XIX NUMMER 1 FEBRUARI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "XIX NUMMER 1 FEBRUARI"

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 1 FEBRUARI 2009 tema:pediatrik

2 Fortimel Compact Mindre volym, mer nutrition NYHET Volymen kan vara ett hinder för att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Nya Fortimel Compact ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Det är 300 kcal och 12 g protein i 40 % mindre volym. Ge dina patienter Fortimel Compact och hjälp dem att få den näring de behöver i en volym som de orkar med. Nutricia Nordica AB Tel:

3 Organ för Sver iges Kli n iska Di etister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser BUSINESS FACTORY AB Linda Larsson-Levin Telefon: Layout & Material Torbjörn Lindén Bild Telefon: ledare 4 Hur kan vi ta vara på föräldrar i behandlingen? 7 Att arbeta med barn som har cancer 11 Peter Håkansson, näringsskonsulent och produktspecialist 13 Fleromättade fettsyrors betydelse för barn 16 Dietistens roll 21 Noteringar från årets fortbildningsdagar 22 Dietist berätta om ditt liv och arbete! 24 Nutrition Renaissance from care to cure 26 Riktlinjer för nutritionsbehandling vid peritonealdialys 29 Seminariedag om dysfagi 33 Abstracts 36 Nätverket DIETS på väg mot tredje året 38 Referensgrupp blir Sektion? 39 DRF-sidor Tryckeri Trydells Tryckeri AB Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 2/09 25 mars 11 april 3/09 16 maj 29 maj 4/09 26 aug 18 sep 5/09 7 okt 29 okt Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-upplaga 2008: ex (2:a halvåret 5.700) Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt februari 2009 No 1 vol.xix 3

4 ledare Kajsa Asp, DietistAktuellts redaktionsråd Skolmaten en välfärdsfråga för framtiden Hälsofrågor, och kanske framför allt frågor som gäller mat och näring, engagerar starkt. När det gäller våra barn är vi extra lyhörda och angelägna om att det ska bli rätt. Larm om tillsatser och rester av bekämpningsmedel i vår mat påverkar oss alla, även om vi rent professionellt och kunskapsmässigt vet bättre. Många tycker att man ska ge barnen det som är mest naturligt, men faktum är att det mättade fettet i smör och fet mjölk påverkar blodfetterna även hos barn. Ju tidigare man kommer in i sunda matvanor desto bättre. Vi har riktlinjer och lagar för hur det ska se ut i barnens yttre miljöer. Lekplatser måste se ut på ett visst sätt och rutschkanor och gungor måste följa EU-direktiven. Men när det gäller den inre miljön d v s inuti de växande kropparna är reglerna inte lika strikta. Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för barnens mat i förskolan och skolan, men det är upp till den som vill att följa dem. Och samtidigt finns det andra aktörer som är fast beslutna om att övertyga föräldrar och kökspersonal om att följa helt andra riktlinjer för skolmaten. En lagstiftning om skolmaten skulle tydliggöra vikten av bra mat och motivera och stärka personalen som arbetar med maten. De är oerhört viktiga i ett helhetsperspektiv; för inlärningen, trivseln i skolan, arbetsmiljön (både barnens och lärarnas), och kan grundlägga hälsan och självkänslan för hela livet. Och tänk vilken skillnad en mysig matsal och en go bambatant kan göra för intresset för mat och måltider, sensorik och nyfikenhet! Bättre skolmat är en välfärdsfråga för framtiden, som främjar barnens och därmed samhällets utveckling. DRF har som förbund blivit inbjudna att delta i den nya bloggen Kostdebatten. Initiativtagaren vill skapa ett forum för en saklig kostdebatt, utan personangrepp. Styrelsen har begränsade resurser och måste prioritera andra frågor och arbetssätt. Vi vill därför uppmuntra er att delta i bloggen och på det sättet synliggöra dietister i detta sammanhang. Delta gärna i debatten på Här får du möjlighet att skapa en konstruktiv kost- och nutritionsdebatt och att göra din röst hörd för att svenska folket ska få tillgång till saklig fakta och kunskap gällande vår kost. En inbjuden debattör som valt att delta är Livsmedelsverket. Under 2008 har dietisters medverkan i media varit omfattande än någonsin. Uppgiften att synliggöra vår kompetens är ett arbete som åligger oss alla och som ständigt måste fortlöpa, så inventera dina möjligheter att visa vad vi kan bidra med för människors hälsa och välbefinnande. 4 vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

5 NY DESIGN, SAMMA GODA INNEHÅLL! Semper driver ständigt produktutveckling och forskning för att förbättra och bredda utbudet av glutenfria produkter. Det har hänt mycket på kort tid och mer är på gång. Ju fler glutenfria produkter vi kan erbjuda, desto större blir valfriheten för dig som är glutenintolerant. För att ge sortimentet en enhetlig linje och underlätta för dig att hitta våra produkter har vi tagit fram en ny förpackningsdesign. Ny design, samma goda innehåll! Toasty, KEX och KEX Dark behåller sin nuvarande design. Flakes & Red Berries och Wafer Bits har redan den nya designen. FÄRGKOD* SERVERINGS- FÖRSLAG /Bild på produkt PRODUKTNAMN Svenska, finska och engelska PRODUKT- INFORMATION & FÄRGKOD* VIKT OBS! NYA FÄRGKODER: Vetestärkelse Naturligt fri från gluten Ren Havre Semper Konsumentkontakt

6 gor.. dig gott! Oatly är gjord på havre och innehåller ingen som helst mjölk, laktos eller soja. Däremot innehåller havre en massa nyttigheter, inte minst fibrer, som gör gott för både mage och hjärta. Nu hittar du Oatly i mejerikylen i din butik. Konsumentkontakt:

7 tema: Pediatrik Dietister som arbetar med barn träffar barnens föräldrar, syskon, släktingar och andra vuxna som vill hjälpa. Ibland kan det vara svårt att förhålla sig till de olika vuxnas viljor och synpunkter i behandlingsrummet. Jag minns att jag, för många år sen, träffade en kollega som precis hade börjat arbeta som barndietist. Hur går det?, frågade jag. Spännande, och tufft. Förr hade jag en, högst två personer i rummet, och då kunde jag leda ett samtal där jag visste vart jag var på väg. Men nu när jag har föräldrar, syskon, mormor, grannar, och alla vill berätta sin version, puh Hur kan vi ta vara på föräldrar i behandlingen? Fem smakprov på familjeterapi När jag började min steg-1 utbildning i familjeterapi på Socialhögskolan i Lund för nästan två år sedan frågade vår kursledare om anledningen till varför vi sökte denna kurs. En läkare svarade: För att jag ska kunna hantera att prata med många personer i rummet. Själv trodde jag då att jag hade fått öva i denna svåra konst under mina sju år på Barnöverviktsenheten Region Skåne, men jag visste inte riktigt vad jag gjorde. Nu, som en färdig familjeterapeut steg 1, har jag fått många värdefulla tips och nya kunskaper som jag vill dela med mig till andra barndietister och alla andra som arbetar ur ett familjeperspektiv. I slutet av artikeln ges förslag för vidare läsning. Vad är familjeterapi? Starkt förenklat kan man säga att psykoterapi kan bedrivas från fyra utgångspunkter känsla, tanke, handling eller relation. Den psykodynamiske terapeuten fokuserar på känslolivets dynamik enskilt eller i grupp. Den kognitiva inriktningen betonar människans kognitioner, det vill säga idéer, föreställningar, och grundantaganden om världen. Beteendeterapin utgår från individuella handlingar och yttre beteenden. Familjeterapin tar sin utgångspunkt i individens nära relationer. Familjeterapin karakteriseras av ett interaktionellt och relationsorienterat synsätt som utgår från en socialpsykologisk och systemteoretisk idétradition (1). Detta innebär att behandlaren är beredd att träffa människor i olika personkombinationer, där lämpliga deltagare bestäms utifrån aktuella problem och i samråd med den eller de som tagit initiativ till kontakten. Syftet är att uppnå gemensam förståelse för problem, mål och handlingsalternativ. Detta förhållningssätt främjar samarbete och delaktighet för berörda parter och kan tillämpas inom många angränsande tillämpningsområden inom pedagogik, psykologi, socialt arbete och medicin. Familjeterapi används inom socialtjänst, barnpsykiatri, familjerådgivning, missbruksvård och vuxenpsykiatri. Vidare har kontrollerade studier visat effekt av familjeterapi vid astma, diabetes, övervikt och stroke (2). Grundutbildning i psykoterapi (så kallad steg 1-utbildning) omfattar tre terminer på halvfart och finns för närvarande inom psykologutbildningen vid ett antal universitet i Sverige. Av Paulina Nowicka, leg. dietist, familjeterapeut steg 1, Barnöverviktsenheten Region Skåne DietistAktuellt februari 2009 No 1 vol.xix 7

8 Den legitimationsgrundande steg II-utbildningen i psykoterapi är på 6 terminer och ges också på ett antal universitet i Sverige. Fem smakprov för lyckade familjesamtal Det finns ett antal skolor och traditioner inom familjeterapin som omfattar en stor variation av principer och tekniker. Nedan har jag valt fem områden som kan vara av intresse för dietister. 1. När någon pratar för mycket och någon är helt tyst Hur kan man bedriva ett samtal med familjemedlemmar, där var och en har sin bestämda åsikt; där någon pratar mycket, någon som inte alls vill vara i rummet, någon ifrågasätter behandlarens kompetens och någon som inte ens har kommit till insikten om att ett problem existerar? Inom systemisk familjeterapi (3) tilllämpar man en princip som heter Neutralitet, som jag finner mycket användbar i flera sammanhang. Neutralitet kan förklaras som ett tillstånd av nyfikenhet (4). Om behandlaren aktivt undviker att inta en position på bekostnad av en annan, kan alternativa synsätt lättare undersökas och skapas. På så sätt kan behandlaren ta vara på multipla perspektiv och därigenom utnyttja familjens resurser i hur behandlingen bäst kan anpassas till de behov som finns just nu i familjen. I praktiken innebär det att alla familjemedlemmar får möjlighet att delge sin historia/åsikt. Det handlar om att behandlaren ger utrymme för och möjliggör multiversa berättelser dvs att det accepteras att det finns lika många sanningar som personer. För att lyckas med det rent tekniskt finns det olika fraser som kan vara användbara, nämligen: - Jag hör att du uppfattar det annorlunda, men jag vill först höra vad din fru säger - Tror du att du skulle kunna vänta ett tag; jag klarar inte att lyssna på er båda. - Jag ser att du inte riktigt håller med och jag kommer till din version, men jag är nyfiken på vad din syster säger. - Jag är lite dålig att hålla reda på två saker på en gång, så jag tar en sak i taget - Nu gick det lite fort; jag hängde inte med På samma sätt kan behandlaren uppmuntra de som inte är så aktiva i samtalet. Har ni mött en tonåring som halvligger i stolen med keps över halva ansiktet? Ett sätt att väcka hennes intresse kan vara att fråga tonåringens föräldrar: Vad tror ni hon skulle vilja säga om hon ville prata?. Råkar föräldrar säga något som stämmer överens med tonåringens tankar så kan tonåringen bara nicka. Säger föräldrar något som tonåringen inte håller med om så dröjer det inte länge förrän hon avslöjar sin åsikt. Ett annat sätt är att ge tonåringen mer utrymme. Om tonåringen säger jag vet inte som svar på dina frågor kan du säga men om du funderar lite. Säger du gissa, så är det ett annat sätt att ge mer frihet. 2. Hur kan man undvika pekpinnar Allt pekar på att det är bra att äta frukost, men det är föräldrar som ska stå för det, så hur ni föräldrar förhåller ni er till det? Vetenskapen säger att det inte är bra att titta på tv och sitta framför dator för länge och därför uppmanar vi alla barn att begränsa skärmtid till två timmar per 8 vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

9 tema: Pediatrik dag, vad tycker ni om det? De här frågorna illustrerar en teknik som heter sammahangsmarkering och som kan hjälpa att skapa en god terapeutisk allians med familjen, och undvika pekpinnar (5). När behandlarna talar om utifrån vilka grunder de ingriper, kan de förbli neutrala och nyfikna. Det blir också lättare att undersöka hur familjen förhåller sig till rekommendationerna. Dessutom, om rekommendationerna sätts i ett sammanhang, blir det lättare för föräldrar att diskutera rekommendationer och hitta sina egna lösningar till problemet. Om en viss rekommendation inte fungerar kan familjen diskvalificera sammanhanget, men fortfarande behålla en god relation till behandlaren och arbeta vidare mot nya lösningar. Rekommendationer kan också presenteras utifrån en direkt, normativ förhållning, t ex Vi rekommenderar att barn ska äta frukost och tillbringa mindre än två timmar framför datorn och tv för att uppnå en hälsosam vikt. Det här är ett enkelt och snabbt sätt att utöva sin roll som expert, men man kan bli ofriare. En risk med detta förhållningssätt kan vara att familjen blir beroende av utomstående expertis och inte utvecklar sin egen kompetens. Om rekommendationen inte fungerar av någon anledning, behöver familjen diskvalificera experten för att orka och känna sig kompetenta som föräldrar. Detta kan påverka den terapeutiska alliansen. Med andra ord man vinner normen, men kan bränna relationen. Det finns många sätt att tala om utifrån vilken position man ingriper, och som fungerar som en sammanhangsmarkering och öppnar för alternativa åsikter. På så sätt kan man föra dialog utan pekpinnar. Här är några exempel: Det låter för mig som Jag tänker att Jag uppfattar det som om De flesta tänker ju att Nu ska jag ställa lite frågor utifrån En del skulle uppfatta det som ett problem, hur uppfattar ni det? Det är ingenting vi rekommenderar, men ni anser att det fungerar i er familj, hur tänker ni? 3. Frågorna som förändrar På Barnöverviktsenheten Region Skåne använder vi anamnesen för att ta reda på medicinska och livsstildata som grund till behandling. Det andra målet är dock att se hur familjemedlemmar reagerar och samarbetar kring frågorna. Sättet familjen svarar på frågorna avslöjar hur familjen fungerar. Detta bidrar till vår analys om hur man på bästa sätt kan stödja familjen. Den tredje avsikten med våra väl valda frågor är att påbörja förändring. Vi tror nämligen på att frågor kan leda till en förändring. Man kan fråga om frukostvanor på Om tonåringen säger jag vet inte som svar på dina frågor kan du säga men om du funderar lite. Säger du gissa, så är det ett annat sätt att ge mer frihet. många sätt. Den vanliga frågan lyder: Brukar du äta frukost?. I stället frågar vi: Hur många dagar i veckan äter du frukost? Barnet svarar: Tre. Nu har behandlaren en möjlighet att utforska skillnaden mellan de dagar då frukost förekommer och de andra dagar där frukost inte förekommer. Behandlaren frågar vidare: Vad är annorlunda de dagar du äter frukost?. På det här sättet kan behandlaren ta fram de positiva undantagen till problemet (att inte äta frukost). Hade vi börjat med frågan Brukar du äta frukost? är det lätt att redan i frågan inge vår åsikt att frukost är viktigt och om man inte äter frukost så är det inte bra. Det är lätt att låta dömande och normativt. Om vi i stället frågar om antalet dagar frukost äts, verkar vi mer nyfikna. Valet att fokusera på det som fungerar (de dagarna då frukost intas) ger oss möjligheten att bygga vidare på de befintliga resurser som finns hos barnet och familjen. Sättet att utforska de positiva undantaget har sitt ursprung i lösningsfokuserad terapi (6, 7). Att få kunskap om hur det egentligen ser ut på barnets talrik är en välkänd utmaning för dietister och det finns en del hjälpmedel att använda. Carl-Erik Flodmark, barnläkare på Barnöverviktsenheten Region Skåne, har hittat på en riktigt fiffig fråga om portionsstorlekar som är väldigt användbar: Om du tittar på din tallrik och sen på mammas tallrik, äter du lika mycket, mer eller mindre än mamma?. Denna fråga bygger på ett antagande att ett barn inte bör äta mer än en vanlig stillasittande kvinna i medelåldern. Frågan är ställd på ett cirkulärt sätt då den kräver jämförelse med andra familjemedlemmar och dessa involveras automatiskt (3). Barnet svarar stolt: Jag äter mer än min pappa. Denna information visar att barnet äter för mycket. Modern tillägger: Och jag äter väldigt lite. Jag är en sådan person som går upp i vikt genom att bara titta på en kaka. Denna information tyder på en stark genetisk faktor. Karl Tomm, läkare och familjeterapeut från Kanada, har skrivit några av de mest fascinerande artiklarna om frågornas förändringspotential (8-10). Bland annat har han klassficierat frågor i ett antal kategorier, t ex rangfrågor (Vem är mest bekymrad? Vem skulle bli gladast?), skillnadsfrågor (Hur var det innan?) och framtidsfrågor: Hur skulle det se ut om du lyckades? 4. Kom ihåg ordets makt Jag vet inte hur jag kan hjälpa min dotter. Det enda jag gör är att tjata. Ibland låter jag som en bandspelare från morgon till kväll, säger en orolig mamma. Så du undrar om det hjälper att du påminner din dotter? undrar behandlaren. Språkets roll i kommunikationen har uppmärksammats i många skolor inom familjeterapin, t ex den systemiska (3, 8-10), språksystemiska (11) och den lösningsfokuserade korttidsterapin (6, 7). Att ersätta ordet tjata med påminna kallas positiv omformulering, en vanlig teknik inom familjterapin. Genom att byta ett ord mot ett annat, mer positivt, kan man rikta in samtalet på ett nytt, konstruktivt spår. Det finns ett obegränsat antal möjligheter som dyker upp under våra samtal då behandlaren har ett val: att fortsätta på det gamla spåret eller att bidra till en förändring. Ett problem kan bli en utmaning, ett ensamt barn kan bli ett unikt barn och en krävande förälder kan bli en engagerad förälder. 5. Prata om rätt saker Det kan hända att även erfarna behandlare tvekar om samtalet har varit till hjälp för familjen. Besöket lider till sitt slut och vi är osäkra om det har varit till någon nytta. Det bästa sättet är att fråga var och en av familjemedlemmar: Vad har varit till nytta till dig under dagens besök?, Hur kommer du att märka att dagens samtal varit till hjälp? eller Vad tar ni med er hem?. Och tappar man tråden under samtalet kan man använda sig av not knowing position genom att helt enkelt fråga: Pratar vi om rätt saker?. DietistAktuellt februari 2009 No 1 vol.xix 9

10 tema: Pediatrik Bäst kan det vara att redan i början av samtalet fråga var och en av familjemedlemmar: Vad vill du prata om under det här besöket så att du tycker att besöket har varit till nytta för dig?. Har man en tavla i närheten kan man skriva: Mamma, Pappa, Emil, Linnea och sedan anteckna allas önskemål, gärna i deras egna ord. Ni som har mött mig som föreläsare har antagligen själva blivit utsatta för den tekniken, då jag själv gärna vill ta reda på publikens förväntningar i början på föreläsningen. Vi behandlare bör ha en genomtänkt agenda i huvudet när vi går in samtalet, men det är inte säkert att den fungerar när man väl sitter i rummet med familjen. Har vi många personer i rummet så kan det finnas olika önskemål med samtalet. Det bästa verktyget vi har är vår nyfikenhet, ett öppet sinne och våra frågor. Det är det som gör familjeterapin till ett så spännande fält, att vi kan använda den dynamik och kraft som finns i mötet med ett familjesystem och att vi kan använda dynamiken i familjesystemet i behandlingen. Inom familjeterapin ses motivation inte som en egenskap utan som en relation mellan två människor. Tips för vidareläsning Jag hoppas att denna inblick i familjeterapi kan stimulera er till vidare upptäckter inom detta spännande område. Det finns ett antal bra böcker att rekommendera. En utmärkt sammanställning över aktuell evidensbasered forskning kring familjeterapi finns i boken: Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt av Professor Kjell Hansson m fl Gothia förlag, Bill Petitt och Hardy Olson har skrivit en spännande bok som kan vara till stor nytta för nyfikna och nybörjare på familjeterapi. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. (1994) 2:a reviderade upplagan. Mareld Stockholm Svenska Föreningen i Familjeterapi har en bra hemsida med många intressanta översikter om familjeterapi och aktuella kurser och konferenser: Hur familjeterapi kan användas inom barnfetmabehandlingen har jag sammanfattat i en aktuell akademisk avhandling Childhood and adolescent obesity - Multidisciplinary approaches in a clinical setting, Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2009:19. Den finns att ladda ner från Disputationen äger rum den 13 mars i Malmö. Tack: Till Ingemar Ericsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Ulla Börjeson Munk, barnsjuksköterska och familjeterapeut steg 1, Martina Jansson, Anne Norrman och Björn Bengtsson, leg. dietister och Jet Derwig, barnläkare, som har bidragit med värdefulla kommentarer på denna text. Referenser: 1. Svenska Föreningen i Familjeterapi. Familjeterapins förekomst inom akademisk grundutbildning i psykoterapi. sfft.se 2. Hansson K. Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia; Selvini MP, Boscolo L, Cecchin G, Prata G. Hypothesizing--circularity--neutrality: three guidelines for the conductor of the session. Fam Process 1980;19(1): Cecchin G. Hypothesizing, circularity, and neutrality revisited: an invitation to curiosity. Fam Process 1987;26(4): Petitt B, Olson H. Att göra sammanhangsmarkering. In: Petitt B, Olson H, editors. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. Mareld; de Shazer S, Berg IK, Lipchnik E, Nunnally E, Molnar A, Gingerich W, et al. Brief Therapy: focused solution development. Fam Proc 1986;25: de Shazer S, Molnar A. Changing teams /changing families. Fam Process 1984;23(4): Tomm K. Interventive interviewing: Part II. Reflexive questioning as a means to enable self-healing. Fam Process 1987;26(2): Tomm K. Interventive interviewing: Part I. Strategizing as a fourth guideline for the therapist. Fam Process 1987;26(1): Tomm K. Interventive interviewing: Part III. Intending to ask lineal, circular, strategic, or reflexive questions? Fam Process 1988;27(1): Anderson H, Goolishian HA. Human systems as linguistic systems: preliminary and evolving ideas about the implications for clinical theory. Fam Process 1988;27(4): D-droppar ersätter AD Från och med denna vecka kommer de nya D-dropparna för små barn att finnas tillgängliga på apoteken. D-dropparna ersätter de gamla ADdropparna. Nu ersätts AD-dropparna av droppar med endast D-vitamin. Anledningen är att svenska barn inte har behov av A-vitamintillskott. Däremot är det viktigt att alla barn under två års ålder får tillskott med D-vitamin, i form av fem D-droppar dagligen från fyra veckors ålder. Det motsvarar 10 mikrogram D-vitamin. Små barn får inte tillräckligt med D- vitamin via mat och solljus, därför rekommenderas tillskott. Det är viktigt att föräldrar informeras om detta så att barnen verkligen får dropparna, säger Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, nutritionist på Livsmedelsverket. Barn över två år behöver normalt inte tillskott med D-droppar. Undantaget är barn som inte äter D-vitaminberikade livsmedel (margariner och magra mjölkprodukter), inte vistas ute så gott som dagligen, särskilt om barnet har mörk hudfärg, och barn som bär heltäckande klädsel även sommartid. Dessa barn kan behöva fortsätta med D-droppar ända upp i femårsåldern. Om man är osäker på om barnet får tillräckligt med D-vitamin kan man fortsätta ge droppar tills barnet är fem år. Det är ingen risk att barnet får för mycket D-vitamin, om man följer doseringsanvisningen, säger Ulla- Kaisa Koivisto Hursti. Källa: SLV Fakta om D-vitamin D-vitamin behövs för normal benbildning och skelettillväxt. Brist på D-vitamin kan orsaka engelska sjukan (rakit) hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett. Viktiga källor till D-vitamin: Mini-, lätt- och mellanmjölk och de flesta margariner. Fisk (särskilt fet fisk som lax, makrill och sill) och ägg. Under sommarhalvåret är solbestrålning den viktigaste D-vitaminkällan, förutsatt att man vistas utomhus och inte bär heltäckande klädsel. Det vitamin som då bildas lagras i fettväven och täcker en del av behovet under vintern. 10 vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

11 tema: Pediatrik Att arbeta med barn som har cancer kan tyckas som något svårt och tungt, men dietist Johanna Andersdotter förmedlar en annan bild. Hon beskriver en arbetsplats med mycket glädje och hopp, den besvärliga diagnosen till trots. Johanna berättar här om hur det är att arbeta som dietist på en onkologklinik för barn. Att arbeta med barn som har cancer av Magnus Forslin Dietistaktuellt Barnonkologiskt centrum i Lund är ett av sex centra i Sverige som tar emot barn med cancer. I Lund har man i allmänhet en beläggning om barn i åldrarna från bara några dagar upp till 18 år. Diagnoserna varierar men vanligast är akut lymfatisk leukemi, neuroblastom och olika typer av hjärntumörer. Dietisten har en viktig roll i terapin eftersom ett säkrat näringsintag har stor betydelse för hur barnet klarar av den långa och intensiva behandlingen. Jag brukar försöka komma i kontakt med barnet och dess familj så fort som möjligt, förklarar Johanna Andersdotter. Om en familj precis fått ett omtumlande besked av läkarna kan det naturligtvis vara svårt att ta till sig information kring maten, och då kan jag behöva avvakta tills ett bättre tillfälle. Det ställs med andra ord stora krav på dietistens lyhördhet och sensibilitet, eller som Johanna uttrycker det: Man känner av mycket på den här avdelningen. Det finns flera skäl till varför det är värdefullt att dietisten kommer in tidigt i behandlingen. Ibland befinner sig barnet redan innan behandlingens start på marginalerna och kanske redan är underviktigt även om det senare inte är särskilt vanligt. Ofta har barnet initialt en god aptit, inte minst då den inledande kortisonbehandlingen ofta stimulerar aptiten. Cytostatikabehandlingen medför nästan alltid illamående och bristande matlust och det kan i sådana situationer kännas jobbigt att svara på frågor rörande maten. Då är det en fördel om man som dietist redan i början av behandlingen fått en uppfattning om hur barnet ätit och vad hon/han tyckt om tidigare. Detta ligger sedan till grund för den fortsatta kostplaneringen. Att sondera preferenser i ett tidigt skede gäller också energirika DietistAktuellt februari 2009 No 1 vol.xix 11

12 tema: Pediatrik samt att undvika matos. Om barnet har mycket besvär av blåsor/sår i munnen är det bra om maten är mjuk och lättuggad och ofta upplevs kall mat lättare att äta än varm. Vanlig mat har naturligtvis prioritet ett så långt det går, förklarar Johanna vidare. Nästa steg blir att öka energitätheten i denna genom generella berikningstips såosm att t ex tillsätta extra fett i form av olja, flytande margarin, smör eller grädde. Man kan också använda sig av någon av nutritionsföretagens olika energimoduler. Förslår inte detta blir näringsdryckerna ett gott komplement. Fungerar inte detta eller om detta inte räcker till, kan det bli aktuellt med enteral nutrition via sond eller, om besvären antas bli långvariga, via en gastrostomi. Nästa utväg är parenteral nutrition, vilket ofta behövs om barnet har mycket besvär med såriga slemhinnor. Nästan alla barn som kommer till oss får någon gång under behandlingen EN och/eller PN. Ibland bara som stöd under natten, ibland i kombination med måltidsdoser under dagen och ibland dygnet runt. Enteral och parenteral nutrition utesluter dock inte att barnet sitter med vid bordet och äter av eller åtminstone smakar det som de andra äter, poängterar Johanna. Det är viktigt att barnen uppmuntras till det egna ätandet. En sond kan bidra till att små barn blir bekväma och tappar den naturliga lusten till mat och ätande och det är därför viktigt att det alltid finns en avvecklingsplan för sondnäringen. Johanna Andersdotter, Barnonkoligiskt centrum i Lund, har dubbla kompetenser. Hon är både dietist och sjukgymnast. kosttillägg som är svårare att marknadsföra när barnet mår dåligt. Hur man uppfattar olika smaker varierar mycket från individ till individ det är därför av betydelse att sjukhuset har ett brett sortiment av näringsdrycker, så att man kan hitta smaker som passar, fortsätter Johanna. Många av barnen här är dock inte så förtjusta i dessa drycker som i allmänhet är berikade med mineraler och vitaminer ofta järn, magnesium, zink och kalcium vilket kan ge en metallisk bismak. Behandlingen i sig gör också att barnets smaksinne blir känsligare och den vanliga maten smakar inte nödvändigtvis som den gjort innan. I den tidiga informationen till familjen nämns också enteral och parenteral nutrition som komplement/alternativ till den vanliga maten och näringsdryckerna då dessa inte räcker för täcka energi- och näringsbehovet. Allt är tillåtet Vanliga biverkningar av sjukdomen och behandlingen är nedsatt aptit, illamående, kräkningar, blåsor/sår i mun och svalg och påverkan på tarmen, vilket dels försvårar ätandet, dels kan medföra ökade förluster och därmed ökade behov. Grundprincipen för kostbehandlingen är då att försöka äta lite men ofta. All mat är tillåtet det man är sugen på bör man också få oavsett tidpunkt på dygnet. Vid aptitlöshet och illamående rekommenderas generellt mat såsom knäckebröd, rostat bröd och vichyvatten Värme och kommunikation Att barn som får sondmat sitter med vid bordet tillsammans med andra barn och vuxna har givetvis också en viktig social aspekt. Det är viktigt med delaktighet och gemenskap. Stämningen på avdelningen är trots de allvarliga diagnoserna, mycket positiv, lättsam och harmonisk. Johanna berömmer sina kollegers värme och humor. Det är viktigt att barnen trots att de är på sjukhus får känna sig som andra barn och att man vågar skoja och busa med dem. Personalen har en hög kompetens och vi har en mycket god kommunikation oss emellan. Alla är väldigt observanta. Är det något som rör kost eller nutritionsstatus så kontaktar man mig omgående. Det är personalens positiva inställning, den goda stämningen och det välfungerande samarbetet oss emellan i kontakten med helt enastående tappra familjer som gör att man orkar jobba med den här diagnosen - här finns mycket hopp, avslutar Johanna. Johanna Andersdotter använder ofta broschyren Mat vid Cytostatikabehandling i samtal med barnens föräldrar. Informationsskriften, som är utarbetad av dietist Lisa Sjöqvist, innehåller bl a många praktiska tips om hur man löser olika problem som uppstår kring maten under behandlingens gång. Här finns även en del receptsförslag. Utgivare är Barncancerfonden. 12 vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

13 tema: Pediatrik Foto: Simon Månsson Dietist Peter Håkansson arbetar som näringskonsulent och produktspecialist på Semper. Han är en viktig informationslänk mellan småbarnföräldrar, vårdpersonal och industri. Jobbet ställer höga krav på flexibilitet, lyhördhet, och kommunikativ förmåga. Men det är också ett jobb Peter inte kan tänka sig lämna. Barnmatstrender Peter Håkansson näringsskonsulent och produktspecialist Peter arbetar också som konsult inom området idrottsnutrition, och har ett flertal uppdrag för bl a Skåneidrotten. Det var också idrotten som fick honom att intressera sig för kopplingen mellan kost och prestation Peter Håkansson är en relativt nybakad dietist med en Göteborgsexamen från Men en tidigare examensplats gjorde att han direkt efter sin utbildning slungades ut i verklighetens dietisteri. Jag fick ett vikariat på Lunds lasarett, berättar han för Dietistaktuellt, och fick börja med en rad ganska tunga diagnoser inom onkologi, hjärtkirurgi, endokrinologi och reumatologi. Ett vikariat är alltid osäkert så när Peter fick tips om tjänsten som näringskonsulent, sökte han på vinst eller förlust. Han medgav redan i ansökan att han var något av ett wild card som kanske inte helt passade in i den ansökningsmall företaget hade formulerat. Men tiden på lasarettet hade stärkt självförtroendet och klarade jag av onkologi, borde jag rimligtvis kunna fixa annat också, skrattar Peter. Probiotika styrd forskning? Peters arbete handlar mycket om att turnera södra och norra Sverige och informera sjukvårdspersonal på BVC, barnmottagningar, kliniker och andra enheter som behandlar barn. Hans produktområden är olika ersättningar och mjölkfria produkter, men han har även företagets barnmat och glutenfria utbud. Jag representerar också vårt probiotikasortiment för barn. Probiotika är på väldigt stark frammarsch just nu. Och jag tror att området kommer att växa betydligt under de närmaste åren. Som jag ser det har vi bara skrapat lite på av Magnus Forslin Dietistaktuellt DietistAktuellt februari 2009 No 1 vol.xix 13

14 tema: Pediatrik ett isberg när det gäller probiotikans potential. Vad säger du då om den kritik som riktats just mot livsmedelsföretagens hårda lansering av produkter som innehåller probiotika. Visserligen finns mycket dokumentation men vilken kvalitet har den och hur skall man ställa sig till attdet är företagen själva som tagit fram den? Jag ser inte det som ett stort problem, menar Peter. Visst är det önskvärt med ett så objektivt forskningsunderlag som möjligt. Samtidigt, som verkligheten ser ut idag, är oerhört mycket forskning finansierad av industrin. Hade inte den gått in med pengar så skulle vi heller inte ha gjort en rad viktiga upptäckter. Åtminstone inte under överskådlig tid. Peter menar att bilden är lite snedvriden, och många reagerar med ryggmärgen när man ser att ett företag har varit involverat på ett eller annat sätt i en studie. Han menar att de vetenskapliga kraven inte är mindre bara för att ett företag håller i pengarna. Fakta tolkas och värderas på olika sätt av olika intressen. Men min utgångspunkt är ändå att den probiotikaforskning som bedrivs idag håller hög kvalitet och till syvende og sidst kommer barnen till godo. Mer trender En annan trend som Peter har uppmärksammat är att efterfrågan på mjölkfria produkter har ökat. Sortimentet är inte överdrivet stort, förklarar Peter. Men vi har märkt att föräldrar i allt högre grad efterfrågar mjölkfria produkter. Vad det beror på vet vi inte säkert. Det kan höra ihop med att föräldrar idag är oerhört pålästa man surfar på nätet, är med i olika diskussionsforum och får tips av varandra. Det kan vara så att barnet har lite diffusa symptom; magont, kräkningar, och liknande. Föräldrarna vill själva pröva, eller uppmanas att prova, mjölkfritt för att utesluta allergi. Statistiken tycks dock inte peka på en ökning av incidensen: den ligger runt 2% bland nyfödda. Vid sidan av detta har Sempers ekologiska barnmat tagits emot mycket bra, och det sortimentet växer nu i takt med intresset. Exempelvis har det inte funnits så mycket fisk tidigare, men nu har vi tagit fram två laxrätter gjord på ekologiskt odlad fisk. Vi vill gärna också betona att den ekologiska barnmaten är närproducerad med så många närodlade råvaror som möjligt. All mat uppfyller också de nordiska näringsrekommendationerna. Att vara barnmatskonsulent och dietist Peter ser det som en fördel att vara dietist som jobbat i sjukvården. Man talar samma språk som dem han informerar. När jag möter kolleger och annan vårdpersonal för att informera om Sempers produkter, har vi i stort sett samma bakgrund, värderingar och sätt att förhålla oss. Jag kan gå direkt på väsentligheter, och ge adekvat och användbar information. Men Peters arbete handlar inte bara om att prata för sina produkter, utan också om att lyssna in vårdpersonal och genom dem även föräldrars åsikter om rådande sortiment. Och som han säger: Vårdpersonalen är de verkliga experterna; de ger oss den feed back som vi måste ha för att kunna göra ett bra jobb. Jag lyssnar, tar till mig och för vidare till företaget, där man försöker utveckla eller justera de produkter som efterlyses. Peter berättar att han dokumenterar varje kundbesök och vidarebefordrar de synpunkter som där framkommit. Någon enstaka kanske ser kundmötet som en chans till gratislunch, säger Peter avslutningsvis, men de flesta tar vara på möjligheten att lära sig något nytt, men ser också ett tillfälle att kunna ge synpunkter och förslag. Engagerade föräldrar vill ha ännu mer tid med barnen Barnen går före allt annat i vardagslivet för dagens föräldrar. Men trots sitt stora engagemang upplever många föräldrar att det är svårt att få tid med barnen. Läxläsning, matlagning, fredagsmys, läggning. Vardagssysslorna i en svensk familj kretsar kring barnen. Om det inte är direkt umgänge med barnen, så tas tiden upp av arbete för dem, som att handla och laga mat, städa och plocka undan, tvätta. Tid med barnen och omsorg om dem går före allt annat, som egen rekreation eller träning. Det säger Lucas Forsberg, som disputerat vid Tema barn. I sitt avhandlingsarbete har han undersökt vardagen hemma hos åtta svenska medelklassfamiljer med barn i skolåldern och där båda föräldrarna arbetar minst 75 procent. Förutom intervjuer har han också gjort s k deltagande observationer, dvs. vistats i hemmen och videofilmat vardagslivet mornar och kvällar, då alla är hemma. Han finner en mycket barncentrerad tillvaro. Hela vardagen kretsar kring barnen. Höga förväntningar ställs på föräldrarna, inte bara från dem själva utan också från det omgivande samhället, inte minst skolan. Läxläsning är den dagliga syssla som orsakar mest konflikter mellan föräldrar och barn. Föräldrarna har här en svår balansgång: lärarna vill ha engagerade föräldrar, men inte så engagerade att de gör läxorna åt sina barn... Den engagerade föräldern är ännu på 2000-talet en mamma, konstaterar Lucas Forsberg också, med en underton av besvikelse. Vi har tittat på några av de mest medvetna, engagerade och jämställda familjerna. Ändå är det fortfarande mammorna som tar huvudansvaret och gör det mesta av arbetet med och för barnen. Fast mycket av hushållsarbetet görs med barnen närvarande, så uppfattas det inte som tid med dem. Föräldrarna. vill ha s.k. kvalitetstid med sina barn. Föräldrarna har en idealiserad bild av hur de, avskärmade från allt annat, kan ge barnen sin odelade uppmärksamhet. Men det är svårt att få till med allt det praktiska arbete som måste göras, och det skapar dilemman och dåligt samvete för föräldrarna, säger Lucas Forsberg. Hans studie ingår i ett större forskningsprojekt där vardagsliv i barnfamiljer jämförs mellan tre länder: Sverige, USA och Italien. Forskningen finansieras av den amerikanska Sloanstiftelsen och syftet är att utröna hur moderna familjer får ihop sin vardag. Sverige ses ofta som ett föregångsland, både när det gäller barnomsorg och jämställdhet. Men vår studie visar att svenska familjer fortfarande är ojämställda, säger Lucas Forsberg. Källa: Linköpings universitet 14 vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

15 Nutrini nu med övervägande andel vassle för ökad tolerans och proteinbalans Toleransproblem är vanligt hos sondmatade barn Upp till 75% av barnen med neurologiska handikapp har problem att tolerera sondnäringen. 1,2 Vasslebaserad sondnäring förbättrar toleransen Vasslebaserad sondnäring förbättrar toleransen genom att: signifi kant förbättra magsäckstömningen 3 5 ge signifi kant färre kräkningar (p<0,001) 3 ge signifi kant färre kväljningar (p<0,001) 6 Nutrini det enda sortimentet av barnsondnäringar med upp till 60% vassle.* Referenser: 1. Ravelli AM, Milla PJ. J Pediatr Gastroenterol Nutr 1998; 26(1): Sleigh G, Brocklehurst P. Arch Dis Child 2004; 89: Fried MD et al. J Pediatr 1992; 120(4): Billeaud C et al. Eur J Clin Nutr 1990; 44(8): Brun AC et al. Abstract accepted for 30th ESPEN. Florence, Italy September Graham-Parker C et al. JPEN J Parenter Enteral Nutr 2001; 25(Suppl 14): Abstract *Utom i våra energirika barnsondnäringar där fördelningen är 60% kasein och 40% vassle. Nutricia Nordica AB Tel

16 tema: Pediatrik Under senare år har ett stort antal rapporter publicerats som visar betydelsen av intag av omega-3 för barnens hälsa. Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA (Fig 1) är båda nödvändiga för barnets utveckling. Eftersom vårt intag av fet fisk har minskat drastiskt under det senaste seklet har ett ökat intag av omega-3 från nuvarande låga nivå stor betydelse för barnets utveckling. Fig 1. En mättad fettsyra är rak medan omega-3-fettsyror som EPA (i mitten) och DHA (till höger) är kraftigt böjda vilket har stor betydelse för effekten Fleromättade fettsyrors betydelse för barn Flera undersökningar har visat att bröstmjölksuppfödda barn har bättre förmåga att lösa problem och har högre intelligenskvot än barn uppfödda på vanlig modersmjölksersättning. En anledning till detta anses vara att mjölkersättningarna saknat omega-3 fettsyror, främst DHA, som är en viktig byggsten i hjärnan. Det har visats att tillägg av omega-3 i moders-mjölkersättning från födseln till 4 månaders ålder ökar problemlösningsförmågan hos barn vid 10 månaders ålder. Det test som användes var ett 3-stegs problemlösningstest där resultaten visats vara korrelerade till IQ mätt senare under barndomen. DHA och arakidonsyra tillfört under barnens första fyra levnadsmånader har resulterat i förbättrad mental utveckling vid 18 månaders ålder. Förbättringen korrelerade väl med halten DHA, men inte med halten arakidonsyra i blodet. Flera andra studier visade dock inte samma goda effekt. En förklaring till de uteblivna förbättringarna i vissa undersökningar kan vara att tillförsel av fleromättade fettsyror under vissa omständigheter kan öka risken för cellskada, beroende på lipidperoxidation (fetthärskning), som följd av brist på antioxidanter och därmed en instabilitet i den fiskolja som använts vilket kan minska eller eliminera de positiva effekterna av omega-3. Modersmjölken innehåller en hög koncentration linolsyra som är betydelsefull för barnet. Triglyceriderna i modersmjölken innehåller oftast bara en långkedjig fettsyra, medan de triglycerider som använts i vissa försök med mjölkersättning har innehållit tre långkjedjiga fettsyror vilket gör dem extra känsliga för oxidation. En annan orsak till utebliven effekt kan vara att preparationerna som använts saknat EPA och att olämpliga preparationer av arakidonsyra och DHA använts. Det är troligt att mammans halt av omega-3 fettsyror under graviditeten påverkar barnets utveckling efter födelsen. Tillförsel av fiskolja innehållande omega-3 kan därför vara betydelsefull under graviditeten. Tyvärr Av Tom Saldeen Professor emeritus, Uppsala Universitet; Adjungerad professor, University of Arkansas, USA 16 vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

17 tema: Pediatrik innehåller fet fisk inte sällan miljöföroreningar varför tillskott av fiskolja kan bli nödvändigt. En sådan fiskolja får givetvis inte innehålla miljöföroreningar, och bör vara väl utprovad och stabil. Mödrar som utvecklar depression efter barnafödande har visat sig ha lägre intag av fisk och lägre halt av DHA i bröstmjölken än mödrar som ej utvecklar depression. Moderns DHA kan minska till hälften under graviditeten och värdena är inte återställda förrän 6 månader efter Barnafödandet. ADHD karakteriseras av täta hopp från en aktivitet till en annan och oavslutade aktiviteter samt överaktivitet i form av t ex ständig rastlöshet med springande och hoppande. ADHD förekommer oftare hos pojkar än hos flickor. Pojkar är mera känsliga för brist på omega-3 än flickor. Nästan 20 % av alla barn anses lida av åtminstone lindriga former av ADHD och/eller dyslexi. Barn med ADHD har ofta låga halter i blodet av DHA, EPA och arakidonsyra. Orsaken till ADHD och det näraliggande tillståndet dyslexi (ordblindhet) är sannolikt multifaktoriell, men det är troligt att brist på dessa fettsyror kan spela en roll åtminstone i vissa fall. Behandling med fettsyror är attraktiv eftersom den inte ger upphov till biverkningar i motsats till nuvarande farmakologisk behandling. Barn med ADHD och dyslexi visar inte sällan symptom på brist på omega-3 med ökad törst, torr hud, torrt hår och sköra naglar. Man har funnit att behandling med kombinationen DHA, EPA och arakidonsyra, med övervikt för DHA och EPA minskar symtomen vid AD- HD och normaliserar fettsyremönstret hos barnen. Däremot hade DHA ensam ingen effekt, vilket indikerar att EPA är nödvändigt för effekten. Vid dyslexi förekommer en överaktivitet av ett enzym som avlägsnar fettsyror från cellmembranen. Denna överaktivitet kan hämmas av EPA. Hos dyslektiska barn 8 12 år som fick fiskolja och en liten mängd jättenattljusolja förbättrades symtomen, bl a läs-, inlärnings-, minnes- och koncentrationsproblemen. Astma mot omega-3 Astma är mycket ovanligt hos eskimåerna, vars diet innehåller mycket omega-3. Fiskintag kan skydda mot uppkomst av astma. Barn med astma eller allergiskt eksem har visat sig ha låga halter av omega-3 i blodet. En mycket intressant studie över effekten av fiskolja innehållande omega- 3 på astma hos barn har publicerats. För att effekten av barnens ofta varierande miljöer med skiftande halter av allergiframkallande substanser och födoämnen skulle minimeras, utfördes denna studie på barn som vårdades långa tider på sjukhus. Barnen fick fiskolja innehållande EPA och DHA, ca 20 mg respektive 10 mg/kg kroppsvikt dagligen. Dosen motsvarar ungefär dosen EPA och DHA vid rekommenderat intag av ett svenskt barnpreparat, som innehåller naturlig stabil fiskolja. Astman förbättrades påtagligt efter 6 månaders behandling hos barnen som fick fiskolja men påverkades inte i kontrollgruppen som fick olivolja. En mekanism bakom fiskoljans effekt kan vara att den hämmar frisättningen av vissa inflammationsframkallande substanser. I sammanhanget kan också nämnas att brist på fettsyror som EPA och DHA visat sig kunna bidra till ökad infektionsbenägenhet. Vi har också kunnat konstatera att barn som ofta drabbas av förkylningar och övre luftvägsinfektioner har haft nytta av ökat intag av omega-3. I dessa undersökningar har en naturlig stabil fiskolja använts. Preparatet innehåller både EPA och DHA, och dessutom omega-6, omega-9, D- och E-vitamin samt en effektiv naturlig antioxidantblandning, Pufanox, som är betydelsefull för just stabiliteten och effekten. Stabiliteten har visat sig ha stor betydelse bl a för upptaget av DHA i hjärnan och för hjärnans aktivitet av ett enzym som har betydelse för inlärning och minne (Fig 3). I Norge har man en lång tradition med tillförsel av fiskolja även till mycket små barn börjar man ge barnet denna olja redan vid 4 veckors ålder. Bättre minne Nyligen har en intressant studie utförts i Danmark. 113 barn, 60 flickor och 53 pojkar i åldern 1-15 år, medelålder 7.5 år, 62 barn var under 8 år och 51 var i åldern 8-15 år, fick 5 ml av den svenska stabila fiskoljan för barn dagligen under 4 månader. De preliminära resultaten visade att 69 % av barnen med ofta förekommande problem med hals- och luftvägsinfektioner förbättrades, liksom 65% av barn med eksem. 78 % av barn med torr hud märkte en förbättring, liksom 60% av barn med ofta förekommande förkylningar. Samtliga barn med öronproblem förbättrades också. Vidare sågs förbättring i inlärningsförmåga och minne. Hos 58% av barnen med problem med minnet sågs en förbättring liksom hos 70% av barn med problem med matematikinlärning. Totala omega-3 fettsyrorna i blodet ökade med 56%, EPA ökade med 138% och DHA med 50%. Resultaten från denna studie talar för att tillförsel av stabil omega- 3 till barn kan ha stor betydelse för allmäntillståndet hos barnet. En intressant iakttagelse i denna studie var att vissa barn som ofta var förkylda och hade återkommande infektioner i övre luftvägarna hade lägre innehåll av EPA och DHA i sin kost än de andra barnen vid undersökningens början, och att dessa barn sedan de började med fiskoljan mycket mera sällan drabbades Fig 2. Syntes av omega-6- och omega-3-fettsyror genom förlängning av molekylen och införande av dubbelbindningar DietistAktuellt februari 2009 No 1 vol.xix 17

18 tema: Pediatrik av dessa infektioner. Detta talar för att brist på omega-3 försämrar immunförsvaret, och att detta förbättras efter intag av den stabila fiskoljan. Detta kan bero på att fiskoljan ökar mängden i blodet av en speciell antikropp IgG2, som har stor betydelse för barnets immunförsvar och därmed för risken att råka ut för upprepade infektioner. Interferon-gamma En annan dansk undersökning med naturlig stabil fiskolja visade att 3 månaders intag av förbättrade immunsystemet. Speciellt ökade halten av interferongamma som har baktereie- och virusdödande egenskaper. Detta kan också bidra till fiskoljans försvar mot infektioner. I en annan undersökning deltog 94 barn i 9 månaders ålder. Barnen som fick stabil fiskolja under 3 månader fick ett lägre blodtryck, lägre triglycerider och högre kolesterol. Ökningen i kolesterol hos de små barnen kan vara fördelaktig eftersom bröstmjölsuppfödning också ger högre kolesterol och efterföljs av ett lågt kolesterol senare i livet. EPA i röda blodkroppar ökade med över 400% och DHA med nära 40%. Ytterligare en dansk undersökning har visat att svensk naturlig stabil fiskolja har en positiv effekt på såväl hjärna som hjärta hos små barn. Studien talar för att många små barn har brist på omega-3, vilket kan få negativa konsekvenser senare i livet, och att intag av den stabila fiskoljan förbättrar hjärnans mognad, vilket är betydelsefullt för såväl hjärnans som hjärtats funktion. Samma forskargrupp har också publicerat resultat från en studie med en annan fiskolja. Här var resultaten inte alls så positiva. Skillnaden i effekten mellan de båda fiskoljorna skulle kunna bero på skillnad i oljornas stabilitet. Sammanfattningsvis talar senare års studier för att många barn idag lider av brist på omega-3. Detta beror på att intaget av fet fisk inte alls är tillräckligt numera. Det räcker inte med att äta fiskpinnar, som innehåller en minimal mängd omega-3 en gång i veckan. För ett sekel sedan åt man fet fisk som lax och sill nästan varje dag. Regelbundet intag av en bra fiskolja kan effektivt motverka bristen på omega-3, vilket kan ha stor betydelse för barnets hälsa. Det är viktigt att fiskoljan har en hög kvalitet, speciellt med hänsyn till renhet och stabilitet. Fig 3. Effekt av tio dagars intag av vanlig och stabil fiskolja på DHA och kväveoxid-syntas (NOS)-aktivitet i hjärnan. NOS har stor betydelse för minne och inlärningsförmåga. Referenser: Birch EE, Garfield S, Hoffman DR, Uauy, Birch DG. A randomized controlled trial of early dietary supply of long-chain polyunsaturated fatty acids and mental development in term infants. Developmental Medicine & Child Neurology 42: , 2000 Birch EE, Hoffman DR, Uauy R, Birch DG, Prestidge C. Visual aquity and the essentality of docosahaexaenoic acid and arachidonic acid in the diet of term infants. Pediatric Research 44: 201-9, 1998 Damsgaard CT, Lauritzen L, Kjaer TM, Holm M, Fruekilde MB, Michaelsen KF, Frökiaer H. Fish oil supplementation modulates immune function in healthy infants. J Nutr 137: , 2007 Damsgaard CT, Schack-Nielsen L, Michaelsen KF, Fruekilde M-B, Hels O, Lauritzen L. Fish oil affects blood pressure and the plasma lipid profile in healthy Danish infants. J Nutr 136: 94-9, 2006 Forsyth JS, Carlson SE. Long-chain polyunsaturated fatty acids in infant nutrition: effects on infant development. Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care 4: 123-6, 2001 Heird WC. The role of polyunsaturated fatty acids in term and preterm infants and breast-feeding mothers. Pediatric Clinics of North America 48: , 2001 Helland IB, Smith L, Saarem K, Saugstad OD, Drevon CA. Maternal supplementation with very-long-chain n-3 fatty acids during pregnancy and lactation augments children s IQ at 4 years age. Pediatrics 111: e39-44, 2003 Innis SM. The role of dietary n-6 and n-3 fatty acids in the devoloping brain. Developmental Neuroscience 22: , 2000 Krabbe Logan V, Lydeking-Olsen E, Saldeen T. Eskimo Kids: Bioavailability, consumer accept and effect a pilot study in 133 children for 4 months. Manuskript. Lauritzen L, Christensen, JH, Damsgaard CT, Michaelsen KF. The effect of fish oil supplementation on heart rate in healthy Danish Infants. Pediatr Res 64: 610-4, 2008 Miles EA, Banerjee T, Dooper MM, M Rabet L, Graus YM, Calder PC. The influence of different combinations of gamma-linolenic acid, stearidonic acid and EPA on immune function in healthy young male subjects. British Journal of Nutrition 91: , 2004 Nagakura T, Matsuda S, Shichijyo K, Sugimoro H, Hara K. Dietary supplementation with fish oil rich in omega-3 polyunsaturated fatty acids in children with bronchial asthma. European Respiratory Journal 16: 861-5, 2000 Richardson AJ, Montgomery P. The Oxford-Durham study: A randomized, controlled trial of dietary supplementation with fatty acids in children with developmental coordination disorder. Pediatrics 115: , 2005 Saldeen A-S, Saldeen T. Effekt av fleromättade fettsyror hos barn. Medikament 3: (3): 65-8, 2002 Willatts P, Forsyth JS. The role of long-chain polyunsaturated fatty acids in infant cognitive development. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids 63: , 2000 Willats P, Forsyth JS, DiModugno MK, Varma S, Colvin M. Effect of long-chain polyunsaturated fatty acids in infant formula on problem solving at 10 months of age. Lancet 352: , vol. XIX No 1 februari 2009 DietistAktuellt

19 Det här är ingen vanlig barnmat! Här kommer några anledningar varför: 1 All vår barnmat är ekologisk, något vi är ensamma om. 2 HiPP använder inget konstgödsel och inga besprutningsmedel. 3 En hög kvalitet på våra råvaror garanterar godare smak. 4 Innan en HiPP-burk hamnar på hyllan i butik, har den gått igenom cirka 260 kontroller. 5 Vi använder uteslutande 100% grön energi i vår produktion. 6 Det råder stränga regler för innehåll i barnmat. På HiPP har vi höjt våra krav ytterligare. 7 Vi återvinner 97% av våra restprodukter. Målet är att återvinna 100%. 8 HiPPs barnmat är näringsmässigt rätt sammansatt. 9 Det finns inget tillsatt socker i några av våra produkter. 10 HiPP har satt ett maxvärde på utsläpp av koldioxid för varje producerad råvara. läs mer om hipp på vår hemsida

20 ID kommunikation Nyhet! Vi är övertygade om att du vet hur de äldre ska få tillräcklig näring. Vi vill bara underlätta för dig. Skånemejerier Multiyoghurt Björnbär är energität med en fetthalt på 7%. Den är rik på C- och D- vitaminer, folsyra och järn, vilket innebär att den ger 30% av det dagliga näringsintaget. God som mellanmål, utmärkt som frukost

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer En nutritionsåtgärd för personer i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom Symptom vid Alzheimers sjukdom Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag It s in our nature För oss i Eqology är naturen en essentiell drivkraft i och runt omkring oss en kraft som inspirerar oss till att uppnå stora saker. Vi kaller det Naturally Driven. Baserat på denna filosofi

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med Kolik Litteratursökning och Mjölkfri kost Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med 19 och 20 oktober Cecilia Hedström Leg dietist Fänkål pepparmintsthe Choklad Dillolja Apelsin När jag är frisk,

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning: Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Omega 3 - Det GODA FETTET! Omega 3 - Det GODA FETTET! Människan är faktiskt en av de mest fettberoende arterna på jorden. Vi har en avancerad hjärna och ett känsligt nervsystem som behöver rätt fett för att fungera. Hela 60% av

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE Kontaktperson, Actavis Johanna Högfeldt, Produktchef Egenvård, Actavis, tel: 0721-81 28 58, E-post: JHogfeldt@actavis.se OM FAKTAMATERIALET Varannan svensk drabbas

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Mängd laktos i olika livsmedel

Mängd laktos i olika livsmedel Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer