Vinnvårdprojektet InUt SLUTRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vinnvårdprojektet InUt 2010-2012 SLUTRAPPORT"

Transkript

1 Vinnvårdprojektet InUt SLUTRAPPORT 1 INLEDNING Huvudsökande: Kjell Asplund Projektnummer (Vinnvård): A Projekttitel: InUt: Att införa nya och utmönstra förlegade metoder. Vad fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet? Total anslagssumma från Vinnvård: kr Kortfattad beskrivning av projektet: Projektet initierades 2009 Hösten 2009 tillsattes en styrgrupp (professor Kjell Asplund, Stockholm, ordförande; professor Bo Norrving, Lund; FD Marie Eriksson, Umeå, MD Eva-Lotta Glader, Umeå). Marie Eriksson har arbetat heltid som projektledare och forskare i projektet från 15 september Deltid (60 %) från 1 maj Marie har gradvis övergått till fortsättningsprojektet EqualStroke under Anna Stecksén (sjukgymnast och folkhälsovetare) anställdes som forskningsassistent i projektet februari 2010 och antogs som doktorand i medicin februari Hon har varit föräldraledig oktober augusti Maria Sjölander, adjunkt vid enheten för farmakologi, antogs som doktorand i medicin Anita Lindmark, antogs som doktorand i statistik En förlängning av projektet, EqualStroke, inriktat mot skillnader och implementeringshastighet i olika socioekonomiska grupper har beviljats 5,6 miljoner från Vetenskapsrådet och 1,8 miljoner från FAS ( , ansvarig: Marie Eriksson i samarbete med Riks-Stroke) Ett projekt avseende statistisk metodutveckling för att mäta hälsa och vårdens kvalitet har beviljats 4,8 miljoner kr från Vetenskapsrådet ( , ansvarig: Marie Eriksson, i samarbete med Riks-Stroke och prof. Els Goetghebeur, Ghent University) 2 VINNVÅRDS FYRA MÅL 1. att öka nyttiggörandet av kvalitetssäkrad kunskap i vård och omsorg 2. att utveckla innovativ arbetsorganisation i vård och omsorg 3. att stimulera framväxten av institutionella lärandestrukturer kring vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor 4. att etablera forskning om vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor vid svenska universitet och högskolor 1

2 InUt-projektet är en viktig komponent i en sammanhållen strategi att utveckla kunskapsstyrningen inom svensk strokevård. Ledningen för InUt har även deltagit i systematiska kunskapssammanställningar inom strokeområdet och har utifrån detta utvecklat prioriteringar och kvalitetsindikatorer. I InUt-projektet följs hur viktiga kvalitetsindikator utvecklas över tiden i olika delar av strokevården. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa ansatser och ha både ett nationellt och europeiskt perspektiv erhålls fördjupad kunskap om de faktorer som underlättar respektive försvårar implementeringen av ny kunskap och utmönstringen av förlegade metoder i strokevården. Genom det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke, där samtliga sjukhus som vårdar strokepatienter deltar, har InUt-projektet en redan etablerad organisation för att nå ut till de aktuella verksamheterna. I öppna jämförelser redovisas implementeringstakten. Det finns en rad exempel på hur dessa jämförelser stimulerat till snabba förbättringar i vården (t ex etableringen av strokeenheter vid samtliga sjukhus, införandet av trombolys vid hjärninfarkt i samtliga landsting samt utmönstringen av akut heparinbehandling). Mål 1. Kunskap kring effektiv behandling av stroke. Kunskap kring implementeringsarbete i strokevården. Mål 2. Snabb implementering av evidensbaserade behandlingsmetoder (trombolys, strokeenheter, hemrehabilitering). Pågående utvärderingar i svensk miljö av nya metoder(trombektomi, hemikraniektomi) Mål 3. Lärande i nationellt nätverk kring kvalitetsregister Mål 4. Tvärvetenskaplig forskargrupp. Fortsättning i projektet EqualStroke. Förbättrade statistiska metoder för jämförelser av vårdkvalitet i nytt samarbetsprojekt (Riks-Stroke, Umeå universitet, Ghent University) 3 PUBLIKATIONER INOM OCH I ANSLUTNING TILL INUT (PUBLICERADE, ACCEPTERADE, ELLER INSKICKADE) AKUTBEHANDLING Införandet av trombolys i intervallet 0-3 timmar 1, 2 Nationwide implementation of thrombolysis has been slow but has accelerated mainly due to increased access outside university hospitals. The increased use has been achieved safely, but access has been unequal. Införandet av trombolys i intervallet 3-4,5 timmar 3 Since the end of 2008, there has been a rapid nationwide dissemination of thrombolysis in the 3- to 4.5-hour window, whereas rates in the <3-hour window have leveled off. The extended time window has not affected door-to-needle time. Trombolys och svårighetsgrad av stroke 4 In recent years, an increase in the proportion of patients with minor stroke treated with thrombolysis has contributed to rising overall thrombolysis rates in Sweden. At the hospital level, high rates of thrombolysis are associated with a high proportion of minor stroke being treated. Sjukhuspersonalens syn på implementering 5 Facilitators and barriers to implementation of thrombolysis could broadly be categorized into those related to (i) individuals, (ii) social interaction and context, and (iii) organizational and resource issues. These qualitative insights point to areas that have an obvious potential for improved implementation of thrombolysis and other new methods in stroke care. Utmönstring av Heparin för progredierande stroke 6 There is no immediate, stepwise effect of new scientific information and national guidelines on clinical practice. Rather, the phasing out of heparin has followed a linear course over several years, 2

3 with less variation between hospitals. We speculate that open comparisons between hospitals in a national stroke register may have helped to reduce the variations in clinical practice. Införandet av strokeenheter 7 (C-uppsats, under bearbetning för att skickas till Stroke) Differences between socioeconomic groups in access to stroke unit care were evident during the early years and diminished as the total capacity for SU care increased. However, despite recommendations in national guidelines, there are still other inequalities in SU care in Sweden. SEKUNDÄRPREVENTIV BEHANDLING Patientens följsamhet till sekundärpreventiv behandling 8 Persistent secondary prevention treatment declines rapidly during the first 2 years after stroke, particularly for statins and warfarin. Effective interventions to improve persistent secondary prevention after stroke need to be developed. Könsskillnader i sekundärpreventiv behandling efter stroke 9 This study showed few differences between men and women after stroke. Patients' use of secondary preventive drugs needs to be improved, and from a public health perspective, poor persistence is probably a greater problem than differences between the sexes. Införandet av statiner 10 Statin prescribing after ischemic stroke has increased from 2004 to Our results also show a social stratification in the dissemination of statins, with patients having a higher income and education receiving statins more often than those with a lower income education and patients born in Sweden receiving statins less often than those born outside of Sweden. VÅRDENS RESULTAT, UTFALL EFTER STROKE Letalitet 0-7, 8-28 och dagar efter stroke i olika patientgrupper 11 Socioeconomic status did not have a significant effect on acute phase case fatality, indicating minor disparities in acute stroke treatment. In the longer term, 8-28 days and 29 days-1 year after stroke, socioeconomic differences in case fatality were present. These differences could not be explained by differences in secondary prevention at discharge from hospital. Utvecklingen av långtidsöverlevnad efter stroke bland diabetiker jämfört med icke-diabetiker (MONICA-studie) 12 Long-term survival after a first stroke has improved in both diabetic and non-diabetic patients. Survival is markedly lower in diabetics, especially in women and younger patients, and the disparity persisted over 24 years. Decreasing the disparity in stroke survival is a challenge for stroke and diabetes care. New treatment methods in combination with intense secondary prevention in diabetic patients, especially in younger women, are needed EUROPEISKT SAMARBETSPROJEKT Utveckling av European Implementation Score (EIS), kvalitetsindikatorer för akut strokevård i Europa. 13 There is a huge variety in measuring performance of acute stroke care in Europe, hampering valid comparisons of acute stroke care. Common standards for defining quality indicators and collecting information required for these measures should be defined in Europe. ÖVRIGT Utvecklingen av antal strokepublikationer i olika länder (bibliometrisk studie) 14 The Big 4 in scientific literature on stroke, as to both number of articles and citations, are the United States, Japan, the United Kingdom, and Germany. Many small European countries have, in relation to their size, a high scientific production. Several countries with rapidly expanding economies have very fast growth of scientific production on stroke. Our results emphasize the need for stroke research in countries with a high population burden of stroke and they highlight the role of multinational collaboration. 3

4 Vilket vetenskapligt underlag finns det för att öppna jämförelser av strokevårdens kvalitet påverkar hälso- och sjukvårdspolicy? 15 Overall, there is limited evidence on the impact of stroke performance measures on government policy and health care organisational developments in most developed countries. Longitudinal studies need to be designed to provide evidence of translational impacts of performance monitoring on health policy and health systems. 4 DELTAGANDE I NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONFERENSER/SEMINARIER Vi har under projekttiden deltagit i ett stort antal konferenser och seminarier där resultat från InUt-projektet presenterats, ofta som en del av en bredare presentation av olika aspekter på strokevård. Nedanstående är ett begränsat urval. NATIONELLA 2009 Asplund K: Om nyttan med kvalitetsregister. Anförande vid nationellt möte om kvalitetsregister i tandvården. Karlstad, 10 juni Asplund K. Kunskapsstyrning. Inbjuden föreläsare, Swedeheart (samarbetsorganisation för kvalitetsregistren inom hjärtområdet), Göteborg 14 september Asplund K för Riks-Stroke och InUt-projektet: Att använda registerdata när nya metoder introduceras i sjukvården. Anförande vid ämneskonferens i kardiologi, Hasseludden 23 september Asplund K, Wester P, Norrving B, Stibrant Sunnerhagen K: Att veta vad man gör och göra vad man vet i strokevården. Symposium, Riksstämman 25 november Eriksson M. InUt: Att införa nya och utmönstra förlegade metoder Vad fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet? VINNVÅRD-dag, Stockholm, 2009 (föredrag). Eriksson M. Stroke, riskfaktorer och behandling- utveckling över tiden. FoU-dagen i Norrbotten, Sunderbyn, 2009 (föredrag) Eriksson M, et al. Implementering av trombolysbehandling 3-4,5 timmar efter akut ischemisk stroke. Medicinska Riksstämman, Göteborg, 2010 (föredrag). Eriksson M, et al. Utmönstring av heparinbehandling vid progressiv stroke i Sverige Medicinska Riksstämman, Göteborg, 2010 (föredrag). Serie av sex regionala konferenser om strokevård (Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg, Jönköping, Malmö) under februari-mars Asplund K et al: Tillgänglighet till kollektivtrafik för rörelsehindrade. En Riks-Strokeanalys. Anförande för de fyra myndigheterna på trafikområdet. Stockholm Wallin S, Jonsson F. Riks-Strokes 1-årsuppföljning. Stroke Regionmöte. Umeå, februari Asplund K. Hjärt- och kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Populär vetenskaplig föreläsning, Skellefteå

5 Asplund K. Frågor kring integritet i registerforskning. Umeå universitets workshop om registerforskning, Umeå Stegmayr B. Hälsodataregister och forskning. Umeå universitets workshop om registerforskning, Umeå Asplund K. Patienternas rapporter om processer, tillfredsställda behov och utfall i Riks-Stroke. Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Örebro Johansson L. Anhöriga till strokedrabbade situationen 12 månader efter insjuknandet. Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Örebro Eriksson M, et al. Evidensbaserad strokevård: Studier av implementering och säkerhet i Riks-Stroke, Kvalitetsregisterdagarna 2011 (föredrag) Asplund K. Den svenska registerforskningens finansiärer. Forskarutbildningskurs KI, Stockholm Asplund K. Hjärt- och kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Symposium hjärtkärlsjukdomar, Stockholm Nilsson B, Hansson M, Weilandt L, Asplund K. Strokevårdens kvalitet I Uppsala-Örebroregionen. Symposiedag för beslutsfattare. Örebro Asplund K. Att göra vad vi vet och veta vad vi gör. SK-kurs Akut stroke, Danderyds sjukhus, Asplund K. Hjärt-kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Emeritusföreningen, Umeå universitet Asplund K. Kunskapsstyrning av strokevården. Västra Götalandsregionens spridningskonferens stroke. Göteborg Asplund K. Riks-Stroke. Strokeförbundets ordförandekonferens. Södertälje Asplund K. Kvalitetsregister erfarenheter från Riks-Stroke. Almedalssymposium, Visby Lindmark, A. Socioekonomisk status och dödlighet efter stroke, Nationella Kvalitetsregisterkonferensen, Karlstad, 2012 (föredrag) Stecksén, A. Ökande trombolysbehandling bland patienter med lindriga symtom. Kvalitetsregisterdagarna, Karlstad 2012 (poster) Lindmark, A. Socioekonomisk status och dödlighet efter stroke, Norrsken, Luleå, 2012 (föredrag) Eriksson, M, et al. Fortsatt stora skillnader i långtidsöverlevnad efter stroke mellan diabetiker och ickediabetiker: MONICA-undersökningen i norra Sverige. Norrsken, Luleå, 2012 (föredrag) Asplund K. AKUT uppföljning av en befolkningsinriktad strokekampanj. SKL, Stockholm Asplund K. Vad kan vi lära från Riks-Stroke? Nationellt symposium om kvalitetsregister i cancervården. Stockholm Asplund K. Hjärt-kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Rotary, Strängnäs

6 Asplund K. Vad kan vi lära från Riks-Stroke om hur den svenska strokevården bör organiseras? Nationella stroketeamkongressen, Göteborg INTERNATIONELLA 2009 Stegmayr B. The Swedish Stroke Register. Anförande vid International Conference on Stroke Epidemiology, München 28 augusti Norrving B, Asplund K. Use of quality registers to improve stroke care. Anförande och hearing, Wales Minstry of Health (videokonferens) 21 oktober Asplund K, Jonsson F, Eriksson M, Stegmayr B, Appelros P, Norrving B, Terent A, Hulter Åsberg K for The Riks-Stroke Collaboration. Patient dissatisfaction with acute stroke care. A nationwide analysis. Anförande vid 1st International Congress on Clinical Neurology and Epidemiology, München 29 augusti Asplund K, Jonsson F, Appelros P, Hulter Asberg K, Norrving B, Stegmayr B, Terént A for Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Dissemination across Sweden of thrombolysis for acute ischemic stroke. Anförande vid 18 th European Stroke Conference. Cerebrovasc Dis 2009;27(suppl 6):47. Terént A, Asplund K, Farahmand B, Henriksson KM, Hulter-Åsberg K, Norrving B, Stemayr B, Wester P- O, Åsberg S. Stroke unit care revisited who benefits the most? A cohort study of patients in Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Accepted European Stroke Conference, Stockholm, Sweden, May 26-29, Asplund K: Lifestyle interventions in the secondary prevention of stroke. Anförande vid Teaching seminar on Recurrent strokes, 18 th European Stroke Conference, Stockholm, May 26-29, Eriksson M, et al. Open comparisons can stimulate health care improvements - examples from Riks- Stroke, the Swedish stroke register. Utvecklingskraft, Jönköping, 2010 (föredrag). Asplund K. Stroke care in Sweden. Workshop on stroke care in Europe, Florens, Asplund K. Riks-Stroke, ett svenskt kvalitetsregister. Inbjuden föreläsare, Norsk Nevrologisk Forening, Oslo Eriksson M, et al. Effect of extended time window of thrombolysis to 4.5 hours. Experiences from the Swedish Stroke Register. European Stroke conference 2011 (poster) Åsberg S, Henriksson K.M, Eriksson M, Terént A. Anticoagulant and Antiplatelet Therapy in 20,442 Patients with Ischemic Stroke and Atrial Fibrillation Results of an Observational Nationwide Study. European Stroke Conference, Hamburg, 2011 Asplund K, Norrving B, Glader E-L, Eriksson M for Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Implementation in routine clinical practice of thrombolysis in the extended time window h. European Federation of Neurological Societies, Budapest Asplund K. Managing stroke risk factors. European Federation of Neurological Societies, Budapest

7 2012 Sjölander, M. Social stratification in use of statins for prevention of recurrent stroke in Sweden, vid European Stroke Conference, Lissabon 2012 (eposter) Eriksson M, et al. The disparity between long-term survival after a first stroke in patients with and without diabetes persists European Stroke Conference, Lissabon 2012 (föredrag). Asplund K. Implementation of stroke units and quality register in Sweden. Inbjuden föreläsare, First International Symposium on Stroke Unit Care, Münster, Tyskland, Asplund K. Riks-Stroke och kliniskt förbättringsarbete i Sverige. Inbjuden föreläsare. Danish Stroke Society, Vejle Asplund K. Svenska erfarenheter - Riks-Stroke. Inbjuden föreläsare. Nationellt kick-offmöte för Norsk Hjerneslagregister, Oslo DOKTORANDER Anna Stecksén (sjukgymnast och folkhälsovetare) antagen som doktorand i medicin februari Föräldraledig oktober augusti Beräknad disputation Maria Sjölander, adjunkt vid enheten för farmakologi, antagen som doktorand i medicin 2011, beräknad disputation Anita Lindmark, antogs som doktorand i statistik PROBLEM Inga oöverkomliga. 7 SPRIDNING AV RESULTAT a. Presentation av lärdomar från InUt-projektet vid en lång rad nationella och internationella möten av olika typ, se punkt 4 ovan. b. Vetenskapliga publikationer, se punkt 3 ovan. c. Interaktiva sessioner med svenska akutsjukhus vid sex regionmöten 2010 samt vid ett nationellt möte Under första halvåret 2013 genomför Riks-Stroke en ny serie med sex regionala strokekonferenser. Vid dessa konferenser kommer aktuella resultat från InUt-projektet att diskuteras med företrädare för strokevården i hela landet. d. Deltaganden i flera internationella samarbeten, t ex det EU-finansierade projektet European Implementation Score och det amerikanska initiativet ICHOMS. e. Presentation av svenskt förbättringsarbete med utgångspunkt från kvalitetsregister i flera europeiska sammanhang, t ex vid den stora ministerkonferens som kommer att hållas i Stockholm i maj LÄRDOMAR 7

8 Övergripande Det finns lång rad generella facilitatorer och hinder när det gäller att införa nya metoder och utmönstra förlegade metoder i svensk strokevård. Från observationerna inom InUt-projektet har vi dragit följande övergripande slutsatser: Vi har testat om empiriska data stödjer någon av de vanliga teoretiska implementeringsstrategier som lanserats men funnit att ingen av dem kan ensamt kan förklara den svenska strokevårdens utveckling. I stället krävs en systemansats med samtidiga insatser på mikro-, meso- och makronivå. På var och en av dessa nivåer kan förutsättningarna för förbättringsarbete kategoriseras I faktorer som rör (a) individer, (b) social interaktion och kontext samt (c) organisation och resurser. Vårdstrukturen är en central faktor för förbättringsarbetet. Här är tillgången till strokeenheter av särskilt stior betydelse. Nya metoder införs något senare vid små sjukhus än vid stora men skillnaderna är måttliga. I stället är variationerna mellan sjukhus i samma kategori påfallande stora. Våra kvalitativa studier visar att ledarskapets kvalitet är helt centralt för snabb implementering. Andra viktiga komponenter är kontinuitet/trygghet, engagemang från samtliga medlemmar i stroketeamet samt yrkesstolthet. I en systemisk litteraturöversikt frågade vi: Vilket vetenskapligt underlag finns det för att öppna jämförelser av strokevårdens kvalitet påverkar hälso- och sjukvårdspolicy? Vi fann att underlaget var mycket begränsat. Det är uppenbart att det behövs avsevärt bättre dokumentation kring vilka insatser på organisatorisk nivå som krävs för ett systematiskt förbättringsarbete inom strokevården. Fallbeskrivning: Införandet av trombolys Trots övertygande vetenskapligt stöd har implementeringen av trombolys gått långsamt I Sverige, (liksom I andra länder). Ökad användning har kunnat förenas med bevarad patientsäkerhet. Under införandefasen har det inte funnits några könsskillnader. Däremot har det funnits en viss socioekonomisk skillnad till lågutbildades nackdel. Det behövs insatser för att eliminera den ojämlika tillgången till akutbehandling för stroke. Publiceringen av viktiga vetenskapliga resultat har tillämpats mer eller mindre omedelbar t vid många kliniker. När sedan nationella riktlinjer publicerats har man nått en ytterligare boostereffekt. Våra observationer har uppmärksammat vissa negativa utvecklingar av trombolysverksamheten. Ansträngningarna att förbättra trombolysfrekvensen har lett till viss indikationsglidning så att fler patienter med lindriga symptom behandlas. Detta innebär mindre klinisk nytta än I de randomiserade studier som behandlingen bygger på. När det möjliga behandlingsintervallet förlängdes, kom färre patienter att behandlas tidigt efter insjuknandet, något som också tenderar att minska behandlingens kliniska nytta. Fallbeskrivning: utmönstring av heparin som rutinbehandling i akut strokevård Ny vetenskaplig dokumentation kring avsaknaden av gynnsam effekt och av riskerna med akut heparinbehandling vid stroke fick visserligen snabbt genomslag vid många svenska strokeenheter. Men vid andra enheter gick utmönstringen påfallande långsamt. Identifiering i kvalitetsregister av kliniker med långsam utmönstring påskyndade utmönstringen vid dessa enheter. Fallbeskrivning: införandet av strokeenheter 7 8

9 Under införandefasen av strokeenheter fanns skillnader i tillgång till vård på strokeenhet mellan till lågutbildades och äldres nackdel. Däremot fanns inga könsskillnader. Allteftersom vårdkapaciteten generellt ökat har de socioekonomiska skillnaderna och åldersskillnaderna minskat. Således - I en bristsituation uppstår orättvisor i tillgången till vård; när resurserna ökar, minskar orättvisorna. Fallstudier: sekundärpreventiv behandling efter stroke Införande av statiner efter stroke, en vetenskapligt väl dokumenterad metod att minska risken för återinsjuknande I hjärt-kärlsjukdom, visar inga könsskillnader, inte heller några skillnader till utlandsföddas nackdel. Däremot har lågutbildade sämre tillgång till denna sekundärpreventiva metod jämfört med högutbildade. Bristande följsamhet till läkemedel avsedda att minska risken för återinsjuknande minskar kraftigt under de första två åren efter strokeinsjuknandet. Minskningen gäller framför allt statiner och warfarin. Här finns en allvarlig kvalitetsbrist I strokevården. Det finns dock inga markanta könsskillnader I följsamheten. Övrigt Inom ramen för det EU-finansierade projektet European Implementation Score (EIS) har vi kartlagt de kvalitetsindikatorer för akut strokevård som finns i Europa. Det fanns väldiga variationer I vilka indikatorer som används. Vid ett konsensusmöte med deltagande av de flesta länderna I Europa (även utanför EU), arrangerat av svenska deltagare I EIS, har en uppsättning gemensamma kvalitetsindikatorer identifierats. Därigenom har europeisk benchmarking av strokevårdens kvalitet underlättats. Riks-Stroke täcker redan in de allra flesta av dessa variabler. I en jämförelse studie vi genomfört av den kliniska strokeforskningen baserad på bibliometri identifierades fyra dominerande länder: USA, Japan, Storbritannien och Tyskland. I förhållande till befolkningsstorlek och GDP har Sverige haft en ledande position beträffande både omfattning och kvalitet I sin kliniska strokeforskning. Den internationella konkurrenskraften har dock försvagats under det senaste decenniet. 9 POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Varje år insjuknar c:a personer i stroke i Sverige. Risken att avlida är hög (stroke är tredje ledande dödsorsak) och många får bestående funktionshinder. Belastningen på närstående är ofta hög. Stroke är den kroppssjukdom som orsakar flest vårddagar på sjukhus och särskilt boende. Årskostnaderna i Sverige har beräknats till över 16 miljarder. God strokevård har visats minska risken för död och bestående funktionshinder. I InUt-projektet har vi undersökt införande av nya verksamma metoder i svensk strokevård och utmönstringen av förlegade metoder. Det finns en rad teoretiska modeller för hur nya metoder införs (implementeras) i vården. Vi har prövat i vad mån de stämmer med faktiska data från svensk strokevård. Ingen av de vanliga teoretiska implementeringsstrategierna kan ensamt förklara den svenska strokevårdens utveckling. För att utveckla vården krävs i stället många samtidiga insatser. Ledarskapets kvalitet är helt centralt för snabb kvalitetsförbättring. Andra viktiga komponenter är kontinuitet/trygghet, engagemang från samtliga medlemmar i stroketeamet samt yrkesstolthet. Skillnader mellan sjukhusen i hur olika metoder införs har varit mycket stora. Vårdens struktur, t ex tillgången på särskilda strokeenheter, spelar en central roll för implementeringen av nya metoder. Det har inte funnits nämnvärda skillnader mellan könen när det gäller tillgången till nya metoder i strokevården. Däremot har det funnits tydliga skillnader till äldres och lågutbildades nackdel. Allteftersom metoderna med tiden blivit mer tillgängliga har dessa orättvisor minskat (men inte eliminerats helt). 9

10 10 FRAMTIDA UTVECKLING Mycket talar för att när medicinskt omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården (diskriminering) uppmärksammas så leder det till insatser för att minska skillnaderna. Det gäller t ex könsskillnader och geografiska skillnader. Våra resultat beträffande strokevården främst när det gäller trombolys visar inga könsskillnader i hur metoden tillämpas. De geografiska skillnaderna tenderar att minska. Vår avsikt är nu att analysera hur snabbt olika socioekonomiska grupper får tillgång till nya effektiva metoder. Akut behandling Trombolysimplementering Analysarbetet pågår (Anna Stecksén) Tid till trombolys (symptom-to-door, door-to-needle) i olika patientgrupper och regioner Arbetet påbörjas 2013 (Anna Stecksén) Sekundärpreventiv behandling Långtidsuppföljning av patienternas följsamhet till behandling Rådgivning om rökstopp efter stroke och andel som slutar röka Vårdens resultat, utfall efter stroke Funktionsförmåga och beroende Metodutveckling och utvärdering av statistiska metoder, samarbete med Ghent University. Riks-Stroke samarbetar nära med det nystartade Registercentrum Norr. Inom ramen för detta samarbete har Riks-Stroke tillgång till Memeologen vid Västerbottens läns landsting, en välrenommerad organisation med långvarig erfarenhet av implementerings/förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. 11 REFERENSER 1. Eriksson M, Jonsson F, Appelros P, Åsberg KH, Norrving B, Stegmayr B, et al. [Emergency thrombolysis in ischemic stroke disseminated over the country. There are still marked regional variations according to Riks-Stroke analysis]. Läkartidningen. 2011;108: Eriksson M, Jonsson F, Appelros P, Hulter Åsberg K, Norrving B, Stegmayr B, et al. Dissemination of thrombolysis for acute ischemic stroke across a nation: experiences from the Swedish stroke register, 2003 to Stroke. 2010;41: Asplund K, Glader EL, Norrving B, Eriksson M. Effects of extending the time window of thrombolysis to 4.5 Hours: Observations in the Swedish Stroke Register (Riks-Stroke). Stroke. 2011;42: Stecksen A, Asplund K, Appelros P, Glader EL, Norrving B, Eriksson M. Thrombolytic therapy rates and stroke severity: an analysis of data from the Swedish stroke register (Riks-Stroke) Stroke. 2012;43: Stecksén A, Lundman B, Eriksson M, Asplund K. Implementing thrombolysis guidelines in stroke care: a qualitative study of perceived facilitators and barriers. Qual. Health Res. 2012; Submitted 6. Eriksson M, Stecksén A, Glader EL, Norrving B, Appelros P, Hulter Åsberg K, et al. Discarding heparins as treatment for progressive stroke in Sweden 2001 to Stroke. 2010;41: Edlund H, Sukhova M. Jämlik strokevård: En analys av skillnader mellan patientgrupper avseende vård på strokeenhet, åren Statistics, Umeå University. 2012;C-uppsats 10

11 8. Glader EL, Sjölander M, Eriksson M, Lundberg M. Persistent use of secondary preventive drugs declines rapidly during the first 2 years after stroke. Stroke. 2010;41: Sjolander M, Eriksson M, Glader EL. Few sex differences in the use of drugs for secondary prevention after stroke: a nationwide observational study. Pharmacoepidemiology and drug safety. 2012;21: Sjölander M, Eriksson M, Glader E-L. Social stratification in the dissemination of statins after stroke in Sweden. Eur. J. Clin. Pharmacol. 2012; Accepted 11. Lindmark A, Glader E-L, Asplund K, Norrving B, Eriksson M. Socioeconomic disparities in stroke case fatality Observations from Riks-Stroke, the Swedish stroke register. Int J Stroke. 2012; Submitted 12. Eriksson M, Carlberg B, Eliasson M. The Disparity in Long-Term Survival after a First Stroke in Patients with and without Diabetes Persists: The Northern Sweden MONICA Study. Cerebrovasc. Dis. 2012;34: Wiedmann S, Norrving B, Nowe T, Abilleira S, Asplund K, Dennis M, et al. Variations in quality indicators of acute stroke care in 6 European countries: the European Implementation Score (EIS) Collaboration. Stroke. 2012;43: Asplund K, Eriksson M, Persson O. Country comparisons of human stroke research since 2001: a bibliometric study. Stroke. 2012;43: Cadilhac DA, Amatya B, Lalor E, Rudd A, Lindsay P, Asplund K. Is there evidence that performance measurement in stroke has influenced health policy and changes to health systems? Stroke. 2012;43:

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Annika Berglund, sjuksköterska, medicine doktor Södersjukhuset Annika.Berglund@sodersjukhuset.se Prioritering 1 eller 2 för stroke? Priority 1

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access Poverty in Uganda Approximately 86 percent of Uganda's 34 million inhabitants are involved in agricultural activities. Uganda is blessed with fertile soils, ample rainfall and a number of vital natural

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015 Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015 Incidence and outcome of paracetamol poisoning Rolf Gedeborg Associate Professor, Scientific Director of Epidemiology and Pharmacovigilance Unit for Scientific

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Slutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04

Slutrapport. Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04 Slutrapport Trombolys, proppupplösning inom sex timmar vid akut ischemisk stroke, randomiserad kontrollerad studie, Diarienr S-40:04 Under åren med AFA Försäkrings anslag har IST3-studien drivits med största

Läs mer

Arbetsplatsträff 8 mars 2011

Arbetsplatsträff 8 mars 2011 Arbetsplatsträff 8 mars 2011 1. Vetenskapsrådets utvärdering. 2. Rapport från rekryteringsgruppen för matematisk statistik. 3. Pågående rekryteringar. 4. Procentsatser för stödverksamhet. 5. Ny studierektor

Läs mer

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit? Så anp inform Du kan informat bredvid Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit? 1. Klicka Sidfot p Åsa Vagland, VINNOVA Nationella ITS-konferensen 120919 Bild 1 2. Kryss presenta

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke?

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke? Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke? Bakgrund Fulla slutenvårdsavdelningar innebär att en given mängd resurser måste fördelas

Läs mer

Ökad överlevnad vid stroke men oförändrad risk att insjukna

Ökad överlevnad vid stroke men oförändrad risk att insjukna Birgitta Stegmayr, docent (Birgitta.Stegmayr@medicin.umu.se) Kjell Asplund, professor; båda vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ökad överlevnad vid

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren & Karl Landergren

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren & Karl Landergren Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren & Karl Landergren Ytterligare krafttag behövs mätresultat vårdrelaterade infektioner 19 mars 11,5 % av de inneliggande patienterna hade på mätdagen en vårdrelaterad

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman, Professor Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman Professor, Kvalitetsutveckling, Chalmers Utgångspunkt: Utdrag från dagens program I alltför många fall slutar satsningen

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Dagordning Stramamöte 150520

Dagordning Stramamöte 150520 Dagordning Stramamöte 150520 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 15-02-17 3. Strama-NSK. Hur blir det fortsatt arbetet lokalt och nationellt? 4. Rapport från möte i Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental

Läs mer

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Chef RC Norr Umeå Kvalitetsregisterbaserad forskning Nuläget, framtiden och metodologisk utveckling som ställer nya krav på infrastrukturen

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Innovation i offentliga organisationer

Innovation i offentliga organisationer Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet

Läs mer