Kommunerna och Nollvisionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunerna och Nollvisionen"

Transkript

1 Magnus Andersson Kommunerna och Nollvisionen Trafiksäkerhetspolitik i Sveriges 10 största kommuner Cajoma Consulting

2 Cajoma Consulting, Uppsala, 2004 Omslagsbild: Malgorzata Sheiki-Binkowska Fotografier: Magnus Andersson Layout: Magnus Lehman Tryck: Nina tryckeri, Uppsala ISBN

3 Problemet är inte att man inte vet tillräckligt utan problemet är att man inte vågar dra konsekvenserna av det man vet. Roger Mogert, gatu- och fastighetsborgarråd, Stockholms stad Nollvisionen betonar bilen och vägen mer än människan. Representant för Uppsala kommun Huvudgatorna är alla kommuners akilleshäl. Göte Toftler, tekniska förvaltningen, Örebro kommun Man kan skruva mycket på bilarnas framkomlighet utan att påverka stadens sociala och ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Johan Emanuelsson, stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Jag har sagt till entreprenörerna att de kommer att förlora kontraktet om de kör för fort. Lennart Jangälv, VD, Storstockholms Lokaltrafik Vill man politiskt så kommer det andra automatiskt. Representant för Norrköpings kommun Om mina barn ska göra en skolutflykt med buss brukar jag kontrollera om det är en buss med bälte. Jag skulle inte släppa iväg dem annars. Sten Nordin, oppositionsborgarråd, Stockholms stad 3

4 INNEHÅLL Inledning 5 1 Kommunerna och nollvisionen 7 2 Enkätundersökning om kommunerna och nollvisionen 14 3 Nollvisionen i Stockholm 28 4 Nollvisionen i Göteborg 40 5 Nollvisionen i Malmö 52 6 Nollvisionen i Uppsala 66 7 Nollvisionen i Linköping 78 8 Nollvisionen i Västerås 89 9 Nollvisionen i Örebro Nollvisionen i Norrköping Nollvisionen i Helsingborg Nollvisionen i Jönköping Jämförande analys Rekommendationer 158 Källor 159 Personer i kommunerna som intervjuats 160 4

5 INLEDNING Trafiksäkerhetspolitiken i Sverige gavs en ny inriktning i och med att riksdagen år 1997 antog propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Vad kommunerna gör har stor betydelse för samhällets möjligheter att lyckas med nollvisionen. Kommunerna har en viktig nollvisionspotential inom bland andra följinde områden: 30-zoner och hastighetsdämpande åtgärder Trafikplanering och stadsplanering Kvalitetssäkring av egna och upphandlade transporter Dialog och samverkan med olika trafikantgrupper Denna studie fokuserar på trafiksäkerhetsarbetet i Sveriges tio största kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping. Studien avser att peka på möjligheter och hinder i dessa kommuners arbete med att försöka förverkliga nollvisionen. Studien ställer också följande följande frågor: Hur förhåller sig tjänstemän och politiker i Sveriges tio största kommuner till nollvisionen? Hur väl politiskt förankrat är trafiksäkerhetsarbetet? Vilken roll kan de största kommunerna spela för att bidra till att nollvisionens etappmål för år 2007 uppnås? Vad kan de största kommunerna göra på längre sikt för att förverkliga nollvisionen? Hur arbetar kommunerna för att främja en sektorövergripande integration av trafiksäkerhetsarbetet? Hur systematiskt arbetar kommunerna med trafiksäkerhetsfrågorna? Boken baseras i huvudsak på en enkätundersökning och på djupintervjuer med tjänstemän och politiker i Sveriges tio största kommuner. En enkät med 92 frågor har skickats ut till sammanlagt 250 personer i Sveriges tio största kommuner. Målgrupper var huvudsakligen tjänstemän och politiker som ansvarar för trafiksäkerhetsfrågor. Svarsfrekvensen uppgick till 52,4 procent. Enkätundersökningen redovisas i kapitel 2. I varje kommun har intervjuer gjorts med fyra till åtta personer, huvudsakligen tjänstemän och politiker. Sammanlagt har 57 intervjuer genomförts. Det finns tyvärr inte utrymme att redovisa alla intervjuer i denna skrift. Intervjuerna redovisas i kapitel 3 till 12. Dessutom har information från riksdagen, regeringen, Vägverket, Svenska Kommunförbundet samt diverse dagstidningar och hemsidor använts. Boken vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän som arbetar med trafiksäkerhet i kommunerna. Det är min förhoppning att boken också kan vara av intresse för en bredare läsekrets. 5

6 Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till följande personer: Alicja Andersson, Karl-Erik Andersson, Matts-Åke Belin, Arne Berlin, Jonas Enermo, Erika Ingvald, Magnus Lehman, Thomas Lekander, Göran Lindgren, Torsten Martinsson, Angela Meissner, Jonas Noreland, Anita Ramstedt, Claes Tingvall, Evert Vedung och Sari Wallberg. Ett särskilt tack till alla personer i de berörda kommunerna som fungerat som kontaktpersoner för detta projekt: Krister Isaksson (Stockholm), Lennart Adolfsson (Göteborg), Jan Ramqvist (Malmö), Raja Ilijason (Uppsala), Christer Nilsson (Linköping), Anna Robertsson (Västerås), Leif Hillding (Örebro), Jesper Skiöld (Norrköping), Martin Warmark (Helsingborg) och Elvy Thonander (Jönköping). Jag vill också tacka alla politiker och tjänstemän i kommunerna som har deltagit i enkätundersökningen och i intervjuerna. Boken har finansierats med medel från Skyltfonden vid Vägverket. Uppsala i juni 2004, Magnus Andersson Blandtrafik i Stockholm. 6

7 1 KOMMUNERNA OCH NOLLVISIONEN Dödade och skadade i vägtrafiken Årligen dödas och skadas (svårt och lindrigt) mellan och i den svenska vägtrafiken. Mellan 500 och 600 människor omkommer och ungefär får svåra skador. Majoriteten av de allvarliga olyckorna i kommunerna inträffar på det statliga vägnätet. På de delar av vägnätet där kommunerna är väghållare är antalet dödade och svårt skadade betydligt lägre. Mellan 1997 och 2001 ökade antalet dödade inom tättbebyggt område med 17 procent. Under 2002 bröts denna trend på ett kraftfullt sätt. Antalet dödade i tätorter minskade från 180 personer år 2001 till 123 personer år 2002, en minskning med en tredjedel. År 2003 omkom 86 personer i tätortstrafiken. Det var första gången som antalet dödade på det kommunala vägnätet underskred 100. Minskningen återfanns främst bland oskyddade trafikanter med undantag av motorcyklister. Bidragande till minskningen var införande av 30-sträckor, byggande av cirkulationsplatser och cykelbanor samt andra åtgärder för att separera oskyddade trafikanter från biltrafiken (Vägtrafikinspektionen 2004). Trafiksäkerheten i kommunerna handlar mycket om hastigheter. Enligt en analys gjord av Väg- och transportforskningsinstitutet skulle antalet trafikdödade inom tättbebyggt område minska med ungefär 70 procent och antalet allvarligt skadade med ungefär 60 procent vid en generell hastighetssänkning från 50 till Vanliga typer av olyckor inom tättbebyggt område: Gående och cyklister som blir påkörda vid passager utmed det högtrafikerade gatunätet Bilist som blir påkörd bakifrån vilket kan ge bestående nackskador (whiplash) Kollisioner mellan bilister i korsningar Singelolyckor bland gående och cyklister, främst till följd av halka och ojämna ytor Singelolyckor bland bilister, där hinder i gatans sidoområde såsom träd och hårda lyktstolpar är en viktig skadeorsak vid hastigheter över 50 km/tim 7

8 Vid sidan av skador orsakar tätortstrafiken flera andra problem. Luftföroreningarna utgör ett hälsoproblem i samma storleksordning som trafikolyckorna. Cirka 700 cancerfall per år i Sverige kan hänföras till luftföroreningar, bland annat bilarnas avgaser. Biltrafiken släpper ut koldioxid som bidrar till den globala klimatförändringen. Trafikrelaterat buller är en olägenhet för många som bor i tätorterna. Andra problem i tätortstrafiken är bristande tillgänglighet för funktionshindrade, barn och äldre, trängsel som genereras av personbilstrafiken och transportsystemets markanspråk och påverkan på stadsbilden. 30 km/tim. Att sänka hastighetsgränsen enbart i korsningar från 50 till 30 km/tim skulle kunna halvera döds- och skadetalen i tätort. Av alla trafikrelaterade skadefall i tätorter utgör gång- och cykelolyckor den största belastningen för sjukvården. Registrering av trafikskador En tillförlitlig olycksstatistik gör det möjligt att identifiera problem, finna lösningar och utvärdera resultatet av genomförda åtgärder. Att utveckla olycksregistreringen och informationen över skadade är därför ett viktigt element i trafiksäkerhetsarbetet. Den officiella trafikskadestatistiken har traditionellt baserats på polisrapporterade olyckor. Eftersom många trafikolyckor inte anmäls till polisen är mörkertalen stora, inte minst i fråga om oskyddade trafikanters singelolyckor. År 2003 infördes ett nytt informationssystem (STRADA) om skador och olyckor i vägtransportsystemet. Syftet med STRADA är att bygga upp ett nationellt datasystem med uppgifter både från polisen och sjukvården. Sjukhusens registrering leder till att fler trafikskadade registreras än vad som har kommit till polisens kännedom. Vägverket har det övergripande ansvaret för utvecklingen och driften av STRADA. För närvarande använder hälften av landets akutmottagningar STRADA-systemet. 8 Kommunernas ansvarsområden Kommunen har ansvar för trafiksäkerheten på flera sätt: Kommunerna har ett väghållaransvar. Det innebär att de bygger och underhåller gator och vägar och har ett funktionsansvar för hela trafiksystemet.

9 Kommunerna tillhandahåller transporttjänster av olika slag, som skolskjuts och färdtjänst. Som beställare av transporter har kommunen ett ansvar för att transporterna utförs på ett trafiksäkert sätt. I egenskap av arbetsgivare har kommunen ett ansvar för att de egna transporterna utförs på ett trafiksäkert sätt. Kommunerna har ett ansvar för invånarnas hälsa. Att minska antalet trafikskador är därför viktigt för kommunen ur ett folkhälsoperspektiv. Kommunerna har det primära ansvaret för den fysiska samhällsplaneringen. Trafiksäkerheten kan påverkas dels genom de planer kommunen upprättar, dels vid tillståndsprövningen av enskilda ärenden. Planprocessen sker på olika nivåer och med olika syften. Översiktsplanen, som anger lokaliseringen av verksamheter och strukturen för trafiksystemen, ger förutsättningar för trafikarbetets omfattning och trafikens fördelning på olika färdmedel. Detaljplanen upprättas för att reglera markens användning och bebyggelsen inom begränsade delar av kommunen. Det är i detaljplanen som reglerna för samspelet mellan olika trafikantgrupper utformas. Genom väghållarplaner, drifts- och underhållarplaner har kommunen i sin roll som väghållare möjlighet att påverka utformningen och standarden av gatunätet. Genom att utfärda lokala trafikföreskrifter kan kommunen påverka användningen av trafiksystemet. Plan- och bygglagen ställer flera krav på en planering som leder till god trafiksäkerhet. Väglagen anger att man vid väghållning ska ta tillbörlig hänsyn till enskilda och allmänna intressen som trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturvård. Kommunerna är ålagda att sträva i riktning mot nationellt beslutade trafiksäkerhetsmål. Kommunerna har frihet att avgöra hur dessa mål ska konkretiseras och förverkligas på det lokala planet, till exempel i fråga om vilka hastigheter som ska tillåtas på respektive gator och vilka trafikslag som ska förekomma. Kommunerna, Vägverket och polisen har genom ett riksdagsbeslut (1992/93) fått ansvaret att få till stånd ett samordnat trafiksäkerhetsarbete. Kommunerna kan för sitt trafiksäkerhetsarbete söka statsbidrag från Vägverket. Stödet från Vägverket är mycket varierande i olika regioner. Svenska Kommunförbundet har inget tvingande mandat gentemot kommunerna utan bidrar med informationsoch erfarenhetsspridning och svarar på kommunernas frågor. Nollvisionen Trafiksäkerhetspolitiken i Sverige gavs en ny inriktning i och med att riksdagen år 1997 antog propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Nollvisionen har följande huvudbudskap: 9

10 Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Människans tolerans mot yttre våld ska vara dimensionerande vid utformningen av vägtransportsystemet. Trafikanterna och systemutformarna har ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten på vägarna. Det delade ansvaret Nollvisionen förutsätter en ny ansvarsfördelning för vägtransportsystemets trafiksäkerhet. Hittills har så gott som hela ansvaret åvilat den enskilde trafikanten. En sådan ensidig ansvarsfördelning är inte konstruktiv när utgångspunkten är att ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Ansvaret för trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanterna och systemutformarna. Med systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet, såsom väg, fordon och transporttjänster. Systemutformare är också de som ansvarar för olika stödsystem för vägtrafiken; regelverk, utbildning, information, övervakning, räddning, vård och rehabilitering. Trafikanterna är liksom tidigare skyldiga att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om de inte tar sin del av ansvaret på grund av t ex bristande kunskap eller förmåga eller om personskador uppstår eller riskerar att uppstå av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. Vägverket, polisen och kommunerna Vägverket, polisen och kommunerna bör i huvudsak verka för att medborgarnas förutsättningar, behov och krav blir utgångspunkten för det långsiktiga trafiksäkerhetsarbetet berörda beslutsfattare inom privat och offentlig sektor stimuleras till att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten berörda offentliga och privata organ stimuleras till att integrera trafiksäkerhetshänsyn i alla delar av verksamheten som påverkar vägtransportsystemets utformning och funktion medborgarna stimuleras till att ställa krav på trafiksäkra produkter trafikanternas intresse och möjligheter att följa trafikregler och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken ökas en effektiv och resultatinriktad avvägning sker mellan olycks- och skadeförebyggande åtgärder 10

11 de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet blir styrande vid val av åtgärder hastigheten tillsammans med vägens och fordonens tekniska standard på sikt anpassas till de krav som är berättigade från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt Vägverket, polisen och kommunerna bör vidareutveckla och fullfölja den redovisade inriktningen och basera arbetet på en mål- och resultatstyrning som syftar till att på sikt uppnå en säker vägtrafik. Utformning av vägtrafikmiljön och fysisk samhällsplanering Länsstyrelserna har ansvar för att avsätta de resurser som krävs för att statens intressen avseende bl a de nationella trafiksäkerhetsmålen skall kunna tillgodoses på ett tidigt stadium i den regionala och lokala planprocessen. En översyn bör ske av de råd och riktlinjer som finns för att stödja den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen, bl a med utgångspunkt från nollvisionen. Det bör utredas hur de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med detaljplaner och arbetsplaner kan kompletteras med en beskrivning där framför allt risken för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av olyckor ingår. I regeringens proposition Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (1997) anser regeringen att det är viktigt att Vägverket är samlande, stödjande och på- Trafikmiljö i Uppsala. 11

12 drivande i frågor som rör kommunal trafik- och bebyggelseplanering. Som en del i detta arbete bör Vägverket underlätta kunskapsutbyte mellan dem som berörs, och sprida kunskap om olika åtgärder och deras effekter. För att den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt skall uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik krävs att detta beaktas i den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen. Det arbete som sker för att ta fram råd och riktlinjer för att stödja den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen bör ses över med utgångspunkt i nollvisionen och dess innebörd. Hastigheter inom tättbebyggt område Enligt nollvisionen bör den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik. Som en del i denna inriktning ges kommunerna rätten att som första instans besluta om hastighetsbegränsningar för samtliga vägar även för genomfartstrafik inom tättbebyggt område. Nollvisionen framhåller vikten av att införandet av 30-begränsningar hanteras på ett sådant sätt att det går att försäkra sig om att begräsningen accepteras och efterlevs. För att säkerställa detta krävs en samordning och samverkan mellan byggnadstekniska åtgärder, väginformatik, trafikövervakning, opinionsbildning och riktad trafikinformation. Kvalitetssäkring och upphandling Med kvalitetssäkring avses system för att säkerställa kvaliteten på privata och offentliga organs produkter och tjänster. Kvalitetssäkringen omfattar organisatorisk struktur, ansvar och rutiner. Under de senaste åren har allt fler företag och offentliga förvaltningar påbörjat ett arbete med att från trafiksäkerhetssynpunkt kvalitetssäkra de transporter för vilka företaget eller myndigheten ansvarar. Enligt nollvisionen bör statliga myndigheter och bolag kvalitetssäkra sina vägtransporter, de anställdas tjänsteresor och resor till och från arbetet. Det är även önskvärt att andra offentliga organ och näringslivet kvalitetssäkrar sina transporter. Information I nollvisionen heter det att det är av stor betydelse att olika trafikantgrupper ges möjlighet att välja de mest trafiksäkra produkterna. En utgångspunkt för konsumentupplysningen på trafiksäkerhetsområdet bör vara det ansvar som framför allt bör ställas på de väghållare, transportköpare och leverantörer av sådana produkter och tjänster inom transportsystemet. 12

13 Ökad användning av cykelhjälm bör åstadkommas genom information och som en del i myndigheternas och näringslivets kvalitetssäkring av vägtransporter. Genomförande av nollvisionen på kommunal nivå Kommunerna är ålagda att sträva i riktning mot nationellt beslutade mål. I fallet nollvisionen är målet att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt inom vägtrafiken. Detta mål ska konkretiseras och förverkligas av kommunerna. Kommunerna har friheten och ansvaret att avgöra hur målet ska uppnås. Kommunernas möjlighet att förverkliga nollvisionen påverkas av hur trafikens struktur utvecklas, vilka hastigheter som tillåts och vilka trafikslag som förekommer. Etappmålet för år 2007 I propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling fastställdes att antalet dödade i vägtrafiken bör ha minskat med minst 50 procent till år 2007 räknat från år Detta mål brukar anges som nollvisionens etappmål. 13

14 2 ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNERNA OCH NOLLVISIONEN Under perioden november 2003 till februari 2004 genomfördes en enkätundersökning i Sveriges tio största kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping. Syftet med enkäten var dels att få en bild av trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna, dels att få ett kommunalt perspektiv på den nationella trafiksäkerhetspolitiken och nollvisionen. Enkäten vände sig till 25 personer i varje kommun (sammanlagt 250 personer), huvudsakligen representanter för följande två målgrupper: Politiker medlemmar av den nämnd som ansvarar för trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. I ett par kommuner har enkäten även besvarats av kommunalråd. Tjänstemän på den förvaltning i kommunen som ansvarar för trafik- och trafiksäkerhetsfrågor (trafiksäkerhetsingenjörer, trafikplanerare, stadsplanerare m fl). Enkäten innehöll 92 frågor. I detta kapitel redovisas svaren till 33 frågor. Frågorna besvarades individuellt utifrån en personlig uppfattning och bedömning. Enkäten var anonym och svaren har behandlats konfidentiellt. Svarsfrekvensen för enkäten uppgick till 52,4 procent. Svarsfrekvensen var högst i Norrköpings kommun (80 procent) och lägst i Stockholms stad (16 procent). Alla som deltog i enkätundersökningen har inte svarat på alla frågor vilket betyder att antalet svar varierar från fråga till fråga. Kommun Svarsfrekvens % Norrköping 80 Linköping 72 Helsingborg 64 Örebro 64 Malmö 52 Jönköping 52 Uppsala 48 Västerås 48 Göteborg 28 Stockholm 16 Medelvärde 52,4 14

15 Fråga 1. Har det märkts någon förändring i bilisternas körsätt i din kommun under de senaste fem åren? antal svar: Bilisterna kör tuffare Ungefär samma körsätt Bilisterna kör mera hänsynsfullt Vet ej Slutsats: Kommunrepresentanterna anser inte det skett några stora förändringar i bilisternas körsätt. Fråga 2. Vad är viktigast att göra på kort sikt (inom tre år) för att minimera antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet? antal svar Ökad polisnärvaro Trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering 30-zoner med fysiska åtgärder Satsning på gång- och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder på huvudgator Slutsats: Ökad polisnärvaro anses vara den viktigaste åtgärden på kort sikt för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet. Totalt fanns det elva alternativ att välja mellan. Här presenteras de fem alternativ som fick flest svar. 15

16 Fråga 3. Vad är viktigast att göra efter 2007 för att minimera antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet? antal svar antal svar Slutsats: En ganska klar majoritet anser att trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering har den största potentialen att minska trafikolyckorna efter Totalt fanns det elva alternativ att välja mellan. Här presenteras de fem alternativ som fick flest svar. Fråga 4. Vilka är de viktigaste målgrupperna i kommunen att nå för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafiken? Trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering Utveckling av kollektivtrafiken Satsning på cykel- och gångvägar Information och utbildning till trafikanterna 30-zoner med fysiska åtgärder Unga bilister (18-24 år) Cyklister Skolungdom Mopedister Yrkesförare Slutsats: Unga bilister, följt av cyklister och skolungdom, bedöms vara de viktigaste målgrupperna för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. Totalt fanns det nio alternativ att välja mellan. Här presenteras de fem alternativ som fick flest svar. 16

17 Fråga 5. Anser du att kommunen har en effektiv organisation för sitt trafiksäkerhetsarbete? antal svar: Ja Till viss del Nej Vet ej Fråga 6. Anser du att det finns samordningsproblem inom trafiksäkerhetsarbetet i din kommun? antal t l sv svar: r Ja, det är ett övergripande problem 75 Ja, inom vissa områden Nej Vet ej Fråga 7. Kommunen har tillräckliga personella resurser för trafiksäkerhetsarbetet. antal t l sv svar: r Instämmer Instämmer delvis Nej Vet ej 17

18 Fråga 8. Kommunen har tillräckliga resurser för investeringar i en säkrare trafikmiljö. antal svar: Instämmer Instämmer delvis Nej Vet ej Slutsats: En klar majoritet anser att kommun inte har tillräckliga finansiella resurser för investeringar i en säkrare trafikmiljö. Fråga 9. Anser du att de trafiksäkerhetsåtgärder som vidtas i kommunen är kostnadseffektiva? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej Fråga 10. Anser du att kommunens stadsplanering främjar trafiksäkerheten på ett bra sätt? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 18

19 Fråga 11. Hur arbetar kommunen med att öka användningen av bilbäte? antal svar: Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt 30 Mycket passivt 47 Vet ej Slutsats: De flesta anser att kommunen arbetar passivt med att öka användningen av bilbälte. En anmärkningsvärd stor del av de svarande svarade vet ej. Fråga 12. Hur arbetar kommunen med att förmå olika målgrupper att på frivillig väg respektera de gällande hastighetsgränserna? antal svar: Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt 21 Mycket passivt 27 Vet ej Fråga 13. Hur arbetar kommunen med att minska rattonykterheten? antal svar: Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt Mycket passivt Vet ej 19

20 Slutsats: De flesta anser att kommunen arbetar passivt med att minska rattonykterheten. En anmärkningsvärd stor del av de svarande svarade vet ej. Fråga 14. Hur arbetar kommunen med att öka användningen av cykelhjälm? antal t l svar: r Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt Mycket passivt Vet ej Slutsats: De flesta anser att kommunen arbetar aktivt med att öka användningen av cykelhjälm. Fråga 15. Anser du att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar med att kvalitetssäkra sina egna transporter? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej Fråga 16. Anser du att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar med att kvalitetssäkra kommunens upphandlade transporter? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 20

21 Slutsats: Denna fråga ger inget entydigt svar. De flesta svarande anser att det finns en viss systematik och det kan tolkas som att det finns en potential att göra arbetet ännu mera systematiskt. Fråga 17. Arbetar kommunen på ett systematiskt sätt med att begränsa den faktiska hastigheten till 30 km/tim där oskyddade trafikanter blandas med biltrafik? 60 antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej Fråga 18. Vilka partier driver trafiksäkerhetsfrågorna mest aktivt i din kommun? antal t l svar r m kd c fp mp s v Slutsats: Enligt enkätundersökningen är det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som är mest drivande i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. Fråga 19. Finns det en övergripande plan om hur kommunen ska informera kommuninvånarna i olika trafiksäkerhetsfrågor? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 21

22 Fråga 20. Hur kan samarbetet mellan kommunen och Vägverket förbättras? 60 antal svar: Tätare möten Bättre informationsutbyte Ändrade rutiner för samarbetet Fråga 21. Hur kan samarbetet mellan kommunen och polisen förbättras? antal svar: Tätare möten Bättre informationsutbyte Ändrade rutiner för samarbetet Fråga 22. Anser du att din kommun har ett fungerande samarbete med trafikskolorna i kommunen? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 22

23 Fråga 23. Anser du att nollvisionens långsiktiga mål, noll dödade, är realistiskt? antal svar: Ja Nej Vet ej Slutsats: En klar majoritet anser att nollvisionens långsiktiga mål, noll dödade i vägtrafiken, inte är realistiskt. Fråga 24. Har nollvisionen ett tydligt huvudbudskap? antal svar: Ja 14 Nej Fråga 25. Har nollvisionen en tydlig genomförandestrategi? antal svar: Ja 70 Nej Slutsats: En mycket klar majoritet av de svarande anser att nollvisionen inte har en tydlig genomförandestrategi. Detta resultat kan peka på en brist hos nollvisionen men det kan också tolkas som att de svarande inte har tillräcklig kunskap om nollvisionen. 23

24 Fråga 26. Är nollvisionen inspirerande? antal svar: Ja Nej Slutsats: En mycket klar majoritet av de svarande anser att nollvisionen är inspirerande. Fråga 27. Är nollvisionen relevant för kommunerna? antal svar: Ja 16 Nej Fråga 28. Vilka aktörer i Sverige har största möjlighet att påverka genomförandet av nollvisionen? antal svar Riksdagen Regeringen Vägverket Polisen Kommunerna Enskilda trafikanter Bilindustrin 24

25 Fråga 29. Vilka är de största hindren för att förverkliga nollvisionens mål? antal svar Brist på politisk vilja nationellt Brist på politisk vilja i kommunerna Brist på pengar Byråkratisk tröghet Allmänhetens ointresse Slutsats: Bristen på pengar ses som det största hindret för att förverkliga nollvisionen. Fråga 30. Nollvisionens etappmål är att minska antalet dödade till 270 senast år Tror du att detta mål kommer att nås? antal svar: Ja Nej Vet ej Slutsats: Ytterst få tror att nollvisionens etappmål för 2007 kommer att nås. Fråga 31. Hur skulle du vilja karakterisera politikernas intresse för nollvisionen i din kommun sedan 1997? antal svar: Ökande Ungefär samma Minskande 25

26 Fråga 32. Hur skulle du vilja karakterisera allmänhetens intresse för nollvisionen i din kommun sedan 1997? antal svar: Ökande Ungefär samma Minskande Fråga 33. Anser du att det skulle vara bra att bryta ned nollvisionen till en lokal nollvision för din egen kommun? antal svar: Ja Nej Vet ej Slutsats: En klar majoritet av de svarande är positivt inställda till att bryta ned den nationella nollvisionen till en lokal nollvision för den egna kommunen. 26 Sammmanfattning De viktigaste resultaten av enkätundersökningen kan sammanfattas i följande punkter: Om det kommunala trafiksäkerhetsarbetet: Ökad polisnärvaro anses vara den viktigaste åtgärden på kort sikt för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet. En ganska klar majoritet anser att trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering har den största potentialen att minska trafikolyckorna på det kommunala vägnätet efter 2007.

27 Unga bilister, följt av cyklister och skolungdom, bedöms vara de viktigaste målgrupperna för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. De flesta anser att kommunen arbetar aktivt med att öka användningen av cykelhjälm. De flesta anser att kommunen arbetar passivt både med att minska rattonykterheten och öka användningen av bilbälte. Systematiken bedöms vara relativt god i arbetet med att begränsa den faktiska hastigheten till 30 km/tim där oskyddade trafikanter blandas med biltrafik. De flesta anser att det finns en viss systematik i kommunens arbete med att kvalitetssäkra transporter. Det tycks finns en potential att öka systematiken i arbetet. En klar majoritet anser att kommunen inte har tillräckligt med pengar att investera i en säkrare trafikmiljö. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet bedöms vara de partier som är mest drivande i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. De borgerliga partierna anses inte vara lika pådrivande. Om nollvisionen: Ytterst få tror att nollvisionens etappmål för år 2007 (270 dödade) kommer att nås. En mycket klar majoritet anser att nollvisionen har ett tydligt huvudbudskap, är inspirerande och relevant för kommunerna. En mycket klar majoritet av de svarande (77 procent) anser att nollvisionen inte har en tydlig genomförandestrategi. Bristen på pengar ses som det största hindret för att förverkliga nollvisionens mål. Vissa personer i kommunerna efterlyser ett förbättrat samarbete med Vägverket och polisen. Det är i första hand ett förbättrat informationsutbyte som önskas. En klar majoritet av de svarande är positiva till att bryta ned den nationella nollvisionen till en lokal nollvision för den egna kommunen. 27

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är också grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige,

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation 2007-12-14 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation Kontaktpersoner: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 26 194 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Erika

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

FASTSTÄLLD 2005-04-21. Vad anser NTF? Policy 2006-2007

FASTSTÄLLD 2005-04-21. Vad anser NTF? Policy 2006-2007 FASTSTÄLLD 2005-04-21 Vad anser NTF? Policy 2006-2007 Varför en policy? NTFs medlemsorganisationer representerar breda intressegrupper som arbetar för det gemensamma målet: en trygg och säker trafik. Målet

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner. Magnus Andersson Gunnar Carlsson

Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner. Magnus Andersson Gunnar Carlsson Gult eller blått? Beslutsunderlag för för 30-policy i i Sveriges kommuner Magnus Andersson Gunnar Carlsson Gult eller blått? Beslutsunderlag för 30-policy i Sveriges kommuner Magnus Andersson Gunnar Carlsson

Läs mer

Motionssvar NTF kongressen 2015

Motionssvar NTF kongressen 2015 Motionssvar NTF kongressen 2015 Svar från NTF:s styrelse på SMC:s motion Säkrare räcken för oskyddade trafikanter SMC har i sin motion lyft fram ett mycket allvarligt problem som handlar om räcken, dess

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation

NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation Varför en policy? NTFs medlemsorganisationer representerar breda intressegrupper som arbetar för det gemensamma målet: en trygg och säker trafik. Målet ska nås, bland annat med hjälp av en oberoende och

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer

SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten. En undersökning genomförd juni 2011

SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten. En undersökning genomförd juni 2011 SEKO:s undersökning bland riksdagsledamöter gällande förbättring av arbetsmiljön vid vägarbeten En undersökning genomförd juni 2011 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna 2006-07-20 Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna En rapport om högeralliansens förslag till ny trafikförsäkring 2(9) Sammanfattning Alla ska få en god kvalitativ vård med hög tillgänglighet

Läs mer

De politiska partierna och trafiksäkerhetsfrågor 2002

De politiska partierna och trafiksäkerhetsfrågor 2002 De politiska partierna och trafiksäkerhetsfrågor 2002 NTF, Västra Götaland Diagrambilaga med jämförelser mellan resultatet på riksnivå och länsnivå Västra Götaland.doc Markör AB, Box 396, 701 47 Örebro

Läs mer

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck ISA test på SL bussar Erik Stenbäck AB Storstockholms Lokaltrafik Vad är ISA (Intelligent speed adaptation) Intelligent stöd för anpassning av hastighet ISA är ett GPS-baserat system som i realtid visar

Läs mer

Sammanfattning av konferensen Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län. Hasselbacken 14 februari 2006

Sammanfattning av konferensen Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län. Hasselbacken 14 februari 2006 Sammanfattning av konferensen Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Hasselbacken 14 februari 2006 Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och

Läs mer

Om NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15

Om NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15 Om NTF Verksamhet NTF som verkat sedan 1934, är traditionellt sett en pekpinne-organisation som arbetat för att uppfostra goda trafikanter under paroller som kör nykter, sänk hastigheten och använd bilbälte.

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 2 Omfattning Denna policy gäller alla de resor som företas i tjänsten och betalas av NTF. Avsteg från policyn kan göras efter beslut av

Läs mer

Arbete på kommunala gator

Arbete på kommunala gator Arbete på kommunala gator Hur garanterar vi trafiksäkerhet och framkomlighet och hur försäkra vi oss om en tillfredställande arbetsmiljö Hur ser det ut. Statliga vägnätet Kommunala gatunätet VAKT Bättre

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Rese- och trafiksäkerhetspolicy för anställda i Bengtsfors kommun

Rese- och trafiksäkerhetspolicy för anställda i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anders Alin POLICY Antagen av Fullmäktige Paragraf 60 1(5) Rese- och trafiksäkerhetspolicy för 2 Omfattning Denna policy gäller samtliga medarbetare i Bengtsfors koncern. Policyn

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

Kommunernas infrastrukturinvesteringar

Kommunernas infrastrukturinvesteringar Kommunernas infrastrukturinvesteringar Rapport från Svevia, februari 2011 Om undersökningen Svevia har låtit genomföra en undersökning bland Sveriges kommuner om deras infrastruktursatsningar det kommande

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Cykelvägar i nationella vägdatabasen

Cykelvägar i nationella vägdatabasen Cykelvägar i nationella vägdatabasen Bil och cykel Föredrag vid Transportforum, Linköping 2005-01-12 Krister Spolander krister@spolander.se 08-720 01 25 Det här gamla ekipaget uttrycker en helt modern

Läs mer

Vad NTF? anser. NTFs Policy 2006-2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Vad NTF? anser. NTFs Policy 2006-2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Vad anser NTF NTFs Policy 262 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Innehållsförteckning Trafi ksäkerhet är folkhälsa 6 Ett jämställt transportsystem Hastighet 8 Alkohol och droger 9 Trötthet

Läs mer

De olika faserna förändringscykeln

De olika faserna förändringscykeln Utmaningarna! Utmaningen Drastiskt ändrade ekonomiska förutsättningar Beroende av få aktörer (regering och VV) Leveransbrister Kvalitetsbrister Potential för kompetensutveckling Förtroende och aktivitetsgap

Läs mer

Trafiksäkerhetsinformation i kommunen

Trafiksäkerhetsinformation i kommunen Trafiksäkerhetsinformation i kommunen I Munkfors är en trafiksäkerhetsinformatör anställd. Arbetet med trafiksäkerhet är ett projekt som startade 3 februari 2003 i samverkan med sex andra kommuner och

Läs mer

Länsstyrelsen, Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet, reviderad 2007-11-30

Länsstyrelsen, Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet, reviderad 2007-11-30 1(5) 2007-11-30 258-17308-07 Länsstyrelsen, Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet, reviderad 2007-11-30 Länsstyrelsens avsikt Länsstyrelsen arbetar såväl i sin myndighetsutövande

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy för Falköpings kommun Resepolicy Innehållsförteckning Syfte 3 Omfattning och avgränsning 3 Övergripande mål 3 Miljö Säkerhet Effektivitet Föredöme Ansvar 4 Spridning och uppföljning 4 Bilaga 1 Reseinstruktion

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-01-08 :. '.. ~.r T,,,, 'j.u..l 13 (20) 10 Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden Dnr 2014/904 INLEDNING Emil Andersson

Läs mer

Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014

Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014 Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014 Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? MC- och mopedförare har stort behov av bra friktion Bara två hjul med liten kontaktyta mot

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR TRAFIKSÄKERHETSPOLICY OCH ANVISNINGAR Trafiksäkerhetspolicy reviderad 2005-12-14 TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Inom Sjöfartsverket ska vi sträva efter att alla anställda ska få en trygg och säker arbetsmiljö.

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

UNDERLAG TILL REGERINGENS INRIKTNINGSPROPOSITION 2001

UNDERLAG TILL REGERINGENS INRIKTNINGSPROPOSITION 2001 PM UNDERLAG TILL REGERINGENS INRIKTNINGSPROPOSITION 2001 2001-06-21 Vägverket Rikspolisstyrelsen Svenska Kommunförbundet Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 2 Innehåll 0 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram. Rapport nr: 1:2011 ISSN: 1103-1530

Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram. Rapport nr: 1:2011 ISSN: 1103-1530 Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram Rapport nr: 1:211 ISSN: 113-153 Förord Sammanfattning Huvuduppgifterna för Göteborgs trafiknämnd är att tillgodose medborgarnas och näringslivets

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer