Vinnvårdprojektet InUt SLUTRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vinnvårdprojektet InUt 2010-2012 SLUTRAPPORT"

Transkript

1 Vinnvårdprojektet InUt SLUTRAPPORT 1 INLEDNING Huvudsökande: Kjell Asplund Projektnummer (Vinnvård): A Projekttitel: InUt: Att införa nya och utmönstra förlegade metoder. Vad fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet? Total anslagssumma från Vinnvård: kr Kortfattad beskrivning av projektet: Projektet initierades 2009 Hösten 2009 tillsattes en styrgrupp (professor Kjell Asplund, Stockholm, ordförande; professor Bo Norrving, Lund; FD Marie Eriksson, Umeå, MD Eva-Lotta Glader, Umeå). Marie Eriksson har arbetat heltid som projektledare och forskare i projektet från 15 september Deltid (60 %) från 1 maj Marie har gradvis övergått till fortsättningsprojektet EqualStroke under Anna Stecksén (sjukgymnast och folkhälsovetare) anställdes som forskningsassistent i projektet februari 2010 och antogs som doktorand i medicin februari Hon har varit föräldraledig oktober augusti Maria Sjölander, adjunkt vid enheten för farmakologi, antogs som doktorand i medicin Anita Lindmark, antogs som doktorand i statistik En förlängning av projektet, EqualStroke, inriktat mot skillnader och implementeringshastighet i olika socioekonomiska grupper har beviljats 5,6 miljoner från Vetenskapsrådet och 1,8 miljoner från FAS ( , ansvarig: Marie Eriksson i samarbete med Riks-Stroke) Ett projekt avseende statistisk metodutveckling för att mäta hälsa och vårdens kvalitet har beviljats 4,8 miljoner kr från Vetenskapsrådet ( , ansvarig: Marie Eriksson, i samarbete med Riks-Stroke och prof. Els Goetghebeur, Ghent University) 2 VINNVÅRDS FYRA MÅL 1. att öka nyttiggörandet av kvalitetssäkrad kunskap i vård och omsorg 2. att utveckla innovativ arbetsorganisation i vård och omsorg 3. att stimulera framväxten av institutionella lärandestrukturer kring vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor 4. att etablera forskning om vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor vid svenska universitet och högskolor 1

2 InUt-projektet är en viktig komponent i en sammanhållen strategi att utveckla kunskapsstyrningen inom svensk strokevård. Ledningen för InUt har även deltagit i systematiska kunskapssammanställningar inom strokeområdet och har utifrån detta utvecklat prioriteringar och kvalitetsindikatorer. I InUt-projektet följs hur viktiga kvalitetsindikator utvecklas över tiden i olika delar av strokevården. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa ansatser och ha både ett nationellt och europeiskt perspektiv erhålls fördjupad kunskap om de faktorer som underlättar respektive försvårar implementeringen av ny kunskap och utmönstringen av förlegade metoder i strokevården. Genom det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke, där samtliga sjukhus som vårdar strokepatienter deltar, har InUt-projektet en redan etablerad organisation för att nå ut till de aktuella verksamheterna. I öppna jämförelser redovisas implementeringstakten. Det finns en rad exempel på hur dessa jämförelser stimulerat till snabba förbättringar i vården (t ex etableringen av strokeenheter vid samtliga sjukhus, införandet av trombolys vid hjärninfarkt i samtliga landsting samt utmönstringen av akut heparinbehandling). Mål 1. Kunskap kring effektiv behandling av stroke. Kunskap kring implementeringsarbete i strokevården. Mål 2. Snabb implementering av evidensbaserade behandlingsmetoder (trombolys, strokeenheter, hemrehabilitering). Pågående utvärderingar i svensk miljö av nya metoder(trombektomi, hemikraniektomi) Mål 3. Lärande i nationellt nätverk kring kvalitetsregister Mål 4. Tvärvetenskaplig forskargrupp. Fortsättning i projektet EqualStroke. Förbättrade statistiska metoder för jämförelser av vårdkvalitet i nytt samarbetsprojekt (Riks-Stroke, Umeå universitet, Ghent University) 3 PUBLIKATIONER INOM OCH I ANSLUTNING TILL INUT (PUBLICERADE, ACCEPTERADE, ELLER INSKICKADE) AKUTBEHANDLING Införandet av trombolys i intervallet 0-3 timmar 1, 2 Nationwide implementation of thrombolysis has been slow but has accelerated mainly due to increased access outside university hospitals. The increased use has been achieved safely, but access has been unequal. Införandet av trombolys i intervallet 3-4,5 timmar 3 Since the end of 2008, there has been a rapid nationwide dissemination of thrombolysis in the 3- to 4.5-hour window, whereas rates in the <3-hour window have leveled off. The extended time window has not affected door-to-needle time. Trombolys och svårighetsgrad av stroke 4 In recent years, an increase in the proportion of patients with minor stroke treated with thrombolysis has contributed to rising overall thrombolysis rates in Sweden. At the hospital level, high rates of thrombolysis are associated with a high proportion of minor stroke being treated. Sjukhuspersonalens syn på implementering 5 Facilitators and barriers to implementation of thrombolysis could broadly be categorized into those related to (i) individuals, (ii) social interaction and context, and (iii) organizational and resource issues. These qualitative insights point to areas that have an obvious potential for improved implementation of thrombolysis and other new methods in stroke care. Utmönstring av Heparin för progredierande stroke 6 There is no immediate, stepwise effect of new scientific information and national guidelines on clinical practice. Rather, the phasing out of heparin has followed a linear course over several years, 2

3 with less variation between hospitals. We speculate that open comparisons between hospitals in a national stroke register may have helped to reduce the variations in clinical practice. Införandet av strokeenheter 7 (C-uppsats, under bearbetning för att skickas till Stroke) Differences between socioeconomic groups in access to stroke unit care were evident during the early years and diminished as the total capacity for SU care increased. However, despite recommendations in national guidelines, there are still other inequalities in SU care in Sweden. SEKUNDÄRPREVENTIV BEHANDLING Patientens följsamhet till sekundärpreventiv behandling 8 Persistent secondary prevention treatment declines rapidly during the first 2 years after stroke, particularly for statins and warfarin. Effective interventions to improve persistent secondary prevention after stroke need to be developed. Könsskillnader i sekundärpreventiv behandling efter stroke 9 This study showed few differences between men and women after stroke. Patients' use of secondary preventive drugs needs to be improved, and from a public health perspective, poor persistence is probably a greater problem than differences between the sexes. Införandet av statiner 10 Statin prescribing after ischemic stroke has increased from 2004 to Our results also show a social stratification in the dissemination of statins, with patients having a higher income and education receiving statins more often than those with a lower income education and patients born in Sweden receiving statins less often than those born outside of Sweden. VÅRDENS RESULTAT, UTFALL EFTER STROKE Letalitet 0-7, 8-28 och dagar efter stroke i olika patientgrupper 11 Socioeconomic status did not have a significant effect on acute phase case fatality, indicating minor disparities in acute stroke treatment. In the longer term, 8-28 days and 29 days-1 year after stroke, socioeconomic differences in case fatality were present. These differences could not be explained by differences in secondary prevention at discharge from hospital. Utvecklingen av långtidsöverlevnad efter stroke bland diabetiker jämfört med icke-diabetiker (MONICA-studie) 12 Long-term survival after a first stroke has improved in both diabetic and non-diabetic patients. Survival is markedly lower in diabetics, especially in women and younger patients, and the disparity persisted over 24 years. Decreasing the disparity in stroke survival is a challenge for stroke and diabetes care. New treatment methods in combination with intense secondary prevention in diabetic patients, especially in younger women, are needed EUROPEISKT SAMARBETSPROJEKT Utveckling av European Implementation Score (EIS), kvalitetsindikatorer för akut strokevård i Europa. 13 There is a huge variety in measuring performance of acute stroke care in Europe, hampering valid comparisons of acute stroke care. Common standards for defining quality indicators and collecting information required for these measures should be defined in Europe. ÖVRIGT Utvecklingen av antal strokepublikationer i olika länder (bibliometrisk studie) 14 The Big 4 in scientific literature on stroke, as to both number of articles and citations, are the United States, Japan, the United Kingdom, and Germany. Many small European countries have, in relation to their size, a high scientific production. Several countries with rapidly expanding economies have very fast growth of scientific production on stroke. Our results emphasize the need for stroke research in countries with a high population burden of stroke and they highlight the role of multinational collaboration. 3

4 Vilket vetenskapligt underlag finns det för att öppna jämförelser av strokevårdens kvalitet påverkar hälso- och sjukvårdspolicy? 15 Overall, there is limited evidence on the impact of stroke performance measures on government policy and health care organisational developments in most developed countries. Longitudinal studies need to be designed to provide evidence of translational impacts of performance monitoring on health policy and health systems. 4 DELTAGANDE I NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONFERENSER/SEMINARIER Vi har under projekttiden deltagit i ett stort antal konferenser och seminarier där resultat från InUt-projektet presenterats, ofta som en del av en bredare presentation av olika aspekter på strokevård. Nedanstående är ett begränsat urval. NATIONELLA 2009 Asplund K: Om nyttan med kvalitetsregister. Anförande vid nationellt möte om kvalitetsregister i tandvården. Karlstad, 10 juni Asplund K. Kunskapsstyrning. Inbjuden föreläsare, Swedeheart (samarbetsorganisation för kvalitetsregistren inom hjärtområdet), Göteborg 14 september Asplund K för Riks-Stroke och InUt-projektet: Att använda registerdata när nya metoder introduceras i sjukvården. Anförande vid ämneskonferens i kardiologi, Hasseludden 23 september Asplund K, Wester P, Norrving B, Stibrant Sunnerhagen K: Att veta vad man gör och göra vad man vet i strokevården. Symposium, Riksstämman 25 november Eriksson M. InUt: Att införa nya och utmönstra förlegade metoder Vad fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet? VINNVÅRD-dag, Stockholm, 2009 (föredrag). Eriksson M. Stroke, riskfaktorer och behandling- utveckling över tiden. FoU-dagen i Norrbotten, Sunderbyn, 2009 (föredrag) Eriksson M, et al. Implementering av trombolysbehandling 3-4,5 timmar efter akut ischemisk stroke. Medicinska Riksstämman, Göteborg, 2010 (föredrag). Eriksson M, et al. Utmönstring av heparinbehandling vid progressiv stroke i Sverige Medicinska Riksstämman, Göteborg, 2010 (föredrag). Serie av sex regionala konferenser om strokevård (Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg, Jönköping, Malmö) under februari-mars Asplund K et al: Tillgänglighet till kollektivtrafik för rörelsehindrade. En Riks-Strokeanalys. Anförande för de fyra myndigheterna på trafikområdet. Stockholm Wallin S, Jonsson F. Riks-Strokes 1-årsuppföljning. Stroke Regionmöte. Umeå, februari Asplund K. Hjärt- och kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Populär vetenskaplig föreläsning, Skellefteå

5 Asplund K. Frågor kring integritet i registerforskning. Umeå universitets workshop om registerforskning, Umeå Stegmayr B. Hälsodataregister och forskning. Umeå universitets workshop om registerforskning, Umeå Asplund K. Patienternas rapporter om processer, tillfredsställda behov och utfall i Riks-Stroke. Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Örebro Johansson L. Anhöriga till strokedrabbade situationen 12 månader efter insjuknandet. Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Örebro Eriksson M, et al. Evidensbaserad strokevård: Studier av implementering och säkerhet i Riks-Stroke, Kvalitetsregisterdagarna 2011 (föredrag) Asplund K. Den svenska registerforskningens finansiärer. Forskarutbildningskurs KI, Stockholm Asplund K. Hjärt- och kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Symposium hjärtkärlsjukdomar, Stockholm Nilsson B, Hansson M, Weilandt L, Asplund K. Strokevårdens kvalitet I Uppsala-Örebroregionen. Symposiedag för beslutsfattare. Örebro Asplund K. Att göra vad vi vet och veta vad vi gör. SK-kurs Akut stroke, Danderyds sjukhus, Asplund K. Hjärt-kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Emeritusföreningen, Umeå universitet Asplund K. Kunskapsstyrning av strokevården. Västra Götalandsregionens spridningskonferens stroke. Göteborg Asplund K. Riks-Stroke. Strokeförbundets ordförandekonferens. Södertälje Asplund K. Kvalitetsregister erfarenheter från Riks-Stroke. Almedalssymposium, Visby Lindmark, A. Socioekonomisk status och dödlighet efter stroke, Nationella Kvalitetsregisterkonferensen, Karlstad, 2012 (föredrag) Stecksén, A. Ökande trombolysbehandling bland patienter med lindriga symtom. Kvalitetsregisterdagarna, Karlstad 2012 (poster) Lindmark, A. Socioekonomisk status och dödlighet efter stroke, Norrsken, Luleå, 2012 (föredrag) Eriksson, M, et al. Fortsatt stora skillnader i långtidsöverlevnad efter stroke mellan diabetiker och ickediabetiker: MONICA-undersökningen i norra Sverige. Norrsken, Luleå, 2012 (föredrag) Asplund K. AKUT uppföljning av en befolkningsinriktad strokekampanj. SKL, Stockholm Asplund K. Vad kan vi lära från Riks-Stroke? Nationellt symposium om kvalitetsregister i cancervården. Stockholm Asplund K. Hjärt-kärlsjukdomarnas uppgång och fall. Rotary, Strängnäs

6 Asplund K. Vad kan vi lära från Riks-Stroke om hur den svenska strokevården bör organiseras? Nationella stroketeamkongressen, Göteborg INTERNATIONELLA 2009 Stegmayr B. The Swedish Stroke Register. Anförande vid International Conference on Stroke Epidemiology, München 28 augusti Norrving B, Asplund K. Use of quality registers to improve stroke care. Anförande och hearing, Wales Minstry of Health (videokonferens) 21 oktober Asplund K, Jonsson F, Eriksson M, Stegmayr B, Appelros P, Norrving B, Terent A, Hulter Åsberg K for The Riks-Stroke Collaboration. Patient dissatisfaction with acute stroke care. A nationwide analysis. Anförande vid 1st International Congress on Clinical Neurology and Epidemiology, München 29 augusti Asplund K, Jonsson F, Appelros P, Hulter Asberg K, Norrving B, Stegmayr B, Terént A for Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Dissemination across Sweden of thrombolysis for acute ischemic stroke. Anförande vid 18 th European Stroke Conference. Cerebrovasc Dis 2009;27(suppl 6):47. Terént A, Asplund K, Farahmand B, Henriksson KM, Hulter-Åsberg K, Norrving B, Stemayr B, Wester P- O, Åsberg S. Stroke unit care revisited who benefits the most? A cohort study of patients in Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Accepted European Stroke Conference, Stockholm, Sweden, May 26-29, Asplund K: Lifestyle interventions in the secondary prevention of stroke. Anförande vid Teaching seminar on Recurrent strokes, 18 th European Stroke Conference, Stockholm, May 26-29, Eriksson M, et al. Open comparisons can stimulate health care improvements - examples from Riks- Stroke, the Swedish stroke register. Utvecklingskraft, Jönköping, 2010 (föredrag). Asplund K. Stroke care in Sweden. Workshop on stroke care in Europe, Florens, Asplund K. Riks-Stroke, ett svenskt kvalitetsregister. Inbjuden föreläsare, Norsk Nevrologisk Forening, Oslo Eriksson M, et al. Effect of extended time window of thrombolysis to 4.5 hours. Experiences from the Swedish Stroke Register. European Stroke conference 2011 (poster) Åsberg S, Henriksson K.M, Eriksson M, Terént A. Anticoagulant and Antiplatelet Therapy in 20,442 Patients with Ischemic Stroke and Atrial Fibrillation Results of an Observational Nationwide Study. European Stroke Conference, Hamburg, 2011 Asplund K, Norrving B, Glader E-L, Eriksson M for Riks-Stroke, the Swedish Stroke Register. Implementation in routine clinical practice of thrombolysis in the extended time window h. European Federation of Neurological Societies, Budapest Asplund K. Managing stroke risk factors. European Federation of Neurological Societies, Budapest

7 2012 Sjölander, M. Social stratification in use of statins for prevention of recurrent stroke in Sweden, vid European Stroke Conference, Lissabon 2012 (eposter) Eriksson M, et al. The disparity between long-term survival after a first stroke in patients with and without diabetes persists European Stroke Conference, Lissabon 2012 (föredrag). Asplund K. Implementation of stroke units and quality register in Sweden. Inbjuden föreläsare, First International Symposium on Stroke Unit Care, Münster, Tyskland, Asplund K. Riks-Stroke och kliniskt förbättringsarbete i Sverige. Inbjuden föreläsare. Danish Stroke Society, Vejle Asplund K. Svenska erfarenheter - Riks-Stroke. Inbjuden föreläsare. Nationellt kick-offmöte för Norsk Hjerneslagregister, Oslo DOKTORANDER Anna Stecksén (sjukgymnast och folkhälsovetare) antagen som doktorand i medicin februari Föräldraledig oktober augusti Beräknad disputation Maria Sjölander, adjunkt vid enheten för farmakologi, antagen som doktorand i medicin 2011, beräknad disputation Anita Lindmark, antogs som doktorand i statistik PROBLEM Inga oöverkomliga. 7 SPRIDNING AV RESULTAT a. Presentation av lärdomar från InUt-projektet vid en lång rad nationella och internationella möten av olika typ, se punkt 4 ovan. b. Vetenskapliga publikationer, se punkt 3 ovan. c. Interaktiva sessioner med svenska akutsjukhus vid sex regionmöten 2010 samt vid ett nationellt möte Under första halvåret 2013 genomför Riks-Stroke en ny serie med sex regionala strokekonferenser. Vid dessa konferenser kommer aktuella resultat från InUt-projektet att diskuteras med företrädare för strokevården i hela landet. d. Deltaganden i flera internationella samarbeten, t ex det EU-finansierade projektet European Implementation Score och det amerikanska initiativet ICHOMS. e. Presentation av svenskt förbättringsarbete med utgångspunkt från kvalitetsregister i flera europeiska sammanhang, t ex vid den stora ministerkonferens som kommer att hållas i Stockholm i maj LÄRDOMAR 7

8 Övergripande Det finns lång rad generella facilitatorer och hinder när det gäller att införa nya metoder och utmönstra förlegade metoder i svensk strokevård. Från observationerna inom InUt-projektet har vi dragit följande övergripande slutsatser: Vi har testat om empiriska data stödjer någon av de vanliga teoretiska implementeringsstrategier som lanserats men funnit att ingen av dem kan ensamt kan förklara den svenska strokevårdens utveckling. I stället krävs en systemansats med samtidiga insatser på mikro-, meso- och makronivå. På var och en av dessa nivåer kan förutsättningarna för förbättringsarbete kategoriseras I faktorer som rör (a) individer, (b) social interaktion och kontext samt (c) organisation och resurser. Vårdstrukturen är en central faktor för förbättringsarbetet. Här är tillgången till strokeenheter av särskilt stior betydelse. Nya metoder införs något senare vid små sjukhus än vid stora men skillnaderna är måttliga. I stället är variationerna mellan sjukhus i samma kategori påfallande stora. Våra kvalitativa studier visar att ledarskapets kvalitet är helt centralt för snabb implementering. Andra viktiga komponenter är kontinuitet/trygghet, engagemang från samtliga medlemmar i stroketeamet samt yrkesstolthet. I en systemisk litteraturöversikt frågade vi: Vilket vetenskapligt underlag finns det för att öppna jämförelser av strokevårdens kvalitet påverkar hälso- och sjukvårdspolicy? Vi fann att underlaget var mycket begränsat. Det är uppenbart att det behövs avsevärt bättre dokumentation kring vilka insatser på organisatorisk nivå som krävs för ett systematiskt förbättringsarbete inom strokevården. Fallbeskrivning: Införandet av trombolys Trots övertygande vetenskapligt stöd har implementeringen av trombolys gått långsamt I Sverige, (liksom I andra länder). Ökad användning har kunnat förenas med bevarad patientsäkerhet. Under införandefasen har det inte funnits några könsskillnader. Däremot har det funnits en viss socioekonomisk skillnad till lågutbildades nackdel. Det behövs insatser för att eliminera den ojämlika tillgången till akutbehandling för stroke. Publiceringen av viktiga vetenskapliga resultat har tillämpats mer eller mindre omedelbar t vid många kliniker. När sedan nationella riktlinjer publicerats har man nått en ytterligare boostereffekt. Våra observationer har uppmärksammat vissa negativa utvecklingar av trombolysverksamheten. Ansträngningarna att förbättra trombolysfrekvensen har lett till viss indikationsglidning så att fler patienter med lindriga symptom behandlas. Detta innebär mindre klinisk nytta än I de randomiserade studier som behandlingen bygger på. När det möjliga behandlingsintervallet förlängdes, kom färre patienter att behandlas tidigt efter insjuknandet, något som också tenderar att minska behandlingens kliniska nytta. Fallbeskrivning: utmönstring av heparin som rutinbehandling i akut strokevård Ny vetenskaplig dokumentation kring avsaknaden av gynnsam effekt och av riskerna med akut heparinbehandling vid stroke fick visserligen snabbt genomslag vid många svenska strokeenheter. Men vid andra enheter gick utmönstringen påfallande långsamt. Identifiering i kvalitetsregister av kliniker med långsam utmönstring påskyndade utmönstringen vid dessa enheter. Fallbeskrivning: införandet av strokeenheter 7 8

9 Under införandefasen av strokeenheter fanns skillnader i tillgång till vård på strokeenhet mellan till lågutbildades och äldres nackdel. Däremot fanns inga könsskillnader. Allteftersom vårdkapaciteten generellt ökat har de socioekonomiska skillnaderna och åldersskillnaderna minskat. Således - I en bristsituation uppstår orättvisor i tillgången till vård; när resurserna ökar, minskar orättvisorna. Fallstudier: sekundärpreventiv behandling efter stroke Införande av statiner efter stroke, en vetenskapligt väl dokumenterad metod att minska risken för återinsjuknande I hjärt-kärlsjukdom, visar inga könsskillnader, inte heller några skillnader till utlandsföddas nackdel. Däremot har lågutbildade sämre tillgång till denna sekundärpreventiva metod jämfört med högutbildade. Bristande följsamhet till läkemedel avsedda att minska risken för återinsjuknande minskar kraftigt under de första två åren efter strokeinsjuknandet. Minskningen gäller framför allt statiner och warfarin. Här finns en allvarlig kvalitetsbrist I strokevården. Det finns dock inga markanta könsskillnader I följsamheten. Övrigt Inom ramen för det EU-finansierade projektet European Implementation Score (EIS) har vi kartlagt de kvalitetsindikatorer för akut strokevård som finns i Europa. Det fanns väldiga variationer I vilka indikatorer som används. Vid ett konsensusmöte med deltagande av de flesta länderna I Europa (även utanför EU), arrangerat av svenska deltagare I EIS, har en uppsättning gemensamma kvalitetsindikatorer identifierats. Därigenom har europeisk benchmarking av strokevårdens kvalitet underlättats. Riks-Stroke täcker redan in de allra flesta av dessa variabler. I en jämförelse studie vi genomfört av den kliniska strokeforskningen baserad på bibliometri identifierades fyra dominerande länder: USA, Japan, Storbritannien och Tyskland. I förhållande till befolkningsstorlek och GDP har Sverige haft en ledande position beträffande både omfattning och kvalitet I sin kliniska strokeforskning. Den internationella konkurrenskraften har dock försvagats under det senaste decenniet. 9 POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Varje år insjuknar c:a personer i stroke i Sverige. Risken att avlida är hög (stroke är tredje ledande dödsorsak) och många får bestående funktionshinder. Belastningen på närstående är ofta hög. Stroke är den kroppssjukdom som orsakar flest vårddagar på sjukhus och särskilt boende. Årskostnaderna i Sverige har beräknats till över 16 miljarder. God strokevård har visats minska risken för död och bestående funktionshinder. I InUt-projektet har vi undersökt införande av nya verksamma metoder i svensk strokevård och utmönstringen av förlegade metoder. Det finns en rad teoretiska modeller för hur nya metoder införs (implementeras) i vården. Vi har prövat i vad mån de stämmer med faktiska data från svensk strokevård. Ingen av de vanliga teoretiska implementeringsstrategierna kan ensamt förklara den svenska strokevårdens utveckling. För att utveckla vården krävs i stället många samtidiga insatser. Ledarskapets kvalitet är helt centralt för snabb kvalitetsförbättring. Andra viktiga komponenter är kontinuitet/trygghet, engagemang från samtliga medlemmar i stroketeamet samt yrkesstolthet. Skillnader mellan sjukhusen i hur olika metoder införs har varit mycket stora. Vårdens struktur, t ex tillgången på särskilda strokeenheter, spelar en central roll för implementeringen av nya metoder. Det har inte funnits nämnvärda skillnader mellan könen när det gäller tillgången till nya metoder i strokevården. Däremot har det funnits tydliga skillnader till äldres och lågutbildades nackdel. Allteftersom metoderna med tiden blivit mer tillgängliga har dessa orättvisor minskat (men inte eliminerats helt). 9

10 10 FRAMTIDA UTVECKLING Mycket talar för att när medicinskt omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården (diskriminering) uppmärksammas så leder det till insatser för att minska skillnaderna. Det gäller t ex könsskillnader och geografiska skillnader. Våra resultat beträffande strokevården främst när det gäller trombolys visar inga könsskillnader i hur metoden tillämpas. De geografiska skillnaderna tenderar att minska. Vår avsikt är nu att analysera hur snabbt olika socioekonomiska grupper får tillgång till nya effektiva metoder. Akut behandling Trombolysimplementering Analysarbetet pågår (Anna Stecksén) Tid till trombolys (symptom-to-door, door-to-needle) i olika patientgrupper och regioner Arbetet påbörjas 2013 (Anna Stecksén) Sekundärpreventiv behandling Långtidsuppföljning av patienternas följsamhet till behandling Rådgivning om rökstopp efter stroke och andel som slutar röka Vårdens resultat, utfall efter stroke Funktionsförmåga och beroende Metodutveckling och utvärdering av statistiska metoder, samarbete med Ghent University. Riks-Stroke samarbetar nära med det nystartade Registercentrum Norr. Inom ramen för detta samarbete har Riks-Stroke tillgång till Memeologen vid Västerbottens läns landsting, en välrenommerad organisation med långvarig erfarenhet av implementerings/förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. 11 REFERENSER 1. Eriksson M, Jonsson F, Appelros P, Åsberg KH, Norrving B, Stegmayr B, et al. [Emergency thrombolysis in ischemic stroke disseminated over the country. There are still marked regional variations according to Riks-Stroke analysis]. Läkartidningen. 2011;108: Eriksson M, Jonsson F, Appelros P, Hulter Åsberg K, Norrving B, Stegmayr B, et al. Dissemination of thrombolysis for acute ischemic stroke across a nation: experiences from the Swedish stroke register, 2003 to Stroke. 2010;41: Asplund K, Glader EL, Norrving B, Eriksson M. Effects of extending the time window of thrombolysis to 4.5 Hours: Observations in the Swedish Stroke Register (Riks-Stroke). Stroke. 2011;42: Stecksen A, Asplund K, Appelros P, Glader EL, Norrving B, Eriksson M. Thrombolytic therapy rates and stroke severity: an analysis of data from the Swedish stroke register (Riks-Stroke) Stroke. 2012;43: Stecksén A, Lundman B, Eriksson M, Asplund K. Implementing thrombolysis guidelines in stroke care: a qualitative study of perceived facilitators and barriers. Qual. Health Res. 2012; Submitted 6. Eriksson M, Stecksén A, Glader EL, Norrving B, Appelros P, Hulter Åsberg K, et al. Discarding heparins as treatment for progressive stroke in Sweden 2001 to Stroke. 2010;41: Edlund H, Sukhova M. Jämlik strokevård: En analys av skillnader mellan patientgrupper avseende vård på strokeenhet, åren Statistics, Umeå University. 2012;C-uppsats 10

11 8. Glader EL, Sjölander M, Eriksson M, Lundberg M. Persistent use of secondary preventive drugs declines rapidly during the first 2 years after stroke. Stroke. 2010;41: Sjolander M, Eriksson M, Glader EL. Few sex differences in the use of drugs for secondary prevention after stroke: a nationwide observational study. Pharmacoepidemiology and drug safety. 2012;21: Sjölander M, Eriksson M, Glader E-L. Social stratification in the dissemination of statins after stroke in Sweden. Eur. J. Clin. Pharmacol. 2012; Accepted 11. Lindmark A, Glader E-L, Asplund K, Norrving B, Eriksson M. Socioeconomic disparities in stroke case fatality Observations from Riks-Stroke, the Swedish stroke register. Int J Stroke. 2012; Submitted 12. Eriksson M, Carlberg B, Eliasson M. The Disparity in Long-Term Survival after a First Stroke in Patients with and without Diabetes Persists: The Northern Sweden MONICA Study. Cerebrovasc. Dis. 2012;34: Wiedmann S, Norrving B, Nowe T, Abilleira S, Asplund K, Dennis M, et al. Variations in quality indicators of acute stroke care in 6 European countries: the European Implementation Score (EIS) Collaboration. Stroke. 2012;43: Asplund K, Eriksson M, Persson O. Country comparisons of human stroke research since 2001: a bibliometric study. Stroke. 2012;43: Cadilhac DA, Amatya B, Lalor E, Rudd A, Lindsay P, Asplund K. Is there evidence that performance measurement in stroke has influenced health policy and changes to health systems? Stroke. 2012;43:

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera?

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Väststroke Miriam Kåveryd Holmström Riksstroke Sari Wallin och Åsa Johansson SITS International Veronica Bouvin Frågor? Väststroke ett regionalt register

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v

Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v Måns Rosén Översyn av de na8onella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag 8ll gemensam satsning 2011-2015

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

OFTP2: Secure transfer over the Internet

OFTP2: Secure transfer over the Internet Presentation We are ready for OFTP2! OFTP2: Secure transfer over the Internet Productive, standardized and secure flow of information in the Product Lifecycle Management (PLM) by Nils Johansson, LTH &

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08 VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Staten? LandsFngen? Lokal sjukvårds/sjukhusledning?

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION 10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Persontyper vi möc inom akademin Jag har en affärsidé som kan bli det nya Google! Men jag

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Metaanalyser av observationsstudier - Äpplen och päron eller fruktsallad? Johan Sundström Professor i epidemiologi Scientific Director, UCR

Metaanalyser av observationsstudier - Äpplen och päron eller fruktsallad? Johan Sundström Professor i epidemiologi Scientific Director, UCR Metaanalyser av observationsstudier - Äpplen och päron eller fruktsallad? Johan Sundström Professor i epidemiologi Scientific Director, UCR Comparing apples and oranges Barone BMJ 2000;321:1569 70 Comparing

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer