Gammal är äldst. nr 3:2013. ilija Batljan: Äldreomsorg är en framtidsfråga som måste prioriteras redan i dag. 58

Transkript

1 nr 3:2013 TIdskrIFTFörakTuElläldrEForsknIng 70 kr Gammal är äldst Ledaren: uti hundrade år! 2 Att bli 100 år något att sträva efter? 6 Hundraåring, hur har du det? 18 ilija Batljan: Äldreomsorg är en framtidsfråga som måste prioriteras redan i dag. 58

2 ledaren uti hundrade år!»ettlångtlivvilljaggärnahamen gammalvilljagintebli.«tänk att leva i 100 år. Det är många år och mycket hinner hända. Så sa 102-åriga Sigrid när jag träffade henne på försommaren. Över 100 år! Det tänker jag på när jag hör mina kolleger beskriva sina 50-årskriser De har kanske dubbelt så lång tid kvar att leva. Att bli 100 år är ju inte ovanligt i dag. Vi åldras olika både till det yttre och till det inre. En forskare illustrerar det med en middagsbjudning. Den ena familjen har med en 3-åring och man vet något så när hur en sådan liten människa kan vara. Den andra familjen har med sig sin 90+ släkting. Där har man absolut inte en aning om hur han eller hon kommer att vara. Det kan skilja många biologiska år mellan den ena nittioåringen och en annan. Varje gång jag tittar mig i spegeln undrar jag hur den där gamla kärringen kom in hit. Det var min pappas farmor som sa så. Hon var 100 år sånär som på ett par månader när hon dog Hon var gammal, riktigt gammal. Fast jag tror inte att hon kände sig så och hon var fortsatt fåfäng. Åtminstone fram tills hon var 95 gick hon runt i Stockholm, visserligen med käpp men den hade hon nog mer för att den passade henne än för att hon behövde den. Hon var klar i huvudet, bodde ensam, klarade sig själv och hade ett förvånansvärt stort umgänge. Vad menar vi med gammal? När jag var tonåring tyckte jag att mina 40-åriga föräldrar var gamla, sedan händer det där märkliga att strecket för gammal flyttas fram i takt med att jag själv åldras. Lite nu och då ser jag uttalanden som låter ungefär: Ett långt liv vill jag gärna ha men gammal vill jag inte bli. Det låter ju rätt rolig. Tyckte jag första gången. Men jag funderar över vad det är som ligger i ordet gammal? I dag är det snudd på synonymt med skröplig, glömsk och totalt beroende av hjälp. I text ser man ordet allt mer sällan, i stället används äldre eller äldre-äldre som det här numret handlar om. Generellt verkar gammal ha blivit ett negativt begrepp. Märkligt och synd! Personligen tycker jag mycket om ordet gammal, det är ett vackert ord och jag tänker fortsätta att använda det. Hur är det då att bli så där riktigt gammal. Är det överhuvudtaget något att sträva efter? Är det något vi kan påverka? Frågorna har återkommit i dessa spalter och kommer att återkomma även framöver! Det är som någon skriver här, åldrandet är något som har upptagit oss i alla tider. Det är bara svaren som kan variera. Det jobbigaste med att bli gammal är nog att förlora sina förmågor. Inte bara kroppens förfall utan framför allt dess tillkortakommanden. När min mor de sista somrarna gick med rollator på landstället, tittade hon ofta längtansfullt ut på klipporna och mindes hur hon sprang där i träskor! Hon kunde riktigt känna hur det var. Kroppen mindes varje steg. Vi blir allt äldre och 100-åringarna ökar i antal. Däremot är det långt ifrån alla förunnat att leva ett långt liv som frisk. Den skröpliga tiden verkar hinna ikapp oss, samtidigt som det ser ut som om vi klarar oss längre med våra krämpor utan mycket mer hjälp än en rollator. (Och kanske även blir nödda och tvungna därtill men det tar vi en annan gång.) Fler och fler studier visar att ett aktivt liv upp i åren både med motion och socialt nätverk håller till exempel demensen borta. Det kan vara svårare än det låter. För många innebär det en förändrad livsstil, vilket är svårt att få till. Frågan är om de som inte är aktiva får skylla sig själva när de sedan drabbas av sjukdom? Nej, säger forskarna, så får det inte bli. Samhället måste se till att det finns möjligheter att kunna leva ett aktivt hälsosamt liv. Det måste innebära förebyggande satsningar i hela vårdsystemet. Något som kräver mer än ytterligare kunskap och utbildning då behövs rena pengar, öronmärkta sådana. Hur som helst, jag vill gärna leva länge. Och jag vill bli gammal om jag får fortsätta vara den jag är utan något större beroende av hjälp från någon annan. Så ja må vi leva i hundrade år! Apropå 100! Nästa nummer av Äldre i Centrum är det 100:e sedan starten 1987! Inger Raune chefredaktör tomas södergren 2 äldre i centrum nr

3 t e m a Gammal är äldst årgång 27 2 Ledaren: uti hundrade år! 4 Ikorthet. Äldre i Centrum är en nationell tidskrift för aktuell äldreforskning som utkommer fyra gånger per år. Varje nummer har ett huvudtema. Förutom studier om åldrandet finns även reportage, recensioner, lästips med mera. Finansiärer Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (tidskriftens ägare). ARC (Aging Research Center). Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Svenskt demenscentrum. Samarbetspartners SGS (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Riksföreningen för Åldrandeforskning. Redaktion Inger Raune, chefredaktör & ansvarig utgivare. Jonas Nilsson, redaktör. Hasse Bergman, layout. Britt Marie Gulbrandsen, administration. Redaktionsråd Lars Andersson, professor i gerontologi, NISAL, Linköpings universitet. Lennarth Johansson, docent, forskare vid Aging Research Center och utredare vid Socialstyrelsen. Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi, Karolinska Institutet. Ethel Lanesjö, senior redaktör. Eva von Strauss, docent och direktör för Vård & Omsorgsverksamheterna, Stiftelsen Rödakorshemmet. Anna Whitaker, docent i socialt arbete, NISAL Linköpings universitet & Ersta Sköndal högskola. Omslagsbild: istock Photos. Tryck: Kaigan, Sundbyberg ISSN Adresser Gävlegatan 16, Stockholm, tfn: , fax: , e-post: inger.raune@aldreicentrum.se Hemsida: Webbkod: gammal Prenumeration 275 kr/år, inkl moms. Pensionärer & studenter: 150 kr/år. Kontakta Pressdata, tfn: , e post: aldreicentrum@pressdata.se Annonser För prisuppgifter och andra annonsfrågor kontakta: Bengtsson & Sundström Media, tfn: , fax: , e post: efva.bengtsson@bs media.se Nästa nummer av Äldre i Centrum kommer den 29 november Annonsstopp 30 oktober. 6 Att bli 100 år något att sträva efter? Av Anne Börjesson-Hanson, läkare och forskare vid Göteborgs universitet. 8 Det hinner hända mycket under ett så här långt liv. Intervju med Sigrid Thuresson, 102 år, Motala. Av Inger Raune. 10 Bättre kan man inte ha det en studie av de allra äldstas bemästringsförmåga. Av forskaren Margareta Ågren, lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping. 14 En ny folkhälsoparadox? Trots fler hälsoproblem klarar dagens äldre sin vardag bättre. Av forskaren Stefan Fors vid Aging Research Center. 16 De äldre blir fler och äldre. Statistik visar på den kontinuerligt ökande livslängden. Av Jonas Nilsson. 18 Hundraåring, hur har du det? Intervju med professor Marti Parker om den nya studien Swedish centenarian survey, där svenska hundraåringar intervjuas. Av Jonas Nilsson. 20 Risk för ensamhet. Av forskaren Lena Dahlberg vid Högskolan Dalarna. 22 När linjen är öppen. En dikt om äldretelefonen. Av volontären Karin Thulin. 24 Den äldre kroppen uttrycker något annat än en ung. Intervju med dansaren och koreografen Efva Lilja. Av Inger Raune. 26 Från eländesperspektiv till självansvar; från att tycka synd om till att skylla sig själv. Av professor Lars Tornstam, Uppsala. 30 Åldrandet en provokation. Av forskaren och utredaren Lennarth Johansson som beskriver hur synen på åldrandet och äldre människor förändras över tid. 34 Frisk livsstil, hälften vunnet. Intervju med professor Laura Fratiglioni. Av Jonas Nilsson. 36 Vardagliga val kan vara livslängdsavgörande. Intervju med statistikern och medicine doktor Debora Rizzuto. Av Jonas Nilsson. 39 Nya fynd om riskfaktorer för demens hos de allra äldsta. Av läkare och doktorand Karin Wallin, Karolinska Institutet. 41 Åldern tar inte alltid ut sin rätt. Om minnet hos de äldsta. Av professorerna Lars-Göran Nilsson, Stockholm och Lars Nyberg, Umeå. 44 Går det att påverka åldrandet? Intervju med medicine doktor Lina Keller om genforskning. Av Inger Raune. 46 Inlägg: Den som lever längst vinner. Professor Lars Andersson har läst boken Åldrandets gåta vetenskapen som förlänger ditt liv och har en hel del invändningar. 48 Lästips. 49 Nya avhandlingar, Kalendarium. 50 Information från Äldreforskningens Hus. 52 Information från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. 54 Information från Svenskt demenscentrum. 58 Krönikan: Äldreomsorg är en framtidsfråga som måste prioriteras redan i dag. Av Ilija Batljan, filosofie doktor i socialt arbete, vice vd Rikshem. äldre i centrum nr

4 Bättre sömn med fysisk aktivitet utomhus En studie från Snac-Blekinge visar att var femte äldre person hade stora sömnbesvär var tredje tog sömntabletter minst en gång i veckan. Men personer som utövade en fysisk aktivitet utomhus och gjorde socialt och intellektuellt stimulerande aktiviteter hade färre sömnproblem. Intressant är att olika utomhusaktiviteter har betydelse för män respektive kvinnors sömn. Snac-studien följer ett stort antal äldre personer i Blekinge, Skåne, Nordanstigs kommun och på Kungsholmen i Stockholm. n 360 omsorgstagare per handläggare Kommunernas biståndshandläggare har ansvar för mellan 64 och uppemot 360 personer med äldreomsorg. Men alla äldre har inte regelbundet fått följa upp omsorgen tillsammans med sin handläggare, enligt Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning Den visar också en minskning av hur många äldre med hemtjänst som hade en aktuell plan för omsorgsinsatserna. Undersökningen bygger på enkätsvar från 312 kommuner och stadsdelar samt hemtjänstoch boendeenheter. n Språkförbistring i äldreomsorgen Bara hälften av kommunerna erbjuder äldreomsorg på annat språk än svenska, trots att allt fler äldre personer i Sverige är födda i andra länder. Det visar en enkät i tidningen Dagens samhälle nr 27/ procent av 178 svarande kommuner uppger att det inte finns tillgång till omsorg på annat språk än svenska. Läs mer om omsorg om äldre med utländsk bakgrund i Äldre i Centrum nr 1/2013. n Äldre presterar jämnare än yngre Äldre personer uppvisar generellt lägre men jämnare kognitiv förmåga än yngre, enligt en studie från Max Planck-institutet i Berlin. Forskarna jämförde varseblivningshastighet, episodiskt minne och arbetsminne hos åringar och åringar. De äldres jämnare resultat beror på högre motivation och inlärda strategier för att lösa uppgifterna, liksom stabilt stämningsläge och mer balanserade dagliga rutiner. n Sämre rehab, bättre psykvård på särskilt boende Det är vanligare för hemmaboende äldre att återfå funktionsförmågan efter stroke eller höftfraktur än för personer i särskilt boende. MEllan2001och 2012 försvann cirka platser i särskilt boende. Samtidigt har hemtjänst- och dagverksamhet ökat så att fler kan bo kvar hemma. Mot den bakgrunden har Socialstyrelsen studerat de mest sjuka äldre personer 65 år som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Studien Registeranalyser av de mest sjuka äldres vård och omsorg visar bland annat att en större andel av de mest sjuka äldre som bor hemma återfår funktionsförmågan efter stroke och höftfraktur jämfört med dem i särskilt boende. Fler av dem Att ha värdigheten kvar, uppleva sig sedd och känna sig betydelsefull. Det är för äldre svenskar de viktigaste faktorerna för ett gott åldrande, enligt en studie vid Sahlgrenska akademin. ForskarEpåsahlgrEnska akademin vid Göteborgs universitet har frågat 20 hemmaboende personer i åldern år vad ett gott åldrande innebär. I svaren framkommer att en av de viktigaste faktorerna är att kunna bibehålla sin värdighet, genom att som bor hemma får träffa sjukgymnast och arbetsterapeut direkt efter stroke. En större andel återfår också förmågan att gå, klä sig och klara av toalettbesök själva. De har också lägre risk för trycksår efter höftfraktur. Skillnaderna kan vara en konsekvens av att personalen, som kan sakna både kunskap och tid, i en del äldreboenden får ta över ansvaret att hjälpa de äldre med träningen. Andra faktorer som kan påverka möjligheten att återfå funktionsförmågan är hälsa och demenssjukdom, säger Anna Bennet, utredare på Socialstyrelsen. Personer i särskilt boende får däremot snabbare hjälp efter stroke och höftfraktur jämfört med dem som bor kvar i hemmet. Vid psykisk sjukdom vårdas de också av specialistläkare i större utsträckning och har lägre risk för självmord. n Värdighet av betydelse för gott åldrande hålla oron för åldrandets baksidor på avstånd. Många äldre framhåller också vikten av att känna sig sedd och betydelsefull, och av att kunna utveckla egna strategier för att hantera de åldersrelaterade förändringar som obönhörligen kommer, säger forskaren Helena Hörder som lett studien. Forskarna visar dessutom att sextio procent av 75-åringarna i Sverige tar en daglig promenad på minst 30 minuter en aktivitet som är kopplad till både fysisk, mental och social hälsa. n 4 äldre i centrum nr

5 Skälig levnadsnivå skiljer kommuner En ny rapport från FoU Välfärd i Gävleborg undersöker hur skälig levnadsnivå tolkas inom den kommunala hemtjänsten. Rapporten visar både på skillnader mellan olika kommuner och på en avsaknad av nationella riktlinjer. InIoavgävlEborgs läns kommuner genomfördes under 2012 en studie av begreppet skälig levnadsnivå inom hemtjänsten. Fokus låg på äldre människors sociala behov och tolkningarna av vad som är skäligt när det gäller att tillgodose dessa. Utredarna har bland annat granskat utredningar, beslut och genomförandeplaner. Dessutom har biståndshandläggare och hemtjänstpersonal intervjuats. Studien visade skillnader mellan kommunerna i tolkningen av vad som är skäligt för olika serviceinsatser. När handläggarna resonerade kring skälig levnadsnivå framkom att en viss sänkning av nivån, jämfört med hur personen hade det innan behovet av bistånd uppkom, ses som självklar. Vid granskningen av utredningar och genomförandeplaner visade det sig att frekvensen en gång i veckan är den vanligaste för insatserna social samvaro och promenad. Här finns en motsättning till ambitionsnivån för de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, där dagliga individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet förespråkas. n För mycket farmaka för äldre med psykisk sjukdom Äldre som långvarigt behandlas med psykofarmaka har på grund av medicineringen ökad dödlighet och förhöjd risk att drabbas av både fallolyckor och mag- och tarmblödningar. äldremedpsykisk ohälsa får inte specialiserad psykiatrisk vård i samma utsträckning som yngre och behandlas i hög grad med psykofarmaka. I juni publicerade Socialstyrelsen en rapport om konsekvenserna, bland annat ökad risk att dö i förtid. Även risken att drabbas av biverkningar som fallolyckor och mag- och tarmblödningar är förhöjd bland äldre som regelbundet tar psykofarmaka. Bristerna kan kopplas till att psykiskt sjuka äldre många gånger vårdas där personalen inte är van att handskas med psykiatrisk problematik. För att säkra deras tillgång till kunskapsbaserad och säker vård måste kompetensen inom äldrepsykiatri höjas inom hela vården, säger Peter Salmi, projektledare på Socialstyrelsen. Socialstyrelsen tar just nu fram två vägledningar med konkreta råd om hur primärvården respektive äldreomsorgen bör arbeta för att bättre upptäcka, diagnosticera, och stödja äldre som mår psykiskt dåligt. Vägledningarna publiceras i höst. Socialstyrelsen har även föreslagit regeringen att det behövs statliga satsningar för att stimulera utbildning inom vården och omsorgen. n Många samtal till Äldretelefonen Över 500 samtal har sedan starten i november 2012 tagits emot av stödlinjen Äldretelefonen ( ), som riktar sig till äldre som mår psykisk dåligt och där ett medmänskligt stöd kan bli en vändpunkt. Det är inte naturligt att må dåligt, vara deprimerad och vilja dö för att man är gammal. Man kan ha en god livskvalitet livet ut om man får behandling och har stöd för att kunna fortsätta att vara aktiv med sina intressen, säger Marie-Louise Söderberg, projektledare på Föreningen psykisk hälsa. (Se artikel sid. 22.). n Möjligt förutsäga äldres depression Ett signalämne som kan mätas i ryggvätska skulle kunna visa vilka äldre personer som kommer att bli deprimerade tjugo år innan de utvecklar depressionen. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg. De som var deprimerade när studien startade hade lägre nivåer av Interleukin 6. En uppföljning visar att de kvinnor som då inte var deprimerade, men som hade lägre nivåer av signalämnet i hjärnan, betydligt oftare hade utvecklat en depression 17 år senare. n Högt blodsocker ökar risk för demens Hög halt av glukos i blodet beskrivs som en möjlig riskfaktor för demens även hos personer som inte har diabetes, enligt en studie publicerad i New England Journal of Medicine. Forskarna följde personer och de som fick demens hade ett genomsnittligt högre blodglukosvärde under de fem åren före demensdiagnosen, jämfört med dem som inte hade utvecklat demens. n Inflammation påverkar tänkandet vid Parkinsons Icke-motoriska symptom vid Parkinsons sjukdom påverkar livskvaliteten i samma utsträckning som de karaktäristiska rörelseproblemen. Forskare vid Lunds universitet har nu kunnat visa en stark koppling mellan inflammation i hjärnan och icke-motoriska symptom som depression, trötthet och nedsatt tankeförmåga. Fynden kan bana väg för behandlingar som riktar in sig specifikt på depressiva och tankemässiga symptom vid Parkinsons sjukdom, enligt forskarna. n För fler nyheter se äldre i centrum nr

6 Allt fler får uppleva sin 100 årsdag. I hela Sverige finns det just nu drygt personer som är 100 år eller äldre. De allra äldsta är också den åldersgrupp som ökar mest fanns det personer som var 90 år eller äldre, i dag är de nästan tio gånger så många. Men hur är det då att bli så där riktigt gammal? attbli100år något att sträva efter? En forskargrupp vid Göteborgs universitet, som leds av professor Ingmar Skoog, har under flera decennier studerat den äldre befolkningens psykiska och fysiska hälsa. När jag började i forskargruppen bestod den av några få läkare, men under åren har den vuxit och består nu av fler än 30 personer från olika yrkesgrupper, bland andra psykologer, sjukgymnaster och statistiker startade vi 95+ studien, som omfattar personer som är 95 år och äldre. Hittills har fler än personer i åldern 95 till 109 år undersökts vid minst ett tillfälle. Två forskningssköterskor med lång erfarenhet besöker alla deltagare i hemmet och undersöker dem; väger och mäter, tar blodtryck och blodprover. De ställer en lång rad frågor om deras levnadsförhållanden och hälsa. Deltagarna får också göra minnestester, rita figurer och göra en del andra kognitiva test. Många av de gamla ser fram emot våra besök och de flesta träffar vi varje år under återstoden av deras liv, säger sjuksköterskan Birgitta Tengelin Widepalm, som arbetat med 95+ studien under 15 år. TackvarEdEn svenska folkbokföringen har vi bra förutsättningar för den här typen av forskning. Vi beställer namn och adresser på alla som är födda mellan 1901 och 1911 och bor i Göteborg. De får sedan ett brev med en inbjudan till forskningsstudien. Om de vill vara med, så får de inom några veckor ett första besök av en sjuksköterska. Vi har undersökt 253 hundraåringar och de allra flesta var kvinnor, endast 36 var män. Var femte hundraåring besvärades av någon form av ständig smärta eller värk. Ungefär var tredje hade så pass nedsatt syn eller hörsel att det försvårade undersökningen. Bara en av fem klarade av att gå ut på egen hand. En tredjedel bodde i egen privat bostad och det var oerhört sällsynt att de hade en partner i livet. Flertalet bodde i någon form av äldreboende. I många andra länder är det vanligt att gamla föräldrar bor hos sina barn, men här är det mycket ovanligt. Bara en av hundra i vår studie bodde hos något av sina barn. IvårasTudIEringår frågor om livslust och tankar på döden. Dessa frågor brukar vi bara utvärdera för personer som inte har någon demenssjukdom. En av doktoranderna, Madeleine Mellqvist Fässberg, har studerat svaren från 269 demensfria 97-åringar och kommit fram till att drygt var fjärde 97-åring hade tänkt på sin egen död mer än en gång den senaste må- 6 äldre i centrum nr

7 istock photo naden. En av tio uppgav att de inte ville leva längre, men allvarliga tankar på att själv ta sitt eget liv var ytterst ovanligt och ingen av deltagarna hade försökt. Tankar på att inte vilja leva var kopplat till depression, insomningsproblem och bristfälliga sociala kontakter. blandde95-åringar som inte hade en demenssjukdom fann vi att 17 procent hade en depression, men att flertalet inte fick antidepressiv behandling, utan bara lugnande mediciner och sömnmedel. Möjligen är det så att de gamla själva har svårt att berätta om sina depressiva känslor. Både de själva, deras närstående och vårdpersonalen kanske uppfattar symtomen som normala för åldern och förstår därför inte att det handlar om en depression som kan behandlas. En vanlig uppfattning bland forskare är att eftersom nivåerna av viktiga signalämnen i hjärnan minskar med stigande ålder så kan detta leda till depression. Men vi måste också komma ihåg att många av de gamla har en lång rad andra riskfaktorer för depression, såsom förlust av närstående, ensamhet och kroppslig sjukdom. Ibland kan också läkemedel mot kroppsliga sjukdomar ge depression som biverkning. denviktigasteanledningen till att man inte klarar sig själv är demenssjukdom. Över hälften av hundraåringarna hade ett demenstillstånd och det var betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Det sägs ofta att risken för att få demens är större om man är kvinna, men det är bara delvis sant. Av alla i Sverige med en demenssjukdom är två tredjedelar kvinnor. Men det beror framförallt på att det är fler kvinnor som blir riktigt gamla och att hög ålder är den viktigaste riskfaktorn för demens. Kvinnor lever också längre med sin demenssjukdom efter att de har insjuknat. Det verkar som om de män som överlever och blir så här riktigt gamla också är mer motståndskraftiga mot demens än kvinnorna i motsvarande ålder. I våra studier ser vi den här könsskillnaden först efter 85-årsåldern. Bland dem som insjuknar i demens tidigare är risken minst lika stor för männen. Om detta är en biologisk könsskillnad eller om det beror på skillnader i livsstil vet vi ännu inte. Under andra halvan av 1900-talet har kvinnors livsstil, när det gäller till exempel rökning och alkoholintag, successivt förändrats och alltmer närmat sig männens. Under de senaste decennierna har dessutom rökningen minskat betydligt mer bland män än bland kvinnor. Dessa förändringar kommer sannolikt att påverka överlevnaden och könsskillnaderna när det gäller demensförekomst.»tankarpåattinteviljalevavarkopplattill depression,insomningsproblemochbristfälliga socialakontakter.«när vi FöljdE 338 studiedeltagare mellan 95 och 100 år kunde vi konstatera att det fanns ett starkt samband mellan demens och ökad dödlighet. Av alla som deltog vid 95 års ålder levde 51 på sin hundraårsdag. Bland dem som hade demens när de var 95 år var det bara fyra procent som blev 100 år jämfört med 27 procent av dem som inte hade demens. När vi undersökte det oberoende sambandet mellan ökad dödlighet och olika sjukdomar, fann vi att detta samband var starkast för demens och ganska långt därefter, på andra plats, kom hjärtsjukdom. Det är rimligt att anta att de som lever länge också har varit friskare än de som avlider tidigare. Men det betyder inte att de varit helt fria från sjukdom. Vid 95 års ålder fann vi att en tredjedel hade sjukhusvårdats för hjärtsjukdom, en tredjedel hade haft en höftfraktur och drygt tio procent hade haft någon form av cancersjukdom under den senaste femtonårsperioden. En av våra forskarstudenter, Mats Andersson, visade i en artikel 2012 att drygt var femte 97-åring hade haft en stroke och att sambandet mellan stroke och demens var lägre i den här åldersgruppen jämfört med yngre. Det fanns inte heller någon koppling till institutionsboende eller ökad dödlighet för dem som haft stroke jämfört med de strokefria. detta ForsknIngs- Fynd är något förbryllande. En av flera orsaker kan vara att det är färre i den här åldern som överlever stroken, så att de som faktiskt överlevt och kan vara med i studien, har haft en förhållandevis lindrig stroke. I den här studien har vi inte undersökt svårighetsgraden av stroken. En annan förklaring kan vara att de här riktigt gamla personerna trots allt är mindre hjärtkärlsjuka än yngre åldersgrupper som haft stroke och att detta också är orsaken till att de blivit så gamla. En av våra deltagare som jag hade nära kontakt med bodde ensam i ett hus på landet. En gång när hon var 101 år och skulle bära ner gamla tidningar till källaren föll hon och bröt höften. När hon hade opererats skulle hon på rehabilitering, men det tyckte hon var onödigt. Hon ville åka hem till sig, och rehabilitera sig kunde hon göra själv! Emellertid tyckte man att hon skulle använda rollator och byggde en fin ramp vid hennes hus. Det var väldigt onödigt, för jag kan ju ändå inte gå med rollatorn på stigarna i skogen, sa vår 101-åring. När samma kvinna var 105 år hamnade hon återigen på sjukhus. När hon förstod att hon inte längre skulle kunna bo själv i sitt älskade hus, bestämde hon sig för att hon hade levt klart. Hon slutade att äta och tog kontakt med mig för att hon ville donera sin kropp till forskningen. Någon vecka senare var hon död. n ANNE BöRjESSON-HANSON Anne Börjesson-Hanson, forskare och läkare i forskargruppen för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet. äldre i centrum nr

8 Det hinner hända mycket under ett så här långt liv. När Sigrid Thuresson ser tillbaka tycker hon att livet har varit händelserikt och bra. Hon är nästan 102 år när vi träffas en försommardag i Motala. Jaha, det blev ännu en dag. Det är vad Sigrid Thuresson tänker numera när hon vaknar på morgonen. Hon är nästan 102 år gammal och bor sedan två år på Åkervallens äldreboende i Motala. Hon klarar sig själv som man brukar säga; hon går upp och klär sig, går antingen till matsalen för måltiderna eller också äter hon en smörgås inne hos sig. Hennes lilla lägenhet har ett stort fönster som vetter mot försommargrönskan. Hon går inte ut ensam, hon är lite vinglig och vill gärna ha sällskap med någon hon kan stödja sig på. Rollatorn räcker inte alltid till. Jag trivs bra, flickorna är väldigt rara och hjälpsamma. Men jag har väl inte så många att prata med här, säger hon. Det är också svårt att höra vad folk säger i matsalen. När det är många som pratar blir det bara surr när man som jag hör dåligt. Hon saknar väninnan som hon bodde granne med före flytten till äldreboendet. Hon skulle flytta samtidigt men här fanns ingen plats för henne, så nu bor hon på andra sidan staden. sigridsägeratt hon ligger mest hela dagarna, när hon inte går ut i matsalen till måltiderna. Men måndagarna ser hon fram emot, då är det bingo. Det finns sittgymnastik också men den är jag inte med på. Jag tycker att jag har gymnastiserat tillräckligt i mina dar. Hon berättar att hon högt upp i åren var med i en gymnastikgrupp som tränade tre gånger i veckan. Med i samtalet finns även Marja Elf som är en nära släkting. Det är hon SILENTIA SKÄRMSYSTEM Ren design, flexibel funktion Silentia Skärmsystem är en patenterad avskärmningslösning, som utvecklats för att göra livet lättare på sjukhus och andra vårdinrättningar. De monteras utan att störa takliftar och annan apparatur, finns alltid på plats och släpper in dagsljus. Systemet bidrar till optimal hygien, flexibilitet och ett smidigt handhavande. Med en genomtänkt design och ett brett utbud av höjder, längder och färger, passar skärmarna dessutom in i de flesta vårdmiljöer. Mobilt eller fast monterat Nyhet! Fasta skärmar Nyhet! Daylight Skicka efter vår nya katalog med många nyheter! SKÄRMAR AV UTAN ATT STÄNGA IN Silentia AB Tel Fax info@silentia.se 8 äldre i centrum nr

9 Åke svensson som har bakat kaffebrödet och nu fyller hon i när Sigrid har svårt att höra vad jag säger. Sigrid Thuresson är uppväxt på Gotlands norra ostkust. Hennes dröm var att bli handarbetslärarinna. Det var också meningen, men under en stortvätt när hon var barn var det något som hände. Hon förlorade en muskel i högerhanden och med den också yrkesvalet. Jag kan ju inte ens plocka upp en knappnål, så där försvann den drömmen. hon berättar om sin barndom vid kalkbrottet och alla tyska båtar som kom för att lasta kalksten till uppbyggnaden av Tyskland efter första världskriget. Hennes minne är det inget fel på. Hon minns namn och detaljer utan problem, både från förr och modernare tid. Hon har just fått ett barnbarns barnbarn som också ska heta Sigrid. Hon har även en syster i Stockholm som är 95 år och som hon ofta pratar med i telefon. Ibland flera gånger om dagen om det är något man kommer ihåg. Har Sigrid Thu- resson själv någon idé om varför hon har blivit så här gammal? Det beror nog på farmors gener, säger hon. Hon dog på talet och var då en bra bit över 80 år. Styrkan att klara av svårigheter har jag nog fått från pappa, men sinnet har jag ärvt efter mamma hon var inte så sträng utan lite sprallig och hade glimten i ögat. FarMor och pappa är två personer hon skulle bjuda in till ett imagi- närt middagsbord. Idén har hon fått från tv där kändisar bjuder in osynliga gäster till ett dukat bord. Jag skulle vilja fråga farmor hur det var efter det att farfar dog. Då var pappa endast ett år gammal. Hon blev ensam med en stor gård att ta hand om. Jag kommer ihåg farmor som sträng och bestämd. Och jag skulle vilja fråga pappa hur han hade det som barn med en så sträng mamma. De två övriga runt bordet skulle bli den omtyckte Martin Lönnebo (fd biskop i Linköpings stift) och Martin Luther King. Jag skulle också vilja bjuda in Gud. Då skulle jag fråga honom: Om han nu kunde skapa världen på sex dygn hur kan han då låta världen se ut som den gör nu med alla barn som svälter och dör? Fast egentligen tror hon inte att Gud finns för då skulle världen se annorlunda ut, säger hon. När hon ser tillbaka tycker hon att livet har varit händelserikt och bra. Det hinner ju hända mycket under ett så här långt liv. Det jag gärna tänker på var när jag gick i realskolan i Slite och var så där småkär i en pojke i skolan. När jag gick förbi honom vid morgonbönen tog han tag i mina händer, sedan var man ju lycklig hela den dagen. Sigrid Thuresson säger att hon hade en lycklig barndom och minnen från den tiden kommer ofta på kvällen innan hon ska sova. Hon tänker på alla husdjur de hade och förstås när hon mötte sin blivande man på dansbanan. Han var en riktig dansör och pappa tyckte det var en artig pojke, säger hon.»styrkanattklaraavsvårigheterhar jagnogfåttfrånpappa,mensinnet harjagärvteftermamma.«deallraflesta minnen är ljusa och roliga men hon nämner ett mörkt minne. Hennes äldste son dog för ett antal år sedan. Han var fullvuxen men lika fullt hennes barn. Att förlora ett barn är det värsta som kan hända en, säger hon och tittar ner på sina smala vackra händer. I slutet av vårt samtal ser Sigrid Thuresson trött ut, och det säger hon att hon är för jämnan. Jag tänker nog varje kväll att det vore skönt att inte vakna i morgon. Jag känner mig trött. Men det är väl kanske den långa vintern när jag inte har kommit ut. Det blir nog bättre nu när det ska bli sommar då vi sitter ute och den snälla personalen kommer och serverar kaffe. Innan jag går frågar Sigrid Thuresson när det här numret ska komma. I slutet av september svarar jag och då har du ju fyllt 102 år. Jaså, säger hon och skrattar. Ja så långt framåt tittar jag inte. n INGER RAuNE PS. Sigrid Thuresson avled i slutet av juli, några veckor innan hon skulle fylla 102 år. äldre i centrum nr

10 Bättre kan man int en studie av de allra äldstas bemästringsförmåga Personer som hade blivit 95 år visade en tacksamhet över sin livssituation som de inte hade uttryckt vid tidigare intervjutillfällen. Nu fanns det inte heller någon uppgivenhet eller förtvivlan, skriver forskaren Margareta Ågren. Det amerikanska uttrycket aging is not for sissies (åldrandet är inget för veklingar), stämmer in på de allra äldstas livssituation med flera utmaningar som man måste klara av. Flera gerontologiska studier är inriktade på de allra äldstas fysiska, sociala och psykiska förhållanden, men färre har undersökt subjektiva erfarenheter av att hantera svårigheter. Under hela livsloppet använder vi olika bemästringsförmågor som förändras. Utgår man från livsloppsperspektivet i forskning, som den kvalitativa studie jag här beskriver, ses åldrandet som en dynamisk tid som är integrerad med hela livet och äldre personer som aktörer, som både påverkas av och påverkar sin livssituation. Det engelska begreppet coping används ofta i samband med att klara av påfrestningar. Jag använder hellre bemästring eftersom det inte är enkelt för äldre att förstå vad coping betyder och för att det inte går att verbalisera utan omskrivningar. Ett levande liv livet ut! Genom demensvård med innehåll och kvalitet kan man skapa meningsfullhet trots funktionshinder demens. Vi har lyckats och hjälper gärna din enhet att nå samma mål. Ni får utbildning och handledning i reminiscens, individuell omvårdnad, värdegrund m.m. Värdefulla tips och idéer som direkt kan omsättas i praktiken och ge en bättre miljö för alla inblandade. Detta kan ske genom att ni kommer på studiebesök eller att vi kommer till er. OBS! Följ TV-serien om Sveriges bästa äldreboende med start 22 augusti på SVT1 info@hattstugan.se eller , Jane Lindell Ljunggren 2009 ÅRS VINNARE AV VÄRDEGRUNDSPRISET! För denna presentation om bemästring intervjuades vid tre tillfällen personer som ingick i H 70, det vill säga de gerontologiska och geriatriska populationsstudierna vid Göteborgs universitet. I mitten av 1980-talet intervjuade jag 129 hemmaboende 85-åriga personer samt därefter samma personer vid 92 år (41 personer) och vid 95 år (16 personer). Frågorna, som jag sedan har delat upp i kategorier, handlade huvudsakligen om dagliga livet, självuppfattning, livet förr, kroppen, framtiden och glädjen i livet. Utifrån svaren ställdes flera följdfrågor. Här beskrivs resultatet av den kvalitativa analysen i form av sex kategorier som visar hur man levde, upplevde och bemästrade livet vid 95- års ålder samt de strategier man använde sig av. Kategori 1. självförverkligande (två kvinnor). Dessa kvinnor levde nu på äldreboenden och var fullt sysselsatta trots ett stort hjälpbehov. Den ena kvinnan fördjupade sin kristna tro genom andakter och läsning varje dag. Den 10 äldre i centrum nr

11 e ha det susanne Johannesson andra ägnade sig åt att gymnastisera ett par gånger om dagen, vilket var helt nytt. Hon hade alltid avskytt gymnastik och var mycket förvånad att hon nu tyckte om träningen (och att spela poker i terapin). Målet var att bli mer rörlig för att eventuellt flytta till sin lägenhet. Den första kvinnan kände sig trygg och mycket tacksam för all hjälp. Den andra försökte acceptera att hon inte längre kunde bestämma helt över sitt liv och upplevde att hon hade lyckats. Det är underbart egentligen att vara 95 år och vara med om vad som händer. Att se liksom hur världen egentligen går lite tillbaka och så går framåt också. Kategori 2. MogETåldrandE (en kvinna). Att vara 95 år kändes helt naturligt och som tidigare gick hon långa skogspromenader, trots nedsatt syn. Hon hade inte förändrats med åren, men det kändes sorgligt att inte kunna sy längre, vilket var hennes stora intresse och yrke. Relationen med dottern och hennes familj var mycket nära de var grannar och träffades dagligen och dottern hjälpte till att sköta trädgården. Här är mycket liv och rörelse och barnen, när dom kommer, en får nästan aldrig vara ifred ens utan de kommer och knackar på och öppnar. De är ju lika hemma här som där borta. Kategori 3. accepterande (en man och två kvinnor). Dessa tre levde hemma (två i egna hus) och det viktiga nu var att sköta hushållsarbetet för att kunna bo kvar. Detta tog mycket tid och energi, även med hjälp. På fritiden följde man nyheterna i tidning och tv och tänkte ofta tillbaka på livet. Vid 92 år var mannen och en av kvinnorna förtvivlade över sin dåvarande situation, men de hade upplevt förändringar och fått ny livslust och energi. Jag har en ny lins här och det var ett fantastiskt fint arbete. Jag såg ju inget där förut.. För snart två år sedan satte de dit den nya och det blev ju ett helt annat liv! Så fenomenalt! (man). Kategori 4. beroende (en kvinna). Kvinnans syn och hörsel hade försämrats så att hon hade tappat intresset för tv och radio. Hon brukade sitta på en stol i sitt rum, men gick till alla måltiderna med hjälp av gångstöd. Barnen och barnbarnen spelade en avgörande roll nu. Hon oroade sig och led när de var sjuka men gladde sig sedan mycket när de mådde bra. Jag får vara glad att jag inte har några plågor, men när jag ser att de mina lider så är det inte roligt. Det är tråkigt att veta att dom är dåliga. Jag tänker att mina flickor och deras barn, det är det enda jag har. Kategori 5. pragmatisktaccepterande (2 män och 6 kvinnor). Dessa deltagare levde hemma med mycket hjälp eller på äldreboenden. En kvinna hade stora minnessvårigheter men kunde förmedla sina känslor även om svaren inte var helt adekvata. Deltagarna var trötta, vilade mycket och var sällan utomhus. Man använde emellertid olika bemästrings strategier för att livet skulle kännas bättre. Tonen i intervjuerna var dämpad, men inte uppgiven och om man berättade om problem, lade man till något positivt, som tacksamhet över att livet nu, trots den höga åldern, var ganska bra. Margareta Ågren, lektor Jag är faktiskt nöjd vid institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping. och belåten. Jag har sagt det många gånger att det är väl tur att man känner det så pass som man gör. Tänk om det var tvärsom, att en gick och längtade och inte kunde komma nånstans ändå, utan fick vara där en va. (kvinna). Kategori 6. passivtaccepterande (en man). Sedan 92-års intervjun hade denna man flyttat till ett äldreboende och behövde nu hjälp med allt, också matning. Han sov mycket, men berättade om allt han gjorde på dagarna. Snart tillade han dock men inte nu. I intervjun fanns inte någon förtvivlan och han beskrev sig själv som rätt så seg och envis men snäll..»detärunderbartegentligenattvara95år ochvaramedomvadsomhänder.«jag brukade hänga i, men blir så trött så att jag går och lägger mig. Nu bryr jag mig inte om det. Men förut var det ju svårt. vid85år använde man aktiva strategier som ritualisering, som innebar att man gjorde allt i hemmet på bestämda tider. Då höll man sig aktiv, hade kontroll över dagen och tiden gick fortare. Vid 92 år var det svårare för deltagarna att se och röra sig, och man använde istället mer kognitiva strategier. Bemästringsstrategierna som man tänkte ut var: Ta en dag i taget, väga för och emot, sänka ambitionerna och tappa intresset. Man kunde också ersätta det som var för svårt att göra med något som gick lättare och var sedan också nöjd med det. t äldre i centrum nr

12 t InTErvjuErnavId95år skiljer sig mycket från de tidigare genom den tacksamhet över sin livssituation som deltagarna visade. En annan intressant skillnad är att det nu inte fanns någon uppgivenhet eller förtvivlan i intervjuerna. För att hantera svårigheterna vid 95- års ålder var det fortfarande vanligt att ta en dag i taget men det gjordes på ett mer passivt sätt nu. Det viktigaste var ofta att komma igenom dagen och om man levde i nuet och inte tänkte på framtiden, då höll man dessutom tankarna på döden borta. Ordet men användes ofta för att knyta negativa påståenden till mer positiva för att komma fram till ett accepterande. Detta var vanligt både vid 85, 92 och 95 år. I de senaste intervjuerna (95 år) kopplade man negativa uttryck med just tacksamhet och förnöjsamhet över att livet nu trots allt var ganska bra. Bättre kan man inte ha det när man är gammal. Här [på äldreboendet] har jag det väldigt bra. (kvinna). utifrånerfarenheterna av att göra nästan tvåhundra intervjuer under tio år med de allra äldsta, kan jag göra denna sammanfattning: De allra flesta har uppskattat att få berätta om sina liv. Deltagarna har själva blivit medvetna om sina förmågor att kunna bemästra det svåra i livet. Våra bemästringsförmågor verkar förändras även i mycket hög ålder. Om man i vård och omsorg blir medveten om äldres bemästringsförmågor kan man också bidra till att de förstärks. Det är värdefullt att kunna förmedla att även mycket gamla och sköra personer har förmågor och kan använda sig av strategier för att livet ska bli bättre. Det är möjligt att göra kvalitativa longitudinella studier. Det är givande att, som forskare, studera något så positivt som de allra äldstas förmågor och inre resurser. n MARGARETA ÅGREN LITTERATUR: Heikkinen, R-L. (2004). The experience of ageing and advanced old age: a ten-year follow-up. Ageing &Society. 2004; Ågren, M. (1999). en dag i taget. En rapport om livet vid 92-års ålder. Rapport nr 75. Institutet för gerontologi i Jönköping. Stockholm november 2013 Värdegrundsdagarna En rikskonferens för dig som arbetar inom äldreomsorg och hemtjänst. Välkommen och ta del av idéer, erfarenheter av hur Värdegrundsarbetet praktiserats och implementerats runt om i landet. Alla som utför äldreomsorg enligt Socialtjänstlagen i kommunal- eller privat regi omfattas av den nationella värdegrunden. Program 21 november Hur har regeringsuppdraget gjort skillnad? Annika Jalap Hermansson Verktyg och metoder att använda i värdegrundsarbetet, Kinda kommun Socialstyrelsens fortsatta arbete med värdighetsgarantier, Anders Bergh Hur äldre personer upplever bemötandet, IngBritt Rydeman Värdegrundsarbetet i det dagliga arbetet, Claes Trollestad Värdegrunden är golvet vi står på, Eva Liljevall Program 22 november Metoder och arbetssätt för att lyckas i värdegrundsarbetet, Anna Gilbe Att omsätta värdegrundens teorier till praktiken, Kristina Lindstam För detaljerat program och anmälan: Pris: kr exkl. moms per person. Luncher, kaffe för- och eftermiddag ingår. Plats: Piperska Muren, Scheelegatan 14, Kungsholmen, Stockholm. Bokning Online: Mail: bokning@kui.se Telefon: Boka online Arrangör: 12 äldre i centrum nr

13 Conductive Sveriges främsta leverantör av äldreomsorgskonferenser Lär av framgångsrika praktikfall och lyssna till ledande experter som arbetar med äldreomsorgens alla utmaningar! Kalendarium 2013 Framtidens mas/mar, 6-7 november, Stockholm Så visar vi för politikerna att rehabilitering av äldre är lönsamt! Framtiden som MAS och MAR hur ser den ut och vilka utmaningar ställs vi inför? ledare men inte chef, november, Stockholm Hur leder du en grupp utan att vara formell chef? Hur skapar du en fungerande dialog med chefer och kollegor? ekonomisk styrning i vården, november, Stockholm Styrning med kvalitet, produktivitet och resultat i fokus Vårdepisodersättning en värdeskapande ersättningsmodell rehabilitering av äldre, 3-4 december, Stockholm Hur ska hemrehabiliteringen organiseras? Vad är välfärdsteknologi och hur kan du använda det? Framtidens kommunala storkök, december, Stockholm Bättre verktyg för att bedöma och dokumentera näringsriktighet Ekonomiska och ekologiska måltider 2014 nutrition i äldrevården, 4-5 februari, Stockholm Individanpassad måltidsfördelning för att förebygga undernäring Den senaste forskningen och nya rön inom äldrenutrition Kognitiva hjälpmedel för äldre, mars, Stockholm Så arbetar du preventivt med kognitiva hjälpmedel Individanpassade stöd Besök vår hemsida för att läsa mer äldre i centrum nr

14 En ny folkhälsoparad Trotsflerhälsoproblemklarar dagensäldresinvardagbättre: Nya forskningsresultat visar inga tecken på hälsoförbättringar bland de allra äldsta i Sverige. Tvärtom ökade förekomsten av samtliga hälsoproblem. Trots denna hälsoutveckling var det en mindre andel äldre som rapporterade att de behövde hjälp med att sköta sina vardagliga aktiviteter år 2011 än det var I resultaten skönjs alltså en paradox, skriver forskaren Stefan Fors. Efter att ha deltagit i Hong Kong maraton tidigare i år deklarerade den brittiske sikhen Fauja Singh att han slutar tävla i löpning. Visserligen tänker han fortsätta springa, men i framtiden bara för hälsa, nöje och välgörenhet. Även om uttalandet inte toppade nyhetsrapporteringen, så rönte Singhs beslut en viss uppmärksamhet. Det handlar trots allt om en löpare som, i sin åldersgrupp, håller åtta världsrekord i löpning. Fauja Singh är 102 år gammal. Historien om Fauja Singh är intressant eftersom den är unik. Det är ovanligt med hundraåriga maratonlöpare. Men allt eftersom antalet äldre ökar kommer vi att få se fler 80-, 90 och 100 åringar som springer maraton, spelar golf, reser jorden runt och på andra sätt hänger sig åt aktiviteter utan att begränsas av hälsoproblem. En central fråga är i vilken mån dessa personer är representativa för sin åldersgrupp. Har dagens äldre i genomsnitt bättre hälsa än gårdagens? Det är en bedrägligt enkel fråga. Forskning har visat att svaret beror på hur frågan specificeras. Vilka åldersgrupper avses? Vad menar vi när vi säger hälsa? Vilken tidsperiod avses? under1980 TalET och första halvan av 1990 talet visade Statistiska centralbyråns undersökningar om levnadsförhållanden (ulf) på en allt bättre hälsa bland äldre personer i Sverige. Framförallt gällde dessa förbättringar de äldres förmåga att klara av grundläggande vardagliga aktiviteter såsom kliva ur sängen, klä på sig, äta och sköta sin hygien själva, utan hjälp från andra. Liknande resultat rapporterades i flera internationella studier. Dessa resultat fick stort inflytande och har i hög grad format, och formar fortfarande, diskussionen om de äldres hälsoutveckling. Det är ett tacksamt budskap. Som åldrande individer kan vi se på vår framtid med tillförsikt och som samhälle behöver vi inte bekymra oss så mycket över att befolkningen åldras. MoTdEnbakgrundEn blev mina kolleger mycket förvånade när de, i början av 2000-talet, analyserade hälsoutvecklingen för personer 77 år och äldre i Sverige under perioden Resultaten visade nämligen nästan genomgående på hälsoförsämringar bland de äldre under perioden, oavsett om hälsa mättes i termer av självrapporterade sjukdomar och besvär eller som tester av den fysiska funktionsförmågan. Däremot var andelen av de äldre som rapporterade att de behövde hjälp med sina grundläggande vardagliga aktiviteter oförändrad under perioden. Dessa resultat fick senare stöd från flera svenska och internationella studier som påvisade hälsoförsämringar bland de allra äldsta från 1990-talet och framåt. Även i Statistiska centralbyråns studier, som tidigare visat en så positiv trend, stannade den positiva utvecklingen av under 1990 talet. dettatrendbrott ger upphov till en rad frågor. Vad har hänt sedan 2002? Har hälsoförsämringarna fortsatt? Har andelen äldre, som inte klarar sina vardagliga aktiviteter utan hjälp, ökat eller minskat? Med dessa frågor i bakhuvudet genomförde vi en ny datainsamling under hösten 2010 och våren Insamlingen omfattade ett nationellt representativt urval av drygt 900 personer, 77 år och äldre, från hela Sverige. I första hand intervjuades de äldre personerna i sin egen hemmiljö. Intervjuerna var omfattande och handlade om de äldres hälsa, välmående och levnadsvillkor. Dessutom genomfördes en rad tester av den fysiska och kognitiva funktionsförmågan. I de fall då den äldre själv inte kunde delta i en intervju genomfördes, i möjligaste mån, intervjuer med närstående istället. liknandeundersökningar genomfördes 1992 och På basis av dessa tre undersökningar har vi sedan, i en 14 äldre i centrum nr

15 ox? Stefan Fors, fil dr och forskare vid Aging Research Center (ARC). studie som publicerades i Läkartidningen i augusti i år, analyserat hälsoutvecklingen bland de allra äldsta i Sverige mellan 1992 och För att få en så representativ bild av hälsoutvecklingen som möjligt, analyserade vi en lång rad olika hälsoindikatorer. Dessa indikatorer omfattade generell självrapporterad hälsa, smärta, psykologiska besvär och nedsatt rörelseförmåga, samt tester av den fysiska rörligheten och lungkapaciteten. Dessutom ingick frågor om den äldres förmåga att själv klara sina grundläggande vardagliga aktiviteter. sammantagetvisade resultaten inga tecken på hälsoförbättringar bland de allra äldsta i Sverige under perioden. Tvärtom ökade förekomsten av samtliga hälsoproblem under perioden. En att sköta sina vardagliga aktiviteter år 2011 än det var Mellan 1992 och 2002 låg andelen äldre som rapporterade adl-problem konstant på ungefär 30 procent, men mellan 2002 och 2011 sjönk andelen till 23 procent. Denna förbättring är statistiskt säkerställd. IrEsulTaTEnskönjs alltså en paradox. Allt fler äldre klarar sina grundläggande aktiviteter själva, trots att inga hälsoförbättringar skett. Hur ska vi förstå detta? Forskningen kring mekanismerna bakom denna utveckling är fortfarande i sin linda, men det finns åtminstone två hypoteser. Den amerikanske forskaren Kenneth Manton har utvecklat hypotesen om att äldre personers hälsoutveckling präglas av en dynamisk jämvikt. Med det menar han att den medicinska utvecklingen i dag gör det möjligt för allt fler personer att överleva sina hälsoproblem och skjuta upp de negativa konsekvenserna. Detta skulle betyda att antalet personer med hälsoproblem ökar, medan försämringstakten bromsas och funktionsnedsättningar skjuts upp. En sådan utveckling skulle kunna förklara de paradoxala resultaten. En annan hypotes gör gällande att hjälpmedel och bostadsanpassningar i dag gör det möjligt för en allt större andel äldre med hälsoproblem att klara sin vardag. Rollatorer har, till exempel, gjort det möjligt för många sjuka äldre att röra sig och leva på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Att byta ut badkaret mot en dusch med en stol i är ett annat exempel på en åtgärd som sannolikt gjort det lättare för många äldre att sköta sin hygien själva. IvIlkEnMån de paradoxala resultaten kan förklaras av dessa hypoteser är en fråga som kommer att sysselsätta forskare under en lång tid framöver. I grund och botten bör dock resultaten ses som positiva. Allt fler personer uppnår en hög ålder. Många besväras visserligen av hälsoproblem, men en allt större andel av de äldre klarar själva sin vardag.» antaletpersonermedhälsoproblemökar,medanförsämringstakten bromsasochfunktionsnedsättningarskjutsupp.ensådanutveckling skullekunnaförklaradeparadoxalaresultaten.«del av ökningarna skedde inom ramen för den statistiska felmarginalen, vilket betyder att det är osäkert om den observerade ökningen reflekterar en faktisk ökning i befolkningen. Ökningen av värk och psykologiska besvär är dock statistiskt säkerställd. Dessutom visade analyserna av de äldres lungfunktion att både män och kvinnor i genomsnitt presterade sämre år 2011 än år Denna försämring är statistiskt säkerställd för kvinnorna, men inte för männen. Trots denna hälsoutveckling var det dock en mindre andel äldre som rapporterade att de behövde hjälp med Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är bilden dock något mer komplicerad. Visserligen har andelen äldre som behöver hjälp och insatser för att klara sin vardag minskat, men under samma period har samtidigt antalet äldre personer i befolkningen blivit fler. Resultaten ger alltså inget stöd åt förhoppningen om att en bättre hälsa bland de allra äldsta skulle mildra de socialpolitiska utmaningar som vårt samhälle står inför i och med att befolkningen åldras. n STEFAN FORS äldre i centrum nr

16 Utbilda dig till undersköterska inom: Geri tri Sju v rd Ps i tri Fun tionshinder Reh bilitering/h ls Personlig ssistent Beh ndlings ssistent Boendestödj re Elev ssistent Du n oc s v lj en egen ombin tion v urser ur hel v rt ursutbud. En br möjlighet för dig som sn bbt vill f en formell unders öters e ompetens r tt test och s nliggör din uns per som du inte h r p p pper. För mer inform tion ring: eller g in p v r hemsid svok.se V rmt v l ommen tt studer hos oss! De äldre blir fl Sveriges befolkning växer. Andelen i åldersgrupperna över 65 år har proportionellt blivit allt större. Kontinuerligt ökad livslängd gör också att de allra äldsta prognosticeras bli fler både i absoluta tal och som andel av hela befolkningen. Vid årsskiftet 2012/2013 räknades befolkningen i Sverige till strax över 9,5 miljoner människor. Redan år 2017 beräknas folkmängden passera tio miljoner tretton år efter att niomiljonergränsen passerades Ökningen beror bland annat på att vi lever allt längre, vilket förstås medför ett större antal äldre personer i befolkningen. påfyrtioår har antalet personer över 65 år ökat med 57 procent, från 1,17 miljoner 1972 till 1,83 miljoner 2012 detta samtidigt som den totala folkmängden bara ökat med 17 procent (fig. 1). Fig. 2 visar utvecklingen för grupperna över 95 år i större detalj. Fig 1: Procentuell folkökning i åldersgruppen år jämfört med hela befolkningens ökning % 60 % 50 % 40 % Aktuell statistik från Socialstyrelsen visar att tre av fyra dödsfall 2012 inträffade efter 75 års ålder. Den vanligaste dödsorsaken var hjärt- och kärlsjukdomar, men dödstalen i dessa sjukdomar minskar enligt Socialstyrelsens statistik tydligt de senaste decennierna. Däremot har antalet dödsfall i demenssjukdomar fyrdubblats både för kvinnor och för män de senaste 25 åren. Åtminstone en del av förklaringen är att vi lever längre. sermanframåt i tiden visar prognoser från Statistiska centralbyrån, scb, att fler dödsfall kommer att ske högre upp i åldrarna. För 50 år sedan dog var tionde person i en ålder över 90 år, idag gäller det var fjärde person. 30 % 20 % 10 % år år äldre i centrum nr

17 er och äldre År 2060 beräknar scb att mer än hälften av dödsfallen kommer att ske i åldrarna över 90 år. Fig. 3 sammanfattar den prognosticerade befolkningsutvecklingen fram till år I dag finns det nästan en halv miljon personer som är äldre än 80 år i Sverige. Om 20 år kommer de enligt scb:s prognoser att vara över och i slutet av 2040-talet över 1 miljon. Då beräknas närmare en av tio i befolkningen vara 80 år eller äldre dubbelt så många som i dag. Av dem som föds i dag kommer så många som två tredjedelar av flickorna och nästan sex av tio pojkar att finnas kvar i livet vid 90 års ålder. Då är vi framme vid år Allt fler kommer också uppnå 100 års ålder. Enligt scb:s beräkningar blir 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds i år minst 100 år. n Jonas nilsson Fig 2: Befolkningsutveckling i åldersgrupperna och 100+ år, kvinnor och män Fig 3: Prognos över befolkningsutvecklingen för grupperna 65 74, 75 84, och 95+ år, i jämförelse med hela gruppen år år totalt år kvinnor år män 100+ år totalt 100+ år kvinnor 100+ år män år år år år 95+ år äldre i centrum nr

18 Hundraåring, hur har du det? Trots att antalet svenskar över hundra år ständigt ökar vet vi ganska lite om de villkor som präglar livet vid så hög ålder. En del svar kommer dock i Swedish centenarian survey, SCS, där en tredjedel av Sveriges hundraåringar har intervjuats. Just nu pågår analysarbetet under ledning av professor Marti Parker vid Aging Research Center (ARC). Antalet personer i Sverige som blivit hundra år eller mer ökar i snabb takt. Mellan skedde en ökning från 105 till personer enligt siffror från Statistiska centralbyrån, scb. scb beräknar också att 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds i år kommer att bli 100 år eller äldre. Andra forskare har beräknat att om medellivslängden fortsätter att öka i samma takt som de senaste 160 åren, så kommer ungefär hälften av de barn som föddes i början på 2000-talet i Sverige, såväl som i ett antal andra länder, att bli hundra år eller äldre. Men trots att de över 90 år är den åldersgrupp som växer snabbast är det också den åldersgrupp vi vet minst om. I Sverige liksom i de flesta länder saknas nationellt representativa studier av hälsa och levnadsförhållanden bland personer i extremt hög ålder. De rikstäckande befolkningsstudierna inkluderar få personer som är 90 år eller äldre, delvis som en följd av att de i dag utgör en relativt liten del av befolkningen, men också på grund av att de tenderar att vara överrepresenterade i bortfallet. Dessutom har många studier exkluderat individer som inte bor hemma eller som inte kan delta aktivt på grund av funktionsnedsättningar. De studier som gjorts med fokus just på personer i extremt hög ålder bygger på regionala urval. Det finns dock betydande geografiska skillnader i socioekonomiska förhållanden och livslängd i Sverige andelen av befolkningen som är 100+ är exempelvis dubbelt så stor i Kalmar som i Norrbottens län. dennuaktuella Swedish centenarian survey, scs, bygger på intervjuer med 274 personer som under hösten 2012 och våren 2013 hade fyllt eller skulle fylla hundra år. Antalet personer i undersökningen motsvarar ungefär en tredjedel av dagens hundraåringar. De intervjuade är spridda över hela landet och bortfallet har kunnat begränsas till 14 procent, eftersom man intervjuade anhöriga och vårdgivare i de fall hundraåringarna själva inte kunde svara på frågor. Det är viktigt att förstå den stora spridningen bland de äldre hela spektrumet från mycket pigga till mycket sjuka, säger professor Marti Parker som leder scs-projektet. Hon berättar inkännande om både en person i undersökningen som låg för döden men där en anhörig kunde intervjuas, och en person som bodde ensam i hus med trädgård och som e- 18 äldre i centrum nr

19 postade intervjuaren efteråt för att tacka för den trevliga stunden tillsammans. Intervjuerna handlade om hälsa, funktionsförmåga, bostads- och sociala förhållanden, relationer samt vård och omsorg. Utöver frågorna genomfördes också tester av minnesförmåga, lungfunktion och muskelstyrka. Dessutom togs salivprov för genetiska analyser. Jag tror att vi med våra data ska kunna ge ganska bra bild av hur det är för hela åldersgruppen, säger Marti Parker. En gerontologisk TuMrEgEl säger att den största konsumtionen av vård och omsorg sker under perioden 6 månader 2 år före döden. Åldersgruppen 90+ utgjorde 2011 ungefär en procent av befolkningen, men den konsumerade drygt en fjärdedel av all kommunal äldrevård och omsorg. Sannolikheten att vara i perioden innan döden ökar med åldern, så det är inte förvånande, det ska vara så. Men det betonar att vi borde veta mer om dem: deras levnadsförhållanden, hälsa och konsumtionsmönster av vård och omsorg, säger Marti Parker. En sak som följer med stigande ålder är också att tillgången till informell omsorg minskar. Färre mycket gamla är gifta och kan få hjälp av maka eller make. Det är dessutom så att de vuxna barnen är äldre, med begränsad förmåga att kunna hjälpa föräldrarna. scs-projektetkommer inte att kunna ge svaret på varför hundraåringarna kunnat bli så gamla. Marti Parker säger dock att det finns en generell missuppfattning om vad som krävs för att bli 100 år: Gener är viktigt, men bara halva sanningen. Det gäller att först nå 60 och sedan 80 år. Då är det viktigare med beteende och levnadsförhållanden, därefter kommer genetiken in. Hon berättar om en indelning av hundraåringar som gjorts i tre olika kategorier i en tidigare studie. Survivors var de som diagnostiserats med minst en av tio allvarliga sjukdomar före 80-års ålder, delayers som var de som insjuknat i någon av sjukdomarna efter 80-års åldern, escapers var de som inte hade, eller hade haft, någon av sjukdomarna då de fyllde 100 år. På basis av retrospektiva uppgifter om sjuklighet före och efter 80-års åldern kommer scs-projektet att kunna göra liknande analyser. Indelningen satte bland annat ljus på könsskillnaderna: medan en tredjedel av männen klassificerades som escapers var motsvarande andel för kvinnorna knappt hälften så stor. Kvinnor är sjukare men segare, säger Marti Parker. FöruToM MEllan könen kommer jämförelser också att kunna göras med dem som kanske är på väg att bli hundra år, genom att frågorna i scsundersökningen sammanfaller med dem i sweold-projektet (Swedish panel study of living conditions of the oldest old) för personer 76 år och äldre, samt Levnadsnivåundersökningen (lnu) som drivs av Stockholms universitet och täcker befolkningen ner till 18 år. Dessutom ingår scs i ett internationellt projekt med syfte att jämföra hälsa och levnadsförhållanden bland hundraåringar i fem olika länder. 5-country oldest old project (5- coop) inkluderar Sverige, Danmark, Frankrike, Schweiz och Japan. Projektet är initierat av den franske gerontologen och demografen Jean-Marie Robine. De deltagande länderna är utvalda på basis av att de både har goda befolkningsdata och forskningsteam som arbetar med frågorna. Det man redan vet är att det finns skillnader i mortalitetstryck mellan länderna, till exempel har den som är femtio år i Sverige dubbelt så hög sannolikhet att bli 80 år jämfört med i Japan, men för 80-åringen i Japan är sannolik heten att bli 100 år dubbelt den i Sverige. Möjliga svar på varför det är så dröjer dock till 2014 då de övriga deltagande länderna är klara med sina undersökningar. n jonas NILSSON Höstens SGS-aktiviteter Marti Parker är professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center (ARC). Den 28 oktober arrangeras det Interdisciplinära forumet som erbjuder doktorander och nydisputerade en chans att mötas och få en överskådlig blick över det mycket interdisciplinära fältet Gerontologi. Professor Kenneth Abrahamsson, tidigare programchef vid forskningsrådet FAS kommer föreläsa om Karriärvägar och hur man lyckas med ansökningar efter doktorsexamen. Den maj 2014, Göteborg, är det dags för den 22 Nordiska Kongressen i Gerontologi för mer info se: Läs mer om kommande aktiviteter på vår webbsida Vill du bli medlem i vår förening? I medlemskapet ingår tidskriften Äldre i Centrum och olika aktiviteter. Besök vår webbsida om du vill veta mer om vad vi gör, få mer information om kommande aktiviteter och för att bli medlem. Sveriges Gerontologiska Sällskap äldre i centrum nr

20 RISK FÖR ENSAMHET Även om ensamhet inte är så utbredd bland äldre som de flesta tror, är det en viktig fråga, skriver forskaren Lena Dahlberg. Forskning visar att ensamhet ökar risken för såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. Allmänhetens bild av åldrandet är att det är förenat med ensamhet. I en studie som genomfördes för några år sedan instämde närmare 90 procent av den svenska befolkningen (16 85 år) i påståendet att ungefär hälften av alla ålderspensionärer ofta känner sig ensamma (Tornstam, 2007). Men detta är inte sant. Visserligen är ensamhet vanligare bland de allra äldsta (och även bland tonåringar) än bland personer i medelåldern, men bland de allra äldsta är det bara en av tio som ofta besväras av ensamhetskänslor. Att en större andel av de allra Utagerande, våldsamma situationer på arbetet? Inom äldreomsorgen kan det ibland uppstå situationer som känns obehagliga eller hotfulla. Utbildningen ger dig en ökad förståelse för vad som kan utlösa beteendet och när det kan uppstå. Fokus är att förebygga genom bl a ett gott fysiskt bemötande, kommunikation och kroppspråk. Du får också kunskap hur du kan hantera t ex hår-eller klädtag, slag eller knuffar på ett mjukt och värdigt sätt. Det ger en trygghet i din arbetssituation. Vi utbildar över hela landet och kommer gärna till er. Mer info Durewall Institutet, äldsta rapporterar ensamhet beror inte heller på åldern i sig, utan har att göra med förhållanden som en ökad ålder för med sig, inte minst förlusten av make/maka. Även om ensamhet inte är så utbredd bland äldre som de flesta tror, är det en viktig fråga. Ensamhet har stor betydelse för individers livskvalitet. Forskning har visat att ensamhet ökar risken för såväl fysisk och psykisk ohälsa som dödlighet. FöraTTkunna förebygga och minska ensamheten bland äldre är det angeläget att veta vilka förhållanden som ökar risken för ensamhet. Vid en första anblick tycks det vara en riskfaktor att vara kvinna, eftersom äldre kvinnor rapporterar ensamhet oftare än äldre män. Detta måste dock förstås ur kvinnornas och männens olika livssituation. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och löper större risk att förlora sin partner. Samtidigt har kvinnor sämre hälsa än män. Med tanke på att många äldre kvinnor är änkor så kan ohälsa och nedsatt funktionsförmåga få större konsekvenser för dem än för män, som oftare lever i en parrelation. Den högre rapporteringen av ensamhet bland kvinnor beror på sådana skillnader snarare än på kön i sig. Med tanke på hur livssituationen skiljer sig mellan äldre kvinnor och män är det förhållandevis lite forskning som har undersökt om även riskfaktorerna för ensamhet skiljer sig åt mellan könen. Vi har studerat detta inom ramen för sweold, som är en nationell intervjustudie som startade I studien om ensamhet följde vi de personer som deltog åren 2004 och Det rörde sig om drygt 600 personer i åldern 75 år eller äldre (år 2004). studien visar att de faktorer som ökar risken för ensamhet delvis skiljer sig mellan kvinnor och män. För båda könen ökade risken för ensamhet om man nyligen hade blivit änka/änkling eller om man också rapporterade nedstämdhet/depression. Att förlusten av en make eller maka kan leda till känslor av ensamhet är knappast förvånande. 20 äldre i centrum nr