BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 35 # 6/2010. tema: psykosomatik transplantationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 35 # 6/2010. tema: psykosomatik transplantationer"

Transkript

1 BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 35 # 6/2010 tema: psykosomatik transplantationer

2 ledare... 4 tema psykosomatik Psykosomatisk smärta hos barn och ungdomar... 6 Kropp och själ integreras i psykosomabehandling... 8 Behandling av barn och unga med psykosomatiska och somatopsykiska tillstånd...10 Psykosocial stress hos barn...12 gästskribenten I have a dream: Star for Life i Sydafrika och Namibia...14 tema transplantationer Att vara leverdonator och förälder...16 Kontaktsjuksköterska för hjärttransplanterade barn På besök hos Barnhjärtcentrum i Lund BVC-sjuksköterskor har unikt tillfälle att förebygga skallassymmetrier Barnakutdagen en succé aktuell forskare Anna Lindholm-Olinder: Vilka vårdaspekter kan bidra till bättre blodsockerkontroll hos ungdomar som använder insulinpump...30 medlemssidor...32 Bokanmälan: Barn och ungas rättigheter i vården...33 Barnveckan i Umeå 4-8 april 2011 Barnveckan den årliga mötesplatsen för alla barnläkare och barnsjuksköterskor! Fullmatat vetenskapligt och socialt program hela veckan! I januari kan du anmäla dig på Highlights ur det vetenskapliga programmet: Barn som far illa - Familjecentrerad vård Kost & Hälsa Motiverande samtal - Debatt om omskärelse av pojkar Barn med långvariga smärtor - Omvårdnadsforskning Dessutom föreläser Mark Levengood! Highlights ur det sociala programmet: Middag varje kväll med underhållning av bl.a. soulsångaren Samuel Ljungblahd, komikern Janne Bylund och spektakulära Renhornen Big Band - Idrottskväll med bl.a. prova-på curling Konstutställning Presentera dina egna resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt i vår posterutställning! barnbladet #

3 Bästa kolleger! ledare Andra vårdverksamheter kan lära mycket av barnsjukvården, och det gäller på många plan; från smärtlindring till bemötande. Inom barnsjukvården arbetade vi med en helhetssyn på barn och familj nästan innan begreppet var uppfunnet. Det beror inte på att vi var smartare eller vidsyntare än alla andra utan helt enkelt på att god vård av barn inte låter sig göras utan att ta hänsyn till barnets ålder och utveckling, familj, sociokulturella faktorer, m m. Men självklart har även vi varit fyrkantiga, okunniga och suttit fast i gamla synsätt vad gäller barns behov. Jag tänker till exempel på stelbenta regelverk för besökstider och föräldrars möjligheter att stanna hos sina barn. Jag är kursansvarig för en kurs som är inriktad på omvårdnad av sjuka barn. I kursen gör studenterna fältstudier under några dagar inom olika former av barnsjukvård. När de kom tillbaka till skolan var de eld och lågor: Detta var första gången som det vi läser i böckerna faktiskt stämmer med verkligheten!. Alltför ofta hade de sett och hört om en vård som ligger långt från omvårdnadslitteraturens visionära och idealistiska innehåll. Flera hade nu specialistsjuksköterskeinriktningen helt klar för sig: Jag ska bli barnsjuksköterska. Åtminstone kände de så just då. Vad var det som var så bra och intressant då? Jo, det fantastiska bemötandet av barn och föräldrar och barnsjuksköterskans breda och professionella kompetens inom pediatrik och pediatrisk omvårdnad. Omvårdnaden, som de tidigare tyckte var svår att få grepp om, blev tydlig för dem i barnsjuksköterskans möte med barnen, deras föräldrar och syskon. Kunskap om barn och barnkompetens hos vårdpersonal måste värderas, och så också barnets egen kompetens runt sin egen sjukdom eller hälsa. Barns och ungas rättigheter i vården är en antologi skriven för att guida personal i mötet med barn och ungdomar och är recenserad i detta nummer av Barnbladet. Boken belyser betydelsen av barnkompetens inom hälso- och sjukvården. Det känns dock som att barnkompetensen inte är så viktig längre. Håller vi på att återgå till att betrakta barn som små vuxna? Eller varför är det numera bara meriterande eller önskvärt att vara barnsjuksköterska i platsannonserna? Barnkompetens är ett av de tolv teman som redaktionen bestämde sig för som nästa års teman i Barnbladet. Vi börjar med amning och barns språk i nummer 1 och sedan kommer barnkompetens och ätproblem i nummer två. Vi har fått en ny medlem i redaktionen, som svar på vårt anrop i förra numret. Annelie Arvidsson, barnsjuksköterska på neonatalavdelningen i Sundsvall kommer att ingå i redaktionen från och med 2011 och det är vi väldigt glada för. Så framtiden ser ljus ut även om decembermörkret sänker sig! Detta nummers teman är transplantationer och psykosomatik två spännande områden. Trevlig läsning! Berit Vice ordf 4 barnbladet 4 barnbladet # #4 2010

4 Tema / psykosomatik Psykosomatisk smärta hos barn och ungdomar G östa Alfvén Docent i pediatrik, Specialist i barn och smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset karolinska.se Smärta berör. Som sjukvårdspersonal känner vi oss manade att förstå, hjälpa, lindra och om möjligt bota den. En typ av smärta är återkommande smärta. Den är vanlig hos barn och ungdomar. Huvudvärk minst en gång i veckan rapporterar nära 30 % av skolbarnen och magsmärtor rapporteras i omkring 20 % (1). Smärtor från rygg, bröstkorg, armar och ben är också ganska vanligt. Orsakerna är många, differentialdiagnostiken svår och behandlingen i många fall otillfredsställande (2). Orsaken till återkommande smärta kan grovt indelas i organisk, psykosomatisk och oklar. Varje smärttillstånd är komplext och ärftliga faktorer, tidigare erfarenheter av smärta och stress, individuell sårbarhet och aktuell livssituation är av betydelse för smärttrösklar och smärthantering. I det enskilda fallet är det ofta svårt att finna den rätta diagnosen. Många organiska orsaker kan gäcka även en erfaren kliniker. Detta gäller särskilt för återkommande magsmärtor där den differentialdiagnostiska listan är lång och tiden till diagnos kan ta lång tid. Störningar i smärtsystemet kan leda till sensitisering, dvs ökad benägenhet att reagera med smärta. Den kan orsakas av bl. a. inflammation och stress. Vid sensitisering av mag-tarmkanalen kan man uppleva smärta av normala kroppsliga skeenden som hunger, mättnad och trög mage. Många tillstånd av återkommande smärta saknar ännu identifierbar orsak. Det finns många belägg för att negativ stress kan leda till smärttillstånd. En omfattande klinisk erfarenhet stöds av epidemiologisk och experimentell forskning (3). Negativ stress leder till en aktivering av många olika organsystem i kroppen. För denna aktivering spelar amygdala en central roll. Via ett vittförgrenat neuralt nätverk påverkar detta område i hjärnan våra tankar, medvetande, och aktivitet i hjärnstam, muskelsystemet, hypotalamus med hormonreglering och det autonoma nervsystemet (3). Det finns belägg för att den ökade muskelspänningen, som uppstår vid stress, med utsöndring av smärtgivande ämnen, är av betydelse för utveckling av psykosomatisk smärta (3). Vid undersökning av barn med återkommande psykosomatiska magsmärtor finner man ofta ömma punkter i muskler, så kallade tender points i ett typiskt mönster, (se figur 1). Stressen och spänningen hos dessa barn Figur 1. Pojke med återkommande psykosomatisk smärta med typisk lokalisation av tender points. Dessa kan lätt palperas av den erfarne klinikern och dess förekomst kan bidra till diagnosen psykosomatisk smärta. 6 barnbladet #6 2010

5 Tema / psykosomatik leder också ofta till att kroppshållningen blir något, men typiskt ihopkrupen, (se också figur 1). Svensk pediatrik har alltid varit öppen för att långvarig stress kan orsaka symptom och leda till sjukdom. Men begreppet psykosomatik har ifrågasatts då det används slarvigt och utan klara kriterier. De senaste decenniernas landvinningar inom neurobiologin och den därmed ökade förståelsen av emotioner, stress, kognition och medvetande samt samspelet mellan dessa storheter och kroppen ger oss bättre möjligheter till ett bättre psykosomatikbegrepp. Riktlinjer för diagnosen psykosomatisk smärta är av vikt och enligt min erfarenhet kan följande premisser och kriterier på ett säkert vis leda oss rätt (4). Premisserna är: Smärta som påverkar barnets aktivitet, minst en gång per månad under minst tre på varandra månader. Organisk orsak utesluten Minst fem av följande sex kriterier uppfyllda En period av långdragen negativ stress föregår debuten av de återkommande smärtorna Smärtor parallellt med långdragen negativ stress Förbättring eller besvärsfrihet under perioder av minskad stress/stressfrihet Flertalet smärttillfällen förklaras av akut stress Barnet följs upp under längre tid Föräldrar/barn och behandlande läkare är överens om diagnosen. Man har letat efter ett enkelt test för den psykosomatiska diagnosen, t ex en blodanalys. Ännu har man inte funnit någon sådan och det är osäkert att man kan göra det. Stressmarkören kortisol t.ex. ökar vid akut stress, men minskar vid långvarig negativ stress, vilket gör analyser svårbedömbara. Den psykosomatiska diagnosen vilar på anamnestiska data. Sjuksköterskan inom sjuk- eller hälsovården har ofta en nära kontakt med barnet som har ont och kan i samtal med familjen få uppgifter om stress och smärta som kan bidra till och leda till diagnos. En noggrann sjukhistoria i vilken ingår beskrivning av intensitet, duration, lokalisation och utlösande moment är av vikt. Numera finns ett instrument för att mäta återkommande smärta i reell tid via mobilens SMS-funktion (5), som kan vara till stor hjälp. Det tar c:a en kvart att lära barnet rapportera sin smärta via SMS. Det kan sedan ske förslagsvis sex gånger dagligen i en vecka, vilket i allmänhet ger en bra bild av smärtan, (se figur 2). Att instruera barnet till detta och följa Figur årig flicka med stressutlösta magsmärtor vid bl. a läxläsning och konflikter. 27 smärttillfällen under 8 dagar (1 dag= 6 enheter på x-axeln). SMS-rapporteringen och vara till hands om problem uppstår är en arbetsuppgift väl lämpad för den intresserade sjuksköterskan. Den differentialdiagnostiska utredningen sker bäst med ett organiskt och ett psykosomatiskt spår. Parallellt med att man utreder om smärtan kan ha organisk orsak, vilket i allmänhet inkluderar riktad provtagning, fångar man in uppgifter om stress och patientens psykosociala situation och om/hur stress och smärta interagerar. Dessa samtal sker bäst i förtroende och i en positiv, öppen och engagerad anda. Patienten med återkommande smärta behöver god tid och upprepade konsultationer under längre tid för att diagnostisk säkerhet ska uppnås. Barn med psykosomatisk smärta behöver kvalificerat omhändertagande med förståelse både av barnets stress och dess smärta. Referenser 1. Alfven G, Ostberg V, Hjern A. Stressor, perceived stress and recurrent pain in Swedish schoolchildren. J Psychosom Res Oct;65(4): Alfvén G, Olsson GL. Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan och bör behandlas. Läkartidningen Mar 5-11;105(10): Alfvén G. Barn och Psykosomatik i teori och klinik. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm Alfvén G. One hundred cases of recurrent abdominal pain in children: diagnostic procedures and criteria for a psychosomatic diagnosis. Acta Paediatr 2003; 83(45): Alfvén G. SMS pain diary: a method for real-time data capture of recurrent pain in childhood. Acta Paediatr Jul;99(7): Epub 2010 Mar 5 6. Alfvén G, Lindstrom A. A new method for the treatment of recurrent abdominal pain of prolonged negative stress origin. Acta Paediatr Jan;96(1):76-81 barnbladet #

6 Tema / psykosomatik Kropp och själ integreras i psykosomabehandling Foto: Alexander Kenney Ulrika Wallbing Leg. Sjukgymnast Inriktning mot psykosomatik/psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Södra Sjukgymnastinstitutet com Behandling Sjukgymnastik med inriktning mot psykosomatik och psykisk ohälsa integrerar kropp och själ i behandlingen. En av sjukgymnastens främsta uppgifter är att hjälpa både barn och föräldrar att förstå sambandet. Med tio års erfarenhet från habilitering i Sverige och Mexiko, samt sju års arbete med inriktning psykosomatik och psykisk ohälsa, arbetar jag idag med kropp och själ i en integrerad behandling för vårdgruppen barn och ungdomar. Sedan fyra år tillbaka samarbetar jag med barnläkare Gösta Alfvén kring barn med psykosomatisk problematik och psykosomabehandling (1). De patienter jag möter har ofta besvär som visar sig som smärta, yrsel, huvudvärk, magsmärtor, muskelvärk samt andra diffusa besvär från rörelseorganen. I deras sjukdomsbild finns ofta symtom och beteenden som depressioner eller ångest, fysiska symtom såsom illamående, yrsel, minnessvårigheter, ätstörningar, självskadebeteende, panikångest, förlamningssymtom, etc. De uppvisar med andra ord en komplex symtombild utan direkt medicinsk orsak. Orsakerna till besvären härrör många gånger från psykisk ohälsa som är ett resultat av livsstil, långvarig negativ stress eller trauma av fysisk eller psykisk karaktär. En del uppvisar det omvända förhållandet, där en fysisk medicinsk skada lett till psykiska pålagringar med en utökad symtombild som följd, och där de uppvisar ett eller flera av ovan angivna besvär. Sjukgymnastik med inriktning psykosomatik och psykisk ohälsa kalllas även psykomotorisk fysioterapi och innebär beteendemedicinsk inriktning där samtal och kroppsbehandling med mentaliseringsbefrämjande syfte ingår. I kroppsbehandlingen ingår bland annat basal kroppskännedom, mindfulness, avspänning och fysisk aktivitet. Efter min undersökning och bedömning av patientens fysiska resurser (stabilitet, avspänningsförmåga) liksom känslomässiga resurser (förmåga att registrera, uttrycka behov, gränser, känslor), tar patienten och föräldrarna aktiv del i målsättning och behandlingsplan. Exempel på mål kan vara ökad kroppskännedom, minskad smärta, kunna känna, tolka och uttrycka behov och gränser tidigare, lära sig strategier för att våga pröva, genomföra och hantera dagliga aktiviteter som annars begränsas av rädsla, ångest och smärta. Fördjupningskurser inom sjukgymnastik med inriktning psykosomatik och psykisk ohälsa, liksom handledning av leg. psykoterapeut/sjukgymnast och en psykolog med kunskap om psykosomabehandling, är ett stöd för mig i samtalskontakterna med patienterna. Att arbeta med och genom kroppen, som är grunden för barnets självkänsla, ökar barnets motivering i behandlingsarbetet. När barnet får verktyg för att uppleva ökad balans och stabilitet i kroppen ökar känslan av trygghet och lugn, samtidigt läggs grunden för att medvetenhet riktas mot känslolivet. Genom bekräftande beröring kan barnet träna på att registrera och uttrycka känslor, behov och gränser (skönt-ont, ja-nej). Barnet Beröring lär sig hur man gör när man känner efter och att sätta ord på det man känner, tillsammans med en vuxen som tonar in, bekräftar och underlättar reflexion. Det är inte ovanligt att även föräldrarna lider av psykosomatiska besvär eller psykisk ohälsa, vilket ofta påverkar barnets livssituation. En del föräldrar uttrycker att även de har behov av sjukgymnastik med samma inriktning och de får då möjlighet att träffa en kollega som jag samarbetar med. Jag anser att sjukgymnastens uppgift främst är pedagogisk både för barnet och föräldrarna. Föräldrarnas medverkan i barnens rehabilitering är central, även om ungdomar ofta kommer ensamma till behandlingen som en del i processen att bli mer självständiga. Sjukgymnasten erbjuder verktyg för att lugna och trygga kroppen och bidrar till att både barnet och föräldrarna får ökad insikt i samspelet mellan kropp och känslor, vad som orsakar besvären och hur familjen tillsammans ska kunna bidra till att förändra situationen. Artikel har tidigare varit publicerad i Barnläkaren # 6/2009 Referens (1). Alfvén G, Linström A. A new method for the treatment of recurrent abdominal pain of prolonged negative stress origin. Acta Paeditr 2007; 96(1): ). Foton: Hilda Zollitsch Grill. Redaktör tidningen Fysioterapi, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. 8 barnbladet #6 2010

7 Tema / psykosomatik Behandling av barn med psykosomatiska och somatopsykiska tillstånd Vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala finns en konsultmottagning speciellt inriktat på psykosomatiska och somatopsykiska tillstånd 1. Här arbetar psykolog, läkare och sjukgymnast med barn och ungdomar som har återkommande eller långvariga kroppsliga symtom bl.a. smärttillstånd. Birgitta Johansson Niemelä med dr leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala akademiska.se Barbro Thurfjell med dr överläkare barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vanligen har barnet uppmärksammats vid bedömning inom den somatiska vården. De kroppsliga besvären har dock efter adekvat utredning inte fullt ut kunnat förklaras medicinskt. Om information, råd och åtgärder som kan erbjudas inom somatisk vård inte hjälper kan situationen bli frustrerande för såväl familj som vårdpersonal. Barnpsykiatrisk handläggning kan i sådana situationer ingå i ett multidisciplinärt omhändertagande. Med barnpsykiatrisk diagnostik kan tillstånd som t ex depression, ångestsyndrom, posttraumatiska reaktioner, maladaptiv stressreaktion eller neuropsykiatriska funktionshinder identifieras, där kända strategier för behandling finns. Dock kan specifik handläggning för psykosomatiska tillstånd vara nödvändig för vissa barn. Våra erfarenheter av en kliniskt baserad modell för utredning och behandling av denna patientgrupp är utgångspunkten för den här artikeln. Remisserna till BUP:s konsultmottagning kommer vanligen från barnläkare, såväl från sluten- som öppenvård. Symtomen stämmer inte med den gängse bilden vid vanliga pediatriska tillstånd, det finns en brist på överensstämmelse mellan subjektiva symtom och kliniska fynd. Om familjen lämnas i detta skede enbart med information om att medicinska förklaringar saknas, kan de känna sig övergivna, utan hjälp och utan strategier att hantera en svår situation. Ibland 1 psykosomatisk som berör både själ och kropp (grekiskans psykhe och soma). Vi använder här psykosomatisk i betydelsen kroppsliga besvär där medicinsk förklaring saknas eller är bristfällig, och somatopsykiskt när kroppsliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar leder till eller påverkas av psykiska störningar/besvär. kan symtomen höra samman med stress som kan ha många olika orsaker. Det kan finnas social stress i familjen, kamrat eller skolsituationen. Det kan också vara ett barn som befinner sig i en överkravssituation p g a generella eller specifika inlärningsproblem. Barnet kan ha ett ur barnpsykiatriskt perspektiv behandlingsbart tillstånd som depression, ångest eller neuropsykiatrisk problematik. Den barnmedicinska bedömningen kan då behöva kompletteras med insatser från skola, socialtjänst eller BUP. När det går bra att få en gemensam syn på stressfaktorer eller troliga barnpsykiatriska diagnoser kan handläggningen vara ganska given. En frustrerande situation kan dock uppstå om oron för de kroppsliga symtomen kvarstår utan att utredningen påvisat kroppsliga orsaker som skulle kunna behandlas medicinskt. Då krävs ett specifikt omhändertagande enligt vår erfarenhet och genom åren har vi arbetat fram en modell för handläggning i dessa ärenden. När barnet kommer för bedömning vid konsultmottagningen möter vi barn med oklara kroppsliga symtom som vanligen funnits under längre tid och som påverkat såväl familjens som barnets sociala situation. Det kan i denna situation vara svårt för familjen att se hur en psykolog eller barnpsykiater skulle kunna vara till hjälp. Den desperata situationen gör att man ändå hoppas på att få hjälp och är villig att pröva vårt arbetssätt. I det inledande samtalet med familjen eftersträvas en öppen kommunikation kring familjens beskrivning av de aktuella symtomen och om deras tankar, hypoteser och farhågor. Hur har man prövat att bemästra situationen, vilka tankar finns 10 barnbladet #6 2010

8 Tema / psykosomatik om orsaker och hur påverkas familjens liv idag av barnets symtom? Hur mår övriga familjemedlemmar och finns omständigheter som bidrar till att barnets problem vidmakthålls? Har familjen tolkningar av situationen och bemötande av problemet som hindrar en lösning? Ett sätt att tillföra ny information är psykologisk utredning där barnet får möjlighet att ge uttryck för sina tankar, känslor som t ex rädslor och andra svårigheter. Vi brukar tala om att vi har en systemisk kognitiv modell med utredning som förändringsarbete. Enligt vår kliniska erfarenhet kan förändringsarbetet innefatta att familjen själv hanterar problem som blivit synliggjorda och talbara. Under besöken har vi också fokus på konkreta åtgärder av mentalhygieniskt slag t.ex vad gäller måltider, sömn, fysisk aktivitet och social samvaro. Familjen kommer från en situation av kaos och hjälplöshet till att under vårt gemensamma arbete få struktur och strategier för mer konstruktiva lösningar av vardagsproblem. Barnen kan koppla av när föräldrarna hanterar situationen och de kroppsliga symtomen blir inte i fokus längre, stress-systemen får vila. Den psykosociala funktionen förbättras i och med detta. Vi möter även barn och ungdomar som har en funktionsnedsättning som leder till extensiva utredningar och sjukhusvård. Det kan vara barn med funktionsbortfall som t ex att de inte kan gå och behöver rullstol eller annat stöd för att ta sig fram. För andra kan det röra om svårartade tillstånd av trötthet/svaghet, oklara smärtor, anfall eller gastrointestinala symtom eller en kombination av flera symtom. För vissa av dessa barn har ett multidisciplinärt samarbete där olika kompetenser från pediatrik och BUP, som kompletterar varandra, varit nödvändigt. Ett team bildas kring patienten där, efter behov, barnläkare, barnsjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusskola, psykolog och konsulterande barnpsykiater kan ingå. Ett uthålligt samarbete under 6-9 månader kan krävas för att barnet ska komma tillbaka till en normal livssituation. Regelbundna samarbetsmöten och ett konkret schema, som såväl familjen som personalgruppen kan stödja sig på, är centralt i arbetet, särskilt i ett inledande skede av behandlingen. Det är väsentligt att patienten engageras i att formulera sina egna mål i behandlingen, och i planeringen av schemat, som regelbundet utvärderas och utvecklas. Vårdplanen kan påbörjas under sjukhusvård, som kan följas av dagvård och poliklinisk behandling. En samsyn och ett gemensamt språk för dessa mer ovanliga tillstånd lägger grunden till ett gott samarbete. Även erfaren personal inom såväl medicinsk som gängse barnpsykiatrisk verksamhet kan känna sig vilsna inför svåra psykosomatiska tillstånd. Det vi alltså beskrivit är en pragmatisk hållning inför barn med komplexa psykosomatiska symtombilder. En öppen, stödjande kommunikation ger grunden för problemformulering och strategier att hantera en svår situation. Det finns helt klart ett fortsatt behov av forsknings- och utvecklingsarbete för denna patientgrupp, som kan ha ett återkommande och långvarigt förlopp med stora kostnader för individ och samhälle. I vårt arbete söker vi implementera nya rön vad gäller orsaksmodeller och åtgärdsprogram för t.ex. IBS (Irritable Bowel Syndrom), långvarig smärta och CRPS (Complex Regional Pain Syndrom). En utmaning för framtiden är att kunna avgöra när en avgränsad diagnostik ger underlag för specifik behandling och när en bredare beskrivning av situationen är det som behövs för att bemästra en komplex situation. Det systemiskt kognitiva arbetssättet ser vi som en framkomlig väg att i samarbete med patient, familj och vårdgrannar prioritera behandlingssteg som passar dem. Fakta: Uppsala län innevånare varav barn < 18 år Nya remisser till konsultmottagningen ca 100 / år Antal besök/patient: ca 5 (något besök till flerårig kontakt) Teamet består f.n. av: Psykolog 100%, PTP-psykolog 50%, Överläkare 30%, Underläkare ST 20%, Sjukgymnast 20 %, Sekreterare 50%

9 Tema / psykosomatik Psykosocial stress hos barn Evalotte Mörelius Barnsjuksköterska, MDr, ordförande RfB När individen utsätts för en stressor startar en stressreaktion som påverkar hela kroppen. Fysiologiska tecken på stress är att puls och blodtryck stiger, andningen blir ytlig, man svettas. Cirkulationen omfördelas till prioriterade organ som hjärna och muskler, blodet koagulerar fortare och det sker en energimobilisering. Adrenalin, noradrenalin och kortisol är några av de hormoner som utsöndras. Stress i sig är ingen sjukdom men långvarig, uttalad stress kan leda till sjukdomar som metabolt syndrom och hjärt-/kärlsjukdom. Långvarig stress kan även leda till mag-/tarmproblem, tillväxtrubbningar, sömnstörningar, påverkan på immunsystemet och kognitiva problem som påverkan på minne, koncentration och inlärning. Barn och stress Barn och ungdomar som drabbas av stress uttrycker det på olika vis. Huvudvärk, ont i magen, oklara smärtor, värk, depression, ångest, självskador, aggressivitet och utåtagerande beteende kan alla vara stressrelaterade symptom. Spädbarn visar ofta symptom på stress genom gråt, matvägran och dålig viktuppgång. Barn i familjer med låg socioekonomisk status, brister i trygghet och socialt stöd, separationer, höga krav och krånglande relationer är exempel på familjerelaterade faktorer som ökar risken för att barnet ska uppleva stress. Långvarig oro, buller i skolan, att bli mobbad, att vara fosterhemsplacerad och att ha dålig självkänsla är andra exempel på stressorer som visat på förändringar i HPA-axeln. Barn som lever i familjer med hög psykosocial stress liksom för tidigt födda barn som utsätts för mycket smärtsamma procedurer under nyföddhetsperioden löper ökad risk att drabbas av förändrade kortisolnivåer och kognitiva problem under uppväxten. Att mäta stress Kortisol är en glukokortikoid som produceras i binjurebarken och utsöndras under reglering av hypothalamus-hypofys-binjurebark axeln (HPA-axeln). Kortisol är en stabil och väl studerad markör för stress som kan mätas i urin, blod, hår och saliv. Eftersom blodprov på barn är en stressor i sig är det värdefullt att kunna analysera kortisol i saliv som är en smärtfri metod publicerade vi i Linköping en analysmetod där vi kan analysera kortisol i extremt små mängder saliv, 10 µl. Detta har gjort att det nu är möjligt att studera stressreaktioner även hos nyfödda och för tidigt födda barn. Första tiden viktigt Anknytningsstörningar kan ha betydelse för utvecklingen av stress hos barn. I en studie (Mörelius, Nelson & Gustavsson 2007) studerade vi en grupp av mammor och barn där mammorna valt att delta i ett behandlingsprogram på grund av sociala problem, psykiatriska problem eller tidigare missbruksproblem. Behandlingsprogrammet bestod av sex veckors beteendeterapi med syftet att stärka mammans förmåga att tolka barnet signaler. Syftet med studien var att mäta stress och samspel. Kortisolreaktiviteten i saliv mättes när mamma bytte blöja på barnet första och sista veckan i programmet. Mammans för- 12 barnbladet #6 2010

10 Tema / psykosomatik måga att tolka barnets signaler mättes enligt Ainsworth sensitivity vs insensitivity scale från pojkar och 7 flickor mellan 4-24 veckor inkluderades i studien. Resultaten visade att kortisolnivåerna steg signifikant hos de yngsta barnen (< 3månader) i samband med blöjbytet den första veckan (p<0.05) men inte i den sista veckan av behandlingsprogrammet. Mammans förmåga att tolka barnets signaler förbättrades signifikant under behandlingsperioden (p<0.001). Barnets beteende under blöjbytet var inte av signifikant betydelse för de ökade kortisolnivåerna. En icke smärtsam aktivitet som barnet är med om flera gånger per dag ska hos ett friskt barn normalt inte leda till en stressreaktion. I tidigare studier har vi visat att friska barn på BB inte har ökade kortisolnivåer i samband med blöjbyte. Att barnen i denna studie reagerade med ökade kortisolnivåer kan betyda att mammans närvaro inte var tillräcklig för att barnet skulle känna sig trygg på skötbordet. Mammans oförmåga att tolka och bemöta barnets signaler korrekt kan alltså skapa stress hos barnet. Genom deltagande i behandlingsprogrammet fick mammorna hjälp att lära sig tolka barnets signaler vilket också ledde till att blöjbytet blev mindre stressande för barnen. Det är oerhört viktigt att tidigt uppmärksamma de föräldrar som inte vet hur de ska bemöta sitt spädbarn på rätt sätt. Alla föräldrar vill sina barn väl men alla har inte samma förmåga, många gånger beroende på hur de själva har blivit behandlade och bemötta som barn. Tidiga insatser för att stötta dessa föräldrar är därför nödvändiga för att ge barnen bättre förutsättningar. Föräldrar vill göra rätt och det är en av barnsjuksköterskans uppgifter att stötta föräldrarna så att de kan lära sig att göra rätt utifrån barnens behov. Utvalda referenser Bakermans-Kranenburg MJ, van IJzendoorn MH, Juffer F. Less is more: meta-analyses of sensitivity and attachment interventions in early childhood. Psychol Bull. 2003;129(2): Berg Kelly K, Ehrvér M, Erneholm T, Gundevall C, Wennerberg I, Wettergren L. Self-reported health status and use of medical care by 3,500 adolescents in western Sweden. I. Acta Paediatr Scand. 1991;80(8-9): Greaves-Lord K, Ferdinand RF, Oldehinkel AJ, Sondeijker FE, Ormel J, Verhulst FC. Higher cortisol awakening response in young adolescents with persistent anxiety problems. Acta Psychiatr Scand. 2007;116(2): Grunau RE, Haley DW, Whitfield MF, Weinberg J, Yu W, Thiessen P. Altered basal cortisol levels at 3, 6, 8 and 18 months in infants born at extremely low gestational age. J Pediatr. 2007;150(2): Fisher PA, Stoolmiller M, Gunnar MR, Burraston BO. Effects of a therapeutic intervention for foster preschoolers on diurnal cortisol activity. Psychoneuroendocrinology. 2007;32(8-10): Larsson B, Zaluha M. Swedish school nurses view of school health care utilization, causes and management of recurrent headaches among school children. Scand J Caring Sci. 2003;17(3): Mörelius E, Nelson N, Theodorsson E. Salivary cortisol and administration of concentrated oral glucose in newborn infants: improved detection limit and smaller sample volumes without glucose interference. Scand J Clin Lab Invest. 2004;64(2): Mörelius E, Hellström-Westas L, Carlén C, Norman E, Nelson N. Is a nappy change stressful to neonates? Early Hum Dev. 2006;82(10): Mörelius E, Nelson N, Gustafsson PA. Salivary cortisol response in mother-infant dyads at high psychosocial risk. Child Care Health Dev. 2007;33(2): Ryan-Wenger NA, Sharrer VW, Campbell KK. Changes in children s stressors over the past 30 years. Pediatr Nurs. 2005;31(4): , 291. Törnhage CJ, Alfvén G. Diurnal salivary cortisol concentration in school-aged children: increased morning cortisol concentration and total cortisol concentration negatively correlated to body mass index in children with recurrent abdominal pain of psychosomatic origin. Pediatr Endocrinol Metab. 2006;19(6): Wålinder R, Gunnarsson K, Runeson R, Smedje G. Physiological and psychological stress reactions in relation to classroom noise. Scand J Work Environ Health. 2007;33(4): I tidigare studier har vi visat att friska barn på BB inte har ökade kortisolnivåer i samband med blöjbyte. Att barnen i denna studie reagerade med ökade kortisolnivåer kan betyda att mammans närvaro inte var tillräcklig för att barnet skulle känna sig trygg på skötbordet barnbladet #

11 Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribent I have a dream Star For Life i Sydafrika och Namibia 14 barnbladet # Göran Rudbo/Triple & Touch Musical Director & Star For Life Ambassadör Det rubriken indikerar handlar om att med musiken som instrument visualisera drömmar och våga tro på dem. Våga tro att det finns något där; en dröm, ett mål, en mening, en uppgift, som i sin dvala, i oändligheten, väntar på att bli förlöst och realiserad. En insikt som jag gärna försöker förmedla till mina egna barn och som förstås är lika viktigt för ett barn i södra Afrika. Hur visualiserar man en sådan dröm, till barn och ungdomar, i ett samhälle där de obönhörligen blir ansatta av så många vardagliga hinder. Där alltför många saknar mat för dagen, ett arbete eller ett anständigt boende. Barn växer ofta upp utan sina biologiska föräldrar och lever därför ofta tillsammans med sina syskon och kusiner, med endast ett fåtal vuxna i sin omedelbara närhet. Det kan vara en faster eller en mormor vars lön, alternativt lilla pension, skall sörja för hela barnaskaran. Vi talar om ett samhälle och en kultur där det inte är ovanligt med incest och våldtäkter i hemmet eller där lärare sexuellt utnyttjar sina elever. Star For Life är ett projekt som initialt startades för att ge dessa ungdomar en tro på framtiden och samtidigt informera om HIV och AIDS. Med hjälp av workshops och coachning, arbetar vi tillsammans med lärarna i redan befintliga skolor genom ämnet Life Skills/ Life Orientation, som redan finns i skolplanen. Initiativet fick en flygande start efter det att vi 2005 genomfört ett pilotprojekt i en skola i KwaZulu/Natal. Genom all den positiva feed back vi fick förstod vi att vi var på rätt spår. Idag har mer än elever genomgått Star For Life programmet och nya skolor vill hela tiden bli anslutna till projektet. Star For Life använder alltså musiken i programmet som en informativ budbärare för att uppnå en fördjupad medvetenhet Göran Rudbo och Ken Wennerholm med Star Choir från KwaZulu/Natal. hos eleven. Musikens entusiasmerar eleven, men ger samtidigt livsviktig information. Vi lyssnar, dansar och upplever musiken tillsammans. Texter analyseras både i mindre grupper och gemensamt. Eleven förvärvar därmed livserfarenhet i en positiv inlärningsmiljö. Informationen sjunker lättare in helt enkelt. Sångernas textfraser fungerar i praktiken som ett slags mantra. Om man förmedlar sig genom musik, ökar chansen att du tar till dig informationen, som i sin tur blir mer varaktig. Kan du sången så bär du på informationen. Musiken fungerar som en energikick i sig, men samtidigt som en spegling av all information som vi vill förmedla. Sångerna är i princip ett sammandrag av våra workshops. Dessutom inspirerar vi ungdomarna att skriva egna sånger och dikter eller att sätta upp egna drama-spel/ musikaler. Sånger som budbärare är inget nytt. Kommunikation genom musik har använts genom alla tider. Med positiv energi kan vi nå ungdomar och försöka ge dem en kick, som i förlängningen kan leda till attitydförändringar och förändrat beteendemönster. Jag har sett hur ungdomar kämpar med sina studier i sydafrikanska och namibiska high schools; hur de efter en till två timmars promenad, ofta hungriga, klarar av att komma till skolan och där behålla motivationen uppe hela dagen. Det är en gåta för mig och dessutom en bedrift! Tyvärr blir problematiken ofta för stor. Dessa orimliga levnadsvillkor medför att många slutar skolan och försöker hitta andra sätt till att möjligen nå framgång i livet. Inte alltför sällan slutar detta i prostitution och kriminalitet. Vem kan återberätta mer än några få strofer ur ett berömt tal? Martin Luther Kings tal I have a dream är en hit. Någon borde ha skrivit låten Gå in på; och klicka på Listen to Your Heartbeat, så förstår du genast vad denna krönika handlar om. Ken Wennerholm, Håkan Glänte och Göran Rudbo är musikansvariga för Star For Life programmet.

12 Foton: Torleif Svensson Göran Rudbo & Ken Wennerholm med Star Choir i oktober i år, i Malmö arena tillsammans med gymnasie-elever från Star for Lifes svenska vän-skolor. Kort om Star for Life Idén till Star for Life föddes när det svenska paret Christin och Dan Olofsson under resor i Sydafrika såg hur spridningen av hiv och aids hotar framtida generationers överlevnad. De ville göra en insats. Star for Life-programmet startades 2005 och omfattar 62 skolor med elever i Sydafrika och Namibia. Fler skolor behöver det bli. Hjälpbehovet är enormt. För 200 kronor bekostas ett helt skolår för en elev. Star for Life-programmet sträcker sig över tre år på varje skola och utgår från elevernas inneboende kraft och glädje. Mental träning samt musik, färg och form är centrala inslag. Genom att stärka elevernas självkänsla vågar de tro på framtiden och kan ta ökat ansvar för sina liv. Projektet stöds av många näringslivsprofiler och företag. I närvaro av bland andra FN-chefen Ban Ki-moon kunde Dan Olofsson för en tid sedan motta ett hederspris vid en internationell gala i New York. Star for Life bedrivs helt utan vinstsyfte och har varken politisk eller religiös koppling. Läs mer på Triple & Touch: Star For Life s musik-ambassadörer! Ken Wennerholm och Göran Rudbo har jobbat i Star For Life sedan starten Engagemanget i SFL började med en förfrågan från Dan Olofsson, att skriva en sång till projektet, vilket i sin tur resulterade i sången; Aids Free That s Me. Sedan dess har Ken och Göran, tillsammans med musikproducenten Håkan Glänte, skrivit och producerat en rad sånger, som sedan flitigt används i projektet, både i det faktiska Star For Life programmet och i rena konsertsammanhang. Musiken inspirerar och engagerar, men fungerar samtidigt som en budbärare av information. Star For Life s vision är att använda musiken som ett instrument för långvarig inlärning. Ken och Göran tror att det är svårt att finna ett bättre sätt, än att använda musik för att bevara förvärvad kunskap. Förmånen, att få möjlighet att jobba med musik i sådant här sammanhang, slår allt annat vi tidigare gjort, under alla år. Vi ser vårt arbete som en utmaning, och som ett stort privilegium, säger de. Triple & Touch turnerar en eller flera gånger per år med Star For Life s egen Performing Group - Star Choir.

13 Tema / transplantationer Madeleine Nilsson barnsjuksköterska på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg Att vara leverdonator och förälder Det råder en stor brist på organ från avlidna donatorer. Konsekvensen av detta är att väntelistan är lång. När och om det kommer ett erbjudande om en lever från en avliden donator går inte med säkerhet att säga. Det är idag en etablerad behandlingsmetod med transplantation av en bit lever från levande givare och resultaten är framgångsrika. Dock var kunskapen om förälderns upplevelser om att vara leverdonator innan denna studie genomfördes begränsad. Syftet med studien var att studera innebörden av att som förälder vara levande leverdonator till sitt barn. Studien genomfördes med hjälp av hermeneutisk fenomenologisk metod. Alla donatorerna var biologiska föräldrar till recipienten, nio fäder och två mödrar. Datainsamlingen gjordes via ostrukturerade djupintervjuer. Avsaknad av frivillighet Det fanns en total enighet bland donatorerna att begreppet frivillighet inte var användbart i detta sammanhang. Donatorerna kände ett krav i egenskap av förälder att ställa upp som donator för att rädda livet på sitt barn. I egenskap av förälder fanns inget val. D: 4 Det känns ju det var ett tvång det var det ju. Det man ville göra det. Det var inget att välja på egentligen man var ju tvungen att försöka rädda livet på sin dotter det var inte mer med det. De får ta det de behöver i princip. Donatorerna ansåg att det var ett svårt beslut, men det var ett beslut som måste fattas och det fanns ingen återvändo. Under beslutsprocessen hade donatorerna två alternativ att välja mellan för att komma fram till ett beslut. Ett alternativ var att avstå från att donera. Detta skulle leda till att barnet riskerade att dö såvida inte en annan donator fanns tillgänglig. Det andra alternativet var att bearbeta sin egen oro och rädsla. Möjligheten att säga nej fanns, men det var ett val som man inte gjorde. Tanken att barnet kunde dö medan man som förälder själv skulle leva vidare med den skuld som det skulle innebära, kändes mer skrämmande än att genomgå donationen. Många donatorer var väl medvetna om den rådande organbristen och hade funderat kring vad detta skulle innebära för deras barn. Ett hopp tändes då de blev informerade om möjligheten att de kunde bidra till att hjälpa sitt barn till ett fortsatt liv. D: 4 Det var ett hopp att hon skulle klara sig, det var det. Så det var ju positivt. 16 barnbladet #6 2010

14 Tema / transp Kampen mot rädslan för den egna döden De flesta donatorerna hade stor erfarenhet av barnsjukvård genom barnets svåra sjukdom vilken krävt avancerad sjukhusvård. Inom barnsjukvården finns ett uttalat mål att förbereda barnet inför olika procedurer. Det pågår en ständig utveckling hur man med bästa resultat ska kunna smärtlindra och avleda barnet för att kunna utföra behandlingar och undersökningar så skonsamt som möjligt för barnet. Miljön är, i så stor utsträckning det går, lekfull och färggrann. Att som fullt frisk förälder förflyttas till vuxensjukvården för olika undersökningar och behandlingar blev en stor kontrast. D: 7 På ett vuxensjukhus är man ett stycke kött som ska åtgärdas eller också hade de väldigt bråttom.jag hann och tänka i någon sekund att nu är vi på ett vuxensjukhus och det märks. Ett uttalat tema som framkom i intervjuerna var kampen mot rädslan för den egna döden. Rädslan inträdde inte vid samma tidpunkt hos donatorerna, men beskrevs av de flesta vid något tillfälle under donationsprocessen. Information gavs och beslut fattades i en tid när donatorn befann sig i en chockfas, fylld med oro och ovisshet. För några av donatorerna var det en lång process att mobilisera kraft och mod till att fatta ett beslut att donera. D: 8 Jag trodde jag skulle dö. Men det är ju det att läkarna var tvungna att hela tiden tala om riskerna jag utsatte mig för och jag som redan är rädd och kanske inte gör det här, det är ju, jag gör det för jag måste. Utredningen inför donationen upplevdes påfrestande. Eftersom donatorns liv inte får riskeras, genomförs en mycket noggrann utredning innan godkännande för donation ges. Att det trots allt finns risker med en sådan stor operation var donatorerna välinformerade om. Tankar och förberedelser för att donationen skulle kunna leda till den egna döden bearbetades kontinuerligt. De allra flesta hade vid tiden för operation hittat ett sätt att hantera sin rädsla. Fokuseringen på barnets välbefinnande var centralt och blev en användbar copingstrategi inför donationen. D: 1 Jag tror man lyckas förtränga det eller förneka det i så fall att det är en så pass stor operation, utan man är fokuserad på barnet hela tiden. Så man sätter sig själv i andra hand lite grann. Att gå från frisk till sjuk En förutsättning för levande donation är att donatorn är fullständigt frisk. Den svåra förändringen var att gå från frisk till sjuk i samband med donationen. Förändringen beskrevs som att sövas fullt frisk och kry till att vakna dödssjuk. Denna situation var inte förväntad och skapade stor frustration. Det blev en svårhanterlig konflikt mellan bilden av sig själv som frisk och det upplevda lidandet och illabefinnandet i den postoperativa fasen. D: 6 Det luriga är också att man är frisk innan och sjuk efteråt, det var faktiskt jävligt konstigt.alla som låg där var ju sjuka och de skulle göra saker som skulle göra dom friska och känna sig bättre, men jag låg där och var för fan kärnfrisk men skulle bli skitdålig och det var väldigt konstigt att man skulle komma tillbaka att jag kommer aldrig bli riktigt så frisk som jag är nu men nästan i varje fall. Smärta var ett mycket starkt minne, oavsett hur lång tid det förflutit sedan donationen. De hade blivit informerade om att det skulle vara smärtsamt efter operation, men de medgav att de aldrig hade kunnat föreställa sig att det skulle göra så ont. Efter utskrivningen från avdelningen återförenades donatorerna med sitt barn som vårdades på barnavdelningen. Där kom donatorn åter in i föräldrarollen och kunde uppleva att det inte gavs nödvändig tid till konvalescens. Fokuseringen var på barnet och väldigt lite ljus riktades mot donatorn som kom i skymundan. Smärtan till trots upplevde donatorerna tillfredsställelse med att ha gått

15 Tema / transplantationer igenom processen. Det innebar att beslutet inte skulle ha blivit annorlunda om de vetat vidden av lidandet som de fick genomgå. D: 3 Det är väl värt det, att det är värt smärtan och lidandet att göra en sådan grej. Kampen för holistisk bekräftelse Det övergripande och genomgående temat i studien var donatorernas sökande efter bekräftelse. Före operation blev donatorn bekräftad i samband med utredningen. I egenskap av möjlig donator, fullt frisk och villig till denna insats möttes donatorn med respekt. Utredningsfasen med olika undersökningar och samtal hade donatorn i fokus. När väl donationen var genomförd uppstod ett tomrum, präglat av ensamhet och lidande såväl fysiskt och psykiskt som socialt och andligt. D: 2 Det kanske är en grej för att få en bekräftelse för vad man har gjort. Det kan ju vara en grej att det skulle vara lite mer uppföljning så. För på något vis kanske donatorn glöms bort. Innan operation undersöktes donatorns lever mycket noggrant och efter operationen gavs information om att deras leverfunktion var bra. Denna fysiska bekräftelse upplevdes i de flesta fall otillräcklig. Fler kontroller efterlystes i syfte att få en bekräftelse på att levern hade återhämtat sig och var i ett gott skick. Uppföljningen stod inte i proportion till den risk man blivit informerad om före ingreppet. D: 6.man ska verka som man är intresserad.nu är det viktigt att du kommer, att du gör det här för vi vill verkligen se till att du blir frisk. Efter donationen vårdades donatorn på vuxensjukhuset. Anhörigstödet var ofta centrerat till barnsjukhuset där donatorns make/maka fanns till för det transplanterade barnet. Ensamheten efter operation beskrivs av flera donatorer, detta i en ansträngande fas då smärtan var svår och mobilisering skulle starta. D: 4 Det var jobbigt att ligga och inte känna någon på sjukhuset det var väldigt ensamt. Många hade anhöriga och vänner på annan ort. De saknade en anhörigs uppmärksamhet och omhändertagande. Samtliga donatorer blev erbjudna psykolog- och/eller kuratorsstöd. Donatorerna utnyttjade denna möjlighet i varierande utsträckning. Några ansåg sig inte behöva detta stöd, men under intervjuerna framkom ett lidande de inte fått stöd för. D: 9.medicinskt och informationsmässigt tycker jag allt var helt i sin ordning och helt rätt då. Men resten var man skulle göra med sig själv, hur man mådde och framförallt när det blir svårt det tycker jag har fallerat, det har det inte funnits mycket stöd för och man får en känsla av att det finns inte mycket, det är liksom inte resurs, det är inte prioriterat alls. Två donatorer skiljer sig från mängden och kände inget behov av mer bekräftelse eller ytterligare återbesök. D: 11 Jag har gått och pratat med kuratorn med mina upplevelser och mina känslor mot det som har hänt. Så jag har fått chans att bearbeta det hela. I sinom tid. En donator önskade att det funnits en stödperson som fokuserade sig enbart på donatorn under hela förloppet och som donatorn kunde ha en uppföljande kontakt med ett par gånger per år, till exempel då barnet är på kontroll på barnsjukhuset. Den sociala bekräftelsen gavs av anhöriga. Betydelsen av stöd från make/maka, andra anhöriga eller vänner var mycket stor. Flera donatorer uttryckte att de inte hade räknat med hur viktigt det var innan operation. Då anhöriga fanns på plats vid sjukhussängen vad det ett stort och angeläget stöd. D: 8 Då satt min kompis där.så det är nog verkligen och rekommendera om man kan ha någon hos sig.det är ett fantastiskt stöd och man behöver det, man är väldigt ensam Ett led i bearbetningen av beslutet var att få träffa en donator som tidigare genomgått donationsprocessen. De allra flesta var mycket positiva till detta möte då de fick information som inte hade kunnat ges från sjukvården. Mötet innebar också ett hopp om att det faktiskt kunde fungera eftersom det fanns någon som redan varit med om det hela. D: 4 Jag tror det är en fördel, det tror jag, så man får se. Det är väldigt viktigt att man får ett hopp, se att det kan gå bra. Hur relationen till barnet påverkats upplevdes svårbedömt av donatorn, särskilt i de fall där barnen var små då donationen genomfördes. Det tycktes som om själva donationen i sig inte var det som påverkat relationen, utan det faktum att barnet varit svårt sjuk. Detta hade svetsat dem samman. Donatorerna upplevde inte heller att relationen till make/maka hade påverkats av donationen. Det var istället hela situationen med långa sjukhusvistelser och ett svårt sjukt barn som utsatte relationen för en påfrestning. Undantag från denna upplevelse återfanns hos de donatorer som upplevt att maken/makan inte gått in i donationsprocessen på lika villkor som dem själva. Donatorernas syn på framtiden handlade uteslutande om barnets framtid och hur de ska gå för dem. På grund av ovissheten bar de på en ständig oro. Hur påverkas barnets organ av medicineringen? Kan det bli aktuellt med ytterligare transplantation? Barnets hälsa avgör hur framtiden kommer att se ut. Donatorrollen var ett passerat kapitel för samtliga. Några hade ändå funderat på hur de skulle ställa sig om det skulle bli aktuellt att barnet behövde njurtransplanteras i framtiden. Skulle detta inträffa så var tanken på ytterligare en donation inte främmande. D: 7.men då känner jag så här att under förutsättning att ingen sätter stopp för det så vill jag verkligen göra det också. Och då vet jag ju ändå att det gör ont och det är lite besvärligt och så där, men jag tycker ändå att den totala erfarenheten av det är så positivt och det är för att det har gått så bra också. Sammanfattningsvis antyder resultatet att donationsprocessen innebar ett lidande för donatorerna. Men de upplevde donationen som ett hopp, en möjlighet att rädda livet på sitt barn vilket de uttryckte en enorm tacksamhet över. Den största vinsten var givetvis att få ett friskt barn och inget var viktigare, men vi kan sannolikt göra mycket för att underlätta för donatorn och lindra lidandet. Det fanns en saknad av fysisk bekräftelse i undran om leverfunktionen. Självklart hade leverfunktionen kontrollerats efter operationen och donatorerna hade givits information om att deras leverfunktion var bra. Medicinskt fanns inga skäl att kontrollera levern ytterligare. Övergången från frisk till sjuk var en problematisk process, sannolikt kan denna övergång underlättas. Innan donationen betraktas donatorn som frisk, men efter donationen bör donatorn betraktas som sjuk i betydelsen att donatorn är i behov av ett vårdande som lindrar lidandet. Studien har utgått från synen på människan som en helhet av kropp, själ och ande. Utifrån det perspektivet kan inte lidandet lindras enbart utifrån den fysiska dimensionen. Tolkningen av resultatet blir att den fysiska kontrollen är tillräcklig men det finns ingen balans mot den psykiska, andliga och sociala bekräftelsen. Referens Forsberg A, Nilsson M, Krantz M, Olausson M. (2004). The Essence of Living Parental Liver Donation. Pediatric Transplantation, 8; barnbladet #6 2010

16 Tema / transplantationer Barnsjuksköterskorna Anette Johansson och Birgitta Wiklander Winsnes tillsammans med patient Oskar Steen-Tvede och hans pappa Jocke. Kontaktsjuksköterska för hjärttransplanterade barn vad innebär det? Birgitta Wiklander Winsnes Transplantationssjuksköterska Barnhjärtmottagningen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg Anette Johansson Barnsjuksköterska Barnhjärtmottagningen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg För 20 år sedan i Göteborg genomfördes den första hjärttransplantationen på ett barn under 18 år, fram till nu har 63 barn blivit transplanterade i Göteborg. Kontaktsjuksköterskan blir kontaktad då ett barns sjukdomstillstånd bedöms ha uttömt alla möjligheter till fortsatt kirurgi eller medicinsk behandling och den förväntade överlevnaden inte överstiger ett år. När barnet blir aktuell för transplantationsutredning och familjen informerade om det fortsatta vårdförloppet av ansvarig läkare sker den första kontakten med kontaktsjuksköterskan. Familjen har efter det första mötet med kontaktsjuksköterskan en person att vända sig till med frågor och funderingar. Utredningen omfattar hjärtundersökningar, njurfunktionstest, blodprovsanalyser, arbetsprov, sjukgymnastbedömning, psykologbedömning, möte med kurator och tandläkare för kontroll av tandstatus. Kontroll av virus-titrar i blod är viktigt, har barnet till exempel inte haft vattkoppor bör barnet vaccineras, principen är att vaccinationer ska ges i så stor utsträckning som möjligt före transplantationen då anslaget försämras efteråt på grund av att barnet behandlas med immundämpande läkemedel. I den förberedande utredningen ingår även samtal och information om vad transplantationen kommer att innebära för barnet och familjen. Utredningen som genomförs inför transplantation ser ut ungefär som den årskontroll som barnet genomgår varje år efter transplantationen. När transplantationsutredningen är slutförd sammanställs den och presenteras på en thoraxkonferens på barnhjärtenheten, där deltar kardiologer tillsammans med kirurger som bedömer resultatet. Resulterar detta möte i att läkargruppen anser att transplantation är lämplig för barnet, förs ärendet vidare till transplantationsenheten på Sahlgrenska sjukhuset som varje vecka har ett motsvarande möte. Transplantation inom barnsjukvården är inte en tillräckligt stor verksamhet för att ha möjlighet att organisera en egen barntransplantationsenhet, därför integreras det koordinerande arbetet för att söka organ inom den etablerade vuxenvårdens system. Efter att barnet blivit accepterad för hjärttransplantation kommer barnet och familjen tillbaka för att besöka transplantationskoordinatorerna (koordinerar både barn och vuxenväntelistan) som bland annat förklarar systemet för väntelistan. Koordinatorerna klargör även hur de skall kontakta familjen vid ett erbjudande, familjen får information om att de får transport från dörr till dörr då ett erbjudande kommer. När erbjudandet kommer Familjen och barnet anländer till barnsjukhuset och efter ankomst genomförs sedvanliga förberedelser som inför en hjärtoperation och barnet får sin första immundämpande läkemedelsdos, från och med nu skall barnet inta detta dagligen resten av livet. Under tiden har ett team rest från Göteborg till donatorsjukhuset för att hämta det organ som skall transplanteras. Tidpunkten för start av operationen är avhängigt hur långt bort donatorn finns och om barnet tidigare hjärtopererats, en hjärttransplantation tar ca 4-6 timmar. Intensivvårdstiden efter transplantation varierar, vanligtvis stannar barnen några dagar för att stabiliseras innan de kan överföras till vårdavdelningen. Ibland har det tillstöter det komplikationer som 20 barnbladet #6 2010

17 Tema Tema / transplantationer / pedodonti förlänger vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. När det gäller omvårdnad vid hjärttransplantation finns det upprättade riktlinjer som ska följas, det är dock mycket viktigt att observera att patientens omvårdnad är individuell och att patientens egen omvårdnadsdiagnos är överordnad. Familjen får träffa personal som kommer vara involverad i vården, till exempel kirurg, transplantationsansvarig läkare och sjuksköterska, sjuksköterska, kurator, psykolog, sjukgymnast, dietist, lärare från sjukhusskolan, samt personal från lekterapin. Efter operationen kan många barn få förändrad matlust, de läkemedel som tas kan ge illamående och förändrad smak. Får barnet cortison kan det ge ökad hunger och äta som aldrig förr. Önskekost beställs till de barn som får förändrad aptit. Dietist kontaktas till barn med nutritionsproblem. Under vårdtiden sker särskild livsmedelshantering med skärpta hygienrutiner enligt särskilda riktlinjer. I samband med immundämpande medicinering förändras munfloran, svamp och herpesplåsor kan uppträda så barnets mun inspekteras dagligen. Alla barn får Mycostatin som profylax. God munhygien är mycket viktigt för det tranplanterade barnet. Under vårdtiden ska barnet tvättas med flytande tvål. Eget schampo ska användas. När alla perifera och centrala infarter är avlägsnade får barnet duscha men då utan duschmunstycket eftersom det medför ökad infektionsrisk. Det är viktigt att barnen får en god nattsömn så att de orkar med aktiviteterna på dagtid, men även en sammanhängande vila på dagen behövs. Mobilisering sker i den takt barnets tillstånd medger. Sjukgymnast meddelar vilken träning barnet behöver. Vid transport till andra enheter på sjukhuset täcks hela barnet med lakan för att inte dra med damm tillbaka till rummet och barnet har munskydd på sig. Barnet får efter hand lämna avdelningen för till exempel promenader i friska luften. Vistas barnet på till exempel lekterapin eller sjukgymnastiken ska barnet vara där ensamt tillsammans med förälder eller personal. Ett hjärttransplanterat barn är mycket infektionskänsligt därför är en noggrann handhygien viktig för att undvika infektioner. Infekterade personer bör inte vistas nära barnet vare sig familj eller personal. All information och kunskapsförmedling utgår från individuell utveckling och kunskapsnivå. Ett utbildningsprogram som innefattar mediciner, komplikationer (rejektion) och infektionskänslighet upprättas. Innan barnet skrivs ut måste familjen ha tillräckliga kunskaper kring läkemedelshantering, biverk- ning- ar och komplikationer. När det gäller läkemedelshantering är det av vikt att så fort barnets tillstånd medger skall mediciner och röda boken introduceras för familjen. I början av vårdtiden sköts läkemedlen av sjuksköterskan som ansvarar för barnet på avdelningen, efterhand introduceras föräldrarna (barnet) till de olika medicinerna och dess biverkningar. Ansvaret lämnas över successivt till föräldrarna under överinseende av sjuksköterskan. Det är viktigt att barnet och familjen får tillfällen och för samtal med transplantationssjuksköterska så snart det är möjligt. Det är många frågor som kommer upp och det kan röra sig från existentiella frågor till praktiska frågor och vad som händer när man kommer hem? Ansvarig läkare, kurator, psykolog eller sjukhuspräst är viktiga personer i dessa sammanhang. Syftet med en transplantation är att ge barnet en ökad livskvalité och möjlighet till överlevnad. Många barn har innan transplantationen en kraftigt försämrad ork och tar sig fram till största delen med hjälp av rullstol, livet kan vara en lång kamp för att orka med skola, dagis och fritid. Risker för svåra komplikationer i form av livshotande arytmier och stroke finns hela tiden. Efter transplantationen kommer orken tillbaka man kan röra sig och leka som andra barn, aptiten ökar (i början får den en extra skjuts av cortison) och våra mindre barn har i flera fall blivit av med sitt sondberoende. Orsaken till att inte alla barn som behöver transplantation inte får det är bristande tillgång på organ. Utveckling och forskning inom den mediciniska disciplinen och inom omvårdnad har ökat både överlevnad och livskvalitet för transplanterade barn och ungdomar, därför ser framtiden ljus och hoppfull för de som har genomgått eller i framtiden behöver genomgå en hjärttransplantation. barnbladet #

18 På besök hos Barnhjärtcentrum i Lund Barnhjärtcentrum i Lund är ett av landets två centra för hjärttransplantation. Hit kommer barnen för utredning och behandling före och efter hjärttransplantation. Mer än trettio barn och ungdomar har sedan 1993 transplanterats och de senaste åren har 2-3 barn/år fått nytt hjärta. Anna Pettersson Barnsjuksköterska och transplantationsansvarig, Barnhjärtcentrum Avd 67 Lund Inger Ljungbertz Barnsjuksköterska och kontaktsjuksköterska, Barnhjärtcentrum Avd 67 Lund Anna Pettersson är transplantationsansvarig barnsjuksköterska för de inneliggande barnen på avd 67 och Inger Ljungbertz är kontaktsjuksköterska för dem som ska transplanteras och för uppföljningen efter transplantationen. Vi arbetar i team tillsammans med läkarna och det tvärprofessionella teamet, som består av kontaktsjuksköterska, dietist, sjukgymnast, kurator, psykolog och lekterapeut/lärare. Vår kontaktsjuksköterska är den samordnande länken i teamet tillsammans med hemsjukhusens kontaktsjuksköterskor. Under våren 2010 startade Barnhjärtcentrum i Lund och Göteborg ett samarbete för att skapa ett gemensamt vårdprogram för hjärttransplanterade patienter. Syftet är att utveckla gemensamma riktlinjer för hur vården av hjärttransplanterade barn och ungdomar ska bedrivas. Genom detta samarbete kan vi också ta del av varandras erfarenheter, såväl styrkor som svagheter och genom detta utveckla vården. De senaste åren har transplantationsvården genomgått en stor utveckling. Många barn som tidigare vårdades för svår hjärtsvikt, får idag någon form av mekanisk hjärtpump inopererad. Detta medför att många barn mår bättre i avvaktan på ett lämpligt nytt hjärta. De yngre barnen får BerlinHeart, som fordrar sjukhusvård, de äldre barnen får någon form av hjärtpump (HeartWave el Heartmate), som de kan vara hemma med och om de orkar, gå i skolan med personlig assistent eller anhörig. Utredning inför hjärttransplantation kan ske Don t take your organs to heaven. Heaven knows we need them! via dagvårdsavdelningen, vårdavdelning avd 67 eller intensivvårdsavdelningen (BIVA), beroende på hur barnet mår. Orsaken till att ett barn behöver nytt hjärta kan vara en hjärtmuskelsjukdom eller medfött hjärtfel som inte blivit hjälpt av all annan tillgänglig medicinsk behandling eller kirurgi. Utredningen består av omfattande provtagningar och undersökningar samt introduktion av kontakt med det tvärprofessionella teamet. Behövs extra stödinsatser inför en hjärttransplantation: extra näringsintag, sjukgymnastik, sociala stödåtgärder? Vi barnsjuksköterskor är tillsammans med läkaren delaktiga i informationssamtal med familjen, berättar om vad det innebär att bli hjärttransplanterad och vad det kan komma att innebära för familjen. Vi lämnar ut skriftlig information och informerar om möjligheten till kontakt med andra familjer som kan ställa upp som stöd eftersom det i detta läge är få som orkar ta kontakt. Familjen lever i nuet, har svårt att se framåt. I ett senare skede tar dock många familjer kontakt via patientföreningen Viking eller via mail och Facebook. Transplantationsrond Beslut om hjärttransplantation sker på speciell transplantationsrond tillsammans med specialister inom vuxenkardiologen, thoraxkirurgi, infektion, immunologi med flera. Efter beslutet träffar thoraxkoordinatorn familjen och informerar om sin roll, det praktiska förfarandet när erbjudandet om ett hjärta kommer (om det kommer). En sökare lämnas ut så att fa- 22 barnbladet #6 2010

19 miljen är nåbar varhelst de befinner sig. Barnsjuksköterskan brukar vara med vid detta samtal. Väntan på ett hjärta har varit från några timmar upp till 1½ år. Under tiden har vi kontinuerlig kontakt med familjen. Tyvärr har tillgången på organ minskat och en stor satsning görs via Donationsrådet för att trenden ska vända, att fler tar ställning för att donera och att sjukvården bättre ska ta tillvara eventuella möjliga donatorer. Några barn avlider innan erbjudande om lämpligt hjärta kommer. När ett erbjudande kommer innebär detta transport till Lund och förberedelser inför operationen. Detta föregås av många timmars arbete för thoraxkoordinator innan familjen kan meddelas. Ankomst till Lund kan ske via taxi/ambulans/flyg/helikopter om inte barnet redan finns hos oss därför att barnet har en mekanisk hjärtpump eller av andra anledningar kräver sjukhusvård och därför är inneliggande. Själva transplantationen kan ur kirurgens perspektiv vara lättare än många andra komplicerade hjärtoperationer. Familjen har många timmars väntan framför sig tills de får träffa sitt barn igen på BIVA. Familjen får bo på Ronald McDonalds hus under vårdtiden. Det postoperativa förloppet Några dygn efter transplantationen överförs barnet till vårdavdelning 67. Innan barnet överförs från BI- VA till avd 67 har en omvårdnadsgrupp utsetts och en första vårdkonferens har genomförts tillsammans med alla berörda. På avdelningen är det viktigt att samordna vården kring barnet. Vi gör tidigt upp ett dagsschema tillsammans med familjen. Detta schema skall man i möjligaste mån hålla, men när det behövs justerar vi det. Lika viktigt som att provtagning, medicinering, m.m. står på schemat, är vilotid och egna önskemål. Korta kommunikationsvägar mellan professionerna leder till snabbt omhändertagande av omvårdnadsproblem. Relativt tidigt i det postoperativa förloppet, inleds undervisningen av barnet och familjen avseende hantering och information om medicinering, mathållning, aktivitet, symtom på eventuell rejektion etc. Vårdtiden brukar vara 4-6 veckor och inför utskrivning är planen för uppföljningsschemat redan etablerat. Första halvåret kontrolleras barnet med blodprov varje vecka som senare minskas till 1 gång/månad. Hjärtbiopsier sker i början varannan vecka som sen minskas till en gång per år. Förskola/skola kontaktas och informeras. Rådet är att barnen i princip ska försöka leva som andra barn. Det som skiljer dem åt är att de är lite mer infektionskänsliga, de måste äta mediciner livet ut, de kommer att behöva en frekvent kontakt med sjukvården och det finns en ständig risk för rejektion. Vi har kontakt med familjen minst en gång i månaden i samband med att vi ger besked om provsvar och eventuell dosjustering. Frågor som kan dyka upp efterhand kan t ex handla om när kan de gå på bio, se fotbollsmatch, bada i bassäng, åka utomlands, skaffa husdjur, piercing etc. Sunda förnuftet får oftast råda. Varje år genomförs en årskontroll, vanligtvis med hjärtbiopsi och kranskärlsröntgen. En sen komplikation efter den medicinska behandlingen är kransk ärlsför ändring, som man än så länge bara kan kontrollera via hjärtkateterisering. Förutom ovanstående undersökningar genomförs även bentäthetsundersökning (densitometri) och tandläkarbesök eftersom tandköttet kan påverkas av den medicinska behandlingen. Alla läkemedel som barnet behandlas med har en risk för biverkan på kroppens organ därför kontrolleras bland annat njur- och leverfunktion regelbundet. Vi strävar efter att tidigt få ungdomarna att ta ansvar för sin medicinering själva, med föräldrarna som stöd i bakgrunden. Det kan till exempel vara bra att dela sina mediciner själv och upptäcka när nya mediciner måste hämtas ut. Vi har också egna samtal med ungdomarna utan föräldrarna. Då har vi möjlighet att prata om sådant som kan vara svårt att prata om när föräldrarna är närvarande, som till exempel att upplysa om ungdomsmottagning och preventivmedel. Överflytten till vuxenteamet brukar genomföras i 18-årsåldern, vanligtvis i samband med en årskontroll. Sista besöket hos oss genomförs tillsammans med transplantationsansvarig sjuksköterska och kardiolog från vuxenteamet. De flesta hjärttransplanterade barn och ungdomar mår bra och lever i stort sett som andra i samma ålder, frånsett de livsnödvändiga medicinerna, månatliga blodprovstagningarna och den ökade känsligheten för infektioner. Ungdomarna når vuxen ålder och några av dem har själva blivit föräldrar. Det är givande att arbeta med hjärttransplanterade barn och ungdomar, att se när barn med komplicerade hjärtfel som blir allt sämre och som efter hjärttransplantationen får ett nytt liv. Barn som behövt rullstol för att de inte orkat gå och som efter transplantationen kan ställa upp i idrottstävlingar (i somras var det EM för hjärt- och lungtransplanterade i Växjö). * * * Don t take your organs to heaven. Heaven knows we need them! Tillgången på organ har minskat och en stor satsning görs via Donationsrådet för att trenden ska vända, att fler tar ställning för att donera och att sjukvården bättre ska ta tillvara eventuella möjliga donatorer. Några barn avlider innan erbjudande om lämpligt hjärta kommer. barnbladet #

20 BVC-sjuksköterskor har ett unikt tillfälle att förebygga skallasymmetrier Skallasymmetrier är ett vanligt problem när spädbarn rekommenderas att sova på rygg för att förebygga plötsligt spädbarnsdöd (SIDS). Självklart ska alla råd för att förebygga SIDS följas. Med enkla åtgärder kan även de flesta fall av skallasymmetrier också förebyggas. Både BVC-sjuksköterskor och spädbarnsföräldrar behöver mer information om hur de ska göra. Freda Lennartsson Barnsjuksköterska, Distriktssköterska BVC Götene Vårdcentral net Skallasymmetrier är vanligt förekommande bland spädbarn idag när föräldrar rekommenderas att lägga barnet på rygg när det ska sova för att förebygga SIDS. Frekvensen av skallasymmetrier är mellan 10% och 40% enligt olika studier (Boere-Boonekamp & van der Linden-Kupier, 2001; Littlefield, Saba, & Kelly, 2004; Öhman, Nilsson, Lagerkvist, & Beckung, 2009). Man kan inte alls lita på att en tillplattning av bakhuvudet går över av sig själv när barnet börjat vända på sig och blir mer rörligt. Många barn får en kvarstående skallasymmetri om inte åtgärder sätts in tidigt för att motverka den. BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar nästan alla nyfödda och deras föräldrar. Enligt barnhälsovårdens basprogram är kontakterna mellan familjen och BVC-sjuksköterskan täta och regelbundna under barnets första levnadsmånader. BVC-sjuksköterskor har därför ett gyllene tillfälle att förebygga problemet med enkla åtgärder, eller avhjälpa en redan påbörjad tillplattning på ett tidigt stadium. Hur utvecklas en tillplattning av bakhuvudet hos den nyfödde? En tillplattning av spädbarnets bakhuvud utvecklas genom en samverkan av flera faktorer: mjuk skalle, tyngdkraften, barnets sovposition, outvecklad nackmuskelstyrka och många misstänkta riskfaktorer. En förståelse av samverkan mellan spädbarnets sovposition och andra faktorer är viktigt för att kunna förebygga problemet. Ett barn kan födas med en tillplattning av bakhuvudet på grund av en jobbig förlossning, till exempel. Då barnet inte har hunnit utveckla nackmuskelstyrkan, rullar huvudet automatiskt över till det tillplattade området. Ligger barnet alltid med samma huvudposition, finns det stor risk att en liten tillplattning förvärras. De första fyra månaderna verkar vara den mest sårbara tiden för utveckling av en skallasymmetri som utvecklas efter barnet är fött (Hutchison, Hutchison, Thompson & Mitchchell, 2004). Tillplattningen kan vara mitt på bakhuvudet (en symmetrisk tillplattning av bakhuvudet) eller vid ena sidan (en asymmetrisk tillplattning av bakhuvudet). En fortskridande symmetrisk tillplattning ledar till en huvudform som får ett bredare sidomått och blir toppig. En fortskridande asymmetrisk tillplattning leder till en samsidig förskjutning av örat framåt och utbuktning av pannan. Barnet få då ett avvikande utseende, vilket är onödigt eftersom många skallasymmetrier kan förebyggas med enkla åtgärder. Åtgärder måste sättas in tidigt medan barnets huvud fortfarande är mjukt och formbart ju tidigare, desto bättre. Väntar man tills barnet är 6 eller 7 månader gammalt är det nästan för sent att korrigera en skallasymmetri med avlastning (Lauritzen & Tarnow, 1999). Hur förebygga skallasymmetrier? Genom några timmars utbildning om skallasymmetrier kan BVC-sjuksköterskor lära sig om problemet och hur man bedömer barnets skallform. BVC-sjuksköterskan kan då vara uppmärksam på vilka barn som kan ha en ökad risk att utveckla problemet. Tidig och tydlig information till de nyföddas föräldrar är mycket viktigt eftersom det är föräldrarna som ska göra det praktiska förebyggande arbetet många gånger dagligen hemma. Eftersom nyfödda ligger kvar i positionen de placeras i och eftersom nyfödda tillbringar den mesta tiden på dygnet med att äta och sova en tid när huvudformen är som mest sårbar för ensidigt tryck, är det mycket viktigt att 24 barnbladet #6 2010

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer