Kommunerna och Nollvisionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunerna och Nollvisionen"

Transkript

1 Magnus Andersson Kommunerna och Nollvisionen Trafiksäkerhetspolitik i Sveriges 10 största kommuner Cajoma Consulting

2 Cajoma Consulting, Uppsala, 2004 Omslagsbild: Malgorzata Sheiki-Binkowska Fotografier: Magnus Andersson Layout: Magnus Lehman Tryck: Nina tryckeri, Uppsala ISBN

3 Problemet är inte att man inte vet tillräckligt utan problemet är att man inte vågar dra konsekvenserna av det man vet. Roger Mogert, gatu- och fastighetsborgarråd, Stockholms stad Nollvisionen betonar bilen och vägen mer än människan. Representant för Uppsala kommun Huvudgatorna är alla kommuners akilleshäl. Göte Toftler, tekniska förvaltningen, Örebro kommun Man kan skruva mycket på bilarnas framkomlighet utan att påverka stadens sociala och ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Johan Emanuelsson, stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Jag har sagt till entreprenörerna att de kommer att förlora kontraktet om de kör för fort. Lennart Jangälv, VD, Storstockholms Lokaltrafik Vill man politiskt så kommer det andra automatiskt. Representant för Norrköpings kommun Om mina barn ska göra en skolutflykt med buss brukar jag kontrollera om det är en buss med bälte. Jag skulle inte släppa iväg dem annars. Sten Nordin, oppositionsborgarråd, Stockholms stad 3

4 INNEHÅLL Inledning 5 1 Kommunerna och nollvisionen 7 2 Enkätundersökning om kommunerna och nollvisionen 14 3 Nollvisionen i Stockholm 28 4 Nollvisionen i Göteborg 40 5 Nollvisionen i Malmö 52 6 Nollvisionen i Uppsala 66 7 Nollvisionen i Linköping 78 8 Nollvisionen i Västerås 89 9 Nollvisionen i Örebro Nollvisionen i Norrköping Nollvisionen i Helsingborg Nollvisionen i Jönköping Jämförande analys Rekommendationer 158 Källor 159 Personer i kommunerna som intervjuats 160 4

5 INLEDNING Trafiksäkerhetspolitiken i Sverige gavs en ny inriktning i och med att riksdagen år 1997 antog propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Vad kommunerna gör har stor betydelse för samhällets möjligheter att lyckas med nollvisionen. Kommunerna har en viktig nollvisionspotential inom bland andra följinde områden: 30-zoner och hastighetsdämpande åtgärder Trafikplanering och stadsplanering Kvalitetssäkring av egna och upphandlade transporter Dialog och samverkan med olika trafikantgrupper Denna studie fokuserar på trafiksäkerhetsarbetet i Sveriges tio största kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping. Studien avser att peka på möjligheter och hinder i dessa kommuners arbete med att försöka förverkliga nollvisionen. Studien ställer också följande följande frågor: Hur förhåller sig tjänstemän och politiker i Sveriges tio största kommuner till nollvisionen? Hur väl politiskt förankrat är trafiksäkerhetsarbetet? Vilken roll kan de största kommunerna spela för att bidra till att nollvisionens etappmål för år 2007 uppnås? Vad kan de största kommunerna göra på längre sikt för att förverkliga nollvisionen? Hur arbetar kommunerna för att främja en sektorövergripande integration av trafiksäkerhetsarbetet? Hur systematiskt arbetar kommunerna med trafiksäkerhetsfrågorna? Boken baseras i huvudsak på en enkätundersökning och på djupintervjuer med tjänstemän och politiker i Sveriges tio största kommuner. En enkät med 92 frågor har skickats ut till sammanlagt 250 personer i Sveriges tio största kommuner. Målgrupper var huvudsakligen tjänstemän och politiker som ansvarar för trafiksäkerhetsfrågor. Svarsfrekvensen uppgick till 52,4 procent. Enkätundersökningen redovisas i kapitel 2. I varje kommun har intervjuer gjorts med fyra till åtta personer, huvudsakligen tjänstemän och politiker. Sammanlagt har 57 intervjuer genomförts. Det finns tyvärr inte utrymme att redovisa alla intervjuer i denna skrift. Intervjuerna redovisas i kapitel 3 till 12. Dessutom har information från riksdagen, regeringen, Vägverket, Svenska Kommunförbundet samt diverse dagstidningar och hemsidor använts. Boken vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän som arbetar med trafiksäkerhet i kommunerna. Det är min förhoppning att boken också kan vara av intresse för en bredare läsekrets. 5

6 Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till följande personer: Alicja Andersson, Karl-Erik Andersson, Matts-Åke Belin, Arne Berlin, Jonas Enermo, Erika Ingvald, Magnus Lehman, Thomas Lekander, Göran Lindgren, Torsten Martinsson, Angela Meissner, Jonas Noreland, Anita Ramstedt, Claes Tingvall, Evert Vedung och Sari Wallberg. Ett särskilt tack till alla personer i de berörda kommunerna som fungerat som kontaktpersoner för detta projekt: Krister Isaksson (Stockholm), Lennart Adolfsson (Göteborg), Jan Ramqvist (Malmö), Raja Ilijason (Uppsala), Christer Nilsson (Linköping), Anna Robertsson (Västerås), Leif Hillding (Örebro), Jesper Skiöld (Norrköping), Martin Warmark (Helsingborg) och Elvy Thonander (Jönköping). Jag vill också tacka alla politiker och tjänstemän i kommunerna som har deltagit i enkätundersökningen och i intervjuerna. Boken har finansierats med medel från Skyltfonden vid Vägverket. Uppsala i juni 2004, Magnus Andersson Blandtrafik i Stockholm. 6

7 1 KOMMUNERNA OCH NOLLVISIONEN Dödade och skadade i vägtrafiken Årligen dödas och skadas (svårt och lindrigt) mellan och i den svenska vägtrafiken. Mellan 500 och 600 människor omkommer och ungefär får svåra skador. Majoriteten av de allvarliga olyckorna i kommunerna inträffar på det statliga vägnätet. På de delar av vägnätet där kommunerna är väghållare är antalet dödade och svårt skadade betydligt lägre. Mellan 1997 och 2001 ökade antalet dödade inom tättbebyggt område med 17 procent. Under 2002 bröts denna trend på ett kraftfullt sätt. Antalet dödade i tätorter minskade från 180 personer år 2001 till 123 personer år 2002, en minskning med en tredjedel. År 2003 omkom 86 personer i tätortstrafiken. Det var första gången som antalet dödade på det kommunala vägnätet underskred 100. Minskningen återfanns främst bland oskyddade trafikanter med undantag av motorcyklister. Bidragande till minskningen var införande av 30-sträckor, byggande av cirkulationsplatser och cykelbanor samt andra åtgärder för att separera oskyddade trafikanter från biltrafiken (Vägtrafikinspektionen 2004). Trafiksäkerheten i kommunerna handlar mycket om hastigheter. Enligt en analys gjord av Väg- och transportforskningsinstitutet skulle antalet trafikdödade inom tättbebyggt område minska med ungefär 70 procent och antalet allvarligt skadade med ungefär 60 procent vid en generell hastighetssänkning från 50 till Vanliga typer av olyckor inom tättbebyggt område: Gående och cyklister som blir påkörda vid passager utmed det högtrafikerade gatunätet Bilist som blir påkörd bakifrån vilket kan ge bestående nackskador (whiplash) Kollisioner mellan bilister i korsningar Singelolyckor bland gående och cyklister, främst till följd av halka och ojämna ytor Singelolyckor bland bilister, där hinder i gatans sidoområde såsom träd och hårda lyktstolpar är en viktig skadeorsak vid hastigheter över 50 km/tim 7

8 Vid sidan av skador orsakar tätortstrafiken flera andra problem. Luftföroreningarna utgör ett hälsoproblem i samma storleksordning som trafikolyckorna. Cirka 700 cancerfall per år i Sverige kan hänföras till luftföroreningar, bland annat bilarnas avgaser. Biltrafiken släpper ut koldioxid som bidrar till den globala klimatförändringen. Trafikrelaterat buller är en olägenhet för många som bor i tätorterna. Andra problem i tätortstrafiken är bristande tillgänglighet för funktionshindrade, barn och äldre, trängsel som genereras av personbilstrafiken och transportsystemets markanspråk och påverkan på stadsbilden. 30 km/tim. Att sänka hastighetsgränsen enbart i korsningar från 50 till 30 km/tim skulle kunna halvera döds- och skadetalen i tätort. Av alla trafikrelaterade skadefall i tätorter utgör gång- och cykelolyckor den största belastningen för sjukvården. Registrering av trafikskador En tillförlitlig olycksstatistik gör det möjligt att identifiera problem, finna lösningar och utvärdera resultatet av genomförda åtgärder. Att utveckla olycksregistreringen och informationen över skadade är därför ett viktigt element i trafiksäkerhetsarbetet. Den officiella trafikskadestatistiken har traditionellt baserats på polisrapporterade olyckor. Eftersom många trafikolyckor inte anmäls till polisen är mörkertalen stora, inte minst i fråga om oskyddade trafikanters singelolyckor. År 2003 infördes ett nytt informationssystem (STRADA) om skador och olyckor i vägtransportsystemet. Syftet med STRADA är att bygga upp ett nationellt datasystem med uppgifter både från polisen och sjukvården. Sjukhusens registrering leder till att fler trafikskadade registreras än vad som har kommit till polisens kännedom. Vägverket har det övergripande ansvaret för utvecklingen och driften av STRADA. För närvarande använder hälften av landets akutmottagningar STRADA-systemet. 8 Kommunernas ansvarsområden Kommunen har ansvar för trafiksäkerheten på flera sätt: Kommunerna har ett väghållaransvar. Det innebär att de bygger och underhåller gator och vägar och har ett funktionsansvar för hela trafiksystemet.

9 Kommunerna tillhandahåller transporttjänster av olika slag, som skolskjuts och färdtjänst. Som beställare av transporter har kommunen ett ansvar för att transporterna utförs på ett trafiksäkert sätt. I egenskap av arbetsgivare har kommunen ett ansvar för att de egna transporterna utförs på ett trafiksäkert sätt. Kommunerna har ett ansvar för invånarnas hälsa. Att minska antalet trafikskador är därför viktigt för kommunen ur ett folkhälsoperspektiv. Kommunerna har det primära ansvaret för den fysiska samhällsplaneringen. Trafiksäkerheten kan påverkas dels genom de planer kommunen upprättar, dels vid tillståndsprövningen av enskilda ärenden. Planprocessen sker på olika nivåer och med olika syften. Översiktsplanen, som anger lokaliseringen av verksamheter och strukturen för trafiksystemen, ger förutsättningar för trafikarbetets omfattning och trafikens fördelning på olika färdmedel. Detaljplanen upprättas för att reglera markens användning och bebyggelsen inom begränsade delar av kommunen. Det är i detaljplanen som reglerna för samspelet mellan olika trafikantgrupper utformas. Genom väghållarplaner, drifts- och underhållarplaner har kommunen i sin roll som väghållare möjlighet att påverka utformningen och standarden av gatunätet. Genom att utfärda lokala trafikföreskrifter kan kommunen påverka användningen av trafiksystemet. Plan- och bygglagen ställer flera krav på en planering som leder till god trafiksäkerhet. Väglagen anger att man vid väghållning ska ta tillbörlig hänsyn till enskilda och allmänna intressen som trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturvård. Kommunerna är ålagda att sträva i riktning mot nationellt beslutade trafiksäkerhetsmål. Kommunerna har frihet att avgöra hur dessa mål ska konkretiseras och förverkligas på det lokala planet, till exempel i fråga om vilka hastigheter som ska tillåtas på respektive gator och vilka trafikslag som ska förekomma. Kommunerna, Vägverket och polisen har genom ett riksdagsbeslut (1992/93) fått ansvaret att få till stånd ett samordnat trafiksäkerhetsarbete. Kommunerna kan för sitt trafiksäkerhetsarbete söka statsbidrag från Vägverket. Stödet från Vägverket är mycket varierande i olika regioner. Svenska Kommunförbundet har inget tvingande mandat gentemot kommunerna utan bidrar med informationsoch erfarenhetsspridning och svarar på kommunernas frågor. Nollvisionen Trafiksäkerhetspolitiken i Sverige gavs en ny inriktning i och med att riksdagen år 1997 antog propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Nollvisionen har följande huvudbudskap: 9

10 Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Människans tolerans mot yttre våld ska vara dimensionerande vid utformningen av vägtransportsystemet. Trafikanterna och systemutformarna har ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten på vägarna. Det delade ansvaret Nollvisionen förutsätter en ny ansvarsfördelning för vägtransportsystemets trafiksäkerhet. Hittills har så gott som hela ansvaret åvilat den enskilde trafikanten. En sådan ensidig ansvarsfördelning är inte konstruktiv när utgångspunkten är att ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Ansvaret för trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanterna och systemutformarna. Med systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet, såsom väg, fordon och transporttjänster. Systemutformare är också de som ansvarar för olika stödsystem för vägtrafiken; regelverk, utbildning, information, övervakning, räddning, vård och rehabilitering. Trafikanterna är liksom tidigare skyldiga att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om de inte tar sin del av ansvaret på grund av t ex bristande kunskap eller förmåga eller om personskador uppstår eller riskerar att uppstå av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. Vägverket, polisen och kommunerna Vägverket, polisen och kommunerna bör i huvudsak verka för att medborgarnas förutsättningar, behov och krav blir utgångspunkten för det långsiktiga trafiksäkerhetsarbetet berörda beslutsfattare inom privat och offentlig sektor stimuleras till att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten berörda offentliga och privata organ stimuleras till att integrera trafiksäkerhetshänsyn i alla delar av verksamheten som påverkar vägtransportsystemets utformning och funktion medborgarna stimuleras till att ställa krav på trafiksäkra produkter trafikanternas intresse och möjligheter att följa trafikregler och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken ökas en effektiv och resultatinriktad avvägning sker mellan olycks- och skadeförebyggande åtgärder 10

11 de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet blir styrande vid val av åtgärder hastigheten tillsammans med vägens och fordonens tekniska standard på sikt anpassas till de krav som är berättigade från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt Vägverket, polisen och kommunerna bör vidareutveckla och fullfölja den redovisade inriktningen och basera arbetet på en mål- och resultatstyrning som syftar till att på sikt uppnå en säker vägtrafik. Utformning av vägtrafikmiljön och fysisk samhällsplanering Länsstyrelserna har ansvar för att avsätta de resurser som krävs för att statens intressen avseende bl a de nationella trafiksäkerhetsmålen skall kunna tillgodoses på ett tidigt stadium i den regionala och lokala planprocessen. En översyn bör ske av de råd och riktlinjer som finns för att stödja den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen, bl a med utgångspunkt från nollvisionen. Det bör utredas hur de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med detaljplaner och arbetsplaner kan kompletteras med en beskrivning där framför allt risken för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av olyckor ingår. I regeringens proposition Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (1997) anser regeringen att det är viktigt att Vägverket är samlande, stödjande och på- Trafikmiljö i Uppsala. 11

12 drivande i frågor som rör kommunal trafik- och bebyggelseplanering. Som en del i detta arbete bör Vägverket underlätta kunskapsutbyte mellan dem som berörs, och sprida kunskap om olika åtgärder och deras effekter. För att den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt skall uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik krävs att detta beaktas i den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen. Det arbete som sker för att ta fram råd och riktlinjer för att stödja den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen bör ses över med utgångspunkt i nollvisionen och dess innebörd. Hastigheter inom tättbebyggt område Enligt nollvisionen bör den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik. Som en del i denna inriktning ges kommunerna rätten att som första instans besluta om hastighetsbegränsningar för samtliga vägar även för genomfartstrafik inom tättbebyggt område. Nollvisionen framhåller vikten av att införandet av 30-begränsningar hanteras på ett sådant sätt att det går att försäkra sig om att begräsningen accepteras och efterlevs. För att säkerställa detta krävs en samordning och samverkan mellan byggnadstekniska åtgärder, väginformatik, trafikövervakning, opinionsbildning och riktad trafikinformation. Kvalitetssäkring och upphandling Med kvalitetssäkring avses system för att säkerställa kvaliteten på privata och offentliga organs produkter och tjänster. Kvalitetssäkringen omfattar organisatorisk struktur, ansvar och rutiner. Under de senaste åren har allt fler företag och offentliga förvaltningar påbörjat ett arbete med att från trafiksäkerhetssynpunkt kvalitetssäkra de transporter för vilka företaget eller myndigheten ansvarar. Enligt nollvisionen bör statliga myndigheter och bolag kvalitetssäkra sina vägtransporter, de anställdas tjänsteresor och resor till och från arbetet. Det är även önskvärt att andra offentliga organ och näringslivet kvalitetssäkrar sina transporter. Information I nollvisionen heter det att det är av stor betydelse att olika trafikantgrupper ges möjlighet att välja de mest trafiksäkra produkterna. En utgångspunkt för konsumentupplysningen på trafiksäkerhetsområdet bör vara det ansvar som framför allt bör ställas på de väghållare, transportköpare och leverantörer av sådana produkter och tjänster inom transportsystemet. 12

13 Ökad användning av cykelhjälm bör åstadkommas genom information och som en del i myndigheternas och näringslivets kvalitetssäkring av vägtransporter. Genomförande av nollvisionen på kommunal nivå Kommunerna är ålagda att sträva i riktning mot nationellt beslutade mål. I fallet nollvisionen är målet att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt inom vägtrafiken. Detta mål ska konkretiseras och förverkligas av kommunerna. Kommunerna har friheten och ansvaret att avgöra hur målet ska uppnås. Kommunernas möjlighet att förverkliga nollvisionen påverkas av hur trafikens struktur utvecklas, vilka hastigheter som tillåts och vilka trafikslag som förekommer. Etappmålet för år 2007 I propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling fastställdes att antalet dödade i vägtrafiken bör ha minskat med minst 50 procent till år 2007 räknat från år Detta mål brukar anges som nollvisionens etappmål. 13

14 2 ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNERNA OCH NOLLVISIONEN Under perioden november 2003 till februari 2004 genomfördes en enkätundersökning i Sveriges tio största kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping. Syftet med enkäten var dels att få en bild av trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna, dels att få ett kommunalt perspektiv på den nationella trafiksäkerhetspolitiken och nollvisionen. Enkäten vände sig till 25 personer i varje kommun (sammanlagt 250 personer), huvudsakligen representanter för följande två målgrupper: Politiker medlemmar av den nämnd som ansvarar för trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. I ett par kommuner har enkäten även besvarats av kommunalråd. Tjänstemän på den förvaltning i kommunen som ansvarar för trafik- och trafiksäkerhetsfrågor (trafiksäkerhetsingenjörer, trafikplanerare, stadsplanerare m fl). Enkäten innehöll 92 frågor. I detta kapitel redovisas svaren till 33 frågor. Frågorna besvarades individuellt utifrån en personlig uppfattning och bedömning. Enkäten var anonym och svaren har behandlats konfidentiellt. Svarsfrekvensen för enkäten uppgick till 52,4 procent. Svarsfrekvensen var högst i Norrköpings kommun (80 procent) och lägst i Stockholms stad (16 procent). Alla som deltog i enkätundersökningen har inte svarat på alla frågor vilket betyder att antalet svar varierar från fråga till fråga. Kommun Svarsfrekvens % Norrköping 80 Linköping 72 Helsingborg 64 Örebro 64 Malmö 52 Jönköping 52 Uppsala 48 Västerås 48 Göteborg 28 Stockholm 16 Medelvärde 52,4 14

15 Fråga 1. Har det märkts någon förändring i bilisternas körsätt i din kommun under de senaste fem åren? antal svar: Bilisterna kör tuffare Ungefär samma körsätt Bilisterna kör mera hänsynsfullt Vet ej Slutsats: Kommunrepresentanterna anser inte det skett några stora förändringar i bilisternas körsätt. Fråga 2. Vad är viktigast att göra på kort sikt (inom tre år) för att minimera antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet? antal svar Ökad polisnärvaro Trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering 30-zoner med fysiska åtgärder Satsning på gång- och cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder på huvudgator Slutsats: Ökad polisnärvaro anses vara den viktigaste åtgärden på kort sikt för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet. Totalt fanns det elva alternativ att välja mellan. Här presenteras de fem alternativ som fick flest svar. 15

16 Fråga 3. Vad är viktigast att göra efter 2007 för att minimera antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet? antal svar antal svar Slutsats: En ganska klar majoritet anser att trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering har den största potentialen att minska trafikolyckorna efter Totalt fanns det elva alternativ att välja mellan. Här presenteras de fem alternativ som fick flest svar. Fråga 4. Vilka är de viktigaste målgrupperna i kommunen att nå för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafiken? Trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering Utveckling av kollektivtrafiken Satsning på cykel- och gångvägar Information och utbildning till trafikanterna 30-zoner med fysiska åtgärder Unga bilister (18-24 år) Cyklister Skolungdom Mopedister Yrkesförare Slutsats: Unga bilister, följt av cyklister och skolungdom, bedöms vara de viktigaste målgrupperna för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. Totalt fanns det nio alternativ att välja mellan. Här presenteras de fem alternativ som fick flest svar. 16

17 Fråga 5. Anser du att kommunen har en effektiv organisation för sitt trafiksäkerhetsarbete? antal svar: Ja Till viss del Nej Vet ej Fråga 6. Anser du att det finns samordningsproblem inom trafiksäkerhetsarbetet i din kommun? antal t l sv svar: r Ja, det är ett övergripande problem 75 Ja, inom vissa områden Nej Vet ej Fråga 7. Kommunen har tillräckliga personella resurser för trafiksäkerhetsarbetet. antal t l sv svar: r Instämmer Instämmer delvis Nej Vet ej 17

18 Fråga 8. Kommunen har tillräckliga resurser för investeringar i en säkrare trafikmiljö. antal svar: Instämmer Instämmer delvis Nej Vet ej Slutsats: En klar majoritet anser att kommun inte har tillräckliga finansiella resurser för investeringar i en säkrare trafikmiljö. Fråga 9. Anser du att de trafiksäkerhetsåtgärder som vidtas i kommunen är kostnadseffektiva? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej Fråga 10. Anser du att kommunens stadsplanering främjar trafiksäkerheten på ett bra sätt? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 18

19 Fråga 11. Hur arbetar kommunen med att öka användningen av bilbäte? antal svar: Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt 30 Mycket passivt 47 Vet ej Slutsats: De flesta anser att kommunen arbetar passivt med att öka användningen av bilbälte. En anmärkningsvärd stor del av de svarande svarade vet ej. Fråga 12. Hur arbetar kommunen med att förmå olika målgrupper att på frivillig väg respektera de gällande hastighetsgränserna? antal svar: Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt 21 Mycket passivt 27 Vet ej Fråga 13. Hur arbetar kommunen med att minska rattonykterheten? antal svar: Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt Mycket passivt Vet ej 19

20 Slutsats: De flesta anser att kommunen arbetar passivt med att minska rattonykterheten. En anmärkningsvärd stor del av de svarande svarade vet ej. Fråga 14. Hur arbetar kommunen med att öka användningen av cykelhjälm? antal t l svar: r Mycket aktivt Ganska aktivt Ganska passivt Mycket passivt Vet ej Slutsats: De flesta anser att kommunen arbetar aktivt med att öka användningen av cykelhjälm. Fråga 15. Anser du att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar med att kvalitetssäkra sina egna transporter? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej Fråga 16. Anser du att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar med att kvalitetssäkra kommunens upphandlade transporter? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 20

21 Slutsats: Denna fråga ger inget entydigt svar. De flesta svarande anser att det finns en viss systematik och det kan tolkas som att det finns en potential att göra arbetet ännu mera systematiskt. Fråga 17. Arbetar kommunen på ett systematiskt sätt med att begränsa den faktiska hastigheten till 30 km/tim där oskyddade trafikanter blandas med biltrafik? 60 antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej Fråga 18. Vilka partier driver trafiksäkerhetsfrågorna mest aktivt i din kommun? antal t l svar r m kd c fp mp s v Slutsats: Enligt enkätundersökningen är det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som är mest drivande i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. Fråga 19. Finns det en övergripande plan om hur kommunen ska informera kommuninvånarna i olika trafiksäkerhetsfrågor? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 21

22 Fråga 20. Hur kan samarbetet mellan kommunen och Vägverket förbättras? 60 antal svar: Tätare möten Bättre informationsutbyte Ändrade rutiner för samarbetet Fråga 21. Hur kan samarbetet mellan kommunen och polisen förbättras? antal svar: Tätare möten Bättre informationsutbyte Ändrade rutiner för samarbetet Fråga 22. Anser du att din kommun har ett fungerande samarbete med trafikskolorna i kommunen? antal svar: Ja Delvis Nej Vet ej 22

23 Fråga 23. Anser du att nollvisionens långsiktiga mål, noll dödade, är realistiskt? antal svar: Ja Nej Vet ej Slutsats: En klar majoritet anser att nollvisionens långsiktiga mål, noll dödade i vägtrafiken, inte är realistiskt. Fråga 24. Har nollvisionen ett tydligt huvudbudskap? antal svar: Ja 14 Nej Fråga 25. Har nollvisionen en tydlig genomförandestrategi? antal svar: Ja 70 Nej Slutsats: En mycket klar majoritet av de svarande anser att nollvisionen inte har en tydlig genomförandestrategi. Detta resultat kan peka på en brist hos nollvisionen men det kan också tolkas som att de svarande inte har tillräcklig kunskap om nollvisionen. 23

24 Fråga 26. Är nollvisionen inspirerande? antal svar: Ja Nej Slutsats: En mycket klar majoritet av de svarande anser att nollvisionen är inspirerande. Fråga 27. Är nollvisionen relevant för kommunerna? antal svar: Ja 16 Nej Fråga 28. Vilka aktörer i Sverige har största möjlighet att påverka genomförandet av nollvisionen? antal svar Riksdagen Regeringen Vägverket Polisen Kommunerna Enskilda trafikanter Bilindustrin 24

25 Fråga 29. Vilka är de största hindren för att förverkliga nollvisionens mål? antal svar Brist på politisk vilja nationellt Brist på politisk vilja i kommunerna Brist på pengar Byråkratisk tröghet Allmänhetens ointresse Slutsats: Bristen på pengar ses som det största hindret för att förverkliga nollvisionen. Fråga 30. Nollvisionens etappmål är att minska antalet dödade till 270 senast år Tror du att detta mål kommer att nås? antal svar: Ja Nej Vet ej Slutsats: Ytterst få tror att nollvisionens etappmål för 2007 kommer att nås. Fråga 31. Hur skulle du vilja karakterisera politikernas intresse för nollvisionen i din kommun sedan 1997? antal svar: Ökande Ungefär samma Minskande 25

26 Fråga 32. Hur skulle du vilja karakterisera allmänhetens intresse för nollvisionen i din kommun sedan 1997? antal svar: Ökande Ungefär samma Minskande Fråga 33. Anser du att det skulle vara bra att bryta ned nollvisionen till en lokal nollvision för din egen kommun? antal svar: Ja Nej Vet ej Slutsats: En klar majoritet av de svarande är positivt inställda till att bryta ned den nationella nollvisionen till en lokal nollvision för den egna kommunen. 26 Sammmanfattning De viktigaste resultaten av enkätundersökningen kan sammanfattas i följande punkter: Om det kommunala trafiksäkerhetsarbetet: Ökad polisnärvaro anses vara den viktigaste åtgärden på kort sikt för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på det kommunala vägnätet. En ganska klar majoritet anser att trafiksäkerhetsanpassad stadsplanering har den största potentialen att minska trafikolyckorna på det kommunala vägnätet efter 2007.

27 Unga bilister, följt av cyklister och skolungdom, bedöms vara de viktigaste målgrupperna för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. De flesta anser att kommunen arbetar aktivt med att öka användningen av cykelhjälm. De flesta anser att kommunen arbetar passivt både med att minska rattonykterheten och öka användningen av bilbälte. Systematiken bedöms vara relativt god i arbetet med att begränsa den faktiska hastigheten till 30 km/tim där oskyddade trafikanter blandas med biltrafik. De flesta anser att det finns en viss systematik i kommunens arbete med att kvalitetssäkra transporter. Det tycks finns en potential att öka systematiken i arbetet. En klar majoritet anser att kommunen inte har tillräckligt med pengar att investera i en säkrare trafikmiljö. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet bedöms vara de partier som är mest drivande i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet. De borgerliga partierna anses inte vara lika pådrivande. Om nollvisionen: Ytterst få tror att nollvisionens etappmål för år 2007 (270 dödade) kommer att nås. En mycket klar majoritet anser att nollvisionen har ett tydligt huvudbudskap, är inspirerande och relevant för kommunerna. En mycket klar majoritet av de svarande (77 procent) anser att nollvisionen inte har en tydlig genomförandestrategi. Bristen på pengar ses som det största hindret för att förverkliga nollvisionens mål. Vissa personer i kommunerna efterlyser ett förbättrat samarbete med Vägverket och polisen. Det är i första hand ett förbättrat informationsutbyte som önskas. En klar majoritet av de svarande är positiva till att bryta ned den nationella nollvisionen till en lokal nollvision för den egna kommunen. 27

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

11 punkter för ökad trafiksäkerhet Promemoria 1999-04-09 Näringsdepartementet 11 punkter för ökad trafiksäkerhet 1. En satsning på de farligaste vägarna 2. Säkrare trafik i tätort 3. Trafikantens ansvar betonas 4. Säker cykeltrafik 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogram 2007-09-19 Beslutat i kommunfullmäktige 29 november 2007 1 (10) FÖRORD Tekniska förvaltningen har haft i uppdrag att revidera kommunens Trafiksäkerhetsprogram, vilket antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet.

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet. Kontaktperson Annika Feychting Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 264 91 annika.feychting@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2005-12-13 Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005 2010 Projektdeltagare Trafikkontoret (tidigare gatu- och fastighetskontoret) Annika Feychting, projektledare Anna-Sofia Welander Leena Tiippana Krister

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är också grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige,

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 för Sävsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-17 18 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Sid 1 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nuläge... 3 3 Vad påverkar trafiksäkerheten...3

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:16 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna Föredragande landstingsråd: Anna Kettner Ärendet Motionären föreslår att alla

Läs mer

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010 Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden 2004-04-18 APRIL 2004 Projektdeltagare: Gatu- och fastighetskontoret Annika Feychting,

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning Publikation 1:33 Trafik säkerhet Resultat från års enkätundersökning 1-5 Titel: Resultat från års trafiksäkerhetsenkät Författare: Helena Mujagic och Galip Bozkurt, Statistiska centralbyrån Kontaktperson:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:6 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:18 av Åke Askensten m fl (mp) om minskning av antalet trafikskador genom lägre hastigheter Föredragande landstingsråd: Elwe Nilsson

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER Denna studie syftar till att undersöka hur andra trafikanter än bilister uppfattar trafikmiljön och trafiksäkerhetsfrågor. Därför vill vi att

Läs mer

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är också grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige,

Läs mer

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver

Läs mer

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna Föredragande landstingsråd: Anna Kettner ÄRENDET Motionären föreslår att alla bussar inom SL-trafiken

Läs mer

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017

NTF:s Verksamhetsinriktning Förslag till Kongressen 2017 NTF:s Verksamhetsinriktning 2017-2019 Förslag till Kongressen 2017 NTF:s styrande dokument NTF arbetar med utgångspunkt i tre styrande dokument. Ett av dem har varit Strategisk plan för 2015-2017 som beskrev

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

SÄKER TRAFIK. Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK. Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Allvarlig skada men för livet I den här skriften och i andra nollvisionssammanhang används begreppet allvarlig skada. Begreppet innebär att skadan inte läks helt. Den får

Läs mer

av en revision se ut?

av en revision se ut? KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete

Läs mer

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Ny kunskap men samma slutsats vad gäller risken för fotgängare att dödas och skadas allvarligt vid kollision med bil Sedan mer än 15 år

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006 Trafiksäkerhet som alfråga 6 onika artinson Rapport aj 6 Innehåll BAKGRUND 5 YFTE 5 ETOD 5 KOUNÖERGRIPANDE REULTAT 5. Bälten, alkolås och sittplatser för alla viktigast 6. ånga positiva till km i tätort

Läs mer

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Bilaga 2 2007-12-14 BILAGA 1 2010-04-19 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 2 Inriktning, mål och åtgärder 2010-2020 Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 26 194 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Trygg i trafiken Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Tr ygg i tra fiken? V i vi ll ve ta va d d u so m b o r i N o rr vi k tr a fi k m il jö e n ty c k e r o m n i d it t o m rå d e. 2/8 Innehåll

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet KOMMUNAL TRAFIKSÄKERHETSREVISION Metod för att utvärdera

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer