NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET"

Transkript

1 Tema Transportforum Hög koncentration sot för bussresenärer Med sikte på den bilsnåla staden aktuellt Barns idéer viktiga i trafikplaneringen NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

2 EU-pengar till forskning en bra affär? Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Sverige borde kunna lära av Norge hur man stimulerar till EU-forskning. Några veckor in på året kom beskeden från EU-kommissionen om vilka forskningsprojekt som fått godkänt för finansiering ur den första utlysningen från Horisont 2020, EU:s fleråriga forskningsprogram. Utlys ningen var kraftigt översökt och konkurrensen stenhård. Några projekt hamnade till slut hos VTI. Möjligheterna att delta i europeiska forskningsprojekt lockar många; de utvecklar och stärker forskningsnätverken, kvalitetssäkrar den egna forskningen och innebär också kompetensutveckling för den enskilde. Från statsfinansiell utgångspunkt innebär fler svenska EU-projekt att det ekonomiska återflödet förbättras, d.v.s. att den ansenliga nettosumma vi skickar in till EU via medlemsavgiften blir något mindre ansenlig. Att vinna ett EU-projekt må vara ärofullt, men knappast särskilt ekonomiskt lönande för den enskilde forskningsutföraren. Med sedvanlig byråkratisk retorik hävdar EU att ersättning utgår med 100 procent av de direkta kostnaderna och 25 procent av de indirekta. Svenska forskningsråd informerar om detta till synes glada budskap och inrättar en uppsjö av organ, plattformar, grupper och arenor för att svensk forskning ska kunna saluföras i EU. Inga problem. Eller? För de allra flesta europeiska forskningsinstitut är dock de indirekta kostnaderna i ett forskningsprojekt betydligt högre än vad som täcks av EU:s ersättning. Eftersom det förra europeiska ramprogrammet för forskning i allmänhet gav finansiering för 75 procent av samtliga kostnader så blir den sammantagna finansieringsgraden från EU för ett forskningsprojekt trots allt och i runda slängar ungefär densamma. Men det finns en väsentlig skillnad: svenska forskningsfinansiärers beredvillighet att liksom i EU:s sjunde ramprogram medfinansiera vunna EU-projekt tycks mycket begränsad. Det finns ingen rutin för nationell medfinansiering, inget nationellt ansvar tas för att de ekonomiska förutsättningarna för svenska forskningsutförare att delta i forskningsprojekt ska bli rimliga och ingen samordning mellan forskningsfinansiärerna tycks ske om dessa frågor. Klart att intresset att delta svalnar när plötsligt uppemot en tredjedel av finansieringen försvinner! Man behöver inte åka längre än till Norge för att se att andra länder hittar smidiga lösningar för att stimulera sina forskningsutförare att delta i EU-forskningen. Norges forskningsråd premierar från den 1 januari 2015 norska forskningsinstitut som fått EU-projekt med ett tillägg som motsvarar en tredjedel av den sammanlagda tilldelningen från kommissionen, oavsett vilka kostnadsposter som finansieringen avser. Det blir ett bra incitament för norska institut att delta i EU-forskningen och kräver inte heller dyra prövnings- och förhandlingsprocesser. Varför ska det vara så svårt för Sverige att hitta en liknande modell? VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström REDAKTÖR Karin Andersson I REDAKTIONEN Eva Abrahamsson: Textproduktion Catarina Gisby, Redakta Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping UPPLAGA ex ISSN TRYCK AB Danagårds Grafiska E-POST OMSLAGSBILD Hejdlösa Bilder PRENUMERATION prenumerera VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. 2 VTI AKTUELLT NR

3 innehåll Nr Tema Transportforum Nordens största årliga konferens för transportsektorn, Transportforum, är ett forum för forskare och transportsektorns många aktörer att mötas på för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Det här numret skickas som vanligt till alla prenumeranter av VTI aktuellt men även till dig som deltog under årets Transportforum Transportforum med fortsatt många konferensbidrag 6 Flera om och men i debatten kring självkörande fordon 10 Tveksamt om planerad utbyggnad räcker till 14 Hög koncentration sot för bussresenärer 22 Sätt att minska trängsel i storstädernas kollektivtrafik 26 Alltid i VTI aktuellt 2 Ledare 32 Rapporter i korthet 35 VTI-publikationer 36 I huvudet på Göran Blomqvist 8 Hållbarhet i fokus i ministertal 8 Eftersatt gatuunderhåll kartläggs i handbok 9 Samarbete vägen till bättre logistik 9 Horisont 2020 smakar det så kostar det 11 Allt fler uppdrag på totalentreprenad 12 Vägsäkerhetslagen är nödvändig 13 Längre livslängd med betongvägar 16 Dålig luft förkortar ditt liv med sex månader 18 Cykelsäkerhet handlar om mer än bara hjälm 17 Samverkan och smarta lösningar för att godset ska komma fram 19 Bra cykelleder en pusselbit till ökad turistnäring 20 Med sikte på den bilsnåla staden 20 Fyrhjulingsolyckorna måste minska 21 Vad pinglar du för din j*vla cykel^?#*! 22 Sätt att minska trängsel i storstädernas kollektivtrafik 23 Nya lösningar för kollektivtrafik på landsbygden 24 Tid avgör attityder om trängsel 25 Olycksorsak: en snabb blick bort från vägen 26 Parkering vid skolor antingen eller 27 Barns idéer värda att ta tillvara i trafikplaneringen 28 Kan fler i framtiden köra bil trots sjukdom och funktionshinder? 30 Fyrtiotalisterna är hälsomedvetna bilister 31 Norrmännen älskar elbilen 34 Hallå där John Hultén! VTI AKTUELLT NR

4 Transportforum med fortsatt många konferensbidrag Transportforum, Nordens största årliga konferens för transportsektorn, lockade i år fler än 1600 besökare och drygt 40 utställare till två intensiva dagar med 85 sessioner, ett femtontal postrar, diskussioner samt mingel och underhållning. Inledningssessionen handlade om autonoma fordon och hur framtiden med sådana fordon kan se ut och vad det kräver av föraren. Under eftermiddagen fortsatte även två sessioner med att ta upp samhällsnyttan och föraraspekter med autonoma fordon. Under inledningen talade även Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI, och infrastrukturminister Anna Johansson. De flesta av presentationerna som hölls under konferensen finns att hitta på Transportforums webbplats. Filerna ligger placerade på vardera session i programmet. Inledningen direktsändes och kan ses i efterhand på VTI:s webbplats. På webbplatsen hittar du även ett bildgalleri från de två dagarna. Vi tackar alla som deltog och önskar välkommen åter nästa år. Den januari 2016 är det dags för nästa Transportforum. Vi ses i Linköping! PRESENTATIONER OCH MER INFORMATION: 4 VTI AKTUELLT NR

5 VTI AKTUELLT NR

6 Flera om och men i debatten kring självkörande fordon Medan somliga älskar tanken på att lämna över bilkörningen åt tekniken och ser vinster för både samhället och individen, ser andra ett samhälle med ökad sårbarhet och ytterligare passivisering av den mänskliga insatsen. Allt beroende på hur autonoma fordonen blir. Bland entusiasterna och pådrivarna av den autonoma teknikutvecklingen märks företrädare för fordonsindustrin. Bland de stora fordonstillverkarna har bland andra Volvo och Mercedes kommit långt i utveckling och testning av såväl autonoma funktioner som helautonoma fordon. De självkörande fordonen är inte längre science fiction på samma sätt som för bara något decennium sedan. Vi har närmat oss successivt genom utvecklingen av autonoma funktioner och system och det är framförallt säkerhetsaspekten som tagit oss hit där vi är idag, berättar Anders Eugensson, säkerhetsstrateg på Volvo Car Group. Framtidens kunder vill vara uppkopplade när de kör Anders menar att framtidens kunder kommer att ställa högre krav på att vara uppkopplade i trafiken och tror mer på att möjliggöra utvecklingen än att förbjuda den. Vårt arbete går ut på att hitta lösningar för att kunna var uppkopplade på ett säkert sätt så att föraren kan ägna sig åt annat som sparar tid, till exempel läsa mejl och planera dagen. Vi ser också en möjlighet i att människor som inte längre kan eller får köra bil själva kan göra det med hjälp av autonom körning, säger Anders. Ur ett stadsplaneringsperspektiv ser Anders fördelar i att bättre kunna utnyttja stadens ytor genom smalare filer och parkeringsplatser belägna på mindre centrala områden. Bilen åker och parkerar sig själv efter att ha släppt av sin förare. Både filer och parkeringsplatser kräver mindre plats när bilen sköter manövreringen själv. Vem tar ansvaret fordonet eller föraren? Men innan visionen om en fullt automatiserad bil kan bli verklighet finns utmaningar att lösa. Det handlar bland annat att anpassa infrastrukturen, se över lagar och regler samt trygga informationssäkerhet och personlig integritet. Under Transportforum ägde en debatt 6 VTI AKTUELLT NR

7 mellan Transportstyrelsen, Göteborgs stad, VTI, Polismyndigheten och Folksam rum. Panelen var enig om att man såg övergångsfasen, det vill säga perioden då både autonoma och manuellt körda fordon ska samsas i trafiken, som en av de riktigt stora utmaningarna. Man diskuterade behov av olika typer av körkort med tanke på att förarkraven kan komma att se olika ut. Skilda försäkringspremier och ansvarsfrågan i stort, om föraren eller fordonet bär ansvaret vid en olycka, diskuterades också. Liksom kraven på att polisen måste kunna hantera att förare får prata i telefon, sms:a och läsa tidningen i vissa fordon men inte i andra. Flygplanen kraschar på grund av autopiloten Det finns även orosmoln kring allt för hög grad av automatisering, trots att dessa funktioner generellt anses säkrare än manuella funktioner. Professor Neville Stanton från universitetet i South Hampton drar paralleller med flyget och automatiseringen där. Han tror inte att en hög grad av automatisering är vägen mot nollvisionen i trafiken. Varför fortsätter i så fall flygplan att krascha? Jo, för att piloterna i vissa förhållanden måste starta och landa själva. När detta inträffar allt mer sällan ökar riskerna. Man förlitar sig på tekniken samtidigt som man inte klarar av den om något oväntat sker. Ju mer vi automatiserar desto mer överlåter vi till fordonet och när det väl uppstår en situation som kräver ett agerande reagerar föraren saktare. Det är samma fenomen som när man kör samma sträcka många gånger eller länge på motorvägen. Man slappnar av efter ett tag, säger Stanton. Förarens ansvarstagande minskar med graden av automation Resonemanget bekräftas delvis av VTIforskaren Niklas Strands simulatorstudie kring förarens förmåga att reda ut en trafiksituation vid automationsfel. Hälften av deltagarna körde med en adaptiv farthållare, vilket innebär en lägre grad av automation än den andra gruppen som körde med ett system som både hade adaptiv farthållare och automatisk styrning. Slutsatserna vi kunde dra var att ju högre grad av automation fordonet hade, desto svårare var det för föraren att återta kontrollen över fordonet när automationen upphörde. Föraren förlitar sig på tekniken och tar därmed inte riktigt samma ansvar. Här behövs mer forskning men klart är att systemtillverkarna måste ta hänsyn till dessa aspekter, särskilt när det gäller design och säkerhet, säger Niklas Strand. Uppförsbacke när det gäller tillit och acceptans hos förarna Sedan finns det personer som älskar att köra och som bygger sin yrkesstolthet på körskickligheten. Magnus Hjälmdahl på VTI har genomfört en studie där han tittade på en sådan grupp nämligen lastbilsförare som fick prova på att köra i långa fordonståg med olika grad av automation. Efter första fältförsöket var tongångarna väldigt negativa och förutom att förarna var uttråkade och trötta så pratade de mycket om vad som skulle kunna ha hänt under körningen, till exempel om någon fått punktering, om tekniken skulle ha krånglat och så vidare, berättar Magnus Hjälmdahl. Studien är ett exempel på hur man kan uppleva att gå från att vara en förare till att bli en övervakare av tekniken. Det som autonom körning handlar om. Det behöver inte betyda att det blir enklare att köra eller att förarens belastning minskar bara att uppgifterna kommer att se annorlunda ut i framtiden och att kraven på förarens insats kommer att förändras. Jag tänker inte sia om när det kan bli aktuellt, även om några andra gjort det här på Transportforum idag. Klart är dock att det finns mycket att jobba på till dess, bland annat när det gäller tilliten och acceptansen hos förarna, avslutar Magnus Hjälmdahl. Text: Marika Lund Foto: Hejdlösa Bilder Session 1 VTI AKTUELLT NR

8 Hållbarhet i fokus i ministertal Infrastrukturminister Anna Johansson hade fokus på hållbarhet när hon för första gången besökte Transportforum. Bland annat berättade hon att regeringen samma dag beslutat om stadsmiljöavtal för att stimulera hållbara transporter i städerna. Infrastrukturminister Anna Johansson berättade (med glimten i ögat) att hon redan andra dagen på jobbet förstått att det fanns ett möte av närmast religiös karaktär som hon förväntades åka till varje år: Transportforum. Avtalen innebär att staten kan gå in som finansiär. Hållbarhetsbegreppet kan verka uttjatat, men vi har långt kvar innan vi nått det hållbara samhället, underströk Anna Johansson. Infrastrukturministern avslöjade dessutom att järnvägsutredningen har fått ett tilläggsuppdrag. Bristen på punktlighet i järnvägssystemet är ett stort problem. Vi förväntar oss alla pålitliga, säkra och effektiva transporter. Regeringen avsatte i sin budget mer pengar till järnvägen, men det handlar inte enbart om pengar. Det handlar också om hur underhållet av järnvägen är organiserat. Tilläggsuppdraget handlar om att ta reda på hur vi ser till att vi organiserar underhållet så optimalt som möjligt. VTI:s generaldirektör Jonas Bjelfvenstam konstaterade i sitt inledningstal att vi i Sverige och världen har en osäkrare politisk situation än på många år. Vad innebär det för transportsektorn? Och vad innebär det för forskningen? Mycket positivt borde kunna åstadkommas med gemensamma tag. Jag hoppas att 2015 blir ett år av framsteg, samförstånd och utveckling. Årets inledning hade stort fokus på teknik, men Jonas Bjelfvenstam underströk att människans beteende inte får glömmas bort. Tekniken är viktig. Teknologerna likaså. Men vi behöver också ekonomer och beteendevetare inom transportsektorn. Och en och annan skeptiker. Text: Catarina Gisby Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION: Se inledningen på Eftersatt gatuunderhåll kartläggs i handbok Trötta gator från 1960-talet och mycket varierande underhållsstrategier, så beskrivs en del av orsaken till det berg av väntande gatuunderhåll som finns i landets kommuner. Hur stort behovet är och hur det kan åtgärdas är samlat i en kommande handbok. Sveriges Kommuner och Landsting har initierat projektet och koordinator är Peter Ekdahl på Ramböll. Handboken belyser underhållsbehov och åtgärder inom områdena gator, konstruktioner (exempelvis broar) och belysning. För att ta reda på situationen och det ackumulerade underhållsbehovet gjordes en undersökning i ett femtiotal svenska kommuner. Den omfattar en noggrann inventering av km gator och km cykelvägar. Det som brukar benämnas underhållsberget, eller underhållsskulden, motsvaras av gator som har passerat tidpunkten för när underhåll borde ha varit utfört. Cirka 18 procent av alla kommunala gator är i detta skick vilket motsvaras av en underhållskostnad på runt 12 miljarder kronor. Ytterligare 8 procent av gatorna visar på skador som kräver underhåll inom ett år. Dominerande vägskador är ofta åldersrelaterade, exempelvis sprickor och stenar som släpper från beläggningen. När nollpunkten har passerats blir det dyrare, då räcker det inte med att lägga på enklare asfaltsbeläggningar utan det krävs ofta större och dyrare ingrepp, förklarar Peter Ekdahl. För att hantera underhållsberget i den egna kommunen rekommenderas att börja med att objektivt ta reda på behoven med en så kallad underhållsutredning. Utifrån den kan man sedan titta på olika lösningar och beskriva effekten av dessa med olika budgetnivåer. Text: Eva Abrahamsson Foto: Thinkstock Session 79 8 VTI AKTUELLT NR

9 Samarbete vägen till bättre logistik Trafikverket står inför många ut maningar de kommande åren för att effektivisera inom transportsektorn. En förutsättning för att lyckas är att samverka med andra, menar Gunnar Malm, generaldirektör. Logistik är ett konkurrensmedel. Mellan fem och tio procent av priset på en vara är kostnader för att den ska befinna sig på rätt plats och i rätt tid. Trafikverket har en viktig del i att skapa förutsättningar för effektiv logistik och står inför en rad utmaningar på många områden. Frågorna går ofta i varandra och påverkar på olika sätt svensk konkurrenskraft. Det handlar om lagar och regler, beteenden, teknik och utveckling, infrastruktur, planering och samhällsutveckling. Ett exempel på konflikt mellan olika intressen är hur spåren ska rymma både regional trafik och långväga trafik och gods. Kapaciteten finns inte på spåren för de planer som finns för utökad trafik om år, säger Gunnar Malm. För att möta utmaningarna måste behoven identifieras och kunskap hämtas in brett. Därefter utvecklas olika lösningar som demonstreras och testas. Efter analys sker implementering och slutligen kan kunskapen spridas. Inom Trafikverket är vi på väg mot ett sådant arbetssätt men det måste ske i samverkan med andra. Vi har redan idag ett bra samarbete med industrin och olika myndigheter. Tyngre lastbilar och längre godståg är exempel på hur kapaciteten kan ökas på väg och järnväg. Text: Eva Abrahamsson Foto: Thinkstock Session 31 Horisont 2020 smakar det så kostar det EU:s nya ramprogram Horisont 2020 har cirka 80 miljarder euro i budget och är världens största satsning på forskning och innovation. Målet är att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till nya affärsmöjligheter och jobb och till att förbättra människors liv. Området Smarta, gröna och integrerade transporter fokuserar på att öka konkurrenskraften för den europeiska transportindustrin och på att uppnå ett transportsystem som är resurseffektivt, klimatsmart och miljövänligt. Här är budgeten 6,3 miljarder euro. Pengar som många så klart är sugna på att ta del av. Under en specialsession på Transportforum samlades intresserade för diskussioner och presentationer kring frågor som Vad är nytt jämfört med deltagandet i det sjunde ramprogrammet, FP7? Varför bry sig om EU:s forsknings- och innovationsprogram? och Vilka svenska erfarenheter finns så här långt från Horisont 2020? Tongångarna är i stort samstämmiga. Alla vittnar om att hur arbetsamt och kostsamt det är att konstruera ansökningar. Samtidigt är man väldigt medveten om vikten av att finnas med och samarbeta. Tanken med nu jämfört med tidigare program är att förenkla det administrativa, ha förenklade finansieringslösningar och få ner tiden från att en utlysning stänger till dess att forskning kommer igång. Att döma av erfarenheterna från den första ansökningsomgången har detta inte riktigt blivit verklighet. En företrädare från näringslivet upplever dessutom att processen för att bli med i en ansökan nu sker mer i slutna rum. Tidigare var det mer öppenhet menar han och ser svårigheter för sin egen organisation att komma i fråga när det handlar om breda utlysningar och breda konsortier. Arbetsamt är dock ordet på allas läppar. Smakar det så kostar det. Session 49 Text: Katarina Nestor VTI AKTUELLT NR

10 Tveksamt om planerad utbyggnad räcker till Hur finner vi de mest samhällsekonomiska järnvägsinvesteringarna? Och är det möjligt att uppfylla miljömålen och samtidigt få transportprognoserna att gå ihop? Det finns prognoser som pekar på att godstrafiken på järnvägen kommer att öka med 30 procent fram till Men om EU:s miljömål ska uppfyllas borde godstrafiken öka med hela 80 procent fram till den tidpunkten. Klarar järnvägssystemet av en sådan ökning? Martin Joborn, knuten till både Linköpings universitet och forskningsinstitutet Sics Swedish ICT, och hans kollegor skapade en belastningskarta för 2030 för att försöka ta reda på svaret. De valde modest att utgå från den nedre gränsen för den förväntade framtida ökningen, 30 procent, när de gjorde sina beräkningar. På personsidan räknade de inte med någon ökning alls. Det finns all anledning att tro att även persontrafiken på järnvägen kommer att öka, men vi hade inte tillgång till för oss användbara prognoser, så vi lät den siffran stå oförändrad. Forskarna höll för övrigt fast vid samma tåglängder, tågvikter och lastprofil som i dag. De koncentrerade sig också på de huvudsakliga godsstråken söder om Gävle, det vill säga Södra och Västra stambanorna, Västkustbanan, Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergsslagen. Då täcker man 50 procent av det totala trafikarbetet i Sverige och 80 procent av trafikarbetet söder om Gävle. Trångt på spåren Och vi kunde se att det blev väldigt trångt. På Södra stambanans nedre del utnyttjades kapaciteten i princip mer än maximalt, och på Västra stambanan var det nästan maxbelastning. Och då hade vi ändå inte lagt på persontågens utveckling. Så svaret på den ovan ställda frågan är nej. Järnvägssystemet verkar inte klara av några större ökningar. Och det är mycket tveksamt om den planerade infrastrukturutbyggnaden räcker till, säger Martin Joborn. Det blir ju trångt på spåren även utan persontågens tillväxt och utan att man är ens i närheten av klimatmålen. Effekterna av Ostlänken, till exempel, är mycket oklara. Martin Joborn avslutade sitt anförande med att konstatera att prognosmetoderna behöver vidareutvecklas. Samtliga övriga föreläsare på seminariet Kapacitetsanalys av järnvägssystemet talade också om de metoder och kalkyler som i dag och i en nära framtid används för att värdera olika alternativ och på bästa möjliga sätt försöka sia om framtiden. Bland annat berättade Anders Lindfeldt från KTH om en kapacitetsmodell för dubbelspår som han har utvecklat: Till skillnad från andra modeller kan den ta hänsyn till tre till fem tåg samtidigt (det normala är annars två) och den kan också se två stationssträckor framåt. Oavsett modell eller kalkyl är slutsatsen ändå att med det järnvägssystem vi har är det alltid någon som i slutänden måste betala för en förbättrad framkomlighet: Genom att ställa in ett snabbtåg kan man kanske få fram fler godståg, men då blir de enskilda resenärerna lidande. Medan godstrafiken kommer till korta när persontrafiken prioriteras. Text: Catarina Gisby Foto: Thinkstock Session VTI AKTUELLT NR

11 Allt fler uppdrag på totalentreprenad men oklart om det sparar skattepengar Att bygga ny infrastruktur är dyrt. Det gäller att få så mycket som möjligt för pengarna. Hur får man det? Regeringen fattar numera årliga beslut om vilka stora åtgärder i infrastrukturplanen som ska få byggstarta och förberedas för byggstart. Detta är nytt sedan 2013, men få tycks känna till det, konstaterar Pia Sundbergh från Trafikanalys. Regeringens beslut baseras bland annat på förslag från Trafikverket samt den granskning av förslagen som Trafikanalys har till uppgift att genomföra. Pia Sundbergh berättade om Trafikanalys arbete på årets Transportforum. Vi har haft fokus på de objekt som tidigare var beslutade att förberedas för byggstart, men som Trafikverket nu föreslog till byggstart. Dessa objekt bedömde vi som extra intressanta. Osäkerhet i kalkyler I den senaste granskningsomgången fanns 21 sådana objekt. Under processens gång görs ofta nya kalkyler, och förhoppningsvis fås därmed nya, säkrare kostnadsuppskattningar, men det är inte säkert att det blir så. Man skulle kunna tro att osäkerheten i kalkylerna är lägre i slutet av en process, men låg- och hög kalkylrisk finns i både tidiga och senare skeden. När det gäller de 21 nämnda objekten hade sex av dem fått nya kostnadskalkyler. Trafikanalys studerade dem och kunde se vissa brister, men bristerna var färre nu än vid förra årets granskning. Det bästa kalkylunderlaget har, enligt Pia Sundbergh, åtgärder vars kostnader är beräknade med den så kallade successivprincipen. Kortfattat kan man säga att Trafikverket har tagit fram goda metoder och rutiner, men vi ser en avsaknad av systematisk uppföljning av processen att ta fram anläggningskostnadskalkyler. Affärer för miljarder Trafikverket gör varje år affärer för 35 miljarder kronor på anläggningsmarknaden. Vi är en av marknadens största beställare, och det ger oss naturligtvis kraft att Tjänar skattebetalarna på att fler infrastrukturprojekt läggs ut på totalentreprenad? Svaret är att ingen egentligen vet. Empiriskt kan man inte säga någonting. Från Trafikverket sida menar man dock att förfarandet leder till att den egna rollen som beställare renodlas och att det affärerna blivit stabilare. påverka, påpekar Jan Gilbertsson från Trafikverket. Och vi har ett tydligt uppdrag från regeringen att öka produktiviteten i anläggningsbranschen. Många uppdrag läggs i dag ut på totalentreprenad. Det har lett till att vi har blivit mer renodlade i vår beställarroll. Vi detaljstyr mindre. Leverantörerna får större åtaganden, men också större ansvar. Förhoppningsvis leder det till smarta lösningar som gör att vi får ut så mycket som möjligt för skattepengarna. Men det är ingen som kan svara på frågan om det verkligen är så att det nya förfarandet ger mer valuta för pengarna; inte Jan Gilbertsson, och inte heller Björn Olsson från Trafikanalys som har granskat just Trafikverkets produktivitetsarbete. Produktivitet kan sägas vara lika med resultatet i förhållande till resurserna, men hur mäter man egentligen produktivitet? Det är svårt, menar Björn Olsson. Upphandling med tyngdpunkt på pris pressar marginalerna, och vid en första anblick tycks det enbart som någonting bra, men det kan också hämma innovationsförmågan och produktiviteten. Björn Olsson säger också att förfarandet med totalentreprenader tycks svagt förankrat i Trafikverket, vilket i sin tur skapar en del kommunikationsproblem. Text: Catarina Gisby Foto: Hejdlösa Bilder Session 46 VTI AKTUELLT NR

12 Vägsäkerhetslagen är nödvändig Vad betyder vägsäkerhetslagen för säkerheten? Har den tillfört någonting? Eller gör den varken från eller till? Nu är vägsäkerhetslagen ingenting beslutsfattare och myndighetspersoner kan välja om de vill ha eller inte. Den är ett resultat av beslut på EU-nivå och ett måste för en EU-medlem som Sverige. Den började gälla i december Då var vi inte riktigt förberedda, menar Matts-Åke Belin, trafiksäkerhetsstrateg på Trafikverket. I dag är man det. Vägsäkerhetslagen innehåller bestämmelser om väghållarnas skyldigheter och syftar till att öka säkerheten för vägtrafikanterna. Den omfattar inte alla vägar utan enbart de vägar eller vägprojekt som ingår i Ten-T-vägnätet. (Ten-T står för Trans-European transport networks.) I Sverige är det Transportstyrelsen som meddelar föreskrifter och utövar tillsyn. På det befintliga vägnätet kräver lagen systematiska säkerhetsinspektioner, kartläggning av vägarnas säkerhetsstandard och planer för åtgärder för att öka säkerheten på vägnätet. Hur arbetar man då med till exempel kartläggningen av vägarnas säkerhetsstandard? Vad är det som avgör vilken standard en väg har? Studerar djupstudieolyckor Vi har tagit fram en metod för klassificering, bland annat genom studier av djupstudieolyckor, berättar Eva Lundberg, även hon från Trafikverket, tillika projektledare för införandet av lag, förordning och föreskrifter. Mötesfria vägar, till exempel motorvägar, har absolut lägst skadekvot. Tvåfiliga vägar har högst skadekvot. Vid kartläggningen är man extra uppmärksam på korsningar mellan vägar, tilllåten hastighet, trafikbelastning och gångoch cykelstråk (och om de är separerade från vägbanan eller inte). Vi går igenom vägarna och noterar bristerna, säger Eva Lundberg. På det svenska landsbygdsnätet går faktiskt större delen av trafiken på vägar som klassas som mycket goda eller goda. Övriga klassificeringar är acceptabel och låg. För investeringsprojekt görs trafiksäkerhetsanalyser och trafiksäkerhetsgranskningar. De senare upphandlas som egna uppdrag. Ramavtal finns med ett flertal godkända trafiksäkerhetsgranskare. Granskarna skriver rapporter som skickas till Trafikverket och Transportstyrelsen. Verksamheten har inte varit igång så länge, så vi har för få rapporter för att kunna göra någon vettig utvärdering, menar Sverker Hagberg, Trafikverket. Men vi kan se att det finns variationer mellan rapporterna. Vi ser också att många synpunkter är nyttiga och konkreta, medan andra behöver underbyggas med mer vetenskapliga hänvisningar. Större styrning behövs, och efterfrågas också. Min slutsats är att potentialen i arbetssättet är hög och att lagen är nödvändig. Lagen gör stor nytta Karin Edvardsson, utredare på Transportstyrelsen, tycker ungefär likadant. Det finns framför allt fördelar att hämta i det systematiska sättet att arbeta. Systemtänket leder rimligen till högre trafiksäkerhet på Ten-T-vägnätet. Vi tycker att lagen gör stor nytta. Malin Ekman från Ramböll i Jönköping är godkänd trafiksäkerhetsgranskare. Hon berättade om det praktiska arbetet och konstaterade att det många gånger är svårt att veta vilken ambitionsgrad en granskare ska ha. Vilken detaljnivå bör man ligga på? Jag önskar mig mer feedback från Trafikverket och Transportstyrelsen i detta. Det är också sagt att vi granskare ska ha regelbunden fortbildning, men hur ofta? Och hur ska den se ut? Text: Catarina Gisby Foto: Hejdlösa Bilder Session 67 Längre li Under 19 år har VTI gjort mätningar av slitaget på en betongväg utanför Uppsala och resultatet är slående. Dahlgrenssalen på Östergötlands museum samlade några av Sveriges experter när det gäller vägkonstruktioner. Över 50 personer hade tagit sig till sessionen som handlade om bland annat betongbeläggning i tungt trafikerade körfält. Ellen Dolk har jobbat på VTI i tre år och hon har bland annat jämfört asfaltsvägar och betongvägars slitage och egenskaper. Framför allt handlar det om vägar med asfalt i det vänstra körfältet och betongbeläggning i det högra. På E4 utanför Uppsala fanns det en provsträcka där det vänstra körfältet var asfalt och det högra hade en 100 meter lång betongbeläggning. Den byggdes 1988 och mätningar genomfördes i 19 år. Under denna period upptäcktes inte några märkbara skador alls i konstruktionens känsligaste parti, själva fogen som är mellan de båda körbanorna. Den provsträcka utanför Uppsala gjordes egentligen av en annan anledning och därmed utan så mycket tanke på hur fogen skulle göras. Det visade ändå bra 12 VTI AKTUELLT NR

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Cykelvägars linjeföring och gestaltning Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de flesta av gårdagens och dagens bilar)

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser, förklarat på ett enklare sätt Vi planerar idag för morgondagens transportsystem men hur kommer framtiden att se ut? Det vet vi inte och därför

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Strategi för mer cykling

Strategi för mer cykling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13

Läs mer

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Så ska vi öka produktiviteten i anläggningsbranschen Trafikverket gör varje år affärer på anläggningsmarknaden för mer än 35 miljarder kronor.

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM?

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 10.15-11.00: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 11.15-12.00 Vem ska göra jobbet? Om svenska folkets (o)hållbara resvanor 13.00-13.45 Är de svenska

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Arbetspendlare på cykel

Arbetspendlare på cykel Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer