LÄRA STOCKHOLM. Stenhård mjukiscoach. Stavros Louca: Michael Treschow i exklusiv intervju. Salong Normal fick eleverna att våga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRA STOCKHOLM. Stenhård mjukiscoach. Stavros Louca: Michael Treschow i exklusiv intervju. Salong Normal fick eleverna att våga"

Transkript

1 LÄRA STOCKHOLM INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD NR Stavros Louca: Stenhård mjukiscoach Michael Treschow i exklusiv intervju Salong Normal fick eleverna att våga Konst och kultur ökar lusten att lära Krönikör Forshage: Revision? Javisst!

2 I detta nummer TÄVLING! I min värld är jag en Böckerna passar inga tider förtrollad skog, med 1000 änglar och en apa med åtta ögon När jag läser lever min näsa Bokstäver är som magi, jag kan hitta på precis vad jag vill ÄR JAG JAG m EN NA och P ik er... en ag min... Jag kan kung-fu och 10 andra kinesiska ord LÄRA STOCKHOLM Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 2, april 2011 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt- Alfheim, , agnetha. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, , Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Patrik Forshage, Agneta Berghamre Heins, Margreth Larsen, Malin Lundh, Pernilla Rönnlid, Johan Schmidt, Monika Sidén, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Vinn biobiljetter Foto: ulrica zwenger Ansvarig utgivare: Thomas Persson. Grafisk form: pmochco reklambyrå. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, ISSN Mycket bild och form på schemat. Vilken skola har en inspirationsplats i estetiska lärprocesser? Det är en av frågorna i LÄRA Stockholms nya tävling som återkommer i varje nummer. Läs tidningen och du har svaren!...35 Upplaga: exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på Foto: ulrica zwenger Foto: ulrica zwenger illustration: hans von corswant Ta med dina elever till fantasins värld med lekar, musik, sagoberättande och prisutdelning till En bok i världsklass. Plats: Skansen Barn och böcker För vem: Förskoleklass till årskurs 6 När: maj Inspireras på: pedagogstockholm.se Anmäl er här: skansen.se utbildningsförvaltningen En språkupplevelse från Stockholms stads utbildningsförvaltning, Stockholms stadsbibliotek, Stiftelsen Skansen och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) Omslag: Matematikläraren Stavros Louca, Rinkebyskolan, fotograferad av Marc Femenia. Bättre stämning och tryggare miljö tack vare Terese Anderssons och Livia Ramirez-Nilsens arbete med lika behandlingsplanen...12 Dessutom... Skön musik av elevernas texter 4 Ny storsatsning på teknik i grundskolan 9 Är du tolerant, lille vän? 10 Krönika: Revision med entusiasm! 13 Treschow om skola och entreprenörskap 20 Målet är total ämnesintegrering 23 Vidgade vyer på Kista gymnasium 24 Här får hela hjärnan vara med 26 Professor Kenneth Hyltenstam menar att invandrareleverna hindras från att gå vidare till högre utbildning av skolan...14 Vårt varumärke är mycket starkt och står för pålitlighet, trygghet och god kvalitet, säger stadsdirektör Irene Svenonius...18 Profilen: Stavros Louca från Klass 9A 30 Vi har mött den levande miniräknaren 33 Enkät: Vem var din bästa lärare? 33 LÄRA-redaktör romandebuterar 34 Hallå där, Bengt Nordmark 35 Nämnd & Nytt 36 Serie: Livets hårda skola 37 Sista ordet 39 3

3 vinjett vinjett Skön musik av elevernas texter Genom ett samarbete med Stockholms stadsteater Skärholmen har eleverna på Hägerstenshamnens skola utvecklat sitt skrivande. De som haft det svårt vågar mer i skrivandet nu, säger klassläraren Per Karlström. LÄRA Stockholm var med på sista mötet inför premiären. 4 5

4 Kultur + Skola = Sant Föreställningen Salong Normal byggde på sånger som klass 3B i Hägerstenshamnens skola hade skrivit texterna till. Regissör Carolina Frände, Stadsteatern Skärholmen, diskuterar sångerna med eleverna. Föregående uppslag: Mercy Darsma och teaterugglan. Text: Pernilla Rönnlid Foto: Marc Femenia Varifrån kommer ljuset som hamnar på er? Mercy Darsma i klass 3B på Hägerstenshamnens skola undrar. Ljustekniker Jens Lindström visar hur ljuset byter färg, hur det blir starkt och svagt. Många nyfikna frågor från eleverna, allt ska undersökas, vändas på. Stämningen är uppspelt och förväntansfull. Det är i början av februari och om en vecka är det galapremiär på Salong Normal en musikalisk och filosofisk föreställning i intimt format, som eleverna skrivit sångtexterna till. I förra veckan var de här och fick höra de färdiga låtarna. Nu har ensemblen finslipat och justerat efter elevernas synpunkter. I dag har allt flyttat in på den riktiga scenen en stor, rund, orange matta, en flygel, en strålkastare och en förstärkare. Och så Niklas Brommare och Camilla Larsson som framför elevernas texter med musik. Men scenkläderna får vänta till premiären. Nio låtar har det blivit av elevernas material. I dag kör ensemblen några av dem Jag är rädd ( Lasermannen är jag rädd för å för de som går trögt på tunnelbanan ) och Bertil och Gunnel ( En annorlunda kille är en punkare som gillar balett ). Och så favoriten En normal smörgås som får mest applåder. Känns det att det blir mer koncentration i mörkret? frågar regissören Carolina Frände eleverna. Många händer som viftar och vill svara. När det är mörkt blir man mer avslappnad och kan lyssna mer, säger Sanna Inoue. Jag drömde om låtarna och det kom bilder till, fortsätter hon. Vårens föreställningar på scenen i Skärholmen, Stockholms stadsteaters barn- och ungdomsscen, kretsar kring ett normtema, så också Salong Normal. Hur är det att känna sig annorlunda eller normal? Carolina Frände, som också är konstnärlig ledare i Skärholmen, ville prova att ta in barn tidigt i skapandeprocessen. Hon kontaktade rektorerna i Hägerstens området, som i sin tur förde ut förfrågan om medverkan i projektet bland pedagogerna. Den förste som hörde av sig var Per Karlström. Jag kände att det var något nytt och spännande som bröt av från det vardagliga arbetet med klassen, säger Per Karlström. Klass 3B är hans första klass. Han är utbildad lärare men jobbade direkt efter examen på fritis i tre år. Sedan i oktober har klassen och Per Karlström träffat Carolina Frände och dramaturgen Mats Kjelbye varje måndag och arbetat kring skrivande i olika workshoppar, med eller utan musik. Kulturhusets Rum för barn har varit den samlande punkten och där har klassen haft skrivarverkstad. Vi har kunnat använda oss av deras pedagogiska kompetens och resurser och de har initierat det pedagogiska arbetet. Sen har vi sakta men säkert plockat över det i ett konstnärligt arbete, säger Carolina Frände. Eleverna har jobbat med ordverkstäder, där de plockat ord ur en låda, ritat en bild, bytt bilder med varandra, skapat nya ord som sedan lett till ett nonsensspråk. De har också fått remsor med text eller rubriker att spåna vidare på. Vid ett tillfälle fick de skriva en text utifrån ett ord medan Niklas Brommare spelade en melodi 30 gånger på flygeln. Läraren Per Karlström nappade på idén. Eleverna har fått en större förståelse för att alla inte är som en själv, säger han. 6 7

5 Kultur + Skola = Sant vi var där I mindre grupper har eleverna pratat om vad de skrivit, tränat på att stå inför gruppen och berätta om sin text och gett varandra råd och tips. På bilden Nina McCarthy Hartman och Sanna Inoue (till höger). De satt en halvtimme och bara skrev. Det blev en otroligt meditativ stund, säger Carolina Frände. På Rum för barn fick eleverna också hjälp med litteratur som skulle kunna passa i arbetet och utveckla deras skrivande. Det var väldigt värdefullt. Det är en djungel att hitta bra litteratur som passar alla elever. Det har varit bra att ha en bibliotekarie som tar till sig och lär känna eleverna och ser vilken litteratur som passar, säger Per Karlström. Tillbaka i skolan har arbetet med texterna fortsatt. I mindre grupper har eleverna pratat om vad de skrivit, tränat på att stå inför gruppen och berätta om sin text och gett varandra råd och tips. Per Karlström kan se att arbetet med Salong Normal har gjort eleverna bättre på att förbättra sina texter med hjälp av både pedagoger och varandra. De har också lärt sig att läsa upp sina texter och framföra dem, med rätt betoning och pauser, och att reflektera över texterna. När de läser högt, märker de vad som är konstigt. Och de har fått förståelse för hur en text ska byggas upp, säger Per Karlström, som också har kunnat använda elevernas texter i den övriga svenskundervisningen. Det fanns mycket att plocka från texterna. Jag märkte att det gick att lägga in så mycket prata om ordklasser och meningsbyggnad, stor bokstav och skiljetecken. De elever som tyckt att det varit jobbigt att skriva har fått hjälp av arbetet med Salong Normal. Det är lättare att spåna från något som inte har rim och reson i stället för att skriva en berättelse med inledning, handling och avslut, som kan vara ganska krävande för många, säger Per Karlström. De som har lätt för att skriva har utvecklats till en viss del, men de som har svårt och tycker att det är jobbigt att producera en text har fått det lättare och vågar mer eftersom det inte behöver vara så uppstyrt, man kan skriva vad som helst. Fritidspedagogerna i klass 3B har varit med i samarbetet, och på lektionerna i livskunskap har man jobbat vidare på temat annorlunda/normal genom så kallade SETövningar (social och emotionell träning) och fyra hörnövningar. Att prata om likheter och olikheter har också hjälpt till i det vardagliga arbetet med konflikthantering. Med hjälp av Salong Normal kunde eleverna prata om det. Det satte fart på deras tankeverksamhet och de fick en större förståelse för att alla inte är som en själv, säger Per Karlström. Redan från början fanns en överenskommelse: den 29 november skulle eleverna leverera de sångtexter som skulle vara underlag för föreställningen. Mats Kjelbye och Carolina Frände samlade ihop allt material och renskrev. Texterna delades upp i olika teman vardagsliv och familj, poetiska texter och nonsenstexter där eleverna fantiserade. Vi har monterat ihop texterna och lagt till eller tagit bort småord utifrån vad rytmen i musiken har behövt. Annars har vi gjort väldigt lite, säger Carolina Frände. Arbetet med pedagogerna på Rum för barn har gett Per Karlström tips och idéer om vilken litteratur han kan använda och hur elever kan jobba med texter. Mind maps och textremsor med korta meningar kommer han att använda framöver. Det hjälper eleverna att komma i gång, genom att man ger dem små tips. Så man inte börjar med: Nu ska vi skriva om onormalt/normalt, och vad tänker ni då?. I framtiden kommer han inte att vara så strikt när det gäller skrivuppgifter. Jag har framför allt lärt mig att man inte behöver vara så fyrkantig i skrivandet av texter. Det är bättre att de finner glädje i skrivandet, för det har de så mycket nytta av i allt de gör senare. Sen kan man gå in djupare i texten efteråt och fråga hur de har tänkt. Ute i foajén samlas eleverna för att åka tillbaka till skolan. Lucas Fogelström ser fram emot premiären om en vecka. Det har varit väldigt kul och det är spännande att se hur det ska bli. Först tänkte jag: Hur ska det här bli en låt? Hur ska det bli en låt av nåt man bara skriver? Det känns speciellt att det är vi som har gjort det mesta av det. Nina McCarthy Hartman tycker att det är kul och bra att andra barn ska gå och se Salong Normal. De kanske tycker det är jättekul och då är det bra för oss. Då har vi gjort ett bra arbete. n Ladda ner inspirationsmaterial från föreställningen på Ett lyft för teknikämnet Nu inleds en ny storsatsning på teknik i grundskolan. Under två år kommer över personer att kompetensutvecklas. Ett tekniklaboratorium byggs upp och samverkan mellan skolor och näringsliv stärks. Den 23 mars hölls en kickoff för Tekniklyftet på Myntkabinettet i Gamla stan. Moderatorn Cecilia Warrol Ersson beskrev hur teknikämnet ända sedan det infördes har haft svårt att finna sin plats i skolan. Många lärare saknar i dag behörighet och upplever ett stort behov av vidareutbildning. Samtidigt är det viktigare än någonsin att eleverna har kunskap om tekniken omkring sig. Landshövding Per Unckel poängterade hur viktig tillgången på tekniker och naturvetare är för regionens tillväxt. Intresset för teknik måste öka om man ska kunna rekrytera till tekniska högskoleutbildningar. Det är allas ansvar att få till en förändring, men lärarna är särskilt viktiga. Den elev som möter en okunnig tekniklärare kommer aldrig att pröva sina vingar på KTH. Engagerade lärare är A och O. Intresset måste väckas tidigt, sa Per Unckel. Peter Larsson från Sveriges Ingenjörer höll med om att man bör starta tidigt, men vred på begreppen. Det handlar inte om att väcka intresset, utan om att sluta släcka det som finns där från början. Peter Larsson visade en bild där förskolan och högskolan förbands med en pil. Jag kallar det underleverantörsperspektivet. Högskolan skyller på dåliga resultat från gymnasiet, som skyller på grundskolan, som skyller på förskolan. Så sitter förskolläraren där med Svarte Petter. Om ett företag har problem med en underleverantör åtgärdar man det. Samma sak borde gälla skolsystemet, det måste fungera hela vägen. Då är det viktigt att börja tidigt. Bästa målgruppen för periodiska systemet och Bohrs atommodell är andraklassare, men vi lär ut det i åttan! Tekniklyftet riktar sig till lärare och skolledare i grundskolan och drivs av Vetenskapens hus i samarbete med teknikföretag och högskolor. Stockholms skolor erbjuds under perioden : Fortbildning i form av seminarier, både för tekniklärare och annan personal på skolorna. Samverkan med näringslivet och så kallade science centers som Vetenskapens hus, Tom Tits, Tekniska museet och DAC i Kista. Tillgång till ett nytt tekniklaboratorium för lärare som byggs upp på Vetenskapens hus. Experimentlådor att låna. En central del av satsningen är att skapa 20 certifierade teknikskolor i Stockholmsregionen där alla i personalen får utbildning i teknik. Dessutom tar KTH fram ett antal helt nya kurser i teknik för tekniklärare. Kurserna startar på bred front 2012 och kommer främst att ges på dagtid. En annan del av satsningen är att hitta nya former för samverkan mellan skolor, högskolor och näringsliv. Bland annat kommer lärare att få möjlighet att praktisera på teknikföretag. På plats på Myntkabinettet fanns skolborgarrådet Lotta Edholm (FP), som välkomnade en långsiktig satsning på teknik och naturvetenskap. Hur kommer Stockholms elever att märka av Tekniklyftet? På kort sikt kommer de att märka av olika aktiviteter i teknik, medan det på längre sikt ska leda till en ökad kvalitet i teknikundervisningen och fler elever som är intresserade av ämnet. Det är enormt viktigt. Hela Sveriges framtid hänger på matematik, naturvetenskap och teknik. Efter seminariet bjöds deltagarna på lätt lunch och mingel. Cecilia Tapani och Khandan Karim, tekniklärare på Ärvingeskolan, lockades av de nya kurserna och funderade på hur de skulle få kontakt med företag att samarbeta med. Jag ser ju deras skyltar på andra sidan vägen varje dag. Nu funderar vi på att man kanske skulle kunna hitta ett företag till varje klass. På så sätt kan alla elever gynnas, även de som inte kommer fram i vanliga fall, sa Cecilia Tapani. n Fakta/Tekniklyftet Annelie Drewsen Drivs av Vetenskapens hus i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och ett antal företag och kommuner i Stockholmsregionen. Tekniklyftet finansieras av Europeiska socialfonden. Projektledare är Ewa Erixson-Carlqvist på Vetenskapens hus. Se och för mer information. illustration: hans von corswant 8 9

6 NORMKRITISK PEDAGOGIK illustration: Mia Nilsson / Woo Agentur Är du tolerant, lille vän? Visst är vi toleranta? Homosexuella, invandrare och funktionshindrade är väl helt okej? Jo men tolerans är ansträngande, det blir tydligt under en normkritisk eftermiddag på Rålambshovsskolan. Normkritik gör jobbet lättare, konstaterar läraren Magdalena Westlund. Rålambshovsskolans lärarkår har samlats i skolans aula för att granska vilka normer som härskar på skolan. Salen utstrålar svensk modernism när den är som bäst en stark norm i sig. Man känner sig liten här, säger normkritikern och seminarieledaren Lotta Björkman, till vardags lärare i drama och samhällskunskap på gymnasieskolan Rytmus. Ja, normer förminskar den som faller utanför. Den förhärskande normen bland många elever att man förväntas vara heterosexuell, svensk, frisk och rik kan slå hårt mot den som avviker bara en aning. Och det hjälper inte att få höra att man duger ändå. Den som bara blir tolererad är alltid i underläge. Det är jobbigt att vara tolererad, många elever vittnar om det, säger Pia Kangas, också hon seminarieledare, normkritiker och lärare på Rytmus men i svenska och historia. Bättre alltså att granska de förminskande normerna. Men vilka är de? Många normer är nödvändiga för att hålla ihop ett samhälle eller en skola. Men vissa, som lyfter fram drag i människors identitet, är mindre funktionella, säger Lotta Björkman. Det kan handla om faktorer som rent juridiskt kan ligga till grund för diskriminering, till exempel kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Men det kan också handla om socioekonomisk bakgrund eller, som Lotta Björkman förtydligar, krav på att ha en Iphone. Eller om andra krav, som att tjejer ska vara sedesamma och killar sexuellt aktiva. Hur får man syn på normerna? I en övning, en så kallad privilege walk, i idrottssalen tilldelas lärarna var sin karaktär av typen invandrarkvinna som jobbar inom vården eller 17-årig ensamstående förälder. Sedan ställer Lotta Björkman frågor: Behöver jag oroa mig för min ekonomi? Blir jag diskriminerad på grund av mitt kön? Om deltagarna känner igen sig tar de ett steg framåt. Några når snart den motsatta väggen, andra blir stående. Övningen är avslöjande på två plan. Den får deltagarna att reflektera över hur olika förutsättningar människor faktiskt har, men den avslöjar också deltagarnas fördomar. Kan invandrarkvinnan i vården vara läkare? Är den ensamstående föräldern kanske en pappa? Och diskrimineras i så fall unga ensamstående pappor? Med sådana övningar, och påföljande samtal, kan normerna tydliggöras inom det sociala samspelet i till exempel en klass. Men lärare kan också arbeta normkritiskt inom ramen för undervisningen. En matteuppgift kan formuleras som att Nisse och Ali ska köpa hus tillsammans, en grammatikuppgift som att ta ut satsdelarna i meningen hon kysste sin fru. När man läser Strindberg kan man se att den erotiska spänningen i triangeldramat Leka med elden finns mellan de två männen. Och framför allt kan man ställa frågor: Varför tror arkeologerna inte att två män i samma grav är Den förhärskande normen kan slå hårt mot den som avviker. Och det hjälper inte att få höra att man duger ändå. ett kärlekspar? Varför kan vi namnet på USA:s president men inte på Kinas eller Indiens? Eleverna får glasögon som de aldrig kommer att ta av sig. De får ett bredare perspektiv på världen för resten av livet, säger Pia Kangas. En av deltagarna, Else-Marie Ingeström, påpekar att många normer slås fast i grundläggande dokument som till exempel den nya läroplanen för grundskolan, där kristen tradition och västerländsk humanism lyfts fram. Lotta Björkman nickar. Politikerna ligger tio eller tjugo år efter, säger hon. Pia Kangas föreslår: Ta läroplanen och granska normerna. Vad innebär det att det står så? Magdalena Westlund, arbetslagsledare och lärare i svenska och spanska på Rålambshovsskolan, är tillsammans med resten av ledningsgruppen ansvarig för studiedagen. Hon sökte sig till normkritiken när hennes feministiska perspektiv krockade med kravet på tolerans mot invandrare. Jag insåg att jag som svensk medelklasskvinna har makt över en illegal flykting som är man. Det blev för komplicerat. Att vara tolerant är också ansträngande, menar Magdalena Westlund. Det sätter mig i en position där jag hela tiden måste värdera vad som är rätt och fel. Normkritiken gör arbetet lättare. Magdalena Westlund behöver inte värdera vem som är mest utsatt. Och i stället för att söka med ljus och lykta efter toleranta läroböcker kan hon använda samma gamla böcker och tillsammans med eleverna diskutera vilka normer de förmedlar. Normkritik handlar inte om att göra mer utan att göra samma sak men med ett annat perspektiv, instämmer Lotta Björkman. Men andra problem finns. Den uppenbara risken är att normkritiken själv blir en norm eller till och med en dogm. Lotta Björkman berättar om en elev som sa: Jag är blond och tjej och vill ha höga klackar, är det fel på mig då? Om hon känner så, har jag misslyckats. Risken finns också att lärarna upplever att de försöker ta sig fram över ett minfält. Både Lotta Björkman och Pia Kangas har själva trampat fel, som när en ursvensk hårdrocks kille berättade för Lotta Björkman att hans bror hade konverterat till islam då blev hon översvallande lycklig och avslöjade därmed sina egna fördomar på flera plan. Man kan förändra sig själv genom att se sina misstag och berätta om dem för kolleger. Skuldkänslor däremot leder inte till utveckling, betonar Lotta Björkman. Ibland kliver man i klaveret och då får man tänka att oj, där var ett klaver!. Och så kliver man vidare. n Katarina Bjärvall Lästips: Bryt! (RFSL Ungdom) och I nor mens öga (Friends). Se www. rfslungdom.se och för mer information

7 Inspirationsplats Stockholm Krönika: Patrik Forshage Från 20 anmälningar till 0 Foto: ulrica zwenger Efter två års intensivt arbete med likabehandlingsplanen på Kungsholmens grundskola är alla mer än nöjda med resultatet. Från ett 20-tal anmälningar om kränkande behandling per läsår är man nu nere i noll. Att behandlas lika är allas rättighet. I dag är både personal, elever och föräldrar väl medvetna om att alla har ett ansvar för allas välbefinnande. Dessutom har samarbetet mellan alla parter på skolan blivit tydligare, säger pedagogen Terese Andersson, som tillsammans med kollegan Livia Ramirez-Nilsen Lärarna Terese Andersson och Livia Ramirez-Nilsen ansvarar för arbetet med likabehandlingsplanen på Kungsholmens grundskola ett arbete som har lett till att stämningen och arbetsklimatet har blivit vänligare och att eleverna känner sig trygga på skolan. ansvarar för arbetet med skolans likabehandlingsplan. Det är nu drygt tre år sedan arbetet påbörjades på Kungsholmens grundskola (årskurserna 6 9). De senaste två åren har planen tillämpats fullt ut, och skolan är nu certifierad som en av utbildningsförvaltningens inspirationsplatser för likabehandlingsarbetet. Syftet är att förebygga och motverka all kränkande behandling eller diskriminering. Likabehandlingsplanen har absolut haft positiva effekter i skolan. Framför allt märker vi att det har blivit lugnare. Stämningen och arbetsklimatet är vänligare och eleverna uppger också att de känner större trygghet och trivsel än vad äldre undersökningar visat, säger Terese Andersson, som undervisar i svenska och franska. Det viktigaste är att vi har utformat en lokal plan som är skräddarsydd efter våra behov. Vi har inte använt oss av standardmodeller utan utgått från det som är specifikt för vår skola. Tack vare det har vi nu en likabehandlingsplan som de flesta på skolan efterlever, säger Livia Ramirez-Nilsen, spansklärare, och får medhåll av Terese Andersson: Arbetet pågår kontinuerligt på olika sätt med utgångspunkt i vår plan. Tack vare likabehandlingsplanen har vi fått fasta rutiner och också ett tydligare tillvägagångssätt om vi skulle behöva sätta in åtgärder mot kränkande behandling. Båda pedagogerna är noga med att beskriva likabehandlingsplanen som en pågående process. Den skrivs årligen om utifrån utvärderingar, enkäter och enskilda samtal som genomförs på skolan. Arbetet med planens mål hålls i gång genom kontinuerlig information till lärarna och möten med eleverna. På klassmöten, elevrådsmöten, veckomöten och konferenser diskuteras planen och dess mål. I planen finns även en tydlig arbetsgång för att vi vuxna snabbt och effektivt ska kunna reagera och åtgärda om vi upptäcker problem av det här slaget, säger Terese Andersson. Hon berättar att det finns fasta avstämningspunkter för alla involverade elever, personal och inte minst föräldrar när planen utvärderas och görs om. Föräldrarna informeras om planen på föräldramöten och får tillfälle att utvärdera och komplettera den på terminens första klassombudsträff. Det är viktigt att ha inskrivet i planen när utvärdering och revidering ska ske för att så många som möjligt ska bli delaktiga i arbetet. En nyckelperson i förankringen av planen är respektive mentor. De ansvarar för att likabehandlingsplanens mål diskuteras regelbundet i klasserna, till exempel inom ämnet livskunskap, på mentorstid och klasstid. I arbetet mot kränkande behandling är även Friendseleverna betydelsefulla. De utgör skolans extra ögon och öron bland eleverna och träffar också Terese Andersson och Livia Ramirez-Nilsen regelbundet för att stämma av klimatet på skolan och komma överens om olika samarbetsövningar i klassrummen. Då och då får de även extra uppgifter som ska leda till ökad trygghet. Exempelvis dokumenterade nyligen några av Friendseleverna utrymmen på skolan som eleverna ansåg mer otrygga än andra. Först när vi vet hur eleverna upplever skolan kan vi förbättra tryggheten och trivseln, säger Terese Andersson och berättar att en av de första åtgärderna när de sjösatte likabehandlingsplanen var att sätta fokus på bemötande och vuxnas ansvar. Vi uppmanade till exempel alla att tydligt och vänligt hälsa på varandra. En självklarhet kan tyckas, men så var det inte tidigare. Nu har vi gjort alla medvetna om att det faktiskt betyder något, och att det är viktigt att man blir sedd och bekräftad på skolan. Det har fungerat över förväntan, intygar Livia Ramirez-Nilsen. Med små medel når man långt, konstaterar hon och berättar att ett av arbetssätten i likabehandlingsplanen är att alla vuxna konsekvent ska reagera på skrik och så kallat skojbråk. Vuxna som agerar visar att de ser vad som händer och bryr sig. Andra mål i planen är till exempel att anpassa rastschemat efter åldersgrupp och att ha fler rastvakter i slutet av terminerna. Terese Andersson och Livia Ramirez- Nilsen brinner för arbetet med likabehandling men poängterar att det avgörande för att planens mål ska uppfyllas är att arbetet är decentraliserat så att alla tar ansvar. Vi arbetar med planen en timme var i veckan. Den tiden är sanktionerad av skolledningen. Att skolledningen väljer att prioritera arbetet är helt avgörande för att man ska lyckas med en likabehandlingsplan. På vår skola talar resultaten för sig själva. Från att ha haft ett 20-tal elevanmälningar per läsår om kränkande behandling är vi nu i princip nere på noll. Och den senaste elevenkäten visar tydligt att eleverna känner sig trygga på skolan något som i förlängningen påverkar deras skolprestationer positivt, konstaterar Terese Andersson. n Agneta Berghamre Heins Revision med entusiasm! blandad med nyfikenhet fanns en viss oro när Skarpnäcks skolas ledning för första gången tog sig in till Hantverkargatan för att utsättas för Revision. Visst var vi glada över att den revision vi kallats till benämnts Pedagogisk, men ordet revision kan ändå leda associationerna till stränga förhör. När vi väl förstod att vi med utgångspunkt i vår skolas arbetsplan och våra pedagogiska resultat faktiskt skulle ägna flera timmar åt att tillsammans med den biträdande grundskolechefen karakterisera vår skola, åt att identifiera styrkor och utvecklingsområden, åt att diskutera pedagogiska mål och både organisatoriska och didaktiska strategier, ersattes den kvardröjande oron av entusiasm. Trots det dröjde det innan vi såg möjligheten till parallellprocess på Skarpnäcks skola. Det krävdes att Britt-Marie Sjöberg, klok rektor för Storkyrkoskolan och Björngårdsskolan, berättade om sina skolors resultatdialoger för att bitarna skulle falla på plats. Aha! Med en motsvarande pedagogisk revision på arbetslagsnivå skulle vi kunna få samma positiva effekter, och framför allt skulle det bidra till en ökad känsla av sammanhang för medarbetarna. i systematisk kvalitetsutveckling är det centrala nämligen att göra saker som både är och känns meningsfulla, som hänger ihop och som påverkar varandra positivt i den riktning vi vill driva utvecklingen. Våra arbetslag vet att deras kvalitetsredovisningar i juni behöver vara så exakta för att de ska veta vad de ska prioritera när de formulerar sina arbetsplaner i augusti. På samma sätt upplever de att det är viktigt att arbetsplanerna har bra målformuleringar, för att det ska vara möjligt att bedöma om målen uppnåtts efter läsåret. Våra pedagogiska revisioner, där ledningsgruppen träffar hela arbetslaget, tar en halv dag. Innehållet är tvådelat. Dels pratar vi om arbetslagets samverkan, med ansvarsfördelning och roller. Vi rotar en hel del i hur arbetslaget samverkar med andra undervisande lärare, med vårdnadshavare och inte minst med elever i sitt handledarskap, sina utvecklingssamtal och sitt arbete med IUP och eventuella åtgärdsprogram. Dels undersöker vi arbetslagets resultat och de val av arbetssätt som ligger bakom dessa. Lika mycket som vi gräver i de områden där arbetslaget vid sin januariavstämning bedömt att det behövs ytterligare åtgärder för att uppnå målen, lika mycket resonerar vi om hur arbetslaget gått till väga med de mål man lyckats uppnå eller överträffa. innan vi skiljs åt summerar vi tillsammans de särskilda styrkor som vi konstaterat att arbetslaget har. Dessutom kommer vi, likt ett medarbetarsamtal fast på gruppnivå, överens om några utvecklingsområden för det kommande året bland det vi talat om, somt därför att vi inte är nöjda med nuläget och annat från en redan hög nivå. Det är påtagligt hur nöjda både arbetslagen och ledningsgruppen är med våra pedagogiska revisioner. Verktyg som både underlättar, får oss att må bra genom att vi lär känna varandra bättre och dess utom bidrar till den systematiska kvalitetsutvecklingen är svårslagna. Bara två frågor återstår: Hur kunde vi gå så länge utan att upptäcka det här? Och vilket är nästa kvalitetsutvecklingsverktyg som vi inte kommer att förstå hur vi kunnat missa? Patrik Forshage är rektor vid Skarpnäcks skola och musikkritiker i Nöjesguiden 12 13

8 samtalet Problemet med all assimilation är att man inte växer som den individ man är. Man växer för att försöka vara som någon annan, och det är man inte. Man är aldrig det. vi missar en stor resurs Vi forskare har agerat i 30 år men ofta haft svårt att få gehör. Invandrareleverna är vår tids outnyttjade begåvningsreserv som hindras från att gå vidare till högre utbildning av skolan. LÄRA Stockholm har träffat tvåspråkighetsforskaren Kenneth Hyltenstam, som finner det anmärkningsvärt att de senaste decenniernas migration har påverkat skolan så lite. Text: tomas bannerhed Foto: Ulrica Zwenger Kenneth Hyltenstam blev intresserad av invandrarundervisning och språkinlärning redan under studietiden i Lund på 70-talet. I dag är han professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och landets ledande expert på området. Förutom modersmålsundervisning och svenska som andraspråk behandlar tvåspråkighetsforskningen till exempel barn som växer upp med två språk från början, minoritetsspråkens ställning och frågor om språklagstiftning. Hur skulle du beskriva modersmålsundervisningens ställning i Sverige? Vi har en avancerad och fast lagstiftning och ett bra regelverk, men när det gäller tillämpningen ute i skolorna så är det mycket problematiskt. Trots ämnets långa historia har vi ingen modersmålslärarutbildning att tala om, vilket naturligtvis är ett problem. Beslutsfattarna borde ta bättre vara på de kunskaper som finns om hur man kan organisera modersmålsundervisningen i landet. Varför denna diskrepans mellan regelverk och praktik? Det är en stor språkideologisk och språkpolitisk fråga som har att göra med attityder och idéströmningar i hela samhället. Många är inte så intresserade av tvåspråkighet. Attityden som har kommit att dominera är mer assimilatorisk än pluralistisk. Det finns en liten elit i det styrande skiktet som har låtit sig övertygas av vetenskapliga, forskningsbaserade argument, men om denna kunskap inte sprids i samhället så blir det inte så som regelverket säger. Man tycker helt enkelt att invandrarna ska lära sig svenska? Går du ut och frågar människor så får du det svaret. Och det finns tydligen inte utrymme för något annat ens i den nya lärarutbildningen. Så har det varit i alla år. Vi som forskar om och arbetar med det här har inte stillatigande stått och sett på. Vi har agerat i 30 år för att försöka påverka situationen men utan framgång. Det visar hur starka de här attityderna är. Sedan finns även mer praktisk-pedagogiska problem, till exempel att modersmålslärarna inte integreras i skolans övriga verksamhet. De borde naturligtvis ha mer kontakt med andra lärare för att kunna integrera sin undervisning i den ämnesundervisning som pågår parallellt. Ytterligare ett problem är att undervisningen är frivillig och att eleverna har modersmål när de annars skulle ha varit lediga. För många ska det mycket till om man ska välja det i konkurrens med sina fritidsintressen. Du har sagt att invandrarelever betraktas som en så svag grupp i samhället att politikerna inte behöver ta dem på allvar. Är det så illa? Ja. Vem röstar och vem röstar inte? Det spelar roll. Det är anmärkningsvärt att de senaste 50 årens migration har påverkat skolan i så liten utsträckning förutom i retoriken, där det kan låta väldigt annorlunda mot hur det ser ut i praktiken. Och ändå har drygt 19 procent i grundskolan i dag ett annat modersmål än svenska? Jag tänker så här numera: detta är vår missade resurs i samhället. Som helhet ligger invandrareleverna betydligt sämre till, och för en hel del går det väldigt dåligt i skolan

9 samtalet Vi bara struntar i att förvalta en resurs som skulle kunna utvecklas lika bra som infödda svenska elever. Det är bara ungefär hälften så vanligt bland invandrarelever att gå vidare till gymnasiet? Ja, det rör sig om sådana siffror, och det är inte rimligt att det ska vara på det sättet. På 50- och 60-talet talade man mycket om begåvningsreserven: personer som hade kunnat gå igenom högre utbildning men inte gjorde det på grund av olika hinder i deras livssituation. Nu har vi en ny kategori som inte gör det på grund av hinder i livssituationen och det hindret är skolan, som inte tar vara på deras utvecklingspotential. Sverige halkar ju efter i internationella kunskapsmätningar som Pisa. Kan det delvis förklaras med denna icke-pluralistiska attityd? Det ligger nära till hands att dra den slutsatsen. Vi har en kategori elever som drar ner resultaten ganska kraftigt. Jämfört med många andra länder har vi också en ganska stor andel elever med flyktingbakgrund. Det vore konstigt om inte det skulle speglas i de siffror som nu pekar nedåt. Är det bara språkproblemen som förklarar att elever med utländsk bakgrund lyckas sämre i skolan? En hel del beror också på sociala förhållanden och på att invandrare generellt har lägre utbildning än infödda svenskar. Elever vars föräldrar är analfabeter kan till exempel inte få någon hjälp med skolarbetet hemma. En annan faktor har att göra med identitetsutvecklingen. Många med invandrarbakgrund känner sig inte inlemmade i samhället även om de behärskar svenska språket. Problemet med all assimilation är att man inte växer som den individ man är. Man växer för att försöka vara som någon annan, och det är man inte. Man är aldrig det. Man blir inte trygg i sig själv om man inte värderas för det man faktiskt har i sin bakgrund. Då känner man sig nedvärderad bakom den assimilerade ytan. Och ser man till språket i sig så är det också väldigt förrädiskt. Barn lär sig språk ganska snabbt både uttal och grammatik genom att umgås med andra barn och vuxna, vilket gör att omgivningen tycker att invandrarbarnen låter som sina jämnåriga. Men i själva verket ligger de ofta långt efter, främst i fråga om ordförråd. Det finns en stor skillnad, särskilt i det passiva ordförrådet, som gör att barnen helt enkelt inte förstår vad som sägs i deras omgivning. De här problemen börjar synas på allvar i årskurs 4 eller 5, då de språkliga kraven och ämneskraven plötsligt blir mycket större. För ett barn i sjuårsåldern tar det ett eller två år att lära sig ett språk så att man kan tala om vardagliga saker. Men för att lära sig språket så att man klarar skolundervisningen tar det fem, sex, kanske sju år. Det uppstår alltså ett kunskapsgap under hela den tiden. Även bland barn som kommit till Sverige redan i förskoleåldern märks tydliga skillnader. I fjol läste drygt grundskoleelever svenska som andraspråk. Borde man inte kunna integrera ämnet i den övriga undervisningen? Visst, man borde kunna ge de här eleverna precis det de behöver inom exempelvis det vanliga svenskämnet, men i praktiken är det orealistiskt, främst för att vi har de Invånarna i öststaterna lärde sig aldrig ryska trots att de fick jättemycket undervisning. Man kan inte tvinga folk att lära sig språk. lärare vi har och de flesta helt enkelt inte är utbildade för det. Omkring 75 procent av dem som undervisar i svenska som andraspråk har ingen utbildning i ämnet. Det är intressant när man nu talar om större krav på kompetens och behörighet i de ämnen man undervisar i. Dessutom är svenska som andraspråk svårare än andra ämnen eftersom lärarna inte har någon erfarenhet av ämnet från sin egen skolgång, vilket de har i andra ämnen. Det behövs verkligen lärare som kan svenska som andraspråk! Det sägs ofta att man måste vara helt trygg i sitt modersmål för att kunna lära sig ett annat språk. Hur ligger det egentligen till med det? Det är att hårdra det hela, men ju mer man kan av sitt modersmål, desto lättare är det att lära sig ett nytt språk. Detta går under den väldigt allmänna regel som säger att ju mer språk man kan, desto lättare är det att lära sig ännu mer språk. I Danmark och Norge har man tagit bort kraven på modersmålsundervisning i skolan. Vad har det lett till? Det är svårt att veta eftersom det tar lång tid innan man kan se några effekter. Men forskarna där känner sig oerhört frustrerade över att ingen har beaktat den kunskap som finns om modersmålsundervisningens betydelse. I vissa lägen lyssnar politikerna på oss forskare, i andra lägen inte. Forskningsbaserad kunskap används bara när det passar, när den stämmer med tidsandan eller kan användas för ett visst politiskt syfte. Det heter ju att alla ska ges likvärdiga möjligheter till inlärning, men hur ska läraren kunna hantera en situation med fem eller tio olika modersmål i samma klass? Det måste medges att det är ett stort problem. Sverige skiljer sig också från andra länder genom att vi har en väldigt heterogen invandrargrupp. Man kanske inte kan klara det för alla, men då borde man åtminstone veta hur viktigt det är att ta hänsyn till varje individs språksituation. Allt behöver inte vara schemaorganiserat, man kan till exempel lägga mycket större vikt vid studiehandledning och läxläsning på modersmålet än vad som görs i dag, så att eleverna kan få förklarat för sig sådant som de inte har förstått. Sedan borde man ta mycket större hänsyn till språksituationen i olika klasser vid schemaläggningen på skolan. Det finns till exempel kommuner där man med framgång har lagt modersmålsundervisningen vid en viss position på förmiddagar i stället för sist på dagen. Det anses vara svårt att lära ut språk i skolan. Du menar att undervisningen rent generellt borde struktureras om? Man läser moderna språk alldeles för lite och alldeles för sällan för att eleverna ska hinna lära sig. Med engel- skan är det annorlunda eftersom eleverna lär sig mycket utanför skolan, men när det gäller andra språk tror jag att det är nödvändigt med koncentrationsläsning och mer intensiva läsperioder. Bara sex av tio elever läser ett modernt språk i årskurs 9 trots att språkkunskaper anses som allt viktigare i vår globala värld. Hur ska man få fler att läsa språk? Det är jättesvårt! Alla svenskar tycker att det är viktigt att kunna engelska, och därför är de flesta måna om att lära sig det. Man kan inte ålägga människor att lära sig ett språk om de inte själva känner sig motiverade. Satsningarna som gjorts på moderna språk, bland annat i form av språkvalet på 90-talet, har misslyckats därför att eleverna inte har tyckt att det är tillräckligt viktigt att lära sig spanska, tyska eller franska. Legitimiteten måste komma underifrån. Invånarna i öststaterna lärde sig aldrig ryska trots att de fick jättemycket undervisning. Man kan inte tvinga folk att lära sig språk. Dessutom tror svenskar i större utsträckning än andra att engelska är det enda nödvändiga främmande språket för att man ska klara sig i världen. När bör man egentligen börja lära sig ett andra språk? Vill du ge ditt barn ett annat språk från tidig ålder? lockar många förskolor i dag. Många tror på det där och förskolorna använder det som ett försäljningsargument, men det finns inget stöd i Fakta/Modersmålsundervisning Infördes i slutet av 60-talet och blev riksomfattande Fram till 1997 kallades det hemspråksundervisning. Drygt grundskoleelever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. 53 procent av dem deltar i undervisningen. Lektionerna hålls utanför ordinarie skoltid. Undervisning och studiehandledning erbjuds på närmare 100 språk. Målet är att eleverna bättre ska kunna tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. forskningen för att språkutvecklingen gynnas av att man börjar så tidigt. Det förutsätter i så fall att barnet lever i en miljö med infödda talare. Redan på 70-talet visade forskningen att kunskapsnivån i årskurs 7 är lika hög för dem som har börjat med engelska i årskurs 5 som för dem som har börjat i årskurs 3. De som hade hållit på längre men lågintensivt blev fort uttråkade och tyckte inte att de lärde sig tillräckligt mycket, så deras motivation minskade. De som började senare var dessutom mer kognitivt utvecklade, vilket är en fördel. Problemet är att många drar slutsatser utifrån forskning baserad på andraspråksinlärning vilket är något helt annat än när det gäller att lära sig ett främmande språk som inte talas i vardagen. Vid andraspråksinlärning gäller däremot att ju tidigare man börjar, desto mer lik blir man i slutänden den som haft språket från början. Om du blev utbildningsminister hur skulle modersmålsundervisningen se ut i den svenska skolan? Vi måste ta tag i den här gruppen som klarar skolan sämre än andra och göra allt som är möjligt för att minska eller eliminera det gap som finns. Det handlar både om att utveckla själva modersmålsundervisningen och att erbjuda stöd i kunskapsinhämtning på modersmålet, till exempel i form av studiehandledning. Och vi behöver inte göra exakt likadant för alla. Vad det handlar om är att öka potentialen så mycket som möjligt för var och en. Om Kina utvecklas till nästa stormakt och jordens befolkning fortsätter att resa och flytta alltmer hur kommer språkundervisningen att se ut år 2050? Språk är en spegling av maktförhållanden mellan nationer. Att vi läste tyska som det första främmande språket fram till 40-talet var ingen tillfällighet. Och om Kina blir den nya ekonomiska stormakten mycket tyder ju på det så kommer vi att studera kinesiska snarare än engelska i skolan. Men det är inte säkert att en fortsatt stor migration kommer att leda till någon motsvarande ökning av intresset för att lära sig främmande språk. Det talas bland språkvetare om faran med domänförluster för svenskan, till exempel inom naturvetenskaplig forskning. Varför är det farligt? Framför allt är det problematiskt för interaktionen mellan forskningen och det övriga samhället. Det är svårt att förmedla kunskaper om man inte har ett tillräckligt utvecklat språk att förmedla dem på. Här tänker jag framför allt på undervisningen vid universiteten. Avhandlingar har däremot alltid skrivits på andra språk än svenska. Finns det någon reell risk för att svenska språket inte kommer att överleva? Det tror jag inte. Svenskan har tämligen många talare, används inom alla sfärer i samhället, är statsbärande och har ett standardiserat skriftspråk. Inget tyder på att svenskan skulle försvinna för lång tid framöver. Vilken är den största utmaningen för 10-talets svenska skola? Att ta tag i frågan om hur man ska utnyttja och utveckla den potential som finns hos de elever som inte har svenska som förstaspråk. De utgör en stor resurs som annars går förlorad för det svenska samhället. n Om Kina blir den nya ekonomiska stormakten så kommer vi att studera kinesiska snarare än engelska i skolan

10 KOMMUNIKATION Varumärket bygger vi tillsammans Varje enskild skola har mycket att vinna på att förknippas med Stockholms stad och S:t Erik. Vårt varumärke är mycket starkt och står för pålitlighet, trygghet och god kvalitet, säger stadsdirektör Irene Svenonius. Det gör att symbolen är bra för alla våra verksamheter att använda utåt. Irene Svenonius menar att den största styrkan med Stockholms stads varumärke är just att det är så känt. Undersökningar visar att 90 procent av stockholmarna vet vad S:t Erik står för och att 70 procent förknippar symbolen med något positivt. Det är väldigt höga siffror. Att stadens varumärke är starkt och välkänt innebär dock inte att vi ska slå oss till ro och vila på lagrarna, framhåller Irene Svenonius. Vi behöver ständigt arbeta med kvaliteten för att uppnå goda resultat utifrån vad stockholmarna efterfrågar. Leveransen sker varje dag och det innebär också att man i det dagliga mötet kan få en ändrad bild av staden. Ser vi på de brukarundersökningar som gjorts så har vi också lite varierande resultat: från förskolan som ligger i topp till vissa delar av äldreomsorgen och skolan som kan behöva förbättras. Vilken betydelse har varumärket som styrmedel i en så stor organisation? Jag vill att medarbetarna ska känna tillhörighet till Stockholm, och då blir S:t Erik en signal om att vi jobbar i samma organisation och ytterst strävar mot samma mål, även illustration: hans von corswant om vi kan befinna oss inom väldigt olika verksamheter. Varför är det så viktigt att en kommun har ett starkt varumärke? Om staden är attraktiv skapas fler arbetstillfällen här, vilket ger högre skatteintäkter så att vi har vi råd att erbjuda bra förskolor, skolor och äldreomsorg. Varumärket är helt enkelt viktigt för att vi ska kunna fortsätta hålla en hög kvalitet i våra verksamheter. Med ett starkt varumärke laddas också mycket stolthet. Jag vill att alla medarbetare ska känna en stolthet över att gå till jobbet och över att få bidra till något som är bra för stockholmarna. Hur kan vi som arbetar i staden bidra till att stärka varumärket? Genom att uppvisa goda resultat i verksamheten och bemöta stockholmarna på ett bra sätt. Vi blir aldrig bättre än den svagaste länken i kedjan. Ytterst går det tillbaka på det enskilda mötet, till exempel hur lärare och rektorer bemöter elever och föräldrar. Var och en av oss påverkar bilden av Stockholm. En elev bär med sig upplevelserna från skolan för resten av livet. Med fler nöjda elever och föräldrar och bättre resultat stärker man också den egna skolans identitet, den blir mer populär och får fler sökande. Är varumärket extra viktigt med tanke på konkurrenssituationen på dagens skolmarknad? För våra skolor är det en kvalitetsstämpel att kunna använda S:t Erik. Om jag var rektor för en kommunal skola skulle jag absolut använda stadens symbol så mycket som möjligt. Den signalerar till medborgarna: den här verksamheten kan du lita på! Vilken betydelse har ledarskapet när man bygger ett varumärke? Väldigt stor. Som ledare måste man bära varumärket, kunna kommunicera det och tydliggöra vad det står för. Man behöver konkretisera de kommunövergripande målen och visionerna och föra ner dem till den egna verksamheten. Jag tror att alla medarbetare vill göra bra ifrån sig, att det är utgångspunkten när man går till jobbet varje dag. Då ankommer det på oss chefer att vara väldigt tydliga med vad som förväntas av var och en. Den rektor som använder kraften i hela medarbetarkåren kommer att lyckas. Rektorn måste vara duktig på att motivera och få med sig lärare och övrig skolpersonal för att nå målen. Irene Svenonius menar att det är viktigt att skolans medarbetare känner att de är en del av Stockholms stad och därmed får en bättre förståelse för uppdraget. Alla arbetar ytterst på uppdrag av kommunfullmäktige. Därför måste man känna till stadens långsiktiga mål och vision för att kunna koppla dem till den egna enheten och det egna arbetet. Och känner man till många andra verksamheter ökar kanske också möjligheten att man vill gå vidare och utvecklas genom att byta arbetsplats. Det tror jag är bra för eleverna också. Utbildningsförvaltningen är inte bara stadens största förvaltning utan utmärker sig också genom att ha svårast att engagera medarbetarna i det gemensamma visionsarbetet för Ett Stockholm i världsklass via intranätet. Det är klart att det är lite bekymmersamt, säger Irene Svenonius. Många identifierar sig kanske i första hand med den egna skolan, men det kan också vara en kulturfråga, att man inte fullt ut har kommit förbi kommunaliseringen av skolan. Med en stark statlig styrning kan en och annan tänka att man inte behöver bry sig om kommunen. Här krävs det ett engagemang från varje chef. Vi lägger ett stort ansvar på cheferna att kunna förmedla även de kommunövergripande målen och sätta in den egna verksamheten i ett större sammanhang. Dessutom är skolorna viktiga för att bära Stockholms stad som geografisk plats och etableringsort. Alla våra verksamheter är med och skapar det Stockholm som vi ska locka folk till från andra delar av världen. Då är det viktigt att alla medarbetare förstår att de är en del i en större helhet. Resultaten i skolan är viktiga för de enskilda eleverna och föräldrarna men de har också stor betydelse för hur Stockholm uppfattas, om det är en attraktiv plats för folk att flytta till eller inte. Stockholmsregionen har även ett gemensamt varumärke, Stockholm The Capital of Scandinavia, som främst används vid internationell marknadsföring. Ett starkt varumärke är viktigt för att vi ska kunna fortsätta hålla en hög kvalitet i våra verksamheter, säger stadsdirektör Irene Svenonius. Foto: pawel flato Fakta/Varumärket S:t Erik Med varumärke menar man de värden som omgivningen förknippar en organisation med. Ett varumärke kan också utgöras av fysiska kännetecken, till exempel en logotyp eller en förpackning. Kung Erik den helige korades till skyddshelgon på 1100-talet och räknas som Stockholms beskyddare. Stadsvapnets motiv har använts som sigillbild för staden sedan 1300-talet. Den bild av Stockholms stadsvapen som numera ingår i stadens logotyp är tecknad av hovgrafikern Karl-Erik Forsberg. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket Enligt Stockholms stads kommunikationspolicy måste alla verksamheter ha med S:t Erik som avsändare i all kommunikation. Där har varumärket stor betydelse. I dag marknadsför sig ett 50-tal kommuner som The Capital of Scandinavia. På så sätt är Stockholm väldigt betydelsefullt för regionen. Det förväntas att Stockholms stad ska ta på sig ledartröjan i de här frågorna, säger Irene Svenonius. Även utbildningsförvaltningens kommunikationschef Agnetha Styrwoldt-Alfheim betonar vikten av att bygga ett starkt varumärke. Det gäller både förvaltningen som helhet och de enskilda skolorna. Det är väsentligt att vi påminner oss om att varumärken byggs inifrån. Ett varumärke ska bland annat spegla det förtroende som omgivningen har för en skola, en organisation eller en kommun. Men varumärket är också ett effektivt verktyg för att nå verksamhetsmålen. Det kan vara ett sätt att locka till sig nya medarbetare eller hävda sin legitimitet, det vill säga att få medborgarna att känna att det är befogat att betala skattepengar till en viss verksamhet. Både staden, utbildningsförvaltningen och alla våra skolor måste aktivt och långsiktigt arbeta med sitt anseende och sitt förtroendekapital kort sagt varumärket Stockholms stads skolor! Därför arbetar nu ett antal kommunikationschefer i staden tillsammans med stadens kommunikationsdirektör för att ta fram en långsiktig varumärkesstrategi. Strategin ska positionera staden som en arbetsgivare som erbjuder spännande och utmanande arbeten och som en garant för kommunal service och tjänster med hög kvalitet. Det är ett spännande arbete som vi hoppas ska ge resultat, säger Agnetha Styrwoldt- Alfheim. n Tomas Bannerhed 18 19

11 SKOLA OCH ENTREPRENÖRSKAP Viljan att skapa Ordet entreprenörskap leder ibland fel då folk tror att det bara handlar om att driva ett eget företag. Men i grunden handlar det om viljan att skapa, att utveckla något och det kan ta sig många former. Det viktiga för skolan är att uppmuntra ungdomars nyfikenhet, säger Michael Treschow, en nestor i svenskt näringsliv. Karriären inom den traditionella svenska industrin är lång. Michael Treschow har varit vd för Atlas Copco och Electrolux, ordförande för Ericsson, styrelseledamot i ABB och nu ordförande för livsmedelsföretaget Unilever. Han har också varit ordförande i Foto: ulrica zwenger företagarorganisationen Svenskt Näringsliv och är sedan början av året styrelseordförande för Institutet för näringslivsforskning, som bland annat studerar frågor om entreprenörskap. Engagemanget för företagande sitter djupt och övertygelsen om att samarbetet mellan skola och näringsliv ständigt måste utvecklas är stark. Jag hade en mycket tydlig problembild: hur ska vi se till att Sverige i framtiden lyckas utbilda kvalificerade ingenjörer till våra industriföretag som fortsatt är en stor del av svensk ekonomi? Där spelar ju skolan naturligtvis en nyckelroll. När Michael Treschow för sju år sedan mötte Håkan Edman, då skolchef i Botkyrka kommun, fick han tillfälle att jobba konkret med att attackera problemet. Efter flera samtal inom ramen för ett nätverk för ömsesidigt utbyte mellan skola och näringsliv tog de ett gemensamt initiativ för att lotsa ungdomar in på den naturvetenskapliga banan. Botkyrka kommun och Svenskt Näringsliv drog i gång ett projekt med syftet att skapa kontakter mellan språkkunniga och studiebegåvade elever och industriföretag. Det slog mig när vi pratade om företagens utmaningar i en globaliserad värld att ungdomarna i Botkyrka har en enorm utblick och kunskap om världen. Många talar tre, fyra språk och har kontakter i regioner där svenska företag traditionellt inte varit starka, säger Håkan Edman, numera grundskolechef i Stockholms stad. Projektet gick ut på att inspirera eleverna till att lära sig mer om näringslivet, om teknik och företagande. Vi i näringslivet är dåliga på att skapa positiva bilder för ungdomar om hur det är att arbeta inom industrin. Förutom att eleverna i projektet lärde sig själva blev de ambassadörer och förebilder för andra ungdomar, säger Michael Treschow. Projektet vände sig till elever i årskurs 8 och för medverkan krävdes att de skulle vara flytande i minst tre språk och ha goda betyg särskilt i teknik och naturämnen. Vi hade mycket diskussioner i Botkyrka om vilka olika typer av stöd eleverna behövde. Det här var ett sätt att vända på perspektivet. I stället för att leta stödformer såg vi på ungdomarna som en resurs med enorm kapacitet och stora möjligheter, säger Håkan Edman. Förutom de konkreta kontakter projektet skapade mellan elever och företag, menar Edman och Treschow att det viktiga var att skapa en ökad förståelse mellan skola och näringsliv. Det finns förutfattade meningar på båda sidor och bristande insikt i och kunskap om varandras verklighet. Skolan behöver en bättre förståelse för företagens vardag och vice versa. Företagen, och då framför allt teknik- och industriföretag, måste bli bättre på att sälja in sig till ungdomar tidigt. Vi är bra på att tala med färdigutbildade civilingenjörer på universiteten, men inte med ungdomar på högstadiet. För mig var det en aha-upplevelse när vi inledde projektet att elever väljer bana så tidigt. De kanske inte bestämmer exakt yrke, men väl inriktning, och då faller ofta naturvetenskap och teknik bort och det har vi inte råd med. Vi måste ta till vara våra talanger, säger Michael Treschow. Ett liknande initiativ har nu startats med skolor på Järvafältet för att öka kontakterna med områdets företag, och planer finns på att dra i gång även i Söderort. Håkan Edman menar att formerna för den här typen av samarbeten måste bestämmas lokalt och att det viktiga är att skapa möten. De samarbeten som jag och Michael Treschow har varit med och startat är inte någon modell som passar överallt, men jag tror att varje lyckat samarbete måste börja med ett samtal mellan skolan och företagsvärlden. Det är i dessa möten som negativa schablonbilder av varandra försvinner och ersätts av kunskap. De båda beskriver sitt samarbete som en form av entreprenörskap: de söker sig fram, provar idéer och försöker förbättra sig genom erfarenheter och misstag. Att vi måste bli bättre på att samarbeta vet vi. Men vi vet inte exakt hur det ska ske, vi har inte facit utan det är något som måste konstrueras på vägen, säger Håkan Edman. På mindre orter finns ofta en större naturlig kontakt mellan skola och företag, medan det i en storstadsregion som Stockholm gäller att skapa kontakterna och hitta nya sätt att integrera verksamheterna. Men de båda är överens om att möjligheterna är mycket större i en storstadsregion. I Stockholm finns ju alla typer av verksamheter, men många kör sitt eget race utan så mycket kontakter med andra aktörer. Det krävs mer arbete för att matcha samman skola och företag och där är personliga kontakter och möten viktiga, säger Håkan Edman. De stora, internationella bolagens huvudkontor finns i Stockholm, men skolorna bör söka sig till mindre företag, menar Michael Treschow. Min erfarenhet från Ericsson var att vi nästan fick värja oss mot alla förfrågningar om medverkan i alla möjliga sammanhang. Kontak- För mig var det en aha-upplevelse att elever väljer bana så tidigt. De kanske inte bestämmer exakt yrke, men väl inriktning, och då faller ofta naturvetenskap och teknik bort. Det har vi inte råd med, säger företagsledaren Michael Treschow. Till vänster grundskolechefen i Stockholms stad, Håkan Edman

12 SKOLA OCH ENTREPRENÖRSKAP ten med företaget får inte bara bli en rundvandring utan det måste vara meningsfullt för eleven. Det kan annars verka naturligt att vända sig till internationellt verksamma bolag när skolan vill lyfta fram invandrarungdomars potential, men Michael Treschow menar att mindre bolag kan ge en mycket bättre bild av företagandets villkor och dynamik. Samarbetet mellan skolan och näringslivet är viktigt för att fostra framtida ingenjörer och entreprenörer men också för att skapa en större förståelse för hur samhället i stort fungerar. I dag är många verksamheter osynliga och väldigt abstrakta, menar Edman och Treschow. Samhället är mer segregerat och fragmenterat och det blir då svårare för ungdomar att orientera sig och välja samtidigt som utbudet och valmöjligheterna hela tiden ökar. Ta Internet, mobiltelefoner och andra tekniska prylar som är en så stor och naturlig del av ungdomars liv. Alla tycker att det är häftigt men hur många drömmer om att vara med och utveckla tekniken som gör detta möjligt? frågar sig Håkan Edman. Hur många vet vilket enormt arbete som ligger bakom dessa prylar? Michael Treschow håller med och menar att företagen måste bli bättre på att visa upp sig och göra sig attraktiva för att locka ungdomarna men också att företagen har mycket att lära av den yngre generationen. Ungdomar reser och har kontakter över hela världen, mycket tack vare ny teknik, vilket ger dem nya perspektiv och impulser, en kunskap som företagen och samhället har stor nytta av om vi lyckas ta till vara den. Parallellt med ungdomars stora möjligheter att prova olika saker innan de bestämmer sig för ett yrke så finns ett ökande krav på effektivitet i samhället. Kraven skapar en otålighet till exempel inom näringslivet som så snabbt som möjligt vill få fram färdigutbildade personer att sätta in i produktionen. När Kina stampar fram miljoner ingenjörer varje år kan det vara svårt att se värdet i att ungdomar är ute och reser eller testar olika jobb. Michael Treschow har full förståelse för otåligheten men menar att ungdomar måste hitta sin egen väg och att för hård styrning kan hämma kreativiteten. Diskussionen tangerar debatten om curlingföräldrar och hur en överbeskyddande omtanke kan leda till passivitet och oförmåga. Barnen som skjutsas hit och dit kanske kommer fram fortare men lär sig inte att hitta själva. Förändringarna i omvärlden sker bara snabbare och snabbare och vi vet att ungdomar till största delen kommer att jobba med verksamheter som inte finns i dag. Hur ska skolan lära eleverna att orientera sig i denna dynamik? Utmaningen är att utbilda dem för den verkligheten och då gäller det att hitta balansen mellan att vara effektiva och samtidigt ge utrymme för kreativitet och nyskapande, säger Michael Treschow. En framtid med mindre stabilitet ställer krav på anpassningsförmåga och skolan måste vara med och ge verktyg för eleverna att möta denna verklighet. Samtidigt måste både skolan och företagen bli bättre på att utnyttja att det är ungdomarna som bäst förstår och är snabbast på att ta till sig förändringar. På ett mer filosofiskt plan handlar det om att vi gemensamt ska skapa nyfikenhet på framtiden i stället för rädsla för den, säger Håkan Edman. n Gunnar är grym! Tipsa oss om en kollega som gjort något bra och förtjänar lite uppmärksamhet. Skriv några rader till redaktör Johan Schmidt Målet är att integrera alla ämnen För mig som pedagog är det fantastiskt mycket roligare att jobba med entreprenöriellt lärande än med mer traditionell undervisning. Och när vi lärare tycker att det är roligt smittar det av sig på eleverna, säger Sofia Johansson, lärare på Hjällsnässkolan i Gråbo nordost om Göteborg. Skolan erbjöd för ett par år sedan intresserade lärare att utbilda sig i entreprenöriellt lärande och nu arbetar fyra arbetslag enligt den nya pedagogiken. Sofia Johansson tillhör dem som var med och startade med en sjundeklass och två åttondeklasser. Undervisningen sker i form av ämnesövergripande projektarbeten och omfattar teknik, matematik, svenska, engelska, NO och SO med sex lärare i varje arbetslag. Vi började med att bryta upp schemat och har inte längre traditionella lektionspass utan sjok av projekttid där eleverna själva får bestämma och ta ansvar för planering och mål, säger Sofia Johansson. Målen är kopplade till kursplanen och arbetslagen har tre typer av projekt där den första kategorin är mer lärarstyrd med definierade mål från start medan den andra och tredje kategorin ger eleverna större möjlighet att sätta målen utifrån sina egna prioriteringar och önskemål. Det krävs att vi pedagoger samarbetar mycket mer och intresserar oss för varandras ämnen. Samtidigt blir samarbetet och dialogen med eleverna viktigare för vår planering. Att arbeta ämnesövergripande och i projektform är inte nytt, utan Sofia Johansson beskriver fokuseringen på så kallade entreprenöriella kompetenser som det som skiljer arbetssättet från traditionell undervisning. Exempel på sådana kompetenser är självkänsla, självförtroende, ansvarstagande. Projektformen varvas med perioder av ämnesbaserade lektioner, men det är projektarbetet som dominerar och målet är att integrera alla ämnen. Arbetslaget började med projektet Room service, där eleverna fick planera sin arbetsmiljö med de entreprenöriella kompetenserna och kursmålen som utgångspunkt. Det var ett sätt att presentera arbetsformen för både lärare och elever och att svetsa samman gruppen. Schemat ersattes av lagets egna matriser, vilket möttes av blandade reaktioner. Vissa gillade att få jobba i sin egen takt och inte behöva bli avbrutna när lektionstiden tar slut, medan andra kände sig vilsna utan den traditionella schemastrukturen. Vi har öppnat dörrarna mellan klassrummen och läraryrket känns mindre ensamt nu, säger läraren Sofia Johansson på Hjällsnässkolan, där de har brutit upp schemat och i stället har sjok av projekttid där eleverna själva får bestämma och ta ansvar för planering och mål. Nu är de flesta nöjda och tycker att undervisningen både är mer varierad och ger ett bättre sammanhang, det blir inte så upphugget som tidigare, säger Sofia Johansson. Arbetslaget har sedan gått vidare med teman som Barbie & Ken, som handlar om skönhetsideal, Våga tala, om muntliga presentationer, och ett projekt om hur samhället ser ut om 50 år. Sofia Johansson upplever de flesta elever som mer motiverade men kan inte säga om arbetssättet har förbättrat studieresultaten. Det krävs längre tid för att kunna utvärdera hur den entreprenöriella pedagogiken påverkar elevernas prestationer. Det är nog rimligt att utvärdera detta efter fem år. Men vi har inte sett någon elev som vänt åt fel håll. Det finns inget särskilt fokus på näringslivet, och det entreprenöriella ses inte som direkt kopplat till företagande. Men ambitionen finns att skapa mer kontakt med samhället och då både med företag och offentliga institutioner. Ju mer konkreta våra projekt blir och ju mer de utgår från riktiga företeelser, desto starkare koppling kan vi få till företag och till samhället, säger Sofia Johansson. Hjällsnässkolan hoppas att det entreprenöriella lärandet ska höja motivationen bland eleverna. Lerums kommun har introducerat entreprenöriellt lärande på alla 6 9-skolor och på gymnasiet. Projektformen varieras fortfarande med mer traditionell schemaundervisning, men tanken är att det nya arbetssättet ska ta över alltmer. Sofia Johansson är 28 år och upplever ingen större skillnad bland sina kolleger beroende på hur länge de har arbetat i yrket. En del beskriver det som ovant men positivt och många tycker att det är stimulerande att arbeta mer tillsammans och få större inblick i andra ämnen. Vi har öppnat dörrarna mellan klassrummen och läraryrket känns mindre ensamt nu. n Johan Schmidt Utbildningsförvaltningen anordnade nyligen en workshop i entreprenöriellt lärande, där lärare från Hjällsnässkolan i Gråbo och ett lärarlag från Eriksdalsskolan i Skövde delade med sig av sina erfarenheter. Kontakta Kristina Björkegren Linder, , för mer information. Foto: ulrica zwenger 22 23

13 Marika Grönstrand, Yavar Moazzami, Jukka Salo och Maria Svensson reser med 21 elever till Krakow i maj för att förankra kunskaperna från projektet Vidga vyerna. Foto: Ulrica Zwenger Foto: Ulrica Zwenger Vidgade vyer i Kista Under våren kan du följa elever som bloggar och twittrar om fördomar, kulturella skillnader och rasism. Treorna på Kista gymnasiums handels- och administrationsprogram berättar på detta sätt om sina intryck under projektet Vidga vyerna som fått Palmestipendiet. På programmet står en resa till Krakow och Auschwitz i maj. Det är andra året som lärarna på Kista gymnasiums HP-program med inriktning mot turism och resor genomför Vidga vyerna med treorna. I år tilldelades projektet Palmestipendiet på kronor ur Olof Palmes minnesfond. Vi vill skapa förståelse för omvärlden hos våra elever. Men också motarbeta fördomar, kulturella konflikter och rasism i vår mångkulturella elevgrupp, säger läraren Maria Svensson. I år startade de med en kickoff i mitten av mars. Därefter får eleverna möjlighet att vidga sina vyer på många olika sätt. Landet Polen står speciellt i blickfånget. Men varför Polen? Polen har en intressant historia och genomgår nu en spännande samhällsutveckling. Ett grannland som få av våra elever vet något om. Dessutom är det ett intressant turistland, säger läraren Marika Grönstrand. I maj åker hon till Krakow tillsammans med 21 elever och tre kolleger för att veklighetsförankra kunskaperna som eleverna fått under projektets gång. Ett besök i Auschwitz är inplanerat. Men innan dess kommer fler aktiviteter och föreläsningar att äga rum. Tobias Rawet, som överlevde Förintelsen som barn, berättar om sina erfarenheter. Det blir en workshop med en präst och en imam och en annan som handlar om hbtfrågor. Dessutom visas filmer som Schindler s List och Fucking Åmål. Även en fortbildning för lärarna är inplanerad. Den handlar om hur man hanterar nationalism i klassen. Frågorna som vi jobbar med är lätta att integrera i undervisningen, säger läraren Jukka Salo. I svenskan läser vi litteratur om Förintelsen. Under samhällskunskapslektionerna går det till exempel att fokusera på Polens statskick. Landets miljöfrågor passar bra på naturkunskapen. Upphovet till projektet var bland annat att lärarna såg och inte minst hörde att många elever hade fördomar om varandras kulturer. Man kan kanske tro att alla kommer överens här. Men våra elever har många olika bak- grunder och det finns också fördomar om varandra i klassen. Det finns ett stort behov av att prata om främlingsfientlighet, säger Jukka Salo. Det finns även de som tvivlar på eller till och med förnekar Förintelsen. Förra året var det två killar med svensk bakgrund som hade konstiga idéer. En av dem var väldigt tagen efter besöket i Auschwitz som blev en ögonöppnare, berättar Jukka Salo. Eleverna är väldigt sugna på att resa även om de nog helst hade velat åka till Medelhavet, tror deras lärare. Men när vi presenterade projektet var de mycket intresserade även av de andra aktiviteterna, säger Maria Svensson. Elevernas egna intryck och tankar är värdefulla och tas också till vara. Under projekttiden ska de blogga, twittra och facebooka som en del av redovisningen och dokumentationen. Elevernas inlägg kan ge ringar på vattnet och nå ut till kompisar och andra, hoppas Jukka Salo. Vad säger då eleverna själva? Det ska bli jättekul att åka till Polen. Dit hade jag aldrig rest annars, säger Sandra Kalayci. Hon har, liksom klasskamraten Sahil Aggarwal, just startat sin blogg och ser fram emot att skriva om sina intryck under projektets gång. De tycker båda att upplägget på projektet verkar bra. Speciellt intressant tycker de att workshoppen om hbt-frågor verkar vara. Det är förbjudet i min kultur. Om någon skulle vara homosexuell så bryter familjen kontakten, säger Sahil Aggarwal. Även lärarna kommer att blogga om projektet på Pedagog Stockholm. En annan bra sak med Vidga vyerna är att det ger en automatisk fortbildning, säger Maria Svensson som är sugen på att börja blogga. I slutet av läsåret berättar de om projektet och arbetsmetoden för sina kolleger. Vi har jobbat mycket med Vidga vyerna och ser gärna att projektet sprider sig i vår skola men även på andra skolor, säger Marika Grönstrand. n Monika Sidén Vill du följa elevernas resa under Vidga vyerna? Besök Kista Event på Facebook och tryck på gilla, gå därefter in på Projekt Polen. Lärarna bloggar på

14 inspirationsplats stockholm NO-läraren Rose-Marie Nilsebo ställer ut kroppsorgan tillsammans med åttorna Matilda Holst och Mira af Ugglas. Utställningen är ett resultat av projektet Kropp och knopp. Hela hjärnan med Det finns många vinster med att låta eleverna ta in fakta kring ett ämne ur flera perspektiv och redovisa med hjälp av bild och form. Det menar Yvonne Axell, biträdande rektor för Eriksdalsskolans bild- och formklasser: Men den största är att lusten att lära ökar. Skolan blir roligare lite längre upp i åldrarna. Text: Monika Sidén Foto: Ulrica Zwenger Om konsten och kulturen ges utrymme på schemat presterar eleverna bättre. Dessutom blir de lyckligare och bättre på att samarbeta. Det sa professor Anne Bamford, författare till den uppmärksammade internationella rapporten The Wow Factor, nyligen i LÄRA Stockholm (se nummer 5/2010). Eleverna i Eriksdalsskolans bild- och formklasser bekräftar den bilden: Det är jättebra. Jag glömmer inte bort det jag har lärt mig och jag jobbar med hela hjärnan. Det är inte alls flummigt, alla borde jobba så här, säger Ebba Gustafsson i klass 9D som har gått i bild- och formklass sedan i fyran. Hennes klasskamrater är minst lika positiva. Det är alltid kul i skolan, även om vi har ett ämne som inte verkar så spännande först, säger Molly Ploom. Ja, man får nya vinklar och tänker bredare och mer kritiskt, säger Eliot Barve. Bild- och forminriktningen på Eriksdalsskolan startade småskaligt för 20 år sedan efter ett politiskt beslut. Nu är den fullt utbyggd med 360 elever i årskurserna 4 9. Det finns två arbetslag, ett vardera för årskurserna 4 6 och 7 9. Varje arbetslag består av cirka 15 mellanstadielärare eller ämneslärare och då ingår tre bildlärare och en eller två slöjdlärare. Eleverna har fler timmar bild och form än vanliga grundskolor och lärarna i de praktisk-estetiska ämnena följer eleverna hela vägen från fyran till nian. En stor del av undervisningen sker dessutom genom ett ämnesintegrerat arbetssätt. Grundtanken är att eleverna lär sig mer om de får möjlighet att läsa och ta in fakta kring ett ämne ur flera perspektiv. Därför arbetar vi med bild och form som redskap där teori och praktik vävs samman, säger Yvonne Axell. Klasserna arbetar med bredare projekt eller teman i flera ämnen samtidigt. Det kan vara områden som Sverige, antiken, kroppen och sagor/myter. På högstadiet har eleverna dessutom 100 minuter i veckan avsatta för projektet. Under NO-lektionerna arbetade en grupp med kvinnokroppen och den andra med manskroppen. Kunskaperna redovisades bland annat som serier och teckningar. Det här sättet att arbeta ger tid att bearbeta kunskaperna. Eleverna får ett steg till för att befästa dem, säger bildläraren Annika Andersson. Vid varje termins början planerar de två arbetslagen in undervisningen i de större temana så att kursplanen för ämnet följs. Samtidigt som man arbetar med bild och form som redskap följs naturligtvis kursplanen även för bildoch slöjdämnena och nya tekniker introduceras efterhand. Vårt arbetssätt bygger på en tydlig organisation och noggrann planering, säger Yvonne Axell och visar en matris på hur det kan se ut. Någon gång varje termin bryts schemat för heltidsarbete med ett tema. Eleven får reda på målen för temat och hur det ska redovisas och bedömas. De får också vara 26 27

15 inspirationsplats stockholm Eriksdalsskolan på Södermalm har en inspirationsplats i estetiska lärprocesser. På bilden (från vänster) Annika Andersson, bildlärare, Yvonne Axell, biträdande rektor, Rose- Marie Nilsebo, matematik- och NO-lärare, och Ann-Charlotte Säfbom, bildlärare. Jag får nya infallsvinklar och tänker bredare och mer kritiskt genom att jobba så här, säger Eliot Barve i klass 9D som gått i bild- och formklass sedan i fyran. Klasskamraterna Molly Ploom och Ebba Gustafsson är lika positiva. med och bestämma innehåll på dessa. Spel som tema är något som diskuteras just nu. Ju mer vi vrider och vänder på det, desto fler vinklar får vi. Och det går att arbeta med spel i många ämnen och tekniker i bild och form, säger Annika Andersson. Även lärarna måste hela tiden tänka nytt och det finns inget utrymme för att fastna i rutiner. Det händer att vi tar upp gamla teman som Kropp och knopp. Men det blir ändå nytt i och med att nya ämnen och lärare är med, säger NO-läraren Rose-Marie Nilsebo. Kropp och knopp var ett projekt som åttorna hade i höstas. Ett projekt som bland annat resulterat i intressanta och informativa kroppsorgan i tyg som nu ställs ut i korridorerna. Men också serier och teckningar. Projektet föll sig naturligt då eleverna hade både lärare i NO, bild och slöjd att tillgå. Dessutom anlitades en danspedagog genom ett Skapande skola-bidrag och eleverna tog fram olika rörelser som sattes samman till en hel koreografi. Har man känt en rörelse är det lättare att se den. Därför fick klasserna teckna kroki efter dansen, berättar bildläraren Ann-Charlotte Säfbom. Under NO-lektionerna arbetade en klass med kvinnokroppen och den andra med manskroppen. Smågrupperna fick sedan var sitt organ tilldelat sig att jobba vidare med. Ett av målen var att eleverna skulle producera organet i naturlig storlek och så naturtroget som möjligt. Under NOlektionerna läste de in fakta. Självklart läste de om hela kroppen, inte bara det organ de blivit tilldelade, säger Rose-Marie Nilsebo. Eleverna sydde, skulpterade, tog fram fakta och skapade faktabeskrivningar. Projektet avslutades med gruppredovisningar där hela kroppen sattes ihop. Ett annat tema är Religiösa rum som niorna arbetar med just nu. Där ska de på olika sätt gestalta en religion och guida sina klasskamrater till den. Under presentationen kommer både SO-läraren och bildläraren att vara med och bedöma resultatet. Andra gånger har eleverna presenterat sina arbeten på engelska, berättar Yvonne Axell. Hon menar att arbetssättet ger eleverna möjlighet att arbeta självständigt och gestaltande. Kunskaperna fördjupas när eleverna berättar med en bild, en film eller genom att tillverka ett föremål. Förståelsen för varför man gör vissa saker och vad man ska ha det till blir större. Lärarna har bland annat hämtat inspiration från Reggio Emilia i Italien. De har också tagit emot många studiebesök från Sverige och andra länder genom åren. Även de övriga lärarna på skolan har inspirerats och börjat jobba med temaveckor. Men det viktigaste är förstås elevernas resultat. Vi har bra slutbetyg. Dessutom får elever som har dyslexi en extra skjuts, säger Yvonne Axell. Bildläraren Anna Andersson träffade nyligen en 25-årig före detta elev som berättade att han hade lärt sig att tänka utanför boxen i skolan. Det var kul att höra. Andra före detta elever är inne på samma linje och menar att de har fått med sig ett processinriktat arbetssätt som de inte ser att klasskamraterna på gymnasiet har. Anne Bamford menade i LÄRA-intervjun att utställningar och presentationer av elevernas arbete stärker självförtroendet och uppmuntrar till briljans. Detta är också en viktig del i bild- och formklassernas undervisning. Ett exempel är Stolsprojektet där varje elev fick skapa sin egen stol i modellform. Modellerna ställdes sedan ut på Arkitekturmuseet. Eleverna får utnyttja sin kreativitet och växer som personer. Det är ett väldigt jagstärkande och identitetsskapande arbetssätt. De blir sedda och får ett övergripande perspektiv, sammanfattar Ann-Charlotte Säfbom. n Fakta/Bild- och formklasserna Bild- och formklasserna på Eriksdalsskolan är en av Stockholms stads tre centrala profileringar inom grundskolan. (De övriga är Adolf Fredriks musikklasser och Kungliga Svenska Balettskolans dansklasser.) Man söker med arbetsprover och får genomföra en testdag i årskurs 3. Bild- och formklasserna är också en av utbildningsförvaltningens inspirationsplatser som gärna tar emot intresserade arbetslag på studiebesök. Läs mer på

16 PROFILEN Foto: Marc Femenia Stavros Louca ställer krav och vill se resultat. Är ni med? Vad måste vi göra? Tevepedagogen Stavros Louca är tillbaka på jobbet på Rinkebyskolan. De ömsesidiga förväntningarna är höga även utanför rutan: han kräver att alla elever får minst VG och eleverna väntar sig att han finns till hands, även som rådgivare i personliga frågor. Konceptet känns igen från teve: stjärnpedagogen Stavros Louca står framför en niondeklass med högst blandad bakgrund och skriver ekvationer på whiteboarden. Men detta är inte klass 9A i SVT, det är klass 9D i den livs levande Rinkebyskolan. Och det är inte kaos utan knäpptyst. Stavros Louca är matematikläraren från Rinkeby som blev rikskänd när dokumentärserien om klass 9A i Malmö visades för tre år sedan och som under våren 2011 har etablerat sig som Stavros med alla Sveriges lärare och tonårsföräldrar när en ny omgång av Klass 9A har sänts, nu från Örebro. Medan serien går på teve är Stavros Louca tillbaka på 7 9-skolan i Rinkeby där han jobbat sedan Det är måndagsmorgon och han är stressad; på eftermiddagen ska han till Oslo där han coachar nyexaminerade lärarstudenter i mattepedagogik och han har glömt passet hemma. Klass 9D lyfter ned de röda stolarna från bänkarna och Stavros Louca kränger av sig sin kavaj. Stäng av alla mobiler och alla musikgrejer. Ni behöver linjaler. Vi ska lösa ekvationssystem med tre ekvationer, det är något nytt för er. Nej, säger en kille, vi har gjort det i åttan. Stavros Louca undervisar på Scienceenheten, en elitsatsning inom matematik och naturkunskap där eleverna jobbar i högt tempo, i många fall på gymnasienivå. Enheten är framgångsrik, de senaste åren har minst 80 procent av eleverna i nian fått MVG på nationella provet i matematik. Stavros Louca har också prisats många gånger: han fick Ingvar Lindqvistpriset i matematik 2005, han fick tillsammans med teamet bakom Klass 9A Kunskapspriset 2008 och han fick Stockholms stads Nelson Mandela-pris 2009 för sina insatser för integration. Nu står han vid katedern och delar ut fyra blad med handskrivna ekvationsuppgifter. En eftersläntrare glider in; Stavros Louca stoppar honom. Varför är du så sen? En gång till så sänker jag. De första uppgifterna handlar om två elektriker och deras taxor. Det gäller att hitta brytpunkten, det antal timmar när det blir billigare att välja den ena än den andra. Stavros Louca skriver ekvationen T(x) = 100x där T är totalpriset och x är antalet timmar. Vad kostar det att anlita den här elektrikern en timme? frågar han en till synes sömnig kille med tofs på hjässan Vad sa du? 400. Jag börjar bli gammal, jag hör dåligt. Stavros Louca klappar honom mjukt i nacken. Så går han igenom ytterligare en uppgift, nu med tre ekvationer i intensiv dialog med klassen: Vilken ska vi börja med? Ja, den första! Är ni med? Vad måste vi göra? Just det, eliminera! Vilken metod ska vi använda? Precis, additionsmetoden! Vad blir x? Vad blir y? Vad blir z? Hans blick börjar lysa, han tänker inte längre på passet som ligger hemma. Alla elever är påtagligt närvarande, deras blickar stiger och faller mellan whiteboarden och blocket. Efter genomgången får eleverna arbeta med uppgifterna själva medan vi sätter oss i ett grupprum intill. Från korridoren hörs buller och tumult men från 9D hörs bara lågmält prat emellanåt. Stavros Loucas elever är ovanliga. Svenska elever presterar allt sämre i matematik; i dag under genomsnittet för jämförbara industriländer, visar den senaste Pisastudien. Matematik är också det stora problemämnet för många av eleverna i teveserien Klass 9A. Vad beror det på? De har inte sett att matte är ett så vackert ämne. För att lära sig till exempel sinus och cosinus måste man förstå de funktionernas betydelse för ljusets brytning i glasögon, då blir man motiverad och inspirerad

17 profilen vi var där enkät Foto: Marc Femenia Men jobbar inte alla lärare så i dag? Med motivation och inspiration? Det tror jag inte, svarar Stavros Louca kort. Han vill helst inte tala om andra lärare, han vill tala om eleverna. De knäcker koder till datorer och de lär mig något nytt om min mobil varje dag. Vad är det som gör det? Motivation och inspiration. I teveserien uppfattas Stavros Louca som bestämd på gränsen till sträng. Kritiker av regeringens skolpolitik har menat att han är en av utbildningsminister Jan Björklunds frontsoldater. Man kan anta att de har sett honom hota med konsekvenser, som nyss sänkt betyg för sen ankomst. Man måste lära eleverna ett mönster inför arbetslivet. Vilken arbetsgivare accepterar förseningar eller en anställd som förstör för andra? Elever som behöver hjälp måste få det tidigare och ibland tvingas gå om en årskurs, menar Stavros Louca. Det är alldeles för ovanligt i dag. Höga krav på eleverna alltså. Men också på lärarna. Alla elever borde få lära sig något nytt på varje lektion. Eleverna har rätt att se fram emot det. Varför ska de annars komma till skolan? Stavros Louca kräver tystnad och uppmärksamhet men elever som kommer för sent blir inte utestängda och de som vill lyssna på musik får göra det när de sitter och räknar efter genomgången. Alla människor vill veta vad de ska göra och inte göra. Mina elever vet att de ska jobba, att de ska få minst VG i betyg och att det inte ska förekomma någon mobbning. De vill ha ramarna men de vill kunna röra sig, därför utvidgar jag ramarna när de tar ansvar. Det är ett långsiktigt arbete, säger han. Klass 9D var inte lätt att handskas med i sjuan. På sitt typiska sätt tar Stavros Louca till en liknelse: Det går förstås fortare att knyta skorna åt ett barn än att lära honom göra det själv. Men som lärare måste man ha det tålamodet och den långsiktigheten. Det kräver mycket förberedelser av mig. Att ta fram de här uppgifterna tar mer tid för mig än det tar för eleverna att lösa dem. Vad behövs för att fler lärare ska kunna jobba så mer förebyggande, med högre förväntningar och med större auktoritet? Stavros Louca vill se öppnare klassrum så att lärare kan lära mer av varandra, som i Klass 9A där han själv och två andra lärare utifrån coachar sina kolleger på Mikaelskolan i Örebro. Kamerorna tvingade fram en skärpning även hos mig, så att jag blev en skickligare rådgivare. Både den som står i fokus och den som ger feedback lär sig alltså något om sig själv och sina arbetsmetoder. Han vill också se fler lärare som har en utbildning över den nivå där de undervisar, allt för att kunna lotsa högpresterande elever vidare bortom den årskurs de går i. Då krävs den där statushöjningen av läraryrket som är ett ständigt återkommande tema i svensk skoldebatt. Vad är viktigast i våra liv? Barnen. Vilka umgås de med hela dagarna? Lärarna. Då måste vi utbilda lärarna på bästa möjliga sätt, Aktuell: Var lärarcoach i SVT-serien Klass 9A. Gör: Undervisar i matematik och naturkunskap i årskurs 6 9 på Rinkebyskolan. Coachar lärare i Oslo. Föreläser. Bor: I Vasastan. Familj: Fru och tre barn, av vilka två bor hemma. Gillar: Fotboll. Ogillar: Golf. På lediga stunder: Simmar och umgås med familjen. Läser: Matteböcker, fysikböcker och bibeln. Lyssnar på: Grekisk musik. Bästa minne från lärarjobbet: När sju svenska årskurs 9-elever fick alla rätt i den internationella Kängurutävlingen i matematik Sex av de sju var hans egna elever. så att de kan göra sitt allra bästa och stannar på sitt jobb. Stavros Louca talar, som så många andra, om radikalt höjda löner. Och han vill avlasta lärarna mycket av det dagliga elevvårdsarbetet, som att kontakta föräldrar om ogiltig frånvaro. Men långt ifrån allt. Själv tar han sig ofta tid för promenader och pizza med elever som har det svårt. Så vilket är viktigast, kunskap eller välbefinnande? Måste elever må bra för att ta till sig kunskap eller kan kunskap vara en väg till välbefinnande? Stavros Louca tvekar inte: Jag värdesätter välmående först. Finländska elever är bland de bästa i världen på matte men har ändå de kanske värsta självmordstendenserna. Han berättar om en flicka som helt nyligen kom till honom: Stavros, vad är leukemi? Han förstod att hon var orolig för en närståendes skull, så han tog med henne på en promenad och berättade vad han visste om leukemi och om vilka behandlingsmetoder som finns. Det är sådant som lärare måste prioritera, säger han. Det är förebyggande, som när man går till tandhygienisten för att slippa gå till tandläkaren. Stavros Louca sneglar på klockan. Passet. Han måste hem och hämta det för att kunna ge sig av till Oslo där en grupp unga lärare väntar på motsatsernas man, den stenhårde mjukiscoachen från den högpresterande problemförorten. n Katarina Bjärvall Underbara siffror i huvudet Den levande miniräknaren har varit i Stockholm för att inspirera lärare och få fler elever att intressera sig för matematik. Scott Flansburg heter han och kommer från USA. Ett världsrekord i huvudräkning har gett honom en plats i Guinness rekordbok. Med sin extraordinära förmåga drog han ner applåder och busvisslingar bland några hundra elever i Bagarmossen Brotorps skolor. Precis som en athlete måste en mathlete värma upp inför de riktigt stora utmaningarna, förklarade Scott Flansburg och bad eleverna om ensiffriga tal att addera och tvåsiffriga tal att multiplicera. Give me tough numbers! uppmanade han och rörde sig på snabba fötter fram och tillbaka bland eleverna och fick sedan uppgiften att dividera 556 med 7. Till allmänt jubel lyckades han rabbla åtminstone sju decimaler i svaret: 79, Skolans rektor Deirdre Cronin Olsson fick sitta vid miniräknaren och de rätta svaren projicerades på en tavla så att åhörarna kunde se. Riktigt tufft blev det för den levande miniräknaren med uppgiften att löpande addera talet 87 ikapp med maskinen: 87, 174, 261, 348 Rektorn gjorde sitt bästa vid miniräknaren, men Scott Flansburg avgick med segern. En sådan här övning har jag gjort med elektroder fästa på huvudet och det visade sig att jag använder främre högra hjärnhalvan, där räknemaskinen sitter och inte minnet som finns i den bakre delen av hjärnan, berättade han. Alla kan träna upp den främre delen i stället för att använda det betydligt långsammare minnet. Nästan som trolleri blev det när Scott Flansburg visade vad som går att göra med den magiska siffran 9. Varje heltal som är större än 9 går, om man minskar heltalet med summan av siffrorna i talet, tillbaka till 9 eller något som är delbart med 9, sa han och visade inför en gapande församling: 10 1 = 9, 11 2 = 9, = 9, = 18 Scott Flansburg gav också tips och tricks och visade på nya sätt att addera och multiplicera genom huvudräkning i stället för att använda vanliga uppställda additions- och multiplikationstabeller. Siffror bildar underbara mönster, sa han och uppmanade sina unga åhörare att inte vara rädda för siffror. Ni kommer att behöva dem och matematiken överallt i livet, vare sig ni ska betala räkningar eller räkna ut om ni har råd att köpa ett hus eller en bil. Siffror hjälper er att se saker och ting klart. Yousser Chardi från klass 5A i Brotorpsskolan kommer spontant fram när Scott Flansburgs framträdande är slut. Jag trodde att det skulle bli tråkigt, men det var ju jättekul, säger han, och klasskamraterna Rebecca Collin och Mathilda Ulfves håller med och tror att mattelektionerna kommer att bli roligare efter det här. Också Ann Sätterkvist, lärare i matematik, är imponerad. Han har en fantastiskt fin direktkontakt med eleverna. Det här blir en hjälp för oss lärare att motivera till huvudräkning eftersom det sätter i gång tankar och prat om strategier. Bara att inse att man kan göra på ett annat sätt är lite omskakande och utvecklande och ger nya perspektiv. Länge efter framträdandet skockas elever runt Scott Flansburg. Några kommer med kluriga mattefrågor, men de flesta vill att han med hjälp av deras födelsedatum ska berätta på vilken veckodag de är födda eller kanske vilken veckodag de fyller 18, eller 50. För den levande miniräknaren är sådana utmaningar peanuts. Ingela Ösgård Dags att välja skolhälsovård Från och med 2011 ska du som rektor själv välja skolans skolhälsovård. Ett utskick från Skolhälsan kommer snart. Vem var din bästa lärare? Kina Alvesson, skolassistent, Kungsholmens gymnasium Kemilärare Åke Jonsson som jag hade på högstadiet i Torsby. Även om kemi inte var mitt favoritämne blev han min favoritlärare. Han var oerhört kunnig, trevlig och en jättebra pedagog. Han kunde verkligen konsten att få eleverna engagerade. Riitta Bergqvist, lärare i årskurs 1, Husbygårdsskolan Den som på ett sätt betytt mest för mig är en lärare som jag hade i tvåan i Finland. Han var sträng och beskyllde mig orättvist för att ha deltagit i ett snöbollskrig. Han röt och var otrevlig. Jag minns att jag blev oerhört ledsen och sedan dess har jag alltid försökt lyssna på och respektera andra. Edit Kassai, lärare i årskurs 3, Husbygårdsskolan Det var en matematiklärare i årskurs 6 i Budapest och han var mycket, mycket sträng och krävande. Jag fick högsta betyg på ett prov han hade i matematik. Det var jätteroligt. Trots att han var sträng förstod jag att han var en duktig lärare. Av honom har jag lärt mig mycket. Ann-Marie Lönnberg, administrativ chef, Skärholmens gymnasium När jag gick på Palmgrenska samskolan hade jag samma lärare som Ingmar Bergman haft i latin, den beryktade Caligula. Läraren var oerhört kunnig i sitt ämne. Tack vare det lärde jag mig mycket. Lektionerna blev extra intressanta. Hélène Ohlsson, skådespelerska, regissör och dramalärare, RH-gymnasiet i Skärholmen Min småskolelärarinna Gullan Ahlgren i Hova skola på 60-talet. Hon var en stor sällskapsmänniska och det fick även vi elever glädje av. Vi sjöng, spelade pjäser och olika spel under skoltiden. Hon påverkade nog mitt yrkesval. Text och foto: Agneta Berghamre Heins 32 33

18 LÄRA-redaktör romandebuterar Det är en hisnande tanke att karaktärerna som jag har levt med så länge nu ska få möta sina läsare. Det säger LÄRA Stockholms redaktör Tomas Bannerhed som i dagarna romandebuterade med Korparna (Weyler förlag). Gripande, obehaglig, mörk och vacker är några omdömen han fått om sin berättelse som utspelar sig i det sena 70-talets Småland. En pojke ser sin far lantbrukaren förtvivla över omständigheterna där de magra åkrarna inte ger tillräckligt. Fadern plågas intill galenskap av det tröstlösa slitet på gården men är ändå besatt av att sonen måste ta över och föra arvet vidare. Pojken har andra drömmar och räddar sig undan hos fåglarna. Att bli utgiven är en stor sak. Det är ju i mötet med läsarna som boken får liv. Men utgivningen känns också viktig för min självrespekt och identitet och är något som jag har siktat mot i halva mitt vuxna liv, säger Tomas Bannerhed, som ändå inte ser fram emot en eventuell uppmärksamhet för sin person. Jag tycker många gånger att det blir för stort fokus på person och för lite på text. Även om boken och dess karaktärer på olika sätt bottnar i författaren själv vill han inte kalla den självbiografisk. Jag tycker inte att det är så intressant om böcker är självbiografiska eller inte. Det intressanta är texten i sig och vad den kan åstadkomma i mötet med läsaren. I Korparna är miljön och tematiken delvis självupplevda, men inte handlingen. Den har jag skapat för att försöka förmedla vissa känslominnen och stämningar jag burit på. Visste du att procent av eleverna i årskurs 9 var behöriga till gymnasiet under Utbildningsförvaltningens årsmål var 90 procent. 76 procent av eleverna i årskurs 9 uppnådde målen i alla ämnen. Utbildningsförvaltningens årsmål var 78 procent. 76 Tomas Bannerhed jobbade med sitt manus redan på Biskops-Arnös författarskola som han gick ut Sedan dess har mycket tid gått åt till att hitta rätt tonfall och rytm i språket. Jag har utvecklat och förfinat mitt instrument, säger han. Småbarn och jobb ersatte det intensiva skrivandet och manuset låg orört till för ett och ett halvt år sedan då han började redigera det. Sommaren 2010 var han så nöjd att han skickade in det till några förlag. Historien är i stort sett densamma från det att jag började skriva men texten är helt annorlunda. Skrivandet får gärna ta tid. Att ge ut många böcker eller skriva för pengar och berömmelse är inget han strävar efter. Jag ger hellre ut tre böcker i livet som jag är nöjd med. Vad är det då som driver honom att ägna så mycket tid vid tangentbordet med karaktärer som bara finns i hans eget huvud? Delvis skriver jag nog för att slippa vara ensam. Jag tror att jag, liksom många andra författare, försöker hitta något som kan täppa till en sorts själslig spricka. Kanske har jag nu nått en bit på väg. Men Tomas Bannerhed, som liksom bokens berättarjag växte upp på en bondgård i Småland, vill också förmedla något om dessa erfarenheter till sina läsare. Jag försöker gestalta den strukturomvandling som ägde rum på Sveriges landsbygd under 70- och 80-talet där många små jordbruk gick under eller köptes upp. Något som påverkade både individer, familjer och hela landsbygden procent av eleverna uppnådde kravnivån på de nationella proven i årskurs 3. Utbildningsförvaltningens årsmål var 75 procent. 82 procent av eleverna uppnådde kravnivån på de nationella proven i årskurs 5. Utbildningsförvaltningens årsmål var 76 procent. 82 Genom faderns tragiska öde i Korparna försöker han ge en bild av denna samhällsomvandling. Nu tycker han att det ska bli superspännande att höra hur andra har uppfattat boken. Jag skulle vilja ha så många läsningar och tolkningar som möjligt. Korparna, som ännu inte kommit ut när denna intervju görs, beskriver han som öppen och mångbottnad. En bok som ytterst handlar om skam och utsatthet och traditionens makt i bondesamhället och som kanske kan upplevas som ganska krävande att läsa. Men det kan behövas i dagens samhälle när allt ska gå så fort, säger författaren och redaktören Tomas Bannerhed. n Tomas Bannerhed nu även författare Monika Sidén 83 procent av eleverna uppnådde kravnivån på de nationella proven i årskurs 9. Utbildningsförvaltningens årsmål var 90 procent. 67 procent av gymnasieeleverna hade godkänt i alla kurser vid vårterminens slut 2010 (exklusive IV-programmet). Utbildningsförvaltningens mål var 70 procent. Foto: Sara Mac Key Hallå där Bengt Nordmark, som redigerat Minnesbok om fältposten Varför en bok om fältpostens historia? Jag har arbetat med kommunikation och frivilligfrågor inom arméstaben och blev tillfrågad att göra den här boken. Men personligen var det också intressant att kunna ge ytterligare en bild av Sveriges historia och utveckling. Det kan låta tråkigt och dammigt med fältpost men det är ett fascinerande ämne och ger en bra bild av vårt lands kommunikativa utveckling. Det har varit mycket intressant att läsa och få gräva i arkiv bland brev och gamla foton. Nu vet jag till exempel att den första generaldirektören för Postverket var en kvinna, fru Gese Wechsel, Svea rikes postmästarinna. Postens betydelse i fredstid kan väl knappast överskattas, men hur har det varit i tider av ofred? Brev distribuerades mellan soldater och deras anhöriga, såväl i krigstider som under fälttjänstövningar. Och för oss i dagens samhälle kan det vara svårt att förstå vilket jobb som låg bakom detta. Under medeltiden brevväxlade våra kungar med sina överbefälhavare med hjälp av kurirer, vi har haft så kallade postbönder, poststationer och postkupéer, segel- respektive ångbåtspost och flygpost. Fältpostkontor har funnits runt om i världen? Ja, under de bägge världskrigen fanns det naturligtvis fältpostkontor i Sverige, men därefter har fältpost funnits bland annat i Gaza, Cypern, Sinai, Libanon, Somalia, Makedonien, Kosovo och nu senast i Afghanistan. Ett brev betyder så mycket eller hur? Fältpostens historia handlar egentligen om kommunikation människor emellan. Och trots Internet, Facebook och Twitter är fortfarande ett handskrivet brev av stort värde för den som får det. n Agnetha Styrwoldt-Alfheim Boken finns att köpa via Postmuseums butik, Foto: ulrica zwenger Läs, tävla & vinn! Kan du din tidning? Här kommer fem frågor som den skarpsynte och minnesgode inte bör ha några större svårigheter med att besvara. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! Var har klass 3B på Hägerstenshamnens skola haft sin skrivarverkstad? 1. På Stadsteatern i Skärholmen X. På Kulturhusets Rum för barn 2. I rektorns arbetsrum Hur stor andel av landets grundskoleelever har ett annat modersmål än svenska? procent X. 19 procent procent Vilken film visas för eleverna inom projektet Vidga vyerna? 1. Utvandrarna X. Fucking Åmål 2. Masjävlar Vem är stadsdirektör i Stockholms stad? 1. Irene Svenonius X. Thomas Persson 2. Sten Nordin Vilken skola har en inspirationsplats i estetiska lärprocesser? 1. Eriksdalsskolan X. Rålambshovsskolan 2. Adolf Fredriks musikklasser Skicka din tipsrad senast den 6 maj till eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Nytt kvalitetsprogram för elevhälso arbetet i Stockholms skolor Du beställer kvalitetsskriften via Du kan även ladda ner den som pdf från utbildningsförvaltningen 34 35

19 NÄMND & NYTT Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, , Monika Sidén, , NÄMND & NYTT Forskning på gång IT och lärarnas yrkessituation toppar Nämnd & Nytt tog en rundtur bland svenska universitets och högskolors webbplatser, för att få en överblick över forskning inom skola och utbildning. Enligt vår ytterst ovetenskapliga sammanställning visar det sig att de två ämnen som ligger i topp är IT (eller IKT, informations- och kommunikationsteknik) och lärarnas yrkessituation och villkor. Båda dessa ämnen studeras vid minst nio lärosäten. Andra vanliga ämnen är globalisering och mångfald, barns och ungas livsvillkor, genus och kön samt elevers lärprocesser. Av de olika ämnenas didaktik ligger naturvetenskapernas och teknikens didaktik högst på listan. Vi har funnit fem lärosäten som anger detta som ett av sina forskningsområden. Därefter följer matematikdidaktik och språkdidaktik som båda lyfts fram på minst tre universitet eller högskolor. Men vad gör man egentligen när man forskar om skolan? Vi letade rätt på doktoranden Anna Tegström, Umeå universitet, som gör så kalllade klassrumsobservationer, för att få ett konkret exempel. Anna Tegström studerar hur situationen ser ut i ett klassrum när det är läsning på agendan. Hon intresserar sig för lärarens roll och hur denne påverkar elevernas lärande. Har du upptäckt något spännande? Studien pekar på att elever i samma åldersgrupp vistas i skilda klassrumsvärldar med kvalitativt olika möjligheter till lärande. Antal elever och deras etniska ursprung har inte nödvändigtvis lika stor betydelse för elevers möjligheter att lära som lärarens allmänpedagogiska kompetens. Kan du exemplifiera? Möbleringen av klassrummet kan möjliggöra eller försvåra kommunikationen bland elever och lärare. En möblering kan signalera att läraren skiljer ut vissa elever från klassen. Studien visar också att hur läraren bemöter enskilda elevers handlingar får konsekvenser för andra elevers agerande och för klimatet Anna Tegström. i klassrummet. Hur har du gått till väga för att studera vad som händer i ett klassrum? Min forskning genomförs bland klasslärare och tioåringar i fyra olika klassrum i Sverige. Klassrumsobservationer, intervjuer, ljudbandsupptagningar, fotografier och skriftliga omdömen ligger till grund för datainsamlingen. Just nu håller jag på att bearbeta materialet inför en analys. Hur går observationerna till? De används för att komma åt klassrumspraktiken, i det här fallet hur undervisning, lärande och fostran går till. Återkommande observationer av aktiviteter och kommunikation bland elever och lärare gör det möjligt att finna ett mönster som är svårt att identifiera på annat sätt. Det är en intressant och utmanande metod med tanke på att den kommer så nära eleverna och det som sker i klassrummet. Är tioåringar en vanlig grupp att studera? Nej, tvärtom. De pedagogiska studier som uppmärksammar skolan intresserar sig i större utsträckning för de senare skolåren och gymnasiet. Kan du berätta något mer intressant om din studie? Studiens bidrag faller väl in i den pågående politiska och pedagogiska debatten kring vikten av lärares ämneskunskaper. Min studie bidrar med förklaringar till varför allmänpedagogiska kompetenser hos läraren också är direkt avgörande för vad som sker i ett klassrum. Lärande är inte så entydigt och enkelt att tolka och förstå som det ofta framställs. Anna Tegström har varit doktorand sedan 2007 och hon förväntas vara klar med sin studie under hösten n Malin Lundh Notiser Ross Tensta utbildar framtida arkitekter Teknikprogrammet med inriktning mot samhällsbyggande och miljö erbjuds från och med hösten 2011 på Ross Tensta gymnasium. Detta i nära samarbete med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH som sedan några år har sin ordinarie verksamhet i Ross Tenstas lokaler. Vår ambition är att skapa en spännande lärandemiljö i ett av Stockholms mest expansiva områden, säger Stefan Petersson, föreståndare på KTH i Tensta. Föräldrar och elever tycker till om skolan Stockholms stad har frågat föräldrar och elever vad de tycker om grundskolan och gymnasieskolan. Grundskoleenkäten riktade sig till föräldrar med barn som går i årskurs 2 och till elever i årskurs 5 och 8. Gymnasieundersökningen vände sig till elever i årskurs 2. Varje skola kan sedan se vad som kan förbättras och ta med det i sitt utvecklingsarbete. Kursplaner med Lesson och Learning study Från och med i höst kan lärare delta i ett forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) där man använder metoderna Lesson study och Learning study. Deltagarna får stöd i att tolka och arbeta med de nya kurs- och ämnesplanerna. De får också chansen att forma undervisningen utifrån de nya planerna och utveckla den ämnesdidaktiska kompetensen. Syftet med FoU-satsningen är att måluppfyllelsen ska höjas. Läs mer på Pedagog Stockholm. Lärarfortbildning och Lärarlyftet II Lärarfortbildningen (Lärarlyftet) kommer inte att anpassas till Lärarlyftet II redan under hösten 2011 utan kommer att fortsätta i sin nuvarande form. Lärarlyftet II kommer istället att starta våren Läs mer på utbildning.intranat.stockholm.se. Läroplan för grundsärskolan Kunskapskraven för grundsärskolan blir tydligare och har fasta betygssteg. Nu finns kursplaner och kunskapskrav att hämta som pdf på Skyddad identitet kräver ökad beredskap Omkring barn och ungdomar i Sverige lever idag med skyddade personuppgifter och de blir allt fler för varje år. När skolan ska ta emot elever som lever under hot krävs beredskap och kunskap eftersom även små fel kan få ödesdigra konsekvenser. Skolverket har därför tagit fram ett material med konkreta råd till skolorna. Se Forskarskolor för lärare och förskollärare Regeringen satsar 251 miljoner kronor på forskarskolor där cirka 200 lärare och förskollärare ska kunna utbilda sig till lektor. Satsningen innebär att lärare får läsa till en licentiatexamen i de ämnen de har utbildning att undervisa i eller i ämnesdidaktik kring dessa ämnen. Förskollärare ska ges möjlighet att bli licentiat i barns lärande och utveckling, i synnerhet barns språkliga och matematiska utveckling. Fler utlandsfödda till yrkeshögskolan Utlandsfödda är underrepresenterade i yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan har nu fått i uppdrag att informera om yrkeshögskolans utbildningar för att locka studerande med utländsk bakgrund i utbildningarna. En yrkeshögskoleutbildning är en dörr till den svenska arbetsmarknaden som måste öppnas för fler utlandsfödda, säger biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni. Livets hårda skola Filmsida på Pedagog Stockholm Pedagog Stockholm har samlat alla filmer redaktionen gjort på en sida. De är kategoriserade i olika spellistor för att underlätta sökningen. Populära filmer just nu är: Att skriva sig till läsning med Ipad, Tullgårdsskolan dansar och ler, Stimulerar läsplattor läsning?, Intervju med Thomas Holmqvist från SVT-serien Klass 9A, En kul episod under inspelningen av Klass 9A. Direktlänken är: Lärarlegitimation, behörighet och kompetensutveckling Skolverket har fått regeringens uppdrag att förbereda och organisera arbetet med att legitimera förskollärare och lärare. Den 15 april 2011 ska Skolverket presentera vilka kriterier som ger behörighet. Den nya lagen om lärarlegitimation börjar gälla den 1 juli Från den 1 juli 2015 får endast legitimerade lärare sätta betyg. Dansarutbildningar i Stockholms stad Utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att teckna avtal med staten om att Stockholms stad ska anordna förberedande dansarutbildning i årskurs 4 9 och yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan. Foto: Björn Tesch Idrottsprofilering i Farsta Utbildningsnämnden har godkänt ett återremitterat underlag för idrottsprofilering i Farsta stadsdelsområde, som innebär att Farsta ska vara ett nav för idrott och hälsa i hela staden. Förslaget ska också godkännas av Farsta stadsdelsnämnd och idrottsnämnden. Om gymnasievalet på Facebook En Facebooksida för Stockholms stads gymnasieskolor har skapats inför gymnasievalet. Där kan man läsa om vad som är på gång i våra skolor. Det kan vara allt från öppna hus till galor och konserter. Under perioden för gymnasievalet, till och med omvalet i maj, finns det även möjlighet att ställa frågor till studie- och yrkesvägledare. Sidan är ett komplement till den kvalificerade studie- och yrkesvägledning som finns på skolorna idag, säger Helena Barrett på gymnasieavdelningen. Adressen är: gymnasieskolor. Mottagande av elever i grundsärskolan utreds Skolinspektionen kritiserar Stockholms stad för brister i mottagandet av 233 elever i grundsärskolan. Utbildningsförvaltningen ska därför granska, komplettera eller utreda samt fatta nya beslut om mottagande av elever i grundsärskolan, enligt Skolinspektionens beslut. Hög arbetsbelastning för rektorer Skolförvaltningarna måste bli bättre på att fånga upp och åtgärda bristerna i rektorernas arbetsmiljö. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner i 52 västsvenska kommuner. Endast ett fåtal, tio procent Axel Winroth i EU-olympiad Axel Winroth. av de besökta förvaltningarna, gör vad som krävs för att förebygga stressrelaterad och annan psykosocial ohälsa hos rektorerna. Alltfler kommuner har nu inlett arbetet med att åtgärda de här bristerna, säger Pernilla Niia, biträdande distriktschef vid Arbetsmiljöverket. Bra arbetsmiljö för rektorerna är en förutsättning för bra arbetsmiljö för såväl elever som personal. Läs rapporten om insatsen på Fokus på brister om mångkultur Både forskning och lärare förknippar framför allt brister med en mångkulturell bakgrund. Det är väldigt sällan en utländsk bakgrund ses som en resurs. Det är en av slutsatserna i Lena Granstedts avhandling Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. Läs mer på www. skolporten.com. Skicka in förslag till årets förnyelsepris Förra året delades det första förnyelsepriset ut. Två stolta pristagare, Claes Eriksson på Klastorpsskolan och Staffan Forsell på trafikkontoret, fick ta emot förnyelsestatyetten och en prischeck för utveckling av verksamheten. Hela 48 ansökningar hade skickats in. I år hoppas staden få in ännu fler exempel Axel Winroth, klass 9F på Gärdesskolan i Stockholm, tävlar i april i European Union Science Olympiad (Euso) i Prag. Det är en tävling i naturvetenskap där omkring åringar från EU-länderna deltar. Efter en uttagningsomgång i oktober, där Axel Winroth hade bäst resultat i hela Sverige, och därefter en Sverigefinal är han utvald att representera Sverige tillsammans med fem andra niondeklassare. Grattis till uttagningen! Vad är det som gör naturvetenskap så kul? Om man tittar på vad som händer i omgivningen med till exempel plantor som växer, eld som brinner, så ser man att allt hänger ihop. Utifrån det kan man dra slutsatser om hur det fungerar i andra situationer. Om man vet varför trä brinner, kan man lista ut varför en vätska kan brinna. Naturen är logisk. Vad betyder tävlingen för dig? Det ska bli jätteroligt! En del är själva tävlingen, den andra är ju att träffa alla andra tävlande. Även om man kanske ser annorlunda på naturvetenskap i andra länder så har vi intresset för ämnet gemensamt. Hur förbereder du dig inför Prag? Jag tittar lite extra mycket på Discovery Channel. n av Linus Wallin Annebritt Ullén

20 NÄMND & NYTT Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, , Monika Sidén, , sista ordet 38 EFTERLYSNING: Lärare till LÄRA-panel Vill du vara med och recensera böcker eller filmer som berör skola och pedagogik i LÄRA Stockholm? Hör av dig till oss i redaktionen! Magasin om skolforskning 2010 Om 2010 års skolforskning går att läsa i Magasin 360 nummer 1/2011. Magasinet innehåller forskning som Skolportens lärarpanel har pekat ut som mest intressant och relevant för lärare. Det finns en sammanställning av 2010 års favoritavhandlingar men också ett antal artiklar på temat Skolan i förorpå kreativitet och nytänkande. Sista dag att skicka förslag är den 19 september. Förnyelseprisets syfte är att uppmärksamma något som förbättrat kvaliteten, ökat effektiviteten, bidragit till en hållbar utveckling och gjort arbetet enklare. Allt i syfte att öka nyttan för dem vi är till för stockholmarna. Gå in på utbildning.intranat.stockholm. se och lämna ditt förslag. Förintelseundervisning börjar med slutet Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella och romer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegen mot Förintelsen utan fokuserar slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeus i sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: en ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdet Förintelsen i skolans historieundervisning (Stockholms universitet). Läs mer på Lästips Genuspedagogik Genuspedagogik är en metodbok av Kajsa Svaleryd (Liber) för lärare som vill arbeta med jämställdhet och värdegrundsfrågor och ge barn och ungdomar en trygg och medveten identitet. Boken ger tydliga exempel på hur flickor och pojkar från förskoleåldern upp i sena tonåren begränsas av stereotypa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Informationssökning med IT Informationssökning med IT som ett led i ett undersökande arbetssätt ett exempel på kollaborativt lärande (Recito Förlag) beskriver hur IT i undervisningen används för att söka, jämföra, kritiskt granska, utbyta och redovisa information. Boken visar hur 20 hög- stadieelever använder ett undersökande och probleminriktat arbetssätt, där IT-användningen underlättar den pedagogiska processen och lärandet. Del 2: Personuppgiftslagen (Pul) Ja, alla kommunala skolor är en del av myndigheten utbildningsförvaltningen. Här redogör vi på ett enkelt sätt i korta avsnitt för vad det innebär i det dagliga jobbet. Den här gången handlar det om personuppgiftslagen (Pul). Målsättningen med personuppgiftslagen är att åstadkomma en balans mellan skyddet för den enskildes integritet och samhällets behov av en effektiv datahantering. Det innebär att det inte går att ge några enkla tumregler för hur lagen ska tolkas det är Va, jobbar jag i en myndighet? ofta fråga om att väga olika intressen mot varandra. I vissa fall krävs samtycke, i andra fall finns avtal som medger registrering. Ett samtycke kan alltid återkallas. Vissa uppgifter får inte registreras: ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv. Bara de uppgifter som är nödvändiga för ändamålet får registreras, det innebär att bra-att-ha-uppgifter inte får läggas till. Uppgifterna får inte heller användas för andra ändamål än dem som uppgavs när uppgifterna hämtades in. Om felaktiga uppgifter registrerats måste man vidta alla rimliga åtgärder för att rätta eller radera dessa. ten. Läs mer om magasinet på www. skolporten.com. Vi gratulerar Årets UF-lärare är Anders Wickman Anders Wickman på Blackebergs gymnasium blev årets UF-lärare (Ung företagsamhet) på Våga Vara Egenmässan den februari. Mässan lockade 440 UF-företag och närmare elever. Juryns motiverig lyder: Årets UF-lärare är en sann pedagog och inspirationskälla. Genom att göra svåra saker till roliga utmaningar och låta eleverna möta näringslivet skapas inte bara motivation att prestera utan även trygg grund att våga ta risker och utvecklas på. Stockholmsgymnasier UF-vinnare Under Stockholms regionala tävlingar på Våga Vara Egenmässan korades bästa UF-företag i tolv kategorier. Flera av dem kommer från Stockholm. Laundry Bag UF på Jensen gymnasium Norra fick pris för bästa vara. Matstudenterna UF på Atleticagymnasiet vann pris för bästa monter. Responsible Business Award gick till Green Pickup UF på Kärrtorps gymnasium. Case Design UF på Mikael Elias Teoretiska gymnasium vann kategorin bästa digitala kommunikation och Parfymera Mera UF från samma skola vann första pris för bästa webbplats. Årets UF-skola blev Jensen gymnasium Södra. Guldmedalj till Börje Ehrstrand Rinkebyskolans rektor Börje Ehrstrand har tilldelats Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj för fostrargärning. Motiveringen lyder: Börje Ehrstrand får elever och lärare att växa, vilket är en skolledares svåra uppgift. Eleverna känner sig sedda och inspireras till att sätta höga mål bland annat genom att bekanta sig med flera av de främsta i sitt slag, till exempel Nobelpristagare. Om man inte har en rättssäker personuppgiftsbehandling kan det få konsekvenser. Felaktiga uppgifter och dålig ordning gör det svårt att följa lagstiftningen. Det blir omöjligt att lämna korrekta registerutdrag. Missnöjda kunder, anställda eller elever. Kritik från Datainspektionen. Negativ publicitet. Kritik från politiker, medborgare, opposition och ledning. Skadestånd, böter och fängelse. Varje person har rätt att genom skriftlig begäran en gång per år få uppgifter om vad som registrerats om henne eller honom. Om det finns uppgifter ska de tas ut i form av registerutdrag. För att säkerställa att registerutdragen inte når fel person bör de skickas som rekommenderad försändelse till folkbokföringsadressen. Två nya personuppgiftsombud har utsetts på utbildningsförvaltningen. De är Helene Ljung och Patrik Roos, båda vid administrativa avdelningen på central förvaltning. Deras uppgift är att se till att behandlingar av personuppgifter är korrekta och sker i enlighet med lagen. De är Datainspektionens länk till verksamheten och ska bistå personer som vill ha registerutdrag. Till sin hjälp har de en samordnare som är undertecknad. n Margreth Larsen Lästips: Datainspektionens webbplats har en mycket bra Frågor och svar -funktion, se LÄRA STOCKHOLM Lärare ska kunna göra lönekarriär läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas lärande och utveckling. Det är en viktig utgångspunkt i utbildningsförvaltningens arbete. Därför är frågorna om lärares kompetens och lön viktiga för mig. Riksdagen har nyligen beslutat att införa lärarlegitimation för nästan alla lärarkategorier. Lärare får ansöka om legitimation hos Skolverket. För att kunna bli legitimerad måste man styrka sin lärarutbildning och att man genomfört ett provår. Det är alltså dags att leta upp sina examensbevis från grundutbildningen och eventuella breddningar och fördjupningar. Krav på provår kommer dock inte att gälla dem som redan har arbetat som lärare. Skolverket beslutar om legitimation och därmed i vilka ämnen och för vilka årskurser och skolformer en lärare får behörighet att undervisa. Lärarlegitimationen kan återtas om det finns tydliga skäl. Regeringen beslutar om detaljerade regler för lärarlegitimationen och Skolverket kommer att upprätta ett lärarregister över utfärdade legitimationer. Den enskilde läraren får sedan begära utdrag ur lärarregistret. samtidigt skärps kraven på att lärare ska ha legitimation och därmed behörighet att undervisa. Lärare utan legitimation kan bara vara anställda i undantagsfall, och de får inte sätta betyg på egen hand. De nya skärpta behörighetskraven gäller från Det finns alltså en övergångsperiod med möjlighet att komplettera sin utbildning. Om man inte gör det, så är man behörig att undervisa i det som examensbevisen säger. Det kan innebära att man för att få full tjänst måste arbeta vid flera skolor eller, om man inte vill det, kan få arbeta deltid. Om man inte har en lärarexamen, och därmed inte lärarlegitimation, kan de med lärarlegitimation gå före i konkurrenssituationer. I nästa nummer... Under 2011 kommer alla skolor att kartlägga lärarnas formella kompetens. Detta för att den enskilde men också arbetsgivare och utbildningsanordnare ska få underlag för att planera kompletterande utbildning. Vi hoppas att alla är beredda att bidra till denna kartläggning. Utbildningsförvaltningen kommer att erbjuda skolorna stöd i att tolka examensbevisen och vad de betyder för behörigheten. Högskolor och universitet kommer enligt en aviserad förordning att möjliggöra kompletteringar av rester. Staten kommer även att ändra reglerna för Lärarlyftet för att underlätta för kompletteringar. det införs också en möjlighet för lärare med forskarutbildning att ansöka om titeln lektor. Det kan man göra efter fyra års väl vitsordad tjänstgöring. Stockholms stad ger dessutom lärare möjlighet att ansöka om att bli särskilt meriterade lärare. Det är en möjlighet att meritera sig genom att visa sin skicklighet i det dagliga arbetet. Detta ska enligt planeringen vara möjligt i en första omgång För det krävs en dokumentation som visar att läraren uppfyller de gällande kriterierna. När det gäller lönefrågan vill jag återigen lyfta fram behovet av lönespridning, att det finns möjlighet även för lärare att göra en lönekarriär. I dag har cirka 200 lärare i staden en månadslön på mer än kronor. Ett tiotal har mer än kronor i månadslön. Jag vill uppmuntra alla skol ledare att låta lärare som i mycket hög grad bidrar till elevernas lärande och utveckling få en motsvarande löne utveckling över tid. Enskede Gårds gymnasium startar nytt program. Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad Rinkeby bibliotek har adopterat författaren Eva Susso. Rapport från Globaliseringsdagen på Södra Latin. Nye rektorn fick stopp på skolbränderna. och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 10 juni. Foto: Björn Tesch

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Heli Lindström,

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9 Klöxhultsskolan Telefon; expeditionen 0476-553 40 www.almhult.se HT11-HT12 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Klöxhultsskolan åk F 9 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer