Samverkansråd Locum AB

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(4) Samverkansråd Teknikenheten Samverkansråd Locum AB Tid & plats: kl Locums huvudkontor, Östgötagatan 12, lokal Årstaviken. Närvarande: Bengt Stenström HSO (v. ordf.) Björne Karlsson SRF Britt-Marie Karlsson HSO/FEB Kjell Björn HSO Jaan Kaur DHR Eva Söderbärj HSO/FUB Bo Rundelius HSO Bengt Jansson HSO Ritva Elg HSO Thomas Ahlberg Locum (ordf.) Per Karlsson Locum (sekr.) Eleonore Lyckheim Locum Hilde Rivertz BSK-arkitekter Johnny Renfors Segway Nordic Björn Öhman Genny Mobility Frånvarande: Anders Gustafson (HSO), Kjell Sandström (DHR) och Göran Gustafsson (SRF) hade lämnat återbud. Samverkansrådsmötet genomfördes efter kallelse utsänd av Per Karlsson. Mötet öppnas Thomas Ahlberg öppnade mötet och hälsade välkommen. Ordföranden har ordet Formalia Presentationsrunda genomfördes. Föregående minnesanteckningar Thomas Ahlberg gjorde en sammanfattande genomgång av senaste mötesprotokollet (protokoll 38). Bland annat diskuterades digital skyltning och tertialrapporteringen av Mer än bara trösklar redovisades. Vidare förevisade företaget Myra Design en typ av toalettstol med svängbar sits som möjliggör oberoende överflyttning. Locum AB BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX INTERNET ORG.NR Box Östgötagatan 12 Växel Central Stockholm Stockholm Bolagets säte: Stockholm

2 Allmän information Per Karlsson tipsade om två nya böcker som har bäring på tillgänglighet och åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Den ena boken, Ett samhälle för alla, är en genomgång av tillgänglighetsläget i Sverige just nu. Den andra, Bygg ikapp, är en bok som ofta används av arkitekter och tillgänglighetskonsulter. Bygg ikapp har utkommit i en femte utgåva. Båda böckerna kan köpas via Svensk Byggtjänsts bokhandel. Informationsärendet avseende ledsagningstjänst och varuautomater går vidare. Direktören för Affärsområde FM, Johan Lausing, hade via mail låtit meddelat att arbetet med att hitta en lämplig leverantör av ledsagningstjänst återupptas efter sommaren. De inledande möten som har hållits med tänkbara leverantörer har visat att en rad frågor rörande finansiering, tjänstens utformning och upphandling behöver lösas. Frågan om varuautomater tas om hand av Björn Övermark som efter Locums omorganisation ansvarar för Kundområde Kommersiellt. Björn hade innan samverkansrådsmötet låtit meddela att han har kontakt med Västra Götalandsregionen (VGR) och Amica. Bo Rundelius poängterade att han i första hand är intresserad av att det ställs upp varuautomater på sjukhusens akutmottagningar så att personer med diabetes kan få någonting att äta. Mötet föreslog att Björn Övermark bjuds in till kommande samverkansråd. VGR:s rapport om tillgänglig upphandling biläggs minnesanteckningarna. 2(4) Återkoppling Mer än bara trösklar Per Karlsson gav en sammanfattande redovisning över de händelser som kommer att rapporteras till den andra tertialuppföljningen av Mer än bara trösklar. Bemötande Tre utbildningar inom bemötande/tillgänglighet har genomförts för personal inom FM-tjänster, sanering och byggentreprenader Kommunikativ tillgänglighet Locums grafiska profil har uppdaterats. Bland annat avseende byggskyltar, plyfaväggar och vepor Två möten med samverkansrådet har hållits Fysisk tillgänglighet Locums tillgänglighetsriktlinje har uppdaterats Remissvaren för PTS riktlinje för tillgänglighet har sammanställts I samband med planeringen av den teknisk upprustning av Löwenströmska sjukhuset byggs ett antal RWC:er om för att motsvara dagens normer. En hiss kommer även att flyttas och görs större. På Norrtälje sjukhus pågår projekt för åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder På Danderyds sjukhus planeras åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder Locum har en stöttande funktion gentemot SLSO vid ombyggnation av vårdcentraler Locum bidrar med kompetens i arbetet med Nya Karolinska sjukhuset avseende bland annat yttre- och inre miljö, skyltning, ledstråk och hissar

3 Locums verktyg för inventering av tillgänglighetshinder, REQS, uppdateras för att effektivisera åtgärdshanteringen 3(4) Information från förbundet/föreningarna Bengt Jansson meddelade att Anders Nordholm återtar sin plats i samverkansrådet efter föräldraledigheten. Bo Rundelius berättade att Storstockholms diabetesförening propagerar för att man samlar kompetensen inom diabetesforskning och vård på ett sjukhus och skapar ett specialistcentrum. Övriga frågor Björne Karlsson undrade hur arbetet med att få Locums riktlinje för tillgänglighet läsbar med syntolkningsprogram. Per Karlsson meddelade att han hade varit i kontakt med Acrobats internationella support men att ingen lösning hade hittats. Det visade sig dock att den riktlinje som har tagits fram inom PTS-samarbetet är möjlig att läsa. Eftersom den riktlinjen kommer att antas av Locum menade Per att det kan vara läge att avvakta publiceringen. Björne undrade vidare hur diskussionerna med AMF fortlöper med anledning av de tillgänglighetshinder som har identifierats i den fastighet som Locums huvudkontor ligger i. Björne beskrev att det gick relativt bra att ta sig in och orientera med hjälp av de torkmattor som är utlagda fram till hissen. I hissen saknas taktila knappar som gör det i princip omöjligt att komma till rätt våningsplan. Vidare upplevde Björne att kontrastmarkeringen av trappan är för svag och vittnade om att han höll på att hamna där i stället för i Locums reception på plan 8. Per Karlsson svarade att ytterligare ett möte hade hållits med AMF i början av sommaren och att man vid det tillfället hade gått runt med fastighetsförvaltaren och granskat de olika hindren. AMF hade sedan svarat att man ämnade åtgärda en del hinder men att man inte tänker göra någonting åt hisstablåerna. Varför man kan åsidosätta Boverkets författningar är oklart. Ny kontakt kommer att tas med den nya förvaltaren. Presentation, Björkbackens trygghetsboende Hilde Rivertz från BSK-arkitekter presenterade arbetet med den nya boendeform som kallas trygghetsboende. Björkbacken består av tre hus i närheten av Tyresö centrum. Syftet med trygghetsboendet är att man ska kunna bo kvar även om man som äldre drabbas av sjukdom eller olika former av funktionsnedsättningar. Lägenheterna är därför anpassade för att man ska kunna röra sig med olika hjälpmedel och att man, även om man blir sängliggande, ska kunna titta ut genom fönstret på naturen utanför. Boendet är alltid bemannat med servicepersonal och det finns tillgång till restaurang och andra typer av gemensamhetslokaler. BSK tog fram de första skisserna 2008, 2010 togs det första spadtaget och 2012 var det klart för inflyttning. Totalt finns 74 lägenheter på 1-3 rum och kök med en yta på m². Kostnaden för en trerumslägenhet ligger på cirka kr per månad vilket har bidragit till att det har varit svårt att hyra ut de större lägenheterna.

4 Tillgängligheten har beaktats genom att man har följt Tyresö kommuns tillgänglighetshandbok. Det finns ledstråk till entréerna och man har arbetat med att jämna ut nivåskillnader i terrängen så långt det har varit möjligt. Varje hus har en specifik färg på fasaderna som även går igen i inredningsdetaljer som fondväggar och postboxar. Husen sammanbinds av en gemensam låghusdel och en yttre gård. 4(4) Presentation/demonstration av Genny mobility samt Segway Johnny Renfors från Segway Nordic och Björn Öhman från Genny Mobility beskrev och förevisade en ny typ av motordriven rullstol. Genny Mobility är en relativt ny produkt på den svenska marknaden. Den är uppbyggd på samma typ av plattform som en Segway och försedd med en stol och styrspak. Rullstolen är tvåhjulig och håller balansen med hjälp av gyron. Genom att luta kroppen framåt eller bakåt får man rullstolen att röra sig. När styrspaken skjuts i sidled svänger rullstolen. Vid provkörning framgick att manövreringen sker nästan intuitivt och att de små måtten gör rullstolen smidig och lätthanterlig. Den intresserade kan boka in sig för en fördjupad demonstration hos Genny Mobility i Upplands Väsby. Kommande möten Tid för kommande möte är: 31/10 och 10/12. Mötena börjar 9.15 med 15 minuter förmöte för föreningarna och pågår till Plats: mötena hålls preliminärt på Locums kontor, Östgötagatan 12, 9 trappor, lokal Årstaviken. Föranmälan görs i receptionen på plan 8. Om möte förläggs externt meddelas detta i samband med att kallelsen sänds ut. Thomas Ahlberg avslutade mötet. Noteringar förda av Per Karlsson. Delges: Närvarande och enligt sändlista. Bilaga Slutrapport tillgänglig upphandling

5 Sida: 1(14) H andikappkommittén Hans Claeson, Marianne Salén, Jan Terneby i samverkan med Lisbeth Schmauch och Hans Hedström Dnr RSK Slutrapport tillgänglig upphandling Inledning I Västra Götaland finns en gemensam vision om hur länet ska utvecklas. Den heter Vision Västra Götaland det goda livet. Visionen sätter den aktiva och deltagande människan i centrum och innebär att alla invånare i Västra Götaland ska kunna leva ett gott liv, vilket bland annat innebär att kunna ta del av samhällets olika tjänster och produkter. I Västra Götaland bor drygt människor med varaktiga funktionsnedsättningar. Det är människor som har svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta och tolka information samt svårt att tåla vissa ämnen. I Västra Götalandsregionen Visionen utgår bland annat från begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner; ekonomisk, social och ekologisk. Inom Västra Götalandsregionen är det beslutat att dessa tre dimensioner ska genomsyra all verksamhet. Krav på attraktiva, hållbara och tillgängliga miljöer vid upphandling ska driva utveckling av nya produkter och tjänster. Arbetet med hållbar utveckling har bland annat inneburit att en allt större hänsyn till miljöaspekter har integrerats i upphandling av produkter, tjänster och miljöer. Förutom miljöaspekterna har också den sociala dimensionen alltmer fokuserats. Ett projekt som särskilt arbetat med detta är Design med Omtanke (DMO). Dessutom har i ett aktuellt samarbetsprojekt med nationella aktörer det sociala ansvaret utvecklats i form av arbetsmiljöoch jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter och barnarbete. Däremot saknas krav som omfattar tillgänglighetsaspekter ur ett funktionshinderperspektiv. Inköpsstyrning Västra Götalandsregionens inköpsorganisation (Område Inköp) tillhör servicenämnden. Inköp har cirka 60 medarbetare vars uppdrag och förutsättningar är att utveckla inköpsprocessen i balans med Lagen om offentlig upphandling (LOU) och direktiv genom: samordning regionalt genom Inköpsrådet med styr- och projektgrupper. analys vad som köps, hur mycket, av vem, på vilket sätt, avtal, kvalitetsutfall, besparingar och leverantörsmarknaden för att därigenom kunna driva ständiga förbättringar av inköpsprocessen. upphandling och avtalsvård i samarbete med verksamheten. att kommunicera avtal och produktinformation till verksamheten. Den ekonomiska inköpseffekten och övriga mål ska redovisas till ledningen. För att nå styrning i inköp och förankring med regionens verksamheter finns sedan 2005 en beslutad inköpsprocess inom Västra Götalandsregionen. Denna inköpsprocess styrs av ett POSTADRESS: Regionens Hus, Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: E-POST:

6 Inköpsråd som svarar för övergripande styrning och där regionens verksamheter är representerade. Regionens upphandlingar är idag indelade i 23 inköpsområden, för varje inköpsområde finns en styrgrupp och för respektive upphandling tillsätts en projektgrupp som leds av Område Inköp. Funktionshinderperspektivet I Västra Götalandsregionen är funktionshinderfrågorna uppdelade i två områden. Det ena rör individstödet (habilitering, rehabilitering och hjälpmedel) som har lång tradition inom landstingsvärlden. Det andra området handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse och är ett relativt nytt område. I Västra Götalandsregionen finns en särskild politisk kommitté handikappkommittén. Sitt tjänstemannastöd hämtar man från avdelningen funktionshinder och delaktighet. Uppgifterna är bland annat att bedriva ett kunskapshöjande- och medvetandegörande arbete om funktionshinderperspektivet i alla regionens verksamheter och utveckla redskap för styrning, uppföljning och utveckling. Det handlar om människor med mycket olika funktionsnedsättningar, livssituationer och behov. Ett av de avgörande perspektiven är att människor ska kunna komma till och in i byggnader/lokaler och miljöer, orientera sig och vistas i dem samt kunna ta aktiv del av verksamheten. Funktionssvårigheter kan uppstå i livets olika skeden, ibland är de tillfälliga, hos vissa är de permanenta. Behoven och svårigheterna hos personer som har funktionssvårigheter behöver tydliggöras för att förstå hur samspelet mellan produkter, tjänster, miljöer och människan fungerar. Uppdraget I Västra Götalandsregionens Plan för funktionshinderfrågor , Det Goda Livet för alla! 31 åtgärder för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling 1 (beslutad av regionfullmäktige ) har handikappkommittén tillsammans med servicenämnden fått i uppdrag av regionfullmäktige att upprätta riktlinjer och anvisningar för hur tillgängligheten ska beaktas vid upphandling. För att genomföra uppdraget bildats en arbetsgrupp bestående av Hans Claeson, Område inköp och Marianne Salén och Jan Terneby, Avdelningen funktionshinder och delaktighet. Till stöd har funnits två representanter från Rådet för funktionshinderfrågor, Hans Hedström och Lisbeth Schmauch. Handlingsplan En treårig handlingsplan har tagits fram och arbetet har kontinuerligt stämts av med presidierna för servicenämnden och handikappkommittén. 1 Det goda livet för alla! Västra Götalandsregionens Plan för funktionshinderfrågor (2008). Västra Götalandsregionen. Vänersborg: Västra Götalandsregionen.

7 Upphandling av produkter Eftersom ingen kunskap hittats i Sverige om hur tillgänglighetsaspekter ska integreras i upphandlingsprocessen startade arbetsgruppen sitt arbete med att genomföra två pilotprojekt i samband med två aktuella upphandlingar kring varuautomater och kaffeautomater. Tillgänglighetsaspekter har också inkluderats i upphandling av insulinpump. Tillgänglighetsaspekter i Gröna listan Område inköp hade i samverkan med miljösekretariatet tagit fram en katalog på produkter inom området inredning som uppfyller vissa miljökrav. Katalogen innehöll också allmänna krav på att miljöer/produkter ska vara tillgängliga för alla människor. Men fortsatt arbete behövdes för att få med tillgänglighetsinformation kring enskilda produkter. Ökad kunskap om tillgänglighet och funktionshinder Kunskap om tillgänglighet och funktionshinder saknas på de flesta grundutbildningar för olika yrkeskategorier, så också när det gäller de olika utbildningar en inköpare kan ha. En utbildningsinsats har därför planerats och genomförts för all inköpspersonal. Upphandling av verksamhet Det var också viktigt att få kunskaper och erfarenheter hur tillgänglighetsaspekterna kan integreras vid upphandling av en tjänst. I samband med den vårdvalsmodell för primärvård som genomfördes 2009 formulerades övergripande tillgänglighetskrav. Tillgänglighetsaspekterna har också integrerats i en upphandling av medicinsk fotvård. Utformning av modell och anvisningar och riktlinjer för tillgänglig upphandling Erfarenheterna och kunskaperna från de upphandlingar som genomförts under projekttiden har analyserats och samlats i förslag till hur fortsatt arbete ska kunna bedrivas. Under de kommande sidorna i denna slutrapport beskrivs arbetet som bedrivits utifrån ovanstående handlingsplan. Upphandling av varor Varuautomat Ett sätt att få mer kunskaper om upphandling och tillgänglighet var att pröva hur detta skulle kunna ske vid en konkret upphandling. Erfarenheter och kunskaper från en sådan prövning skulle därefter kunna utgöra ett underlag för fortsatt arbete. Inom inköpsområdet Livsmedel och storkök hade under 2008 påbörjats en upphandling av varuautomater. När frågan kom upp om att integrera tillgänglighetskrav i upphandlingsprocessen så valdes upphandlingen av varuautomater ut som ett lämpligt område även om det innebar att tillgänglighetskraven inte kom med från start i projektarbetet. Projektgruppen valde därför att lägga liten vikt vid tillgänglighet i utvärderingen (10%). I Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet finns tillgänglighetsbehov definierade som kunde användas i upphandlingen utifrån dokumentet Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Ett urval av dessa kunde användas när det gäller instruktioner, automatens utformning och placering. Befintliga standard kompletterades i viss mån för att vara relevanta för just varuautomater.

8 Riktlinjerna bifogades i förfrågningsunderlaget. Ett antal leverantörer och apparater valdes ut. De varuautomater som var aktuella för upphandling tillgänglighetstestades på två sätt. 1: Ett test har utförts av Institutet för Human Teknologi (IHT) i Bollnäs. Testet ingår i en förstudie till ett forskningsprojekt (ett doktorandarbete) om tillgänglig upphandling. Varuautomaterna har funnits på bild i naturlig storlek och ett antal personer med funktionsnedsättning har testat tillgängligheten. Dessutom har fokusgruppsintervjuer genomförts. Resultatet av testet redovisas i rapport från Sigrid Pettersén på IHT, inte minst visade testet att många upplevde en stor osäkerhet i handhavandet med varuautomaten. 2. Ett antal varuautomater har testats i Västra Götaland av avdelningen funktionshinder och delaktighet i Västra Götalandsregionen. Tillvägagångssättet har varit följande: Test utifrån riktlinjer och standard Aktuella varuautomater testades utifrån Riktlinjer och standard för tillgängliga automater för personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Testet utfördes av personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet i Västra Götalandsregionen. Videofilmning av test utförda av ett urval brukare Sju personer med olika funktionsnedsättningar testade en varuautomat placerad i väntrummet på akutavdelningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Två av dessa personer har svårt att höra, en person är gravt synskadad (blind), en person är rullstolsburen, en person har reumatism, en person har födoämnesallergi och en person har motoriska svårigheter samt födoämnesallergi. Samtliga personer videofilmades. Intervjufrågor till brukarna Ett antal intervjufrågor ställdes också muntligt till samtliga testpersoner. Reflektioner Riktlinjerna var lätta att använda och gav god information om tillgängligheten till den aktuella varuautomaten. I detta fall var det personer som var kunniga om riktlinjerna som utförde testen. Som förväntat var automaterna inte särskilt tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Över 50 procent av svaren på frågorna visade att de inte var tillgängliga. En varuautomat var dock något mindre otillgänglig än övriga. Videoanalys samt intervjufrågor visade att samma automat som ovan var lättast att använda, alltså i överensstämmelse med resultatet av testet utifrån Riktlinjer och standard. Slutsatsen var att mycket värdefull information kunde erhållas genom att testa varuautomaten och av att studera videoinspelningen. Detta var värdefulla erfarenheter som senare kunde användas i kaffeautomatsupphandlingen. Detta visar också på vikten av att göra kundstudier där presumtiva kunder som representerar befolkningens olika behov och förutsättningar ingår i tester och diskussioner om utförande. Många förändringar behöver göras för att varuautomater ska bli mer tillgängliga för alla människor. En del saker kan relativt lätt förändras. Textstorlek, typsnitt och kontrast på prisuppgifter och varunummer. Instruktioner i text på automaten kan relativt lätt kompletteras.

9 Kontrastmarkeringar på varulucka, knappsatser med mera är också relativt lätt åtgärdade. Färger, konstrast, typsnitt och storlek på displayer är inte lika lätt att snabbt att åtgärda, men borde kunna förändras på sikt utifrån diskussioner med leverantörer och producenter. Tunga luckor borde också kunna förändras till det bättre med fortsatt produktutveckling. Kaffeautomat Det andra pilotprojektet handlade om upphandling av kaffeautomater och genomfördes under hösten I detta projekt beaktades tillgänglighetsaspekterna från början. En projektgrupp inom inköpsområdet Livsmedel och storkök, arbetade bland annat fram förfrågningsunderlaget. Personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet deltog i några av projektgruppens möten och fick ansvar för att kraven på tillgänglighet motsvarar regionens riktlinjer. Information och grundläggande kunskaper gavs då om tillgänglighet och funktionshinder. Tillsammans stämdes också de frågor av som skulle bifogas förfrågningsunderlaget om tillgänglighet och hur svaren skulle bedömas. Eftersom erfarenheterna från varuautomatstestet visat att de flesta automaterna varit till stor del otillgängliga beslöts att i avtalet införa ett särskilt kontraktsvillkor. Den anbudsgivare som tilldelas kontrakt skall under avtalstiden utveckla sina offererade kaffeautomater så att de så långt det är möjligt uppnår tillgänglighet motsvarande grön nivå i Bilaga 4 Tillgänglighetskriterier. Västra Götalandsregionen kan tillhandahålla information och kompetens via avdelningen för Funktionshinder och delaktighet. Inför upphandlingen bjöds 10 tänkbara leverantörer in till ett möte med projektgruppen. Sex leverantörer anmälde sitt intresse och möten bokades in med var och en. Vid mötet fick leverantören presentera sitt företag och utbudet av kaffeautomater. Dessutom informerade projektgruppen om regionens avsikt att införa tillgänglighetsaspekter i sina upphandlingar. Dessutom gavs grundläggande kunskaper om tillgänglighet. I förfrågningsunderlaget ingick 23 frågor om tillgänglighet som skulle besvaras av anbudsgivarna. Frågorna hämtades från Västra Götalandsregionens styrdokument Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Dessa frågor bifogades i ett särskilt formulär som enbart handlade om tillgänglighet och som hämtats från grunddokumentet Tillgängliga och användbara miljöer med den layout med gröna (tillgängligt för nästa alla), gula (tillgängligt för visa grupper av personer med funktionsnedsättning) och röda fält (otillgängligt) som finns i denna. Den exakta utformningen av frågor utfördes i tätt samarbete mellan projektledaren och personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet. Några få tillägg och kompletteringar/ förtydligande fick göras för att frågorna skulle passa just kaffeautomater. Tillgänglighetsaspekterna värderades till 30 procent vid bedömningen av samtliga kriterier. Service hade då satts till 30 procent och priset till 40 procent. Eftersom det var första gången som tillgänglighetsaspekter besvarades i ett anbudsförfarande testades också automaterna på plats av personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet. Detta för att kunna jämföra och få information om frågorna var lätta att förstå för leverantörer som tidigare aldrig besvarat tillgänglighetsfrågor. Vid testen av automaterna framfördes synpunkter från leverantörerna att några frågor varit svåra att besvara framför allt beroende på att tillgänglighetsaspekten var ny för dem. Bland annat om kontrasten mellan olika färger där en särskild kontrastmätare är till stor hjälp.

10 Sigrid Pettersén, doktorand på NHV, genomförde parallellt tester i form av fokusgrupper med såväl olika brukargrupper som med en expertgrupp bestående av synkonsulent, arbetsterapeut och andra experter. Resultaten har jämförts med den bedömning som utförts i Västra Götaland utifrån Västra Götalandsregionens riktlinjer och resultaten visade på stor samstämmighet. I fokusgruppssamtalen med personerna med egna erfarenheter av funktionsnedsättning framkom också andra aspekter. Många upplevde stress av att inte förstå hur man skulle göra, känslor av särbehandling och utanförskap var också vanliga. Frågorna om tillgänglighet kunde bidra till att den minst otillgängliga kaffeautomaten kunde identifieras. Bedömningen av tillgängligheten sattes sedan i relation till övriga bedömningar avseende pris och service för att välja ut den leverantör som skulle tilldelas avtalet. Även om inte den minst otillgängliga kaffeautomaten valdes ut, så ökade markant medvetenheten om tillgänglighetsaspekterna hos samtliga inblandade aktörer i upphandlingen. Skillnaderna i tillgänglighet var mycket liten mellan anbudsgivarna. Reflektioner Att tillgänglighetsaspekterna var med från början av hela upphandlingsprocessen gav många värdefulla synpunkter: Behov fanns av ökad kunskap hos inköpare och leverantörer om tillgänglighetsaspekter. Här behövs generell kunskap om att många personer i befolkningen har svårt att kunna ta del av varor och tjänster om de inte är utformade utifrån ett tänkande om Design för alla. Dessutom behövs kunskap om vilka aspekter på tillgänglighet, som är viktiga om man har svårt att se, röra sig, tåla vissa ämnen, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Men kunskap genereras också när frågorna om tillgänglighet ska besvaras. Den information som projektgruppen, projektledaren och inköpsområdets styrgrupp fick från avdelningen funktionshinder och delaktighet ökade motivationen för att arbeta med tillgänglighetsfrågor och ledde till att kriteriet Tillgänglighet viktades till 30%. Projektgruppen kände också att riktlinjerna var väl genomarbetade och att samarbetet med avdelningen funktionshinder och delaktighet gav gruppen mod att vikta kriteriet så pass högt. Det är möjligt att ställa relevanta frågor i förfrågningsunderlaget om tillgänglighet. Det är möjligt att från grunddokumentet Tillgängliga och användbara miljöer ta fram relevanta frågor med viss komplettering. Vissa frågor upplevdes av anbudsgivarna som svåra att besvara mycket beroende på att frågan var ny och att man inte var van vid att tänka på denna funktion. Man jämförde med när miljöfrågan var ny. Viss diskrepans fanns mellan inlämnade svar från leverantörer och de bedömningar som gjordes på plats av personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet. Bland annat utgjordes denna av att den faktiska automaten bedömdes på plats, medan leverantörerna i sina svar skrev in att annan textstorlek eller bättre bakgrundsfärg lätt kunde tas fram. Detta kan vara helt riktigt, men det kan vara svårare att till exempel ta fram bilder eller pictogram som uppfyller de specifika kraven på tillgänglighet. Anbudsgivarna ville i sina anbud få kaffeautomaterna att framstå som mer tillgängliga än var de var. Vad man inte tog till sig från början var att utvärderingen var ett nuläge. I förfrågningsunderlaget framgick det att utveckling skall ske med avtalad leverantör för att förbättra nuläget. Det särskilda kontraktsvillkoret om utveckling av kaffeautomaterna kommer att ske i nära samarbete mellan leverantör, inköp och avdelningen funktionshinder och

11 delaktighet under hela avtalsperioden, två år med möjlighet till två års förlängning. Information om resultatet kommer att spridas. En viktig erfarenhet var att frågorna om tillgänglighet bör ingå i det generella förfrågningsunderlaget och inte bifogas i ett särskilt frågeformulär med annan utformning och layout än det generella. Detta förenklar besvarandet och skiljer inte ut tillgänglighetsfrågorna p ett onödigt sätt. Att ställa krav på tillgänglighet vid upphandling är ett större incitament för tillverkaren att utveckla sina kaffeautomater än om ett samarbete initierades mellan den upphandlande myndigheten och tillverkaren. Vid en konkurrensutsättning om ett avtal som har ett stort ekonomiskt värde så är många leverantörer intresserade att delta och därmed ställa sig positiva till ställda krav. Eftersom beslutet överklagades angående en teknisk beräkningsgrund om antal modeller har avtal skrivits först i november Diskussionen om det särskilda kontraktsvillkoret att under avtalsperioden utveckla en mer tillgänglig kaffeautomat ska därför inledas först i januari 2011 och några erfarenheter från detta utvecklingsarbete kan inte lämnas i denna rapport. Upphandling insulinpump med tillbehör En annan aktuell upphandling av vara är upphandling av insulinpump med tillbehör. Projektledare och personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet startade processen med att besöka en diabetessköterska som visade befintliga produkter och delgav sina synpunkter på tillgänglighetsaspekter. Här skedde en dialog med en expert som i sin tur gjorde bedömning av varje patients förutsättningar. Patienter med kognitiva svårigheter förskrivs i allmänhet inte insulinpump. Detta i jämförelse med kaffeautomatsupphandlingen där alla kunder förutsätts kunna använda automaten. Utifrån detta besök valdes därefter ut sju frågor om tillgänglighet som kunde bifogas det generella förfrågningsunderlaget. Utav de börkrav som upphandlingen innehöll tilldelades tillgänglighetssaspekterna 22 procent av den totala bedömningen. Vid bedömningen av inlämnade svar deltog Avdelningen funktionshinder och delaktighet i den aktuella projektgruppens arbete. Vid detta besök lämnades också generell information och kunskap om tillgänglighet och funktionshinder som en bas för fortsatta diskussioner. Reflektioner Även här framkom vid bedömningen att någon fråga behöver kompletteras vid en ny upphandling för att bli enklare att bedöma. Positivt att enbart sju frågor kunde fånga in tillgänglighetsaspekterna. En erfarenhet är annars att ganska många frågor behövs för att produkten ska vara tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Denna gång kunde frågorna om tillgänglighet integreras i det generella förfrågningsunderlaget vilket var mycket positivt. Det blir lättare att besvara och tillgänglighetsaspekterna särskiljs inte på ett onödigt sätt från de övriga förfrågningsområdena.

12 Upphandling av tjänst/verksamhet Fotvård Primärvården i Västra Götalandsregionen upphandlar medicinsk fotvård, som bedrivs inom primärvårdens ansvarsområde fick Område inköp i uppdrag att upphandla medicinsk fotvård för primärvården i Skaraborg, Göteborg- och Bohuslän samt Södra Älvsborg. Inom ramen för handlingsplanens genomförande bestämdes att denna upphandling skulle ingå som ett av pilotprojekten inom tjänsteupphandling. Två projektledare fanns utsedda inom område inköp, som tog kontakt med avdelningen funktionsnedsättning och delaktighet. En genomgång gjordes av förutsättningar i form av styrdokument, lagar, verksamhetens förutsättningar och de behov av fysisk tillgänglighet som personer med olika funktionsnedsättningar har. En faktor som tidigt diskuterade var att detta ofta handlar om enmansföretag. Hur påverkar krav på fysisk tillgänglighet i lokalerna deras möjligheter att konkurrera i en upphandling? En annan faktor var att det i vissa geografiska områden inte finns tillgång till mer än till exempel ett enmansföretag med lokal i källaren. Kunde en väg vara att säkra tillgången på minst en fullständigt tillgänglig mottagning inom visst geografiskt område? Projektledarna genomförde en sticksprovsbedömning av den fysiska tillgängligheten på sex befintliga mottagningar för att få ett begrepp om hur det såg ut i dagsläget. Situationen var mycket varierande. Genomgående erbjöds en hög personlig service. Denna kunde dock inte ersätta avsaknad av handikapparkeringsplatser, ledstråk, nivåskillnader eller för liten toalett. I den krav- och kvalitetsbok 2009 som anger vad som gäller för primärvården anges under punkt 3.7 Tillgänglighet Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Vårdenheten ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. TD (Tillgänglighetsdatabasen) ger personer med funktionsnedsättning detaljerad information om verksamheters och miljöers fysiska tillgänglighet via den aktuella verksamhetens hemsida och vården på webben. Genom att erbjuda korrekt information om tillgängligheten underlättas medborgarens beslut om att utnyttja företagens och den offentliga sektorns tjänster och miljöer. Databasen bidrar härigenom till att många människor kan ta del av samhällets utbud och utöva sina rättigheter. Dessutom tydliggörs hinder i verksamheten och åtgärder för ökad tillgänglighet motiveras. Många av dessa ska enligt lag åtgärdas. Slutligen kan uppgifterna i TD användas som indikatorer och jämförelsemått för att ge en bild över hur den fysiska tillgängligheten förändras över tid. Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen fastslog i beslut den 12 maj 2010 (RSK /4) hur processen för att uppnå kraven ska se ut: 1. Alla vårdenheter ska vara inventerade och registrerade i Tillgänglighetsdatabasen senast sista september Identifierade enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade före 2010 års utgång. 3. En plan ska upprättas av varje vårdgivare senast den 30 juni 2011 som anger hur de återstående identifierade bristerna i den fysiska miljön ska åtgärdas. Kravboken liksom detta beslut gällde därmed även medicinsk fotvård.

13 När förfrågningsunderlaget skulle sammanställas gjordes medvetna avsteg från besluten när det gäller beställaren Primärvården Skaraborg och Primärvården Södra Älvsborg som ville ha en mer generell skrivning som löd: Inom Västra Götalandsregionen finns antaget riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder. Leverantören skall ha kännedom om dessa riktlinjer samt i tillämpliga delar tillgodose dem. Antagen anbudsgivare skall beskriva tillgängligheten till sina lokaler i Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabas. I Primärvården Göteborg och Södra Bohuslän tillkom även nedanstående text: Enkelt avhjälpta hinder skall vara avhjälpta före sista december Reflektioner Västra Götalandsregionen är en stor organisation som arbetar med en beställar- och utförarmodell. Inköpsorganisationen (Område Inköp) ska stötta verksamheter i upphandling med sin sakkunskap. Slutliga ansvaret för upphandlingen har beställaren. Beställaren ska följa de politiska beslut och riktlinjer som gäller för regionen i sin helhet. Här kan inköpsorganisationen hamna i ett dilemma. Förklaringarna till varför upphandlingen av medicinsk fotvård inte uppfyllde de krav som var fastställda kan vara flera. En orsak kan vara kunskapsbrist om vad som gäller, en annan bristande kommunikation och förståelse för vad en otillräcklig fysisk tillgänglighet betyder för patienter i behov av medicinsk fotvård både från inköpsorganisationen och från beställarna. Andra förklaringar kan vara att behoven inte tydliggjorts genom att patienter ofta inte klagar, rädsla för att inte tillräckligt många anbud skulle lämnas in om kraven tydliggjordes eller att det skulle bli en brist på medicinsk fotvård. Dessutom kunde en förklaring också vara en oro för att de små enmansföretagen inte skulle överleva vid krav på åtgärder av bristande fysisk tillgänglighet. VG Primärvård Arbetsgruppen har under handlingsplanens genomförande kunnat följa hur tillgänglighetskraven hanterats vid etableringen av nya vårdcentraler enligt LOV (Lag om valfrihetssystem 2 ). Motsvarande för medicinsk fotvård gäller kraven i Krav- och kvalitetsbok 2009 under punkt 3.7 Tillgänglighet Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Vårdenheten ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. En verifieringsprocess genomfördes där den fysiska tillgängligheten bedömdes utifrån utvalda delar av Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Alla vårdenheter, 200 stycken, var enligt plan inventerade och inlagda i TD (Tillgänglighetsdatabasen) den 30 september med undantag av 9 stycken som var under ombyggnation eller var på väg att flytta. En uppföljning gjordes med hjälp av jämförelsetekniken i TD. Ett procenttal för tillgänglighet har tagits fram för varje enskild vårdcentral. De aktuella värdena anger i procent hur kraven på enkelt avhjälpta hinder (HIN) 2 Lag om valfirhetssystem 2008:962

14 är uppfyllda. En grov översikt av sämsta och bästa värde i procent för vårdcentraler i de fem primärvårdsområdena var: Fyrbodal: 29-61, Göteborg: 36-78, Skaraborg: 35-72, S. Bohuslän: och Södra Älvsborg: Som framgår var inte tillgängligheten god. Identifierade enkelt avhjälpta hinder ska enligt hälso- och sjukvårdsutskottets beslut vara åtgärdade före 2010 års utgång. Reflektioner Närmare analyser kommer att göras i det fortsatta arbetet. Men redan nu kan konstateras att vårdcentralerna är långt ifrån att kunna uppfylla tillgänglighetskraven för Tillgänglighetskrav i Gröna listan Område inköp hade i samverkan med miljösekretariatet tagit fram en katalog på produkter inom området inredning som uppfyller vissa miljökrav. Katalogen innehöll också allmänna krav på att miljöer/produkter ska vara tillgängliga för alla människor. Fortsatt arbete behövdes för att få med tillgänglighetsinformation kring enskilda produkter. Processen inleddes med genomgång och introduktion vid några tillfällen med ansvarig upphandlare. I nu pågående inredningsupphandling beskrivs under en egen punkt regionens arbete med tillgänglighet på följande sätt: Tillgänglighet I Västra Götalandsregionen har arbetet med att göra lokaler och utrustning tillgängliga för alla hög prioritet. Att beakta tillgänglighet i upphandling är ett projekt som drivs av Avdelningen funktionshinder och delaktighet och Regionservice Inköp. Upphandlingen av Inredning till regionens verksamheter är en del i detta projekt. Information om Västra Götalandsregionen arbete med tillgänglighet finns på Kommande avtalsleverantör skall vara delaktig i utvecklingen av arbetet med att förbättra tillgängligheten. Som framkommer åtar sig kommande avtalsleverantör/er att vara delaktig i förbättringsarbetet kring tillgänglighet. Genom att ställa skallkrav på tillgänglighet stimuleras en produktutveckling. I ett utvecklingsskede måste vissa kompromisser göras. Ett exempel på detta är tillgänglighetskravet som avser att stolens armstöd skall nå förbi sittytans framkant. Då marknaden inte kunde uppfylla detta krav, justerades kravet på följande sätt (justeringen understruken): Besöksstol, sitthöjd ca 50 cm, ryggstöd, stadiga armstöd på ca 65 cm över golv. Armstöd skall minst nå fram till sittytans framkant. Klädd sits, avtorkningsbar, oklädd rygg. Reflektioner Det har av olika anledningar visat sig svårt att uppnå samtliga uppsatta mål kring tillgänglighet i Gröna listan. Marknaden är inte fullt mogen och produktutbudet som klarar tillgänglighetskraven är begränsat. Inför senaste tryckningen av Gröna listan i februari 2010 så fick Västra Götalandsregionens två avtalsleverantörer en genomgång av aktuella delar av riktlinjerna Tillgängliga och användbara miljöer. De fick därefter i uppdrag att redovisa vilka produkter som klarar tillgänglighetskraven.

15 En uppdatering och komplettering av tillgänglighetsaspekterna har skett i samband med nytryck av Gröna listan under Det har funnits vissa svårigheter med att utforma senaste versionen av Gröna listan enligt tidigare uppsatta mål. En av svårigheterna har varit att fysisk tillgänglighet är komplex. Det handlar inte endast om att uppfylla angivna mått och funktioner på till exempel en stol och ett bord utan också om hur de placeras i miljön. Om bordet och stolarna placeras så att passagen bakom bordet och stolarna blir för smal kommer personer med rullstol eller rollator ändå inte att kunna använda funktionen. Det är alltså ett samspel som måste fungera. Detta ledde till att avsnitten inom respektive produktgrupp inleds med en text som också anger krav för placering av produkterna. Produkterna som avtalsleverantörerna redovisade som tillgängliga blev aldrig presenterade på produktnivå. En orsak är att det ovan angivna samspelets betydelse inom olika produktgrupper behöver utredas ytterligare. Upphandling av hjälpmedel Viktigt område som dock inte prioriterats under arbetet Öka kunskapen om funktionshinder och tillgänglighet Kunskaper om funktionsnedsättningar, funktionshinder och tillgänglighet finns inte med i många grundutbildningar för olika yrkeskategorier. Arbetsgruppen planerade därför att genomföra en utbildningsinsats till berörda inom Område inköp. Arbetet påbörjades och planerades under 2009 med målsättningen att all personal, cirka 70 medarbetare, skulle få en första grundläggande utbildning om cirka 3 timmar. Syftet var att ge grundläggande kunskaper och synsätt om funktionshinder och tillgänglighet och information om regionfullmäktiges uppdrag om tillgänglig upphandling, samt förmedla kunskaper och erfarenheter om de pilotprojekt och andra aktiviteter som genomförts inom ramen för arbetsgruppens uppdrag. Utbildningen genomfördes under vintern vid tre tillfällen för personal i respektive Vänersborg, Göteborg och Borås-Skövde. Utbildningspasset startade med ett samtal med en person som är blind och som berättade om sin vardag. Därefter följde ett avsnitt om handikappkommittén och Avdelningen funktionshinder och delaktighets roll och uppgift inom Västra Götalandsregionen. Efter detta redovisades vad som gäller om tillgänglighet i ett nationellt perspektiv samt vilka beslut som finns om tillgänglighet i Västra Götalandsregionen. Grunddokumentet i Västra Götalandsregionen Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk miljö gicks igenom och sedan följde ett pass där deltagarna fick gå runt till fyra olika stationer för att få mer kunskap om olika funktionsnedsättningar och vad som är viktigt tillgängliggetsmässigt. Stationerna handlade om svårigheter att röra sig, att höra, att tåla vissa ämnen och svårt att se. På varje station fick man träffa och samtala med en person med den aktuella funktionsnedsättningen och pröva att exempelvis köra rullstol eller gå med fingerad optik. Under sista momentet i utbildningen diskuterades upplevelser och tankar man fått vid besök i de olika stationerna och handlingsplanen för arbetet presenterades.

16 Reflektioner Arbetet med tillgänglig upphandling har visat på vikten av att alla inblandade aktörer måste ha en grundläggande tanke och medvetenhet om tillgänglighetsaspekter. Här behövs ett kontinuerligt arbete framöver. En parallell kan dras till miljöområdet för cirka år sedan då medvetenheten vid upphandling inte var så framträdande som idag. Kunskaper om tillgänglighet och människors olika funktionsförmåga i ett livsperspektiv måste tas upp på utbildningar för olika yrkeskategorier. Här gäller det inte enbart de yrkesgrupper som traditionellt är vanliga inom funktionshinderområdet som sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, logopeder med mera, utan just alla andra yrkesgrupper som designers, arkitekter, tekniker, inköpare, fastighetsförvaltare och många andra. Fortbildningen om tre timmar för personalen inom Område inköp visade att det är möjligt att på ganska kort tid skapa intresse, engagemang och grundläggande kunskaper om tillgänglighet. Ett viktigt inslag var att personer med egna erfarenheter av funktionsnedsättning deltog och att det gavs möjlighet genom övningar att deltagarna själva fick pröva på att använda rullstol eller gå med käpp och förbundna ögon. Dessa erfarenheter är grundläggande för att förstå situationen för många människor. Konferens om tillgänglig upphandling I handlingsplanen togs tidigt upp behovet av att kunna kommunicera resultaten från arbetet med tillgänglig upphandling till andra intresserade i landet och att skaffa kontakter med andra intresserade. I handlingsplanen planerades därför in att arrangera en konferens år 2010 där andra intresserade bjöds in och där såväl resultat från arbetet i Västra Götalandsregionen som erfarenheter från andra skulle redovisas. På Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) finns ett stort intresse för Universell Design och skolan arrangerar sedan många år kurser kring ämnet för intresserade i de nordiska länderna. NHV kom därför att ingå i planeringen av konferensen som skulle avrunda uppdraget med tillgänglig upphandling. Konferensen hölls i november 2010 och personer deltog förutom alla medverkande. Förvånansvärt få anmälde sig till konferensen trots att inbjudan gått ut via en maillista till samtliga upphandlare i kommuner och landsting/regioner i Sverige, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och till nätverk och kontakter i de nordiska länderna som fanns att tillgå på NHV. En förklaring till det låga antalet anmälda kan troligen sökas i att medvetenheten om tillgänglighetsaspekter vid upphandling är mycket ringa i dagsläget. Miljöaspekter och hänsyn till etiska aspekter som exempelvis barnarbete i andra länder har successivt integrerats i upphandlingsprocessen, men tillgänglighetsområdet är fortfarande ett relativt okänt område. På konferensen kommunicerades de resultat som uppnåtts vad gäller: upphandlade varor som kaffeautomater, insulinpump samt inredning upphandlade tjänster som vårdcentraler och måltidssituation för äldre framgångsfaktorer kring tillgänglighetsaspekter vid upphandling Dessutom presenterades erfarenheter från Norge om universell utformning forskning och utbildning lagstiftning och juridiska aspekter

17 Många nyckelpersoner inom området besökte konferensen och viktiga kontakter kunde knytas för det framtida arbetet. Utformning av modell för anvisningar och riktlinjer för tillgänglig upphandling Under 2009 påbörjas arbetet med att få fram en generell modell för anvisningar och riktlinjer för tillgänglig upphandling. Samtliga 22 inköpsområden som område inköp arbetar med har inventerats vad gäller tillgänglighetsaspekter. Sex områden finns som innehåller ett flertal upphandlingar som bedöms viktiga att jobba vidare med: Administrativa tjänster Hälso- och sjukvårdstjänster Inredning IT & nätverk Livsmedel, ett område där redan tillgänglighetsarbete pågår, men där det kan finnas fler angelägna upphandlingar än de vi arbetar med för närvarande Hemdistribution/hemsjukvård Inom sex andra områden kan det finnas ett fåtal eller mindre antal upphandlingar att arbeta med: Allmän diagnostik och terapi Ambulanssjukvård Fordon & transporter Kontor & tryck Läkemedel Tandvård Textilier I princip finns tillgänglighetsaspekter inom samtliga 23 inköpsområdena, men 11 av de 23 områdena är inte aktuella att arbeta med i ett första skede. Tillgänglighetsaspekterna integreras i upphandlingar i Västra Götalandsregionen Tillgänglighetsaspekterna kopplas nu till Västra Götalandsregionens inköpsprocess. För att möjliggöra detta kommer en arbetsprocess att tas fram som bygger på förankring i regionens verksamheter samt införlivas i regionens upphandlingar. Detta arbete hålls ihop genom Område Inköp. En tjänst/resurs tillförs inköp för att säkerställa utveckling av tillgänglighetsaspekten vid upphandling. Till denna inköpsresurs kopplas medarbetare från regionen med intresse och kunskap inom området för att arbeta tillsammans i en arbetsgrupp. Uppgifterna för arbetsgruppen blir att identifiera upphandlingsområden som skall prioriteras vad gäller krav på tillgänglighet, samt att arbeta fram en handbok som bygger på kraven i Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysiskt tillgänglighet. Handboken skall ge stöd till hur övergripande krav kan omsättas för respektive produktområde och upphandling och användas i befintliga upphandlingsmallar.

18 Ett resultat av projektet har också inneburit att tillgänglighetsperspektivet ingår som naturlig del i analys- och effektrapporter. I förarbetet inför en upphandling (analysfas) bedöms huruvida tillgänglighetskrav kan ställas. Detta rapporteras i Analysrapporten som bland annat innehåller leverantörs- och marknadsanalys, kundbehov och vilka krav som kan ställas. Detta utformas i en upphandlingsstrategi. Effektrapporten innehåller bland annat redovisning av det ekonomiska resultatet men även en redovisning av förverkligandet av hållbar upphandling vilket innebär sociala/etiska-, miljö- och tillgänglighetskrav. Regionfullmäktiges prioriterade mål i budget 2011 är: Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer regionen tillhandhåller skall öka. Alla verksamheter regionen bedriver eller finansierar skall ingå i Tillgänglighetsdatabasen. Utifrån dessa prioriterade mål har följande styrtal tagits fram: Antal upphandlingar av varor och tjänster inom de sex prioriterade inköpsområdena där tillgänglighetsaspekter baserade på relevanta delar i Tillgängliga och användbara miljöer används. Måluppfyllelse: År 2011: 25 procent År 2012: 50 procent År 2015: 100 procent Arbetet kommer dessutom kontinuerligt att följas upp i servicenämnden och kommittén för rättighetsfrågor.