om arbete och hälsa Tre miljoner till dialogträning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "om arbete och hälsa Tre miljoner till dialogträning"

Transkript

1 en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv i Västra Götalandsregionen nr 4 december 2007 årgång 7 Hälsolyftet på Hisingen Sid 8-10 Samtal om ett hållbart arbetsliv Sid 4-5 Att orka fram till pensionen Sid 6-7 Ledarskapsdag om bemötande Sid 12

2 LUST På gång ArbetsLUST är en tidskrift med inriktning på människa, hälsa och arbetsliv som ges ut fyra gånger om året av Arbetsmiljödelegationen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Hälsan & Arbetslivet och Institutet för stressmedicin. ANSVARIG UTGIVARE Marie-Louise Fasth TIDSKRIFTSRÅD Stig Lindholm Arbetsmiljödelegationen Margareta Gibbons Centrum för Verksamhetsutveckling Marie-Louise Fasth Hälsan & Arbetslivet Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin REDAKTÖR text och foto om inget annat anges Lisbeth Hedberg, GCL Kommunikation GRAFISK FORMGIVNING Joen Wetterholm Christel Copp TRYCKERI Geson, Kungsbacka miljöcertifierade enligt ISO 14001och svanenmärkt DISTRIBUTION Adress- och distributionscentrum Arbetsmiljödelegationen Centrum för Verksamhetsutveckling Hälsan & Arbetslivet Institutet för stressmedicin om arbete och hälsa Tre miljoner till dialogträning Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin har tillsammans med Institutetet för stressmedicin, ISM, beviljats tre miljoner i forskningsmedel från AFA försäkringar för att studera hur dialogträning och förbättrad kommunikation kan medverka till en bättre psykosocial arbetsmiljö på tjugo arbetsplatser inom sjukvården i Västra Götalandsregionen. Utgångspunkten är att man genom fungerande kommunikation tidigt ska kunna upptäcka psykosociala arbetsmiljöproblem och öka möjligheterna att utforma förebyggande åtgärder innan problemen blir alltför allvarliga. Brister i den psykosociala arbetsmiljön kan öka risken för utmattningstillstånd, depression och andra former av mental ohälsa, hjärt-kärlsjukdom samt sjukdomar i rörelseorganen. Livsstil i Väst har kommit för att stanna I januari 2005 var det kick-off på GöteborgsOperan för Livsstil i Väst, livsstilsprojektet som förenat anställda i Västra Götalandsregionen och i AB Volvo. Våren 2008 avslutas Livsstil i Väst som projekt och livsstilsarbetet som tagit form inom projektet inlemmas därefter i ordinarie verksamheter. Men innan dess blir det samling den 27 februari för alla hälsocoacher som utbildats och verkat i projektet. Och på Wellnessmässan 28 februari 1 mars presenteras Livsstil i Väst som ett gott exempel under rubriken Friska företag satsar på personalen. Läs mer på och på sök Wellnessmässan Avknoppning i Södra Älvsborg Livsstil i Väst har fått en avknoppning hos Primärvården Södra Älvsborg, Livsstil i Södra Älvsborg. På flertalet arbetsplatser där finns hälsoinspiratörer som kommer att fortsätta att arbeta med samma hälsosamma teman som Livsstil i Väst gjort under tre år Rörelse, Kost, Sömn och Glädje. Första aktiviteten blir stegtävlingen Gå för livet där den arbetsplats som tagit flest steg den 1 maj 2008 vinner ett pris till hela verksamheten. Alkolås i regionens bilar Västra Götalandsregionen har beslutat att alkolås ska installeras i alla regionens bilar efter hand. I december gick regionkansliet ut med information om detta till samtliga chefer. I denna ges bland annat råd och stöd hur chefen ska agera om någon medarbetare blåser positivt i alkolåset och bilen inte går att starta. Läs om regionens Riskbruksprojekt på sid 11. Omslagsbild: Hälsopedagogen Andreas Johansson och läkaren Maria Hedqvist är två av Vårdcentralen Brämaregårdens medarbetare som numera i ur och skur cyklar till arbetet. Läs om Hälsolyftet i primärvården på Hisingen på sidorna Foto: Anna Rehnberg Illustration: Joen Wetterholm Nr 4 december 2007 arbets lust

3 Tankar om Ungefär 60 miljoner människor i hela världen arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn enligt WHO. I Afrika är det drygt två och i Europa cirka 20 personer per invånare. I många afrikanska länder är en mycket stor andel av sjukvårdspersonalen smittade med HIV och kommer att insjukna i AIDS i yrkesverksamma åldrar. Risken att smittas av andra infektionssjukdomar är också stor och arbets- och levnadsförhållandena är svåra. Många som där utbildar sig till exempelvis läkare eller sjuksköterskor kommer därför att även fortsättningsvis söka sig till länder med bättre förhållanden. Tala om ohållbar situation! finns stora likheter Detta påmindes jag nyligen om när jag deltog i en internationell konferens om hälsa och arbetsmiljö bland hälsooch sjukvårdsarbetare världen över. Det kändes nästan konstigt att rapportera från vår forskning vid Institutet för stressmedicin, ISM, om psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa inom svensk sjukvård. Samtidigt är det uppenbart att det faktiskt också finns stora likheter mellan hur arbetsförhållandena upplevs av personalen på sjukhus i utvecklingsländer och i vårt land. Ökande arbetsbörda, begränsade resurser, svårighet att påverka sin arbetssituation å den ena sidan och meningsfulla arbetsuppgifter, arbetsgemenskap och positiv återkoppling från patienter å den andra. Med de yttre förutsättningar vi har i vårt land vore det väl sjutton om vi inte här kunde skapa hållbart goda arbetsvillkor, tänker jag då. Egentligen vet vi ju mycket om vad som krävs och det finns en hel del goda exempel! lägga ribban högre Jag skulle vilja lägga ribban ännu högre att vi siktar på ett hälsofrämjande arbetsliv. Det skulle innebära att arbetet bidrar till ett ökat antal goda år efter att man dragit sig tillbaka från arbetslivet. Ett arbete som kännetecknas av vårt svenska ord lagom för varje individ när det gäller ansträngning och utmaningar liksom utvecklingsoch påverkansmöjligheter. Idag talar man om matchning mellan individ och arbete. För att det ska bli hållbart krävs också att alla anstränger sig för att skapa ett positivt arbetsklimat där vi bryr oss om och stödjer varandra. Ser vi dessutom till att få tillräckligt med lustfylld avkoppling mellan arbetspassen och även försöker ha en hälsosam livsstil så kan vårt hållbarhetsdatum kanske till och med vändas till bäst efter, ungefär som för vissa viner och ostar. cheferna en nyckelgrupp En nyckelgrupp för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är förstås cheferna. Jag träffar ofta chefsgrupper och diskuterar deras egen och medarbetarnas situation när det gäller psykosocial arbetsmiljö och stressbelastning. De flesta menar att de någorlunda balanserar sin egen tillvaro, men inte sällan lyser det igenom att man upplever sig fångad i ett ekorrhjul av ständigt ökande krav som leder till slitningar mellan de olika ledaruppgifterna. Många behöver oftare kunna ta ett steg tillbaka och reflektera både över sin egen situation och hur det ser ut i den verksamhet de leder. Då blir det lättare att föra en dialog med medarbetarna och den egna chefen om mål och prioriteringar. Det ökar sannolikt också möjligheterna att vara en förebild när det gäller att arbeta på ett hållbart sätt. Själv har jag förstås ambitionen att leva som jag lär. Tyvärr har jag många andra ambitioner som konkurrerar om utrymmet. Så är det när man har ett väldigt engagerande jobb med kreativa och aktiva personer runt om, samtidigt som det finns en massa annat i tillvaron som lockar (tur är väl det). Tillsammans är det lätt att skruva upp ambitionerna till en orealistisk nivå, om man inte ser upp. Väl där kan det vara svårt att ta sig ur, vilket en del av våra utmattade patienter på mottagningen vittnar om. balansera ambitionerna Så om vi tillsammans ska åstadkomma ett hållbart arbetsliv så får vi nog bli bättre på att hjälpa varandra att balansera ambitioner och förutsättningar. I så komplexa verksamheter som vi verkar inom är det en nog så stor utmaning. Samtidigt kan man undra vad våra kollegor i Afrika skulle tänka om vi med våra goda förutsättningar inte klarar av detta? Gunnar Ahlborg Gunnar Ahlborg, läkare och chef för Institutet för stressmedicin, ISM, delar här med sig av sina tankar om ett hållbart arbetsliv. Foto: Roger Lundsten Nr 4 december 2007 arbets lust 3

4 Engagerade samtal om ett hållbar Planeringsinstrument. Del av OH-bild med den svenska befolkningsutvecklingen i tal födda från år Ett hållbart arbetsliv. Det var ett samtalsämne som engagerade 250 chefer och andra inbjudna till Hälsan & Arbetslivets temadag kring ämnet i början av oktober. Efter en inspirerande föreläsning fördes under en timma 21 rundabordssamtal med många goda idéer som resultat. Som avstamp för diskussionerna kring Ett hållbart arbetsliv talade Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, under rubriken Ha roligt, orka länge om demografin, arbetslivet och vårdens framtid, om att orka och vilja arbeta fram till 65 och eventuellt därefter. toppar och dalar Gunnar Wetterberg framhöll att demografin, befolkningsutvecklingen, ger en mycket god möjlighet att blicka in i vårdens framtid. Befolkningskurvan med sina toppar och dalar, och höga födelsetal kring 1909, 1920, och och extremt låga födelsetal under desspressionsåren på talet, som lägst , ger en tydlig fingervisning om hur många äldre som kommer att behöva vård både på kort och på lång sikt. Den ger också en bild av kommande pensionsavgångar och behov av nyrekrytering. Med sig hade Gunnar Wetterberg vad han själv kallar Sveriges äldsta Arbetsrotation Flexibla arbetstider och fortfarande använda OH-bild. Den togs fram i samband med en av långtidsutredningarna på 90-talet, men håller än. Ingen bild kan bättre visa vilka realiteter vi står inför, sa Gunnar Wetterberg, som också talade om vad han anser bör göras för att arbetslivet ska bli hållbart. varje extra år en vinst Varje extra år som en medarbetare orkar och har lust att stanna kvar på jobbet innebär en vinst för individen och en produktivitetsvinst för arbetsgivare och samhälle. Vi står inför en kommande arbetskraftsbrist och har inte, som på 50-talet när vi var i samma situation, någon arbetskraftsreserv att utnyttja. Det vill säga fler hemmafruar som vill ut i arbetslivet, lantbrukare som kan lockas till industrin, och vi kan inte ta det för självklart att arbetsvilliga personer från andra delar av Europa och övriga världen vill komma till just Sverige. rundabordsdiskussioner Efter den i stora bitar mycket underhållande duvningen i demografi och Mentorskap Eget hälsoansvar arbetslivets och vårdens framtid följde 21 rundabordsdiskussioner kring vad medarbetaren själv, arbetsplatsen och Västra Götalandsregionen som arbetsgivare kan göra för att bidra till ett hållbart arbetsliv. Eget ansvar för hälsa och livsstil, friskvård och fysisk aktivitet, närvarande chefer och tydligt ledarskap, aktivt ledar- och medarbetarskap, arbetsrotation, ingångs- och avgångsjobb och olika arbetstidsmodeller i olika skeden i arbetslivet. Det var några av många goda idéer som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner och för konkreta förändringar för att möta framtiden. För oss på Hälsan & Arbetslivet är det naturligt att integrera perspektivet hållbart arbetsliv i allt vårt arbete och i mötet med våra kunder. Det är en del i vårt uppdrag. Vi ville med seminariet lyfta upp frågan till ytan och hoppas att medvetenheten och diskussionen fortsätter på alla nivåer, säger Marie- Louise Fasth, verksamhetschef. På Hälsan & Arbetslivets webbsida på regionens intranät, finns hela listan med tankar och idéer kring Ett hållbart arbetsliv. Lyhörd Olika åldersgrupper 4 Nr 4 december 2007 arbets lust

5 Carina Sjöholm, 36 år, nybliven avdelningschef för Naturhistoriska museets samlingar, tillförord- museichef från 1 januari. t arbetsliv nad ledning Tydligt ledarskap Bakgrunden till projektet, som initierats av regionens personalchefer, var det omfattande generationsskiftet som väntade när det stora antalet medarbetare födda på fyrtiotalet och i början av femtitalet går i pension, cirka personer under åren En stor osäkerhetsfaktor var, och är, hur många som kommer att orka och vilja arbeta ända fram till pensionen. I rapporten, som också innehöll en orientering om vad som händer på området i övriga landet, föreslås bland annat fortsatt satsning på att stödja en hälsofrämjande livsföring bland medarbetarna, bland annat genom projektet Livsstil i Väst. Men också fördjupade utvecklingssamtal vid 55 och 60 års ålder, yrkes- och karriärplanering som stöd för Ansvarsområden Lyfta fram föredömmen Projektpengar Bra bemötande Minskad ohälsa och förlängt arbetsliv Illustration: Joen Wetterholm Under genomfördes flera projekt inom Västra Götalandsregionen med syftet att minska ohälsan genom att skapa möjligheter för äldre medarbetare att få en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö, och att finna möjligheter att ta till vara och sprida äldre medarbetares stora kunskap. I rapporten Förlängt arbetsliv presenterade personalstrategiska avdelningen på regionstyrelsens kansli sommaren 2005 resultatet av det sammantagna arbetet. att i slutet av arbetslivet pröva andra arbeten och vidmakthålla och förmedla sin kompetens, stöd för positiv chefsavveckling, och en positiv attityd till möjligheten att avgå från en del av sin anställning och få partiell ålderspension från 61 års ålder. hanteras i förvaltningarna Några gemensamma politiska beslut har inte fattats och frågorna kring möjligheterna till förlängt arbetsliv har återförts till personalchefsgruppen, och det är upp till varje enskild förvaltning att se hur man hanterar dessa frågor inom ramen för sin verksamhet, säger Arne Pettersson, personalstrategiska avdelningen som är sekreterare i personalchefsgruppen. Vad är ett hållbart arbetsliv för dig? Trygghet så att man kan satsa på jobbet, i motsats till projektanställningar som många med mig har erfarenhet av. Att arbete och privatliv kan fungera ihop, inte bara om man har små barn. Vad tror du kan bidra till att du ska orka och ha lust att arbeta fram till pensionen? Tryggheten och balansen, men också möjlighet till utveckling. Att ha frihet i mitt dagliga arbete och att kunna byta arbete om jag vill det. Vad kan arbetsgivaren göra? Visa medarbetarna respekt för deras arbete. Man ska inte tas för given även om man varit länge på en arbetsplats. Yngre kanske arbetar i ett högt tempo medan äldre ofta har en oerhörd kunskap, och det ena är inte bättre än det andra. Om man får fysiska begränsningar ska arbetsgivaren medverka till att anpassa arbetsuppgifterna. Vad gör du för att hålla dig frisk? För lite, men jag försöker motionera, vila mig och koppla bort jobbet när jag är hemma. Jag är ledig på fredagar och är hemma med barnen, och det är jätteskönt att det går att kombinera med chefsjobbet. Funderar du ibland på att du ska gå i pension så där runt 2035? Har inte gjort det tidigare, men som chef har jag diskuterat frågan med medarbetare som närmar sig pensionen. Än så länge är jag väldigt ointresserad av det orangea kuvertet, men det var skönt när jag nu fick lite bättre lön, det kanske ger lite mer i slutändan. När tror du att du kommer att pensionera dig? Kanske vill jag sluta tidigare än 65, det är ju mycket man vill göra resa, jobba i trädgården, umgås med familjen. Men jag vet ju inte alls nu hur jag vill göra då. Nr 4 december 2007 arbets lust 5

6 Så kan fler hålla arb I trygga händer. Foto: Anna Rehnberg Bakgrunden till det första projektet var förhoppningen att använda kompetensen hos de erfarna barnmorskor som av olika anledningar inte kunde arbeta full tid. En studie som gjorts på förlossningen visade att samtidigt som vårdtyngden ökat hade patienterna blivit fler, och bland den erfarna personalen efterlystes tid för eftertan- Kompetensöverföring. Då nyutbildade barnmorskan Mikaela Ohlsson fick ta del av bland andra Solveig Johanssons mångåriga erfarenhet som barnmorska (bild från ArbetsLUST hösten 2004). Foto: Anna Rehnberg Jag önskar det vore självklart att 25 procent av arbetstiden kunde ägnas åt kunskapsutbyte mellan äldre och yngre kollegor när man fyllt 50 år. Då kanske fler skulle hålla hela arbetslivet ut och slippa sjukskrivning, säger barnmorskan Margareta Falk på Östra sjukhusets förlossningsavdelning. Margareta Falk och hennes kollegor deltog 2004 i projektet Kunskapsöverföring från erfaren till nyutbildad barnmorska som finansierades av Trygghetsfonden och av regionens Arbetsmiljödelegation. De fem erfarna barnmorskorna som ingick i projektet var fyllda 50 och hade minst 25 års erfarenhet i yrket. Alla hade varit sjukskrivna när de fick möjlighet att bli en extra resurs för nya barnmorskor och fungera som kunskapsöverförare. trygghet för alla Utvärderingen av projektet, som byggde på intervjuer med de fem erfarna barnmorskorna och de åtta nya både före och efter, visade att det innebar en vinst för alla parter. De nyutexaminerade barnmorskorna fick en chans att reflektera kring sitt arbete tillsammans med erfarna barnmorskor. Det gjorde dem trygga, och trygga barnmorskor får lättare att förmedla trygghet och tilllit till det barnafödande paret. Att föda barn är en situation som präglar föräldraparet och relationen till barnet resten av livet, därför är det viktigt att det blir bra, säger Margareta. För de erfarna barnmorskorna var det tillfredsställande att lyfta fram sin tysta kunskap som baseras på erfarenhet. Att arbeta i ett lugnare tempo genom att gå bredvid var ett bra sätt att gradvis komma åter till sitt arbete igen efter en sjukskrivning. Utvärderingen av projektet utökades året efter. Alla personalkategorier på de två normalförlossningsavdelningarna i Göteborg fick en kunskapsöverförare måndag till fredag. Ett halvår efter att projektet avslutats blev det tre månaders uppföljning under hösten Då fick nya barnmorskor på nattskiftet extra stöd av erfarna kollegor. använda kompetensen 6 Nr 4 december 2007 arbets lust

7 etslivet ut ke och ett lugnare tempo. Margareta Falk är en av de erfarna barnmorskor som ingick i stödtruppen. Hon hade varit sjukskriven sedan hon fått en stroke. Det är inte säkert att jag hade arbetat heltid idag om inte jag fått en chans att arbeta i ett lugnare tempo än vad som annars krävs, säger Margareta. Tillsammans med kollegan Berit Haglund Aladdin skrev hon rapporten om projektet. I den drar de slutsatsen att det borde finnas olika modeller om fler ska kunna arbeta kvar till pensionen. Vår modell passar inte alla som arbetar här. När man som vi möter många olika slags människor, behöver vi ha utrymme för många olika slags personligheter i arbetslaget. Därför behövs det fler varianter, både när Positiva förändringar efter Projekt 55+ Hur ska arbetsmiljön bli bättre för personal som fyllt 55 år? Frågan väcktes på barn- och ungdomskliniken i NU-sjukvården för några år sedan på grund av långtidssjukskrivningar och svårigheter att behålla kompetent personal fram till pensionsåldern. Efter djupintervjuer med alla över 55 förändrades arbetet på kliniken. Arbetsplatserna fick höj- och sänkbara skötbord och kuvöser. Dessutom blev belysningen bättre. Att lamporna går att anpassa för dem som behöver mer ljus är viktigt för personal som är 55+, berättar Louise Johansson, då personalsekreterare på avdelningen. Hon var en av dem som genomförde Projekt 55+. behov för god hälsa Syftet med projektet var att ta reda på vad personalen som var 55+ behövde för att vara vid god hälsa. Av avdelningens 250 anställda var 32 personer i åldrarna 55 och 65 år. I gruppen fanns alla yrkeskategorier; läkare, sjuksköterskor, barn- det gäller arbetsinnehåll och arbetstider, för att passa oss som arbetar här, säger Margareta. Alla vill eller orkar inte omskola sig och att bara gå hemma kan vara nedbrytande. Som ett alternativ till arbetslöshet eller sjukskrivning behövs ett mer flexibelt arbetsliv för dem som fyllt femtio. Idag är Trygghetsfondens pengar slut och kunskapsprojektet avslutat. Nu har allt återgått till det vanliga. Det känns tråkigt att det inte finns pengar för en fortsättning, säger Margareta Falk. Pia Carlson Trygghetsfondens rapport 4/2005 innehåller förutom en beskrivning av projektet också en kunskapsöversikt kring äldre medarbetare i arbetslivet. sök på Projekt/Kunskapsöverföring från erfaren till nyutbildad barnmorska. Läs om regionens rapport Förlängt arbetsliv på sid. 5 sköterskor och läkarsekreterare. Samtliga 32 djupintervjuades. De erbjöds också enskilda hälsosamtal och för varje yrkeskategori hölls samtal i grupp. Några av de synpunkter som kom fram var generella. För att trivas och orka med sitt arbete tyckte de anställda som var 55+ att det är viktigt att de egna yrkeserfarenheterna och kunskaperna tas till vara i organisationen. De ville också ha chansen till täta pauser för återhämtning och önskade att specialisering och egna ansvarsområden skulle prioriteras. gemensam nämnare Ett annat generellt önskemål var att de ville öka den egen kontrollen över sitt arbete. De ville också att deras arbetsplatser skulle anpassas ergonomiskt. Samtalen som hölls yrkesvis visade att läkarna önskade att jourarbetet skulle ses över. Resor och jourberedskap blir alltmer ansträngande för den som är äldre. Sjuksköterskorna efterlyste egna arbetsplatser och ville ha en tydligare arbetsfördelning mellan sig och barnsköterskorna. Projektet var en fantastisk möjlighet att reflektera kring vår tysta kunskap och komma tillbaka efter sjukskrivning, säger Margareta Falk och Berit Haglund Aladdin, barnmorskor på Östrasjukhuset. Foto: Pia Carlson Barnsköterskorna vill ha större möjlighet att påverka hur det egna arbetet utformades. De tyckte också att det kändes svårt att kräva hänsyn när kroppen säger ifrån mot obekväma arbetsställningar. Istället för att hoppas på förändring sågs deltid som enda lösningen. Läkarsekreterarna och lekterapeuterna kände att stressen på arbetet orsakade dålig balans mellan arbete och privatliv. justeringar i miljön Som en följd av kartläggningen gjordes en hel del justeringar av den fysiska miljön. Läkarsekreterarna som hade svårt att koncentrera sig på grund av störande ljud från väntrummet fick sin reception inglasad och därmed en tystare arbetsmiljö. Flera arbetsplatser fick höjoch sänkbara skrivbord som gav möjlighet till omväxlande arbetsställningar. Den allmänna belysningen sågs över. Andra resultat var att de äldre i läkargruppen slapp jour och en allmänt positiv inställning till alla i personalen som vill gå ner i arbetstid. Pia Carlson Sänkt tempo I den enkät som gjordes inom kunskapsöverföringsprojektet svarade 60 procent (84 svar av 100 tillfrågade) att de inte tror att de kan fortsätta arbeta i samma tempo idag fram till pensionen. Nr 4 december 2007 arbets lust 7

8 Jerker Eriksson, personalsekreterare, regionkansliets personalstrategiska avdelning, som valt att fortsätta arbeta efter 65. Vad är ett hållbart arbetsliv för dig? Att kunna arbeta tills man nått pensionsåldern och inte behöva sluta tidigare av hälsoskäl eller för att det är jobbigt på andra sätt. Och att man själv får ut något från arbetet. Du fyllde 65 i november. Vad tror du har bidragit till att du fortfarande har ork och lust när du egentligen skulle kunna lägga arbetslivet bakom dig och njuta av att vara ledig? Framför allt att jag har ett intressant arbete. Det är fortfarande roligt och det händer hela tiden nya saker och jag får lära mig nytt. Och arbetskamraterna, de är väldigt viktiga, att jobba i ett team och ett lag som man trivs med. Vilket ansvar har arbetsgivaren? Ett stort ansvar, både för att organisera arbetet på ett sätt som ger alla möjlighet att prestera på toppen av sin förmåga att locka fram det bästa hos var och en! Helt enkelt motivera medarbetarna och vara lyhörda för signaler de ger. Det gäller att ta vara på folk. Vad gör du för att hålla dig frisk? Jag försöker röra på mig. Sedan rent intellektuell är det jättebra att arbeta med unga människor, det är en viktig stimulans och man tvingas hänga med. Hur ser du på att vi i Sverige inte längre har någon fastställd pensionsålder? Det är jättebra. Nu kan man gå vid 61 eller vid 67 utan att behöva be för det. Och så kan man trappa ner och kanske jobba halvtid. När tror du att du kommer att pensionera dig? När jag blir 67. Vet du vad du ska göra då? Allt jag inte hunnit med förut. Idka mer friluftsliv, cykla, åka skidor och snickra och så. Och fortsätta inom föreningslivet, är nu ordförande i IFK Kungälvs bandysektion. Hälsolyft för patienter och personal gör budskape Det är lättare att motivera andra om man själv strävar efter att leva som man lär, säger Andreas Johansson, hälsopedagog på Vårdcentralen Brämaregården. Tillsammans med övrig personal på Hisingens åtta vårdcentraler har han fått erbjudandet att vara med i Hälsolyftet. Han har redan tagit chansen att göra en analys av sin hälsa genom företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet. Numer cyklar han till jobbet. Hälsolyftet används av primärvården på Hisingen för att locka patienterna till friskvård. På Hisingen är tankarna på att bygga från det friska väl inarbetat tack vare Deltaprojektet. Ett framgångsrikt koncept som handlat om tidig och samordnad rehabilitering och som fått många sjukskrivna åter till arbetslivet eller utbildning. Som en naturlig fortsättning kom Hälsolyftet. Syftet med Hälsolyftet är att bygga från det friska istället för att bara ta hand om det akut sjuka, och målet är att befolkningen på sikt ska bli allt friskare. Kollar trycket. Hälsopedagogen Andreas Johansson tar blodtrycket på läkaren Maria Hedqvist. Foto: Anna Rehnberg 8 Nr 4 december 2007 arbets lust

9 t mera trovärdigt Sedan i våras har också den egna personalen genom sin företagshälsovård Hälsan & Arbetslivet erbjudits att få samma analys av hälsoläget som patienterna får. Alla anställda har uppmanats att göra hälsotestet. Hur många av vårdcentralens 45 anställda som nappat på erbjudandet vet ingen, eftersom det sker helt anonymt. Många är redan hälsosamma här. Genom att vi arbetar med att betona det friska i mötet med patienterna har vi lärt oss att tänka förebyggande även när det gäller oss själva, säger Inger Axelsson, verksamhetschef på Vårdcentralen Brämaregården, en av åtta vårdcentraler som ingår i projektet. cykling och salsadans Midja-stussmått ingår i Hälsolyftet, och verksamhetschefen Inger Axelssons midjemått ligger finfint konstaterar hälsopedagogen Andreas Johansson. Hälsolyftet för personalen utförs dock av den egna företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet. Foto: Anna Rehnberg Många av de anställda cyklar redan till jobbet, andra dansar salsa och flera tänker på vad de äter till lunch. Oftast blir det sallader, laddade med antioxidanter och fibrer. Hälsopedagogen Andreas Johansson, som också är utbildad sjuksköterska, tycker det är bra att personalen får en chans att pröva det redskap man använder till patienterna. Man har själv upplevt den ambivalens som man ofta brottas med inför en livsstilsförändring, säger Andreas Johansson. Han är sedan i våras anställd på vårdcentralen som hälsopedagog och har haft hundratals samtal med patienter kring de frågor som ingår i den självinstruerande Hälsoprofilen, som är ett av redskapen. Sedan han själv svarat på frågorna har han inspirerats att cykla till jobbet. Det blir åtta kilometer vardera vägen. Mitt budskap till patienterna blir mer tillförlitligt om jag som ska locka till motion själv är fysiskt aktiv, säger Andreas Johansson. Hälsoprofilerna ligger i en öppen låda för anställda att ta när de vill. Det finns alltid en misstanke att detta erbjudande lockar dem som redan är intresserade och igång med bra mat och fysiska aktiviteter, medan det är svårare att nå dem som verkligen behöver göra en förändring, säger Inger Axelsson. stolt frisk personal Ann Christine Baar, chef för Primärvården Hisingens 250 anställda vill skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Hennes vision är att personalen ska vara frisk och trivas i en vacker arbetsmiljö där de blir sedda, uppskattade och känner sig stolta över sitt arbete. Därför tyckte hon det var naturligt att erbjuda sin personal samma metod som de erbjuder sina patienter. Uppmaningen till dem likaväl som till patienterna är: ta vara på dig själv och ta ansvar för din egen hälsa. Satsningen har kanske redan gett resultat. Primärvården Hisingen har lyckats sänka antalet sjukdagarna med 3,5 dagar per anställd och år. Vi kan förstås inte säkert veta om det har med detta projekt att göra, men det är inte osannolikt att många blivit inspirerade att göra livsstilsförändringar, tror Ann Christine Baar. Pia Carlson Medarbetarnas hälsolyft Medarbetaren fyller i en hälsoenkät med nio enkla frågor om sina levnadsvanor. Därefter finns möjlighet att fylla i den mer omfattande självinstruerande Hälsoprofilen (läs mer sid 10) med frågeformulär som kartlägger kost, motion, levnadsförhållanden, stress m.m. När man svarat gör man själv enkla beräkningar som överförs till en hälsokurva med färgerna grön-gul-röd som signalerar bra, inte helt bra och risk. Medarbetaren kan därefter om hon eller han önskar ta kontakt med Hälsan & Arbetslivet för ett hälsosamtal. Vid samtalet, som utgår från profilen, planerar man gemensamt eventuella förändringar när det gäller levnadsvanor. Därefter bestäms individuellt på vilket sätt uppföljning ska ske. Mer om Hälsolyftet på nästa sida Min vision är att personalen ska vara friska, att de ska trivas, bli sedda, uppskattade och känna sig stolta över sitt arbete. Självklart ska de ha roligt också, säger Ann Christine Baar, chef för Primärvården Hisingen. Nr 4 december 2007 arbets lust 9

10 En sallad så klart. Sjuksköterskan Kata Mujic, längst fram, och distriktssköterskan Catharina Bäck Edberg på Vårdcentralen Brämaregården äter gärna lunch med grönsaker. Foto: Anna Rehnberg Hälsolyftet en modell för fler? Hälsolyftet, som vi också berättar om på föregående uppslag, är en ny arbetsmetod för att locka invånarna på Hisingen till en frisk livsstil, helst innan de ens blivit sjuka. Nu undersöks metoden vetenskapligt. Kanske är det en modell som passar fler i Västra Götaland? Vad vill jag själv göra för att förbättra min hälsa? Det är en viktig fråga i nutida friskvårdsarbete. Mycket handlar om att fokusera på det som är bra. Positiv feedback är alltid bra. Den som får bekräftelse på goda val får mer kraft att fortsätta sitt friskvårdsarbete, motiverar distriktsläkaren Ann Blomstrand, processledare för Hälsolyftet på Hisingen. Ann Blomstrand är också ansvarig för det forskningsprojekt som startat kring Hälsolyftet i samarbete mellan Västra Götalandsregion och Institutionen för Allmänmedicin vid Göteborgs universitet. En anledning till att Ann Blomstrand handplockades till projektet på Hisingen är att hon, tillsammans med sjuksköterskan Nils Pedersen, skapat Hälsoprofilen, ett självinstruerande livsstilsformulär som är en viktig del av det friskvårdsarbete som pågår på vårdcentralerna på Hisingen för patienter och personal. Idén med Hälsoprofilen är att patienten själv får en uppfattning om sin hälsa inom åtta områden: tobak, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden, stress, midja stussmått och livssyn. signaler om livsstil Svaren signalerar om livsstilen är grön, gul eller röd. Idén är densamma som vid trafikljusen, grönt fortsätt i samma stil, gult inte helt bra, och rött se upp, risk! När patienten fyllt i blanketten kan hon få ett samtal hos distriktsköterska eller hälsopedagog för att diskutera vad hon själv vill och kan göra för att komma på grönt ljus på alla områden. Målet är att genom kontakten erbjuda stöd och inspiration för patienten att ha koll på sin livsstil. I Hälsolyftet ingår också medicinska undersökningar som kontroll av blodtryck och blodsocker. Projektet presenteras i Västra Götalandsregionens monter vid Riksstämman i Stockholm nu i december. Den vetenskapliga utvärderingen av patientprojektet beräknas kunna ske från slutet av Pia Carlson Fler sjukhus hälsofrämjande Fyra av Västra Götalandsregionens sjukhus Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus kan nu, tillsammans med ytterligare 26 svenska sjukhus, titulera sig Hälsofrämjande sjukhus. Kungälv var först ut då de 2002 godtogs som medlem i det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och i det världsomspännande nätverket Helth Promoting Hospitals med över 600 sjukhus i 25 länder. I Västra Götalandsregionens budget för 2008 ger politiken uppdraget att samtliga sjukhus i regionen under 2008 ska ansluta sig till nätverket. Det som utmärker ett hälsofrämjande sjukhus är ett bredare samhälleligt perspektiv på sjukhusets roll som hälsofrämjare. Men också att sjukhusen ska främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. primärvård också När Helth Promoting Hospitals bildades 1991 utgick man ifrån att sjukvårdens första linje mot medborgaren, primärvården, redan arbetade utifrån ett folkhälsoperspektiv med ett hälsofrämjande synsätt och att det var just i sjukhusvärlden man behövde sätta fokus på dessa frågor. En nyhet för i år är dock att det internationella nätverket byter namn till Health Promoting Hospitals and Health Services för att också sätta fokus på den vård som bedrivs utanför sjukhusen. Läs mer på Hälsofrämjande informationsutbyte Sedan i början av 2007 träffas en grupp med chefer och andra nyckelpersoner inom Västra Götalandsregionen regelbundet för att ge och få information och diskutera olika frågor som rör det hälsofrämjande arbetet inom regionen. Deltar gör bland andra personaldirektören och representanter för de hälsofrämjande sjukhusen, folkhälsoenheten och Livsstil i Väst. 10 Nr 4 december 2007 arbets lust

11 Fortsatt strålkastarljus på riskbruk av alkohol Under året som gått har över medarbetare i Västra Götalandsregionen tagit del av budskapet i Ett nytt sätt att tänka på alkohol. Föreläsningen är en del av regionens Riskbruksprojekt som leds och administreras av Hälsan & Arbetslivet. Projektet, som till en början skulle vara tvåårigt, anses så framgångsrikt att Arbetsmiljödelegationen nu skjutit till pengar för ett tredje verksamhetsår. Missbruk och beroende kostar samhälle, arbetsgivare, individer och familjer stora summor pengar och mycket lidande. Det är också känt att förhöjd alkoholkonsumtion, som inte betecknas som missbruk, leder till ökade risker för ohälsa, olyckor i arbetslivet och sjukfrånvaro. Genom Riskbruksprojektet, som bedrivs både på nationell och regional nivå, vill bland andra Folkhälsoinstitutet genom information och ökad kunskap förändra synen på alkohol. Med en mängd insatser riktas strålkastarljuset mot riskbruket, stadiet mellan icke-beroende och beroende. Och på att öppna ögonen för att mellan 15 och 20 procent av medarbetarna har en förhöjd alkoholkonsumtion. Under de två projektåren som gått har våra föreläsningar och andra aktiviteter gett många ringar på vattnet, säger Sara Alfredsson, företagssköterska och projektledare från Hälsan & Arbetslivet. Vi märker att alkoholfrågan diskuteras ute i regionen. Vi har lyft på locket och det har blivit lättare att prata om alkohol. Kunskap om riskbruk och hur man hanterar detta har också fördjupats inom företagshälsovården där fjorton företagssköterskor genomgått fördjupningsutbildning och åtta läkare ska göra detsamma våren En viktig del i arbetet är alkoholscreening som en del i andra hälsokontroller. Läs mer i ArbetsLUST som kan laddas hem på Webbtips: och SOMRA, Samtalet om Riskbruk av Alkohol, en webbaserad utbildning i Motiverande Samtal, MI, med fokus på arbetet med riskbruk av alkohol för anställda i vården för att underlätta livsstilssamtal om alkohol. Sara Alfredsson, företagssköterska och projektledare, kan ge mer info om Riskbruksprojektet, , , vgregion.se Systematiska metoder samordnas för bättre arbetsmiljö och rehabilitering Mycket görs inom regionen för att systematisera arbetsmiljöarbetet. Två modeller, SAM enligt AFAs metodik och RE-SAM, som under Hälsan & Arbetslivets ledning provats i projektform, har under 2007 utvärderats med goda resultat. Nu samordnas de båda arbetsmodellerna. Först ut att börja tillämpa det samordnade systematiska arbetssättet kallat RegSam/afa är Område Sinnesorganen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset-SU och Område Psykiatri inom Skaraborgs sjukhus-skas. Arbetsmiljökartläggning med hjälp av AFAs metodik har tidigare, med ekonomiskt stöd från Arbetsmiljödelegationen, provats av sex pilotförvaltningar; Folktandvården Göteborg, Frölunda specialistsjukhus, Hälsan & Arbetslivet, Kungälvs sjukhus, Primärvården Fyrbodal och Tvätteriet i Alingsås. Då erfarenheterna varit goda, bland annat med sänkta sjuktal som resultat, bedrivs nu detta arbete vidare inom ordinarie verksamhet. RE-SAM, som syftar till att hålla samman rehabiliteringsprocessen med hjälp av bland annat hälsoronder, SASSAM-kartläggning (= strukturerad arbetsmetodik för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering) och hälsocirklar, har provats på Sinnesorganen som nu alltså fortsätter sitt systematiska arbetsmiljöarbete med hjälp av de två metoderna tillsammans. Område Psykiatri på SkaS har inte tidigare provat någon av arbetsmetoderna. ArbetsLUST har tidigare skrivit om de båda metoderna, SAM-AFA i nr och RE-SAM i nr Tidigare nummer av ArbetsLUST kan läsas kan laddas hem via Information :Per Johansson, , Kristina Dahlberg, , kristina.dahlbergvgregion.se Nr 4 december 2007 arbets lust 11

12 Inspirerande dagar om BEMÖTANDE Bemötande det var temat när sammanlagt chefer från hela regionen möttes i Skövde, Göteborg, Vänersborg och Borås vid årets fyra ledarskapsdagar. Mötet mellan personal och patient eller anhöriga har en avgörande betydelse för hur hela vården upplevs. Det visar sig bland annat i att antalet anmälningar till våra patientnämnder när det gäller brister i bemötandet ligger konstant år efter år, sa regiondirektör Johan Assarsson, som bjudit in och var värd för dagarna. För att kunna bemöta dem vi främst är till för, behöver vi också jobba med hur vi bemöter varandra på arbetsplatsen, fortsatte han. välkomnande miljöer Just värdskap och ledarskap var en av de fyra dagarnas föreläsningsrubriker. Och talarna som avlöste varandra Minne i var chefs ficka Viktigt material i litet format. Den nyproducerade trycksaken Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund och ett fickminne (USB) laddat med arbetsmaterial. Det fick de cheferna som i november deltog i Västra Götalandsregionens ledarskapsdagar 2007 med sig som hjälpmedel och inspiration för fortsatt diskussion kring bemötandefrågorna ute på arbetsplatserna. Presentationsmaterialet på fickminnet avslutas med orden: Om inte du ska vara medmänniska vem ska vara det då? belyste på olika vis konsten att skapa välkomnande miljöer och verksamheter. Det handlade både om hur vi formar det fysiska rummet och vilka signaler det ger, och om hur vi är mot varandra när vi står ansikte mot ansikte. På ledarskapsdagarna i Skövde och Göteborg föreläste bland andra läkaren och författaren Stefan Einhorn om konsten att vara snäll, som också är titeln på hans bok som kom för några år sedan. vara ett föredöme Foto: Mehrdad Modiri Stefan Einhorn talade varmt om snällhet som en väg till framgång, och gav fyra konkreta råd till cheferna: var generös med beröm och uppmuntran välj bort en del konflikter och hantera dem du måste ta med klokhet se din medmänniska i alla hundratals möten varje dag var ett föredöme. Material från ledarskapsdagarna finns på regionens chefsplats (även öppen för alla medarbetare) sök vidare till material från seminarier och ledarskapsdagar Läs också på några av föreläsarnas webbsidor: (Märit Torkelson), (Claes Trollestad) 12 Nr 4 december 2007 arbets lust

13 Händelserik höst för ISM Ny organisatorisk tillhörighet, expertmedverkan vid utfrågning i riksdagens socialförsäkringsutskott, föreläsningar och presentationer vid Riksstämman, medverkan vid flera internationella konferenser med stress och utmattning som tema, och monter och föreläsning kring återhämtning på Kvalitetsmässan. Det är några av höstens aktiviteter för Institutet för stressmedicin, ISM. Socialförsäkringsutskottet har under hösten hållit två öppna utfrågningar om arbetslivsinriktad rehabilitering och vägen tillbaka till arbete. Vid en av dem medverkade Kristina Glise, forskare, överläkare och enhetschef för ISMs behandlingsenhet tillsammans med tre andra forskare bland annat fick svara på frågorna: Hur ser sambandet mellan rehabilitering och återgång i arbete ut? Är deltidssjukskrivning bra ur rehabiliteringssynpunkt? vikten av återhämtning På Kvalitetsmässan i slutet av november bjöd två av ISMs medarbetare, Agneta Lindegård Andersson, medicine Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick i slutet av 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Hösten 2007 publicerade Socialstyrelsen en vägledning för sjukskrivning som fick namnet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Vägledningen innehåller dels övergripande principer för sjukskrivning och dels specifika rekommendationer för olika diagnosgrupper. doktor och sjukgymnast, Annemarie Hultberg, utvecklingsledare, på en gemensam föreläsning om vikten av återhämtning utifrån individens respektive organisationens perspektiv. De talade om vad allt mer slimmade arbetsorganisationer och en kraftig livstempohöjning på det privata planet ger för effekter på hälsan. De hänvisade bland annat till den så kalllade SLOSH-studien som med hjälp av enkätförfrågningar till ett urval av svenskar speglar hur arbetslivet påverkar hälsa och välbefinnande över en längre tidsperiod. Första studien gjordes 2003, andra 2006, och i mars 2008 görs nästa uppföljning. medvetet skapa tid Studien 2006 visade bland annat att nästan 33 procent av de tillfrågade ansåg att det sällan eller nästan aldrig under arbetstiden fanns utrymme för eftertanke och reflektion. Något som föreläsarna menade var ett signum för att man medvetet måste skapa tid för återhämtning i arbetslivet, och att man både på jobbet och på fritiden måste planera in lite luft. De talade också om vikten av vardagsmotion och av balans mellan fysisk aktivitet och vila. Som viktigast för återhämtningen satte de sömnen, Stöd och vägledning för beslut om sjukskrivning De specifika rekommendationerna finns inte i tryckt form utan kommer att uppdateras kontinuerligt på Socialstyrelsens webbsida. Rekommendationer för diagnosgrupperna Psykiska sjukdomar och syndrom och Symtom samt rekommendationen för långvarig smärta kommer att publiceras den 20 december Läs mer på sjukskrivning att kroppen tycker om rutiner och att göra saker som man tycker är roligt. Det vi gör av tvång får inte samma positiva effekt, säger de. sök SLOSH-studien Regionen ensam huvudman för ISM Institutet för stressmedicin/ism bildades 2002 genom ett femårigt samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län. Satsningen fick finansiellt stöd från regeringen för forskning och spridning av kunskap. Från 2008 övertar Västra Götalandsregionen hela huvudmannaskapet och ISM blir därmed en enhet inom regionens organisation. Institutets uppdrag är att bedriva forskning och föra ut kunskaper och erfarenheter om stress och stressrelaterad ohälsa, och därmed bidra till att detta minskar samt medverka till att göra regionen till förebild vad gäller hälsofrämjande arbetsplatser och behandling av stressrelaterad ohälsa. Stress och stressrelaterad ohälsa är ett stort hälsoproblem och det känns väldigt stimulerande att Institutet för stressmedicin får ett så tydligt uppdrag. Vi kan bygga vidare på det vi gjort under fem år och dessutom bredda verksamheten, säger institutets chef Gunnar Ahlborg. På Kvalitetsmässan. Agneta Lindegård Andersson och Annemarie Hultberg från ISM föreläste om vikten av återhämtning. Foto: Lisbeth Hedberg Nr 4 december 2007 arbets lust 13

14 Fler äldre väljer jobb före pension Antalet personer över 65 år som fortfarande arbetar har mer än fördubblats på tio år och trenden lär hålla i sig var 4,1 procent av arbetskraften över 65 jämfört med 9,1 procent 2005, vilket betyder att var tionde svensk mellan 66 och 71 år arbetar. Högkonjunktur, bättre tillvaratagande på de äldres kompetens, men samtidigt en rädsla för att inte klara privatekonomin när vi blir pensionärer är några av faktorerna till att fler svenskar väljer att yrkesarbeta efter 65 års ålder. Jag tror att ökningen kommer att hålla i sig, sa Ola Nygren, analytiker på Socialdepartementet till SVT:s Aktuellt i oktober. På 1990-talet minskade andelen över 60 år på arbetsmarknaden, men efter millennieskiftet vände trenden. Det är främst kvinnor som hållit sig kvar längre på arbetsmarknaden. En förklaring är att kvinnor som är födda på talet ofta har bättre utbildning än kvinnor födda i tidigare generationer. En fullt frisk 25-åring ska inte bli en fullt sjuk 55-åring Under 2004 och 2005 gjordes i Sverige ett stort antal kartläggningar och satsningar på att göra arbetslivet mer hållbart. Flera av dem med pengar från förra regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet och försöksverksamhet i offentlig sektor. Rubriken En fullt frisk 25-åring ska inte bli en fullt sjuk 55-åring, som Landstinget Kronoberg satte på sin rapport, talar sitt tydliga språk om vad det handlar om att bygga ett långsiktigt hållbart arbetsliv redan från början. I 11-punktsprogrammet ingick bland att försöka att minska ohälsan inom den offentliga sektorn genom att utveckla arbetsmiljöarbetet och den individanpassade rehabiliteringen, men också att förbättra statistik och forskning på ohälsoområdet. Jämställdhetspris och hedersomnämnande Regionens Jämställdhetspris 2007 gick till Västfastigheter med motiveringen att de på ett målmedvetet sätt, såväl när det gäller verksamhetsmål, chefsutbildningar som marknadsföring och integrering av detaljbudgeten, vidareutvecklat och genomfört ett strukturerat och långsiktigt jämställdhetsarbete de senaste åren. Nina Hautanen, planerare på hälsooch sjukvårdskansliet i Borås, fick ett hedersomnämnande för att hon med ett engagerat, kunnigt och genomtänkt arbetssätt introducerat frågan om jämställd vård i beställararbetet. En av förutsättningarna för att uppnå en jämställd vård är att beställarorganisationen tar upp frågan med utförarna under beställningsarbetet och att överenskommelser tecknas med denna målsättning. Hälsosam ledarskapsroll och hållbara chefer Illustrationer: Joen Wetterholm 90 nyblivna chefer från näringsliv, kommuner och landsting deltar sedan i november i forsknings- och utvecklingsprojektet Hållbara chefer. Projektets utgångspunkt är att självinsikt, balans mellan arbete och privatliv, tydlighet i uppdraget, samband mellan ansvar och befogenheter, stöd i organisationen och en positiv organisationskultur är förutsättningarna för en hälsosam ledarskapsroll. Med hjälp av de nyblivna cheferna och deras arbetsgivare ska nu denna hypotes prövas. Målet är att cheferna, genom det stöd och de verktyg de får genom programmet, ska uppleva en ökad känsla av välbefinnande och få motivation för att utvecklas och aktivt vilja verka som chef över en längre tid. Och inom ett och ett halvt år ska förutsättningarna för en hälsosam ledarskapsroll ha utvecklats, dels hos deltagarna i programmet och dels på de arbetsplatser där deltagarna är verksamma. Bakom projektet står Bliwa Stiftelsen, Ledarna, Almega och Sveriges Kommuner och Landsting. En vetenskaplig utvärdering av chefsutvecklingsprogrammet pågår under hela projekttiden. Resultaten kommer att presenteras vid projektslutet Källa: ledarskap 14 Nr 4 december 2007 arbets lust

15 Åldersmedvetet ledarskap Vad krävs för att företag, arbetsgivare, chefer och ledare ska hantera den demografiska (demografi = befolkningsutveckling) utmaningen på ett framgångsrikt sätt? Svaret ges enligt författarna Barbro Skoglund och Caj Skoglund i boken Åldersmedvetet ledarskap att inte skjuta problemen framför sig. I boken delar de två författarna, som är seniorkonsulter i Age Management i Sverige AB, med sig av sina erfarenheter av att utveckla ett åldersmedvetet ledarskap inom flera större företag och organisationer. Age Management Uttrycket Age Management har myntats av forskare vid det finska Arbetslivsinstitutet/FIOH, och står för kunskapen om sambandet mellan ledarskap, ålder och arbetsförmåga. Age Management bygger på fyra hörnstenar: att arbetsledningen har en positiv inställning till åldrande att ledningen ger aktivt stöd åt med arbetarna att individuella lösningar tas fram som tar hänsyn till både styrkor och svagheter hos äldre medarbetare, och att förändringar i organisationen kommuniceras öppet. Läs mer bland annat på NÄSTA NUMMER nr kommer att behandla temat Dialog och kommunikation. Hållfasthetslära för människor Hållfasthetslära för arbete i mänskliga sektorn, Bokförlaget Värkstaden 2006, författare Gunilla Brattberg, läkare, adjungerad professor i rehabiliteringsteknik vid Certec, Lunds tekniska högskola. Utdrag ur författarens presentation av boken: Utbildning i hållfasthetslära är självklar för den som bygger konstruktioner som ska hålla i åratal. Lika självklart borde det vara med hållfasthetslära för människor som ska hålla i åratal. Att människor saknar kunskap om mänsklig hållfasthet visas tydligt i antalet långtidssjukskrivningar för utmattningssyndrom. Människor som saknar en god självkänsla bygger sitt hus på en instabil grund. När de utsätts för nötning och friktion, spänning och korrosion, så rasar de samman. Allra mest tydligt är det för människor som arbetar med och för människor, det vill säga i den mänskliga sektorn. När man utbildar sig i ett yrke som har med människor att göra så borde det vara självklart att man gick en kurs i mänsklig hållfasthetslära. Ett hus som står på en ostadig grund kan visserligen stabiliseras i efterhand. Men det är bättre att bygga stadigt från början. Den människa som lär känna sig själv på djupet, bakom alla masker och roller, blir mindre beroende av omgivningen. Hon kan bekräfta sig själv, sätta sina gränser och behålla lugnet även om det stormar på utsidan. Det är viktigt att man försöker lära sig av andras misstag innan det är för sent. Boken är skriven för alla dem som vill senarelägga sitt bäst-före-datum genom att bygga in stabilitet, motståndskraft och hållbarhet i sin personlighet innan brandlarmet går. Åldersdiskriminering förbjuds 2008 träder ett EU-direktiv i kraft i svensk lagstiftning som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av ålder. Den nya diskrimineringslagen innebär att en anställd som önskar jobba kvar efter 67 år inte längre får berövas sin anställningstrygghet och tvingas bort från sin arbetsplats. Läs mer på arbetsmiljöupplysningen.se Livskompetens50+ Livskompetens 50+ är ett utvecklingsprojekt som har som övergripande mål att på sikt påverka, ändra och medvetandegöra attityder och system i samhället när det gäller äldre arbetskraft. Idén är att utveckla nya metoder och processer för att säkerställa att äldre människor kan vara kvar längre, inträda eller återinträda i arbetslivet. Projektet har sitt säte på Tjörn och finansieras bland annat av EUs program Equal. Samarbetspartners är bland andra Tjörns kommun och flera andra kommuner i Västsverige, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Göteborgs universitet. Läs mer på Ingen fastställd pensionsålder Det finns inte längre någon fastställd pensionsålder i det allmänna svenska pensionssystemet. Var och en bestämmer själv när hon eller han vill bli pensionär. De inkomstgrundade delarna av ålderspensionen kan tas ut tidigast från och med den månad man fyller 61 år, och någon övre åldersgräns finns inte. Dock regleras den övre gränsen ofta genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. På Försäkringskassans hemsida kan man läsa mer om pensioner. FÖRBÄTTRAD DISTRIBUTION. Under hösten har ArbetsLUSTs adressregister uppdaterats med målet att tidskriften ska nå ut till alla personalrum och alla chefer inom regionen. Du som nu får tidningen personligt adresserad kommer därför antagligen inte att få det efter årsskiftet. Istället sänds flera tidskrifter till varje avdelning eller enhet. Vid frågor eller adressändringar kontakta Carina Etander Rimborg, Hälsan & Arbetslivet, , Nr 4 december 2007 arbets lust 15

16 Utbildning i hållfasthetslära är självklar för den som bygger konstruktioner som ska hålla i åratal. Lika självklart borde det vara med hållfasthetslära för människor som ska hålla i åratal. Gunilla Brattberg, läkare, adjungerad professor i rehabiliteringsteknik vid Certec, Lunds tekniska högskola. Författare till boken Hållfasthetslära för arbete i den mänskliga sektorn Arbetsmiljödelegationen Centrum för Verksamhetsutveckling Hälsan & Arbetslivet Institutet för stressmedicin

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs:

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs: Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö antogs av kongressen 2011 med stort och brett engagemang. Idén om en hälsosam vårdmiljö samlade och ersatte då tidigare program och idéer inom området hälsosam

Läs mer

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare!

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare! Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare! Lifestyledagen - Nacka strand LiviaCare är ett unikt koncept inom företagshälsa. Vi arbetar inom tre områden; främjande hälsa, ledarskap och seminarier.

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet 15 januari 2013 Plats: Blå salongen, residenset, Vänersborg Tid: Kl.

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra

DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra DIALOGEN Ett stöd för dig som vill vidareutveckla din arbetsplats tillsammans med andra 1 Personalpolitiken angår oss alla Personalpolitiken leder till en god service Personalpolitiken är både en förutsättning

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Från ord till handling. Artur Tenenbaum Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer