Miljöbedömning av byggnader Fallstudie Trälyftet THOMAS GUSTAFSSON

Transkript

1 KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad Miljöbedömning av byggnader Fallstudie Trälyftet THOMAS GUSTAFSSON Examensarbete SoM EX Stockholm 2010 KTH, Institutionen för Samhällsplanering och miljö Avd. för Miljöstrategisk analys - fms Kungliga Tekniska högskolan

2 Sammanfattning Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Setra Group med syftet att utvärdera deras byggsystem Trälyftet för att klargöra dess miljöprestanda. Detta ska göras genom en fallstudie av ett flerbostadshus uppförd enligt byggsystemet. Två metoder ska användas, nämligen Miljöklassning av byggnader som är en kvalitativ metod och EcoEffect som är en kvantitativ metod. De två metoderna ska även jämföras med avseende på innehåll och resultat. Metoderna omfattar båda de tre områdena energi, material och innemiljö, men detaljerat innehåll samt beräkningsmetod skiljer sig. Hypotesen är att byggnaden ska visa sig ha fördelar ur miljösynpunkt mot mer konventionellt konstruerade byggnader. Resultatet av de två metoderna visar att byggnaden presterar något svagare än vad man kanske kan förvänta sig med avseende på energiförbrukning. För området innemiljö fås ett något ojämnt resultat, och området materialanvändning visar på ett bra resultat. En del av de problem som uppmärksammas är specifika för just den aktuella byggnaden, och inte direkt karaktäristiska för Trälyftet som byggsystem. i

3 Abstract This thesis work has been carried out on behalf of Setra Group with the aim to evaluate their building system Trälyftet to clarify its environmental performance. This is done through a case study of a multi-family residence constructed in accordance with the building system. Two methods will be used, namely Miljöklassning av byggnader, which is a qualitative method, and EcoEffect which is a quantitative method. The two methods will also be compared in terms of content and results. The methods both include the three areas energy, materials and indoor environment, but the detailed content and method of calculation differs. The hypothesis is that the building will prove to have advantages from an environmental point of view to more conventionally constructed buildings. The results of the two methods show that the building performs slightly weaker than what one might expect in terms of energy consumption. For the indoor environment a somewhat uneven result is obtained, and material use gives a good result. Some of the issues identified are specific to the current building, and not directly characteristic of Trälyftet as a building system. ii

4 Förord Det här arbetet hade inte varit genomförbart utan hjälp från ett antal personer, nämligen min handledare Tove Malmqvist, Yuehua von Fircks och Bengt Adolfi på Setra, Christina Sundqvist, Christian Falkelius, Bo Östlund och Ingvar Andreasson på Familjebostäder, David Södergren på Tetex Konsulter, Marita Jonsson på Plusshus, samt Maria Frost på KTH Bostad. Tack! iii

5 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Problemformulering Mål Frågor/hypoteser Avgränsningar VERKTYG FÖR MILJÖBEDÖMNING AV BYGGNADER Inventeringar av olika metoder CASBEE BREEAM Code for Sustainable Homes LEED METOD Miljöklassning av byggnader Energi Innemiljö Material och kemikalier Betygsättning Aggregering EcoEffect Värderingsområden Datorprogrammet EcoEffect Erforderlig indata Beräkning Redovisning Jämförelse mellan metoderna Syfte Omfattning DATAINSAMLING Energi Material Innemiljö iv

6 4.4 Reflektion kring datainsamlingen BESKRIVNING AV FASTIGHETEN Allmänt Konstruktionsteknik Ytterväggar Lägenhetsskiljande väggar Mellanbjälklag under lägenheterna/golvbjälklag Grundläggning Yttertak Förbindning mellan volymerna Tekniska system Ventilation Uppvärmning UTVÄRDERING ENLIGT MILJÖKLASSNINGSSYSTEMET Köpt energi Värmeförlusttal Solvärmelasttal Andel av olika energislag Ljudmiljö Radonhalt Ventilation Trafikföroreningar Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Dagsljusfaktorns delar Himmelskomponenten HK Utereflekterad komponent URK Innereflekterad komponent IRK Tappvattentemperatur Förekomst av utpekade farliga ämnen Verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggs in Aggregerat resultat UTVÄRDERING ENLIGT ECOEFFECT v

7 7.1 Energianvändning Resultat energianvändning Materialanvändning Resultat Materialanvändning Innemiljö Resultat Innemiljö Sammanfattande resultat SLUTSATSER Energi Material Innemiljö Sammanfattning slutsatser REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGA 1 ENERGIDATA TILL ECOEFFECT... 1 BILAGA 2 - INBYGGDA MATERIAL - STORA MATERIALGRUPPER... 2 BILAGA 3 EFFEKTSIGNATUR... 4 BILAGA 4 ENKÄTSVAR... 6 vi

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till examensarbetet är företaget Setra Groups önskan att undersöka hur miljöanpassat deras byggsystem Trälyftet är. Byggsystemet är baserat på volymelement av trä, och är unikt i Sverige. Den byggnad som ska studeras i projektet är ett flerbostadshus beläget vid KTH i Stockholm. Byggnaden består av tre trevånings huskroppar med studentbostäder om totalt 72 lägenheter. Lägenheterna är 20 m 2 stora med eget badrum och gemensamma kök på varje våning. Totalt delar alltså åtta lägenheter på varje kök. Husen är uppbyggda av prefabricerade lägenhetsmoduler vilket ger flera fördelar, varav en är ökad fuktsäkerhet. Produktionen blir också effektivare med avseende på material och arbete. 1.2 Problemformulering Trä har flera potentiella fördelar från ett miljöperspektiv, varav en är en möjlig minskning av koldioxid i atmosfären som en ökad användning av trämaterial skulle kunna medföra. Trä är också det i nuläget enda existerande förnyelsebara stommaterialet. Ett sätt för bygg- och fastighetsbranschen att minska sin klimatpåverkan vore då att i större utsträckning använda sig av träkonstruktioner istället för till exempel betong. Trä innehar också flera andra egenskaper som skulle kunna göra det fördelaktigt att använda vid byggandet av bostäder och lokaler. På marknaden finns det i dagsläget system med trämassiva fabrikstillverkade volymelement. Ett problem är dock att det inte finns någon noggrannare utvärdering ur miljösynpunkt av den sortens byggsystem. Hur står sig sådana byggnadsmetoder mot konventionella system med avseende på energiförbrukning och miljöpåverkan, och finns det fördelar i form av förbättrad inomhusmiljö? Det finns ett antal olika metoder, eller verktyg, för miljöbedömning av byggnader. Exempel är det svenska EcoEffect, brittiska BREEAM och japanska CASBEE. Det här projektet kommer att använda sig av två metoder, nämligen de svenska Miljöklassning av byggnader och EcoEffect. Dessa ska användas i utvärdering var för sig, och en jämförelse mellan resultaten för de båda metoderna ska göras. 1.3 Mål Målet med examensarbetet är att utvärdera ett byggsystem för att klargöra dess miljöprestanda, det vill säga dess egenskaper inom områden som energi, inomhusmiljö och materialanvändning. Detta ska göras genom att ta fram en miljöklassning för en fastighet utförd med detta system, vilket konkret innebär att ge på de frågor som formulerats ovan. Även en utvärdering med verktyget EcoEffect ska göras för fastigheten, vilket kommer att ge 1

9 ett resultat som dels kommer skilja sig med avseende på format, men även på andra sätt som kan ligga till grund för en jämförelse mellan metoderna. 1.4 Frågor/hypoteser Frågor som ska beas är hur miljöanpassat Setra Groups byggsystem är med avseende på bland annat dess påverkan på en byggnads energianvändning och inomhusmiljö. I detta ingår att bea ett antal delfrågor: Hur förhåller sig dels den teoretiska, dels den faktiska energianvändningen i en byggnad konstruerad med trämassiva volymelement? Vilken ljudmiljö erhålls (hur väl fungerar ljudisoleringen)? Vilka radon- och kväveoxidhalter förekommer i inomhusluften? Hur väl fungerar ventilationen? Förekommer det några fuktproblem i byggnaderna? Vilket termiskt klimat uppträder under vintern respektive sommaren? Hur är dagsljusförhållandena? Finns det risk för legionella? Förekommer det miljöfarliga ämnen inbyggda? Ytterligare en fråga som ska behandlas är hur resultatet av en miljöklassning förhåller sig till en utvärdering enligt EcoEffectmetoden. 1.5 Avgränsningar Analysen ska omfatta en fallstudie av en byggnad som utformats med Setra Groups byggsystem i massivträ. Projektet som fallstudie begränsar sig till en fastighet, belägen vid KTH i Stockholm. Fastigheten består av tre huskroppar, med gemensamt trapphus och driftcentral. Huskropparna kan i övrigt ses som fristående, så för att underlätta datainsamlingen studeras bara en huskropp, den norra. I EcoEffect ingår utvärdering av fastighetens elmiljö inom området Innemiljö, och omfattar mätning av elektromagnetisk fältstyrka i byggnaden. Detta kommer att utelämnas, delvis på grund av avsaknad av mätinstrument, men även då relevansen kan ifrågasättas. 2

10 2 Verktyg för miljöbedömning av byggnader Det finns en stor mängd olika verktyg för miljöbedömning av byggnader på marknaden, och dessa skiljer sig på en rad områden som omfattning, fokus och beräkningsmetoder. Översiktligt kan de olika metoderna delas upp i två kategorier: Kvalitativa, eller klassningsbaserade metoder, och kvantitativa, eller LCA-baserade metoder. Den tidigare använder sig av poäng- och betygsättning för att värdera byggnader, och den senare använder sig av livscykelanalys för bedöma miljöpåverkan från mass- och energiflöden till och från en fastighet. Detta kapitel inleds med en översikt över inventeringar av olika verktyg, och sedan följer beskrivningar av ett antal miljöklassningsmetoder. 2.1 Inventeringar av olika metoder Den uppsjö av miljöbedömningsverktyg som finns för byggnader har kartlagts och jämförts i ett antal rapporter och syften. Till exempel genomförde Sundkvist et al. (2006) en inventering över 25 svenska och 11 utländska metoder för att skapa en bakgrund till utvecklingen av miljöklassningssystemet. I kartläggningen ingick även en sammanställning av olika intressenters attityder till ett nationellt miljöklassningssystem. I inventeringen kategoriserades verktygen i följande grupper: Typ A1 - Verktyg som omfattar energi, resurser och innemiljö med kriteriebaserad bedömning. Exempel: BREEAM och LEED Typ A2 - Verktyg som omfattar energi, resurser och innemiljö med både kriterie- och LCA-baserad bedömning. Exempel: EcoEffect och Envest. Typ B Verktyg med inriktning mot energi. Exempel: BV 2 och Fastighetsenergiprogrammet. Typ C Verktyg med inriktning mot innemiljö. Exempel: MIBB + och P-märkning av innemiljö. Typ D1 Verktyg med inriktning mot material- och konstruktionsval med kriteriebaserad bedömning. Exempel: BASTA och Barabtrappan. Typ D2 - Verktyg med inriktning mot material- och konstruktionsval med både kriterie- och LCA-baserad bedömning. Exempel: Athena och BEES. De poängterade dock att några verktyg var svårare att kategorisera i en enskild grupp enligt ovanstående. Till exempel verktyget Svensk miljöbesiktning innehåller element från både grupp B och C. De kartlagda metoderna varierar även i komplexitet. En del som till exempel BV 2 från CIT Energy Management anses kräva expertkunskap. Andra riktar sig direkt till privatpersoner och är därför mindre krävande. Överlag menar Sundkvist et al. (2006) att svenska metoder inriktat sig mot kemikalier och inomhusmiljö, medan fokus utomlands i större omfattning ligger på yttre miljöpåverkan från energi- och materialanvändning. Jämförelser mellan metoder kan vara en intressant informationskälla då de medger en mer okritisk granskning. En utgivare har antagligen lätt för att nämna fördelarna med sin metod, 3

11 men kanske samtidigt har svårare att se nackdelarna. Till exempel anger Sundkvist et al. (2006) EcoEffects svagheter som dess stora omfattning och problem med överblickning. Wallhagen (2008) gjorde en jämförelse mellan metoderna LEED-NC, Code for Sustainable Homes (CSH) samt EcoEffect i syfte att klargöra hur de definierar en miljövänlig byggnad. Jämförelsen mellan metodernas innehåll redovisar olika faktorer som skiljer dem åt, och vad de har gemensamt. Exempelvis nämns att energiområdet utgör en fjärdedel av bedömningen för samtliga verktyg, även om de ingående delarna skiljer sig en aning. Som skillnad inom energiområdet nämns att CSH inkluderar vitvaror i sin bedömning. En annan skillnad som framförs är att EcoEffect använder en linjär skala utan definierade ändpunkter i energibedömning. Detta medför att en eventuell transformation till en poängskala blir invecklad. Med avseende på innemiljö är LEED den enda som inte inkluderar ljudmiljö i bedömningen, vilket anses ovanligt. Vad det gäller viktning och aggregering skiljer sig CSH från de andra genom att värdera bostäder istället för byggnader. Även här påpekas att EcoEffect är förhållandevis omfattande, och att aggregerade värden kan vara svårt att tyda. Den fallstudie som redovisas av Wallhagen (2008) består av utvärderingar av Grönskär, ett vid tillfället ännu ej färdigställt flerbostadshus i Stockholm. Det bör påpekas att jämförelsen mellan de tre metodernas resultat görs för LEED och CSH genom att uppnått antal poäng jämförs med maximalt möjliga. För EcoEffect görs däremot resultatjämförelsen mot en referensfastighet. För energianvändningen gav LEED och CHS 56 respektive 55 % uppnådda poäng. Resultaten för EcoEffect anger att Grönskärs miljöpåverkan från emissioner låg något över de för referensfastigheten. För innemiljön gav LEED motande 80 %, CSH 71 %, och EcoEffect visade ett resultat som var 30 % bättre än referensfastigheten. Här kan man notera att den enda gemensamma indikatorn är dagsljus, som dock skiljer sig i beräkningssätt mellan verktygen. Bedömningen av materialområdet med avseende på indikatorer och kriterier skiljer sig avsevärt mellan metoderna, men samtliga gav ändå ett lågt omdöme för fastigheten. LEED gav ett resultat motande 39 %, CSH 54 %, och EcoEffects bedömning visade att resursanvändning och emissioner från materialproduktion var två respektive åtta gånger högre än för referensfastigheten. Som på frågan vad de olika verktygen anser vara en miljövänlig byggnad listas några av de kvaliteter som de olika verktygen fokuserar på. Exempelvis premierar LEED lokal förnybar energi och återanvändning/återvinning. CSH uppmuntrar till exempel låga koldioxidemissioner från energianvändning, och EcoEffect premierar låg energianvändning och låg miljöpåverkan från materialproduktion. En jämförelse mellan EcoEffect och miljöklassningssystemet gjordes av Malmqvist (2008) i en avhandling om metodaspekter för verktygsutveckling, där ett antal likheter och skillnader presenterades. Bland de likheter som framförs återfinns till exempel deras stora omfattning med avseende på inkluderade miljöaspekter och att de baserade på byggnaders prestanda istället för potential. 4

12 Till skillnad från verktyg som CSH används inte indikatorer som förekomst av cykelgarage och dylikt. Några av de skillnader som framförs är den förväntade tidigare marknadsintroduktionen och ett lägre antal indikatorer för miljöklassningssystemet, där den första lett till att andra för att hålla kostnaden nere. Liknande begränsningar har inte funnits för EcoEffect. Detta, tillsammans med flera andra skillnader, skulle kunna förklaras av att EcoEffect har ett mer akademiskt ursprung. Miljöklassningssystemet i sin tur är utvecklat på initiativ från bygg- och fastighetsbranschen. Malmqvist (2008) redogör också för ett par skillnader mellan miljöklassningssystemet och andra indikatorsystem som till exempel LEED. Till exempel nämns att miljöklassning av byggnader är betydligt mer kompakt och dess metod för att ta fram ett enda resultat för en byggnad genom aggregering av enskilda indikatorresultat. Forsberg och von Malmborg (2004) genomförde en inventering med fokus på kvantitativa metoder. De fem studerade metoderna var Miljöbelastningsprofilen, Eco-Quatum, BEE 1.0, BEAT 2000 och EcoEffect. En av de första skillnader som nämns är att ELP inkluderar ett område eller en stad i värderingen, medan de övriga endast värderar byggnader eller fastigheter. Åtskillnader i syfte exemplifieras med att EcoEffect endast ska göra en bedömning av en fastighet, medan BEAT 2000 och Eco-Quantum ska medverka till miljöoptimering av ny- och ombyggnader. Miljöbelastningsprofilen och BEE 1.0 hade mer specifika syften, där den tidigare skulle utvärdera miljöprestanda för Hammarby Sjöstad i Stockolm, och den senare utvärdera bidrag till en arkitekttävling i Viikki i Finland. Bland metoderna är EcoEffect den enda som främst utvecklats för befintliga byggnader, de andra inriktar sig mot nya byggnader. Då alla metoderna är baserade på livscykelanalys är deras val av funktionella enhet och systemgränser av intresse. EcoEffect, Miljöbelastningsprofilen och BEAT 2000 kan använda antingen per capita eller m 2 golvarea, medan BEE 1.0 använder byggnadsenhet som funktionell enhet. Eco-Quantum varierar mellan sex olika möjligheter, bland annat per byggnad, m 2 och per person. Systemgränser med avseende på tid ligger generellt mellan 50 och 100 år och kan ändras för flera av metoderna. De olika metodernas utvecklingsstadier kommenteras också. Vid tillfället var två stycken tillgängliga på marknaden, nämligen Eco-Quantum och BEAT EcoEffect och ELP var fortfarande under utveckling och BEE 1.0 hade redan använts för sitt tänkta syfte. 2.2 CASBEE CASBEE, som står för Comprehensive Assessment System for Built Environment Efficiency, är en grupp verktyg för miljöbedömning av byggnader. Dessa har utvecklats i Japan och olika versioner finns för planerings- respektive projekteringsstadiet, för befintliga byggnader och för renovering. I familjen ingår även verktyg för bland annat småhus, tillfälliga byggnader, urbana värmeöar och stadsutveckling. Verktygen beskrivs av Japan GreenBuild Council (JaGBC) / Japan Sustainable Building Consortium (JSBC) (2008). Värderingen av en byggnad sker med hjälp av två mått. Det första är byggnadens miljökvalitet och prestanda, vilket betecknas Q (Quality). Miljökvalitet och prestanda värderas inom 5

13 fastighetsgränsen, och omfattar inomhusmiljö, servicekvalitet och utomhusmiljö på fastigheten. Det andra måttet är miljöbelastningen från byggnaden, vilken betecknas L (Load). Miljöbelastning värderas utanför fastighetsgränsen och omfattar energi, resurs- och materialförbrukning, samt miljö utanför fastighetsgränsen. Byggnadens miljöeffektivitet BEE beräknas som kvoten mellan byggnadens miljökvalitet och prestanda, och miljöbelastning, det vill säga Q/L. Resultatet presenteras som en graf med L på x-axeln och Q på y-axeln, och BEE-värdet representeras av lutningen på en rät linje mellan origo och punkten (L,Q) Verktygen ger resultatet som ett samlat betyg för byggnaden, och en femgradig betygsskala används; C, B-, B+, A och S, från lägsta till högsta betyg. 2.3 BREEAM BREEAM står för BRE Environmental Assessment Method, där BRE är förkortning för Building Research Establishment. Verktyget är brittiskt och är internationellt det mest använda verktyget med över certifierade byggnader. Det förekommer i flera olika versioner; för industri-, domstols-, skol- och vårdbyggnader, kontor, fängelser, handelsbyggnader och flerbostadshus. Verktyget kan användas både i projekteringsstadiet, vilket ger ett tillfälligt BREEAM-certifikat, såväl som efter färdigställande, vilket inkluderar nya byggnader samt om- och tillbyggnader. Versionen för flerbostadshus finns beskriven av Building Research Establishment (2008): Metoden behandlar nio olika områden: Management, Hälsa och välbefinnande, Energi, Transport, Vatten, Material, Avfall, Markanvändning och ekologi, samt Föroreningar. Ytterliggare en kategori om tas med i bedömningen är Innovation. För utvärderingen tilldelas varje område ett visst antal poäng. Den procentuellt uppnådda poängen av antal möjliga för området beräknas, och multipliceras sedan med den aktuella kategorins viktningsfaktor. Resultatet för varje enskild kategori adderas sedan för att ta fram den totala poängen. Ytterliggare poäng kan läggas till slutresultatet genom innovativa lösningar för hållbar prestanda. Verktyget ger ett samlat betyg för byggnaden enligt en femgradig betygsskala: Godkänt, Bra, Väldigt bra, Utmärkt och Enastående efter uppnådda poängnivåer. 2.4 Code for Sustainable Homes Code for Sustainable Homes (CSH) är ett annat brittiskt verktyg för miljöbedömning av byggnader. Metoden bygger på BREAAM, har samma upphovsman och beskrivs av Department for Communities and Local Government (2009). Verktyget använder sig av totalt nio olika bedömningskategorier: Energi och CO 2 -emissioner, Vatten, Material, Dagvatten, Avfall, Föroreningar, Hälsa och Välbefinnande, Management samt Ekologi. Varje kategori innehåller ett antal bedömningspunkter, varav några hör till det mer ovanliga slaget. Till exempel ges inom kategorin Energi och CO 2 -emissioner poäng för bland annat värmeförlust genom byggnadsskalet, men även för förekomst av cykelgarage och hemmakontor. 6

14 Metoden bygger på att värderingen görs i två steg, i projekteringsstadiet och efter färdigställande. Verktyget används endast för nya bostäder, och bedömningen görs per enskild bostad till skillnad från många andra system som gör bedömningen per byggnad. Bedömningen görs genom att ett visst antal poäng tilldelas varje kategori, och de olika kategorierna viktas procentuellt efter hur betydande de anses vara. Som exempel kan totalt 29 poäng ges inom kategorin Energi och CO 2 -emissioner, och kategorin har en viktningsfaktor på 36,4 %. För att ta fram betyget för bostaden divideras antalet uppnådda poäng för varje kategori med det totala antalet poäng. Detta multipliceras sedan med viktningsfaktorn för motande kategorin, och resultatet för de enskilda kategorierna summeras för att få antalet poäng för bostaden. Som exempel motar 36 poäng betygsnivå 1, och 90 poäng motar betygsnivå LEED LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är ett amerikanskt system utvecklat av U.S. Green Building Council (USGBC). Verktyget finns i flera olika versioner för olika sorters byggnader och situationer. Några av dessa är för nya byggnader, drift och underhåll av befintliga, bostäder, skolor samt sjukvårdsbyggnader. LEED används för närvarande i projekt fördelat på 91 länder. De olika versionerna innehåller olika områden, och vissa kan anses vara mer konventionella än andra. Som exempel kan tas LEED för bostäder, som beskrivs av U.S. Green Building Council (2008). Som andra verktyg omfattar metoden byggnadens energianvändning, vilket går under rubriken Energi & atmosfär. Området behandlar främst transmissions- och ventilationsförluster samt luftkylning, men även andra faktorer inkluderas. Material och resurser är ett annat vanligt förekommande område som även omfattas av LEED. Inom området bedöms bland användning av miljövanliga produkter och avfallshantering. Vatteneffektivitet inkluderas också i verktyget, liksom Innemiljökvalitet (främst luftkvalitet, men även termisk komfort). Byggnadens lokala miljöpåverkan hanteras inom området Hållbar tomt som bland annat omfattar hantering av dagvatten. Till de mer ovanliga bedömningsområdena hör Medvetenhet och utbildning som rör utbildning av ägare/hyresgäst och fastighetsskötare inom drift av fastigheten med avseende på de egenskaper som hanteras av LEED. Även området Läge och förbindelser är mer utmärkande, och syftar bland annat till att uppmuntra till byggande inom LEED-certifierade bostadsområden. Slutligen, området Innovation & designprocess behandlar åtgärder i projekteringsstadiet för att nå en mer miljöanpassad byggnad. 7

15 3 Metod De två metoder som ska tillämpas är det svenska Miljöklassning av byggnader, och EcoEffect. Dessa är exempel på de två olika kategorierna nämnda i början av kapitel 2, där Miljöklassning av byggnader är en kvalitativ miljöklassningsmetod, och EcoEffect är en kvantitativ metod. Dessa beskrivs i de två följande avsnitten, och en översiktlig jämförelse med avseende på syfte och omfattning presenteras i det tredje avsnittet. 3.1 Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader är ett system för att utvärdera en byggnads prestanda ur miljösynpunkt. Metoden, eller hjälpmedlet, tar hänsyn till tre områden; Energi, Innemiljö samt Material och Kemikalier för att minska klimat- och miljöpåverkan, bidra till bättre inomhusklimat för de boende samt förbättra ekonomin. För byggnader med eget VA-system tillkommer ett fjärde område kallat Särskilda miljökrav. Systemet har sedan 2005 utvecklats av forskare vid Högskolan i Gävle, Chalmers och KTH i samarbete med ett större antal företag. Metodiken beskrivs ingående av ByggaBoDialogen (2009a). Miljöklassning av byggnader som system är nivåbaserat, och består som tidigare nämnts av i huvudsak de tre områdena Energi, Innemiljö och Material och kemikalier. Dessa områden omfattar ett antal aspekter. Som exempel innehåller området energi aspekterna Energianvändning, Energibehov och Energislag. Aspekterna är i sin tur uppbyggda av en eller flera indikatorer. Aspekten Energibehov består till exempel av indikatorerna Värmeförlusttal och Solvärmelasttal. Nederst i hierarkin finner man klassningskriterier. För till exempel indikatorn köpt Energi är klassningskriteriet mängd kwh/m 2. Klassningen görs enligt en skala med betygen KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD. 8

16 Tabell 3.1: Miljöklassningssystemets områden, aspekter och indikatorer (ByggaBoDialogen, 2009a, s.10) Indikator Aspekt Område Köpt energi Energianvändning Värmeförlusttal Solvärmelasttal Energibehov Energi Andel av olika energislag Energislag Ljudnivå Radonhalt Ventilation Trafikföroreningar Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljustillgång Tappvattentemperatur Utpekade farliga ämnen Databas/loggbok Farliga ämnen med oönskade egenskaper Ljudmiljö Luftkvalitet Fukt Termiskt klimat Dagsljus Legionella Förekomst Dokumentation Utfasning Innemiljö Material och kemikalier Energi Inom området Energi används som tidigare nämnts aspekterna Energianvändning, Energibehov och Energislag. Energianvändningen baseras på faktiskt köpt energi och grundas på byggnadens energiprestanda enligt Boverkets föreskrifter om energideklaration för byggnader. Syftet är att premiera byggnader med låg energianvändning. Värmeförlusttal är en av två indikatorer till aspekten Energibehov. Indikatorn är ett mått på byggnadens teoretiska energi- och effektbehov och bestäms av värmeförluster via klimatskalet, ventilation och luftläckage. Indikatorns storlek bestäms således av byggnadens tekniska utformning med avseende på isolering och installationer så som eventuell värmeåtervinning. Solvärmelasttal, SVL, är den andra indikatorn till aspekten Energibehov. Den grundas på förhållandet mellan glasarean och golvarean, samt solavskärmningen. För beräkningen används golv- och fönsterarean för representativa solutsatta rum, samt fönstrets genomsläpplighet för solvärme, betecknat g-värdet. Resultatet är ett solvärmelasttal med enheten W/m 2, som är det maximala solvärmetillskottet. Indikatorn Energislag baseras på andelen av olika energislag för byggnadens energianvändning. Observera att även hushålls- och verksamhetsel ingår i begreppet. För klassningen används fyra miljövalskategorier: 9

17 1. Solenergi och miljömärkt vatten- och vindkraft 2. Miljögodkänd biobränsleeldning, och övrig ej miljöklassad/miljömärkt flödande energi som till exempel vattenkraft. 3. Övrig biobränsleeldning 4. Ej förnybar energi Innemiljö Inom området Innemiljö används sex stycken aspekter: Ljudmiljö, Luftkvalitet, Fukt, Termiskt klimat, Dagsljus, och Legionella. Aspekten Ljudmiljö inrymmer indikatorn Ljudmiljö, som antingen baseras på en bedömning av vistelseutrymmen där man vistas mer än tillfälligt, eller en ljudklassning enligt SS (Bostäder) eller SS (Kontor, skolor etc.). I båda fallen gäller att en brukarenkät måste utföras för att uppnå klass GULD, vilket kräver att 80 % eller fler av brukarna är nöjda med ljudmiljön. I det fall en bedömning görs ska den även avse utrymmen som är de mest utsatta för installations- och trafikbuller, samt ljud från angränsande utrymmen. Aspekten Luftkvalitet omfattar indikatorerna Radonhalt, Ventilation och Trafikföroreningar. Radonhalt i Bq/m 3 mäts i byggnaden under uppvärmningssäsongen, och mätningen ska göras under minst två månader. För bostadshus görs mätningarna i två punkter i vistelserum i en lägenhet per våningsplan. Indikatorn Ventilation baseras på olika klassningskriterier beroende på om det är OVKpliktiga bostäder, övriga OVK-pliktiga byggnader, eller småhus som inte är OVK-pliktiga. För OVK-pliktiga flerbostadshus (och småhus med FT-ventilation) baseras klassningen på huruvida den obligatoriska ventilationskontrollen är godkänd eller ej, om det finns möjlighet till forcering/vädring, samt på en brukarenkät för klass GULD. Indikatorn Trafikföroreningar baseras på mängden kvävedioxid NO 2 i inomhusluften. För att mäta mängden NO 2 bör man använda sig av passiv provtagning i rum där halterna bör vara störst, och mätningarna görs under minst en vecka. Provtagarna bör placeras nära tilluftsdonen, och mätningar ska göras i minst två utsatta vistelseutrymmen för flerbostadshus och lokaler. Flera mätpunkter används vid större byggnader och mindre avstånd till vägar. Om den aktuella byggnaden ligger utanför tätbebyggt område och/eller ligger längre bort än 250 meter från trafikled med minst fordon per dygn, ges direkt klass GULD. Aspekten Fukt omfattar indikatorn Fuktproblem, vars klassning baseras på en fuktbesiktning, samt en brukarenkät för att uppnå klass GULD. Besiktningen ska avgöra om det förekommer fuktskador och identifiera eventuella riskkonstruktioner. Exempel på riskkonstruktioner är till exempel tilläggsisolerade tak och Aspekten Termiskt klimat innehåller två indikatorer, Vinter respektive Sommar. Klassningen för indikatorn Termiskt klimat vinter kan göras enligt två alternativ. För alternativ 1, som är en förenklad metod, beräknas en transmissionsfaktor TF. Transmissionsfaktorn är ett mått på kylan från fönster, och beräknas med hjälp av rummets totala fönsterarea, golvarean och U- värdet för fönstrets glasmitt. Beräkningen görs för de vistelserum som kan antas vara mest 10

18 utsatta. För klass GULD krävs också en brukarenkät, där minst 80 % av brukarna ska vara nöjda. För alternativ 2 görs en mätning alternativt beräkning av de mest utsatta vistelseutrymmenas operative temperatur. Beräkningen kan göras med ett antal olika datorprogram, eller för hand. Även för alternativ 2 behövs en brukarenkät för klass GULD, enligt alternativ 1. Klassningen av indikatorn Termiskt klimat sommar kan också göras enligt två alternativ. För alternativ 1 beräknas en solvärmefaktor SVF för de vistelseutrymmen som har fönster mot den fasad som är mest utsatt för sol. Beräkningen görs med hjälp av glasarean, fönstrets solfaktor och rummets golvarea. För alternativ 2 görs en beräkning eller mätning av den operativa temperaturen, vilket kan göras med datorprogram. Som för Termiskt klimat vinter krävs även här en brukarenkät med minst 80 % nöjda brukare för att kunna uppnå klass GULD för både alternativ 1 och 2. Aspekten Dagsljus omfattar indikatorn Dagsljustillgång som kan klassas enligt två alternativ. Klassningen görs för jämförelsevis mörka rum där människor vistas mer en tillfälligt, vilket vanligtvis innebär ett rum på bottenvåningen. Alternativ 1, som är en förenklad metod, kan användas under förutsättning att de valda rummens fönster har antingen två eller tre klara glas, samt en horisontalavskärmning på maximalt 20 grader. Klassningen enligt alternativ 1 baseras på förhållandet mellan rummens glasarea och rummens golvarea. För alternativ 2 beräknas dagsljusfaktorn i en punkt 1 m från mörkaste sidovägg, på halva rumsdjupet och 0,8 m över golv. För både alternativ 1 och 2 krävs en brukarenkät med minst 80 % nöjda brukare för att kunna uppnå klass GULD. Den sista aspekten inom området Innemiljö är Legionella, med indikatorn Tappvattentemperatur. Mätningen görs för både kall- och varmvatten med olika tidsgränser för olika gränsvärden som temperaturen inte över- eller understiga Material och kemikalier Området Material och kemikalier inrymmer tre stycken aspekter, nämligen Förekomst, Dokumentation, och Utfasning. Förekomst av utpekade farliga ämnen grundas på en bedömning alternativt miljöinventering av de material som byggts in i byggnaden. Exempel på material som ingår i klassningen är PCB, asbest, kadmium, kvicksilver och radioaktiva isotoper. En uppskattning av mängden av materialet med förekommande ämne, dess typ och placering i byggnaden ska bokföras. För de olika klasserna ökar antalet olika ämnen som ska tas med i klassningen, och vars halter därmed begränsas. Aspekten Dokumentation utgörs av indikatorn Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen, där klassningen baseras på upprättandet av en loggbok över byggvaror som byggs in i byggnaden vid om- och tillbyggnad, samt loggbokens omfattning. För klass BRONS ska loggboken innehålla information om typ av byggvara, varunamn, tillverkare, årtal, och innehållsdeklaration. För klass SILVER och GULD tillkommer kravet att loggboken ska vara digital och finnas i en databas hos fastighetsägaren. För klass GULD ska det även finnas 11

19 uppgifter om uppskattad mängd och placering i byggnaden. De byggnadsdelar som dokumentationen ska omfatta är golv, stomme, yttervägg (inklusive fönster och dörrar), yttertak och innerväggar, samt deras ytterskikt. Den sista aspekten inom området, Utfasning, består av indikatorn Verifiering av att särskilt farliga ämnen inte har byggts in, där Kemikalieinspektionens kriterier för utfasningsämnen avses. Dokumentation, till exempel genom byggvarudeklarationer BVD3, som redovisar förekommande halter behövs för att kriteriet ska kunna uppfyllas. Som för Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen omfattar dokumentationen golv, stomme, yttervägg, yttertak och innerväggar, samt deras ytskikt Betygsättning Aggregering Som tidigare nämnts erhålls ett betyg, KLASSAD, BRONS, SILVER eller GULD för varje indikator. För att ta fram en klassning för byggnaden som helhet aggregeras klassningen stegvis, från indikator till aspekt, vidare till område och slutligen erhålls en klassning för byggnaden. Om en indikator är ensam inom en aspekt får aspekten samma klass som indikatorn. Om däremot aspekten omfattar två eller flera indikatorer sätts klassningen efter den lägre klassade indikatorn. Att bestämma klassen för ett område är lite mer komplicerat. För att uppnå GULD för ett område får maximalt hälften av aspekterna vara i klassen SILVER, och ingen aspekt får vara i klassen BRONS, eller KLASSAD. För att området ska få klassen SILVER får högst hälften av aspekterna vara i klassen BRONS, och ingen aspekt vara i klassen KLASSAD. För att få klassen BRONS för området får ingen aspekt vara i klassen KLASSAD. För att få en klassning för byggnaden som helhet så används samma som för det område med den lägsta klassningen. 3.2 EcoEffect EcoEffect-metoden beskrivs av Glaumann och Malmqvist (2007), vilket följande beskrivning bygger på. EcoEffect är en livscykelbaserad metod för att bestämma en fastighets miljöeffektivitet genom att kvantitativt bedöma dess påverkan på miljö, naturresurser samt människors hälsa och välbefinnande. Benämningen miljöeffektivitet har innebörden att man vill uppnå en så bra byggnadsfunktion som möjligt i förhållande till den miljöbelastning som byggnaden orsakar. Med byggnadsfunktion menas den inre miljö som byggnaden tillhandahåller. EcoEffect är ett bredare verktyg än Miljöklassning av byggnader, och behandlar områdena Energianvändning, Materialanvändning samt Innemiljö, men även områdena Utemiljö samt Livscykelkostnader. Totalt används ett 30-tal effektkategorier i bedömningen. Resultatet kan fås i tre olika varianter, varav ett är genom nyckeltal. De andra alternativen är som en jämförelse mellan olika fastigheter, och genom miljöprofiler presenterade som stapeldiagram. För befintliga byggnader kan man även ta fram en miljödeklaration. För att metoden ska vara 12

20 praktiskt användbar vill man göra en sammanvägning av olika typer av miljöpåverkan till aggregerade mått. Utvecklingen av metoden har gjorts vid Högskolan i Gävle och KTH, och kan i dagsläget tillämpas för flerbostadshus, kontor och skolbyggnader, såväl i program-, projekterings- och förvaltningsskedet. EcoEffect är modulbaserat så tills vida att man kan välja att använda sig av alla områden eller bara de som är intressanta för det aktuella fallet. Till exempel, om enbart energianvändningen är av intresse kan de övriga områdena uteslutas från analysen Värderingsområden De olika sorters miljöpåverkan som behandlas kan delas upp i två kategorier. Den första är intern miljöpåverkan som är beroende av fastighetens egenskaper, och där eventuell negativ påverkan enbart berör människor som befinner sig på fastigheten. I begreppet ingår områdena inne- och utemiljö. Den andra är extern miljöpåverkan som är skild från den interna i det att eventuell negativ påverkan berör människor på en annan plats, och även en annan tid. Här bidrar energi- och materialanvändningen till miljöpåverkan. För både intern och extern miljöpåverkan är det risken för en negativ påverkan som beskrivs. För att bedöma miljöpåverkan av material- och energianvändning använder sig EcoEffect av en livscykelbaserad metodik. Fastigheten som analyseras används som funktionell enhet, vilket är ett mått på analysobjektets funktion. Tre olika sorters miljöpåverkan beräknas, nämligen utsläpp, avfall och utarmningen av naturresurser. Inom Innemiljöområdet används innemiljöns aktuella egenskaper för att bedöma dess inverkan på brukarnas hälsa. För området Utemiljö bedöms även där inverkan på människors hälsa utefter rådande förhållanden, men också inverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Viktigt att notera är att problem som inte direkt påverkar människor omvärderas till hur de indirekt gör det. Dessa omtolkade problem kallas slutproblem. Farliga ämnen bedöms för två olika fall i EcoEffect, dels utsläpp vid tillverkning av byggmaterial, dels vid inbyggnad av farliga ämnen i fastigheten. I det första fallet sker värderingen med hjälp av livscykelanalys inom området materialanvändning. I det andra fallet registreras och rapporteras materialets mängd och placering i byggnaden, samt den inneboende farliga egenskapen. Området Livscykelkostnader använder sig av en miljökostnadsindikator som omfattar media, investerings- och underhållskostnader. Begreppet media innefattar el, värme, vatten/avlopp och renhållning. 13

21 Tabell 3.2: EcoEffects värderingsområden och värderingsmetoder (Glaumann & Malmqvist, 2007, s. 42) Övergripande värderingsområde Extern miljöpåverkan Intern miljöpåverkan Miljörelaterade kostnader under byggnadens livstid Värderingsmetod Livscykelanalys Multikriterieanalys Nuvärdesberäkning av vissa interkostnader Värderingsområde i EcoEffect Energianvändning Materialanvändning Innemiljö Utemiljö Livscykelkostnader Tabell 3.3: Påverkanskategorier som hanteras i EcoEffect-programmet version 1.0 (Glaumann & Malmqvist, 2007, s. 50) ENERGI & MATERIAL INNEMILJÖ UTEMILJÖ LIVSCYKEL- KOSTNADER Utsläpp Hälsoproblem Utemiljöfaktorer Miljörelaterade kostnader Klimatpåverkan Sjukahussyndrom Luftföroreningar Konstanta prisrelationer Stratosfärisk ozonuttunning Försurning Övergödning Förvärrad allergi Markföroreningar 3% årlig ökning av kostnaderna Förvärrade Elektromagnetiska ledbesvär fält Sömnsvårigheter/ Buller koncentrations- (ljudförhållanden) svårigheter Marknära ozon Innemiljöfaktorer Skugga (närklimat) Humantoxicitet Luftkvalitet Blåst (närklimat) Ekotoxicitet Termiskt klimat Biologisk mångfald Avfall Ljudförhållanden Vegetation Radioaktiv Ljusförhållanden Vatten strålning Naturresurser El-miljö Biologisk produktion Bränslen Naturlig mark Metaller Anlagd växtbädd Mineraler Övrigt Biomassa Dagvatten Datorprogrammet EcoEffect EcoEffectmetoden använder sig av ett datorprogram i MS Access som sköter beräkningen av miljöbelastningar, och en Excelfil där man samlar indata för fastigheten. Programmet innehåller databaser med inlagda kriterier samt information om byggmaterial och energibärare. För material och energibärare innebär det livscykeldata med uppgifter om till exempel utsläpp vid tillverkning av cement. 14

22 3.2.3 Erforderlig indata Den indata som krävs för en fullständig EcoEffect-värdering visas i tabell 3.4. Som tidigare nämnts kan man välja ut de områden som är intressanta, och då exkludera datainsamling från de övriga rubrikerna. Tabell 3.4: Indata som krävs för att kunna genomföra en fullständig EcoEffect-värdering (Glaumann & Malmqvist, 2007, s. 17) Allmänna data Materialan -vändning Innemiljö Utemiljö Energianvändning Livscykelkostnader Planerad/projekterad fastighet Befintlig fastighet Fastighetsbeteckning, ort Huvudsakliga användning (bostäder, skola, kontor) Areor, t.ex. bruksarea och tomtarea Dimensionerat antal brukare Beräknad/uppmätt energianvändning för uppvärmning, varmvatten och kylning Energibärare för uppvärmning och varmvatten (leverantörer) Beräknad/uppmätt elanvändning för fastighetsel (uppskattning av brukarel) Materialmängder med miljöoch hälsofarliga ämnen. Materialmängder stora materialgrupper Ambitionsnivåer tabell PM1 i programskedet Åtgärder för att nå miljömålen satta i programskedet tabell PM2 i projekteringsskedet Besiktning/inventering av faktorer för biologisk mångfald Besiktning/beräkning av sol-, vind-, bullerförhållanden Uppmätta värden för matjords mull- och lerhalt, elektromagnetiska fält, PCB-halt i mark Kalkylerade kostnader för underhåll, värme, el, VA och byggande Uppgifter om inbyggda miljö- och hälsofarliga material/ämnen Enkät från EcoEffect-enkäten Uppmätta värden för radon i luft, elektromagnetisk fältstyrka, tappvattentemperatur Inventering av farliga ämnen/material (främst asbest, blå lättbetong, PCB), fuktskador och risk för legionellatillväxt Enkät från EcoEffect-enkäten Besiktning/inventering av faktorer för biologisk mångfald Uppmätta värden för matjords mulloch lerhalt, elektro-magnetiska fält, PCB-halt i mark Värden för omgivande trafikbelastning Kostnader för respektive underhåll, värme, el, VA och sophantering Notera att för materialanvändning så behandlas inte miljö- och hälsofarliga ämnen i datorprogrammet EcoEffect. För befintliga byggnader ställs man inför tre olika alternativ till hur historiska miljöbelastningar ska hanteras. I sammanhanget innebär historiska miljöbelastningar de från framställning av material, och man kan antingen bokföra hela, delar av eller inget av den 15

23 historiska miljöbelastningen. En avskrivningstid på 5 år föreslås av Glaumann och Malmqvist (2007) Beräkning För de miljöproblem som hanteras beräknas miljöbelastningsvärden, som är sannolikheter för ett visst problem. Miljöbelastningsvärdena viktas sedan efter dess betydelse och storlek så att inte bara sannolikheten för ett visst problem utan även dess allvarlighet beskrivs, och de viktade miljöbelastningsvärdena bildar sedan miljövärderingen. Viktningen grundas på de potentiella skador ett slutproblem kan ge upphov till, och allvarligheten bestäms via ett skadevärde, som skiljer sig mellan intern och extern miljöpåverkan. För intern miljöpåverkan bedöms allvarligheten per individ, och skadevärdet benämns därför personskadevärde. För den externa miljöpåverkan beräknas skadevärdet genom att multiplicera allvarligheten per person med antalet drabbade personer, och benämns därför gruppskadevärdet. Miljöbelastningsvärdena som för externa miljöproblem kan sedan normaliseras, vilket innebär att värdena divideras med motande värde per capita i landet. Resultatet är dimensionslöst och är ett mått på en brukare av fastighetens möjliga miljöpåverkan jämfört med en genomsnittlig miljöpåverkan per person i det aktuella landet. För beräkning av extern miljöpåverkan multipliceras effektfaktorer med använd mängd energi och material, och utsläpp per mängd. Effektfaktorn anger det möjliga bidraget till en påverkanskategori per enhet och skiljer sig mellan olika sorters utsläpp. Miljöbelastningsvärden för innemiljö ges som antingen 0, 1, 2 eller 3, där 0 är mycket bättre än normalt, 1 är bättre än normalt, 2 motar ett normalvärde och 3 motar sämre än normalt Redovisning Fastighetens miljöbelastning redovisas i EcoEffect enligt en hierarki som i första hand görs som miljöbelastning per brukstid, det vill säga persontimmar. I andra hand, vilket kan tillämpas för bostäder, används miljöbelastning per brukare. Först i tredje hand används miljöbelastning per bruksarea. Redovisningen av fastighetens miljöpåverkan görs med hjälp av så kallade miljöprofiler, där olika sorters miljöpåverkan redovisas med hjälp av staplar. Dessa kan redovisas på olika sätt, till exempel summerade per område eller med alla påverkanskategorier representerade. Grundprofilen är stapeldiagram för den externa miljöbelastningens normaliserade miljöpåverkan. De värden som presenteras i diagrammen är dock inte viktade, vilket innebär att de olika kategorierna inte är jämförbara. En jämförelse med andra fastigheter är dock möjlig. Den interna miljöpåverkans motighet till grundprofilen kallas inne- respektive utemiljöprofil, som för de olika värderingsområdena redovisar miljöbelastningsvärden för sina respektive påverkanskategorier. Nästa redovisningssteg för extern miljöpåverkan är viktade miljöprofiler, som redovisar viktade miljöbelastningsvärdena. En jämförelse mellan olika påverkanskategorier är möjlig i detta steg. Näst i följd är en sammanfattande jämförelse, som bygger på summerade 16

24 miljöbelastningsvärden för den aktuella fastigheten. Dessa jämförs med dem för en referensfastighet. Det sista redovisningssteget är fastighetens miljöeffektivitet, där andelen nöjda brukare jämförs mot summan av alla viktade miljöbelastningsvärden. Detta är det mest aggregerade sättet att redovisa utvärderingen av byggnaden. 3.3 Jämförelse mellan metoderna De två metoderna skiljer sig på ett antal mer eller mindre uppenbara sätt. Några av dessa skillnader med avseende på syfte och omfattning diskuteras nedan Syfte Miljöklassningssystemets målsättningar framförs Glaumann et al. (2008, s.25) som: ett praktiskt tillämpbart system för miljöklassning av byggnader med hänsyn till såväl den nationella som internationella forskningen samt branschens behov av enkelhet och entydighet. Vidare följer: Det har också varit ett mål att klassningssystemet ska mota intentionerna i Bygga-bo-dialogens mål om ett nationellt klassningssystem. EcoEffects syfte anges av Glaumann och Malmqvist (2007) som: kvantitativt beskriva miljö- och hälsopåverkan från byggnader, fastigheter och bebyggelse ge underlag för jämförelse och beslut som kan leda till minskad miljöpåverkan. Följderna av dessa olika syften yttrar sig bland annat på följande sätt: Miljöklassningssystemet använder sig i sin strävan efter enkelhet av ett betygssystem där indikatorer, bedömningsområden och byggnader får klassningar som KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD. Denna skala borde vara bekant för de flesta, och att dra slutsatser och göra jämförelser från dessa klasser görs tämligen intuitivt. Som tidigare nämnts kan miljöklassningssystemet kategoriseras som ett kvalitativt system som av naturen bör vara lättare att förstå. EcoEffect presenterar resultatet i flera nivåer, vilka tillsammans tillgodoser de båda punkterna ovan. Den kvantitativa miljö- och hälsopåverkan som en byggnad ger upphov till beräknas och redovisas som miljöbelastningsvärden för olika påverkanskategorier. Som underlag för jämförelse används en referensfastighet, mot vilken enskilda miljöpåverkanskategorier eller en helhetsbedömning kan jämföras. Här rör det sig alltså om en kvantitativ bedömning. Att från ett visst miljöbelastningsvärde avgöra hur bra eller dåligt en fastighet presterar är inte lika lätt som att tolka innebörden av till exempel klassen Silver. I EcoEffects jämförelse är det dock lättare att tolka ett resultat, då som till exempel Mycket bättre eller Något sämre med avseende på utsläpp. Det ska väl nämnas att även om det inte är ett uttalat mål med miljöklassningssystemet, så är det även där möjligt att jämföra olika fastigheter, dock inte på samma automatiserade sätt. 17

25 3.3.2 Omfattning Båda metoderna innehåller områdena energi, material och innemiljö, och för energi och innemiljö ser bedömningen i stort sett likadan ut för de båda metoderna. Dock så skiljer sig metoderna åt med avseende på materialområdet. De båda verktygen har dock bedömningsområden som det andra saknar. Till miljöklassningssystemet tillkommer området Särskilda miljökrav, och EcoEffect omfattar även områdena Utemiljö samt Livscykelkostnader. EcoEffects bedömning av energianvändningen ska enligt Glaumann och Malmqvist (2007) värdera fastighetens energiegenskaper rensade från avvikande brukarbeteenden och eventuella brister i injustering och drift av de tekniska systemen. Då man ställs inför valet att använda antingen uppmätta eller beräknade värden på energiförbrukningen uppfattas det senare som mer lämplig. De energislag som används bedöms inte för sig, utan används till att beräkna miljöbelastningen av den uppmätta eller beräknade energianvändningen. Miljöklassningssystemet har dock valt att använda både faktiskt använd energi och teoretisk uppskattning av energibehovet, samt en separat indikator för energislag. Teoretiskt energibehov används av samma anledning som i EcoEffects fall, medan faktisk använd energi inkluderas då det är lättförståeligt och ingår i energideklarationssystemet. En separat bedömning av energislag används då en hög energiförbrukning istället mer resurseffektivt kan användas av till exempel andra fastigheter, oavsett om miljövänlig energi används eller inte. Bedömningen av materialanvändningen är det område där verktygen skiljer sig mest. Miljöklassningssystemet har valt att basera värderingen på miljö- och hälsofarliga material, enligt Glaumann et al. (2008) motiverat av bland annat det nationella miljökvalitetsmålet giftfri miljö. EcoEffect använder sig av förenklad LCA-metodik för att bedöma miljöbelastningen från byggnadens materialanvändning. En metod för att bedöma farliga ämnen i byggnaden har utvecklats för EcoEffect, men har inte införts ännu. Miljöklassningssystemet utelämnar miljöpåverkan från materialproduktion med motiveringen att den i jämförelse med miljöpåverkan från energianvändningen blir förhållandevis obetydlig. Detta kan dock komma att ändras i takt med att mer energieffektiva byggnader produceras (Glaumann et al., 2008). Med avseende på innemiljö lägger EcoEffect mycket större vikt vid enkäten. Bedömningen av ljud- och ljusförfållanden samt termiskt klimat bestäms helt av enkätresultat, till skillnad från miljöklassningssystemet som i dessa fall använder beräknade eller uppmätta indikatorvärden. Resultat från enkät används här endast som komplement för att kunna uppnå den högsta klassningen, och ska fungera som en säkerhetsventil. EcoEffect inkluderar en bedömning av elmiljön, något som miljöklassningssystemet saknar. Elmiljö med avseende på elkänslighet har inkluderats genom försiktighetsprincipen, och redovisas inte som ett slutproblem (Hult & Malmqvist, 2005). Magnetisk fältstyrka tas även med på grund av koppling till barnleukemi, men mätvärdena redovisas utan riskvärdering. I området Elmiljö ingår även statisk elektricitet, som kan leda till obehag. Den statiska elektriciteten hanteras genom enkäten. 18

26 Man har i Miljöklassningssystemet valt att exkludera elektromagnetiska fält av i huvudsak tre skäl. Dels den osäkerhet som råder kring dos-respons-förhållanden, dels Socialstyrelsens saknande av riktvärden samt att elektromagnetiska fält inte omfattas av de nationella miljömålen (Glaumann et al., 2008). Bedömningen av risken för legionella är något mer omfattande för EcoEffect än miljöklassningssystemet. Den förra gör värderingen efter tappvattentemperaturen efter olika tidsintervall, medan den senare även inkluderar temperatur i varmvattenberedare samt en bedömning av antalet riskkonstruktioner i tappvatten- och ventilationssystemet. 19

27 4 Datainsamling 4.1 Energi För att utreda byggnadens energianvändning behövs information från flera källor, beroende på om man är ute efter faktisk energianvändning eller teoretiska värden. I det första fallet används driftstatistik som finns att tillgå från fastighetsägaren. Även information om de energislag som används fås från fastighetsägaren. Familjebostäder kontaktades, och deras energispecialist överlämnade de uppgifter som behövdes. För teoretiska värden används den tidigare utvärderingen av byggnadens energianvändning, utförd av Södergren (2007). De använda värdena redovisas i bilaga 1. Övrig information som behövs kan beräknas från ritningar och information om fönsteregenskaper. För EcoEffect behövs även LCI-data (livscykelinventering), vilket bland annat finns lagrat i en databas i EcoEffects datorprogram. De värden som finns i databasen har används rakt av, och inga andra har använts. 4.2 Material Materialområdet kräver i EcoEffects fall information om stora materialgrupper, som baseras på information om konstruktions- och materialval samt dimensioner vilket inhämtas från ritningar av byggnaden. Mängderna beräknas utifrån konstruktioner och mått med hjälp av ett Excel-verktyg. De använda mängderna redovisas i bilaga 2. Även här behövs LCI-data, och som för energiområdet används den som förses i EcoEffects databas. Miljöklassningssystemets bedömning av materialanvändning avser miljö- och hälsofarliga material, och baseras därför på miljöinventering. Inventeringen ska enligt ByggaBoDialogen (2009a) utföras av en miljöinventerare med kunskap i ämnet, och som helst är certifierad enligt till exempel CMF-kravspecifikation. Här används en miljökontroll baserad på Miljöprövade byggprodukter utförd åt Familjebostäder. 4.3 Innemiljö Området Innemiljö omfattar fler punkter än de övriga, och kommer som följd kräva en bredare mängd källor. Till nästan alla ingående punkter inom området, som till exempel luftkvalitet och termiskt klimat, behövs en enkät med från de boende i byggnaden. För båda systemen finns färdiga exemplar. Enkäten för EcoEffect är dock betydligt mer omfattande, och då denna även ger tillräckligt med information till miljöklassningssystemet används denna. Då samtliga boende i byggnaden är utländska utbytesstudenter behövdes en engelsk version tas fram. Denna fördelades och insamlades via e-post. 20

28 Under projektets gång var 20 stycken av byggnadens lägenheter uthyrda, och samma totala antal enkäter skickades. Av ByggaBoDialogen (2009a) framgår att en sfrekvens om 75 % bör uppnås, och att enkäten ska genomföras under uppvärmningssäsongen. Att det för bostadshus kan bli aktuellt med ett flertal påminnelser nämns också, något som visade sig vara fallet. Enkäten skickades första gången den 11 november, och gav fyra. En påminnelse cirka en vecka senare gav tre ytterliggare. Påminnelse nummer två en vecka efteråt gav sju, och den 7 december mottogs nummer 16 efter en tredje påminnelse. Detta ger en sfrekvens på 80 %. Ljudmiljö bedöms antingen med hjälp av utförd ljudklassning, eller genom bedömning på plats samt enkät. Då byggnaden redan är ljudklassad enligt SS används denna som underlag, och ingen bedömning behövs. För EcoEffect används resultat från enkäten för att bedöma ljudmiljön. Bedömning av luftkvalitet baseras på flera punkter, nämligen radonhalt, obligatorisk ventilationskontroll, eventuell mätning av kvävedioxid i inomhusluften, samt enkät. Mätningar av radonhalt i inomhusluft i flerbostadshus ska enligt ByggaBoDialogen (2009a) göras enligt följande kriterier: mätningarna ska pågå under ett minimum av två månader under perioden 1 oktober till 30 april, medelst två mätpunkter i ett vistelserum per plan, samt gärna även en mätpunkt i plan mot mark även om vistelserum inte förekommer. Radonmätningar görs ofta för bostäder, och finns redan utfört för byggnaden, tillgängligt via Familjebostäder. Mätningarna är utförda enligt de krav som ställs. Obligatorisk ventilationskontroll är som namnet antyder lagstadgad och ska finnas utförd för byggnaden. Tillsyn av utförd OVK sköts av kommunerna, och kopior på protokoll finns tillgängligt från Stockholms stadsbyggnadskontor. Kvävedioxid i inomhusluften kan antingen baseras på uppmätta värden, eller på byggnadens avstånd från trafikled med fler än fordon per dygn. Det senare alternativet är överslagsmässigt och är lämpligt att börja med. Som källa kan till exempel lämplig GIS-data användas. Om kriterierna för en överslagsbedömning inte uppfylls måste en mätning göras av kvävedioxidhalten, då med passivprovtagare i närheten av tilluftsdon under en minst sju dagars tid. För flerbostadshus görs mätningen i minst två utsatta vistelseutrymmen. Dock så ligger byggnaden utanför det angivna avståndet, och ingen mätning behövs. För att göra en bedömning av byggnaden med avseende på fuktsäkerhet används fuktbesiktningar eller fuktutredningar, samt enkät. ByggaBoDialogen (2009a) anger som krav att besiktningen utförs av en person utbildning från SBR, Anticimex, eller motande. Enligt Familjebostäder finns en fuktutredning gjord för byggnaden. Om denna är utförd av behörig person eller ej, och för den delen dess resultat, har inte kunnat verifieras. Denna utredning har inte kunnat inhämtas under projektets gång. Enligt Familjebostäder ska resultat vara bra, men detta har alltså inte varit möjligt att styrka. För bedömning av legionellarisk mäts tappvattentemperatur, och en bedömning görs av tappvatten- och ventilationssystem. Underlag för det senare kan vara installationsritningar. Enligt ByggaBoDialogen (2009a) ska temperaturen mätas för det tappställe som kan antas 21

29 ligga längst ifrån varmvattenberedaren, samt ett ytterliggare per våningsplan. De tappställen som valts är ett i det gemensamma köket beläget på översta våningen, samt i den gemensamma tvättstugan på samtliga plan. Mätningarna utfördes under december månad med en digital termometer med påstådd snabb responstid. Varmvattentemperaturen registrerades efter 10 och 30 sekunder, och kallvattentemperaturen efter 1 minut. Bedömningen enligt EcoEffect baseras dels på uppmätt tappvattentemperatur, men även en bedömning antalet riskkonstruktioner. Vid äldre byggnader som renoverats och byggts om kan man tänka sig att verkligheten avviker från de möjligtvis gamla ritningar man har, och en besiktning på plats kan vara aktuell. Detta anses inte vara fallet, utan bedömningen har gjorts genom granskning av ritningar. De konstruktioner som ska identifieras är: Förrådsberedare större än 1000 l 2-stegs uppvärmningssystem för vvb eller kallvatteninblandning efter uppvärmning Blindtarmar på ledningar Bubbelpooler Risk för inläckage av avloppsvatten i dricksvattensystem Luftfuktare med vattenbaserat system Kylning av tilluft med vattenbaserade system Annat stillastående vatten i tilluftkulvertar eller dylikt Övrigt En del punkter, till exempel bubbelpooler, luftfuktare och vattenbaserade kylsystem kan enkelt uteslutas. Andra punkter kräver mer ingående kunskaper. De mer komplicerade punkterna har dock överslagsmässigt uteslutits, då byggnaden är ny, och inga ombyggnader har gjorts. 4.4 Reflektion kring datainsamlingen Att inhämta den information som behövdes visade sig vara en omfattande uppgift även om det i flera fall var förhållandevis enkelt. Andra fall krävde mer av både tid och arbete, och ibland ställdes man inför en situation där uppgifter ska finnas någonstans, men att få tag på innehavaren visade sig vara svårt. En annan situation kan exempelvis vara enkäten, som utan att vara alltför arbetskrävande visade sig ta en dryg månad att färdigställa. Ett antagande är dock att mer information fanns tillgängligt i detta fall än vad man kan räkna med för äldre byggnader, och eventuellt även för bostadsrätter. I enstaka fall kunde det vara aktuellt att göra överslagsberäkningar och jämföra data mot andra källor för att kontrollera dess rimlighet. I de fall representativa rum skulle väljas, som för bedömning av dagsljus, kunde några rum enkelt utelämnas men andra var tvungna att uteslutas genom beräkning och jämförelse av värden. 22

30 5 Beskrivning av fastigheten 5.1 Allmänt Byggnaden som använts som fallstudie är en av tre i stort sett identiska huskroppar. Husen är i tre plan med åtta lägenheter på varje plan, det vill säga totalt 24 lägenheter per huskropp. Lägenheterna har en yta om 20 m 2, varav 4 m 2 är duschrum. Bostäderna är av typen korridorboende, där lägenheterna består av sovrum/vardagsrum och duschrum, och varje våningsplan har ett gemensamt kök och vardagsrum, inklusive tvättstuga. De tre huskropparna förbinds med ett trapphus, och under mittenhuset finns en källare med gemensam energicentral. Byggnaden färdigställdes 2005 och är belägen vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och används som studentbostäder. Husen är uppbyggda av prefabricerade lägenhetsmoduler, och man har använt sig av flera tekniska lösningar som skiljer sig från konventionella flerbostadshus. Dessa sträcker sig från ljudisolering till installationstekniska lösningar, men kanske mest karaktäristiskt är den massivträteknik med skivor och plattor som använts. Följande beskrivning baseras till stor del på Adolfi et al. (2005) och Södergren (2007). Figur 5.1: Den studerade byggnaden 5.2 Konstruktionsteknik Ytterväggar Den trämassiva delen av väggen består av fem 18 mm skikt. De yttre och det mittersta består av sammanfogade brädor, och bildar skivelement. De två återstående skikten består av horisontellt placerade brädor (18x95 mm) med centrumavstånd 300 mm med slutna luftfack 23

31 mellan. Sedan kommer 145 mm mineralull, vindpapp, läkt och träpanel. Detta ger ett effektivt U-värde på 0,15 vilket kan anses lågt (Södergren, 2007) Lägenhetsskiljande väggar De lägenhetsskiljande väggarna har samma uppbyggnad som ytterväggarna med fem skikt, tre skivelement och två med horisontella 18x95 brädor, C 300. Detta följs av 70 mm mineralull, 20 mm luftspalt, sedan speglas konstruktionen med 70 mm mineralull och en ytterliggare femskiktskonstruktion mot nästa lägenhet Mellanbjälklag under lägenheterna/golvbjälklag Den övre delen av mellanbjälklaget består av en massivträplatta om 130 mm. Den undre delen består av 190 mm mineralull, balkar 45x145 c 600 upplagda i samma riktning som plattornas huvudriktning med mineralullsisolering emellan, 28x45 mm läkt c 600 och 13 mm gipsskivor. Den undre delen av bjälklaget fungerar som tak i volymerna, och används alltså inte på bottenvåningen. På samma sätt används inte den övre delen, massivträplattan, i vindsbjälklaget Grundläggning Det aktuella husets grundläggning består av en oventilerad varmgrund, vilket innebär att isoleringen ligger på mark istället för i bjälklaget. Överst finns ett massivt träbjälklag om 130 mm, motande golvbjälklaget. Detta är tillsammans med väggarna placerat på kantbalkar av lättklinkerbetong. Kantbalkarna har en höjd på 500 mm och en bredd på 250 mm. Utsidan av kantbalkarna är isolerade med 100 mm cellplastisolering. Kantbalkarna är placerade ovanpå grundsulor som också är tillverkade av lättklinkerbetong. Dessa är 600 mm breda och 250 mm höga. Isolering på mark består av 300 mm utfyllnad med Leca lättklinker Yttertak Innertaket är uppbyggt på motande sätt som den undre delen av mellanbjälklagen: 45x145 c600 balkar upplagda i samma riktning som plattornas huvudriktning, 395 mm mineralullsisolering, 28 mm läkt och 13 mm gipsskivor. Yttertaket består av balkar, 22 mm råspont och tvålags papptäckning, underlagspapp och ytpapp Förbindning mellan volymerna Volymerna måste av naturliga skäl förbindas med varandra, både i vertikal och horisontell led. Medan resten av en lägenhetsskiljande vägg eller ett bjälklag kan vara välisolerat med avseende på ljud så kan förbindningarna ha betydligt högre ljudtransmission. Vanligtvis 24

32 används en kontinuerlig elastisk remsa som placeras mellan volymernas bärande väggar. I Trälyftets fall används dock en teknik med rullager i stål, vilket ger en högre ljudisolering. 5.3 Tekniska system Ventilation Byggnaden ventileras med ett FTX-system, det vill säga från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Värmeåtervinningen använder sig av en roterande värmeväxlare som ger en temperaturverkningsgrad på 80 % eller mer. Ventilationsflödets börvärde i huset är 540 l/s. Ventilation är integrerad i golvbrunnen i badrummen. Detta ökar verkningsgraden för värmeåtervinningen då värme överförs från dusch- och tvättvatten till frånluften som går upp till värmeväxlaren. Med ett centralt vattenlås i grunden minskas även risken för vattenskador och risken för uttorkning av vattenlåsen i lägenheterna har eliminerats Uppvärmning Byggnaden, inklusive varmvatten, värms med fjärrvärme som tillförs till den gemensamma driftcentralen. Planerad innetemperatur i lägenheterna är 22ºC, och den tillförda luften förvärms till 18ºC. 25

33 6 Utvärdering enligt miljöklassningssystemet 6.1 Köpt energi Indikatorn Energianvändning baseras som tidigare nämnts på köpt energi, närmare bestämt fastighetens energiprestanda (EP, kwh/m 2 ). En energideklaration har gjorts för byggnaden, vilken redovisar en energiprestanda på 207 kwh/m 2. Detta skulle resultera i att Byggnaden får klassen KLASSAD för köpt energi. En närmare granskning visar dock att detta värde är för högt. Det är två anledningar till detta. För det första baseras värdet på en area som är för låg. Byggnadens energiförbrukning kan uppskattas som en tredjedel av den energi som levereras till den gemensamma driftcentralen. Således bör den area som används även inkludera en tredjedel av de gemensamma utrymmena; källaren och trapphuset. Detta ger en area om 847 m 2, vilket ger en energiprestanda på 187 kwh/m 2. Ett ytterliggare problem kvarstår dock. Energiprestandan ska omfatta värme, uppvärmning av varmvatten och fastighetsel, men inte hushållsel. Med ledning från Södergren (2007) framgår det att denna post inte skilts från värdena som använts till energideklarationen. Hushållselen uppgår till cirka kwh per år och byggnad. Med detta värde subtraherat från den normalårskorrigerade förbrukningen i energideklarationen fås en energiprestanda på 128 kwh/m 2. Klassen för indikator blir således SILVER. 6.2 Värmeförlusttal Värmeförlusttalet VFT (W/m 2 ) för en byggnad är ett mått på dess värmetekniska egenskaper, och kan enligt ByggaBoDialogen (2009a) beräknas enligt två alternativ: Alternativ 1, som är en förenklad beräkning av värmeförlusterna genom byggnadens klimatskal, ventilation och luftläckage. Beräkningen görs genom att ta fram ytmått för klimatskalets delar, dess U-värden, värmeförlust genom ventilation samt genom köldbryggor. Tillsammans med dimensionerande vinterutetemperatur för orten och byggnadens A temp kan sedan värmeförlusttalet beräknas. A temp definieras enlig BBR (2008) som golvarea i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10ºC begränsade av klimatskärmens insida (m 2 ). Alternativ 2 baseras på antingen en energisimulering eller en effektsignatur. En energisimulering görs med hjälp av beräkningsprogram, medan en effektsignatur tas fram med hjälp av statistik över byggnadens tillförda värmeenergi och utetemperatur under uppvärmningssäsongen. Som krav ställs att minst åtta mättillfällen om minst en vecka, samt med minst 1,5ºC mellan varje tillfälle ska användas. I det här fallet har VFT enligt alternativ 2, och genom en effektsignatur använts. Med hjälp av byggnadens driftstatistik och temperaturstatistik från SMHI kan byggnadens effektsignatur beräknas. För fullständiga värden, se bilaga 3. VFT beräknas sedan genom att multiplicera absolutbeloppet av regressionslinjens lutningskoefficient (W/ºC) med 22ºC minus DVUT, och sedan dividera med A temp. 26

34 VFT = k ( 22 DVUT) A temp Effektsignatur Effekt W y = -921,08x Temperatur C Effekt W Linjär (Effekt W) Figur 6.1: Byggnadens effektsignatur ( 22 ( 17,1) ) VFT = = 42,5 W 847 Detta ger byggnaden klassen SILVER för indikatorn. m 6.3 Solvärmelasttal Solvärmelasttalet (SVL) används för att bedöma byggnadens kylbehov och används bara för byggnader med installerad komfortkyla med en nominell kyleffekt större än 12 kw (Glaumann et al., 2008). Indikatorn utesluts därför för den aktuella byggnaden, och aspekten Energibehov bestäms helt av Värmeförlusttalet. I demonstrationssyfte visas dock beräkningen nedan, enligt ByggaBoDialogen (2009a): 2 ( A A ) [ W ] SVL= 800 g m glas golv max där g är solfaktorn som är fönstrets genomsläpplighet för solvärme. A glas är cirka 1,6 m A golv för samtliga rum är 16 m 2 De fönster som använts i byggnaden är av typen 3-glas isolerruta med lågemissionsglas och argon i spalterna. Detta ger tillsammans med persienn en solfaktor på 0,42 enligt ByggaBoDialogen (2009a). 2 ( 1,6 16) 33,6 W SVL = 800 0,42 = m Detta värde skulle ge betyget BRONS för solvärmelasttalet. 27

35 6.4 Andel av olika energislag Med indikatorn Andel av olika energislag vill man gynna förnybara energislag. Mängden energi har alltså ingen betydelse i sammanhanget. För 2009 är 35 % av fastighetens totala elanvändning är miljömärkt el, medan övrig el är ospecificerad. Fjärrvärmen levereras av Fortum AB. Med 2008 års energistatistik och övrig el antagen till svensk elmix fås följande fördelning av energislag: Tabell 6.1: Andel energi per miljövalskategori Miljövalskategori Andel % 1 28,3 2 36, ,0 Detta ger klassen BRONS för indikatorn. 6.5 Ljudmiljö Indikatorn ljudmiljö kan bedömas enligt två alternativ. För alternativ 1 görs en bedömning enligt lyssningstest för de mest utsatta rummen, vilket kan vara till exempel de mest trafikexponerade. Bedömningen omfattar ljud från trafik, installationer och stegljud. För att uppnå klass GULD krävs även en enkät som visar att 80 % eller mer är nöjda med ljudmiljön. Alternativ 2 kan användas om byggnaden är ljudklassad enligt SS som gäller för bostäder. Ljudmätningar har gjorts på fastigheten som indikerar att ljudklass C uppnås för luftljudsisolering och stegljudsnivå, men att tågbullernivåerna överstiger kraven för ljudklass C. Alltså erhålls klassen KLASSAD för ljudmiljön. 6.6 Radonhalt Indikatorn radonhalt baseras på mängden radon (Bq/m 3 ) i inomhusluften, vilket bestäms genom mätning efter ett antal kriterier, enligt ByggaBoDialogen (2009a). En mätning av radonhalten i byggnaden har gjorts av Familjebostäder under perioden till Mätningarna gjordes i två rum på tredje våningen, ett rum på andra våningen och två rum på första våningen. I varje rum användes två detektorer. Resultatet är ett årsmedelvärde på mindre än 30 Bq/m 3 i samtliga fall, vilket ger klassen GULD. 6.7 Ventilation Indikatorn ventilation baseras enligt ByggaBoDialogen (2009a) för flerbostadshus på om byggnaden har en godkänd obligatorisk ventilationskontroll, och om det finns möjlighet till vädring/forcering. För klass GULD ska även 80 % av brukarna vara nöjda med luftkvaliteten i stort. 28

36 Den obligatoriska ventilationskontrollen för byggnaden är godkänd, det finns möjlighet till vädring, och enligt enkät säger sig hela 100 % vara nöjda med luftkvaliteten i stort. Alltså erhålls klass GULD för indikatorn. 6.8 Trafikföroreningar Enligt ByggaBoDialogen (2009a) bedöms indikatorn trafikföroreningar genom att mäta mängden kvävedioxid NO 2 i inomhusluften. Dock så erhålls klass GULD om byggnaden ligger mer än 250 m från trafikled med minst fordon per dygn. Den närmaste trafikled med fler än fordon/dygn är Valhallavägen, som ligger cirka 350 m från byggnaden. Alltså får indikatorn klassen GULD. Figur 6.2: Byggnadens läge i förhållande till närmaste stora trafikled 6.9 Fuktsäkerhet För indikatorn fuktsäkerhet ska en fuktbesiktning göras, samt en brukarenkät för klass GULD. Bedömningen görs i syfte är att utreda förekomsten av riskkonstruktioner och fuktskador. Hur detta ska göras är något av en tolkningsfråga. ByggaBoDialogen (2009a, s.37) anger följande riskkonstruktioner: Tätskikt i våtrum där den tekniska livslängden uppnåtts Tätskikt på tak/terrasser där den tekniska livslängden har uppnåtts Gamla stammar Tilläggsisolerade tak Platta/låglutande tak med invändig takavvattning Uteluftsventilerade krypgrunder Uppreglade golv mot mark Om inga riskkonstruktioner förekommer behövs ingen djupare fuktundersökning göras, vilket kan anses vara fallet för den aktuella byggnaden. Inga fukt- eller vattenskador har heller rapporterats av Familjebostäder eller brukarna. Detta skulle antyda klass BRONS eller högre. 29

37 För klass SILVER tillkommer att Konstruktioner bedöms vara väl genomförda med betydande kvarvarande teknisk livslängd (ByggaBoDialogen, 2009a). Dessa krav kan anses uppfyllda med tanke på byggnadens avsaknad av riskkonstruktioner, att den består av prefabricerade volymer, samt relativt nybyggd. Med denna bedömning får byggnaden klassen SILVER för indikatorn Termiskt klimat vinter Indikatorn Termiskt klimat vinter kan beräknas enligt två alternativ, en schablonmetod enligt alternativ 1, eller en beräkning av den operativa temperaturen enligt alternativ 2 (ByggaBoDialogen, 2009a). För alternativ 1 beräknas en transmissionsfaktor TF, enligt ( Afönster Agolv) U g TF = U g ÄR U-värdet för fönstrets glasmitt, vilket för den aktuella fönstertypen enligt ByggaBoDialogen (2009a) är 1,0. TF = ( 1,6 16) 1,0 = 0, 1 Detta är tillräckligt för att nå klass SILVER. För klass GULD krävs även att minst 80 % av brukarna är nöjda med den termiska komforten under vinter, vilket enligt enkät endast 69 % säger sig vara. Alltså erhålls klass SILVER för indikatorn Termiskt klimat sommar Indikatorn Termiskt klimat sommar kan beräknas enligt två alternativ. Alternativ 1 används för lokaler och bostäder, medan alternativ 2 endast används för lokaler och skolor. För alternativ 1 beräknas en solvärmefaktor enligt nedan (ByggaBoDialogen, 2009a): SVF = ( A A ) g glas golv där g är solfaktorn för fönstret. SVF = ( 1,6 16) 0,38= 0, 038 Detta ger betyget BRONS för indikatorn, dock med liten marginal till klassen SILVER Dagsljus Indikatorn Dagsljus kan beräknas genom två alternativ enligt ByggaBoDialogen (2009a). Indikatorn beräknas enligt alternativ 2 då horisontavskärmningen överstiger 20º för de rum som kan antas ha sämst dagsljusbelysning, vilket är fallet. Detta innebär att dagsljusfaktorn beräknas för representativa rum, enligt Löfberg (1987). 30

38 De rum som används i beräkningen ska utgöra minst 20 % av våningsplanets yta. Betyg sätts för enskilda rum, och dessa används för att bestämma betyget för indikatorn genom aggregering motande den för områden: För att uppnå GULD för indikatorn får maximalt hälften av rummen ha betyget SILVER, och inget rum får ha betyget BRONS eller KLASSAD. För att indikatorn ska få betyget SILVER får högst hälften av rummen ha betyget BRONS, och inget rum betyget KLASSAD. För att få betyget BRONS får inget rum ha betyget KLASSAD. Rummen har en area om 16 m 2 och våningsplanet 220 m 2, vilket gör att tre lägenheter utgör över 20 % av våningsplanets yta. De tre rum som antas ha sämst dagsljusbelysning är markerade i figuren nedan: Figur 6.3: Plan över bottenvåningen. De rum som antas ha sämst dagsljusbelysning är gråmarkerade. Norr i figuren är beläget mot trapphuset. Som tidigare nämnts beräknas dagsljusfaktorn i en punkt 1 m från mörkaste sidovägg, på halva rumsdjupet och 0,8 m över golv Dagsljusfaktorns delar Dagsljusfaktorn DF brukar delas upp i tre delar: himmelskomponenten HK, utereflekterad komponent URK och innereflekterad komponent IRK. DF = HK + URK + IRK Himmelskomponenten HK Himmelskomponenten är den del av dagsljuset i en punkt som kommer direkt från himmelsljus, och bestämningen sker med hjälp av dagsljusgradskivor. Då man för de mest utsatta rummen har fullständig avskärmning i den punkt som används för beräkningarna blir HK lika med noll Utereflekterad komponent URK Den utereflekterade komponenten består av ljus som reflekteras från avskärmningar utanför fönstret, som till exempel andra byggnader, och som himmelskomponenten beräknas med hjälp av dagsljusgradskivor. Först bestäms HK skärm, för ett oändligt brett fönster, fönstrets 31

39 medelhöjdsvinkel och en korrektionsfaktor för fönstrets begränsade bredd. Då det finns två olika fönsterkonfigurationer erhålls två värden på korrektionsfaktorn. HK skärm, = 1,9 % Medelhöjdvinkel = 11,5º Korrektionsfaktor 1 = 0,15 Korrektionsfaktor 2 = 0,19 HK skärm erhålls genom att multiplicera HK skärm, med korrektionsfaktorn, och genom antagandet att vanliga husväggar har en medelluminans på % fås URK genom att multiplicera HK skärm med 0,2. Detta ger följande värden på URK för de aktuella rummen: 0,072 0,057 0,057 Figur 6.4: Värden för URK för respektive rum Innereflekterad komponent IRK Den innereflekterade komponenten är ljus som når beräkningspunkten efter reflektion mot ytor i rummet. IRK medel kan beräknas med nedanstående formel: medel ( 0,95 0,1 N) A ( 100 R) ( C R + R ) G IRK = 5 gv tv där N = antal rutor i fönstret (1-3 st) G = glasarean A = arean av alla rummets begränsningsytor R = medelvärdet av alla ytornas reflektionsfaktorer C = en faktor som beror av himlens luminansfördelning och skärmvinkel till angränsande byggnader R gv = medelvärdet av reflektionsfaktorerna på golvet och de delar av väggarna som ligger under fönstrets medelhöjd (exklusive fönsterväggen själv) R tv = motande medelvärde av reflektionsfaktorerna på tak och väggarna över fönstrets medelhöjd Faktorn C kan beräknas enligt ( 13+ α ( 98 )/ 360) / 40 C = 39 α α Skärmvinkeln mäts till 40º, vilket ger C=20 32

40 Rummen har en yta om 16 m 2 och en takhöjd på 2,4 m. Fönstrets mått är 1400x1400 mm inklusive karmar, och har en höjd på 700 mm över golvet. Fönstrets area utan karmar är cirka 1,6 m 2. De olika ytornas reflektionsfaktorer antas till Glas: 15 % Tak: 70 % Golv: 20 % Väggar: 60 % Med ovanstående värden fås IRK medel till 0,34. Detta ger följande värden på dagsljusfaktorn: 0,412 0,397 0,397 Figur 6.5: Dagsljusfaktorns värde för respektive rum. En dagsljusfaktor på <1,0 för samtliga rum gör att byggnaden får klassningen KLASSAD för indikatorn Dagsljus Tappvattentemperatur För att bedöma risken för legionella används indikatorn tappvattentemperatur i miljöklassningssystemet. Mätning av tappvattentemperaturen omfattar både varm- och kallvatten, och betyget grundas på att en bestämd måltemperatur uppnås inom en viss tid från påbörjad tappning. Som tidigare nämnts görs mätningar för tappställen som väljs enligt följande: dels det tappställe som antas ligga längst från varmvattenberedaren, dels ett till per våningsplan. För den aktuella innebär det mätning efter fyra tappställen, två på översta våningen och en var på de återstående våningarna. Klassningen baseras på det tappställe som ger sämst resultat. Resultatet av mätningarna visas i tabell 6.2 Tabell 6.2: Uppmätt tappvattentemperatur. Tappställe Varmvatten Efter 10 s (ºC) Efter 30 s (ºC) Kallvatten, inom 1 min (ºC) Plan ,0 50,4 19,3 Plan ,0 52,0 18,7 Plan 2 35,0 51,0 19,6 Plan 1 42,0 50,6 19,8 Det tappställe med sämst resultat är plan 3.1, vilket dock är tillräckligt för att uppnå klass BRONS. 33

41 6.14 Förekomst av utpekade farliga ämnen Indikatorn Förekomst baseras på bedömning eller genomförd inventering av miljö- och hälsofarliga ämnen, enligt ByggaBoDialogen (2009a). Diverse ämnen som bland annat PCB, asbest och kadmium ingår i bedömningen. För till exempel kadmium får en viktprocent om som mest 0,01 förekomma i byggvara. För en del ämnen nämns även tidsspann för ämnets förekomst inom branschen, där ämnet inte behöver inventeras för byggnader uppförda efter den tiden (med 5 års marginal). Med detta återstår kvicksilver, virke impregnerat med koppar, krom eller kreosot, samt radioaktiva isotoper för byggnaden då den färdigställdes Enligt den miljökontroll som gjordes för byggnaden under uppförandet anges förekomst av isocyanater och isobutan, men inga ämnen som omfattas av miljöklassningssystemet för befintliga byggnader. Klass GULD fås därför för indikatorn Verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggs in I miljöklassningssystemets manual för nybyggnad (ByggaBoDialogen, 2009b), och för ombyggnader av befintliga byggnader, ingår indikatorn verifiering av att särskilt farliga ämnen inte byggs in. Denna indikator omfattar utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens kriterier, och inkluderar alltså andra ämnen en indikatorn Förekomst. Om Setras byggsystem ska utvärderas för framtida användning är denna indikator högst aktuell, och bör behandlas. Enligt Familjebostäders miljökontroll förekommer dock inga av de utfasningsämnen som omfattas av indikatorn i tillräckligt höga mängder, och denna skulle alltså erhålla klass GULD Aggregerat resultat Med ovanstående indikatorbetyg får byggnaden klassen SILVER för området Energi, BRONS för området Innemiljö samt GULD för Material och kemikalier. Detta ger klassen BRONS för byggnaden som helhet. 34

42 7 Utvärdering enligt EcoEffect Med EcoEffect har man som tidigare nämnts friheten att välja vilka områden som ska ingå i bedömningen. I det här sammanhanget föreslås områdena Energianvändning, Materialanvändning och Innemiljö. Dessa är relevanta för att utvärdera den specifika byggnadstekniken, och mest intressanta ur producentsynpunkt. 7.1 Energianvändning Området energianvändning kan beräknas för antingen byggnadens beräknade energianvändning eller den faktiskt använda energin. Bedömningen av energianvändning ska främst baseras på byggnadens egenskaper, och inte brukarnas inflytande (Glaumann & Malmqvist, 2007). Lämpligt är då att använda den beräknade energianvändningen i så stor utsträckning som möjligt. Från Södergren (2007) kan man få följande värden på byggnadens teoretiska energibehov: Tabell 7.1: Byggnadens teoretiska energibehov El Värme Fastighetsel kwh Rumsuppvärmning kwh Hyresgästel kwh Varmvatten kwh SUMMA kwh SUMMA kwh För beräkning i EcoEffect-programmet behövs information om vilka energislag som används. För fastighetsel används alternativen svensk elmix, vatten- respektive vindkraft. Då byggnadens elförsörjning inte är specificerad som varken vatten- eller vindkraft väljs svensk elmix. Värmeförsörjningen sker via fjärrvärme av Fortum AB. Fullständig data återfinns i bilaga Resultat energianvändning Resultatet av bedömningen av energianvändningen visas i följande diagram. Det som är av störst intresse är diagrammet Miljöbelastningstal för energianvändningen, som visar en jämförelse med EcoEffects nuvarande referensfastighet. 35

43 Figur 7.1: Normaliserad miljöprofil för energianvändningen Den normaliserade miljöprofilen visar oviktade miljöbelastningsvärden som normaliserats genom att de dividerats genom motande belastning per capita. Figur 7.2: Viktad miljöprofil för energianvändningen 36

44 Den viktade miljöprofilen visar även storleken och betydelsen av miljöbelastningarna. Dessa beräknas genom att belastningsvärdena multipliceras med ett skadevärde, baserat på allvarligheten, för motande slutproblem. Figur 7.3: Miljöbelastningstal för energianvändningen. Figur 7.2 visar viktade miljöbelastningsvärden summerade för de tre områdena utsläpp, avfall och naturresurser för både den aktuella fastigheten och referensfastigheten. 7.2 Materialanvändning Materialanvändningen baseras på stora materialgrupper, vilket innebär de som utgör byggnadens stomme, inne- och ytterväggar, grundläggning, takkonstruktion, samt ytterdörrar och fönster. Mängder beräknas med hjälp av information från ritningar. De mängder som använts till beräkningen visas i bilaga Resultat Materialanvändning Som för energianvändningen redovisas resultatet i tre diagram, där det av störst intresse visar en jämförelse mellan miljöbelastningstalen för den aktuella byggnaden och referensfastigheten. 37

45 Figur 7.4: Oviktad profil för materialanvändningen Figur 7.5: Viktad profil för materialanvändningen 38