SLUTRAPPORT Varaktigt anhörigstöd inom äldreomsorgen Södertälje Kommun

Transkript

1 Äldreomsorgskontoret SLUTRAPPORT Varaktigt anhörigstöd inom äldreomsorgen Södertälje Kommun Projektledare/Anhörigstrateg Anneli Ritter

2 Sammanfattning Kartläggningen som genomfördes under anhörigstödsprojektets första år resulterade i en tvåårig plan. Arbetet med att utforma ett varaktigt, individanpassat och variationsrikt anhörigstöd har pågått i projektform från den 1 januari 2007 till den 31 december Anhöriga har sedan den 18 juni 2007 erbjudits 8 timmars fri avlösning i hemmet. Hittills har totalt 120 anhöriga fått del av detta. Av dem har 62 anhöriga pågående beslut på fri avlösning. Varje månad är det mellan anhöriga som använder avlösningen. Kostnaden ligger i snitt på kronor per månad. Statistik har förts på antal anhöriga, vilket stöd som efterfrågats och i vilken omfattning det utförts. Det har givit underlag till budgetarbete och fortsatt utveckling av anhörigstödet. Anhörigcaféer, må bra aktiviteter, anhörigombud har inte införts under projekttiden men planeras att komma igång under år Trygghetsplatser efterfrågas av anhöriga. Länsstyrelsen har beviljat kr i nya stimulansmedel för år En ny lag förväntas komma under år 2009 som förstärker kommunernas skyldighet att tillhandahålla anhörigstöd, lagtexten kommer att ändras från bör till ett skall. Två nya nationella kompetenscentrum har invigts under år 2008, ett inom demensfrågor och ett inom anhörigstödsfrågor. Där finns lättillgänglig information om forskning, erfarenheter och övergripande direktiv som ger underlag om hur arbetet kan utvecklas och utformas. Under decembermånad togs beslut i ledningsgruppen att upprätta två nya stödteam. Ett anhörigstödsteam som ska bestå av anhörigstrateg, kurator och frivilligsamordnare och ett demensteam bestående av demenssjuksköterska och demensvårdsutvecklare. Teamen ska arbeta tillsammans och ha sin arbetsplats i Nestors lokaler. Myndighetschef Anna Flink ansvarar för verksamheten från den 1 januari 2009 och ersätter Nestors verksamhet. 2

3 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE MÅL MÅLGRUPP SAMSYN KRING VARAKTIGT ANHÖRIGSTÖD Biståndshandläggarna Hemtjänsten Dagverksamheterna Artursberg Vård och omsorgs boenden Äldreteamet Nestor ANHÖRIGSAMTAL/STÖDPLAN ANHÖRIGGRUPPER RESULTAT AV FRI AVLÖSNING NÄTVERKSMÖTEN Nätverk med frivilligverksamheter Nätverk med andra kommuner/stadsdelar Nätverk med landsting och patientföreningar INFORMATION OM ANHÖRIGSTÖD KOMPETENSCENTRUM Svenskt Demenscentrum, SDC Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA ANALYS BILAGOR

4 1. Inledning Anhörigstödsprojektets första del påbörjades den 1 mars 2006 och avslutas den 31 december Under det året gjordes en kartläggning om anhörigas stödbehov. Syftet var att finna lättillgängliga stödformer för anhöriga till multisjuka äldre i ordinärt boende. Kartläggningen och en granskning av andra kommuners anhörigstöd resulterade i en tvåårigplan. Den 1 januari 2007 påbörjade anhörigstrategen arbetet med att utveckla ett varaktigt anhörigstöd utifrån den framtagna planen. Resultatet presenteras i denna slutrapport. 2. Syfte Att utforma ett varaktigt, individanpassat och variationsrikt anhörigstöd. Information om anhörigstödets innehåll och betydelse ska nå ut till anhöriga, äldreomsorgens verksamheter, Södertälje sjukhus, vårdcentralerna och frivillig organisationer. 3. Mål Att det finns ett variationsrikt och flexibelt anhörigstöd utifrån anhörigas behov. Att minska stress och belastning hos anhörigvårdarna samt att deras livskvalitet ökar. Att äldreomsorgens verksamheter har kunskap och samsyn kring anhörigstödets betydelse. Att samverkan finns med frivilligorganisationer och landsting kring anhörigstödet. Att anhörigvårdarna känner sig väl informerade och trygga i det stöd som erbjuds och upplever att det är av god kvalitet. Att anhörigvårdarna erbjuds må bra aktiviteter och social samvaro. 4. Målgrupp Anhörigstödets primära målgrupp är anhörigvårdare som är sammanboende med brukaren i ordinärt boende. Den sekundära målgruppen är övriga anhöriga och närstående som har behov av anhörigstöd. Brukaren ska i samtliga fall vara över 65 år, boende i Södertälje kommun. Definition av anhörigvårdare enligt anhörigrådet i Sverige: "Anhörigvårdare är den som vårdar och tar hand om en släkting eller närstående som på grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder behöver hjälp för att klara vardagen." 5. Samsyn kring varaktigt anhörigstöd Anhörigas situation behöver lyftas fram och kunskap förmedlas för ökad förståelse inom hela äldreomsorgen. Det är grunden för ett varaktigt, individuellt och flexibelt anhörigstöd. Ökad förståelse medför att anhöriga känner sig sedda och uppskattade för den insats de gör. En viktig del av projektet har varit att skapa samsyn kring anhörigstödet inom äldreomsorgens verksamheter. All personal ska känna till och kunna informera om vilket stöd som finns att få och förstå vikten av att stötta anhöriga. 4

5 5.1 Biståndshandläggarna Biståndshandläggarna har fått information om anhörigstödet kontinuerligt och en grundläggande samsyn finns redan. Det har skett på ett naturligt sätt eftersom projektet ingått i beställarenheten. Biståndshandläggarna har informerat anhöriga de träffat och förmedlat kontakter till anhörigstrategen. Det är viktigt med ett nära samarbete så att biståndsbedömning och anhörigstöd strävar mot samma mål. Anhöriga ska känna sig trygga med att situationen blir belyst även utifrån ett anhörigperspektiv. 5.2 Hemtjänsten Kontakt med hemtjänsten har skett regelbundet i samband med den fria avlösningen och det har varit genomgående positivt. Information om övrigt anhörigstöd har erbjudits alla hemtjänstgrupper men endast HSB omsorg, Attendo Care och Järna hemtjänst har tagit del av det. Övriga har visat intresse men påtalat tidsbrist, önskat återkomma men inte hört av sig. Hemtjänsten är en viktig del i anhörigstödet, både som informationsbärare och som ett stöd i hemmiljön. Många kommuner har börjat utbilda anhörigombud. Utbildningen är upplagd på fem heldagar, ca deltagare per grupp. Kostnaden är ca kronor. Anhörigombudsutbildning kan hos oss tillgodoses internt med ett anpassat upplägg. Både kunskap och material finns hos anhörigstrategen som genomgått utbildningen. De utbildade anhörigombuden kan sedan ingå i ett nätverk med anhörigstrateg för kunskapsutbyte och fortsatt utveckling av anhörigstödet. 5.3 Dagverksamheterna Anhöriga upplever stort stöd av dagverksamhetens personal. Personalen på demens dagverksamheterna får regelbunden handledning av äldreteamet Nestor. Under projekttiden har inget direkt samarbete med dagverksamheterna varit aktuellt men även här skulle anhörigombud innebära kunskapsutbyte och möjlighet att skapa samsyn. 5.4 Artursberg Det finns ca 40 brukare som beviljats växelvård i syfte att avlasta en anhörig. De flesta anhöriga upplever avlastningen avgörande för att orka med situationen. Det möjliggör tid för återhämtning och egna aktiviteter. Men för många är det också förenat med dåligt samvete och skuldkänslor eftersom brukaren oftast vill vara hemma. Under projekttiden har fem anhörigmöten anordnats tillsammans med chefen för Artursberg. Anhöriga har bjudits in till samtal kring ett trevligt kaffebord. De har fått information om arbetet på växelvårdsenheterna och om anhörigstödsprojektet. De har ställt frågor, kommit med förslag och önskemål vilket medfört färre klagomål, ökad förståelse och känsla av delaktighet. De ger varandra tips och råd om hur de klarar sin vardag och har blivit lite av en anhöriggrupp i sig. Fortfarande efterfrågas trygghetsplatser för avlastning vid akuta tillfällen. I dagsläget försöker man lösa det när behov uppstår. Anhöriga som har växelvård har ofta en tung situation och behöver få stöd på många olika sätt för att klara av ett fortsatt gemensamt kvarboende. För att de ska kunna återhämta sig under avlastningen är det viktigt att växelvården fungerar optimalt. Därför borde personalen på växelvårdsavdelningen erbjudas kontinuerlig handledning och utbildning i anhörigstöd. Och om övriga avdelningar har anhörigombud så får vi samsyn och kunskapsutbyte även där. 5.5 Vård och omsorgs boenden Under projekttiden har några boenden fått information i samband med anhörigmöten. Annars har ingen samverkan skett beroende på att anhörigstödet främst riktas till anhöriga i ordinärt boende. När tankar kring ansökan om särskilt boende kommer kan stödsamtal behövas för att prata igenom vad det innebär. Det är viktigt för både anhöriga och brukare för att på bästa sätt 5

6 klara av den kris som separationen ofta innebär. Men anhöriga som vårdat sin partner i hemmet upplever ofta separationen vid flytt till boende som en svår kris. De kan känna skuld för att de inte längre orkar vårda och känna att de sviker sin partner. Omställningen blir stor från att ha haft ansvar dygnet runt till att bli ensam. Målet är att anhörigstödet etableras i tidigt skede så den anhöriga har stöd både inför detta svåra beslut men också en tid efter inflyttningen. Sedan övergår anhörigstödet till att ingå som en naturlig del av verksamheten. Anhörigombud på vård- och omsorgs boende skulle medföra ett värdefullt kunskapsutbyte för ökad förståelse om anhörigas behov och önskemål. 5.6 Äldreteamet Nestor Äldreteamet Nestor har utfört anhörigstöd under många år och har därmed varit en viktig del i anhörigstödsprojektet. Nestor var tidigare ett demensteam och har i huvudsak ägnat sig åt stöd, handledning och undervisning inom detta område. De är välkända och uppskattade för det. Sedan år 2006 omfattar deras uppdrag även andra diagnosgrupper och namnet demensteam ändrades till äldreteam. Men deras huvudsakliga målgrupp har alltjämt varit anhöriga till personer med minnesproblematik och många förknippar Nestor med det. Vid ett flertal möten har samarbetet och en utökning av stödinsatser diskuterats utan större framgång. En av orsakerna var alltför olika synsätt om vad anhörigstöd innebär och hur det ska utformas och utföras. Projektet har uppfattats mer som ett hot mot befintlig verksamhet än som en möjlighet att utveckla den. Det resulterade i en intern överenskommelse som innebar att anhörigstrategen skulle ha en första kontakt med anhöriga för att reda ut stödbehovet och upprätta en stödplan. Om den anhöriga önskade enskilda stödsamtal eller ville delta i anhöriggrupp förmedlades kontakten till Nestor via en beställning. Det skulle medföra en tydlighet i vem som gör vad och även ge statistik på omfattning och behov. Från februari 2008 till oktober 2008 har 51 beställningar skickats till Nestor. Av dem har 29 varit anhöriga till närstående med demensdiagnos och 22 anhöriga till närstående med annan diagnos, oftast stroke. Tanken var att Nestors befintliga anhörigkontakter också skulle ingå i modellen vartefter de hade kontakt med dem. De har ca 100 anhörigkontakter som får stödsamtal eller utskick av material och inbjudningar till olika aktiviteter. Vilka dessa personer är, deras behov av stöd eller när de skulle ingå i modellen har upprepade gånger efterfrågats men inget svar har lämnats. Den interna överenskommelsen skulle gälla från den 1 januari 2008 till den 31 december Överenskommelsen skrevs under men efterföljdes inte fullt ut. Det fanns en motvilja och misstro till den från Nestors håll vilket gjorde det svårt att arbeta utifrån den. Anhörigstrateg och Nestor skulle ha regelbundna möten för att finna samarbetsformen kring anhörigstödet och uppdraget men det var ogenomförbart. Därför lades överenskommelsen åt sidan och den framtida anhörigstödsorganisationen skulle ses över i ledningsgruppen och diskuteras med berörda chefer. 6. Anhörigsamtal/stödplan Anhörigsamtalet fokuseras på den anhörigas upplevelser, hälsa och situation. Det är vanligt att den anhöriga pratar mest om brukarens hälsa och behov, vilket är förståligt men det är viktigt att styra tillbaka samtalet till att handla om den anhöriga. Genom att ställa frågor som hur mår du och vad behöver du för att orka, får vi svaren på hur ett individuellt stöd ska utformas. Många anhöriga upplever tillvaron som ett kaos, att de inte orkar längre och tror 6

7 kanske att det som återstår är ansökan till särskilt boende. Syftet med samtalet är att få fram vad som är tyngst och mest stressande men även lyfta fram det positiva och det som fortfarande fungerar i vardagen. När den anhörigas situation förbättras ger det effekter även på brukaren och deras gemensamma tillvaro. Det finns många faktorer som medför problem i tillvaron. Det är viktigt att informera om anhörigstödet men även vara behjälplig med andra frågor. Det är en service som både uppskattas och underlättar för den anhöriga. Det är inte alltid den anhöriga orkar, kan eller hinner ta reda på allt själv och kan då bli utan värdefull hjälp som skulle underlätta vardagen. En del anhöriga vill bara ha information och andra önskar ta del av stödinsatser. Det viktigaste är att etablera en kontakt och att ge tydlig information om vilket stöd som finns. Sedan avgör den anhöriga själv om, när och i vilken omfattning stöd behövs. De stödplaner som var tänkta att upprättas vid anhörigsamtalen har visat sig vara svårarbetade. Det finns ett vetenskapligt framtaget instrument för planering, uppföljning och utvärdering av stöd till anhörigvårdare som heter COAT (Carers Outcome Agreement Tool), men det är mycket omfattande och tidskrävande. Dessutom pågår diskussioner om hur anhörigstöd ska dokumenteras, vikten av att dokumentera framhålls men hur är ännu oklart. Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga arbetar med frågan. 7. Anhöriggrupper Nestor, kommunens äldreteam har anhörigcirklar för make/maka och vuxna barn för att ökad kunskap kring demenssjukdomen och bemötande av personen med demensdiagnos. Tre nya anhöriggrupper har startats av äldreteamet Nestor under år Gruppen har bestått av 5-8 deltagare som träffats vid fem tillfällen, två timmar varannan vecka. Två grupper har bestått av anhöriga vars närstående har demensdiagnos, fem kvinnor deltog i vardera grupp. En grupp var riktad till anhöriga vars närstående fått stroke eller är multisjuka, sex anhöriga deltog, tre kvinnor och tre män. Syftet med anhöriggrupp är att anhöriga får träffa andra i liknande situation. Att tillsammans kunna diskutera och reflektera kring gemensamma frågor och känslor både stärker och berikar den anhörige. Grupperna har varit mycket uppskattade och de flesta vill fortsätta träffas på egen hand efter att gruppen avslutas. 8. Resultat av fri avlösning Kartläggningen påvisade behov av flexibel och lättillgänglig avlösning i hemmet. Många anhöriga kan inte lämna sin närstående ensam hemma utan uppsikt. Det innebär svårigheter att få tillvaron att fungera och att anhörigas egna behov får stå tillbaka. Många anhöriga måste vara behjälpliga dygnet runt. De känner sig trötta, stressade och oroliga för den egna hälsan. Men för att ta emot avlösning måste den vara flexibel och av god kvalitet. För en del är detta den enda insatsen de har från äldreomsorgen och för andra är det ett komplement till övriga insatser. Men gemensamt är att avlösningen medför möjligheter för den anhöriga att planera in egen tid, egna aktiviteter och dessutom känna att deras insatser och behov uppmärksammas. Det är också ett bra sätt att prova på hemtjänst och lära känna personalen. 7

8 Den 18 juni 2007 påbörjades fri avlösningen i hemmet, 8 timmar per månad, se bilaga 1. Totalt har 117 anhöriga fått fri avlösning. Av dessa är 62 pågående, 30 har avlidit, 22 har flyttat in på vård och omsorgs boende och 4 har avsagt sig den fria avlösningen. Av 117 anhöriga är 95 kvinnor och 22 är män. För närmare redovisningen, se bilaga nr 2. Vid uppföljning av fri avlösning har anhöriga uttryckt att; - de uppskattar att kommunen ser deras insats och behov av stöd - avlösningen underlättar tillvaron - det är bra att det gäller alla dagar i veckan, från morgon till kväll - det betyder mycket att själv få styra över hur timmarna fördelas under månaden - det är tryggt att ha tillgång till det även om man inte behöver använda det - det är viktigt att brukaren har det bra och trivs med avlösaren - de oftast fått avlösningen som planerat - det vore bra med extra timmar vid stödsamtal eller anhöriggrupp Vid uppföljning av fri avlösning har hemtjänsten uttryckt att; - det är uppskattat inslag i arbetsuppgifterna - det ger tillfälle att lära känna brukaren och anhörig bättre - de försöker att ha samma personer som avlösare hos brukaren - de inte brukar ha vikarier som avlösare - om det är långa pass så delar två personer på tiden - det kan vara svårt att tillgodose om det behöver vara personal med visst språk - om inplanerad personal blir sjuk kan det vara svårt att hinna få in en ersättare - kortare pass på helgdagar blir dyra för verksamheten - ibland går det åt mer tid än beräknat t ex om färdtjänst, buss eller tåg är försenat - några anhöriga har fast avlösning två timmar per vecka, men några månader har fem veckor och då räcker inte åtta timmar Ledningsgruppen beslutade i december 2008 att förlänga den fria avlösningen från till och då endast gälla vardagar. Hur det blir därefter är ännu inte klart. 8

9 9. Nätverksmöten 9.1 Nätverk med frivilligverksamheter Av länsstyrelsens stimulansbidrag för anhörigstöd ska minst en femtedel gå till att utveckla och fördjupa samverkan med frivilligverksamheter. Anhörigstödsprojektet har haft nätverksmöten med frivilligverksamheter, både centralt och i kommundelarna men det har inte resulterat i några nya stödformer för anhöriga. För att uppnå konkreta samarbetsformer med frivilliga behövs ett nära samarbete med äldreomsorgens frivilligsamordnare. Tillsammans kan frivillig och anhörigstödsverksamheten utvecklas samt anhörigcafé och må bra aktiviteter startas. Men samarbetet har ännu inte kommit igång eftersom det inte ingått i utförarnas uppdrag. 9.2 Nätverk med andra kommuner/stadsdelar Anhörigstrategen ingår i ett anhörigstödsnätverk som omfattar kommuner och stadsdelar söder om Stockholm. Träffarna äger rum ett par gånger per termin då ett värdefullt erfarenhetsutbyte sker. I nätverket ingår bl a Botkyrka, Enskede, Farsta, Haninge, Huddinge, Hägersten, Katarina Sofia, Liljeholmen, Nacka, Skärholmen, Vantör, Värmdö, Årsta och Älvsjö. Det grundläggande anhörigstödet ser likadant ut i många avseenden. Det som skiljer Södertälje från andra kommuner/stadsdelar är att vårt anhörigstöd har ett nära samarbete med biståndshandläggarna vilket ger konkreta effekter i vardagen som avlastar den anhöriga. Flera kommuner önskar att det vore så men de har svårt att få till det samarbetet. I stället satsas det mycket på olika former av aktiviteter för anhöriga. 9.3 Nätverk med landsting och patientföreningar Ett strokenätverk har bildats av stroketeamet i syfte att se över vilka verksamheter och aktiviteter som riktar sig till personer som fått stroke. Utifrån det bildades mindre nätverk däribland ett anhörigstödsnätverk. Det är viktigt att samverka för att den anhöriga ska få rätt stöd vid rätt tillfälle och för att undvika dubbelarbete. I nätverket ingår stroketeamet, strokeföreningen, personal från strokeavdelningarna på Södertälje sjukhus och anhörigstrateg från Äldreomsorgskontoret. En gemensam aktivitet anordnades på den nationella strokedagen på Södertälje sjukhus. Dessutom har en strokeskola startats under hösten Både personer som fått stroke och deras anhöriga har inbjudits att delta. Strokeskolan ägde rum på Tallhöjdens vårdcentral och var uppdelad på fem tillfällen, en och en halv timme per gång. Programmet innehöll föreläsning/information av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, logoped och kurator samt information om biståndshandläggning, färdtjänst, bostadsanpassning, anhörigstöd och strokeföreningen. Antalet deltagare var som minst 22 och som flest 33. Deltagarna var nöjda och uppskattade upplägget. Strokeskolan kommer att framöver erbjudas två gånger per år, vår och höst. Anhörigstrateg har gjort några försök att få till ett liknande nätverk inom demensområdet. Men det har inte funnits något intresse av det eftersom både sjukhuset och demensföreningen ansett sig ha ett tillräckligt fungerande nätverk med Nestor. Kontakter med fler patientföreningar behöver byggas upp framöver, framförallt för att sprida information till dem. 9

10 10. Information om anhörigstöd En enkel informationsbroschyr har tagits fram och den har delats ut främst av anhörigstrateg och biståndshandläggarna. Broschyren finns på äldreomsorgskontoret, ute i några verksamheter och på sjukhuset. Behov har funnits av att ta fram en enhetlig och tydlig broschyr om äldreomsorgens samlade anhörigstöd men eftersom det varit oklart hur verksamheten ska se ut så har detta inte kunnat genomföras. Muntlig information om anhörigstödet har givits till kuratorerna på sjukhuset, diakonerna inom Svenska kyrkan och pensionärsföreningar samt demens- och strokeföreningen. För att nå ut till allmänheten behöver informationen finnas på kommunens hemsida och annonseras i lokalpressen. 11. Kompetenscentrum 11.1 Svenskt Demenscentrum, SDC Verksamheten inleddes den 1 januari 2008 med Stiftelsen Äldrecentrum och Stiftelsen Silviahemmet som gemensam huvudman. SDC vill fungera som sambandscentral bl.a. genom att bygga upp en kunskapsbank på demensområdet och genom att vara aktör och pådrivande för en positiv utveckling av vård och omsorg för personer med demens. Deras målsättning är att vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare och att utgöra navet i ett nationellt nätverk av FoU-verksamheter Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga beskrivs som en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Samverkande huvudmän är Anhörigas Riksförbund, ÄldreVäst Sjuhärad, Hjälpmedelsinstitutet, Högskolan i Kalmar län, Landstinget i Kalmar län, Länssamordnarna i Norrland samt Fokus Kalmar län. Uppgiften är att samla in, strukturera och sprida kunskap om anhörigas situation och att vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare. Genom lärande nätverk, informations- och diskussionsforum är ambitionen också att på olika sätt stödja och synliggöra anhörigas och närståendes insatser i vården och omsorgen om äldre. 10

11 12. Analys Projektets mål att utforma ett varaktigt anhörigstöd har delvis uppfyllts. Det är svårt att i tidigt skede veta om målen är realistiska eller inte eftersom det är många verksamheter som berörs och därmed många faktorer som påverkar resultatet. Här kommer en redogörelse och analys av hur det gått. Att det finns ett variationsrikt och flexibelt anhörigstöd utifrån anhörigas behov. Den fria avlösningen har medfört en ny form av anhörigstöd som flexibelt utformas och utförs utifrån anhörigas egna önskemål och behov. Den fria avlösningen finns i många kommuner och påbörjades hos oss efter att anhöriga själva uttryckt behovet. Det har varit uppskattat trots att det bara kunnat beviljas kortare intervaller i taget och inte med mer är 8 timmar per månad. Att endast kunna bevilja korta perioder åt gången medför en otrygghetskänsla för anhöriga. Därför bör ett långsiktigt ställningstagande tas gällande den fria avlösningen och ses som en förebyggande och upprätthållande insats för ett längre kvarboende.tre anhöriggrupper har genomförts med fokus på den anhörigas situation. Att få träffas i grupp och dela med sig av sina känslor och erfarenheter har varit berikande för deltagarna. Anhörigkonsulenten på Nestor har varit en uppskattad och kunnig gruppledare som haft olika teman vid träffarna. För att gruppen inte ska bli beroende av ledaren är det bra att ha en tydlig struktur på innehåll och antal gånger. Det är vanligt att grupperna vill fortsätta träffas och det kan ske inom föreningen eller på våra mötesplatser. Anhöriggrupper ger både kraft och glädje att orka vidare i tillvaron. Flera anhöriga har erbjudits enskilda stödsamtal utifrån egna önskemål och behov. Samtalen har ägt rum i hemmet eller hos Nestor. Samtalskontakten ska pågå så länge som behov finns men inte övergå till ett rutinmässigt möte. Det är viktigt att ha tydliga mål med samtalen så att de leder till resultat. När stödbehovet börjar avta kan andra alternativa stödformer erbjudas. På så sätt får vi ett flöde i verksamheten och fler får tillgång till det. Om stödbehov uppstår igen erbjuds nya samtal. Genom att starta ett anhörigcafé erbjuds anhöriga en lättillgänglig mötesform med andra anhöriga och oss som arbetar med anhörigstöd. Till en början kan man ha öppet en till två gånger per månad. Föreläsningar varvas med sociala träffar utifrån anhörigas önskemål och behov. Att minska stress och belastning hos anhörigvårdarna samt att deras livskvalitet ökar. Anhöriga som fått fri avlösning och samtalsstöd, enskilt eller i grupp säger att det betyder mycket för dem, att komma hemifrån en stund och få egen tid. Någon utvärdering har inte gjorts under projekttiden om anhöriga upplevt minskad stress eller ökad livskvalitet. Men anhörigas positiva gensvar kan tolkas som att målet delvis uppnåtts. Dagverksamhet och växelvård är två viktiga faktorer för att uppnå detta mål. Att äldreomsorgens verksamheter har kunskap och samsyn kring anhörigstödets betydelse. Det ser olika ut på verksamheterna hur mycket man känner till om anhörigstödet. En anledning till det som påtalats har varit tidsbrist. Under projekttiden har information erbjudits men få har bokat in tid för det. Det som inte är obligatoriskt eller anses viktigt väljs bort när tiden inte räcker till. För att uppnå detta mål måste man börja på ledningsnivå för att det ska kunna förankras ner i verksamheterna. Tid behöver avsättas och ingå som en naturlig del av arbetet. Om vi skulle ha anhörigombud i alla våra verksamheter kan kunskapsutbyte ske och vi blir flera informationsbärare. Genom nätverksmöten med anhörigombuden får vi en bild av hur det ser ut i de olika verksamheterna och områdena. Med det som underlag kan vi arbeta med ständiga förbättringar även inom anhörigstödet. 11

12 Materialet i anhörigombudsutbildningen handlar mycket om bemötande och värderingar. Hur vi kan hantera anhörigas ilska och sorg och hur vi själva agerar. Det ger tillfälle till intressanta diskussioner, ökad självkännedom och förhoppningsvis ökad arbetsglädje. Främst ska anhörigstödet avlasta anhöriga men även underlätta för verksamheterna och medföra ett längre kvarboende som i sin tur är gynnsamt för ekonomin. Att samverkan finns med frivilligorganisationer och landsting kring anhörigstödet. Samverkan har påbörjats med frivilligorganisationer och landsting kring anhörigfrågor vilket är fördelaktigt för alla parter. Samverkan kring Strokeskolan var ett bra exempel på hur man kan nå många anhöriga samtidigt med kunskap och information. Anhöriga får värdefull kunskap, knyter nya kontakter och kan sedan övergå till aktiviteter inom föreningen. På samma sätt skulle demensskola kunna erbjudas. Ett samarbete finns med hälsoenheten med gemensamma möten då både patient och -frivilligföreningar ingår. Mycket mer finns att göra inom detta område. Att anhörigvårdarna känner sig väl informerade och trygga i det stöd som erbjuds och upplever att det är av god kvalitet. Någon utvärdering har inte gjorts under projekttiden kring detta mål. Men de anhöriga som varit aktuella inom projektet har fått information både muntligt och skriftligt ett flertal gånger under projekttiden. Vid uppföljningar som gjorts regelbundet har anhöriga varit mycket nöjda med den information och de stödinsatser de fått. För att nå ut till allmänheten behöver information finnas på kommunens hemsida och spridas via lokaltidning. För att ytterligare kunna öka tryggheten för anhöriga föreslås att vi erbjuder anhörigvårdarkort, se bilaga 3. Att anhörigvårdarna erbjuds må bra aktiviteter och social samvaro. Det här målet har inte uppnåtts under projekttiden. Delvis beroende på att vi valde att satsa pengar på fri avlösning i stället för aktiviteter eftersom det inte skulle räcka till båda insatserna. För att uppnå detta utan större kostnad gjordes försök att samarbeta med frivilligsamordnarna och deras verksamheter. Men eftersom det inte ingick i deras uppdrag så kunde detta inte genomföras. Målen är stora och övergripande och kommer att implementeras i det fortsatta anhörigstödsarbetet under år

13 13. Bilagor Bilaga 1 Rutiner för fri avlösning i hemmet Vem kan få avlösning? Avgiftsfri avlösning erbjuds till anhöriga som vårdar en äldre närstående, som de är sammanboende med och som inte kan lämnas ensam utan uppsikt. Avlösningen syftar till att den anhöriga ska få möjlighet till avkoppling och egen tid. Det är den anhörigas upplevda behov av avlösning som ligger till grund för erbjudandet. Vad omfattar den avgiftsfria avlösningen? Avlösningen utförs av hemtjänstpersonal hemma hos brukaren. Avlösaren kan ge personlig omvårdnad men utför inte praktiska sysslor i hemmet. Under försöksperioden erbjuds 8 timmars avlösning per månad. Dessa timmar kan användas utifrån behov under månaden men inte sparas till nästkommande månad. Om behovet av avlösning överstiger 8 timmar per månad gäller vanliga rutiner för ansökan om bistånd. Hur ansöker man om avgiftsfri avlösningen? Utifrån den anhörigstödsplan som upprättas mellan den anhöriga och anhörigstrategen erbjuds stöd i form av avlösning. Anhörigstrategen kontaktar aktuell hemtjänstgrupp och aktualiserar/beställer insatsen. Den anhöriga kontaktar sedan själv hemtjänstgruppen då avlösning behövs. Tidsbegränsat beslut fattas enligt 4 kap 2 socialtjänstlagen. Vid ett eventuellt avslag skall ansökan automatiskt prövas enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. När kan man få avgiftsfri avlösningen? Avlösning kan erbjudas mellan kl , flera timmar i följd eller uppdelat vid flera tillfällen. Den anhöriga avgör när och varför avlösning behövs och behöver inte ange något skäl. För att hemtjänsten ska kunna planera in avlösare bör den anhöriga höra av sig tre dagar innan avlösningen ska ske. Om behov av avlösning uppstår med kort varsel kan anhöriga kontakta hemtjänstgruppen som avgör om det kan tillgodoses eller inte. 13

14 Bilaga 2 Fri avlösning i hemmet Fri avlösning i hemmet år 2007 Södertälje ÄK intern hemtjänst år 2007 (pris 299 kr/timme) Juni 2 1 1,50 448,50 Juli Augusti , ,25 September , ,50 Oktober , ,25 November , ,75 December , ,25 Totalt , ,50 HSB år 2007 (pris 299 kr/timme) Juni Juli Augusti September Oktober November 2 2 6, ,50 December Totalt , ,50 Aleris år 2007 (pris 299 kr/timme) Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Attendo år 2007 (pris299 kr/timme) Juni Juli Augusti September Oktober , ,25 November , ,75 December , ,50 Totalt , ,50 14

15 I Enhörna kommundel fanns inga anhöriga som ansökt om fri avlösning år 2007 Järna kommundel år 2007 (pris 299 kr/timme) Juni Juli Augusti September Oktober November , ,75 December Totalt , ,75 Vårdinge kommundel år 2007 (pris 316 kr/timme) Juni Juli Augusti September , Oktober November December Totalt , Hölö/Mörkö kommundel år 2007 (pris 316 kr/timme) Juni Juli Augusti September 2 1 5, Oktober , November December 2 1 7, Totalt , Totalt år 2007 Juni , ,50 Juli Augusti , ,25 September , ,50 Oktober ,50 November , ,75 December , ,75 Totalt , ,25 15

16 Fri avlösning i hemmet år 2008 Södertälje ÄK intern hemtjänst år 2008 (pris 303 kr per/timme) Januari Februari , ,25 Mars , ,25 April , ,25 Maj , ,50 Juni , ,25 Juli , ,50 Augusti September Oktober November December , ,75 Totalt , ,75 HSB (pris 303 kr per/timme) Januari Februari 3 1 3, ,25 Mars April 5 2 9, ,75 Maj Juni Juli Augusti 7 1 5, ,50 September , ,50 Oktober , ,50 November December Totalt , ,50 Aleris (pris 303 kr per/timme) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt

17 Attendo (pris 303 kr per/timme) Januari Februari , ,25 Mars April Maj Juni , , 50 Juli , ,50 Augusti September , ,50 Oktober , ,50 November December Totalt , ,25 Järna kommundel år 2008 (pris 303 kr per timme) Januari , ,50 Februari Mars April , ,50 Maj , ,50 Juni Juli Augusti , ,25 September Oktober November December Totalt , ,75 Vårdinge kommundel år 2008 (pris 320 kr per timme) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November , December Totalt ,

18 Hölö/Mörkö kommundel år 2008 (pris 320 kr per timme) Januari Februari 2 1 2, Mars April Maj 2 1 6, Juni Juli Augusti September Oktober , November December Totalt , Enhörna kommundel: I mars 2008 fick en anhörig fri avlösning men ingen tid har ännu tagits ut. Totalt år 2008 Januari , ,50 Februari ,75 Mars , ,25 April , ,50 Maj , Juni , ,75 Juli Augusti , ,75 September Oktober , November , December , ,75 Totalt Totalt har 120 anhöriga fått beslut på fri avlösning. Av dem har 62 anhöriga pågående beslut. 58 beslut har avslutats med anledning av att 33 avlidit, 20 flyttat till vård och omsorgs boende och 5 inte ansett sig ha behov längre. 18

19 Bilaga 3 Anhörigvårdarkort Vad är ett Anhörigvårdarkort? Anhörigvårdarkortet är gult, i visitkortsstorlek, ligger i en plastficka och innehåller följande information: Namn på den som är anhörigvårdare och som ansvarar för en person som är beroende av hjälp. Uppgifter på den som är i behov av hjälp. Namn på personer som kan kontaktas i händelse av sjukdom eller olyckshändelse. Dessa personer är informerade om vad de ska göra om de skulle få en påringning. Anhörigvårdarkortet är en säkerhet för den anhörige och närstående om anhörigvårdaren råkar ut för akut sjukdom eller olycka. Information om kortet ska förmedlas till polisen, akutmottagning på sjukhuset, vårdcentraler och äldreomsorgens verksamheter. Anhörigvårdarkortet lämnas ut av anhörigstrategen till den anhörige. 19