tekniska utvecklingen kommer sannolikt att leda till en ny syn och ökad acceptans för distansarbete. Enligt SCB uppgav 55 procent av samtliga företag år 2013 att de har anställda som regelbundet distansarbetar. År 2009 uppgick den andelen till 40 procent, vilket innebär en ökning med 37 procent. Hur stor omfattning detta distansarbete har säger undersökningen ingenting om. Uppgifterna avser också hela Sverige, troligen är andelen i Stockholmsregionen högre, eftersom distansarbete är mest utbrett inom tjänstesektorn och speciellt inom IT-sektorn, där 85 procent av företagen uppger att de anställda distansarbetar regelbundet. Vattenvägarna i innerstaden har potential som en kompletterande lösning på de trafikutmaningar som Stockholm står inför, men kalkyler visar på ett lågt samhällsekonomiskt utfall för de flesta föreslagna linjer. För att sjötransporter ska bli samhällsekonomiskt lönsamma krävs nya angöringspunkter där byte mellan land- och vattenburen kollektiv- 32 I Networked City Society Index 2013 har Ericsson jämfört ICT mognaden utifrån ekonomisk, social och miljömässig utveckling i 31 städer. Där framgår att Stockholm i årets rankning ligger på första plats följt av London, Singapore och Paris. Stokabs fibernät framhålls som en viktig orsak till Stockholms topplacering.

321 Sida 93 (114) trafik kan ske på ett effektivt sätt. Stockholms Hamnar har i uppdrag att verka för utökad pendelbåtstrafik i Stockholm och föra dialog med övriga aktörer i syfte att utveckla kollektivtrafiken på vatten bl.a. genom att erbjuda båthållplatser för kollektivtrafik på vatten. Avslutningsvis, när regionen står inför stora nyinvesteringar i infrastrukturen är det viktigt att även prioritera drift och underhåll i det befintliga systemet.

322 Sida 94 (114) Ett välfungerande transportsystem Nuvarande vision Stockholm Mälarregionen har ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan, som gör att människor snabbt och enkelt kan röra sig i hela regionen. Nya förbifarter väster och öster om staden och utbyggnaden av Norra Länken och E18 gör att tillgängligheten är god. Stora satsningar har även gjorts på att utveckla den spårbundna kollektivtrafiken, exempelvis genom fler spårvägar. Kollektivtrafiken fungerar och håller tiderna. El- och biogasdriven kollektivtrafik är väl utbyggd. Regionen har knutits ihop genom utbyggnaden av Citybanan och förlängningen av tvärbanan från Hammarby Sjöstad till Slussen och från Alvik till Solna och Kista samt av tunnelbanan från Odenplan till Karolinska sjukhuset, från Hagsätra till Älvsjö och från Kungsträdgården till Nacka och Tyresö. De nya förbindelserna tillsammans med de nya och attraktiva tågvagnarna, gör att allt fler väljer kollektivtrafiken. Linjetrafiken till sjöss, med miljövänliga fartyg, är utbyggd och utgör ett uppskattat komplement till annan kollektivtrafik. Transportsystemet utmärks av en innovativ och koldioxidneutral transport- och miljöteknik och av en välutvecklad logistisk planering. En välutbyggd trafikinformatik bidrar också till att effektivisera trafikflödena i regionen. De kraftfulla satsningarna har möj- Förslag till reviderad vision Stockholmsregionen har ett effektivt och pålitligt transportsystem, som innebär att fler människor snabbt och enkelt kan förflytta sig i hela regionen. En genomtänkt stadsutveckling, smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har lett till ökad kapacitet i transportsystemet och minskad klimatpåverkan. Tillgängligheten är god med nya förbifarter väster och öster om staden och rejält utbyggd kollektivtrafik samt goda internationella förbindelser. Genom förbättrade och nya tvärförbindelser har stadens olika delar knutits ihop. Tunnelbanan har byggts ut från Odenplan till Hagastaden, från Akalla till Hjulsta och Barkarbystaden samt från Kungsträdgården till Nacka och Gullmarsplan samt från Hagsätra till Älvsjö. Ytterligare utbyggnader av tunnelbanan planeras. Tvärbanan har förlängts från Hammarby Sjöstad till Sickla samt från Alvik till Solna och Kista/Helenelund. Spårväg Syd binder samman de södra delarna av Stockholmsregionen. Stockholmarna är världens mest flitiga kollektivtrafikresenärer och de nya förbindelserna gör att alltfler väljer att åka kollektivt. Stockholm har också ett väl utbyggt och säkert gång- och cykelvägnät och alltfler väljer cykeln som transportmedel. Omvandlingen av gatuparkeringar längs med större gator till cykelbanor och körfält enbart

323 Sida 95 (114) liggjorts genom en bred regional samsyn och genom att nya finansieringslösningar har utvecklats tillsammans med staten och näringslivet. Samarbetet innebär också att planerings- och genomförandetiderna för stora infrastrukturprojekt har förkortas. Från En enastående stad på vattnet Vattenvägarna används också för transporter och de snabba och bekväma båtförbindelserna lockar både stockholmare och besökare. Stockholm har utvecklat de vattennära områdena och Mälarens reglering är säkrad bland annat tack vare den nya Slussen. Från En sammanhållen stad Genom en rad berikande kompletteringsprojekt och nya tvärförbindelser har stadens olika delar knutits ihop. Barriärer i form av stora trafikleder byggs bort genom tunnlar eller överdäckningar. för kollektivtrafik har lett till att restiderna minskats. Vattenvägarna används också för transporter och de snabba, miljövänliga och bekväma båtförbindelserna lockar både stockholmare och besökare. Transportsystemet utmärks av en innovativ och koldioxidneutral transport- och miljöteknik och av en välutvecklad logistisk planering för varor och gods. Merparten av fordonen och kollektivtrafiken använder fossilfria drivmedel och infrastrukturen har anpassats för att möta de förändrade behoven. Ny teknik främjar distansarbete och elektroniska möten vilket ytterligare bidrar till ett minskat transportbehov. Världens mest heltäckande fibernät ger regionens företag, entreprenörer och invånare tillgång till en stabil bredbandsinfrastruktur med hög hastighet. Transportsystemet bidrar till att skapa en sammanhållen kunskapsoch arbetsmarknadsregion som underlättar flödet av varor, tjänster och kunskap. Infrastruktursatsningarna har möjliggjorts genom en bred regional samsyn, där planerings- och genomförandetiderna kortats. Befintlig infrastruktur är i gott skick genom löpande reinvesteringar och effektiva åtgärder i underhåll och drift.

324 Sida 96 (114) En ekologiskt hållbar stad Motiv för en revidering Stockholms stad har en lång tradition av att minska sin miljöpåverkan och har under det senaste seklet fattat framsynta beslut ur klimat- och miljöperspektiv om bland annat utbyggnad av tunnelbanan och system för fjärrvärme och fjärrkyla, en välfungerande avfallshantering och införandet av trängselavgifter. Staden har ett internationellt gott rykte som miljöstad och var år 2010 EU:s första miljöhuvudstad. Staden har i två omfattande genomlysningar som gjorts av OECD och London School of Economics (LSE) under år 2013 fått mycket goda omdömen om sitt miljöarbete. 33 OECD anför att Stockholmregionen ligger i framkant avseende miljömässigt hållbar utveckling och faktiskt har uppnått satta miljömål. OECD pekar dock på risken att regionen inte anstränger sig tillräckligt framöver eftersom Stockholm så länge har legat långt före många andra storstäder. Exempelvis har regionen inte lyckas omvandla forskningsresultat till produktion och arbetstillfällen i en utsträckning som borde vara möjligt. Regionen har starka FoU-tillgångar och en miljöteknologi som ligger i framkant, men det syns inte i etableringar av nya företag i denna sektor och inte heller inom export av miljöprodukter och -tjänster. LSE har i sin rapport definierat åtta viktiga pådrivande faktorer för att få till stånd en fortsatt grön tillväxt. Stockholm rankas bland de bästa i Europa och i världen avseende sju av dessa; stadsbyggnad, innovationsförmåga, investeringar, utbildningsnivå och sysselsättning, företagsamhet, låga koldioxidutsläpp och miljökvalitet. Den åttonde drivkraften avser energi- och resurseffektivitet, avfallshantering och att vara resurseffektiv avseende vattenhantering. På detta område lyfter rapporten fram att det finns en utvecklingspotential med rätt framtida insatser. Dessutom anser LSE att staden bättre behöver kommersialisera sina innovationer inom miljö- och energiområdet. Det kan exempelvis ske genom att skapa goda förutsättningar för miljöteknikföretag. Fossilbränslefritt Stockholm år 2050 Stockholms stad har sedan år 1990 kunnat uppvisa en utsläppsminskning av växthusgaser med en fjärdedel. Den goda utvecklingen med minskad miljöpåverkan kan ses i kombination med en stark ekonomisk utveckling. Det kan illustreras av följande diagram som visar utsläpp av växthusgaser samt ekonomiskt tillväxt i regionen under det senaste decenniet. 33 OECD: Green Cities programme, Stockholm 2013 samt LSE Cities, Stockholm Green Economy Leader Report, 2013

325 Sida 97 (114) Utveckling av BRP 34 per invånare och utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad per invånare BRP per capita tusen ton CO2e per capita ,5 4 3,5 3 BRP ,5 2 1,5 1 0,5 Utsläpp växthusgaser Källa: SCB och Miljöförvaltningen, 2012 års siffror är preliminära Stockholms stad har antagit ett mycket ambitiöst mål om att vara fossilbränslefritt år Men för att klara av detta behövs en mängd åtgärder och ett aktivt samarbete mellan privata och offentliga aktörer i Stockholmsregionen. Stora och viktiga beslut behöver fattas i god tid för att ytterligare reducera användningen av fossila bränslen. De beslut som hittills fattats är, trots sin omfattning, inte tillräckliga. Energianvändningen är störst inom hushåll, byggnader, transporter och servicesektorn. Transportsektorn står för 38 procent av utsläppen av växthusgaser i Stockholm och är den sektor som har det största beroendet av fossila bränslen. Här behövs åtgärder som syftar till att minska transportbehovet, uppmuntra kollektivt resande och påskynda en övergång till resurssnåla och miljöanpassade transporter. Stadens miljöförvaltning har kartlagt vilka åtgärder som behöver göras i Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm Det som framför allt kan minska utsläppen i transportsystemet är en överflyttning av personresor från bil till kollektiva färdmedel samt till gång och cykel. Godstransporterna måste också bli effektivare genom bättre logistik och en fossilfri fordonsflotta. Det krävs också stora satsningar på alternativa drivmedel. Dessutom krävs åtgärder inom energi och värme som regionen och staden behöver vidta för att nå målet år 2050 med bland annat en utfasning av fossila bränslen i kraftvärmeverket i Värtahamnen liksom 34 BRP = bruttoregionprodukt, det vill säga BNP nedbruten på regional nivå.

326 Sida 98 (114) konvertering av återstående oljeeldade värmepannor till biobränslen samt åtgärder för energieffektivisering i ny och befintlig bebyggelse. Målet om en fossilbränslefri stad år 2050 kommer att ställa krav på mycket kraftfulla insatser inom trafiken. En utbyggd tunnelbana och genomförd cykelplan, vilka redan beslutats, är viktiga steg på vägen. En hållbar stadsutveckling kännetecknas av en tät och funktionsblandad bebyggelse, levande stadsmiljö och funktionella kopplingar till omkringliggande naturmiljö, lokal handel och service. Stadens översiktsplan, Promenadstaden, främjar bland annat en sammankoppling av stadens delar, vilket syftar till bättre infrastruktur med fokus på kollektivtrafik, cykel och gående. Enligt LSE är kollektivtrafikens tillgänglighet, mätt som gångavstånd till kollektivtrafikhållplatser och stationer, exceptionellt hög för både arbetsplatser och invånare i Stockholm i en internationell jämförelse. Användningen av fossila bränslen i trafiken behöver drastiskt minska. Av den totala personbilsparken i länet är nästan var femte bil klassad som miljöbil, vilket innebär att den drivs på förnybara bränslen som el, etanol eller fordonsgas eller är en bensin- eller dieseldriven bil som är mycket bränslesnål. Andelen miljöbilar av nybilsförsäljningen i länet har de senaste åren legat kring 40 procent med en svagt stigande tendens. Av dessa utgör bilar som helt eller delvis drivs med etanol, el eller fordonsgas en mindre del. Under flera år har en allt större andel av de nya bilar som säljs varit miljöbilar, dock med en allt större andel snåla bensin- och dieselbilar och en mindre andel etanolbilar och gasbilar. Från år 2013 har miljöbilsdefinitionen skärpts vilken innebär att andelen miljöbilar för år 2013 i länet kommer att minska något. Andelen miljölastbilar utgjorde år 2012 drygt två procent av den tunga trafiken och dessa drivs i huvudsak av fordonsgas.

327 Sida 99 (114) Andel miljöbilar och miljölastbilar i Stockholms län % 20 Andel miljölastbilar av den tunga trafiken Andel miljöbilar av personbilar Källa: Miljöbarometern, Stockholms stad Stockholms stad har i sin egen verksamhet arbetat med att införa miljöfordon och nästan samtliga av stadens egna bilar är idag miljöbilar utifrån synsättet att de uppfyllde kraven för miljöbil vid inköpstillfället. Staden har en av landets största miljöbilsflottor, nästan 800 bilar. En förutsättning för att öka användandet av fossilfria drivmedel är att bygga ut infrastrukturen för denna. För närvarande finns ett tjugotal stationer i länet för fordonsgas och cirka ett hundratal laddningsställen för elbilar. Tillgången på etanol (E85) är större med flera hundra tankställen i länet. Det andra stora området för att minska fossilberoendet är åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen inom energi och värme. Den totala energianvändningen i staden har inte ökat under perioden trots en kraftigt ökande befolkning. Räknat per person har energianvändningen minskat under 2000-talet avseende uppvärmning.

328 Sida 100 (114) Energianvändningen i Stockholms stad Källa: Miljöförvaltningen Den enskilt kraftfullaste åtgärden som kan vidtas är utfasning av användandet av fossila bränslen i värmeverket i Värtan som idag ägs av staden och Fortum. En sådan konvertering kräver mycket stora investeringar. Men en stor utmaning är också att energieffektivisera i bostadsbeståndet. Stockholms stad har beslutat att vid markanvisning av nybyggnadsprojekt ska krav ställas på energianvändning om högst 55 kwh/kvm. Det är också viktigt att energieffektivisera i det befintliga bostadsbeståndet. Här har Stockholm en särskild utmaning med att drygt hälften av alla flerbostadshus ägs av bostadsrättsföreningar där nya affärsmodeller för energieffektiviseringarna behöver utarbetas. Ytterligare åtgärder för ett hållbart Stockholm För bostäder har inomhusmiljön förbättrats något. Antalet radonhus minskar eftersom fler väljer att sätta in åtgärder för att minska inomhusnivåerna. Buller är den miljöstörning som drabbar flest personer. Bullernivåerna inomhus har minskat genom att fler störda befintliga fastigheter erhållit skyddsåtgärder. År 2006 var personer utsatta för buller över tillåtna riktvärden, vilket sjunkit till personer år Den totala mängden avfall per person minskar i Stockholm. Mer än 90 procent av avfallet utnyttjas för energiåtervinning eller materialåtervinning. Även insamlingen av organiskt material till biogas ökar. Stockholmarna källsorterar i högre utsträckning än tidigare. 35 Källa: Miljöbarometern, Stockholms stad

329 Sida 101 (114) Stockholm framställs ofta som ett föredöme för hållbart stadsbyggande och spelar en betydelsefull roll som kunskaps- och inspirationskälla för internationellt samarbete och export av miljöteknik. Innovationer är en nödvändig förutsättning för att uppnå en ekologiskt hållbar storstad. Stockholm har en framstående position sedan flera år tillbaka där Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på framsynthet och innovationer inom ekologisk hållbara stadsdelar vilket har varit en förutsättning för grön tillväxt. Men det finns brister i förmågan att kommersialisera dessa innovationer. OECD konstaterar i sin rapport att antalet gröna patent i Sverige har minskat drastiskt och både OECD och LSE framhåller vikten av att staden tar initiativ för att stödja ett sammanhållet miljö- och energiteknikkluster. Bland insatser som gjorts för att involvera stadens medborgare och företag för att minska sin klimatpåverkan märks kommunikationssatsningarna med samlingsnamnet Klimatsmarta stockholmare samt det näringslivsinriktade Klimatpakten. Ett kostnadseffektivt sätt att styra beteenden är att använda prismekanismen och ekonomiska styrmedel. Det tydligaste regionala exemplet hittills är införandet av trängselavgifterna (se mer under Ett välfungerande transportsystem). Generella ekonomiska styrmedel, särskilt koldioxidskatt men även handel med utsläppsrätter, är de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen. Klimatanpassning Stockholm behöver även arbeta med åtgärder för att anpassa sig till ett förändrat klimat som för Stockholms del kan betyda att fler värmeböljor är att vänta liksom färre dagar med snö på marken och kraftigare regn och därmed en ökad risk för översvämningar. Mälaren riskerar att svämma över i närtid, men i samband med att Slussen byggs om säkerställs regleringen av Mälaren för överskådlig tid. I ett längre perspektiv är stigande havsnivåer och havsvatteninträngning i Mälaren en stor utmaning att hantera. Det kan medföra översvämningsrisker med påverkan på infrastruktur, tekniska system, bebyggelse och även dricksvattentillgången. Risk för översvämning till följd av kraftiga regn ökar också med tiden. Stockholms behöver anpassas till detta, framförallt stadsmiljöer i befintlig bebyggelse. I Norra Djurgårdsstaden appliceras redan i planeringsskedet en mängd ekosystemtjänster för att mildra de negativa effekterna av ett förändrat klimat redan i planeringsskedet.

330 Sida 102 (114) En ekologiskt hållbar stad Nuvarande vision Teknikutveckling och ekonomisk tillväxt ger goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle. Nya tekniska innovationer har löst många miljöproblem. Staden är på god väg att uppfylla målet om att vara fossilbränslefritt De kraftfulla åtgärder som genomförts har gjort att energiförbrukningen bland företag och invånare minskat betydligt. Befolkningsökningen i regionen har därmed inte lett till en ökad miljöbelastning. De nya innovationerna uppstår inom alla typer av områden, och inte minst i skärningspunkten mellan branscher som miljöteknik, life science, informations- och kommunikationsteknik, finans och design, där Stockholm ligger i den absoluta framkanten. Stockholm är exempelvis världsledande på att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och miljöteknik. På område efter område omsätts ny miljödriven teknik och gör Stockholm till ett internationellt föredöme. Klimatfrågorna är globala och Stockholm är ledande inom området och tar stort lokalt ansvar. Genom energieffektivisering, samt ökad användning av fossilbränslefria energikällor har Stockholms bidrag till växthuseffekten minskat. Stockholmarnas bilpark består så gott som uteslutande av miljöbilar. Tillgången på miljöbränslen är god. Smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har ökat framkomligheten och därmed Förslag till reviderad vision I Stockholm är det enkelt att leva miljövänligt. Teknikutveckling, en genomtänkt stadsplanering och ekonomisk tillväxt ger goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle. Samtidigt som befolkningen ökat kraftigt har miljöbelastningen per invånare minskat. Den täta staden är också den hållbara staden. Staden tar ett stort ansvar för klimatfrågorna och är på god väg att uppfylla målet om att vara fossilbränslefritt Genom energieffektivisering och ökad användning av fossilbränslefria energikällor bidrar Stockholm till att växthuseffekten minskar. Regionen har genom en framgångsrik samverkan stimulerat till nya företag inom miljöteknikbranschen. Stockholm är världsledande på att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och miljöteknik och är en naturlig testbädd för innovationer. På område efter område underlättar ny miljödriven teknik invånarnas vardag och gör Stockholm till ett internationellt föredöme. Staden använder sin beställarroll för att stödja denna utveckling. De varor som upphandlas och används i stadens verksamheter och de material som används för att bygga i Stockholm innehåller inga ämnen som utgör risk för människa och miljö. Förorenade områden i staden har identifierats och åtgärdats. Uppkomsten av farligt avfall

331 Sida 103 (114) ytterligare minskat utsläppen. Stockholm är den stad i världen där invånarna använder kollektivtrafiken mest. Stockholm har ett väl fungerande och säkert cykelvägnät. Vid nybyggnationer används miljövänlig teknik och miljövänliga material. Stockholms företag har i samverkan med staden gjort Stockholms boendemarknad till ett föredöme vad gäller utbudet av olika typer av miljöeffektiva småhus och flerfamiljshus. Nya bostadsområden byggs miljövänligt och är internationella föredömen. Från En sammanhållen stad Det sammanhållna Stockholm är också en resurs- och energieffektiv stad med tekniska försörjningssystem som ligger i spetsen för tilllämpning av ny miljöteknik. Här finns en storstadsmiljö som är ren, trivsam och vacker. förebyggs och hanteringen är säker. Genom tuffare miljökrav för bilar har biltrafikens utsläpp minskat med en tredjedel jämfört med år Tillgången på miljöbränslen är god. Smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har ökat framkomligheten och därmed ytterligare minskat utsläppen. Stockholm är ett föredöme för hållbart boende. Nya bostadsområden byggs genomgående utifrån ett hållbart perspektiv. Vid ny- och ombyggnationer används klimatsmart teknik, hållbara material och skärpta miljö- och energikrav. En omfattande energieffektivisering har även skett inom det befintliga byggnadsbeståndet. Inomhusmiljön i bostäder och verksamhetslokaler håller hög klass utifrån internationella certifieringssystem.

332 Sida 104 (114) Världsberömd upplevelsestad Motiv för en revidering Den starka befolkningstillväxten i Stockholm är ett bra kvitto på att staden och regionen är attraktiv. Stockholm erbjuder en livsmiljö som gör att allt fler vill leva här och låta sina barn växa upp i staden. Stockholms positionering i världen blir också allt starkare. Staden hamnar högt i internationella index som mäter livskvalitén. Stockholm beskrivs vara en av Europas snabbast växande städer med en bibehållen historisk skönhet och en snabbt växande kreativ sektor. Stockholm har en uppenbar styrka i sin unga välutbildade befolkning med en mångfald av bakgrunder och kulturella referensramar. Det finns också en stor kritisk massa av högkvalitativa scener, kulturinstitutioner, och utbildningsinstitutioner på kulturområdet. Sammantaget ger dessa faktorer en unik kulturell och kreativ miljö och som det är viktigt att tillvarata och utveckla. Stockholmarna i allmänhet är nöjda med utbudet av sportfaciliteter och kulturinrättningar. De är mer nöjda än London- och Barcelonaborna enligt Urban Audit Perception Study, vars senaste mätning är från Stadens varumärkesundersökning bekräftar att stockholmarna är nöjda med kultur- och evenemangsutbudet. Stadens medborgarundersökning från 2013 visar dock att nöjdheten med sportfaciliteter och kulturutbud varierar mellan stadsdelarna. Nöjdheten varierar också mellan aktiva idrottsutövare och den breda allmänheten. Idrottsföreningar i hela Stockholmsregionen upplever en tydlig brist på hallar och andra idrottsytor, vilket påverkar ungas och barns möjligheter till idrottande. Bland annat handlar det om sena träningstider och för långa transportsträckor till och från träning. Det är viktigt att den växande befolkningen möts av ökade möjligheter för att utöva idrott. Stockholm har runt 70 museer som välkomnar 9 miljoner besökare årligen, vilket gör staden till en av världens mest museitäta städer. Antal museibesökare ökar stadigt och museiattraktioner i ny form utvecklas och lockar nya grupper av besökare. Sedan visionen antogs har Fotografiska och ABBA-museet tillkommit och vunnit rykte internationellt. Kulturhuset och Stockholms stadsteater har slagits samman som en organisatorisk enhet och ska fungera som ett allkonsthus och en ny kulturscen planeras i en av gasklockorna i Norra Djurgårdsstaden. Det pågår en kulinarisk boom i Stockholm, vilket uppmärksammas alltmer i internationell media. Trenderna har skiftat, på 90-talet var

333 Sida 105 (114) popmusiken i centrum, på 00-talet fick mode ett ökat fokus och nu uppmärksammas maten alltmer. Detta märks inte minst i vad som skrivs om Stockholm i internationell press inom detta område. I New York Times går det bland annat att läsa att man på senare tid alltmer satsat på bra mellanprisrestauranger i Stockholm. 36 Stockholm har idag nio restauranger med stjärnor i Guide Michelin. Det ligger ungefär på samma nivå som när visionen antogs, skillnaden är att det idag finns två restauranger med två stjärnor. Antalet serveringstillstånd har ökat med 25 procent bara de senaste fyra åren. Stockholm utvecklas alltmer till en världsstad. Hög kapacitet för evenemang Att evenemang arrangeras i Stockholmsregionen är av stor betydelse. Det stimulerar ekonomin och skapar en ökad efterfrågan på varor och tjänster. Av den totala turistomsättningen i Stockholms län på 22 miljarder kronor svarar evenemang för cirka fem miljarder kronor och bidrar till såväl arbetstillfällen som etableringar i regionen. 37 Evenemang är också en viktig del i marknadsföringen av regionen och erbjuder de boende en attraktiv stad att bo och verka i. Staden har en evenemangsstrategi som beslutades år Strategin innehåller en långsiktig aktivitetsplan och ett förstärkt samarbete med externa aktörer samt insatser för att involvera stockholmarna. Ambitionen är att Stockholm ska vara en av Europas tre främsta evenemangsstäder år Dessutom ska Stockholms position som en av världens främsta mötesplatser för kongresser, mässor och högnivåkonferenser befästas. Detta kommer att kräva fokus, samlade resurser och en kraftansträngning de kommande åren. Sedan 2007 har multiarenorna Tele2 Arena i Globenområdet och Friends Arena i Solna färdigställts, vilket skapar förutsättningar för större evenemang. Båda arenorna har heltäckande, men öppningsbara, tak för att möjliggöra evenemang under alla årstider. I början av 2011 invigdes också den nya kongresshallen Stockholm Waterfront Congress Centre, mitt i Stockholms city med plats för deltagare och med ambitionen att vara ett av världens ledande centrum för kongresser. Därtill finns Ericsson Globe Arena 38, Stockholmsmässan (som är den 36 Food Matters- Stockholm s New Casual Bistros The New York Times, Avser 2009, källa Event Stockholm 38 Evenemangsbolaget Stockholm Globe Arenas ägs sedan den 1 oktober 2008 av AEG Facilities. AEG är ett helägt dotterbolag till Anschutz Company, en världsledande arrangör av sport och underhållningsevenemang.

334 Sida 106 (114) största mäss- och kongressanläggningen i norra Europa), Kistamässan, Stockholms stadion och en mängd mindre arenakapacitet. Många evenemang sker också utomhus på offentliga platser i staden. Antalet löparevenemang och andra idrottsevenemang som lockar stora deltagarskaror, både elit och motionärer, ökar. Tävlingar som engagerar motionärer skapar en bra grund för motionsträning och folkhälsa. Det bidrar även till att ge Stockholm en profil som en hälsosam stad. Diagrammet nedan visar antalet kommersiella övernattningar i Stockholms stad sedan år Under 2012 gjordes 6,6 miljoner kommersiella övernattningar i Stockholms stad. Jämfört med år 2000 är det en ökning med 59 procent. Framförallt ökar antalet övernattningar från inrikes besökare. Hotellkapaciteten har under samma period ökat med 73 procent när det gäller antalet hotellrum. Detta har medfört att kapacitetsutnyttjandet avseende hotellrum minskat från 74 procent år 2000 till 66 procent Kapacitetsutnyttjandet varierar från månad till månad, och i augusti är kapacitetsutnyttjandet 78 procent. Antal kommersiella övernattningar, tusental, Källa: SCB En enastående stad på vatten Stockholm är en enastående stad på vatten. Alla öar och mötet mellan Mälaren och Saltsjön är grunden för Stockholms utveckling och skönhet. Det krävs ett brett synsätt för att stadsbyggandet ska kunna bidra till att förvalta och utveckla vattnets kvaliteter som offentligt rum för boende, besökare och verksamma, inte minst när det gäller rekreation. Det är även angeläget med ett regionalt perspektiv, eftersom Mälaren och Saltsjön binder samman Stockholms stad med andra kommuner i regionen.

335 Sida 107 (114) Stockholms långa strandpartier är en stor tillgång för stadens invånare och en viktig del av stadens identitet. Ungefär hälften av stränderna är gröna och dessa miljöer har ett stort värde för stockholmarna samt för växt- och djurlivet. Staden har länge arbetat för att öka tillgängligheten till sjöar och vattendrag genom nya strandpromenader och omvandlingen av tidigare hamn- och industriområden. Sedan visionen antogs har fler kajer och vattennära stadsdelar utvecklats och flera av stadens mest uppskattade mötesplatser och rekreationsområden ligger också nära vatten. En ny stadsövergripande strand- och kajstrategi har tagits fram. I strategin ingår att göra kajerna mer levande genom att verksamheter såsom restauranger, caféer, utställningar m.m. etableras på och längs med kajerna, samtidigt som det är viktigt att värna tillgängligheten för sjöfarten. Det innebär att tillgängliga kajer måste utnyttjas optimalt. En möjlighet är att minska de områden som idag utgörs av bland annat parkeringsplatser, exempelvis längs Strandvägen, Norr- och Söder Mälarstrand och på Skeppsbron. Det nya Slussen ska kännetecknas av mer grönska och vatten och bättre framkomlighet för gående, cyklister och kollektivtrafik. Slussen ska förvandlas till en levande plats där människor både har skäl och lust att stanna till. Genom att utveckla Skeppsbron kan ett attraktivt stråk mellan Slussen och Kungsträdgården skapas. Vid upprustningar av Stockholms Hamnars kajer ska tillgänglighetsanpassade promenadstråk för funktionshindrade anläggas. Stockholms hamnar ligger på andra plats efter Helsingfors om man jämför passagerartrafik i Östersjöregionen. Drygt 11 miljoner passagerare reser via Stockholms Hamnar med färja varje år. Lägger man till sommarhalvårets internationella kryssningar så uppgår passagerarantalet till närmare 12 miljoner. Utöver det reser över 4 miljoner passagerare varje år med skärgårdstrafiken och den sjöburna stadstrafiken. Färjepassagerarnas konsumtion under vistelsen i Stockholm beräknas motsvara närmare 5 miljarder kronor under året, vilket innebär en effekt för sysselsättningen motsvarande drygt årsarbeten. 39 Idag finns det 29 strandbad inom staden, flera av dem är centralt belägna, vilket är tämligen unikt för en miljonstad. Staden har en handlingsplan för hur Stockholm ska få fler badplatser med rent badvatten som ska genomföras de kommande åren. Inom staden finns även ett 80-tal båtklubbar med sammantaget cirka fritidsbåtar. Dessa båtar är en uppskattad del av stadslivet och Stockholms kulturhistoria. 39 Facts about Stockholm s tourism industry, Stockholm Visitors Board

336 Sida 108 (114) Världsberömd upplevelsestad Nuvarande vision Stockholm är en internationell storstad med ett myllrande kulturoch nöjesliv. Här finns ett rikt utbud av museer, konserter, teatrar, konstutställningar, filmvisningar, idrottsarrangemang, gallerier, dansuppvisningar och nöjesparker. Här arrangeras också megaevenemang med internationell lyskraft allt från världsartisternas turnépremiärer till finalen i Champions League. Det rika kultur- och nöjeslivet lägger, tillsammans med det stora utbudet av restauranger, caféer, pubar och affärer, grunden för den berömda stockholmspulsen. Pulsen har en internationell prägel som tilltalar alla människor. Det kreativa klimatet lockar och den fria kulturen är en viktig del i stadsutvecklingen och den skapar stor inflyttning av människor i alla åldrar och från alla världens hörn. I Stockholm finns möjlighet att ta del av världen. Ett framgångsrikt samarbete inom regionen och mellan offentliga och privata aktörer har möjliggjort en omfattande utbyggnad av nya arenor för kultur och idrott i regionen. Det gäller exempelvis det nya stadsbiblioteket vid Odenplan, det nya operahuset och Nobelmuseet, ett designcentrum vid Telefonplan, den nya nationalarenan för fotboll i Solna och arenor för toppfotboll. Förslag till reviderad vision Stockholm är en enastående stad på vatten. Både Mälaren och skärgården erbjuder världsunika attraktioner med anknytning till vatten. Här finns rena sjöar och vattendrag som erbjuder goda möjligheter till rekreation. Stockholms många strandbad har en god vattenkvalitet och utgör en stor tillgång. Tillgängligheten till stränder och vattnet har utvecklats till en unik kvalitet för alla stockholmare. De vattennära områdena har utvecklats och stadens kajer är tillgängliga och sjuder av folkliv. Det gäller inte minst Stadsgården och Skeppsbron, som har omvandlats till ett sammanhängande och levande gångstråk. Även Söder- och Norr Mälarstrand har utvecklats med flera restauranger, caféer och badmöjligheter. Stockholm är en självklar bas för turismen i Östersjöområdet med en omfattande färje- och kryssningstrafik. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden är ett nav för de allt fler kryssningsfartyg som ankommer staden. Stockholm är en internationell storstad med ett myllrande idrotts-, kultur- och nöjesliv där människor upplever, deltar i och är med och skapar aktiviteter. Stockholmarna är stolta över att leva i sin stad. Det finns ett rikt utbud av museer, konserter, teatrar, konstutställningar, filmvisningar, dansuppvisningar och nöjesparker. Här arrangeras en mångfald av evenemang alltifrån lokala festivaler och breddidrottsevenemang

337 Sida 109 (114) Från En enastående stad på vattnet Stockholm är en enastående stad på vattnet. Här finns rena sjöar och vattendrag, som erbjuder unika möjligheter till bad- och båtliv. Stadens kajer är tillgängliga och sjuder av folkliv. Det gäller inte minst Stadsgården och Skeppsbron, som har omvandlats till ett sammanhängande och levande gångstråk. Även Söder- och Norr Mälarstrand har utvecklats och erbjuder stora badmöjligheter. Stockholm är en självklar bas för turismen i Östersjöområdet med en omfattande färje- och kryssningstrafik. Genom satsningen på en ny kryssningsterminal i Frihamnen har fler rederier lockats att starta och avsluta sina kryssningar i Stockholm. Även utbyggnaden av containerhamnen i Norvik har förstärkt Stockholms ställning som en ledande hamnstad i Östersjön. för barn och unga till stora elitidrottstävlingar. Här finns också kapacitet och kompetens att genomföra internationella megaevenemang och Stockholm är ett självklart val för ledande arrangörer. Stockholmarna och besökare vet att det året runt finns upplevelser av hög kvalitet i staden. Här finns ett rikt och varierat kultur- och nöjesliv, konceptbutiker och restauranger av hög internationell klass sida vid sida med fullsatta caféer och pubar. Konstnärer, musiker och kreativa branscher bidrar till att skapa denna attraktiva stad i ständig utveckling. Det kreativa klimatet och den fria kulturen gör att människor från hela världen söker sig till Stockholm. Vissa väljer att stanna kvar för alltid. Från Internationell mötesplats Likaså söker sig konstnärer och musiker av olika slag till det kreativa klimat som rådet här. Tillsammans med tidigare invånare skapar nyinflyttade i olika kreativa branscher denna attraktiva stad i ständig utveckling. Vissa väljer att stanna kvar för alltid.

338 Sida 110 (114) VISION OCH GENOMFÖRANDE STOCKHOLMS UTMANINGAR Stockholms befolkning växer fort och staden förväntas ha en miljon invånare år Detta innebär stora utmaningar och möjligheter: Stockholmarna lever i ett globalt sammanhang med invånare som kommer från hela världen, men också med invånare som gärna studerar och arbetar utomlands. Företagen i Stockholm konkurrerar med andra städer på den globala marknaden om kompetens, kapital och investeringar. Kommunalt finansierad service av god kvalitet ska erbjudas till alla invånare. Samtidigt förändras stockholmarnas behov och förväntningar på denna service vilket ställer krav på lyhördhet för förändrings- och utvecklingsbehov. Stockholmarna blir fler och det behövs fler bostäder och en god framkomlighet. Samtidigt ska livsmiljön i Stockholm värnas och stadens klimatpåverkan minska. Stockholm är en vacker stad på öar, där närhet till vattenytor och grönområden är en självklarhet. Det är samtidigt en utmaning vad gäller stadsplanering, tekniska lösningar och finansiering av investeringar som blir dyrare då tunnlar eller broar ska förbinda stadens olika delar. För att Stockholm ska vara en sammanhållen stad behöver det finnas en stark och positiv utveckling i alla delar av staden. Varje stadsdels starka sidor och särart behöver stärkas och utvecklas. Det måste också vara enkelt att röra sig mellan olika delar av staden. Hela staden behöver uppfattas som alla stockholmares stad. ETT STRATEGISKT ÅTAGANDE I STOCKHOLMS STAD Visionen om det framtida Stockholm är ett strategiskt åtagande från Stockholms stads sida för att möta dessa utmaningar. Av visionen framgår stadens långsiktiga mål, vilka utmaningar staden står inför samt strategier för en långsiktig och hållbar utveckling. Genom visionen vill staden skapa tydlighet om långsiktiga ambitioner, såväl internt som mot externa samarbetsparter. Alla stadens nämnder och bolagsstyrelser har i uppdrag att arbeta i visionens riktning för ett växande Stockholm i världsklass. Visionen sätter sin prägel på den dagliga verksamheten, såväl kortsiktiga som

339 Sida 111 (114) långsiktiga beslut påverkas av stadens strävan. Att följa utvecklingen, ha kunskap om var den egna organisationen befinner sig i förhållande till det önskade framtidsläget och ta nödvändiga steg för att nå visionen är en viktig uppgift. Vi som arbetar i Stockholms stad ska ha stockholmarna i fokus för det vi åstadkommer. Det är för dem organisationen finns till. Hur vi bemöter våra invånare, företag och besökare i såväl verksamheterna som i myndighetsutövningen är avgörande för både hur staden uppfattas och för vår professionella utveckling. Inte minst i arbetet med att bygga bostäder och infrastruktur är det av stor vikt att föra en dialog med stockholmarna så att det finns en acceptans för de förändringar staden genomgår. Dialog och bemötandefrågor mellan stadens ledning, medarbetare och Stockholmarna är väsentliga och ges prioritet. Det är också av stor betydelse att vi utför uppdragen med stor omsorg om skattebetalarnas pengar, att staden arbetar effektivt och säkerställer att varje skattekrona används klokt och ger mesta möjliga utfall för stockholmarna. För att uppfylla visionen gentemot stockholmarna behöver alla verksamheter arbeta systematiskt och ta ansvar för utvecklingen. Arbetet måste ske i dialog med stockholmare och medarbetare, som både behöver se sin roll i helheten, i enhetens resultat och i den framtida utvecklingen. I enlighet med strategin för kvalitetsutveckling och stadens styrmodell, integrerad ledning och styrning, ska verksamheterna ta fram åtaganden för verksamheten som leder mot mål och vision liksom säkerställa att valda arbetssätt och utvecklingsstrategier åstadkommer måluppfyllelse. Med en tydlig modell för kvalitet och styrning skapas en god verksamhet med Stockholmarna i fokus där medarbetarna ges möjligheter till inflytande, delaktighet och utveckling av nya innovativa arbetssätt. Det behöver också finnas en stor beredskap för hur den framtida teknikutvecklingen kan bidra till att utveckla moderna arbetssätt i verksamheten och underlätta i stockholmarnas vardag.

340 Sida 112 (114) STADENS LEDNING OCH STYRNING Kommunfullmäktige beslutar om budget för staden. Budgeten är överordnad och styrande för stadens alla verksamheter och övriga styrdokument har att förhålla sig till denna. I budget pekar staden på en övergripande nivå ut färdriktningen. Nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter beslutar mer konkret om kommande steg för att nå vision och mål i samband med verksamhetsplanering och budget. Uppföljning sker i tertialrapporter och verksamhetsberättelse. De verksamheter staden finansierar ska inom ramen för kommunfullmäktiges beslutade budget - bedrivas utifrån stockholmarnas behov med tydliga mål, bra planering, systematisk uppföljning, utveckling, åtgärder och samverkan för lärande och effektivitet. En god samverkan mellan nämnder och bolagsstyrelser är av särskilt stor vikt, både på lednings- och medarbetarnivå. Nämnder och bolagsstyrelser måste också analysera samarbetsbehov inom och utom staden för måluppfyllelse och för att säkerställa effektivitet i stadens processer. Stadens system för integrerad ledning och uppföljning av verksamhet och ekonomi, ILS, omfattar hela koncernen Stockholms stad, såväl nämndernas som bolagens verksamheter. Även program och riktlinjer ska följas upp via ILS. Inriktnings- och verksamhetsmål bör justeras utifrån det som föreslås i den reviderade visionen. Vision 2030 KF:s inriktningsmål KF:s mål för verksamhetsområde Kompletterande styrdokument Program Riktlinjer KF:s indikatorer och aktiviteter Nämnders/bolagsstyrelsers specifika mål Nämnders/bolagsstyrelsers indikatorer, aktiviteter Enhetens åtagande, förväntat resultat, arbetssätt och resursanvändning Enhetens resultat, uppföljning och utveckling

Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal - godkännande att beställa förstudie

Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt om- och nybyggnad av kök och matsal - godkännande att beställa förstudie KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-12-18 KS-2013/1566.252 1 (4) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari 08-535 364 97 Mari.Soderquist@huddinge.se Planerings- och personalutskottet

Läs mer

Kommunstyrelsen 16 juni 2014 6

Kommunstyrelsen 16 juni 2014 6 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 6 Paragraf Diarienummer KS-2014/541.214 Ramavtal mellan Huddinge kommun och Veidekke Bostad AB, Sångfågeln 2 Mark AB (HSB

Läs mer

Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt omoch nybyggnad av kök och matsal - beslut om produktion

Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt omoch nybyggnad av kök och matsal - beslut om produktion KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 22 september 2014 5 Paragraf Diarienummer KS-2013/1566.252 Renovering och upprustning av Kvarnbergsskolan samt omoch nybyggnad av kök

Läs mer

Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Talldalsvägen/Vindvägen, Flemingsberg

Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Talldalsvägen/Vindvägen, Flemingsberg KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-09-20 KS-2013/1173.253 1 (2) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari 08-535 364 97 Mari.Soderquist@huddinge.se Kommunstyrelsen Hyra av paviljong

Läs mer

Mark- och exploateringsavtal för fastigheten Lönngården 1 i Kungens kurva

Mark- och exploateringsavtal för fastigheten Lönngården 1 i Kungens kurva KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-06-27 KS-2014/668.214 1 (3) HANDLÄGGARE Helena Sundström helena.sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsavtal

Läs mer

Exploateringsavtal för Radien 1 i Kungens Kurva

Exploateringsavtal för Radien 1 i Kungens Kurva KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 november 2014 15 Paragraf Diarienummer KS-2014/240.214 Exploateringsavtal för Radien 1 i Kungens Kurva Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Ramavtal och planuppdrag för fastigheten Lönngården 1 i Kungens kurva

Ramavtal och planuppdrag för fastigheten Lönngården 1 i Kungens kurva KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-05-29 KS-2011/1019.214 KS-2013/544.313 1 (3) HANDLÄGGARE Sundström, Gunilla 08-535 313 86 Gunilla.Sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen

Läs mer

Ramavtal mellan Huddinge kommun och Fastighet 1:14 Vistaberg AB i Vistaberg

Ramavtal mellan Huddinge kommun och Fastighet 1:14 Vistaberg AB i Vistaberg KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen januari 0 Paragraf Diarienummer KS-0/0. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Fastighet : Vistaberg AB i Vistaberg Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

Försäljning av fastigheten Arkivarien 3 i Snättringe

Försäljning av fastigheten Arkivarien 3 i Snättringe KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-03 KS-2014/1193.213 1 (2) HANDLÄGGARE Helena Sundström helena.sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Arkivarien 3 i Snättringe

Läs mer

Förbättra möjligheten att ställa ifrån sig cykel på ett bekvämt och säkert sätt - svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD)

Förbättra möjligheten att ställa ifrån sig cykel på ett bekvämt och säkert sätt - svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 28 januari 2015 17 Paragraf Diarienummer KS-2014/857.359 Förbättra möjligheten att ställa ifrån sig cykel på ett bekvämt och säkert sätt

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 20 oktober 2014

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 20 oktober 2014 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-09-22 KS-2014/1203.111 1 (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut

Läs mer

MARKANVISNINGSAVTAL. Bilaga 1

MARKANVISNINGSAVTAL. Bilaga 1 Bilaga 1 Mellan Värmdö kommun, org nr 212000-0035, 134 81 Gustavsberg, ( Kommunen ), och Företaget, org nr xxxxxx-xxxx, adress, ( Bolaget ), har träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL avseende upplåtelse

Läs mer

Utkast till KÖPEAVTAL Gustavsberg 1:192

Utkast till KÖPEAVTAL Gustavsberg 1:192 1(5) Utkast till KÖPEAVTAL Gustavsberg 1:192 Följande avtal om försäljning och byggande av bostäder inom fastigheten Gustavsberg 1:192 i Gustavsberg, Värmdö kommun har träffats mellan Kommunen och Bolaget:

Läs mer

Försäljning av del av Sturestaden 3:1 till ARKOLU AB

Försäljning av del av Sturestaden 3:1 till ARKOLU AB ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2010-08-09 Blad 3 Ks 72 Au 84 Dnr 163/2010-253 Försäljning av del av Sturestaden 3:1 till ARKOLU AB Från tekniska nämnden har inkommit

Läs mer

Klockan 09:00-11:20, A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28. Frånvarande följande paragrafer. samtliga. Samtliga

Klockan 09:00-11:20, A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28. Frånvarande följande paragrafer. samtliga. Samtliga ~ STYRELSEN SAMMANTRÄOESDATUM DIARIENUMMER 8 januari 2014 KS-20 13/1608 SIDA 1 (16) Nämnd Offentligt sammanträde Planerings- o?h personalutskottet Nej Sammanträdesdag 8 januari 2014 Tid och plats Klockan

Läs mer

Norra Länna industriområde, upphandling av entreprenad för gatuutbyggnad och markberedning av kvartersmark

Norra Länna industriområde, upphandling av entreprenad för gatuutbyggnad och markberedning av kvartersmark KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DIARIENR 2014-12-03 KS-2014/1557.183 1 (3) HANDLÄGGARE Helena Sundström helena.sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Norra Länna industriområde, upphandling

Läs mer

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor Mellan Upplands Väsby kommun, org.nr 212000-0019, nedan kallad Kommunen och Öresundskastellet Fastighets AB, org.nr 556978-8788, nedan kallad Fastighetsägaren, har träffats följande EXPLOATERINGSAVTAL

Läs mer

Försäljning av fastigheten Björksättra 1:136

Försäljning av fastigheten Björksättra 1:136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-31 KS- 2013/1067.213 1 (4) HANDLÄGGARE Helena Sundström Helena.sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Björksättra 1:136 Förslag

Läs mer

Föravtal gällande hotell på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, Ölandskajen

Föravtal gällande hotell på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, Ölandskajen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johanna Kindqvist 2014-08-19 KS 2012/0379 50126 Kommunstyrelsen Föravtal gällande hotell på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, Ölandskajen Förslag till

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2007-10-22 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 UTSTÄLLNINGSHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen Partille kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av fastigheten Telefonen 1

Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av fastigheten Telefonen 1 Bilaga 2 1 (7) Mellan Danderyds kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallad Kommunen, och NYAB UNÄT Stocksunds Fastighetsutveckling AB (org.nr. 556990-9715), nedan kallat Bolaget, har under de förutsättningar

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 26 maj 2014

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 26 maj 2014 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-29 KS-2014/713.111 1 (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut

Läs mer

(Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Genomförandebeskrivning. Organisatoriska frågor. Fastighetsrättsliga frågor

(Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Genomförandebeskrivning. Organisatoriska frågor. Fastighetsrättsliga frågor Tillväxtkontoret 2014-02-12 2010-000133 UTSTÄLLNINGSHANDLING Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. nr 1301 (Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt

Läs mer

Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten VA AB avseende Tangentvägens förlängning i Kungens kurva

Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten VA AB avseende Tangentvägens förlängning i Kungens kurva KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 november 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/1269.220 Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten VA AB avseende

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen

Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 1 (2) Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 27 maj 2015, klockan 13:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 17 Avtal

Läs mer

Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten VA AB avseende Tangentvägens förlängning i Kungens kurva

Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten VA AB avseende Tangentvägens förlängning i Kungens kurva KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-10-28 KS-2014/1269.220 1 (4) HANDLÄGGARE Gunilla Sundström 08-535 313 86 Gunilla.Sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Genomförandeavtal

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

Redovisning av uppdrag i kommunfullmäktige per den 31 oktober 2014

Redovisning av uppdrag i kommunfullmäktige per den 31 oktober 2014 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 november 2014 26 Paragraf Diarienummer KS-2014/1061.909 Redovisning av uppdrag i kommunfullmäktige per den 31 oktober 2014 Kommunstyrelsens

Läs mer

Om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer godkännande att inleda förstudie

Om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer godkännande att inleda förstudie KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-11-27 KS-2014/1208.252 1 (4) HANDLÄGGARE Ricknell, Peder Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Om- och tillbyggnad av Stenmoskolans kök och entréer godkännande att

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2014-03-05 NORMALT PLANFÖRFARANDE (Utställningshandling) Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren Tjörns Kommun, Västra Götaland 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen.

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen. 1 (4) Mellan Ekerö kommun, org nr 212000-0050 (Kommunen) och AB Storstockholm Lokaltrafik, org nr 556013-0683, (SL) har med anledning av att behov föreligger om att flytta SLs bussdepå från Ekerö Centrum

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Genomförandebeskrivning 1(10) Tillhörande detaljplan för del av fastigheten Östantill 1:2 med närområde (Nya Torget) inom Östantill i Norrköping den 12 december 2014 SAMRÅDSHANDLING 2(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2014-09-22 SN-2014/3155.259 1 (4)

Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2014-09-22 SN-2014/3155.259 1 (4) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-09-22 SN-2014/3155.259 1 (4) HANDLÄGGARE Per Claug Tel 08-535 378 22 per.claug@huddinge.se Socialnämnden Beställning avseende

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

Utkast till KÖPEAVTAL Del av Hälsinggården 24:1

Utkast till KÖPEAVTAL Del av Hälsinggården 24:1 1(5) Utkast till KÖPEAVTAL Del av Hälsinggården 24:1 Följande avtal om försäljning och byggande av bostäder inom del av fastigheten Hälsinggården 24:1 i Falun har träffats mellan Kommunen och Bolaget:

Läs mer

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-25 SN-2014/2852.319 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning

Läs mer

Försäljning av fastigheten Björksättra 1:136

Försäljning av fastigheten Björksättra 1:136 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 12 (59) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 7 Paragraf Diarienummer KS-2013/1067.213 Försäljning av fastigheten Björksättra 1:136 Kommunstyrelsens

Läs mer

Gör Lövsta gård tillgänglig - svar på motion väckt av Ann- Marie Högberg (S)

Gör Lövsta gård tillgänglig - svar på motion väckt av Ann- Marie Högberg (S) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 1 april 2015 7 Paragraf Diarienummer KS-2011/961.389 Gör Lövsta gård tillgänglig - svar på motion väckt av Ann- Marie Högberg (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-02-14 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 1 2009-01-23 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2 2011-01-21, rev 2011-06-29 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Görla 1:15, 1:11, 7:1 m.fl. i Frötuna församling Dnr 07-10032.214

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 1 april 2015

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 1 april 2015 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-05 KS-2015/426.111 1 (2) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut

Läs mer

Natur- och byggnadsnämnden

Natur- och byggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 205-05-05 Rev. 205-05-20 SBN 204-232 (2) HANDLÄGGARE Jose Sterling 08 535 364 2 jose.sterling@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillägg till detaljplan för del av Balingsnäs

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun KS10.431 Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun Genomförandebeskrivning samrådshandling 2012-05-22 Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning redovisar de

Läs mer

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson Diarienummer PBN 2008/0008 214 Detaljplan för SKOGSHÖJD, SÄTILA 2:90 M FL, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och

Läs mer

1/5 ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Dnr 2006.

1/5 ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Dnr 2006. 1/5 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län Dnr 2006.0534 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2007-11-22 1. INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Markavtal med Svensk Infrastruktur Förvaltning AB gällande förläggande av fiberkablar i kommunens mark

Markavtal med Svensk Infrastruktur Förvaltning AB gällande förläggande av fiberkablar i kommunens mark KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 1 april 2015 10 Paragraf Diarienummer KS-2014/1277.226 Markavtal med Svensk Infrastruktur Förvaltning AB gällande förläggande av fiberkablar

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 mars 2014 11 Paragraf Diarienummer KS-2014/141.185 Utökad borgensram, SRV Återvinning AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Förslag till tilläggsavtal finansiering av ny brandstation i Gimo

Förslag till tilläggsavtal finansiering av ny brandstation i Gimo KS 5 17 DEC 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frändén Bo Datum 2014-11-26 Diarienummer KSN-2014-0740 Kommunstyrelsen Förslag till tilläggsavtal finansiering av ny brandstation i Gimo Förslag till

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 [9] Mark- och exploateringsenheten 2009-01-20 rev 2009-09-17 Plannummer: 45-33 Referens Agneta Engver Lindquist DETALJPLAN FÖR Tullinge Trädgårdsstad, etapp 3 Tullinge Villastad, Botkyrka

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

Revidering av plan- och bygglovtaxan (HKF 2210)

Revidering av plan- och bygglovtaxan (HKF 2210) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-12 KS-2015/271.184 1 (6) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering av plan- och

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagande: Skrea 14:8 mfl 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för del av Skrea 14:8 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-09-29 Reviderad 2011-01-25,

Läs mer

NORRA HAMNEN KRONBERGET 1:209 m fl GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Lysekil, Lysekils kommun. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-21

NORRA HAMNEN KRONBERGET 1:209 m fl GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Lysekil, Lysekils kommun. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-21 Dnr: LKS 12-64-214 Kommunstyrelsen ANTAGANDE Planen är antagen av Kommunfullmäktige i Lysekils kommun 2013-12-19, 172. Detaljplan för restaurang NORRA HAMNEN KRONBERGET 1:209 m fl Lysekil, Lysekils kommun

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning 1(8) Genomförandebeskrivning SPN-237/2010 214 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari 2015 ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland Antagandehandling Detaljplan för HALLERNA ETAPP II Stenungsunds kommun, Västra Götaland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB, Mark och exploatering Uppdragsnummer: 215 550 2 1 INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

område vid Slånbärsvägen i Bollstanäs

område vid Slånbärsvägen i Bollstanäs Antagandehandling september 2013 Detaljplan för område vid Slånbärsvägen i Bollstanäs GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska, tekniska

Läs mer

Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning

Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning 2014-03-26 KS-2013/1358.251 1 (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Planerings- och personalutskottet Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning Förslag till beslut Planerings- och

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE 2009-04-02 Rev. 2009-10-20 Diarienummer: MBN0063/08 Specifikationsnummer:

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2007-10-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING) DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och

Läs mer

Beställning av förstudie för ombyggnad av Stuvstatorget 2 till dagverksamhet inom äldreomsorgen

Beställning av förstudie för ombyggnad av Stuvstatorget 2 till dagverksamhet inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-31 AN-2015/146.730 1 (4) HANDLÄGGARE Elisabeth Bern 08-535 378 70 Elisabeth.Bern@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Beställning av förstudie för ombyggnad av

Läs mer

Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49 och Tröinge 6:75. KS 2014-396

Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49 och Tröinge 6:75. KS 2014-396 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-11 328 Byte av mark med ägare till Carlsson & Co rörande fastigheterna Reparatören 9 och 10, Skogstorp 3:49

Läs mer

Detaljplaneuppdrag och ramavtal för Lövdungen 2 m. fl. i Segeltorp

Detaljplaneuppdrag och ramavtal för Lövdungen 2 m. fl. i Segeltorp KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 november 2014 7 Paragraf Diarienummer KS-2014/1351.313 Detaljplaneuppdrag och ramavtal för Lövdungen 2 m. fl. i Segeltorp Kommunstyrelsens

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80 Bostäder vid Torpskolan Lerums kommun

Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80 Bostäder vid Torpskolan Lerums kommun KS 10.80 Detaljplan för del av fastigheten Torp 2:80 Bostäder vid Torpskolan Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Samrådshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark- och projektenheten 2010-09-03 Innehåll

Läs mer

K Ö P E K O N T R A K T

K Ö P E K O N T R A K T K Ö P E K O N T R A K T Säljare: Linköpings kommun, 212000-0449 Teknik- och samhällsbyggnad 581 81 Linköping Telefon växel: 013-20 60 00 nedan kallad säljaren Köpare: Namn personnummer ½-del Telefon, mobil

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Snabbprotokoll kommunfullmäktige 10 oktober 2011

Snabbprotokoll kommunfullmäktige 10 oktober 2011 1 (5) ANTECKNINGAR Karin Lundmark 08-535 301 22, karin.lundmark@huddinge.se Snabbprotokoll kommunfullmäktige Svar på medborgarförslag 1. Lösningen på parkeringsproblemen Bengt Nilsson har lämnat in ett

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun. Genomförandebeskrivning - Utställningshandling KS09.

Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun. Genomförandebeskrivning - Utställningshandling KS09. Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 KS09.319 Detaljplan för fastigheten Torp 2:75 Bostäder på Telestationstomten i Lerums kommun Genomförandebeskrivning - Utställningshandling SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Mark-

Läs mer

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-02-27 KS-2012/672.809 1 (4) HANDLÄGGARE Katarina Persson 08-53531397 Katarina.Persson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Läs mer

Sa mmanträdesdatum 2011-i2-01. Försäljning av Kompassen 2; Ängshagen. INLEDNING Förslag på markanvisningsavtal mellan Sala kommun och Cazel AB.

Sa mmanträdesdatum 2011-i2-01. Försäljning av Kompassen 2; Ängshagen. INLEDNING Förslag på markanvisningsavtal mellan Sala kommun och Cazel AB. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRElSEN Sa mmanträdesdatum 2011-i2-01 5 (23) KF : s rand L :i G :JR 75 20 1 1 235 Försäljning av Kompassen 2; Ängshagen NLEDNNG Förslag på markanvisningsavtal

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Ny bensinstation på Kullen (Danderyd 2:1) hyreskontrakt m.m.

Ny bensinstation på Kullen (Danderyd 2:1) hyreskontrakt m.m. 1(6) KS 2008/0193 Ny bensinstation på Kullen (Danderyd 2:1) hyreskontrakt m.m. Sammanfattning Bensinbolaget OKQ8 AB har idag en bensinstations- och bilvårdsanläggning norr om Mörby Centrum. I samband med

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

Detaljplan för del av KVARTERET HYACINTEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Karlstorp SAMRÅDSHANDLING. Allmänt.

Detaljplan för del av KVARTERET HYACINTEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Karlstorp SAMRÅDSHANDLING. Allmänt. 1(6) Detaljplan för del av KVARTERET HYACINTEN Karlstorp SAMRÅDSHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Allmänt Planförslaget redovisar en utbyggnad av bostäder i flerbostadshus alternativt

Läs mer

Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP)

Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP) 2015-07-27 NBN-2015/1864.90 1 (3) HANDLÄGGARE Balic, Johanna Johanna.Balic@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica

Läs mer

INVESTERINGSBILAGA, Bilaga 1

INVESTERINGSBILAGA, Bilaga 1 2015-04-23 1(7) INVESTERINGSBILAGA, Bilaga 1 Till tjänsteutlåtande avseende Projekt: Nya Hallsta förskola Om- och tillbyggnad av fastighet på Magistervägen i Hallstavik till en förskola med 6 avdelningar.

Läs mer

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 16,4 m²/elev 74 184 kr/elev Beskrivning nuvarande verksamhet I huvudbyggnaden finns verksamhet

Läs mer

Detaljplan för. VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl. Genomförandebeskrivning

Detaljplan för. VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl. Genomförandebeskrivning VÄSTERRÅDA HANDELS OCH INDUSTRIOMRÅDE Västerråda 2:25 m fl Genomförandebeskrivning Utställningshandling Contekton Arkitekter Fyrstad AB November 2011 Västerråda 2:25 m fl, 1(6) INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Miljö- och byggnadsnämnden Dnr: MBN 07/060/214 Upprättad: 2009-11-20 Justerad: 2010-02-05 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för DALSKOGEN 3 M.M. Del av Sivik 1:5 m.fl. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA

Läs mer

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun DATUM DIARIENR 2015-04-10 1 (6) Tillägg till planbeskrivning-antagandehandling Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Tillägg till plankarta med bestämmelser Fastigheten Lodjuret

Läs mer

Protokoll. Styrgrupp för projektmodell Nolhaga 2009-03-12

Protokoll. Styrgrupp för projektmodell Nolhaga 2009-03-12 Styrgrupp för projektmodell Nolhaga Styrgrupp för projektmodell Nolhaga Sida 1 Plats och tid Sammanträdesrummet, Nolhagahallen, Alingsås kl 10.00-11.30 Beslutande Stefan Svensson(kd), ordf Thorsten Larsson(m)

Läs mer

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga 1. Varför rustar ni upp husen? Husen är byggda på 60-talet och är i stort behov av stambyte och upprustning. Elinstallationerna uppfyller

Läs mer

Kommunstyrelsen 17 februari 2014 13

Kommunstyrelsen 17 februari 2014 13 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 17 februari 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/247.214 Avtal om ändring och tillägg till exploateringsavtal avseende fastigheten Generatorn

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Avtal om ändring och tillägg till mark- och exploateringsavtal avseende fastigheten Kansliet 4 vid Kvarnbergsplan

Avtal om ändring och tillägg till mark- och exploateringsavtal avseende fastigheten Kansliet 4 vid Kvarnbergsplan KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER maj 0 Dnr 0/. SIDA () HANDLÄGGARE Sara Andersson 0- sara.andersson@huddinge.se Avtal om ändring och tillägg till mark- och exploateringsavtal

Läs mer

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen DIARIENR 2014-02-26 SBN 2014-237 1 (5) HANDLÄGGARE Åke Andersson 08-535 364 06 Ake.andersson@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra

Läs mer

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Dnr KFKS 82/1996 214 Projektnr 9107 G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Detaljplan för Danvikshem, Sicklaön 37:42 m.fl. fastigheter på Västra Sicklaön, Nacka kommun Upprättad på Exploateringsenheten

Läs mer

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-31 SN-2013/4453.259 2 (3)

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-31 SN-2013/4453.259 2 (3) 2013-10-31 SN-2013/4453.259 1 (3) HANDLÄGGARE Elisabeth Bern 08-535 378 70 Elisabeth.Bern@huddinge.se Socialnämnden Förstudie avseende anpassning av lägenheter till gruppbostad enligt lagen om särskilt

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Inriktningsbeslut avseende teknisk upprustning av vårdflyglar på Södersjukhuset

Inriktningsbeslut avseende teknisk upprustning av vårdflyglar på Södersjukhuset Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-05- 0 9 Inriktningsbeslut avseende teknisk

Läs mer

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen 2011-11-16 David Arvidsson KFKS 2007/79-251 Sammanfattning Syfte med projektet var att reglera byggrätter med tillfartsvägar och

Läs mer

Farstanäs GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för. del av Farsta 1:1 inom Järna kommundel i Södertälje. Upprättad 2014-03-27 P 2010-00616-214

Farstanäs GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för. del av Farsta 1:1 inom Järna kommundel i Södertälje. Upprättad 2014-03-27 P 2010-00616-214 Samhällsbyggnadskontoret GENOMFÖRANDEBESKRIVNING P 2010-00616-214 Detaljplan för Farstanäs del av Farsta 1:1 inom Järna kommundel i Södertälje Upprättad 2014-03-27 SAMRÅDSHANDLING Organisatoriska frågor

Läs mer

Bakgrund EXPLOATERINGSAVTAL

Bakgrund EXPLOATERINGSAVTAL Bakgrund 1.(5) DSV i Sverige hade år 2007 en omsättning på ca 6,5 miljarder kronor inom sina tre divisioner Road, Air&Sea och Solutions. Bolaget önskar uppföra en ny anläggning i Landskrona för att ersätta

Läs mer

KÖPEAVTAL. överlåter och försäljer härmed till. för en överenskommen köpeskilling om enmillionetthundrafemtiotusen (1.150.000) kronor.

KÖPEAVTAL. överlåter och försäljer härmed till. för en överenskommen köpeskilling om enmillionetthundrafemtiotusen (1.150.000) kronor. Ekerö Tennisklubb arrenderar i dag mark vid Ekebyhovsdalen för sin verksamhet. Anläggningen har två inomhusbanor och två utomhusbanor. Ekerö Tennisklubb avser nu genomföra en utökning av verksamheten genom

Läs mer

Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad

Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-03-26 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2011-02-28, rev 2011-08-24 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Baldersgatans södra del samt för fastigheterna Balder 5 och 10, Laboremus 1 mfl i Norrtälje stad

Läs mer

Exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Akademiska Hus AB för del av fastigheten Embryot 1 inom kommundelen Flemingsberg

Exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Akademiska Hus AB för del av fastigheten Embryot 1 inom kommundelen Flemingsberg KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/614.214 1 (4) HANDLÄGGARE Helena Sundström helena.sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Exploateringsavtal mellan Huddinge

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer