Kurslitteraturhanteringen vid Lunds universitets bibliotek

Transkript

1 Kurslitteraturhanteringen vid Lunds universitets bibliotek Hanna Holmedal, Biblioteksdirektionen Augusti 2005

2 1 Inledning Kurslitteraturhanteringen Om kurslitteratur Inköpspolicy Slutsatser rörande inköpspolicy Lånepolicy Utlån/Endast referens Liggtid för reserverade böcker Antal omlån Förseningsavgifter Nådedag Övrigt om lånepolicy Slutsatser rörande lånepolicy Praktisk hantering Uppställning av kurslitteraturen Kostnader Samarbete mellan bibliotek och institutioner Uppdraget att tillhandahålla kurslitteratur Direkt uppdrag Indirekt uppdrag Studentanpassning Bibliotekariernas inställning till kurslitteratur Uppfattningar om kurslitteratur på bibliotek hos lärarna Uppfattningar om kurslitteratur på bibliotek hos studenterna Studentkårer Biblioteksbarometern och Studentbarometern Intervju Sammanfattning av kurslitteraturhanteringen Elektroniska böcker Definition av en elektronisk bok E-bokens förutsättningar: teknik, prismodeller och innehåll Användning och inställning Elektroniska kursböcker: för- och nackdelar E-boksleverantörer Sammanfattning av elektroniska böcker Diskussion och rekommendationer till referensgruppen Referenser

3 1 Inledning Lunds universitets bibliotek är en nätverksorganisation som består av 32 bibliotek. Biblioteksorganisationen har som mål att tillgodose behoven av kvalificerad informationsförsörjning för universitetets lärare, forskare och studenter. I arbetet med att tillhandahålla och göra relevanta informations- och litteraturresurser tillgängliga skall utvecklingen av digitala informationstjänster prioriteras. Biblioteksorganisationen ska också ha ett tydligt fokus på studenternas behov. Majoriteten av biblioteken i nätverket tillhandahåller kurslitteratur. Genom donationsmedel från Bibliotekskassan 2 har det funnits möjlighet att göra en utredning av hur kurslitteraturhanteringen vid de olika nätverksbiblioteken fungerar och på så sätt få en samlad bild av verksamheten. Viss kurslitteratur tillhandahålls även på en del mindre instutitionsbibliotek som inte är med i nätverket, men eftersom de inte tillhör biblioteksorganisationen faller de utanför utredningsuppdraget. Utredningsarbetet har gjorts under våren och sommaren Med kurslitteratur avses i denna utredning den obligatoriska, förlagsutgivna kurslitteratur som anges på kurslitteraturlistorna. På vissa kurser kan kurslitteratur som tillhandahålls i form av kompendier vara minst lika viktig. Dessa ryms emellertid inte inom ramen för denna utredning, men vid Språk- och litteraturcentrum (SOL), Samhällsvetenskapliga fakulteten, LTH, Campus Helsingborg samt vid Institutionen för Hälsa, vård och samhälle pågår parallellt ett antal utredningar av just kompendier. Det drivs också ett antal projekt i syfte att implementera och utveckla tjänsten Mitt Kursbibliotek. Även dessa utredningar och projekt är finansierade genom ovannämnda donationsmedel. Syftet med utredningen av kurslitteraturhanteringen har varit: att få en överblick över LUB:s hantering av och tillgång till kurslitteratur och att föreslå eventuella åtgärder mot bakgrund av kartläggningen. att undersöka en möjlig tillgång till kurslitteratur i digital form med särskilt beaktande av LU-relevant innehåll i elektroniska kurslitteraturpaket samt olika modeller för licensavtal. Utredningen är uppdelad så att den första delen (kapitel 2) behandlar den första punkten och redogör för hur hanteringen av kurslitteratur ser ut vid Lunds universitets bibliotek. Den andra delen av utredningen (kapitel 3) behandlar den andra punkten och tar upp situationen vad gäller elektroniska böcker. För att samla in information till utredningen har representanter för alla nätverksbiblioteken, utom Biblioteksdirektionen, intervjuats. 31 bibliotek ingår alltså i undersökningen. För att komplettera intervjuerna med biblioteksrepresentanterna har också fem lärare och två studenter intervjuats. Intervjuerna har renskrivits och informanterna har fått läsa igenom utskriften och har i de fall det behövts kompletterat informationen. Intervjuerna har skett på informanternas arbetsplats. Dessutom har data från biblioteksnätverketets systemavdelning använts i det avsnitt som rör lånepolicy. Utredningsarbetet har letts av en referensgrupp bestående av representanter från några av nätverksbiblioteken och det är referensgruppens uppgift att utifrån utredningen komma med förslag på åtgärder. I referensgruppen ingår Catta Torhell (sammankallande), Språk- och litteraturcentrums bibliotek, Peter Berry, Konstnärliga högskolorna i Malmö, Colm Doyle, Medicinska fakultetens bibliotek, Robin Gullstrand, Geobiblioteket, Karin Jönsson, Juridiska 3

4 fakultetens bibliotek, Monica Knutsson, UB, Karin Ohrt, Biblioteksdirektionen och Ann- Christin Persson, LTHs studiecentrum. 2 Kurslitteraturhanteringen Kartläggningen av kurslitteraturhanteringen vid Lunds universitets bibliotek har koncentrerat sig kring frågor om bibliotekens inköpspolicy och lånepolicy, men det har också funnits utrymme för intervjupersonerna att ge synpunkter på kursbokshanteringen i övrigt. Nedan kommer resultaten från intervjuerna med representanter från nätverksbiblioteken att redovisas. 2.1 Om kurslitteratur Med kurslitteratur avses som tidigare nämnts den obligatoriska kurslitteratur som anges på kurslitteraturlistorna. I teten används termen referenseemplar om de eemplar av kurslitteraturen som inte får lånas hem. Denna term ska alltså inte förvälas med det som normalt brukar betecknas som referenslitteratur som till eempel uppslagsverk och ordböcker, utan är endast ett sätt att beskriva om boken går att låna hem eller ej. Generellt sett används ett större antal kursböcker inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena med fem till tio kursböcker per fempoängskurs, medan det används färre böcker inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena där det är vanligt med en till två kursböcker per fem- eller till och med tiopoängskurs. I kurser med pbl-undervisning (problembaserat lärande), till eempel läkarutbildningen, finns ingen obligatorisk kurslitteratur utan litteraturlistan kan mer ses som förslag till litteratur. I praktiken kan det dock ändå vara så att vissa böcker är mer eller mindre obligatoriska. Att ange hur mycket kurslitteratur kostar för en student är med tanke på skillnaderna mellan ämnena inte möjligt. TCO:s tidning Studentliv gjorde emellertid 2004 en uträkning av vad den obligatoriska kurslitteraturen kostar första terminen på tre olika program vid universiteten i Luleå, Linköping, Umeå och Lund (Lindh, 2004). För Lund såg det ut på följande vis: sjuksköterskeutbildning: kr, civilingenjörsutbildning i datateknik: 865 kronor och juristutbildning: kronor. Undersökningen utgick från kurslistor på respektive hemsida och priser från i första hand Bokus och i andra hand Akademibokhandeln. 2.2 Inköpspolicy Policyn för inköp varierar mellan de 31 bibliotek som ingått i undersökningen. Med inköpspolicy avses inte här någon skriven policy utan snarare den prais som råder när det gäller inköp av kurslitteratur. Vissa bibliotek köper inte in kurslitteratur över huvudtaget och bland de bibliotek som gör det, varierar det om det finns tydliga inköpsregler eller om inköpen sker mer på känsla. Det finns i flera biblioteks inköpspolicy utrymme för att köpa in fler eller färre eemplar av böckerna beroende på till eempel efterfrågan, pris eller om boken finns på något annat nätverksbibliotek. När det gäller den icke-obligatoriska kurslitteraturen, ibland kallad bredvidläsning, skiftar det också mellan biblioteken i vilken mån man använder samma inköpsregler som för den obligatoriska kurslitteraturen eller om policyn för monografiförvärv gäller. Hur man gör på de olika biblioteken när det gäller delar ur böcker varierar också. De flesta köper som om det var en vanlig kursbok, men några bibliotek har särskilda regler. Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Språk- och litteraturcentrums bibliotek har begränsningar för hur många eemplar man köper beroende på antalet sidor som ska läsas. På Social- och beteendevetenskapliga biblioteket köps endast ett referenseemplar av kursboken 4

5 om man ska läsa mindre än 50 sidor i den. På Språk- och litteraturcentrums bibliotek är gränsen 100 sidor. UB köper inte alls in boken. I tabellen nedan anges hur många eemplar de olika biblioteken köper av kurslitteraturen, i första hand på A- och B-nivå. På högre nivåer är reglerna ofta annorlunda. Bibliotek som enligt tabellen nedan inte köper kurslitteratur kan ju ändå ha kursböcker, till eempel för att man har bedömt att det är en bok som bör finnas i samlingarna. Det finns också en gråzon, där till eempel Musikhögskolans bibliotek befinner sig, där man har en ambition att ha kurslitteraturen men inte alltid lyckas, bland annat på grund av att man upplever sig ha problem med att få kurslistorna till biblioteket. Kurser med pbl-undervisning är inte heller helt enkla, eftersom det egentligen inte förekommer någon obligatorisk kurslitteratur utan litteraturlistorna är resurslistor med tips på lämplig läsning. Tabell 1 Så många eemplar köper biblioteken av kurslitteraturen Arkeologiska institutionens bibliotek 1 utlåningse per 5 studenter inklusive refe Asienbiblioteket 1 utlåningse per 8 studenter, 1 refe per titel (Centrum för öst- och sydöstasienstudier), 1 utlåningse och 1 refe (Institutionen för östasiatiska språk) Biblioteket för arkitektur och design Inköpsstopp sedan 2004 Biologibiblioteket 2 refe Campus Helsingborg 1 utlåningse per 15 studenter (1 utlåningse per 10 studenter på socionomutbildningen), 1 refe per titel CTR 1 refe E-husets bibliotek (datavetenskap) 1 1 refe Ekonomihögskolans bibliotek 1 e per 10 studenter, 1 refe per titel Etnologiska institutionen med Humanekologiska 1 refe avdelningen Filosofiska institutionen 1 refe (from ht 2005) Fysik- och astronomibiblioteket 1 utlåningse och 1 refe Genusbiblioteket Ca 1 utlåningse per 7 studenter och 2 refe per titel Geobiblioteket 1 utlåningse per 8 studenter, 1 refe per titel Historiska institutionen Ca 1 utlåningse per 5 studenter inklusive 1 refe Internationella miljöinstitutets bibliotek 2 refe (har i princip endast en kursbok) Juridiska fakultetens bibliotek 10 utlåningse samt 1 refe per titel Kemicentrums bibliotek Köper ej (har ändå ett tiotal titlar av kurslitteraturen som är inköpt av de olika avdelningarna) Konsthögskolans bibliotek Köper ej (obligatorisk kurslitteratur används inte i kurserna) Institutionen för konst- och musikvetenskap 3 refe (tom vt 2005, kommer fortsättningsvis inte att köpa in kurslitteratur) Institutionen för kulturvetenskaper 1 utlåningse och 1 refe LTHs studiecentrums bibliotek 3 refe Matematiska biblioteket Köper ej Medicinska fakultetens bibliotek Kursbokssamlingen har inte uppdaterats kontinuerligt de senaste åren. Har köpt in om något påpekat att det kommit en nyare upplaga eller om lärare föreslagit ändringar Musikhögskolans bibliotek Köper kurslitteratur, men går inte igenom listor eller köper ett visst antal e av böckerna 1 E-husets bibliotek består i dagsläget av flera olika institutionsbibliotek. Av dessa är det bara Institutionen för datavetenskap som köper in kurslitteratur. 5

6 Raoul Wallenberginstitutet 3-4 refe Sektionen för sjukgymnastik Ca 5 utlåningse, 1 refe per titel Social- och beteendevetenskapliga biblioteket 1 utlåningse per 10 studenter inklusive refe, ma 12 e per titel. Om fler än se e blir två refe Språk- och litteraturcentrums bibliotek 1 utlåningse per 10 studenter, 1 refe per titel Statsvetenskapliga institutionen 1 utlåningse per 10 studenter, 2 refe per titel UB 2 1 utlåningse per 15 studenter men ma 5 utlåningse, 2 refe per titel Vårdvetenskapliga biblioteket Ca 5 utlåningse och 1 refe Slutsatser rörande inköpspolicy Tillgången på kurslitteratur varierar mellan fakulteterna. Främst bör kanske uppmärksammas att studenterna inom naturvetenskap har svårare att låna kurslitteratur då varken Kemicentrums bibliotek eller Matematiska biblioteket köper kursböcker. LTHs studicentrum köper inte kurslitteratur för naturvetenskapliga fakulteten. Studenterna inom historiskfilosofiska sektionen och teologi har ofta tillgång till kurslitteraturen både på UB och på institutionsbiblioteken, även om det kan variera om kursböckerna är till utlån eller ej på institutionsbiblioteken. 2.3 Lånepolicy Lånepolicyn varierar också mellan biblioteken, även om den inte gör det i lika hög grad som inköpspolicyn. Alla bibliotek som lånar ut kurslitteratur har 14 dagars lånetid med undantag för Musikhögskolans bibliotek som har en lånetid på 28 dagar för skolans egna studenter och personal och inget utlån alls för övriga låntagarkategorier. Vilka som får låna kurslitteraturen skiljer sig också mellan biblioteken. Det vanliga är att vem som helst får låna men vissa bibliotek begränsar lånemöjligheten till endast studenter och några bibliotek lånar endast ut till institutionens egna studenter under tiden kursen pågår (se tabell 2). Alla bibliotek i nätverket använder samma bibliotekssystem, Virtua från VTLS (Lovisa), men det är möjligt att göra olika inställningar i systemet för de olika biblioteken. 2 UB köper kurslitteratur för HT-området inom historisk-filosofiska sektionen och CTR. 6

7 2.3.1 Utlån/Endast referens Av biblioteken i undersökningen har 19 bibliotek kurslitteraturen till utlån och nio bibliotek har kurslitteraturen endast som referenseemplar. Följande tabell visar vilka bibliotek som har kurslitteraturen till utlån eller endast som referenseemplar. De tre bibliotek (Kemicentrums bibliotek, Konsthögskolans bibliotek och Matematiska biblioteket) som inte har någon kurslitteratur finns inte med i tabellen. Tabell 2 Sammanställning över vilka bibliotek som har utlån av kurslitteraturen och vilka som endast har referenseemplar. Bibliotek Utlån Endast referens Arkeologiska institutionens bibliotek Asienbiblioteket 3 Biblioteket för arkitektur och design Biologibiblioteket Campus Helsingborg CTR E-husets bibliotek (datavetenskap) Ekonomihögskolans bibliotek Etnologiska institutionen med Humanekologiska avdelningen 4 Filosofiska institutionen (from ht 2005) Fysik- och astronomibiblioteket Genusbiblioteket Geobiblioteket Historiska institutionen Internationella miljöinstitutets bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek 5 Institutionen för konst- och musikvetenskap (tom vt 2005) Institutionen för kulturvetenskaper LTHs studiecentrums bibliotek Medicinska fakultetens bibliotek 6 Musikhögskolans bibliotek 7 Raoul Wallenberginstitutet Sektionen för sjukgymnastik Social- och beteendevetenskapliga biblioteket Språk- och litteraturcentrums bibliotek Statsvetenskapliga institutionen UB Vårdvetenskapliga biblioteket 3 Asienbiblioteket lånar endast ut till institutionens egna studenter under tiden kursen pågår. 4 Etnologiska institutionen köper numera endast in ett referenseemplar av kurslitteraturen. Tidigare har den även köpt eemplar för utlån och dessa är fortfarande till utlån, under tiden kursen pågår endast till institutionens egna studenter. Humanekologiska avdelningen har endast referenseemplar av kurslitteraturen. 5 Juridiska fakultetens bibliotek lånar endast ut kurslitteratur till studenter vid Lunds universitet. 6 Medicinska fakultetens bibliotek, Sektionen för sjukgymnastiks bibliotek och Vårdvetenskapliga biblioteket har under våren 2005 slagits samman till en ny, gemensam organisation. Hur lånepolicyn kommer att se ut för den nya biblioteksorganisation var vid rapportens slutförande inte fastlagt utan uppgifterna här gäller läget före flytten. 7 Musikhögskolans bibliotek lånar endast ut kurslitteratur till sina egna studenter. 7

8 2.3.2 Liggtid för reserverade böcker Med liggtid avses den tid som en reserverad bok är undanlagd till nästa låntagare. De flesta bibliotek har sju dagars liggtid för reserverade böcker. Ett bibliotek, Geobiblioteket, har kortat liggtiden från sju till tre dagar eftersom man tyckte det var för många böcker som aldrig hämtades ut. Campus Helsingborgs bibliotek har haft kortare tid men ändrat det till sju dagar eftersom man tyckte det ställde till med alltför många problem i och med att tiden kunde gå ut på söndagar när biblioteket är stängt. Det framkommer i en del intervjuer önskemål om att ha kortare liggtid för att det ska bli större ruljangs på kursböckerna. Tabell 3 Liggtid för reserverade kursböcker Bibliotek Liggtid vid reservationer Arkeologiska institutionens bibliotek 7 Asienbiblioteket 7 Biblioteket för arkitektur och design 7 Campus Helsingborg 7 Ekonomihögskolans bibliotek 7 Etnologiska institutionen med humanekologiska avdelningen 7 Fysik- och astronomibiblioteket 7 Genusbiblioteket 7 Geobiblioteket 3 Historiska institutionen 7 Juridiska fakultetens bibliotek 7 Institutionen för kulturvetenskaper 7 Musikhögskolans bibliotek 7 Sektionen för sjukgymnastik 7 Social- och beteendevetenskapliga biblioteket 7 Språk- och litteraturcentrums bibliotek 7 Statsvetenskapliga institutionen 7 UB 7 Vårdvetenskapliga biblioteket 7 8

9 2.3.3 Antal omlån De flesta bibliotek har en gräns på tio för hur många omlån man får göra på en kursbok, men även detta kan variera som vi ser i tabellen nedan. När gränsen för omlån är nådd måste boken återlämnas, men det är naturligtvis inget som hindrar att samma låntagare kan låna den igen om ingen annan har reserverat boken. Tabell 4 Antal omlån för kurslitteraturen Bibliotek Antal omlån Arkeologiska institutionens bibliotek 10 Asienbiblioteket 10 Biblioteket för arkitektur och design 10 Campus Helsingborg 10 Ekonomihögskolans bibliotek 10 Etnologiska institutionen med Humanekologiska avdelningen 10 Fysik- och astronomibiblioteket 4 Geobiblioteket 6 Genusbiblioteket 10 Historiska institutionen 10 Juridiska fakultetens bibliotek 10 Institutionen för kulturvetenskaper 10 Musikhögskolans bibliotek 2 Sektionen för sjukgymnastik 100 Social- och beteendevetenskapliga biblioteket 10 Språk- och litteraturcentrums bibliotek 10 Statsvetenskapliga institutionen 10 UB 10 Vårdvetenskapliga biblioteket Förseningsavgifter De flesta bibliotek tar ut en förseningsavgift på tio kronor per kursbok och dag för alla låntagarkategorier. Några bibliotek tar inte ut någon förseningsavgift av forskare och några tar inte alls ut någon avgift. Enligt beslut i biblioteksstyrelsen 24 februari 2003 ska förseningsavgift tillämpas vid alla LUB-enheter för låntagarkategori student och materialkategori kursbok. Följande bibliotek tar inte ut någon förseningsavgift: Arkeologiska institutionens bibliotek Etnologiska institutionens bibliotek Fysik- och astronomibiblioteket Institutionen för kulturvetenskapers bibliotek Musikhögskolans bibliotek Följande bibliotek tar för närvarande inte ut någon förseningsavgift av forskare: Campus Helsingborg Genusbiblioteket Geobiblioteket Juridiska fakultetens bibliotek 9

10 På de bibliotek som inte alls tar ut någon förseningsavgift menar man att den kräver för mycket administration och man upplever inte heller att det är svårt att få in böckerna i tid. Att få in böckerna i tid är annars huvudargumentet för att ha förseningsavgifter. Biblioteken vid institutionerna för arkeologi, etnologi och kulturvetenskaper har inte haft avgifter eftersom man menar att man inte haft tillräckliga öppettider. På dessa bibliotek pågår för tillfället en diskussion om att införa förseningsavgifter Nådedag I bibliotekssystemet finns möjlighet att lägga till en eller flera så kallade nådedagar som innebär att förseningsavgifterna börjar räknas först från det att nådetiden har gått ut. Det vanligaste är att biblioteken har en nådedag, men det finns variationer även här. Tabell 5 Nådedag på de bibliotek som tar ut förseningsavgifter Bibliotek Antal nådedagar Arkeologiska institutionens bibliotek 1 Asienbiblioteket 3 Biblioteket för arkitektur och design 1 Campus Helsingborg 1 Ekonomihögskolans bibliotek 1 Etnologiska instutionen med humanekologiska avdelningen 1 Geobiblioteket 1 Genusbiblioteket 1 Historiska institutionen 1 Juridiska fakultetens bibliotek 0 Institutionen för kulturvetenskaper 1 Sektionen för sjukgymnastik 1 Social- och beteendevetenskapliga biblioteket 1 Språk- och litteraturcentrums bibliotek 1 Statsvetenskapliga institutionen 1 UB 1 Vårdvetenskapliga biblioteket Övrigt om lånepolicy Uppgifterna om de olika bibliotekens lånepolicy kommer dels från intervjutillfällena och dels från biblioteksnätverkets systemavdelning. Problemet är att bibliotekariernas och systemavdelningens uppgifter inte alltid stämmer överens, ofta därför att bibliotekspersonalen inte vet eakt vilka inställningar man har i Lovisa. Det finns också eempel där det blivit fel i Lovisa. Biblioteksnätverkets systemavdelning upplever inte att den har mandat att besluta över de enskilda bibliotekens önskemål och nätverkets ansvarige för lånemodulen påpekar att ingen i nätverket har beslutanderätt i systemet. Ett enskilt bibliotek kan också göra avvikelser utan att involvera systemavdelningen. När det gäller eempelvis förseningsavgifter går det att låta bli att använda materialkategori kurslitteratur för kursböckerna och istället använda monografi med begränsad lånetid, vilket innebär att det inte genereras några avgifter. Samtidigt är det flera bibliotekarier som påpekar att de strävar efter att följa de gemensamma regler som finns i nätverket. 10

11 I dagsläget tar inte bibliotekssystemet hänsyn till om användaren läser sina kurser i Lund, Malmö eller Helsingborg. Det innebär att en student som reserverar böcker får dem undanlagda på det bibliotek där de först blir tillgängliga oavsett om det är på studentens studieort eller inte. Detta tar flera bibliotekarier upp som ett problem i intervjuerna eftersom det i praktiken innebär att många reserverade böcker aldrig blir hämtade. För att komma runt problemet reserverar många studenter på eemplarnivå och kan därmed reservera flera eemplar av samma titel. Detta är också något man lär ut på Campus Helsingborgs bibliotek eftersom man där inte ser något bättre alternativ för studenten. Detta tillvägagångssätt upplevs som frustrerande av de bibliotekarier som tagit upp det till diskussion, både för egen del när de gör vad som upplevs som onödigt etraarbete och för studenternas del när samma person kan reservera flera eemplar och därmed göra att det tar längre tid för någon annan att få boken. Ett annat problem rör lån i utlåningsautomaterna. I och med att det finns möjlighet att reservera en bok på eemplarnivå trots att det finns tillgängliga eemplar i hyllorna, går det inte att låna dessa utlåningseemplar i utlåningsautomaterna. I intervjuerna framkommer också problemet med att kursböcker endast finns som referenseemplar på vissa bibliotek och bibliotekarierna menar att det ökar trycket på de bibliotek som har boken till utlåning. Vissa tycker till och med att det inte går att ha kursböcker till utlån då. En del upplever också att trycket ökar på böcker som lånas ut som vanliga monografier på ett bibliotek och som är kursböcker på ett annat. På några av de mindre biblioteken tar man upp utrymmet som ett problem och menar att har man få läsplatser måste man ha litteraturen till utlån Slutsatser rörande lånepolicy Lånepolicyn skiljer sig mellan biblioteken i undersökningen. Biblioteken har möjlighet att själva bestämma vilken policy man vill ha och bibliotekssystemet ger stort utrymme för variation. Med undantag av beslutet om förseningsavgifter på kursböcker som inte alla bibliotek följer finns inte någon gemensam lånepolicy för nätverket, och inte heller inom fakulteteterna. Olikheterna i lånepolicy kan till eempel innebära att för studenterna på LTH finns kurslitteraturen tillgänglig endast som referenseemplar, medan de teknologstudenter som studerar på Campus Helsingborg kan låna kurslitteraturen där. På medicinska fakulteten har det inte funnits någon konsekvent lånepolicy då Vårdvetenskapliga biblioteket och Sektionen för sjukgymnastiks bibliotek har köpt in och lånat ut kurslitteratur medan Medicinska fakultetens bibliotek i princip inte uppdaterat kursbokssamlingen och inte haft kursböckerna till utlån. När biblioteken inom medicinska fakulteten nu är en gemensam organisation finns det en strävan att skapa en gemensam policy. 11

12 2.4 Praktisk hantering Under intervjuerna ombads bibliotekarierna att beskriva arbetsprocessen för kurslitteraturhanteringen. En normal arbetsgång ser ut på följande vis: 1. Begära in litteraturlistorna från institutionerna. 2. Gå igenom listorna och jämföra med Lovisa för att se vad som redan finns och i hur många eemplar. 3. Göra en beställningslista på det som behöver förvärvas. 4. Beställa 5. Katalogisera 6. Bokvård: stöldskyddsmärka, plasta, ryggmärka 7. Sätta upp på hyllan 8. Låna ut Vem som utför de här arbetsuppgifterna varierar mellan biblioteken. På ett bibliotek, Juridiska fakultetens bibliotek, sköts alla steg fram till och med beställningen av kurssekreterarna och ligger alltså utanför biblioteket. På Vårdvetenskapliga biblioteket ska kurslistorna passera biblioteket för att kontrollera att referenserna är korrekta, innan listorna fastställs. På så sätt vet bibliotekspersonalen vilken litteratur som gäller. Några bibliotek skickar också listorna till bokhandeln för kännedom. Flera låter studentvakter sköta plastning av böckerna, och ett bibliotek har lagt ut den arbetsuppgiften på ett företag utanför universitetet. I en del bibliotekariers arbetsuppgifter ingår också att söka kopieringstillstånd. Någon har också som arbetsuppgift att uppdatera institutionens hemsida med de aktuella kurslitteraturlistorna. De problem som tas upp i samband med den praktiska hanteringen rör bland annat bokleveranserna. Några bibliotekarier tar upp problem med sena leveranser, speciellt när det gäller litteratur som inte är på engelska eller svenska. Andra problem som kom upp i intervjuerna och som rör den praktiska hanteringen av kursböcker är det som en bibliotekarie kallar för kurslitteraturens karaktär av slit-ochsläng: Jag ser det lite som en förbrukningsvara: eemplar försvinner, det kommer nya upplagor som gör de äldre inaktuella. Samtidigt uttrycker hon förståelse för studenternas situation med mycket dyr litteratur och få alternativ som till eempel e-böcker. Flera bibliotekarier tar upp problemet med att kursböcker försvinner. Några mindre bibliotek förvarar sina kursböcker i låsta skåp på grund av stöldrisken. En stor del av den praktiska hanteringen av kurslitteratur handlar om själva cirkulationen. Via utlåningsstatistiken går det att få en uppfattning om hur stor del av lånen som utgörs av kursbokslån. Under första halvåret 2005 gjordes totalt lån i Lovisa. Av dessa var kursbokslån (materialkategori kursbok). Det innebär att ca 46 procent av alla lån var kursbokslån under den här perioden. 2.5 Uppställning av kurslitteraturen De flesta bibliotek har kurslitteraturen i en egen samling. Ekonomihögskolans bibliotek har ett helt eget kursbibliotek. På ett bibliotek har man diskuterat att integrera kursböckerna i de vanliga samlingarna som ett sätt att ge studenterna möjlighet att se all bibliotekets litteratur inom ett visst ämne. 12

13 2.6 Kostnader Alla bibliotek i undersökningen har ombetts att lämna uppgifter på förvärvskostnader för kurslitteratur för Några bibliotek har inte haft någon särskild post för kurslitteraturen i sin budget och har istället gjort en uppskattning. Två av de mindre biblioteken har inte lämnat någon uppgift om kostnaderna för inköp av litteratur, men har sannolikt inte särskilt stora utgifter för kurslitteratur. Den sammanlagda uppskattade summan är 1,6 miljoner kronor för Denna summa kan jämföras med den totala summan för bibliotekens förvärv av litteratur i tryckt form som för motsvarande år var 7,5 miljoner kronor. Kostnaderna för kurslitteratur motsvarar alltså drygt 20 procent av det totala litteraturförvärvet eklusive tidskrifter och elektroniska media. 2.7 Samarbete mellan bibliotek och institutioner Vid intervjuerna togs också frågan om kontakterna mellan biblioteket och institutionerna när det gäller kurslitteraturen upp. Det visar sig att många inte tycker att institutionerna har fungerande rutiner för arbetet med kurslitteraturen. En bibliotekarie uttrycker det som att institutionspersonalen inte riktigt har förstått nyttan med att biblioteket tillhandahåller kurslitteratur. En av lärarna som intervjuades, som även är studierektor, pekar också på problemet med att få in kurslistorna i tid och tycker det är oklart var ansvaret för listorna ligger: Ansvaret hamnar mellan stolarna - är det den enskilde lärarens, avdelningens, bibliotekets, studierektorns? Bibliotekarierna upplever det som frustrerande när arbetet med listorna inte flyter: Man ägnar för mycket tankearbete åt listorna. Inköpen av kurslitteraturen är mycket av löpande bandarbete som kräver att underlaget är korrekt, säger en bibliotekarie. På flera bibliotek nämner man svårigheter som rör kontakterna med institutionen, dels när det gäller att få in listorna i tid, och dels att listorna inte innehåller korrekta referenser. Till eempel hittar man fel i årtal, författare, titel, uppgifterna om upplaga stämmer inte med vad som faktiskt är utgivet och det framgår inte om boken är en övningsbok eller inte. Lärarna verkar inte förstå hur viktigt det är för den som beställer att veta om det är viktigt att det är en viss upplaga eller om det går bra med vilken som helst, säger samma bibliotekarie. När det gäller problem med felaktiga litteraturlistor finns det de bibliotekarier som menar att det helt är lärarnas ansvar att se till att listorna är korrekta och att bibliotekarierna inte kan lägga sig i vad som ska vara kursbok, till eempel om man stöter på en bok på listan som inte längre går att köpa. Andra bibliotekarier tar kontakt med institutionerna för att kontrollera uppgifter om vilken bok eller upplaga som faktiskt ska användas i kursen. Bibliotekarierna beskriver också bristerna i samarbetet i organisatoriska termer. På vissa institutioner fungerar det administrativa arbetet mycket bra, på andra sämre, säger en bibliotekarie. Vissa institutioner arbetar mycket strukturerat, tycker man på biblioteket, och bibliotekarierna känner till när till eempel utbildningsnämnden har möten efter vilka det kan ske förändringar i listorna. Bibliotekarierna på ett annat bibliotek betonar vikten av att det finns rutiner på det egna biblioteket som institutionen kan haka på och menar att i och med att biblioteket har rutiner blir det enklare att föra in institutionerna i arbetet när det kommer nya lärare och ny administrativ personal. En bibliotekarie berättar också att lärarna visat större förståelse för hennes arbete med kursböckerna när hon visat hur hon arbetar med att lägga in kurslitteraturen i Mitt Kursbibliotek. På hennes bibliotek tycker man också att mycket av initiativet i kontakterna mellan institutionen och biblioteket kommer från biblioteket. En bibliotekschef på ett annat bibliotek betonar att syftet med att ha kontaktbibliotekarier är att de ska arbeta upp så bra kontakter med institutionerna för att undvika att det brister i relationen med institutionen. 13

14 Det finns naturligtvis också bibliotek som inte upplever problem i kontakterna med institutionerna eller i deras rutiner för hanteringen av listorna. På några av de mindre biblioteken tycker man att det fungerar bra och påpekar att lärarna är mycket noga med att kurslitteraturen finns i biblioteket. De betonar också närheten till institutionens personal, till eempel att man ses i det gemensamma fikarummet eller vid postfacken. 2.8 Uppdraget att tillhandahålla kurslitteratur På vems uppdrag tillhandahåller biblioteken kurslitteratur? Utifrån bibliotekarieintervjuerna har tre förhållningssätt kunnat urskiljas: ett direkt uppdrag från finansiärerna, ett indirekt uppdrag från finansiärerna samt ett förhållningssätt som i första hand utgår från låntagarperspektivet, ett slags kundanpassning Direkt uppdrag Det tydligaste uppdraget har UB har som har ett skrivet avtal med HT-området. Enligt avtalet ska UB köpa in kurslitteratur till CTR och till de historisk-filosofiska ämnena, och det är också specificerat hur många eemplar som ska köpas in. På flera av de bibliotek som endast har kurslitteraturen som referenseemplar har beslutet föregåtts av någon form av diskussion som lett till ett beslut antingen i biblioteksnämnd eller av grundutbildningsansvarig. Man skulle kunna säga att när kurslitteraturen har blivit ifrågasatt har biblioteket fått ett tydligare formulerat uppdrag. Som eempel kan nämnas LTHs studiecentrum, som har kurslitteraturen som referenseemplar efter beslut i LTHs biblioteksnämnd, och Medicinska fakultetens bibliotek, som har stöd för detta från grundutbildningsansvariga. Men ett ifrågasättande måste inte leda till en begränsning av kurslitteraturen. När Juridiska fakultetens bibliotek ville spara genom att dra in på kurslitteraturen fick det efter diskussioner i biblioteksnämnden i uppdrag av prefekten att behålla kurslitteraturen Indirekt uppdrag På andra bibliotek är inte uppdraget lika uttalat, även om det finns där. En bibliotekschef menar att i och med att kurslitteraturen har en egen post i budgeten som antas av biblioteksnämnden godkänner man att biblioteket har kurslitteratur. Att ingen ifrågasätter att biblioteket köper in kurslitteraturen uppfattas också som ett tyst godkännande från bibliotekens sida. En bibliotekschef säger så här: Vi har alltid haft det så och alla är väldigt nöjda. Vi ser på studenternas användning till eempel och det har aldrig ifrågasatts av finansiärerna Studentanpassning Några bibliotekarier talar mindre om sitt uppdrag i termer av vad finansiärerna vill utan snarare utifrån vad låntagarna efterfrågar. Som skäl för att ha kurslitteratur tar man till eempel upp att studenter som kommer för att låna kurslitteratur även hittar annan litteratur. Även om biblioteket fått i uppdrag av finansiärerna att tillhandahålla kurslitteraturen tar bibliotekarierna också upp studentperspektivet. En bibliotekschef säger: Studenterna har många olika böcker, utbildningen är läsbaserad och man har till eempel inga labbar. Det är mycket tet man sätter i sig och då är det väldigt tufft att begära att studenterna ska köpa allt själv. Vissa kurser kräver mycket, det är väldiga volymer. 14

15 Bibliotekarier som arbetar på bibliotek där man inte köper in kurslitteratur eller där kurslitteraturen endast finns som referenseemplar motiverar också det utifrån ett studentperspektiv. En bibliotekarie som jobbar på ett av de bibliotek som bara tillhandahåller kurslitteraturen som referenseemplar tycker att det är bra. Hon ser inte biblioteket som ett rent grundutbildningsbibliotek utan som ett bibliotek för forskare och de studenter som läser på C- och D-kurserna och skriver projektarbeten och måste söka fram egen litteratur. 2.9 Bibliotekariernas inställning till kurslitteratur I intervjuerna med bibliotekarierna framkom olika inställningar till att köpa in kurslitteratur till biblioteket. Det finns de som tycker att det är självklart att kurslitteraturen ska finnas på biblioteken, likaväl som det finns de som tycker att biblioteket bör prioritera annan litteratur, eller inte alls syssla med kurslitteratur. Det behöver inte betyda att man inte vill vara öppen för studenterna, det handlar snarare om vad man vill erbjuda studenterna. Man kan väl konstatera att vi inte är så bra på kurslitteratur, men vi har ändå ambitionen att bli bättre. Dessutom är det viktigt att få studenterna att komma till biblioteket. Det är en balansgång att vara något för studenterna och ändå inte erbjuda kurslitteratur, säger en bibliotekarie på ett av biblioteken som inte köper in kurslitteratur. En bibliotekarie på ett bibliotek som köper kurslitteratur ser å andra sidan kursböckerna som ett sätt att marknadsföra resten av biblioteket. Några bibliotekarier på de mindre biblioteken tar upp svårigheten att avgöra vilken typ av bibliotek man ska driva. En bibliotekarie tycker att det är bra att biblioteket tillhandahåller kurslitteratur men tycker samtidigt att institutionen betonar denna del av bibliotekets verksamhet på bekostnad av andra arbetsuppgifter som handledning i informationssökning. En annan bibliotekarie tycker inte att det är helt klart om hennes bibliotek ska vara ett forskningsbibliotek eller ett studentbibliotek. Inom HT-området finns det en viss kluvenhet när det gäller kurslitteraturen i och med att området enligt avtal betalar UB för att köpa kurslitteratur, samtidigt som institutionsbiblioteken i många fall också köper kursböcker. En bibliotekarie på ett bibliotek som har kurslitteraturen som referenslitteratur tycker att det är bra att UB köper kursböckerna och ser inte att det finns vare sig plats eller personella resurser för att hantera kursböcker på institutionsbiblioteket. På andra bibliotek tycker man inte att UB:s eemplar räcker till och har därför köpt egna. På Institutionen för konst- och musikvetenskap har man beslutat att helt sluta köpa in kurslitteraturen Uppfattningar om kurslitteratur på bibliotek hos lärarna För att få en uppfattning om vilka argument lärare kan ha när det gäller kurslitteratur på bibliotek har fem lärare intervjuats vid fyra tillfällen. Syftet med intervjuerna har varit att få en fördjupad bild av vilka åsikter som kan finnas bland lärarna och vilka argument som ligger bakom dessa. Syftet med intervjuerna har inte varit att få en bild av hur många lärare som tycker det ena eller det andra. Två av lärarna, lärare A och B, undervisar i humaniora. De andra tre lärarna, lärare C, D och E, undervisar i naturvetenskap och teknik. Ingen av de intervjuade lärarna förespråkar att biblioteket ska köpa in klassuppsättningar av kursböckerna, men det finns ändå en tydlig åsiktsskillnad mellan de lärare som tycker att kurslitteraturen bör finnas på biblioteket och som inte förväntar sig att studenterna köper allt och de lärare som menar att studenterna måste köpa sina kursböcker. Två av de intervjuade lärarna tycker att det är mycket viktigt att kurslitteraturen finns tillgänglig för utlån på biblioteket. Lärare A säger: Det är orimligt att kräva att studenterna ska köpa precis allting. 15

16 Det kan man inte sätta som krav. Annars är det väldigt svårt att säga att de ska läsa litteraturen. Om vi vet att böckerna är tillgängliga på ett rimligt sätt och det är inte UB:s två eemplar på 30 studenter så kan vi säga till studenterna: ni får fia det här. Vi måste ställa krav och skapa möjligheter. Lärare B tycker att Det ska finnas någon form av backup för litteraturen. Jag kan säga till studenterna hur mycket som helst: Köp böckerna. Sju av tio gör det. Tre gör det inte. Ska vi tvinga bokköp av alla studenterna? Det är en mycket diskutabel princip, det måste jag säga. Jag vill se bibliotek med välfyllda hyllor. För de tre andra lärarna är det viktigt att studenterna köper sin kurslitteratur: Grundprincipen är att kursboken köper man. Man behöver faktasamlingen. I allmänhet rör det sig om en bok, ibland tabellverktyg också. Man läser inte igenom boken och sen är det klart utan man måste arbeta med teten. Man behöver läsa boken flera gånger, säger lärare C. Både lärare C och lärare D påpekar vikten av att studenterna lär sig hitta i sin kursbok. Material som man själv nött in hittar man i mycket fortare, säger lärare C och lärare D talar om innehållet i en kursbok som enkla fakta i en bok som man en gång lärt sig hitta i. När det gäller möjligheterna att låna kurslitteratur finns också olika åsikter mellan de intervjuade lärarna. Om lånetiden är 14 dagar är det meningslöst för studenten att låna eftersom man måste ha tillgång till boken under hela kursen, tycker lärare E. Lärare A däremot säger: Att sitta och läsa 1000 sidor på ett bibliotek det passar en del men inte alla. Jag hade inte klarat det som hade små barn [när jag läste]. Jag undervisar på en kurs där studenterna kommer från Osby och Ängelholm, det går inte att begära att de kommer hit och läser. Men även om de naturvetenskapliga och tekniska lärarna betonar betydelsen av att studenterna köper kursböckerna tycker de ändå att det är viktigt att litteratur som kompletterar kurslitteraturen finns på biblioteket. Det kan vara bra att studenterna läser sin tetbok men har en annan bok för att få en annan bild. Egentligen står det samma sak men det är en lite annorlunda twist. När man försöker förklara något för en student kan det ibland hjälpa om hon eller han får det förklarat på ett annat sätt än i kursboken, säger lärare E. Även lärare B tar upp liknande tankar: Studenten ska kunna gå och titta på hyllorna och vidga sina vyer och kanske upptäcka att det finns inte två böcker som handlar om det de läser utan 50. De stimuleras till fördjupning i ämnet. Som svar på frågan om hur biblioteken bör prioritera mellan kurslitteratur och övrig litteratur säger lärare A så här: All kurslitteratur ska kunna lånas på alla bibliotek, men det är även viktigt att få in annan litteratur. Jag tycker det är fel att man ska behöva prioritera. Kurslitteraturen är viktig för våra studenter, men även annan litteratur är viktig för studenter och forskare Uppfattningar om kurslitteratur på bibliotek hos studenterna För att få en uppfattning om hur studenterna ser på bibliotekens kurslitteraturhantering intervjuades studentkårsrepresentanter (i första hand kårordförande). För att få en fördjupad diskussion om kurslitteraturen har också två studenter intervjuats. Dessutom görs en genomgång av de synpunkter som kommit fram i student- och biblioteksbarometern Studentkårer Alla kårer har fått möjlighet att yttra sig. Endast en kår, Teologkåren, har inte svarat på telefon eller e-post och det går därför inte att redovisa dess åsikter. LundaEkonomerna tycker det fungerar bra med kurslitteraturen på biblioteket. Kåren menar att litteraturen är uppdaterad och det är bra att det finns referenseemplar om 16

17 utlåningseemplaren är slut. Det finns klagomål på för få sittplatser i biblioteket och på öppettiderna då man menar att det borde vara öppet på helgerna. Kåren tar upp frågan i sitt åsiktsprogram: Ett väl fungerande bibliotek där kurslitteratur och referenslitteratur finns behövs för kunskapssökande och måste ständigt förbättras och uppdateras. (Från utbildningspolitiskt program Sydsvenska sjukgymnastinstitutet SSGI studentkår är nöjd med utbudet av kurslitteratur i biblioteket som det ser ut idag och med att man hela tiden har haft tillgång till det nyaste materialet. Kåren är missnöjd med att biblioteket flyttar och inte längre finns i anslutning till utbildningen. Medicinska föreningen (MF) har utarbetat ett särskilt program för biblioteksfrågor: Medicinska fakultetens bibliotek i Malmö och Lund. För den här utredningen är programmets punkter 5, 6 och 7 av särskilt intresse. Det bör påpekas att det pågår en dialog mellan biblioteksledningen och Medicinska föreningen i de här frågorna (se Medicinska föreningens hemsida 5. Referenslitteratur i biblioteket Dagens bibliotek har för få och för gamla böcker. PBL grundar sig i att studenterna själva ska bestämma vilken litteratur de vill använda sig av. Detta ställer ett större krav på biblioteket. Dessutom rekommenderar varje kursledare böcker för sin kurs. De böckerna ska finnas i bokhyllan efter den senaste upplagan och utgöra en mall för vad biblioteket ska innehålla. Förutom detta krävs det att biblioteket innehåller övrig fördjupningslitteratur. Vi vill att studenterna, kursledarna och bibliotekspersonal tillsammans ska komma fram till hur många böcker som ska köpas in. Vår vision är att det ska finnas fler än fem eemplar av de populära böckerna och färre av de böcker som används mer sällan. 6. Litteratur till utlåning Som student kan man inte köpa alla de böcker som kursledaren rekommenderar för varje termin. Självklart ska studenterna köpa sin egen litteratur men när vi använder oss av PBL krävs det att vi har flera olika böcker inom samma ämnesområde. Att vi som studenter ska tillhandahålla alla dessa böcker tycker vi är orimligt. Böcker ska även finnas till utlån för de studenter som är ute på praktik någon annanstans än i Malmö/Lund, inte bor i studentstäderna och för dem som av olika anledningar inte kan sitta på ett bibliotek. 7. Litteratur på datorer Böcker ska finnas i bokform och inte på datorer. Det är påfrestande för ögonen att läsa en bok på en datorskärm. För att kunna läsa ett längre avsnitt på en dator måste man skriva ut det. Att det idag finns ett tak på endast 100 sidor per termin och student utgör ytterligare begränsningar. Men det är egentligen inte antalet sidor som är problemet utan att böckerna ligger som en fil på en dator istället för att de står i en bokhylla. I framtiden kommer säkert tekniken att utvecklas så att man kan läsa längre stycken på en datorskärm, men vi är inte där ännu. Därför motsätter vi oss att fakulteten vill lägga pengar på kursböcker på datorer ( Vårdvetenskapliga kåren tycker att det kunde finnas fler kursböcker på biblioteket med tanke på hur många studenter det är på kurserna. Idealläget vore att alla kunde låna kurslitteratur. En del prövar att få tag på litteraturen på andra bibliotek, säger kårens ordförande Magnus Sandberg. Han tycker att bibliotekets kurslitteratur tar slut ganska snabbt, men uttrycker också förståelse för att biblioteket måste prioritera. Teknologkåren vid LTH (TLTH) menar att det finns en kultur på utbildningarna att studenterna köper sin litteratur men välkomnar ändå ett ökat utbud och tillgänglighet av för oss relevant kurslitteratur. Dock kräver ofta kursansvariga att vi har den senaste eller näst senaste upplagan av en viss bok, enligt vice ordförande Hedvig Hjortsberg. TLTH tar upp bibliotek i sitt studiesociala- och utbildningspolitiska program: En förutsättning för ett aktivt 17

18 kunskapssökande är ett väl fungerande bibliotek. Högskolebiblioteken måste vara en öppen resurs, tillgänglig för alla studenter. ( Lunds Naturvetarkår (LUNA) tycker att det ska finnas åtminstone referenseemplar av all obligatorisk kurslitteratur men ser gärna att kurslitteraturen finns till utlån. Ordföranden menar att det på de kurser där det förekommer mycket kurslitteratur är svårare för studenterna att köpa litteraturen. Kåren upplever brist på studieplatser, främst grupparbetsplatser och speciellt på Institutionen för datavetenskap. Kåren tar upp bibliotek i sitt åsiktsprogram: 3.3 Bibliotek Att studenter har tillgång till den litteratur som krävs för utbildningen är en förutsättning för en tillfredsställande studiesituation. Referenseemplar av kurslitteraturen ska finnas tillgängliga i biblioteket, liksom annan litteratur som lämpar sig för den som vill komplettera kurslitteraturen med annan läsning. För att kunna genomföra grupparbeten och projekt behöver studenter tillgång till både äldre och nyare litteratur och vetenskapliga tidskrifter. För att dessa moment inte ska vara förknippade med höga kostnader för de enskilda studenterna bör kopieringskostnaderna täckas av kursen. Tysta och dynamiska studieplatser bör finnas i eller i anslutning till biblioteket. LUNA anser att bibliotek ska finnas i anslutning till där man studerar. att kurslitteratur ska finnas åtminstone som referens. att litteratur och tidskrifter som behövs för grupparbeten och projekt ska finnas lätt tillgängliga. att både tysta och dynamiska studieplatser ska finnas i anslutning till biblioteket. att litteratur för bredvidläsning till kurserna bör finnas i biblioteket. Samhällsvetarkåren har som långsiktigt mål att alla obligatoriska moment under utbildningen ska vara avgiftsfria för studenten. Kåren menar att eftersom den mesta kurslitteraturen är obligatorisk borde även denna vara avgiftsfri för studenten. De som betalar för utbildningen idag, det vill säga staten, ska givetvis också betala alla obligatoriska moment i den. I vårt dagliga påverkansarbete på fakulteten etc så jobbar vi för att så mycket kurslitteratur som möjligt ska finnas tillgänglig utan kostnad för studenten på bibliotek och via nätet. Även kompendier bör man kunna lägga upp via nätet så att de inte blir så kostsamma för studenterna, säger ordförande Ylva Berg. Socialhögskolans studentkår har inga klagomål vad gäller tillgången på kurslitteratur, men vill ha ett transportsystem av böcker mellan biblioteken i Lund och Helsingborg. Socialhögskolans studentkår tar upp bibliotek i sitt åsiktsprogram: En förutsättning för ett aktivt kunskapssökande är väl fungerande bibliotek. Biblioteket bör vara en resurs som kan användas i hög utsträckning. Detta innebär att öppettiderna bör vara generösa och inkludera kvällar och helger. På biblioteken är det också väsentligt att det finns tillräckligt med kurslitteratur för studenterna, men även god tillgång på annan litteratur såsom tidskrifter och leika. Biblioteken bör även vara en naturlig mötesplats för studenter och lärare. I anslutning till biblioteken ska det finns läsesalar, grupprum samt caféer där studenter kan åtnjuta god arbetsmiljö. LSHS anser att biblioteken ska vara väl fungerande med adekvat litteratur och kursböcker. att biblioteken även skall kunna fungera som en mötesplats för studenter och lärare. att det ska finnas god tillgång till läsesalar, grupprum och caféer. Lunds Humanistkår menar att bibliotek i universitetets tjänst måste ha kurslitteratur för utlån eftersom det enligt ordförande Åsa Nyblom är omöjligt för studenterna att kunna köpa all kurslitteratur med det studiemedel som finns idag. Man måste låna en stor del av sin 18

19 kurslitteratur för att få det att gå ihop ekonomiskt. Lunds Humanistkår ser idag problem med de små institutionsbiblioteken inom HT-området och menar att basal service inte alltid fungerar: öppettider ändras, bibliotekarien är inte där fast hon eller han borde, böcker finns inte där de ska fast de står som tillgängliga i katalogen. Dessutom, påpekar kåren, är många av dessa bibliotek fysiskt otillgängliga för personer med funktionshinder. Det finns dock vissa små bibliotek som kåren tycker fungerar bra och utgör undantag. När det fungerar bra beror det troligtvis på fantastiska personer snarare än att den grundläggande strukturen är hållbar. Som det ser ut i helhet hade det dock varit bättre för studenterna om både obligatorisk kurslitteratur och annan lånbar litteratur som behövs för studierna varit på UB istället, säger ordföranden. Juridiska föreningen har inte diskuterat kurslitteratur och bibliotek som specifik fråga och tar inte heller upp det i åsiktsprogrammet, men vill generellt sett ha mer kurslitteratur och längre lånetider. Kåren ser också problem med studenter som gömmer undan kurslitteraturen i biblioteket. Studentkåren vid Musikhögskolan har inte diskuterat kurslitteratur och bibliotek som specifik fråga. Lunds universitets studentkårer (LUS) har inte diskuterat kurslitteratur och bibliotek som specifik fråga Biblioteksbarometern och Studentbarometern Lunds universitet har gjort ett antal större undersökningar, studentbarometrar, för att undersöka hur studenternas upplever sin studiesituation. För fem år sedan gjordes också en biblioteksbarometer och en ny är på gång hösten I de flesta av de här undersökningarna tas även kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek upp. 8 I Biblioteksbarometer 2000 sammanfattar utredaren studenternas uppfattning av kurslitteraturen på bibliotek på följande sätt: Studenterna är med andra ord nöjda med att kurslitteraturen finns på biblioteket, men de har svårt att komma åt den vid rätt tillfälle i sina studier (Lindberg-Sand, 2000 s. 47) I Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi (Lunds universitet. Utvärderingsenheten, 2004) tycker studenterna att kurslitteraturen i de flesta fall inte är tillgänglig i den utsträckning de skulle önska. Enligt barometern menar studenterna att priserna är för höga och att möjligheterna att låna kursböckerna därför inte är tillräckliga. I Studentbarometern: humaniora (Nilsson, 2003) kommenterar utredaren också att det verkar vara svårt för studenterna att få tillgång till kurslitteraturen på biblioteken. Studentbarometern 2000 (Lunds universitet. Utvärderingsenheten, 2000) ger inte heller en särskilt upplyftande bild av hur studenterna uppfattar tillgängligheten av kurslitteratur på bibliotek. Utredaren skriver: Studenter som vill låna kurslitteratur har dock problem. Universitetet kan inte svara upp mot alla studenters lånebehov (s. 29) Intervju Två studenter har också intervjuats i utredningen. Intervjun med de två studenterna genomfördes med tanke på att den skulle vara ett komplement till studentkårernas synpunkter och resultaten från student- och biblioteksbarometrarna. Huvudsyftet med intervjun var att 8 De barometrar som gjorts vid Lunds universitet finns på 19

20 något djupare få diskutera de argument som kan finnas när det gäller bibliotekens kurslitteratur. Syftet med intervjun har inte varit att få fram representativa åsikter från studenter om kurslitteraturen. På frågan om det är viktigt att kurslitteraturen finns på biblioteket svarar studenterna så här: Student 1: Både och, det är ändå studenter. Det är bra för studenterna som verkligen inte har pengarna eller som inte vill ligga ute med pengarna tills de säljer vidare böckerna. Det är inte något jag tycker man kan kräva av universitetet. Det här är inte en obligatorisk utbildning. Det är inte genomförbart att ha kurslitteratur till så många studenter. När ämnena förändras och det kommer nya upplagor är risken att man blir sittande med gammal litteratur. Student 2: Det måste finnas några e för dem som inte har råd. Det viktigaste är att det finns ett till två referense så att alla har tillgång till att titta. Det är nästan viktigare med referense. Men det är orimligt att det ska finnas 500 e av en bok som snabbt blir föråldrad. Det kunde lika gärna vara refe så två kan läsa boken istället för en. När det gäller kostnaderna för kurslitteraturen menar studenterna att det handlar om prioriteringar. Man har inte råd med allt, menar student 2, men det är inte allt man har intresse av. De läser man på biblioteket och koncentrerar sig på det som är intressant. Student 1 uppskattar att hon köper kursböcker för 1500 kronor per tiopoängskurs. Det blir mycket pengar, säger hon, jag tycker själv att det är en prioritering som är okej, men alla har inte samma förutsättningar. När det gäller om och hur biblioteken bör prioritera mellan kurslitteratur och övrig litteratur säger student 1: Det är ju egentligen att prioritera mellan grundstudenter och de som kommit längre i utbildningen. Det går inte att göra en distinktion där. Om man måste prioritera har man för många studenter. Student 2 håller med: Det är svårt att prioritera. Jag går tillbaka till det här refeet det måste finnas. Ju högre upp i utbildningen man kommer blir övrig litteratur viktigare Sammanfattning av kurslitteraturhanteringen I denna del av utredningen har bibliotekens arbete med kurslitteraturen undersökts. Utredningen har bland annat tittat på inköpspolicy, lånepolicy och praktisk hantering. För att komplettera bibliotekariernas bild har intervjuer också gjorts med studentkårsrepresentanter, studenter och lärare. Olika inköpspolicy på biblioteken Utredningen visar att de flesta bibliotek tillhandahåller kurslitteratur på något sätt, men för studenterna på naturvetenskapliga fakulteten är det svårare att få tag på böckerna på bibliotek eftersom Kemicentrums bibliotek och Matematiska biblioteket inte köper in kurslitteratur. Lunds Naturvetarkår tycker i sitt åsiktsprogram att kurslitteraturen bör finnas tillgänglig på bibliotek, åtminstone som referenseemplar. Inom HT-området (utom Språk- och litteraturcentrum) är situationen den omvända; där finns kurslitteraturen ofta både på institutionsbiblioteken och på UB. Inom medicinska fakulteten har det hittills sett olika ut eftersom Medicinska fakultetens bibliotek i princip inte har uppdaterat kursbokssamlingarna, medan Vårdvetenskapliga biblioteket och Sektionen för sjukgymnastiks bibliotek har köpt in kurslitteratur kontinuerligt och har böckerna för utlån. Som tidigare nämnts håller biblioteksorganisationen inom medicinska fakulteten på att omorganiseras och målet är att komma fram till en gemensam policy för kurslitteraturen inom fakulteten. 20