I detta nummer: Medlemsinformation Nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I detta nummer: Medlemsinformation Nummer 2 2010"

Transkript

1 Medlemsinformation Nummer I detta nummer: Ledare sid 2 Styrelsens sammansättning sid 3 Hedersnålar och påskmat sid 3 Förbifart Stockholm sid 4 Stockholms läns Landsting sviker de svårt kroniskt sjuka sid 5 Rapport från ordförandestämman sid 6-7 Förtydligande angående förskrivning av läkemedel i öppenvård och kostnadsansvaret sid 7 Handelsresande i postpolio sid 8-9 Jympa och styrketräning kan öka livskvaliteten avsevärt för personer med kronisk hjärtsvikt sid 10 Hälften av svenskarna över 60 år har hälsofarlig bukfetma sid 11 Rapport från skånskt ICD-seminarium i Lund sid 12 KOL och hjärtsvikt - en vanlig sjukdomskombination sid 13 Alla hjärtans dag i Stockholms Län sid 14 Stockholm blir utan närhet till hjärttransplantationer sid 15 Kalendarium sid 16 Medlemsinformation sid Tre ministrar uppmanar EU att se över momsreglerna för den ideella sektorn sid 18 Summering av 2009: Ekonomi i balans och fortsatt kulturförändring sid 19

2 Ytterligare ett år lagt till handlingarna Nyligen genomfördes länsföreningens årsmöte och därmed har ytterligare ett verksamhetsår lagts till handlingarna. Det blev en lugn tillställning under mötesordförande Inge- Britt Lundin, Diabetesföreningens, ledning. Anders Gustafson valde att lämna styrelsen och fortsättningsvis ägna sin kraft åt uppdraget i riksförbundets styrelse. Vi tackar honom för ett väl genomfört uppdrag i länets styrelse och förutsätter att han i riksförbundets styrelse bevakar länets, såväl, som rikets intressen för en fortsatt, positiv utveckling av vår rörelse. Vidare lämnar Lennart Bredin och Leila Eriksson efter många års troget arbete sina uppdrag i valberedningen. Arne Forsberg avgick av hälsoskäl som revisor. Ett stort tack till dem alla för gjorda insatser. Man kan konstatera att länets föreningar sammanlagt inte tappat medlemmar utan har en liten, blygsam, ökning jämfört med Vid årsmötet konstaterades att ett ökat stöd till våra lokalföreningar är viktigt. Redovisningen ger en total bild, men bakom siffrorna finns stora skillnader i utvecklingen hos våra föreningar. Några växer, andra minskar och detta är en utveckling som vi måste vara mycket uppmärksamma på. Därför måste stödet till den lokala verksamheten öka. Förhållandet hoppas vi uppmärksammas även på Riks för ett gemensamt ansvar för utvecklingen. En satsning på EVO:s och studieansvariga ingår i länets verksamhetsplan för och en inledande konferens för ordförande och EVO i Täby. Ett nytt arbetsmaterial har tagits fram och ska användas i kontakterna med vårdcentraler och motsvarande. Vi måste från styrelsens sida komma ut till våra lokalföreningar, vid månadsmöten och andra sammanhang som kan öka kunskaperna om situationen för lokalföreningarna. Vi kan ju, som så många gånger förut, konstatera att länsföreningen har bara femton medlemmar. Det är våra lokalföreningar som är medlemmar. Följden måste bli att det är där insatserna ska göras. Förbundets kongress i juni är, av naturliga skäl, den stora händelsen i år. Ny ordförande för förbundet ska väljas, riktlinjer för kommande treårs period behandlas och säkerligen finns det en mängd motioner att behandla. Arbetet med ett studiematerial för ICD-bärare fortsätter in på andra året och här görs ett mycket bra arbete som just nu presenteras på fler håll i Sverige. I oktober genomförs den andra nordiska ICD konferensen. Denna gång i Oslo, Norge. Man kan konstatera att länets föreningar sammanlagt inte tappat medlemmar utan har en liten, blygsam, ökning jämfört med diagnoser, dels att bringa kännedom om våra föreningar i En diskussion pågår om eventuellt samarbete med några av våra länsföreningar i syfte att genomföra ett projekt riktat till områden med hög invandrar täthet. Syftet är dels att skapa en bild av hälsoläget utifrån våra intressen, syfte att skapa ett ökat underlag för medlemsvärvning. En första aktivitet blir i Rinkeby i juni i samarbete med bland andra vårdens företrädare. Detta och mycket mer står på agendan och det är min, och styrelsens, förhoppning och tro att vi tillsammans ska göra 2010 till ett ännu bättre år för våra medlemmar. Bengt Adamsson ordförande E-post till länsföreningens kansli Hemsida: Se även Telefon: Fax: Adress: Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län St. Göransgatan 84, Stockholm. Bankgiro Plusgiro I redaktionen: Anita Grandien, Bengt Adamsson Layout: Agneta Myrén, Art & Grad Ansvarig utgivare: Bengt Adamsson Manusstopp nr 3/2010, 1/ Utgivning vecka 28 Tryckeri: Stockholms Läns Grafiska 2

3 Styrelsens sammansättning efter länsföreningens årsmöte Ordförande Bengt Adamsson Södertälje lokalförening 1:a vice Ordförande Lilja Johansson Lindfors Järfälla-Upplands Bro lokalförening 2:e vice Ordförande Lars Eklund Norrtälje lokalförening Kassör Marianne Hiller Nacka-Värmdö lokalförening Ledamöter Britt Bergh Botkyrka-Salem lokalförening Jan-Olof Edin Nacka-Värmdö lokalförening Marianne Egehult Järfälla-Upplands Bro lokalförening Ersättare Thed Söderlund Lidingö lokalförening Karin Rask Stockholms lokalförening Gunilla Dahl Sigtuna lokalförening Revisorer Ledamot Lars Torpling Södertälje lokalförening Ersättare Örjan Näsman Nacka-Värmdö lokalförening Valberedningen Ledamot Olle Forsberg Nordost lokalförening Ledamot Barbro Furugren Solna Sundbybergs lokalförening Ersättare Anders Gustafson Lidingö lokalförening Parentation särskilt riktat till nyligen bortgångna medlemmar Anders Johannesson, Järfälla Upplands Bro Lokalförening som avlidit efter lång tids sjukdom samt Inger Eriksson, Norrtälje lokalförening, som hastigt gick bort strax innan årsmötet. Hedersnålar delades ut till : Helene Green, Norrtälje lokalförening Olle Resare, Norrtälje lokalförening Gösta Thomsson, Sollentuna lokalförening Barbro Furugren, Solna-Sundbyberg lokalförening Robert Gyllenhammar, Sigtuna lokalförening Lars Kjellberg, Sollentuna lokalförening Barbro Pettersson, Sollentuna lokalförening Vid tidigare tillfälle i Nynäshamns lokalförening överlämnade Bengt Adamsson hedersnålar till Ebba Strömbom och Maj Karlsson som tyvärr hade problem att närvara vid länsföreningens årsmöte. Bengt Adamsson med Ebba Strömbom och Maj Karlsson. Foto: Bengt Wollmar Hedersnålar och påskmat Inför påsken anordnade Nynäshamns lokalförening påskmiddag för medlemmarna. Plats var Balder, Lövlundsvägen i Nynäshamn. Det var fortfarande vinter utomhus men högt tempo och värme inomhus. Länsföreningens ordförande, som egentligen skulle ha deltagit vid föreningens årsmöte men som fick lämna återbud med anledning av den stora mängd snö som gjorde att han inte kunde ta sig till Nynäshamn, närvarade nu istället. Ett dignande påskbord stod uppdukat, stämningen var hög och vinsterna många i det attraktiva lotteriet. Sedan kom, för de inblandade, kvällens överraskning utdelning av hedersnålar. Det var systrarna Ebba Strömbom och Maj Karlsson som tilldelades hedersnålar. De båda systrarna var med redan då Haninge och Nynäshamn var en förening. Det är drygt trettio år sedan delningen av föreningen skedde. Maj och Ebba har inte bara varit medlemmar utan på olika sätt medverkat i föreningens utveckling och verksamhet. ETT STORT TACK för gjorda insatser. Länsföreningens ordförande påminde om föreningslivets utveckling under de senaste tvåhundra åren men allt sedan starten har hjärt- lungrörelsen varit stark. Detta beror i mycket hög grad på medlemmar som Maj, Ebba och många fler med ett brinnande engagemang för vår organisations inriktning. 3

4 Förbifart Stockholm inte för känsliga luftrör Den av regeringen beslutade motorvägen väster om Stockholm kommer att lindra trafikbelastningen på överbelastade Essingeleden. Men belastningen på de 100 tusen astmatikerna i Stockholm som väljer den vägen kommer att öka avsevärt. Största delen av vägen 17 kilometer av 21 ska gå genom tunnlar, och tunnlar skapar problem för personer med känsliga luftvägar. Svenska tunnlar farligare Hur pass hälsofarliga är då vägtunnlar? Ett seminarium den 11 februari på Karolinska Institutet försökte svara på detta. Svaret blev att svenska tunnlar är mycket farligare än de i andra länder. Konstigt kan man först tycka. Men vi har något som andra inte har, nämligen trafik med dubbade vinterdäck. Dubbarna medför så stark partikel ökning i tunnlarna att inte ens mycket goda fläktsystem kan begränsa föroreningarna till acceptabla värden. Givetvis är variationerna mycket stora eftersom dubbdäck bara används vintertid. Därför måste man utveckla system vid påfarterna som varnar när partikelmängderna överskrider acceptabla värden. Problemet finns redan i den nya Södertunneln och där pågår utveckling av nytt varningssystem, enligt Vägverket. Dubbskatt? Förbifartens byggstart beräknas ske 2012, och byggtiden till minst åtta år. År 2020 har sannolikt partikelutsläppet från fordonen minskat. Dels genom ännu bättre avgasrening och andra åtgärder. T. ex har man redan i Norge med deras många tunnelvägar infört särskild skatt för dubbdäck om cirka 1000 kr. Fordonen kan också utrustas med bättre filter för kupé - luft en, detsamma kan ske för den kollektivtrafik som måste använda tunnelsystemet. Men även om många tekniska förbättringar införs, konstaterar medicinska experter i dag att den nya tunneltrafiken kommer att innebära klart ökade hälsorisker för främst astmatiker. Fler alternativ Det är flera alternativa åtgärder som diskuteras för att sänka hälsoriskerna: Olika sätt att minska andelen dubbdäck i tunneltrafiken. Sänkta hastigheter. Annan beläggning än asfalt (som ger fler farliga partiklar än t ex betong). Sätt att binda damm. Rening av partiklarna, tvättning. Partikelstorlek avgörande Just de större partiklarna som dubbdäcken river upp är de allra farligaste för patienter med KOL och astma och som leder mer till långa sjukhusvistelser jämfört med problemen med finare partiklar. Det finns även vetenskapligt stöd för att samma förhållande gäller för hjärtkärlsjukdomarna. Studier i Söderledstunneln på friska personer som vistats i dess luft i två timmar visar också ökad inflammationstendens i luftvägarna. Räkneexempel skrämmer Om man dagligen kommer att resa med bil eller buss genom förbifartens tunnlar med skyltad hastighet tar det 12 minuter, och under rusningstid kanske 20 minuter. Två dygnspassager i 50 års tid gör att man under 1,4 år av livet utsätts för skadliga avgaser och olika retande partiklar. Lungcancerrisken ökar med 30 procent och minst tre år förväntas livet förkortas av dessa transporter enligt de riskberäkningar som presenterades under seminariet på KS. Det vill då till att man i övrigt lever ett sunt liv med lagom mat och motion för att kompensera de livsförluster som man skulle kunna drabbas av om man dagligen måste använda sig av den kommande Förbifart Stockholm. Som KOL- eller astmapatient skulle jag nog då välja gamla Essinge leden i alla fall. Kjell Lindqvist (medicinsk skribent) 4

5 Stockholms läns Landsting sviker de svårt kroniskt sjuka Stockholms Läns Landstings hälso- och sjukvårdsnämnd har enhälligt beslutat att akutsjukhusen från den 1 januari ska stå för 50 % av kostnaderna för basläkemedel som inte finns på Kloka listan, samt för specialläkemedel. Beslutet togs utan att någon närmare analys gjordes av konsekvenserna för svårt kroniskt sjuka, ofta med multipla komplicerade sjukdomstillstånd, som medför livslånga funktionsnedsättningar och lidande. Förändringen berör ett stort antal viktiga läkemedel som förskrivs till dessa grupper, t ex cytostatika, biologiska läkemedel, psykofarmaka, vissa astma- och allergimediciner. Vid Karolinska Universitetssjukhuset och några andra sjukhus har ett antal högt kompetenta vårdteam byggts upp, som arbetar för att ge olika grupper av dessa patienter en heltäckande vård. Det kan t ex vara en person som lider av kronisk psykiatrisk eller neurologisk sjukdom, reumatism, psoriasis, mag/tarm- diabetes- hjärt/lung- eller andra sjukdomar. Dessa människor har oftast en lång vårdhistoria innan de kom till sjukhusens högt specialiserade vård. Fram till nu har många av dessa team försökt ta ett samlat ansvar för att ge patienterna den vård och de mediciner de behöver för att kunna fungera ute i samhället. Detta innebär att man, förutom mediciner för grundsjukdomen, också förskrivit mediciner för de sam- eller följdsjukdomar som patienterna har. Självfallet då i nära samråd med specialistläkare inom dessa områden. Förenklat skulle man kunna påstå att de särskilda teamen sedan många år försökt införa den integrerade syn på patienten, som politikerna nu påstår ska bli en ledstjärna för Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Men nu är det slut på detta samlade omhändertagande. I entréer och väntrum till flera av de kliniker som de särskilda vårdteamen råkar sortera under, strålar budskapet ut till patienterna från stora tv-skärmar, att nu förskrivs endast mediciner för sjukdomstillstånd som faller inom klinikens kompetensområde och budget. För övriga mediciner får patienterna vända sig till annan vårdgivare. Effekterna av detta tillkännagivande är två: För det första leder begränsningarna till att alla svårt sjuka inte kommer att få bästa behandling och medicin för sin grundsjukdom. I klinikbudgeten ska mediciner konkurrera med allt annat; löner, utrustning, hyror o s v. För det andra kommer det samlade omhändertagandet gå förlorat. Vart ska den kroniskt sjuke patienten vända sig när han/hon inte längre får hjälp med de mediciner och behandlingar som behövs för följdsjukdomarna? Är det till de privata allmänläkarmottagningar som inrättats enligt LOV (Lag Om Vårdval) runt om i länet och för vilka patienten egentligen är en prislapp? Där en vaxpropp i örat är lika mycket värd som ett besök av en kroniskt hjärtsjuk med svår diabetes. Nej, dessa mottagningar är knappast intresserade. Kronisk sjuka patienter är svåra att behandla, särskilt om man som allmänläkare ombedes att ta sig an följdsjukdomar till en grundsjukdom, som fortfarande behandlas av specialistläkare. Dessa patienter tar dessutom lång tid, är ofta krävande, kommer regelbundet tillbaka och belastar därför den egna budgeten mer. För dessa vårdinrättningar är det mycket bättre att satsa på de sällan sjuka. Vad spar landstinget för pengar genom att skicka runt kroniskt sjuka i vårdsystemet? Ingenting hävdar vi. Varje omotiverat besök som kroniskt sjuka gör hos vårdgivare med vårdavtal, får landstinget betala för. Detsamma gäller självfallet alla mindre relevanta recept och remisser till specialundersökningar som osäkra läkare utfärdar för säkerhets skull. Det är svårt nog att förena kroniskt sjukdomstillstånd med en någorlunda normal livsföring. Ska man dessutom tvingas springa runt till olika vårdgivare och sitta i köer för att få de mediciner specialisterna inte längre kan skriva ut, kommer detta att påverka många patienters möjligheter att kunna arbeta, vilket då också ger onödiga kostnader för sjukskrivningar, pensioner etc - samt minskade skatteintäkter för landstinget! Det är inte bara vi kroniskt sjuka som protesterar mot konsekvenserna av den nya ordningen, utan det är också många av de högt specialiserade läkarna, stödda av övrig vårdpersonal, som finner det omoraliskt att inte kunna ge sina patienter ett så helt omhändertagande som möjligt. Utvecklingen bådar inte gott för landstingets framtida vård av svårt kroniskt sjuka. Detsamma gäller tilltron till de intentioner med vilka tillkomsten av Nya Karolinska Universitetssjukhuset motiverats. Lars Ettarp Ordförande Psoriasisföreningen i Stockholms län Bengt Adamsson Ordförande Hjärt- och Lungsjukas förening Stockholms län Lars-Åke Lemon Ordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund Stockholms län Gun Lingberth 2:e vice ordförande Reumatikerdistriktet i Stockholms län Inge-Britt Lundin Ordförande Storstockholms Diabetesförening Birgitta Rehnby Ordförande Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Ami Rohnitz Ordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Stockholms Läns Distrikt Lars Åstrand Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Stockholms län Läs mer på sidan 7 5

6 Rapport från Ordförandestämman Läkemedel På ordförandestämman väcktes frågor om läkemedel och läkemedelsförskrivning, som skapade stor oro. Det handlade om bristande försäkringar, Månadens vara som inte skulle få bytas ut och överföring av kostnadsansvar för läkemedel till förskrivarna i länet. HSO har efter mötet arbetat med att ta fram mer informa tion och fakta om de olika frågorna och även tillskrivit Handi kappförbunden. Det har då framkommit att en del av de uppgifter som lämnades på mötet behöver kompletteras. En positiv förändring har också skett sedan mötet. Läkemedelsförsäkringen Det stämmer att en del mindre läkemedelsföretag som direktimporterar läkemedel saknar den frivilliga läkemedelsförsäkringen. Handikappförbunden är bekanta med frågan och har skrivit till socialminister Göran Hägglund och påtalat risker som detta kan medföra. Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV har kontaktat socialministern i samma ärende, vilket visar att problemet är uppmärksammat på riksnivå dit det också hör. På vår stämma kom informationen om avsaknad av försäkring som en överraskning att problemet fanns vilket tyder på att förbunden kanske inte är medvetna om det eller att de inte har spritt informationen vidare till sina länsföreningar. HSO i Östergötland har nyligen påtalat problemet för landstinget där och man avvaktar svar från dem. HSO i Stockholms län påtalade bristerna i försäkringsskyddet till HSN förvaltningen vid möte i samverkansrådet i mars. Stockholms läns landsting har beslutat om ändringar i Kloka listan som innebär att samtliga rekommenderade läkemedel nu omfattas av Läkemedelsförsäkringen. Månadens/Periodens vara utbytbar eller inte? Beträffande månadens vara som beslutas av TLV förekom på stämman uppgift om att den i ett förslag till ändring av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter om prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte av läkemedel mm inte skulle vara utbytbar utan att alla skulle få samma medel. På samma grund som för alla läkemedel gäller dock att förskrivet läkemedel inte får bytas ut om medicinska skäl föreligger. Skälen kan vara att man är allergisk mot en substans eller att man inte kan svälja en tablett. Det krävs då att läkaren på receptet har kryssat i att förskrivet läkemedel av medicinska skäl inte får bytas ut. Tidigare kunde man som patient i vissa fall få byta ut det billigaste läkemedlet mot något annat utbytbart medel och behövde då bara betala mellanskillnaden mellan det billigaste och det man själv valt. Den möjligheten togs bort förra året i juli Information om periodens vara som det heter finns på TLV:s hemsida Periodens varor är de varor apoteken erbjuder sina kunder när de byter ut läkemedel. Periodens varor gäller för närvarande en månad i taget. Det företag som står bakom den produkt som är billigast ska tillhandahålla den till alla Sveriges apotek. Läkemedel som lämnas ut mot recept ska bytas ut mot det billigaste, likvärdiga läkemedlet inom läkemedelsförmånen (högkostnadsskyddet). I förslaget till ändrade riktlinjer, enligt ovan, ingår att periodens vara ska gälla under fyra månader istället för som idag en, vilket ger läkemedelsföretagen bättre förutsättningar att planera produktionen. Ändringen är tänkt att träda i kraft från augusti Läkemedelsverket beslutar vilka läkemedel som är utbyt bara. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar vilka läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen dvs. högkostnadsskyddet och fastställer priset på enskilda läkemedel. Kostnadsansvar Slutligen till frågan om kostnadsansvaret för öppenvårdsläkemedel som nu flyttas ut på akutsjukhusen. Där har HSO bett att få en föredragning till nästa möte i samverkansrådet vid HSN förvaltningen. Avtalen med akutsjukhusen gällande kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel togs i HSN och finns att läsa på Det är inte hela ansvaret för läkemedelskostnaderna som läggs ut och inte för alla läkemedel heller. 2. Samverkan Rapport från samverkansrådet HSNf Framtida hälso- och sjukvård i länet På marsmötet i samverkansrådet rapporterades från HSN förvaltningens arbete med framtidens hälso- och sjukvård. Förvaltningen har ett uppdrag att analysera och konkretisera den framtida hälso- och sjukvården i länet utifrån behov och resurser. Analys och förslag ska särskilt sätta fokus på förändringar i utbudet av hälso- och sjukvård fram till 2015, som en följd av Nya Karolinska Universitetssjukhuset, NKS och av den stora befolkningsökningen i länet. Kartläggningar och analyser av behov har genomförts och det var i det sammanhanget som föreningarnas syn på vården efterfrågades före jul förra året. Under våren ska man arbeta fram förslag och scenarier på hur man skapar en bra hälso- och sjukvård med beaktande av kvalitet, tillgänglighet mm och där medborgarens och patientens perspektiv finns med. Man har börjat tänka i banor av Patientgruppsrelaterade processer där man istället för att tala om allmän medicin, allmän kirurgi, ortopedi osv. talar om processer för cancersjukdomar, inflammatoriska reumatiska sjukdomar, depressionssjukdomar m fl. Slut - rapport från arbetet ska presenteras i december >>> 6

7 Till alla verksamhetschefer Karolinska Universitetssjukhuset Förtydligande angående förskrivning av läkemedel i öppenvård och kostnadsansvaret När kostnadsansvaret för läkemedel i öppenvård infördes 2010 utfärdades regler som är gemensamma för hela SLL, och som överenskommits mellan sjukhusen, primärvården och HSNf. Reglerna finns att läsa på www. uppdragsguiden.sll.se När läkemedelsbudgetarna för öppenvårdsläkemedel fastställdes utgick beställaren från tidigare förskrivningsmönster. Det betyder att de mottagningar som tidigare skrivit ut alla/flera mediciner till kroniskt sjuka patienter med olika specialistkontakter också har täckning i sin budget för denna förskrivning. Det är således inte meningen att patienten ska drabbas genom att behöva uppsöka olika mottagningar enbart för att få recept utskrivna om detta har skötts på en och samma mottagning tidigare Ann-Britt Bolin Chefl äkare Foto Anna Rut Höglund >>> Ändrat regelverk för remisser i vården Från den 2 april 2010 gäller delvis nya regler för remisshanteringen i Stockholms läns landsting. De reglerar bland annat tider för hur och när remisser ska hanteras av vårdgivare och hur patienten ska hållas informerad. Ett syfte är att stärka patientsäkerheten och en förbättring är att patienten inom en fastställd tidsram ska få en bekräftelse på att en remiss kommit fram. Ärendet i sin helhet beslutades av HSN vid möte En broschyr om vad som gäller är under utarbetande. SL Kameror på bussarna SLs styrelse har i januari tagit ett förnyat genomförandebeslut avseende trygghetsprojektet. Beslutet innebär bland annat att de befintliga inspelningsutrustningarna i bussarna som enbart fungerar till ca 50 % kommer att ersättas. Två alternativ ska undersökas, antingen får entreprenörerna handla upp inspelningsutrustning, eller att SL gör det och överlåter den till entreprenörerna. Avgörande är vilket alternativ som går snabbast. Det finns ingen exakt tidplan och fram till dess förstärks trafiken med väktare. Ledsagning Ledsagning vid Pendeltågstationer med bytespunkter har börjat gälla fr o m den 2 februari. HSO har tillsammans med SRF och DHR medverkat i utbildningen av ledsagarna under två dagar i februari. Ledsagningen skall fungera vid Västerhaninge, Älvsjö, Flemingsberg, Stockholms central, Märsta, Upplands-Väsby, Stockholms Södra, Årstaberg, Spånga, Sollentuna, Sundbyberg. 7

8 Pelle Kölhed, i dag 66 år och i full fart som entusiastisk organisatör inom handikappvården. Som sexåring fick han polio virussjukdomen som slår mot nervsystemet och bl a hindrar viktig signalering så att musklerna kan fungera normalt. Allmänt kallad barnförlamning. Handelsresande i postpolio Pelle kom att gå i internatskola Norrbackainstitutets skolhem. Där trivdes han och fick äldre kompisar och polare som blev de fina förebilder som speciellt barn med nedsatta kroppsfunktione behöver. Det är omskrivet och dokumenterat att många blivit mobbade på internat och saknat sina föräldrar, men Pelle mådde bra där. Vi idrottade och lekte som alla andra ungdomar, fast på våra egna villkor med nedsatta funktioner, berättar han. FAKTA Postpolio innebär ofta svaghet, allmän trötthet, diffus muskeloch ledvärk och andningsproblem. Liksom för KOL-sjuka behövs ofta andningshjälp. Efter genomgången polio kan det dröja år innan de svåra symtomen drabbar som en förstärkt rest av den gamla virussjukdomen barnförlamning i dag utrotad i stora delar av världen med vaccination. Men med oroande rester som postpolion. På den tiden fick man vända sig till Röda Korset för att få hjälpmedel. Det var t ex kryckor, bandage, korsett eller rullstol. Mycket fick föräldrarna betala och kommunen bidrog med en del, för det var först under 1960-talet som vårt svenska hjälpmedelsystem kom igång. Problemet med polio är främst förlamningen. Med tiden återfår man ofta gradvis muskelfunktion när nerverna åter växer till, förgrenar sig och tar nya muskelkontakter. Men på senare år har man upptäckt en sjukdomsbild hos personer som hämtat sig från polioangreppet och efter år på nytt drabbas av polioliknande försämringar med ökande trötthet, smärtor och muskelsvaghet. Men även ledbesvär. Pelle växte upp med sin polio och klarade sig länge bra med sina kryckkäppar. Han jobbade inom industrien, var inköpschef för ett stort elektronikföretag och behövde inte handikapphjälp. Men han hamnade ändå i rullstol 1977, måste byta jobb och blev då verkstadschef på företaget Kameradoktorn där han arbetade några år tills handikappintresset helt tog över. I den vevan tog han kontakt med Riksförbundet Trafik och Polioskadade RTP. Ville veta mer om sjukdomen. Därför började han 1983 intressera sig för det som då kallades sena effekter av polio som han själv drabbats av. Dessutom var det också mängder av gamla polioskadade som nu vände sig till vårdcentraler och ville veta varför de fått nya polioliknande symtom. Beskedet som de flesta då fick var att de var utarbetade och behövde vila. Men så fort de återgick i aktivitet var de tillbaka i ekorrhjulet efter någon vecka. Något besked om orsakerna fick de inte då. Postpolio USA-begrepp Men i USA hade man kommit längre och där organiserades 1983 en stor poliokonferens med specialister och folk som hade haft polio. Genom RTP fick jag fara iväg dit och lyssna och lära och träffade också folk i stödgrupper för det som man där kallade postpolio, berättar Pelle, och när jag kom hem samlade vi ihop till en stor konferens på Djurö som förklarade vad postpolioproblemet bestod i. Framförallt spik ade man fast vilka symtom som hörde dit. Men man viss te inte orsaken till dessa. Det fanns dock teorier om att det var ett för tidigt åldrande, och att det som händer då är att alla människor från 25 år och upp till 50-års åldern förlorar nerver som stimulerar muskelverksamheten. Man tappar procent och blir klenare, vilket givetvis också gäller polioskadade. Men varför var just de så mycket klenare än andra och t ex fick diffusa smärtor i musklerna med en allmän värk som var svår att ta på och visa var den satt. En muskelvärk som man än i dag inte kan förklara. Krafthushållning viktig Normalt låter man sådana personer träna musklerna. Men i det här fallet var det helt fel eftersom man riskerade överträna och överanvända redan svag muskulatur. 8

9 Vid den tiden var det egentligen bara sjukgymnaster som begrep detta och kunde göra träningsprogram för postpoliopatienter. De måste läras att hushålla med sina krafter, hitta strategier att klara vardagslivet utan att anstränga sig så mycket, använda hjälpmedel och anpassa bostaden för att spara på krafterna. Det var viktigt få dem att förstå att de var alltför fysiskt aktiva för vad de egentligen orkade. Precis som idrottsmän som kan ta ut sig så fullständigt inom långdistansidrotter att de faller omkull efter målgången och är helt slut när musklerna värker av mjölksyra i överskott. Det händer många postpoliodrabbade under vanlig vardagsansträngning En stor mässa med seminarier och hjälpmedel för handikappade hålls 2-3 juni på Kistamässan. Nya Hjultorget heter den för det handlar också om bilanpassning och bostadsanpassning. Läs mer på Smärtsam testmetod. I dag tror vi att det finns avsevärt fler än de tusen vi gissade på under mitten av 80-talet. Många med polio hade bara lätta symtom, som det ofta är med virussjukdomar, och fick aldrig riktig diagnos eller sökte aldrig läkare. Men även de kan få postpolio menar Pelle Kölhed. Det går att testa, men tyvärr är det så smärtsamt att många drar sig om symtomen är ringa. Man mäter elektriska aktiviteten i musklerna genom att djupt sticka in en nålelektrod i musk eln EMG elektromyografi som specialister, fysiologer kan utföra. Startar sin rundresa Pelle insåg nu att det var detta som drabbat honom och brann för att föra ut budskapet om postpolion till vår svenska sjukvård. Hittills hade han varit tjänstledig från sitt ordinarie jobb men slutade nu och projektanställdes av RTP att börja som handelsresande i postpolio, som han själv kallade det. Han drog igång sin informationsverksamhet och reste ensam runt i landet och besökte kliniker, brukarorganisationer, kommuner, hemtjänst. Hade med sig referenser, artiklar och rapporter av kända forskare i USA. Och, och inte minst, kunde berätta hur han själv drabbats. Två läkare på Karolinskas neurolog, Jörgen och Christian Borg, anammade detta och började även forska på postpolio. Det gick bra och var en rolig tid, säger Pelle, och det var ett pionjärarbete av en lekman som var drabbad men också påläst. Stegvis gav det resultat men det tog ändå år innan begreppet postpolio blev etablerat. Först i mitten av 90- talet kunde t ex de drabbade allmänt börja få andningshjälpmedel via landstingen. Pelle berättar att när han började prata om sådan apparatur vägde maskinerna 15 till 20 kilo medan den maskin han har i dag på sin rullstol bara väger 4,5 kilo och är helt tyst. En post på toppen Pelle Kölhed är i dag ordförande i Personskadeförbundet RTP och menar att samhället kräver mycket av handikapporganisationerna som att vi ska samverka och även vara specialister. Men statliga och kommunala bidrag räcker knappt för att driva organisationen. Att handikapprörelsen ändå Hjälpmedel Bilanpassning Bostadsanpassning 2-3 juni 2010 Kistamässan Stockholm Mässan av brukare för brukare 2-3 juni 2010 Kistamässan Stockholm fortlever beror på de projekt vi driver och som det blir allt svårare att få medel till. Statsbidragen är oförändrade, så i praktiken minskar de. Men jag är mest stolt över är att jag fått göra postpoliofrågan mer allmänt känd inom sjukvården så att man vet vad det handlar om och att de drabbade kan få bättre behandling än tidigare. För nu finns det specialister som kan hjälpa dem som behöver. Text och bild Kjell Lindqvist 9

10 Jympa och styrketräning kan öka livskvaliteten avsevärt för personer med kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt håller på att bli en av de stora medicinska utmaningarna under de kommande decennierna i synnerhet för äldre patienter. Vid sidan av bättre diagnostik och läkemedelsbehandling måste effektiv behandling också innehålla fysisk träning. Vikten av detta blir mer och mer uppenbar i takt med att många nya stora undersökningar publiceras som visar hur mycket bättre liv tränande patienter kan uppnå. I oktober förra året, publicerades resultaten av en välgjord tysk undersökning som gick ut på att mäta livskvaliteten hos äldre med kronisk hjärtsvikt. Dessutom skulle man bedöma hur effektivt ett visst träningsprogram var och även värdera varje förändring som konstaterades under sex månaders uppföljning. 116 patienter studerades indelade i två grupper: En med äldre över 70 år. Och en med patienter som var under 70 år. Samtliga deltog i ett fyra veckor långt träningsprogram. Det visade sig vara tydliga skillnader mellan sjukdomstillståndet och livskvaliteten hos de yngre och de äldre patienterna, både under träningsperioden om fyra veckor och under den längre sex månaders uppföljningstiden. Alla förbättrades men de äldre patienterna återgick efter sex månader till sämre livskvalitet jämför med dem i den yngre gruppen. Forskarna sammanfattar resultatet att äldre hjärtpatienter också har nytta av fysisk träning och kan avsevärt förbättra både sjukdomstillståndet och livskvaliteten. Men för att den förbättrade livskvaliteten ska bestå krävs fortsatt utbildning och praktisk stödverksamhet om hjärtsvikt. ( A longitudinal study of quality of life in patients with chronic heart failure... Eckart Miche et al, Europ. J. Cardiovasc.Nursing, Oct 2009) Även bättre sex I en annan tidigare undersökning fokuserade forskarna på den minskning av sexuell kapacitet som ofta följer med kronisk hjärtsvikt och därför försämrar livskvaliteten. Försöksdeltagarna var 59 män med kronisk men stabil hjärtsvikt och utan symtom på prostatasjukdom. De 59 patienterna indelades slumpmässigt i två grupper. Den ena gruppen om 30 deltagare fick under övervakning träna tre gånger i veckan på testcyklar med intensiteten 60 procent av deras toppkapacitet (räknat på syreupptagningen). Varje träningspass omfattade 60 minuter och försöket pågick i åtta veckor. Den andra försöksgruppen (29 män) tränades inte alls utan utgjorde kontrollgrupp. Under försöksperioden ändrades heller inte den normala hjärtsviktsmedicineringen för någon deltagare. I början av studien och efter åtta veckor fick varje deltagare genomgå funktionstest och även fylla i ett formulär om sin sexuella aktivitet. Resultatet efter åtta veckor var oförändrat hos den icke tränande kontrollgruppen. Men i träningsgruppen ökade syreupptaget i genomsnitt hela 18 procent! Blodflödet fördubblades, och även deras egen rapporterade livskvalitet steg märkbart. Träningsgruppen förbättrade signifikant mätvärdena inom de tre studerade livskvalitetsområdena: 1. Relationen till sin partner 2. Kvaliteten på erektionen och 3. Det personliga välbefinnandet. Forskarnas slutsats är att vid stabil kronisk hjärtsvikt kan träning på ergometercykel klart förbättra blodcirkulationen och därmed även främja den sexuella kapaciteten, mycket på grund av benmuskulaturens stärkande av cykelträningen. Kjell Lindqvist (Medicinsk skribent) (Effects of short-term moderate exercise training on sexual funct ion... Belardinelli et al, Int.Jour. Cardilogy 11 may 2005.) Även medelålders och äldre kan öka sin hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar genom att regelbundet träna. Jympa i kombination med styrketräning ger bästa resultat et. Promenader och cykling ökar också motståndskraften mot krämporna. Verksamheten bör starta med hjälp av erfarna tränare om man har en sjukdomsdiagnos. 10

11 Hälften av svenskarna över 60 år har hälsofarlig bukfetma. Mai-Lis Hellénius ger i sin bok vettiga tips till dem som vill leva hälsosammare eller som ska hjälpa andra att göra det. Mai-Lis Hellénius, som skrivit boken Hälsosam livsstil, var en av de första i världen som skrev ut fysisk aktivitet på recept, redan Hon disputerade i preventiv kardiologi vid Karolinska Institutet 1995 och utnämndes för tre år sedan till professor i allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention. Hon är även överläkare vid landets första livsstilsmottagning vid Karolinska sjukhuset. Nu gör hon i boken Hälsosam livsstil en populärvetenskaplig genomgång av de forskningsrön som stödjer den så kallade medelhavsdieten. Halva boken är en genomgång av fakta, halva är recept på mat. Det är lättsamt, och en bok som är kul att läsa själv och bra att rekommendera för kunder och patienter. Många svenska och internationella rapporter visar att övervikt och fetma ökar hos både barn och vuxna. Dessutom ökar midjemåttet förhållandevis mer än vikten och vi håller med andra ord på att ändra kroppsform. Bristen på rörelse är så viktig i uppkomsten av det metabola syndromet att Mai-Lis Hellénius ibland kallar det för inaktivitetssyndromet. Hennes egen forskning har visat att fysisk aktivitet är den mest framgångsrika och biverkningsfria behandlingen av syndromet som dessutom har många andra hälsoeffekter. Allra bäst blir effekten förstås när försökspersonerna kombinerar mera rörelse med bättre mat. Intresset för mat och hälsa har ökat enormt under de senaste åren och olika dieter som lovar snabb viktnedgång lanseras. Att banta verkar ha blivit liktydigt med att ha en bra livsstil. Men Mai-Lis Hellénius menar att det kan vara tvärtom. Alla motstridiga budskap gör oss förvirrade och uppgivna. Idag är det vetenskapligt belagt att den traditionella medelhavsmaten kan förebygga hjärt-kärlsjukdom och i Italien är hjärtinfarkt hälften så vanlig som i Sverige. Vad är det då som gör den så nyttig? Det är i korthet olivoljan, mycket frukt och grönt, fisk och skaldjur, mer ljust än rött kött, pasta och ris samt en liten mängd rött vin. Till forskarnas glädje har svenskarnas kolesterolnivåer börjat sjunka vilket har lett till att allt färre har drabbats av hjärtinfarkt. Men den positiva trenden riskerar att vända. Det som oroar är att vikten och bukfetman fortsätter att öka och att vi äter mer animaliska fetter i form av kött och fläsk och mejeriprodukter. Den största nackdelen med den här typen av böcker är att råden glöms bort och boken blir stående i bokhyllan. I det här fallet är det extra beklagligt eftersom Mai-Lis Hellénius bok visar att det varken behöver vara svårt eller Titel: Hälsosam livsstil Författare: Mai-Lis Hellénius Förlag: ICA Bokförlag, krångligt att ändra sina vanor och att små förändringar kan betyda mycket. I boken varvas vetenskapliga fakta med konkreta råd, vilket är en hjälp oavsett om man själv behöver råden eller om man i sitt arbete ska rådge andra. Man får veta hur man kan vara fettsmart, varför olivolja är nyttigt och vin bra för hjärtat. Hon tycker att man hellre ska tänka livsstil än vikt, men att man ska ge akt på det viktiga midjemåttet. För ett bra resultat är de tre viktigaste hjälpredorna stegräknare, måttband och tallriksmodellen. Men det viktigaste rådet är att låta förändringarna ta tid. Som läkare har hon blivit mer optimistisk med åren genom att hon har sett många män och kvinnor som lyckats bryta dåliga vanor. Boken kan vara ett inspirerande komplement för det ökande antalet svenskar som blir ordinerade motion på recept eller vill ha råd om hur man kan leva hälsosammare. Birgitta Gerne Denna recension har tidigare publicerats i Läkemedelsvärlden. 11

12 Rapport från skånskt ICD-seminarium i Lund. Rapport från Skånskt ICD- seminarium för patienter och anhöriga i Lund 20 mars I samarbete med Hjärt- och Lungsjukas Länsförening, Medtronic och Pacemakersektionen vid Lunds Universitetssjukhus hölls ett ICD seminarium i lasarettets aula. Hälften patienter - hälften anhöriga Cirka 180 personer kom och vid en handuppräckning visade det sig att ungefär hälften av publiken var ICD-bärare och de övriga var mest anhöriga. Först presenterades en enkät gjord 2009 vänd till ICD-patienter med frågor om de var nöjda med den information i samband med med ICD-implantationen de genomgått. De flesta vara mycket positiva till den givna informationen. Barbara Jabur Juul-Möller gjorde presentationen och sammanfattade det hela med att det fungerar bra men att man ändra eller förbättra vissa rutiner i informationsarbetet. Vi kanske kan få tillgång till svaren på alla frågorna och senare visa dem på arytmia.se Carl Johan Höijer om de psykologiska och etiska problemen Hur beskriver man för en arytmipatient om den något märkliga behandlingen med att få en implanterbar defibrillator (ICD)? En ICD avger ju ofta en mycket smärtsam, men livräddande chock vid hjärtrusning i kamrarna. Överläkare Carl Johan Höijer, som nästan dagligen har kontakt med ICD-patienter eller utför ICD-inläggningar, har bland annat specialiserat sig på de psykologiska och de etiska problem, som kan uppstå när ett beslut skall fattas tillsammans med patienten om ev. ICD-inläggning. Ibland kan felaktiga chocker ges, några patienter kanske har svårt att stå ut med den svåra smärtan en chock kan ge (gäller ej alla patienter), operationskomplikationer kan uppstå mm. Det är inte heller alla som får någon chock behandling och ICD:n kan tyckas onödig. Unik kunskap grund för mer nyanserat ställningstagande Carl Johan påpekade att när det gäller mediciner kan patienten ta dem eller inte. Varje patient har rätt att sköta eller missköta sin behandling. Har man fått en ICD inopererad kan man inte påverka förloppet alls. ICD-och pacemakersköterska Barbara Jabur Juul-Möller, Skånes Universitets sjukhus i Lund Jan Linné, ordförande i Skånes Länsförening Allt sker automatiskt utan patientens kontroll. Samtidigt är chockbehandlingen livsviktig vid kammarflimmer. Trots en ganska klar och öppen attityd när det gäller fördelar och nackdelar väljer de flesta patienter att få en ICD om de blir erbjudna detta. I Lund står ofta flera läkare bakom ett beslut om ICDinläggning framför allt vid gränsfall. Carl-Johans kunskaper och forskning inom detta område är ganska unik om etik och ICD-terapi och ligger redan till grund till ett något mer nyanserat ställningstagande till ICD-behandling. Vi har bett honom skriva några rader om detta på artmia.se. Vi passade på att fråga ICD-bärarna om de hade några fysiska problem att ha en ICD-dosa vid axeln. ICD-dosan är ju större än en pacemaker. Endast 5-6 patienter räckte upp handen och kanske kan man hjälpa några med en reoperation som har svåra besvär som ihållande skavningskänsla mm. Tyvärr så flyttar sig ICD-dosan lite efter en tid. Christina Walldin ställer frågan: finns behov av ICD-grupper? Andra ämnen som behandlades var behovet av ICD-grupper och studiecirklar. Britt Bergh och Christina Walldin, Hjärtoch Lungsjukas länsförening i Stockholm berättade om ett pågående projekt som syftar till att ta fram ett ICD-studiecirkelmaterial för ICD-bärare och anhöriga. En viktig fråga att återkomma till. Jens Knutsson om kognitiv beteendeterapi KBT Psykologen Jens Knutsson höll ett mycket intressant före drag om kognitiv beteendeterapi (KBT) tillsammans med ICD-patienter. Några patienter har ångest och kanske mycket oro inför en ev. chock. Det är ett studieprojekt som just har börjat och det skall bli intressant att Ann-Charlotte Rydstern, ICD-bärare och Thomas Fåhreaus. se vart de leder. Jens påpekade också att en del patienter får en postoperativ oro och ibland depression några veckormånader efter implantationen. Det är viktigt att detta kommer fram, att man kan tala om det och prognosen verkar vara god. Behandling med lättare antidepressiva lär ha god effekt. >>> 12

13 Pressmeddelande KOL och hjärtsvikt - en vanlig sjukdomskombination - tiotusentals odiagnostiserade i Stockholms län Landstingspolitiker, representanter från vården och patient er samlades tidigare i månaden till ett rundabordssamtal i Landstingshuset. Dagens ämne var de stora brister som finns i vården av hjärtsvikts- och KOL-patienter i Stockholms Läns Landsting samt möjligheter till förbättring. Initiativtagare var Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Stockholm. KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, och hjärtsvikt är två sjukdomar som ökar med en åldrande befolkning. De drabbar ofta samma patienter, men brister i diagnostiken medför att en patient som söker vård för symtom på både KOL och hjärtsvikt ibland bara får en av diagnoserna och ibland ingen diagnos alls. Ingen vet idag hur stort mörkertalet är, men enbart för KOL räknar man med att det finns drygt stockholmare som inte har fått rätt diagnos och den behandling de behöver. Hjärt- och Lungsjukas Länsförening driver kraven på obligatorisk spirometriundersökning av rökare över 45 år och att primärvården ska följa de riktlinjer för diagnos av hjärtsvikt som redan finns idag. Kvalitetsregister diskuterades på mötet som ett utmärkt sätt att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt och KOL. Men även om kvalitetsregister lönar sig i längden är det ett tidskrävande arbete. I slutändan handlar det om att ge resurser till primärvården: - Det är valår i år, och det är nu dags för politikerna att tänka på kvalitet i stället för pengar, konstaterade deltagaren Björn Eriksson, läkare från Gustavsbergs vårdcentral. Målsättningen med mötet var att följa upp det seminarium som hölls för ett år sedan på samma tema. Redan då enades deltagarna om vikten av korrekt diagnostik och behandling samt möjligheten att använda kvalitetsregister för att kunna utvärdera och förbättra vården. Det fanns en stor enighet kring att kvalitetsarbete måste främjas via regelboken. och tror att vi har hjälpt till att sätta ljus på - Det har nu gått ett år sedan vårt förra möte och tyvärr är det fortfarande alldeles för många som är odiagnostiserade. Men vi kan se att det finns hopp om förbättring. Både kunskap och engagemang i ämnet har ökat hos politiker och vården. Vi hoppas frågan med vårt arbete Bengt Adamsson, ordförande i Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Stockholms län För mer information eller frågor, vänligen kontakta Anita Grandien, Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Stockholms län tel eller Rundabordssamtalet genomfördes med stöd av AstraZeneca FAKTA hjärtsvikt och KOL Drygt en procent av Sveriges 50-åringar lider av hjärtsvikt. I åldersgruppen 70 år och äldre är det tio procent som har insjuknat i hjärtsvikt. Upp till svenskar beräknas lida av KOL, men det är bara 20 procent av dem som har fått sin diagnos. Data visar att åtta procent av alla svenskar som är 50 år eller äldre lider av KOL, och år 2020 förväntas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL och hjärtsvikt har liknande symtom såsom andfåddhet, hosta och trötthet. För att fastställa någon av dessa diagnoser krävs spirometri (lungfunktionsundersökning) respektive någon form av hjärtutredning som t.ex. ekokardiografi (ultraljudsundersökning av hjärtat) >>> Arytmi-Alliansen presenterade sig Thomas Fåhraeus, ordförande i Arytmi-Alliansen fick också presentera sig och sin verksamhet. Vår målsättning är ju inte bara att lära ut vad arytmi är för något, utan även vara till stöd för arytmipatienter inklusive de som fått t ex ICD eller pacemaker. Vi vill också verka som ett nyhetsorgan och på ett enkelt sätt rapportera nyheter inom arytmivården. Vi skall också försöka hjälpa till att bilda arytmigrupper och hjälpa till med sammankomster, som flera patienter efterlyser. Vi har saknat frivilliga att hjälpa till och vi har en skral kassa, men det kommer att bli bättre. Sammanfattningsvis hade Barbara och Maria Hesselstrand tillsammans med Länsföreningen för hjärt-lungsjuka skapat ett intressant och välplanerat program. Det hör inte till vardagen att vi kan ha patientseminarier, men vi hoppas kunna ha flera nu i framtiden. Tack vare generös hjälp från Medtronic och Hjärt- och Lungsjukas Länsförening kunde ett ICD symposium nu hållas och vi hoppas snart kunna hålla ett pacemakerseminarium. Hämtat från : arytmia.se 13

14 Alla hjärtans dag i Stockholms Län På flera platser i Stockholms län anordnades aktiviteter i samband med Alla hjärtans dag. Konceptet var även detta år att sprida information om Hjärt-och lungsjukas lokalföreningar och deras verksamhet. En viktig del i detta är att ge information om hjärt-lungrädding och om hjärtstarter i köpcentra. Länsföreningen har sedan starten 2004 medverkat i SALSA- projektet som numera har övergått till Stockholms Hjärt-lungräddningsförening. Samarbetet fortsätter och syftet är att lokalföreningarna i Stockholms län ska engagera sig för att ge ökad kunskap om hjärtstarten bland allmänheten. Ett led i denna uppgift som flera lokalföreningar har åtagit sig är att göra stickkontroller om hjärtstarter hos affärsidkarna i köpcentra. Vid den första kontrollen som genomfördes 2009 visade det sig att allt för många inte hade en aning om vare sig var hjärtstartern finns eller hur man ska gå tillväga vid ett hjärtstopp. Länsföreningen har därför i samarbete med Stockholms Hjärt-lungräddningsförening varit pådrivande för att hitta former för hur kunskapen och medvetenheten ska öka om hjärtstarter i köpcentra. Utöver stickkontrollen är att ha återkommande aktiviteter i samband med Alla hjärtans dag som glädjande nog flera lokalföreningar har hörsammat. Solna-Sundbybergs lokalförening som varit med sedan starten och varit flitiga att ge information i Solna Centrum, genomförde informationsaktivitet även detta år. Barbro Furugren, sekreterare i Solna-Sunbybergs lokalförening kommenterar händelsen så här: Vi hann med att mäta blodtrycket på 42 personer första dagen och 44 personer dag två. För övrigt visade vi hjärtlungräddning och hur en hjärtstartare fungerar. Vi berättade också att det finns två hjärtstartare i Solna Centrum och hur man ska larma om någon får ett hjärtstopp. Huddinge lokalförening genomförde lyckade arrangemang i samarbete med Carema Care vårdcentral i Skogås. Under en dag erbjöds allmänheten att komma till vårdcentralen för att ta blodtryck, blodsocker, kolesterol och spirometri. Utöver provtagningen bjöds allmänheten in till en föreläsning om förmaksflimmer med professor Mårten Rosenqvist. En föreläsning på samma Mårten Rosenqvist i Skogås. Foto Bruno Nilsson. tema till allmänheten dvs förmaksflimmer besöktes av ca åttiotal personer i Vällingby. Dr Fariborz Tabrizi från Stockholms Heart Center fångade publikens intresse. Stockholms lokalförening hade samtidigt demonstration och information om hjärtstarter utanför Hemköp i Vällingby. Botkyrka Salems lokalförening var en av arrangör er na i Dr Fariborz Tabrizi i Vällingby. Foto Ann Ask. Tumba centrum under lördagen 13 februari och söndagen 14 februari. Här gavs demonstration om hur hjärtstarter fungerar i samarbete med Stockholms hjärt-lungräddningsförening och Räddningstjänst, som numera har flera brandbilar utrustade med hjärtstarter. Lokalföreningen hade en tipspromenad om hjärtlungrädding och använde högtalare för att locka till sig deltagare. Informationsaktivitet i Solna Centrum. Kö för provatagning på vårdcentralen i Skogås. Foto Bruno Nilsson. Lidingö Lokalförening hade aktiviteter under tre dagar med föreläsningar och möjlighet till blodtryckstagning i samarbete med Lidingö primärvårdsrehab. Räddningstjänst var där och demonstrerade hjärtstarter på docka och möjlighet att prova på hjärtlungräddning gavs. Föreläsningarna hölls på teman om förmaksflimmer, att leva med KOL, organ-och vävnadsdonation, samt om hjärtkärlmediciner. Hjärt-och Lungsjukas länsförening tackar alla som medverkat och på detta sätt kanske har bidragit till ökad kunskap om hjärt-kärlsjukdom samt om hur hjärstartern används vid tillfället då någon behöver det. Anita Grandien 14

15 Stockholm blir utan närhet till hjärttransplantationer Så har vi då fått beskedet som vi fasade över att det är i södra Sverige som hjärttransplantationerna ska göras. Beslutet att förlägga transplantationssjukhus till södra Sverige innebär att Mälardalen som omfattar ca 40 % av befolkningen blir utan transplantationskompetens eftersom Karolinska Universitetssjukhuset 1 juli blir av med rättigheterna att transplantera hjärtan. Dessutom bor drygt 20 % av Sveriges befolkning enbart i Stockholmsområdet. För boende norrut blir avstånden ännu längre, vilket är ca hälften av Sveriges yta. Vi har tidigare tagit upp frågan inom Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholm och för den utomstående kan det tyckas vaknar ni nu! Det har vi inte gjort, vi har ventilerat frågan bl a med Viking- Riksföreningen för hjärtoch lungtransplanterade - och resonemanget har legat i linje med det nu fattade beslutet. För den som väntar på ett hjärta är det inte avståndet som är avgörande. I dagens trafiktäthet har argumenten om avstånd inte varit avgörande. Från Hjärt-och Lungsjukas länsförening i Stockholm påminner vi oss incidensen med piloten som vägrade ta med organ som skulle transporteras för transplantation till en person som länge väntat på ingreppet. Pilotens beslut att vägra ta emot transporten var av säkerhetsskäl. En fruktansvärt tragisk historia där mänskliga faktorn fick avgörandet. Vi ser en allt mer högteknologisk utveckling inom medicinen. Med ett citat i bakhuvudet från 1830-talet om att det nu var dags att avskaffa patentverket eftersom allt som fanns att uppfinna redan var uppfunnet infinner sig fundering om den medicinska högteknologiska utvecklingen. Kommer den mänskliga faktorn även framöver att påverka möjligheterna till tillgång av den vård som vi alla önskar oss? Beslutsfattaren sover säkert gott eftersom han har inhämtat alla tänkbara beslutsunderlag, vänt på alla stenar som går att vända på för att fatta det nu tagna beslutet. Och vi tror och hoppas att det ur den högteknologiska aspekten inte kommer att påverka framtida möjligheter att få ett hjärta transplanterat. Med dagens kommunikationer kan man snabbt flytta ett hjärta från norra delarna av Sverige till södra delarna. För en befolkning inom Stockholmsområdet med omnejd innebär det snabba transporter. Den kompetens som finns inom Karolinska Universitetssjukhuset kommer med stor sannolikhet att följa med till Lund eller Sahlgrenska. Forskare söker sig till nämnda sjukhus och KS förlorar forskarkompetens. Naturligtvis har läkarteamet på KS slagits för sin sak och vi beklagar att argumenten inte höll hela vägen ut. Vi tror dock inte på att vi hade kunnat bidra i debatten, våra argument hade endast varit av tyckandets karaktär d v s känslan av oro inför det beslut som nu har tagits. Från Hjärt-och Lungsjukas länsförening i Stockholm kan vi bara beklaga och hoppas på att den mänskliga faktorn inte gör sig påmind för kommande ingrepp. Vårt scenario hade varit att landet Sverige som förmodas ligga i framkant inom medicinsk forskning och utveckling hade klarat att ha tre storsjukhus som genomför transplantationer. Det som nu går förlorat av uppbyggd kompetens inom KS kan inte beräknas oavsett vilken matematisk metod som används. Den mänskliga faktorn finns nämligen inte med i modellen. Bengt Adamsson, ordförande Anita Grandien, verksamhetschef I stället för blommor Om du vill hedra en avliden person på annat sätt än med att ge blommor, kan Hjärt- och lungsjukas länsförening erbjuda ett annat alternativ. Vi skickar ett minneskort och tar tacksamt emot valfritt belopp på plusgiro eller bankgiro Minneskortet är här avbildat och i texten finns följande: Till minne av (den avlidnes namn) och med deltagande hälsning till de anhöriga har (givarens namn) överlämnat en gåva till Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län. Beställning kan göras per telefon eller 15

16 KALENDARIUM 2010 Plats för möten och konferenser sker på S:t Göransgatan 82 A, Stockholm om ingen annan adress anges. Anmäl deltagande till länsföreningens kansli tfn , fax eller e-post Maj Fredag 21 maj Konferens med lokalföreningarnas ordförande inför kongressen Juni Fredag 4 Onsdag 8 Torsdag 9-10 Information om hälsa på Rinkeby Torg Seminarium för kongressdeltagarna Hjärt-och Lungsjukas riksförbund har kongress på Scandic Star Sollentuna Juli V Länsföreningen kansli har semesterstängt September Måndag 13, Kursstart Sluta stressa, se sid 17 Torsdag 16, Grundutbildning i HLR, se sid 16 Torsdag 16, Information för syrgasanvändare och anhöriga. Läs mer i nästa nummer av HjärtLungNytt Oktober Lördag 2, Bowlingturné i Lidingö Super Bowl Hall, se sid 17 Torsdag 14, Grundutbildning i HLR, se sid 16 November Onsdag 24, Grundutbildning i HLR, se sid 16 Att kunna hjärt- Iungräddning (HLR) Att kunna hjärt- lungräddning är lika aktuellt nu som tidigare. Det finns fortfarande många anhöriga till hjärtsjuka som inte har lärt sig hur man ska handla i en situation då en medmänniska får hjärtstopp. För varje minut som går minsk ar chanserna till fullt tillfrisknande och kan vara skillnad mellan liv och död om det finns någon i närheten som kan HLR. Passa därför på att anmäla dig till läns föreningens kurser som ordnas under hösten. Grundutbildningen i HLR har nu även utökats med information om hur man hanterar en hjärtstartare (defibrillator). Avgift: Medlemmar 100 kronor, icke medlemmar 250 kronor. HLR-utbildningar HÖSTen 2010 Torsdag 16/ Torsdag 14/ Onsdag 24/ Plats St. Göransgatan 82, Stockholm. Instruktörsutbildning Vi behöver utbilda fler HLR-instruktörer. Har ni medlemmar i föreningen som redan gått grundkurs i HLR kan ni anmäla dessa tilllänsföreningens kansli. Vi ordnar kurs vid efterfrågan. För mer information kontakta Ibrahim Sowe eller Eva Hård, telefon

17 Medicinsk Yoga bra för hjärtat! Medicinsk yoga baseras på Kundaliniyoga. Det är en yogaform utan prestationskrav som kan utföras av de allra flesta. Enkla och samtidigt kraftfulla fysiska rörelser kombineras med andning, avspänning och koncentration. Yogan lär dig koppla av fysiskt och fokusera sinnet. Den är ett effektivt verktyg för att skapa inre balans och motverka stress. Medicinsk Yoga har dokumenterat goda effekter på att bl a reducera stress och sänka blodtrycket. Forskning pågår på Danderyds sjukhus angående yogans effekter på hjärtrytmrubbningar. En tidigare studie på samma enhet visar på goda resultat för att minska risken för att återinsjukna i hjärtinfarkt. Hjärt- och Lungsjukas Förening FHLIS-Stockholm anordnar i samarbete med FYSSforum en grupp i Medicinsk Yoga, ledd av diplomerad instruktör i Medicinsk Yoga som även är legitimerad sjukgymnast. Kurserna passar nybörjare, inga förkunskaper behövs. Matta finns att låna, ta med vattenflaska och mjuka kläder. Gruppen äger rum på onsdagar och omfattar 10 ggr, med start 15/ 9. Avgiften för medlemmar i Hjärtoch Lungsjukas lokalföreningar är 600 kr, övriga 700 kr. Anmälan görs till föreningens kansli, tel: eller FYSSforums lokal ligger på Ringvägen 101, nedre botten. Närmaste t-banestation är Skanstull och närmaste busshållplats Eriksdal (t ex buss 3 och 4). I entrén finns tre trappsteg med ramp för rollator. Automatisk dörröppning. Hiss med plats för utomhusrollator. Vänligen ring för information om portkod: tel: Varmt välkommen! Eva Bellander & Susan Lindström FYSSforum Stockholm AB Ringvägen STOCKHOLM Telefon: , E-post: Hemsida: Sluta stressa - cirkel med start måndagar 13/9 2010, 7 ggr. Hjärtat och kärlsystemet utsätts för stora risker när vi stressar. Genom faktakunskaper, fallbeskrivningar, samtal, diskussioner och avslappningsövningar har du de bästa förutsättningar att lättare kunna hantera stressen. Studiecirkeln leds av handledarutbildade personer och sker i samarbete med Storstockholms Diabetesförening. Tid: 13/9, 20/9, 27/9, 4/10, 11/10, 18/10, 25/10 Måndagar ; Plats: S:t Göransgatan 82 A, Stockholm Ledare: Birgitta Donnerholt och Ivar Hjelm Kostnad: 250 kr/ för medlemmar 600 kr för icke medlemmar Anmälan: Senast 31/8 till Storstockholms Diabetesförening på telefonsvarare eller e-post Max 10 deltagare. Anmälan är bindande. Hjärt- och Lungsjukas förening på Lidingö inbjuder till bowling Lördagen den 2 oktober mellan kl Avslutas med prisutdelning i samband med god mat. Medlemmar i Hjärt- och Lungsjukas föreningar i Stockholms län är välkomna att delta. Kostnad för spel 120: - och lunchbuffé 100: -. Anmälan senast 10 september till Owe Nymahn på tel eller Eller på mail: i Lidingö Super Bowl Hall. 17

18 Pressmeddelande 31 mars 2010 Finansdepartementet Kulturdepartementet Integrations- och jämställdhetsdepartementet Tre ministrar uppmanar EU att se över momsreglerna för den ideella sektorn. Finansminister Anders Borg, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har i dag skickat en uppmaning till Europeiska kommissionen om att reglerna i det gemensamma EUdirektivet om moms måste ses över för att förbättra villkoren för ideell sektor. Uppmaningen sker mot bakgrund av att kommissionen har inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen anser att den svenska momslagen innehåller för generösa undantag för den ideella sektorn och därmed strider mot EU:s momsdirektiv. - En rapport som tagits fram av två externa utredare pekar på att de svenska reglerna inte står i överensstämmelse med EU:s momsdirektiv. En anpassning av de svenska reglerna till EU:s momsdirektiv kan leda till ekonomiska och administrativa problem för delar av den ideella sektorn. Frågan är dock inte akut, vi är i början på en lång process. En självklar utgångspunkt är att oavsett hur momsregelverket kommer att utformas i framtiden ska den ideella sektorn i sin helhet inte förlora ekonomiskt på eventuella förändringar. Vi kommer att föra en dialog med såväl idrottsrörelsen som andra delar av den ideella sektorn, säger Anders Borg. Men samtidigt vill vi passa på att uppmana kommissionen att se över det föråldrade regelverket på momsområdet som EU-länderna är skyldiga att följa. Reglerna är svårtolkade vilket flera avgöranden från EU-domstolen har visat, säger Anders Borg. - Vi vill uppmärksamma EU på vår rika och viktiga folkrörelsetradition i Sverige och övriga Norden och uppmana EU att bidra till att allmännyttig ideell verksamhet inte får betungande skatteregler som leder till ökad skattebelastning och ökad administrativ börda, skriver de tre ministrarna. Ernst & Young Icke Vinstdriven Verksamhet / Lars Olov Stéen Box STOCKHOLM Finansminister Anders Borg Foto: Pawel Flato Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth Foto: Pawel Flato Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni Foto: Pawel Flato 18

19 Summering av 2009: Ekonomi i balans och fortsatt kulturförändring År 2009 har varit framgångsrikt på många plan. Jag är mycket glad och stolt över att alla de förbättringsarbeten vi arbetat hårt med också har gett resultat. Tack vare storartade insatser från alla medarbetare har vi bland annat nått en ekonomi i balans, kortat väntetider, skapat fler vårdplatser och lyckats få ned antalet vårdrelaterade infektioner. Ekonomi i balans Ett av Karolinskas viktigaste mål för 2009 var att uppnå en ekonomi i balans något som vi också klarat. Vi kan nu redovisa ett positivt helårsresultat på 115 miljoner kronor. Det är många delar som ligger bakom det goda resultatet, inte minst den systematik och löpande kvalitetsuppföljning som har präglat arbetet där både programkontor, sjukhusets ekonomi- och HR-avdelning har haft en viktig roll. Året inleddes med ett tufft åtgärdsprogram och verksamheterna har sedan själva fått planera för och pröva sina besparingar. Över 800 besparingsåtgärder har tagits fram och sjösatts i verksamheten. Vi har gått in i 2010 med en betydligt lägre kostnadsnivå, vilket ger oss bättre utrymme att fortsatt kunna koncentrera oss på förbättringsarbetet. Flödesarbetet kortar väntetider och frigör vårdplatser Vårt flödesarbete är vårt starkaste förbättringsarbete, som inleddes på akutmottagningarna, har varit mycket framgångsrikt och inneburit nära halverade väntetider. Under året har flödesarbetet också införts på bland annat akutvårdsavdelningar, laboratorier och röntgen med goda resultat. I Huddinge har man efter införandet av det nya arbetssättet till exempel lyckats öka antalet akutvårdsplatser inför kvällar och nätter. Ny Hybridsal i Solna i spetsen av modern operationsteknik Långt ifrån allt på sjukhuset har dock handlat om siffror och statistik. Strax före jul invigdes nya Hybridsalen i Solna som bland annat är till för traumapatienter med akuta blödningstillstånd. Här kan patienterna opereras och röntgas utan att behöva förflyttas. Röntgenutrustningen manövreras med en robotarm och kan på några sekunder föras in och ut i operationsfältet. Fortsatt fokus på patientsäkerhet Patientsäkerheten har alltid högsta prioritet på Karolinska Universitetssjukhuset. Under året har vi exempelvis lyckats minska antalet vårdrelaterade infektioner med 20 procent. Övergripande mål för året är att omsätta patienten alltid först i praktisk handling genom fortsatt fokus på säker vård, vård i rätt tid och på att överföra nya rön från forskarvärlden till konkret nytta för våra patienter. Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid de nitiv eftersändning återsänd försändelsen med nya adressen på baksidan B POSTTIDNING Avsändare: Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län, St Göransgatan 84, Stockholm. Fråga Deltagare doktorn sökes till fokusgrupper om hjärta-kärl om förmaksflimmer, 25 & 26 maj 2010 Deltagare sökes till fokusgrupper om På Bristol-Myers Squibbs webbplats förmaksflimmer, 25 & 26 maj 2010 kan du ställa frågor om hjärta-kärl till doktor Anders Dahlqvist. Du kan också vidga dina kunskaper om hjärta-kärl. TSN SIFO Navigare genomför en marknadsundersökning, på uppdrag av läkemedelsföretaget sanofi-aventis, och söker nu personer med icke-permanent förmaksflimmer (flimmer som kommer i attacker några gånger per år) och som vill prata om hur det är att leva med förmaksflimmer. TSN SIFO Navigare genomför en marknadsundersökning, på uppdrag av läkemedelsföretaget Syftet Squibb med sanofi-aventis, undersökningen är ett av och Bristol-Myers ledande är söker att få nu mer personer kunskap med i hur icke-permanent det är att leva förmaksflimmer med förmaksflimmer, hur som det kommer påverkar i attacker det dagliga några livet, gånger familjesituationen per år) och som samt vill prata kartlägga om hur eventu- det är (flimmer forskande läkemedelsföretagen i världen. NYTT att ellt leva kunskapsbehov med förmaksflimmer. kring sjukdomen för att förse hälso- och sjukvården med relevant Bristol-Myers stöd Squibb i form av verkar utbildningsmaterial för att förlänga och och informationsbroschyrer. förbättra liv Syftet genom med att undersökningen förse många patienter är att få mer kunskap i hur det är att leva med förmaksflimmer, Frågeställningar läkemedel hur det och påverkar som sjukvårdsprodukter. kommer det dagliga att diskuteras: livet, familjesituationen samt kartlägga eventu- med effektiva ellt kunskapsbehov kring sjukdomen för att förse hälso- och sjukvården med relevant Hur upplever du din sjukdom? Vi fokuserar stöd i form vår forskning av utbildningsmaterial inom områdena: och informationsbroschyrer. Hur är det att leva med förmaksflimmer? alzheimer/demens, cancer, diabetes, fetma, hepatit, hiv, Frågeställningar Vad känner du till din sjukdom? hjärta-kärl, Hur påverkar organtransplantation, som kommer att diskuteras: sjukdomen ditt liv, din livskvalitet? psykiska sjukdomar Hur upplever Hur påverkar och reumatoid du din sjukdom? det din familjesituation? artrit. Hur är det att leva med förmaksflimmer? Hur har du blivit omhändertagen av hälso- och Du sjukvården? kan även lära dig mer om cancer, hiv/aids, Vad känner du till om din sjukdom? ledgångsreumatism och psykiatri på Datum: Hur påverkar 25 och sjukdomen 26 maj, 2010 ditt liv, din livskvalitet? Plats: Hur påverkar Centralt det i din Stockholm familjesituation? Tidsåtgång: Hur har du ca 2 blivit timmar omhändertagen av hälso- och sjukvården? Ersättning: Skälig ersättning utgår Datum: Fråga 25 och 26 doktor maj, 2010 Anders Dahlqvist Plats: Om du är intresserad Centralt i av Stockholm att delta i fokusgruppen och där dela med dig av dina Hjärtspecialist Tidsåtgång: upplevelser/erfarenheter Anders ca 2 Dahlqvist timmar och berätta Saltsjöbadens om din sjukhus. sjukdom Han kontakta: svarar du självklart anonym och svaren Ersättning: Skälig ersättning utgår arbetar vid Hjärtspecialistavdelningen, Om Direkt på dina frågor inom hjärta/kärlområdet. publiceras på webbplatsen inom en Yvonne Frost, TNS SIFO Navigare Kvinnohjärtprogrammet, du tel nr: intresserad av 30 att alt delta i fokusgruppen 25 När 30 du ställer och där frågan dela med är dig till av två dina veckor. upplevelser/erfarenheter Växel: och berätta om din sjukdom kontakta: E-post: Yvonne Frost, TNS SIFO Navigare Direkt tel nr: alt Välkommen Växel: till vår webbplats E-post: Du kan även ställa frågor direkt till våra läkare inom cancer och hiv/aids. Du kan också kontakta oss per telefon Tel , Tel , Tel , Tel , SE.DRO SE.DRO

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren.

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren. Så här arbetar vi i Ordf. Lennart Larsson Grundfakta om oss Hjärt- och Lungsjukas förening I Huddinge är en förening för hjärt- och lungsjuka i Huddinge, deras anhöriga och stödjande medlemmar. Föreningen

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 3 April 2011

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 3 April 2011 Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 3 April 2011 Innehåll 1. HSO:s Årsmöte HSO håller årsmöte måndagen den 16 maj 2. HSO:s representanter HSO:s representanter utsedda till referensgrupp Hjälpmedel

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 1. Kansliet Styrelsekonferensen Två ansökningar om medlemskap i HSO Stockholms län Ordförandestämman den 28 november Ledigt rum Vikariat

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Deltagarförteckning Rådslagsmötet Marknadsföring av förbundet 16 november 2006 Förbundsstyrelsen Berndt Nilsson Birgitta Eriksson

Deltagarförteckning Rådslagsmötet Marknadsföring av förbundet 16 november 2006 Förbundsstyrelsen Berndt Nilsson Birgitta Eriksson Bilaga nr 1 till Förbundsinfo nr 7/2006 Deltagarförteckning Rådslagsmötet Marknadsföring av förbundet 16 november 2006 Förbundsstyrelsen Berndt Nilsson Birgitta Eriksson Christer Olsson Eivor Åkerström

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Dags att komma igång!

Dags att komma igång! MedLeMSInFOrMaTIOn nummer 1 2011 Dags att komma igång! Schema för våra motionsaktiviteter finns på sid 14 15 Årsmöten i arna sid 3 Ledaren Ett nytt verksamhetsår har börjat Så är vi åter tillbaka för att

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2010. Verksamhetsberättelse Styrelsen för Örebro länsförening av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2010. Styrelsen Ordförande Vakant Vice ordförande

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Nyhetsbrev 3 maj 2010 Stockholms länsförening av riksförbundet för mag- och tarmsjuka Ordförande har ordet Innehåll: Styrelsen Föräldraträffar Kontaktperson Mötesplats Apoteksreformen Arbetsmarknadsdag

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

BESTÄLLNINGSKATALOG. Välkommen in med din beställning!

BESTÄLLNINGSKATALOG. Välkommen in med din beställning! BESTÄLLNINGSKATALOG INFORMATIONSMATERIAL MOTIONS- & STUDIEMATERIAL PROFILPRODUKTER FÖRENINGSSTÖD material att använda i föreningens arbete Katalogen innehåller en presentation av Hjärt- och Lungsjukas

Läs mer

Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080

Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080 HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND 2009-11-09 Christina Fjellström Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080 INLEDNING Hösten 2007 startade Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund projektet Lugna Lungor med

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Agneta Rudsänger Sandviken ordförande. Anders Mosell Österfärnebo vice ordförande. Anneli Åhlander Vallsta kassör t.o.m. 13/3.

Agneta Rudsänger Sandviken ordförande. Anders Mosell Österfärnebo vice ordförande. Anneli Åhlander Vallsta kassör t.o.m. 13/3. 1 Februari 2012 Föreningen hade den 31/12 2011, 92 huvudmedlemmar och 27 familjemedlemmar=totalt 119 medlemmar. Den 31/12 2010 var antalet huvudmedlemmar 104 och antalet familjemedlemmar 30. STYRELSE 2011

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Vägen till ny livskvalitet

Vägen till ny livskvalitet Vägen till ny livskvalitet INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND När livet tar en ny och oväntad vändning Att drabbas av en hjärt- eller lungsjukdom är att bli påmind om livets

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

2 Val av justerare (utöver ordförande) Beslutades att utse Inge-Britt Lundin att utöver ordförande justera dagens protokoll

2 Val av justerare (utöver ordförande) Beslutades att utse Inge-Britt Lundin att utöver ordförande justera dagens protokoll 1 (5) - Funktionshindersrörelsen i samverkan! Justerat 2015-05-08 Protokoll för styrelsen 2015-04-15 Närvarande: Lena Ringstedt, ordförande Inge-Britt Lundin, 1:a vice ordförande Lennart Håwestam, 2:a

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer