Yttrande över betänkande U2013/6278/S Vissa skollagsfrågor del 1
|
|
- Ingrid Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till: Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande över betänkande U2013/6278/S Vissa skollagsfrågor del 1 Upprättat av nätverket Barn i Behov 1
2 SAMMANFATTNING Vi i nätverket Barn i Behov välkomnar och instämmer i förslagen 2.2 Förslag om resursfördelning efter förutsättningar och behov och 4.2 Förslag avseende stöd för barn och elever med funktionsnedsättning. Vi välkomnar och instämmer särskilt med förtydligandet att elever med funktionsnedsättning ska ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen liksom att elever i vissa fall kan ha ett fortsatt behov av särskilt stöd även när de har uppnått de kunskapskrav som lägst ska uppnås, och att förslaget omfattar även t.ex. nedsättningar inom ramen för autismspektret, ADHD och dyslexi, dvs neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi anser dock att skollagen måste ändras så att även extraordinära behov av särskilt stöd i undervisningssituationen berättigar huvudmän att söka tilläggsbelopp. Vi fruktar annars att den utveckling vi nu ser fortsätter; att tilläggsbeloppen sänks drastiskt eller helt tas bort för barn med omfattande NPF. Det framstår därför som ytterst viktigt att skyndsamt ändra de formuleringar i lagen som tillsammans med en dom i HFD möjliggör den tolkning kommuner nu gör; att elever med NPF inte omfattas av tilläggsbeloppet. Huvudmän förväntas klara av att fördela resurser till dessa elevers ofta omfattande behov av extraordinärt och kvalificerat särskilt stöd, inom ramen för grundbeloppet. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är samlingsnamnet för funktionsnedsättningar som rör hjärnans sätt att ta emot och bearbeta information, vilket påverkar beteendet. Det är oftast livslånga tillstånd som idag är överrepresenterade inom alla samhällets problemgrupper och således är en NPF förenad med en risk att hamna i exkludering och utanförskap. De senaste årtiondena har kunskapsområdet NPF ökat explosionsartat, och visat att adekvata pedagogiska insatser och en anpassad miljö kan minska de negativa följderna av NPF. Ju tidigare upptäckt sker och insatser sätts in desto bättre blir prognosen. Genom att undervisningen bedrivs med en specialiserad pedagogik i en lugn, förutsägbar, välstrukturerad och avgränsad skolmiljö kan många barn med NPF nå skolans mål, eller mer, i väsentligt högre utsträckning än annars. Enhällig forskning har även visat att en adekvat skolgång är avgörande för att förhindra exkludering och utanförskap med livslånga negativa konsekvenser som följd. En skollag som uteslutser möjligheten för skolor att söka tilläggsbelopp för undervisningsrelaterade insatser innebär i praktiken en diskriminering av elever med NPF och en stor risk att dessa elever endast ses som en belastning. Den innebär i praktiken att framför allt små skolor och resursskolor, som inte har resurser att omfördela, inte kan uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och ge samma möjligheter för barn med NPF att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål, kunskapsmässiga så väl som icke-kognitiva. 2
3 BAKGRUND Vad är Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) NPF är en samlingsbenämning på ett antal diagnoser som alltid finns tidigt i livet vare sig de diagnostiseras eller ej. Gemensamt för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är att: - barnets beteende är stört på grund av brister i hjärnans sätt att arbeta - problemen börjar tidigt och är ofta är medfödda - funktionsnedsättningen är långvarig och problemen relativt konstanta över olika åldrar - det finns ökad risk för att flera av funktionshindren förekommer samtidigt - barnets livsmiljö behöver anpassas Till de neuropsykiatriska diagnoserna brukar räknas ADHD (ADD, DAMP), Autismspektrumtillstånd (Autism, Aspergers syndrom) och Dyslexi. Dessa är sinsemellan olika men flera uppträder alltså ofta hos samma barn, dvs en NPF ökar risken för att man också skall ha en annan. ADHD utmärks av koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter och/eller överaktivitet och/eller impulsivitet. Autismspektrumtillstånd (AST) innebär begränsningar inom främst tre områden; ömsesidig social interaktion, ömsesidig kommunikation samt begränsade och repetitiva beteendemönster. Dyslexi innebär svårigheter inom främst tre områden: att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text, förmåga att uttrycka sig verbalt, och exekutiva verbala funktioner. Andra typiska svårigheter hos personer med en eller flera NPF är t ex: o extremt konkret tänkande och svårigheter förstå abstraktioner som exempelvis tid - vad betyder sen, i morgon, snart. Hur lång är en timme? o läsa av omgivningen - t ex vad det betyder när alla börjar plocka ihop sina saker (de är på väg att gå). Att förstå kroppspråk o egocentriskt tänkande - varför stannar bussen när jag inte skall gå av? NPF skapar ofta stora svårigheter att förstå och anpassa sig till det som för andra är självklart, och det krävs mycket högre grad av struktur i den omgivande miljö, förutsägbarhet och tydlig återkoppling om önskat beteende eller att man är på rätt väg för att barnen skall få en känsla av förståelse, sammanhang och kontroll över omgivningen. Många barn drar sig inom sig själva för att de i den inre världen har kontroll och kan upplevas som svårkontaktbara. I takt med att den yttre världens krav ökar på att man skall umgås, tala, leka, gå till skolan och lära sig saker, ökar också behovet av omgivningens förståelse och stöd. För de mindre barnen är dessa behov närmast kontinuerliga för att t ex skolsituationen skall fungera och vara meningsfull. Problemskapande beteende förekommer ofta vid neuropsykiatriska störningar och stör det normala samspelet mellan människor. Det kan vara allt från relativt beskedliga tics till vredesutbrott, olydnad, självskadande beteende eller bisarrt uppträdande, och är ett stort problem i många pedagogiska verksamheter. Genom att NPF är så kallade osynliga funktionsnedsättningar, framkallar deras problemskapande beteenden, som delvis är reaktioner på att de inte kan klara av situationen, ofta en reaktion från omgivningen som mer är i linje med att uppfostran behövs, än särskilt stöd. 3
4 Behandling av NPF Flera skrivelser på nationell och kommunal nivå uppmärksammar idag gruppen NPF och behovet av adekvata och samordnade insatser för att möta denna grupps behov av särskilt stöd. Detta eftersom NPF i dagsläget är överrepresenterade inom brottsstatistiken både som förövare och brottsoffer, i självmordsstatistiken, inom olycksstatistiken och inom psykiatrin. Vidare är risken förhöjd att utveckla andra psykiatriska diagnoser. Forskningsområdet och kunskapen om NPF har dock under de senaste årtiondena ökat dramatiskt, och man vet idag att även om NPF oftast är livslånga funktionsnedsättningar som inte går att bota, är det också klarlagt att rätt behandling, stöd, pedagogik, insatser och bemötande spelar en avgörande roll för att minska deras negativa konsekvenser. Som exempel kan nämnas att två av sammanlagt fem skrifter ifrån Socialstyrelsens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP), som vill öka kunskaperna om tidiga insatser för att förebygga svårare psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, berör NPF; Barn med ADHD och andra beteendeproblem (Barn som tänker annorlunda) och Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd (Barn som utmanar). Behandlingen av NPF är i mycket stor utsträckning en anpassning av miljön och pedagogisk, både i specialiserad och vid mening. Det handlar om att lära omgivningen och barnet strategier som minskar problemskapande beteenden, och ger barnet tillgång till att utveckla sina resurser och sin begåvning. Det är också visat att ju tidigare funktionsnedsättningen upptäcks och rätt åtgärder sätts in, desto bättre förebyggs en negativ utveckling och desto mindre blir funktionshindret. En fungerande skolgång viktigaste skyddsåtgärden Forskning har väl visat att en av de viktigaste skyddsfaktorerna för alla barn och unga är att de går ut skolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem, oavsett socioekonomisk bakgrund. En fullgjord skolgång är det absolut bästa skyddet mot utanförskap, även för barn med NPF. Ju mer kunskaperna ökar om barn med NPF, desto mer framstår en adekvat skolgång som en nyckelfråga. Skolan och skoltiden har därför för barn med NPF en dubbelt viktig roll i att ge barnet möjlighet att nå kunskapsmålen utifrån sin intellektuella kapacitet, men också i att ge barnet utbildning om sig själv och lära sig vad som fungerar och inte. Skolverket lyfter idag också allt mer fram icke-kognitiva färdigheter som avgörande för att fungera i samhället, så som motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller hur man uppträder. En skola som ställer alltför höga krav på barn med NPF skapar ofta och förvärrar funktionshinder, bland annat eftersom många av barnen har så svårt att klara själva skolmiljön på grund av sin annorlunda sensoriska bearbetning. Elever med NPF kan bli okoncentrerade, svårkontaktbara och/eller direkt utagerande som en reaktion på att de inte förstår, inte känner sig förstådda, inte kan fokusera, inte orkar, blir överstimulerade etc. Att försöka utbilda elever med NPF på samma villkor som andra elever är att försöka lära dem simma med sandsäckar om händer och fötter. Det är viktigt att betona att elever med NPF är lika beroende av fritidsutbildningen som av övrig utbildning, eftersom de i så hög utsträckning behöver lära sig att förstå samspelsregler och sociala koder. De kan inte på samma sätt som andra barn känna på sig vad som gäller i olika sociala situationer. Missförstånd och problemskapande beteenden uppstår lätt, och än mer i den mindre strukturerade och socialt krävande fritidsmiljön än i den vanliga undervisningen. Eftersom de allra flesta skolor idag integrerar fritids i verksamheten, är det också rimligt att det stöd och den stimulansnivå som pga funktionsnedsättningen är nödvändigt under en del av dagen, är lika avgörande under övrig tid. 4
5 En adekvat skolgång för elever med NPF ställer krav inom framför allt tre områden: specialiserad pedagogik och individualiserad undervisning och bemötande som tar hänsyn till elevernas speciella sensoriska bearbetning (t ex bildstöd och kontinuerliga förstärkningar) små grupper (i lägre klasser ofta mycket små! Genomsnittet i Sveriges största skola för elever med NPF, med 150 barn, är i åk 1 en pedagog/1,2-1,4 barn, i gymnasiet en pedagog/8-12 barn) lugn, avgränsad, förutsägbar miljö (som i så liten utsträckning som möjligt bjuder på ovidkommande överraskningar) Tilläggsbelopp Enligt skollagen ska alltså skolan ge alla barn och elever det stöd de behöver för att utifrån egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Enligt densamma behöver vissa elever särskilt stöd för att nå målen, vilket de också har rätt till och skolorna är skyldiga att tillgodose. För barn och elever med omfattande stödbehov kan tilläggsbelopp sökas av kommunal och fristående skolverksamhet. Syftet med tilläggsbeloppet är att skapa lika villkor för barn och elever med omfattande stödbehov i deras strävan mot målen i förskolan och kunskapskraven i skolan. Insatserna ska alltså undanröja hinder för barns och elevers lärande infördes nya bestämmelser som i huvudsak innebar att merparten av stödåtgärderna ska ersättas inom ramen för den vanliga skolpengen, grundbeloppet. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, och det kan vara fråga om t ex tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan även vara fråga om stödåtgärder till elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Kostnader för t ex stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen, berättigar inte till tilläggsbelopp. De stödåtgärder som krävs och har samband med elevers med NPF särskilda behov och förutsättningar för att klara utbildningen framstår som extraordinära, inte minst i sin omfattning. Dock har de koppling till undervisningen vilket beskrivits tidigare, och berättigar alltså inte till tilläggsbelopp. Därmed utesluts: specialiserad och individualiserad undervisning små grupper lugn, avgränsad, förutsägbar miljö En dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) från juni 2012 (mål ) innebar en så snäv tolkning av reglerna att i stort sett inga tilläggsbelopp alls beviljas för elever ens med mycket omfattande stödbehov. HFD tolkade lagstiftningen så att tilläggsbelopp aldrig kunde beviljas för elever i undervisningssituationen utan endast för sådant assistentstöd som motsvarar en ledsagares uppdrag. Mot bakgrund av syftet med tilläggsbeloppet; att skapa lika villkor för barn och elever med omfattande stödbehov i deras strävan mot målen i förskolan och kunskapskraven i skolan, framstår HFD:s dom som ogenomtänkt. Å ena sidan är det den enskilda elevens särskilda behov och förutsättningar för att klara utbildningen som skall bedömas inför beslut om tilläggsbelopp. Å andra sidan avser tilläggsbelopp endast ersättning för extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till undervisningen. 5
6 Konsekvenser för barn med NPF av begränsningarna i tilläggsbeloppet 1. De nya bestämmelserna och HFD:s dom innebär olika villkor för elever med olika typer av funktionsnedsättningar. Detta trots att syftet med tilläggsbeloppet är att skapa lika villkor för barn och elever med omfattande stödbehov i deras strävan mot mål i förskolan och för att uppnå kunskapskraven i skolan och att undanröja hinder för barns och elevers lärande. Vissa särskilda behov och förutsättningar för att klara utbildningen, och vissa extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till undervisningen, berättigar till tilläggsbelopp. Andra särskilda behov och förutsättningar för att klara utbildningen, och andra extraordinära stödåtgärder som har koppling till undervisningen berättigar inte till tilläggsbelopp. Det innebär i praktiken en strukturell diskriminering av elever med NPF eftersom extraordinära och kostnadskrävande insatser för att undanröja hinder för dessa barns och elevers lärande inte berättigar till tilläggsbelopp för skolorna. 2. Skolor som specialiserat sig på elever i behov av särskilt stöd, och mycket ofta elever med NPF så kallade resursskolor kan enligt detta fördelningssystem inte söka tilläggsbelopp för adekvata insatser för att minska effekterna av elevernas funktionsnedsättningar vilket i förlängningen gör deras verksamhet omöjlig. Det finns inte heller någon möjlighet att fördela om skolpengen/grundbeloppet mellan elever, eftersom alla elever är i behov av särskilt stöd. I praktiken innebär det att elever i resursskolor missgynnas i jämförelse med elever i större skolor med en blandad grupp barn. Detta strider mot kommunalrättsliga principer och grunderna för reformen om lika villkor. Detta gäller i hög grad också små skolor, såväl kommunala som privata, och risken är att barn med NPF blir en belastning för dessa skolors ekonomi. Principen om omfördelning av pengar framstår därför som försvårande för bestämmelsen om lika villkor, eftersom olika skolor har olika lite eller mycket pengar att omfördela. 3. Efter HFD:s dom har ett flertal kommuner bland annat i syfte att göra tilldelningen rättvis och konsekvent en efter en valt att strikt följa HFD:s tolkning och endast ge tilläggsbelopp för extraordinära stödbehov helt utanför klassrumssituationen. Detta drabbar främst resursskolor och små skolor, som inte på samma sätt som stora kommunala och privata skolor kan omfördela pengar. I slutänden hotas kvalitén på undervisningen, valfriheten och skolans möjlighet att ge alla barn och elever det stöd de behöver för att främja en positiv utveckling och i förlängningen hindra utanförskap. 6
7 FÖRSLAG Mot bakgrund av det ovan beskrivna situationen välkomnar vi Promemoria U2013/6278/S Vissa skollagsfrågor del 1, och tolkar att följande formuleringar bland andra adresserar problemet med strukturell diskriminering av vissa funktionsnedsättningar, och stärker likabehandlingen av elever, nämligen: 2.2 Förslag om resursfördelning efter förutsättningar och behov Förslag: I skollagen ska det förtydligas att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det skall också förtydligas i lagen att även rektorn och förskolechefen, inom sina givna ramar, har ansvar för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Att resurser viktas och fördelas utifrån barns och elevers olika förutsättningar och behov är mycket viktigt för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. Det är också en viktig förutsättning för att eleverna skall nå utbildningens mål. Kommunerna har ett övergripande och genomgående ansvar för resursfördelningen som inte andra huvudmän har. Kommunerna fördelar nämligen resurser dels till sina egna förskole- och skolenheter, dels till andra huvudmän enligt särskilda bestämmelser om bidrag till fristående verksamheter, interkommunal ersättning eller ersättning till statliga skolor. Resursfördelningen ska generellt utgå från barns och elevers olika förutsättningar och behov och får inte vara beroende av att eleven har någon form av diagnos. Den får heller inte vara beroende av vilken huvudman som driver skolan. Det är viktigt att de avvägningar som görs inför beslut om resursfördelningen sker på ett transparent och förutsägbart sätt. Detta utgör en garanti för att fördelningen inte sker godtyckligt. 4.2 Förslag avseende stöd för barn och elever med funktionsnedsättning Förslag: det skall förtydligas i skollagen att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att nå kunskapsmålen ska ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen Skollagen är redan uppbyggd så att alla elever skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det ligger i skolans uppdrag att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. Socialstyrelsen har definierat funktionsnedsättning som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (se proposition 2009/10:165 s. 334). Förslaget omfattar därför såväl fysiska funktionsnedsättningar som syn- och hörselnedsättningar och rörelsehinder som t.ex. nedsättningar inom ramen för autismspektret, ADHD och dyslexi. Av skollagens bestämmelser följer att det särskilda stödet inte alltid skall dras in så snart eleven har uppnått de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Eleven kan i vissa fall ha ett fortsatt behov av särskilt stöd. Det kan handla om en elev med dyslexi, hörselnedsättning eller koncentrationssvårigheter som utan det särskilda stödet skulle riskera att inte kunna nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Ytterligare förtydliganden nödvändiga Många kommuner har tagit och tar nu beslut om att konsekvent följa HFD:s dom i sin tilldelning av resurser, och med hänvisning till densamma beviljas allt färre elever tilläggsbelopp. Detta trots mycket svåra och i utredningar väl beskrivna funktionsnedsättningar, och trots behov av extraordinära stödåtgärder men inom ramen för själva undervisningssituationen. 7
8 Detta sker trots det skydd som skollagen borde utgöra med sina portalparagrafer om likvärdighet vari även ligger att hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov (se prop. 2009/10:165 s. 638). Vi anser att om detta kan ske, måste förändringar i skollagen skyndsamt göras så att inte en motsägelse längre finns mellan extraordinära och kostnadskrävande behov av särkslit stöd hos en elev, och möjligheten för en huvudman att söka tilläggsbelopp. Vi ser också att HFD:s dom på ett avgörande sätt dramatiskt försvårar för barn med NPF möjligheter att genom en likvärdig skolgång kunna utveckla de färdigheter de behöver för att inkluderas i samhället. Vi anser därför att konsekvenserna av HFD:s dom bör bemötas i ett förslag om ändringar i skollagen. Vårt förslag är att Tilläggsbelopp skall inkludera extraordinära behov relaterade till undervisningssituationen för att med likvärdiga förutsättningar kunna tillgodogöra sig densamma. Detta stöds också av uttalanden i förarbeten, där elever med stora inlärningssvårigheter kan ha rätt till tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet ska kunna omfatta fler stödåtgärder än i dag. Även andra extraordinära, kostnadskrävande åtgärder måste ur såväl elevens som ur ett pedagogiskt perspektiv kunna berättiga till tilläggsbelopp. Det handlar om att se till elevens särskilda behov och förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen, inklusive fritidsutbildningen. Tilläggsbeloppet ska omfatta en större andel av det särskilda stödet och riktas direkt mot elever som behöver det, för att inte elever i mindre skolor eller resursskolor ska missgynnas i systemet. Detta är också i linje med att tilläggsbeloppet ska anpassas till varje elevs behov på individuella grunder. För nätverket Barn i Behov Stockholm Malin Holm Peter O Vikström Kontaktuppgifter: malin.holm@sahra.se Kungsholmstorg 10, 1 tr Stockholm 8
Anvisning för hantering av tilläggsbelopp
hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...
Läs merANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
Tilläggsbelopp information och handledning 1 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp... 4 5. Ansökan
Läs merANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP
Malmö stad Förskoleförvaltningen ANSÖKAN AVSER Fristående förskola Fristående pedagogisk omsorg ANSÖKAN OM TILLÄGGSBELOPP Ny ansökan Tidigare ansökan beviljad. Antal timmar: Läsår: BARNETS PERSONUPPGIFTER
Läs merRiktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun
1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens
Läs merRiktlinje för tilläggsbelopp
Styrdokument 1 (8) 2018-05-31 Riktlinje för tilläggsbelopp Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn- och utbildningsnämnden Gäller för: Fristående och kommunal, förskola, grundskola och gymnasieskola Dokumentnamn:
Läs merInformation om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola
Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tillläggsbelopp
Barn och elever i behov av extraordinärt stöd i förskola, grundskola, fritidshemrundskola, fritidshem Tillämpningsanvisningar för ansökan om tillläggsbelopp Datum: 2016-06-15 1 Innehåll Inledning 3 Målgrupp
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merR I K TLINJER. Tilläggsbelopp UTBILDNINGSNÄMNDEN. För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun
VERSION 1 DIARIENUMMER UN 2016.091 2017-02-23 R I K TLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Tilläggsbelopp För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun Antagna
Läs merRiktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när
Läs merMålgrupp. Tilläggsbeloppets storlek
Inledning Den som godkänts som huvudman för en fristående verksamhet och därigenom fått tillstånd att bedriva förskola, grundskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet har rätt till ersättning. Bidraget
Läs merAUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM
AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 juni 2012 KLAGANDE Malmö kommun Ombud: Stadsjurist Natalie Glotz Stade Juridiska avdelningen, Stadskontoret 205 80 Malmö MOTPART Stiftelsen
Läs merAnsökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Kommunal och fristående verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola Fastställd: 2019-02-11 Innehåll
Läs merPM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin
Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever
Läs merTilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem
Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten
Läs merBeslut om tilläggsbelopp för vårterminen 2017 med anledning av dom
Kommunstyrelsen 2018-05-28 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:251 Marita Skog 016-710 55 19 1 (2) Kommunstyrelsen Beslut om tilläggsbelopp för vårterminen 2017 med anledning av dom 8396-16 Förslag
Läs merTilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU19 Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen. De lagändringar
Läs merRiktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd Fastställda av skolchef fr.o.m. 2014-03-01 Reviderade 2017-10-06 Innehåll
Läs merUN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden , reviderad av utbildningsnämnden , 79
Riktlinje Riktlinje om tilläggsbelopp 2018-06-19 UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden 2016-04-20, reviderad av utbildningsnämnden 2018-06-13, 79 Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan
Läs merUtredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet.
Tilläggsbelopp Bidrag på lika villkor SOU 2008.8 Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet. Avsikten är också att förslaget ska bidra till klarare
Läs merRiktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov
2013-01-30 1 (5) Till verksamhetschefer för gymnasieutbildning Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 1. INLEDNING Bidrag till fristående skolor för gymnasieelever
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt FAS Konferenscentrum Wallenberg 2016-04-28 Tre skolmyndigheter Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten
Läs merInformation om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018
Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merTilläggsbelopp Gymnasieskolor
Tilläggsbelopp Gymnasieskolor 2017-2018 The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 8 och 9 16 kap. 54, 17 kap. 29, 34 Förarbeten till skollagen Gymnasieförordningen 13 kap. 7 Stockholms utbildningsnämnds
Läs merVår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014:
Vår referens: Sundbyberg 2014-05-12 Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014: 000371 Skolverket 106 20 Stockholm Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt
Läs merDnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden
Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-06-07 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merPRESENTATION STOCKHOLMS STADS ARBETE FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA FÖR ALLA
PRESENTATION STOCKHOLMS STADS ARBETE FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA FÖR ALLA VI BRINNER FÖR ATT UTVECKLA SAMHÄLLET MED EVIDENSBASERAD POLICY Vi är 200 konsulter i sex länder som arbetar med utvärdering, utredning,
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merAnsökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i Lunds kommun
Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i s kommun Förskola/skola/fritidshem Aktuell vistelsetid tim/vecka:
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merAnsökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Fristående förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola Fastställd: 2016-01-01 Reviderad 2016-05-31 Innehåll Riktlinje
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand
1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen
Läs merRiktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen
2016-08-19 1 (5) DNR GGN-0269/2016-2 Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen Bakgrund tilläggsbelopp I den lagtext (skollagen (2010:800); 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39,
Läs merFörslag till nytt system för tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av stöd i grundskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-03-25 Handläggare: Johan Alm Tel. 08-508 33 736 Till Utbildningsnämnden 2013-04-18 Förslag till nytt system för tilläggsbelopp
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merTilläggsbelopp/verksamhetsstöd Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017
Tilläggsbelopp/verksamhetsstöd Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017 Information till specialpedagoger/speciallärare och biträdande rektorer februari -17 Innehåll Vad är tilläggsbelopp/verksamhetsstöd?
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Enskild motion MP1806 Motion till riksdagen 2018/19:1403 av Annika Hirvonen Falk (MP) Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merInformation kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov
Dnr Kultur, - Fritids- och Utbildningsförvaltningen Information kring ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs för barn/elev med extraordinärt stödbehov Ansökan om tilläggsbelopp/extraresurs ställd till Hörby
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp
2016-03-23 Tillämpningsanvisningar för ansökan om - gällande barn och elever i behov av extraordinärt stöd i förskola, grundskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Linköpings kommun linkoping.se
Läs merDokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Riktlinjer för tilläggsbelopp för gymnasieskolan Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för tilläggsbelopp för gymnasieskolan 2019-06-18 Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig
Läs merRättvisa resurser. Om tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd
Rättvisa resurser Om tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd Rättvisa resurser Om tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd Stockholm, augusti 2013 Friskolornas riksförbund Rättvisa
Läs merKommittédirektiv. Redovisning av kostnader för skolväsendet på huvudmanna- och skolenhetsnivå m.m. Dir. 2014:126
Kommittédirektiv Redovisning av kostnader för skolväsendet på huvudmanna- och skolenhetsnivå m.m. Dir. 2014:126 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merInkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren
Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte
Läs merDnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden
Dnr BUN18/19 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2018-09-04 Dnr BUN18/19 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp
Tillämpningsanvisningar för ansökan om För elever i fristående gymnasieskola med omfattande behov av särskilt stöd extraordinära stödåtgärder Reviderad september 2017 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll
Läs merJämställdhetsanalys av tilläggsbelopp och bidrag för extraordinära stödinsatser
Datum: Diarienummer: 2019-03-04 UBN-2018-1079 Sida 1 (2) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Sophie Boekhout Ingrid Holström Jämställdhetsanalys av tilläggsbelopp och bidrag för extraordinära
Läs merRiktlinjer för ekonomisk ersättning
1 Dnr 2017/BUN 0156 Riktlinjer för ekonomisk ersättning Barn- och utbildningsnämnden 2017-12-20 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Informations- och ansvarsfördelning... 3 2. Ekonomisk ersättning till verksamheterna...
Läs merNär det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.
Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria
Läs merRiktlinjer för hantering av tilläggsbelopp, antaget av Utbildningsnämnden
Riktlinjer för hantering av tilläggsbelopp, antaget av Utbildningsnämnden 2018-03-15 Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd datum 2018-03-15 Fastställd av Gäller för Dokumentansvarig Förvaltare Publicering
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merAtt arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet
Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merTematisk analys över rätten till stöd
Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merYttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 2013-05-02 1 (5) Dnr:02-2013:1030 Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) U2012/6322/S
Läs merRegeringens proposition 2015/16:134
Regeringens proposition 2015/16:134 Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever Prop. 2015/16:134 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 mars 2016 Stefan Löfven
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merBeslut för grundskola
Beslut 2014-03-18 Yggdrasil resursskola Rektorn vid Yggdrasil resursskola malin.ahlkvist@skolgrunden.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Yggdrasil resursskola i Tyresö kommun Skolinspektionen, Box
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merAttentions Skolplattform
Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om ersättning för särskilt stöd extraordinära stödåtgärder utöver programersättningen
Tillämpningsanvisningar för ansökan om ersättning för särskilt stöd stödåtgärder utöver programersättningen För elever i kommunal gymnasieskola, gymnasiesärskola och skolor i Region Östergötland Reviderad
Läs merÄrendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden
2018-02-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213 Utbildningsnämnden Politikerinitiativ - Inventering av en jämlik kunskapsskola för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Politikerinitiativ
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merWorkshop. Kvällen! Aggie Öhman
Workshop Hjälp! Skolan fungerar inte för mitt barn Och inte riktigt vardagen heller. Barn och unga som tänker känner och gör annorlunda Kvällen! 18.15 Introduktion, vilka är vi, situationerna! 18.30 Barn
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merÅtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras
1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merInformation om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018
Christer Blomkvist Sida 1 (6) 2016-01-18 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2017/2018 Tilläggsbelopp
Läs merSammanfattning Rapport 2014:06. Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp
Sammanfattning Rapport 2014:06 Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Sammanfattning Granskningen utgår från skolsituationen för elever som är, eller har varit, placerade
Läs merInformation om tilläggsbelopp, läsåret 2018/19. Målgrupp
1(5) BARN OCH GRUNDSKOLAN Stab utbildning Information om tilläggsbelopp, läsåret 2018/19 Anvisningar för ansökan om tilläggsbelopp för elever/barn med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-07-06 Reviderad: 2016-01-14 Ansökan om tilläggsbelopp för elever i omfattande behov av särskilt stöd Tilläggsbelopp för elever
Läs merUtbildningsförvaltningen Tillhandahållaravdelningen. Handläggare Christer Blomkvist Telefon: Eva Hindersson Telefon:
Utbildningsförvaltningen Tillhandahållaravdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-11-05 Handläggare Christer Blomkvist Telefon: 08-508 33 689 Eva Hindersson Telefon: 08-508 33 906 Till Utbildningsnämnden
Läs merValfrågor LSS Kunskap om autism:
Valfrågor LSS 2018 1. Kunskap om autism: Autism innebär ett annat sätt att uppleva, tolka och tänka. Funktionsnedsättningen medför begränsningar i ömsesidig social interaktion och kommunikation. För att
Läs merBedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola
Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst
Läs merFörskolan Akvarellen
Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring
Läs merSocialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)
RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet
Läs merInformation om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017
Christer Blomkvist Sida 1 (7) 2016-01-27 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017 Tilläggsbelopp
Läs merInformation om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2016/2017
Avdelningen för utveckling och samordning Uppföljningsenheten Christer Blomkvist Sida 1 (7) 2016-01-27 Information om verksamhetsstöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd i kommunal förskoleklass,
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2017:6133 Bollnäs kommun för grundsärskola efter tillsyn i Alirskolan i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (11) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merTillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer
Tillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer Delaktighet i en tillgänglig och inkluderande miljö Framtidsorienterad, utmanande pedagogik i lärandet Grundas på bästa tillgängliga
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet
Läs mer