Redovisning av utvärderingsuppdraget ang. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser
|
|
- Jörgen Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redovisning av utvärderingsuppdraget ang. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser SAMMANFATTNING Detta är en redovisning av 2012 års uppdrag i FBA:s regleringsbrev att utvärdera hur FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (resolution 1325) beaktas i planering och genomförande av insatser inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP-insatser). Myndigheten ska därutöver ge rekommendationer på basis av denna utvärdering. Utvärderingen fokuserar på EU:s centrala policy baserad på resolution 1325 och de efterföljande resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet (hädanefter kallad genuspolicy ) för GSFP-insatsernas planering och genomförande. 1 Syftet är tudelat. För det första syftar utvärderingen till att kartlägga EU:s genuspolicy för GSFP-insatser och belysa denna med exempel från insatserna i Kongo (EUPOL RD Kongo), Kosovo (EULEX Kosovo), Georgien (EUMM Georgien), och de palestinska områdena (EUPOL COPPS). Det andra syftet är att utvärdera kvaliteten av innehållet i existerande policy i termer av brister, eller vagheter, som kan påverka implementeringen. Utifrån de identifierade bristerna formuleras sedan rekommendationer på hur bristerna kan åtgärdas. Utvärderingen använder sig av en modell som är speciellt utformad för att kunna utvärdera kvaliteten och som kan jämföra EU:s policy med existerande kunskap om implementeringen av resolution 1325 i internationella insatser. Modellen har av pedagogiska skäl delat upp policy i fyra så kallade arbetsområden som alla är centrala för resolution 1325: extern integrering, externt deltagande, intern integrering, samt internt deltagande. Extern integrering, dvs. genusintegrering i insatsmandatets formulering och utförande, är ett centralt område. EU:s genuspolicy betonar att insatserna genomgående ska verka för förbättrad jämställdhet. Insatserna ska även beakta de olika effekter som de kan ha för mäns och kvinnors situation och se till att de anpassar sitt arbete inom DDR, SSR, rättsstatsuppbyggnad, skydd av civila och mänskliga rättigheter till detta. Grundläggande policy identifierar de ovan angivna mandatområdena men är inte alltför explicit i termer av vad genusintegrering konkret ska uppnå på dessa områden. Där policy är mer tydlig tonas dock texten ofta ned av tillägg såsom as appropriate. Sådana oklarheter kan göra det svårt för enskilda insatser att förstå vad som konkret ska uppnås och det blir svårt att följa upp om insatserna genomför policy som förväntat. Med grund i policyutvärderingen rekommenderas därför stärkta policyformuleringar om vad som ska uppnås med genusintegrering direkt relaterat till de olika mandatuppgifter som finns för GSFP-insatser. Detta möjliggör konkret resultatuppföljning. Tydliggöranden om vad insatserna ska uppnå relaterat till mandatet gör det också enklare att integrera genusaspekter i ledarskapets återrapportering till Bryssel. Det innebär en tydligare ansvarsfördelning där ledarskapet blir 1 Utvärderingen har därför valt ut de policydokument som EU identifierat som centrala för GSFPinsatser. Dessa är: Comprehensive approach to the EU implementation of the United Nations Security Council Resolutions 1325 and 1820 on women, peace and security (2008), Implementing UNSCR 1325 as reinforced by UNSCR 1820 in the context of ESDP (2005) och den Checklist (2006) som utvecklats, Implementation of UNSCRs on Women, Peace and Security in the context of CSDP missions and operations (2012), dokumentet med EU:s indikatorer (2010) samt den första rapporten om dessa (2011), Implementation of UNSCR 1325 and 1820 in the context of training for ESDP (2009), Lessons and best practices of mainstreaming human rights and gender into CSDP military operations and civilian missions (2010) samt Generic Standards of Behaviour for ESDP (2005). Genom att studera utvecklingen över tid i dessa dokument kan man också få en bild av om policy blir allt mer tydlig och konkret i vad som ska åstadkommas eller om utvecklingen, så att säga, går åt fel håll. Andra dokument har beaktats när de bidrar med en fördjupad förståelse av de styrande dokumenten. Se Annex II i den bifogade rapporten för en översikt över existerande dokument på området. 1
2 central. En liknande utveckling finns inom FN-systemet. Användandet av vagt språkbruk i policy, såsom as appropriorate, bör minimeras. Externt deltagande rör arbete med att säkerställa lokala kvinnors och kvinnoorganisationers deltagande i, och bidrag till, arbetet för fred och säkerhet. EU:s genuspolicy uttrycker att lokala kvinnors deltagande ska främjas. Policy betonar också vikten av stöd till organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter. Insatserna ska konsultera kvinnor och kvinnoorganisationer för att samla in, och dela med sig av, information. Hur EU bedömer vilka man ska samarbeta med, och hur, är dock fortsatt oklart. Rekommendationen är därför att reda ut oklarheter angående vilka aktörer som ska stödjas och vilka mål som finns med samverkan. Detta gäller särskilt hur man ser på kvinnors arbete för fred och lokalt arbete för kvinnors rättigheter, två områden som tenderar att blandas samman. Vidare bör det tydliggöras hur en mer systematisk och organiserad samverkan och informationsutbyte mellan en insats och lokala kvinnoorganisationer ska utformas. Detta bör presenteras i relation till de olika mandatuppgifterna. Intern integrering fokuserar på om en insats interna organisation är uppbyggd så att den är kapabel till att integrera ett genusperspektiv i sitt arbete med mandatet. Arbetsområdet berör även genusrådgivarfunktionen. EU:s genuspolicy anger att genusintegrering ska ingå i alla delar av genomförandet av en insats, dvs. i analys, planering, rapportering och utvärdering, finansiering och utbildning. Insamlandet av könsuppdelad statistik och information betraktas som centralt. EU har även tagit fram en standardiserad modul för insatsförberedande träning kallad Standard module on the implementation of UNSCRs 1325 and 1820 in the CSDP missions. Vidare har policy över tid blivit tydligare ang. genusrådgivaren men det finns fortsatt behov av utveckling. Därför rekommenderas att genusrådgivarens roll tydliggörs (inklusive arbetsbeskrivning och plats i insatsens struktur), t.ex. genom att det vidhäftas existerande genuspolicy i ett Annex (ett liknade förfarande finns t.ex. i NATO). Man behöver även stärka formuleringarna angående finansiering, särskilt avseende intern budgetering inom insatsen. Vidare rekommenderas att formuleringar om benchmarking och utvärdering tydliggörs och att EU:s förslag på att utveckla indikatorerna genomförs där särskilt formuleringar och instruktioner för mätning behöver ses över. Internt deltagande studerar dels hur en insats arbetar för att skapa en mer representativ personalstyrka i termer av kvinnors och mäns deltagande, dels insatsens arbete med arbetsmiljöfrågor, särskilt avseende den standardiserade uppförandekoden för personal i EU-insatser. EU:s genuspolicy är inte så stark inom området för deltagande även om den betonar vikten av att ha både manlig och kvinnlig personal och att man bör söka påverka deltagarländer att öka andelen kvinnor. Vidare är inte policy klar över EEAS roll i att förbättra deltagande. Uppförandekoden är relativt välutvecklad och kraven kring den är tydliga men erfarenheten visar att det finns behov av att se över implementeringen. En rekommendation är att EU sätter upp mål för ett mer jämställt deltagande av kvinnor och män, klargör ansvaret inom EU:s eget system för dessa frågor och tydliggör i policy vilka tillvägagångssätt som finns inom EEAS för komma tillrätta med dessa frågor (inkl. att se över rekryteringsprocedurer och Calls for contributions ). Särskilt centralt är mål avseende kvinnors deltagande i beslutsfattande positioner. Vidare bör det finnas ett tydligt system för hur arbetet med resultat ska redovisas. Detta kan med fördel även tas upp ännu tydligare i samband med redovisningen av indikatorerna som redan har formuleringar om deltagande. Vidare föreslås att man studerar tolkning och översättning av uppförandekoden i praktisk verksamhet i insatsen. Sammanfattningsvis kan man säga att EU:s policy relaterat till resolution 1325 i GSFPinsatser har förbättrats över tid. Dock kvarstår ett antal punkter där den bör utvecklas och förtydligas för att kunna bli mer instrumentell vid genomförandet av en insats. 2
3 Redovisning av utvärderingsuppdraget ang. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser 1. INLEDNING Detta är en redovisning av 2012 års uppdrag i FBA:s regleringsbrev att utvärdera hur FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (resolution 1325) beaktas i planering och genomförande av insatser inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP-insatser). Myndigheten ska därutöver ge rekommendationer på basis av denna utvärdering. Uppdraget kommer att slutföras tom. 1 november Utvärderingen är utformad efter de diskussioner som förts med UD om uppdraget års utvärdering granskar central policy för planering och genomförande av resolution 1325 i GSFP-insatser och ger rekommendationer för att hantera brister i policyn som kan påverka implementeringen negativt. Utvärderingen är baserad på den första delen av den rapport (dnr ) som föreslagits bli ett konkret resultat av den samlade utvärderingen (se bilaga I). Policyrapporten inkluderar även två annex: a) en kort översikt av EU:s träningsmodul och b) en förteckning över EU:s policydokument relaterade till resolution 1325 i GSFP-insatser. Denna policyutvärdering kombineras i enlighet med 2013 års regleringsbrev med en utvärdering av ett urval av GSFP-insatser. 2. UTVÄRDERING AV EU:s POLICY FÖR RESOLUTION 1325 I GSFP- INSATSER 2.1. Utvärderingens upplägg 2 Utvärderingen fokuserar på EU:s centrala policy baserad på resolution 1325 och de efterföljande resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet (hädanefter kallad genuspolicy ) för GSFP-insatser. 3 Syftet är tudelat. För det första syftar utvärderingen till att kartlägga EU:s genuspolicy för planering och genomförande av GSFP-insatser och belysa denna med exempel från insatserna i Kongo (EUPOL RD Kongo), Kosovo (EULEX Kosovo), Georgien (EUMM Georgien), och de palestinska områdena (EUPOL COPPS). Det upplägget ökar möjligheten att använda utvärderingen i utbildning och träning (särskilt när den kombineras med fördjupade beskrivningar av pågående arbete i valda GSFPinsatser). Det andra syftet är att utvärdera kvaliteten av innehållet i existerande policy i termer av brister, eller vagheter, som kan påverka implementeringen. Utifrån de identifierade bristerna formuleras sedan preliminära rekommendationer som kan finjusteras och kvalitetssäkras genom insamling av information i Bryssel och från väl utvalda insatser. 2 Se den bifogade rapporten för vidare resonemang. 3 Utvärderingen har därför valt ut de policydokument som EU identifierat som centrala för GSFPinsatser. Dessa är: Comprehensive approach to the EU implementation of the United Nations Security Council Resolutions 1325 and 1820 on women, peace and security (2008), Implementing UNSCR 1325 as reinforced by UNSCR 1820 in the context of ESDP (2005) och den Checklist (2006) som utvecklats, Implementation of UNSCRs on Women, Peace and Security in the context of CSDP missions and operations (2012), dokumentet med EU:s indikatorer (2010) samt den första rapporten om dessa (2011), Implementation of UNSCR 1325 and 1820 in the context of training for ESDP (2009), Lessons and best practices of mainstreaming human rights and gender into CSDP military operations and civilian missions (2010) samt Generic Standards of Behaviour for ESDP (2005). Genom att studera utvecklingen över tid i dessa dokument kan man också få en bild av om policy blir allt mer tydlig och konkret i vad som ska åstadkommas eller om utvecklingen, så att säga, går åt fel håll. Andra dokument har beaktats när de bidrar med en fördjupad förståelse av de styrande dokumenten. Se Annex II i den bifogade rapporten för en översikt över existerande dokument på området. 3
4 Utvärderingen sätter även EU:s arbete med genuspolicy i kontexten av ett omfattande globalt arbete baserat på resolution 1325 för att även beakta om EU:s policy kan kompletteras med erfarenheter från andra organisationer Bakgrund till existerande genuspolicy FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet, på hösten Den genuspolicy som resolutionen kommit att formalisera har utvecklats över tid sedan FN grundades. Sedan dess har kunskapen om jämställdhet och om kvinnors deltagande och skyddsbehov i arbete för fred och säkerhet successivt vuxit fram och förfinats. Temata för resolutionen är således kvinnors deltagande (både lokalt och internationellt) och skydd, samt integreringen av ett genusperspektiv i arbetet för fred och säkerhet. Det sistnämnda innebär att allt internationellt arbete måste ta hänsyn till att policybeslut och lagstiftning kan påverka män och kvinnor på olika sätt och därmed måste implementeringen säkra att både mäns och kvinnors säkerhet och behov tas i beaktande. Det innebär t.ex. att en GSFPinsats arbete med skydd måste beakta både mäns och kvinnors säkerhetssituation (t.ex. försäkra att risk för sexuellt våld inkluderas i en behovsbedömning) och se till att både mäns och kvinnors skydd förbättras. I förlängningen bör allt arbete med genusintegrering bidra till ökad jämställdhet. Resolution 1325 har följts av resolutioner som framförallt stärkt temat om kvinnors skydd, särskilt avseende sexuellt våld i konflikt och postkonflikt, och FN:s förmåga att följa upp och mäta implementeringen av resolution EU har följt FN:s utveckling på det här området Hur bedöma kvaliteten på genuspolicy? Policyutvärderingen använder en modell som är speciellt utformad för att lättare kunna beskriva och bedöma kvaliteten på EU:s genuspolicy för GSFP-insatser. Den är baserad på existerande kunskap på området och kan därmed jämföra hur EU:s policy stämmer överens med centrala punkter i internationell policyutveckling. Den kan även studera hur starka formuleringarna är inom genuspolicyn. I fokus för modellen står genusintegrering av insatsernas mandat (inkl. säkerhetsfrågor) samt kvinnors deltagande i arbete för fred såväl inom insatsen som avseende arbete av lokala aktörer. Modellen består därför av fyra så kallade arbetsområden: extern integrering (genusintegrering i mandatet), externt deltagande (lokala kvinnors deltagande), intern integrering (organisation för att möjligöra genusintegrering) och internt deltagande (kvinnors och mäns arbete i insatsen) EU s genuspolicy för GSFP-insatser Extern integrering: mandatformulering och genomförande Extern integrering, dvs. genusintegrering i insatsmandatets formulering och genomförande, är ett centralt område i internationell genuspolicy. EU:s genuspolicy betonar att insatserna genomgående ska verka för förbättrad jämställdhet. Insatserna ska även beakta de olika effekter som de kan ha för mäns och kvinnors situation och se till att de anpassar sitt arbete inom Disarmament, Demobilisation and Reintegration, Security Sector Reform, Governance and the Rule of Law och Protection of Civilians till detta. Ett exempel på extern integrering var EULEX Kosovos arbete inom rättsstatsuppbyggnad där insatsen verkade för lika tillämpning av lagen om arvsrätt. Grundläggande policy identifierar de ovan angivna mandatområdena men är inte alltför explicit i termer av vad genusintegrering konkret ska uppnå på dessa områden. Detsamma gäller frågan om jämställdhet som uttryckligen ska utgöra en nyckelprincip för EU:s internationella arbete. Där policy är mer tydlig tonas dock språket ofta ned av tillägg såsom as appropriate. Sådana otydligheter 4 Se den bifogade första delen av rapporten för mer detaljerad information. 4
5 kan göra det svårt för enskilda insatser att förstå vad som konkret ska uppnås och hur höga kraven är på genomförande. Vidare gör sådana oklarheter det svårt att följa upp om insatserna genomför policy som förväntat. Det var också noterbart att bara tre av 13 insatsers mandat innefattade genus eller uppgifter relaterade till att hantera sexuellt våld. En central rekommendation från utvärderingen är att stärka policyformuleringarna om vad som ska uppnås med genusintegrering direkt relaterat till de olika mandatuppgifter som finns för GSFP-insatser. Detta underlättar implementering, uppföljning och rapportering, dvs. det möjliggör konkret resultatuppföljning. Tydliggöranden om vad insatserna ska uppnå relaterat till mandatet gör det också enklare att integrera genusaspekter i ledarskapets återrapportering till Bryssel. Det innebär en tydligare ansvarsfördelning där ledarskapet blir centralt. En liknande utveckling finns inom FN-systemet. Användandet av vagt språkbruk i policy, så som as appropriorate, bör minimeras Externt deltagande: lokala kvinnors deltagande i fredsarbete Externt deltagande rör arbete med att säkerställa lokala kvinnors och kvinnoorganisationers deltagande i, och bidrag till, arbetet för fred och säkerhet. EU:s genuspolicy uttrycker att lokala kvinnors deltagande i t.ex. beslutsfattande och fredsbyggande ska främjas. Policy betonar också vikten av stöd till organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter. Insatserna ska även konsultera kvinnor och kvinnoorganisationer för att samla in, och dela med sig av, information. Exempel på sådant arbete är att den ansvariga chefen för EUPOL COPPS medverkat i möten med lokala kvinnoorganisationer samt EUPOL RD Kongos arbete med att möjliggöra för kvinnoorganisationer i Demokratiska Republiken Kongo att delta i landets pågående SSR-process. Även om policy starkt uttrycker behovet av deltagande av lokala kvinnor och lokala organisationer så är den oklar på flera punkter. Exempelvis framgår det inte om den betraktar kvinnors arbete för fred och lokalt arbete för kvinnors rättigheter som samma fenomen eller om de ses som separata, om än viktiga, områden. Denna oklarhet kan kanske även bidra till att förklara varför EU-insatser ofta haft s.k. dubbelhattade rådgivare för genus- och mänskliga rättigheter, ett format som enligt EU:s egen utvärdering inte är produktivt. En rekommendation är att reda ut oklarheter i existerande policy ang. vilka aktörer som ska stödjas och vilka mål som finns med samverkan. Detta gäller särskilt hur man ser på kvinnors arbete för fred och lokalt arbete för kvinnors rättigheter. Vidare bör det tydliggöras i policy hur en mer systematisk och organiserad samverkan och informationsutbyte mellan en insats och lokala kvinnoorganisationer ska utformas. Detta kan med fördel förklaras och tydliggöras utifrån olika mandatuppgifter och bör beakta frågor om representation, dvs. vilka kvinnoorganisationer som bereds tillgång eller erhåller stöd Intern integrering: organisation av insatsen Intern integrering fokuserar på om den interna organisationen av en insats är uppbyggd så att den är kapabel till att integrera ett genusperspektiv i sitt arbete med mandatet. Arbetsområdet berör också tillgång till genusexpertis som behöver institutionaliseras för att stödja arbetet med genusintegrering inom insatsen. EU:s genuspolicy anger att genusintegrering ska ingå i alla delar av genomförandet av en insats, dvs. i analys, planering, rapportering och utvärdering, finansiering och utbildning. Insamlandet av könsuppdelad statistik och information betraktas som centralt för att kunna genusintegrera arbetet och bedöma effekten av mandatimplementeringen för lokala män och kvinnor. Ett exempel är EUMM Georgien som samlat in könsuppdelad information för att bättre kunna implementera sitt mandat att rapportera om och övervaka situationen för mänskliga rättigheter i insatsområdet. Kopplingen mellan genusintegrering och mandatimplementering 5 Sådana frågor är naturligtvis alltid centrala, oavsett om det rör kvinnogrupper eller mansdominerade aktörer. 5
6 är således central även i EU:s policy. EU har även förbättrat sin förmåga att kunna stärka personalens kapacitet genom att ta fram en standardiserad modul för insatsförberedande träning kallad Standard module on the implementation of UNSCRs 1325 and 1820 in the CSDP missions. Allt detta är en positiv utveckling. Arbetsområdet för intern integration verkar dock påverkas negativt av att policy inte tydliggör vad som ska uppnås genom genusintegrering av mandatet. När ett sådant tydliggörande har gjorts kan det dock stödjas av existerande formuleringar om analys, planering, rapportering och utvärdering. Vad avser det sistnämnda bör det dock tydliggöras att EU:s pågående arbete med s.k. benchmarking ska beakta frågor om genusintegrering. Vidare är formuleringarna om finansiering mycket vaga. I bredare bemärkelse kan genusintegrering även främjas av att EU nu tagit fram indikatorer för resolution 1325 utifrån vilka man kan följa upp den mer övergripande utvecklingen inom området. Indikatorerna är dock även dessa vaga på flera områden varför EU har sett över dessa för att förbättra mätning och inrapportering. Policy har också blivit tydligare i sina formuleringar angående genusexpertis, främst i form av genusrådgivare, men det saknas fortsatt specificerade arbetsbeskrivningar och formuleringar om plats i organisationen. Rekommendationer avseende intern integrering är att tydliggöra genusrådgivarens roll i likhet med det arbete som sker inom NATO. Ett förslag är att en arbetsbeskrivning (inkl. status och plats i organisationen) kan läggas som ett annex till existerande genuspolicy. Vidare rekommenderas att formuleringar om benchmarking och utvärdering tydliggörs och att EU:s förslag på att utveckla indikatorerna efterföljs där särskilt formuleringar och instruktioner för mätning ses över. Man behöver även stärka formuleringar angående finansiering, särskilt avseende intern budgetering inom insatsen. Avslutningsvis behöver man i en fördjupad studie titta närmare på hur översättningen från policy till praktik ser ut vid genusintegrering inom specifika uppgifter i mandatimplementeringen. En sådan studie bör klargöra vilka ytterligare organisationsförbättringar som behövs för att genusintegreringen ska få ett genomslag i hela insatsen Internt deltagande: kvinnors och mäns arbete i insatsen Internt deltagande syftar på hur en insats arbetar för att skapa en mer representativ personalstyrka i termer av kvinnors och mäns deltagande samt insatsens arbete med arbetsmiljöfrågor, särskilt avseende den standardiserade uppförandekoden för personal i EU-insatser. EU:s genuspolicy är inte så stark inom området för deltagande även om den betonar vikten av att ha både kvinnlig och manlig personal och av att man bör söka påverka deltagarländer att öka andelen kvinnor. Det finns även en stor variation i termer av kvinnors deltagande i insatser som varit aktiva under perioden Genomsnittet för EUPT Kosovo och EUPM Bosnien var närmare 34 procent kvinnor medan EUPOL Kinshasa hade ett genomsnitt på bara 3 procent. Exemplet från EULEX Kosovo visar dessutom på att det är viktigt att bryta ned statistik om kvinnors deltagande avseende både på vilken nivå kvinnor arbetar samt inom vilken kategori av personal. T.ex. är kvinnor mycket underrepresenterade inom högre beslutsfattande och bland de som arbetar i fält. Det enda riktigt konkreta som policy föreslår för att hantera frågan om deltagande är dock att öka informationsspridningen till kvinnor om karriärmöjligheter inom GSFP-insatser. Befintlig policy nämner inte diskussion om kriterier för anställning, utformning av s.k. Calls for contributions, kunskap om genus bland rekryterare inom EU-systemet och en analys av anställningsvillkor trots att existerande kunskap understryker att kvinnors deltagande är mycket mer komplext än tillgång till information. Vidare nämns inte heller existerande möjligheter att öka mängden kvinnor som erhållit specialiserad ledarskapsutbildning, såsom genom EU:s Senior Mission Leaders-kurs där t.ex. Sverige föregått med gott exempel och utbildat 50 procent män och 50 procent kvinnor vid 2012 års kurs. En rekommendation är att EU sätter upp mål för ett jämställt deltagande av kvinnor och män, klargör ansvaret inom EU:s eget system för dessa frågor och tydliggör i policy 6
7 vilka tillvägagångssätt som finns inom EEAS för komma tillrätta med dessa frågor (inkl. att se över rekryteringsprocedurer och Calls for contributions ). Särskilt centralt är mål avseende kvinnors deltagande i beslutsfattande positioner. Vidare bör det finnas ett tydligt system för hur arbete med resultat ska redovisas. Eftersom EU redan delvis samlar in sådana data bör detta inte vara omöjligt. Det kan även tas upp i samband med redovisningen av indikatorerna som redan har formuleringar om deltagande. Data kan även med fördel spridas till forskare för att bidra till en bättre förståelse av deltagande i fredsinsatser. T.ex. har FBA:s forskararbetsgrupp för resolution 1325 sedan 2011 haft ett ökat fokus på dessa frågor. Vidare identifierades att policy på många punkter är relativt tydlig avseende diskriminering (även om det finns behov av klargörande rörande ansvar för disciplinåtgärder för vissa personalkategorier) och beteende mot lokalbefolkningen men att existerande kunskap pekar på behovet av att närmare undersöka policyns efterlevnad. Detta eftersom det är centralt att etablerade regler och procedurer för inrapportering understöds och regelbundet följs upp av ledningen under en insats. Här indikerar Sveriges myndighetsgemensamma arbete med att främja att EU:s uppförandekod efterföljs att det fortsatt finns brister inom insatserna Slutsatser Resultaten från policyutvärderingen påvisar att EU:s genuspolicy utvecklats över tid men att en hel del vagheter, eller luckor, kvarstår. Även om det legat utanför den första delen av utvärderingen som fokuserar på kvaliteten på policy finns starka indikationer på att realiseringen av policy i praktisk verksamhet varken är automatisk eller systematisk i nuvarande GSFP-insatser. Kanske bidrar de otydligheter som finns i policy till detta särskilt de luckor som rör vad som konkret ska uppnås inom många mandatområden. Den problematiken ligger i hög grad i samarbetet mellan EU:s högkvarter i Bryssel och ledningen för insatserna. Existerande kunskap pekar även på att det kan vara en fråga om resurser eller på att rådande arbetsformer inom insatserna inte är anpassade till att kunna genomföra genusintegrering. Detta bör undersökas vidare. 3. FÖRSLAG TILL VIDARE ARBETE UNDER 2013 Denna redovisning av 2012 års regleringsbrevsuppdrag ang. utvärdering av resolution 1325 i GSFP-insatser avser den första delen, dvs. policyutvärderingen. Policyutvärderingen bör sedan sammanfogas med en utvärdering av det praktiska arbetet inom ett fåtal väl valda insatser. Den samlade utvärderingen ska ge en bild av hur den operationella integreringen av resolution 1325 i GSFP-insatser fortskrider. I det fortsatta arbetet bör de identifierade frågorna ovan ang. översättningen av policy i praktisk verksamhet i utbytet mellan EU:s huvudkvarter i Bryssel och GSFP-insatsernas huvudkontor liksom inom insatsernas vidare implementering av genuspolicy i sitt interna arbete undersökas vidare. Vidare kommer EU under 2013 att vidareutveckla sina indikatorer för resolution 1325 och därefter samla in information om utvecklingen sedan Det materialet bör inkorporeras i studien. 7
IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merBilaga FBA:s svar på uppdraget att bidra till Sveriges genomförande av Agenda 2030
Mål och delmål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merIntroduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Läs merTror EU att bara män skapar hållbar Fred?
Tror EU att bara män skapar hållbar Fred? Könsfördelningen i EU:s civila fredsbevarande insatser inom den europeiska säkerhetsstrategin, ESDP. Foto:Lucky Look/Alamy Text: Ulrika Lorentzi Preliminär version
Läs merÅterrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och
Läs merHuman Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland
Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland 10-04-15 1 Tom Asplund Ca 11 år inom krishantering 5 missioner med militär anknytning NATO SFOR, ISAF FN UNTSO,
Läs merRiktlinjer för styrdokument
Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef
Läs merResultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga
Läs merResultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merSVENSKA MYNDIGHETERS GENOMFÖRANDE AV FN:s SÄKERHETSRÅDSRESOLUTION 1325 PERIODEN 1/1 31/12 2013
Datum: 2014-04- 15 FBA dnr: 1.1.1-14- 00078 SVENSKA MYNDIGHETERS GENOMFÖRANDE AV FN:s SÄKERHETSRÅDSRESOLUTION 1325 PERIODEN 1/1 31/12 2013 Redovisning och analys av indikatorerna till den Nationella handlingsplanen
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merGranskningsredogörelse 2013. Styrning och intern kontroll översiktlig granskning
Granskningsredogörelse 2013 Skellefteå Kraft AB Björn E Persson Styrning och intern kontroll översiktlig granskning Bakgrund och syfte Bakgrund Lekmannarevisionen har med hänsyn till risk och väsentlighet
Läs merPOLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017
POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART... 3 INTRODUKTION... 3 ARBETA MED TREDJE PART... 3 PROCESS FÖR
Läs merArbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merJAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merRÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER
REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Försvarsministerns dagordningspunkter Kommenterad dagordning för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 26 maj
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merRIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT
RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla
Läs merMotion om Gender Budgeting
21:1 21:2 21:3 21:4 Handläggare Per Malmquist 0152-293 48 Motion om Gender Budgeting Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med motiveringen att metoden
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merNy struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Läs merPolicy för likabehandling
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merLathund: Ansöka om projektmedel från FBA:s 1325-bidrag
Lathund: Ansöka om projektmedel från FBA:s 1325-bidrag 1 (6) Denna lathund för projektansökan är avsedd för organisationer och stiftelser som vill söka medel för projektverksamhet som främjar genomförandet
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merStrategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merRekommendationer för en jämställd asylprocess
Rekommendationer för en jämställd asylprocess Inledning Inför Asylrätt, kön och politik En handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter har styrdokument från relevanta källor, domar från Migrationsdomstolarna
Läs merJämställdhetsintegrering - analys för förändring
Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med
Läs merUppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet
SIDA 1 av 8 Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet Bakgrund Svenska missionsrådets funktion som bidragsförmedlande ramorganisation
Läs merDnr: 1.1.1-14-00129. Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Folke Bernadotteakademin 2016-2018
Dnr: 1.1.1-14-00129 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Folke Bernadotteakademin 2016-2018 Innehåll 1. Sammanfattande inledning...2 2. Bakgrund...3 3. Myndighetens uppdrag...5 4. Jämställdhetsperspektiv
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merHållbarhetsmål 2013-2015
Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom
Läs merSVENSKA MYNDIGHETERS GENOMFÖRANDE AV FN:s SÄKERHETSRÅDSRESOLUTION 1325 PERIODEN 1/1 31/12 2014
Datum: 2015-04- 15 FBA dnr: 111-15- 00242 SVENSKA MYNDIGHETERS GENOMFÖRANDE AV FN:s SÄKERHETSRÅDSRESOLUTION 1325 PERIODEN 1/1 31/12 2014 Redovisning och analys av indikatorerna till den Nationella handlingsplanen
Läs merJämställdhetsplan. -Handlingsplan
Jämställdhetsplan -Handlingsplan 3 kap. 13 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merFrågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet
Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om
Läs mer2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun
2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy
Läs merUtgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,
2007-08-20 1 (5) Dnr 01-2007:2708 s antidiskrimineringsstrategi Bakgrund Alla människor har ett okränkbart värde. Diskriminering utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna där rätten till likabehandling
Läs merSeminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik
Läs merFolke Bernadotteakademins remissvar avseende Regeringens Skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform
Folke Bernadotteakademins remissvar avseende Regeringens Skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Folke Bernadotteakademin (FBA) välkomnar regeringens ansträngning att förtydliga inriktningen
Läs mer15571/17 anb/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN
Läs merSammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6)
Sammanställning av detaljerade AM mål för Förv_Bibl rev 2012 06 18 1(6) Detaljerade mål: Vad ska vi ha uppnått under 2012 13 Ansvaret för arbetsmiljön vid högskolan vilar på rektor. Rektor har fördelat
Läs merJämställdhetspolicy för Karolinska institutet
KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument
Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242
Läs merStrategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22
Läs merJAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merRiktlinjer för styrande och stödjande dokument i Strängnäs kommun
KS 14:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015:395-003 2015-10-05 1/2 Handläggare Maria Eriksson Tel. 0152-291 78 Kommunstyrelsen r för styrande och stödjande dokument i Strängnäs kommun Förslag
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merRevisionsrapport Ledningssystemet Stratsys
www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning
Läs merJämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08
Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet
Läs merNy revisionsberättelse
1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merRemissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen
Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn
Läs merBARNSOLDATER I VÄRLDEN
BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merUtvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK
Utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI Presentation för och workshop med ESF:s ÖK 2016-10-04 Syfte Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt Bidra till engagemang Få inspel
Läs merMiljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Läs merYttrande - Remiss Socialt Hållbarhetsprogram
Sid 1 (5) Yttrande Dnr 17NAN43-4 2018-02-028 Yttrande - Remiss Socialt Hållbarhetsprogram 2017-2023 Näringsliv & arbetsmarknad Gävle anser att programmet inte kan antas i befintligt skick. Näringsliv &
Läs merKs 404 Dnr 2014.0206.007. Kommunstyrelsen beslutar. 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. Beskrivning av ärendet
2014-11-03 2 Ks 404 Dnr 2014.0206.007 Uppföljning av granskningar gällande ledarskapets villkor Kommunstyrelsen beslutar 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. 2. Att i budgetprocessen ta med
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs mer9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
Läs merUtvärderingsriktlinjer för LO-TCO Biståndsnämnd
Utvärderingsriktlinjer för LO-TCO Biståndsnämnd Antagna av styrelsen 2006-06-21 Inledning LO-TCO Biståndsnämnd är ett samarbetsorgan mellan LO och TCO för internationellt fackligt utvecklingssamarbete.
Läs merUppföljning av tidigare granskning
Uppföljning av tidigare granskning Härnösands kommun Maj 2015 Innehåll Sammanfattning 1 Uppdrag och bakgrund 1 Revisionsfråga 1 Revisionskriterier 1 Svar på revisionsfrågan 1 1. Inledning 2 Uppdrag och
Läs merRiktlinjer för styrdokument
Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.
Läs merJAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd
Läs merAtt arbeta på FBA. Folke Bernadotteakademin Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling
Att arbeta på FBA Folke Bernadotteakademin Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling 1 På FBA är du som medarbetare vår viktigaste tillgång. Vi vill att du ska kunna ha ett långt och utvecklande arbetsliv
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merUppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare
Läs merUppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen
2014-06-30 Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 1 Bakgrund Svenska missionsrådets (SMRs) funktion som bidragsförmedlande ramorganisation regleras utifrån
Läs merEuropeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan
Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där
Läs merBedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod
BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen
Läs merBEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)
1 (5) Näringsdepartementet 10333 Stockholm BEGÄRAN OM ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35) Er beteckning: N2018/02915/BB SAMMANFATTNING Utredningen gör en god beskrivning
Läs merFOLKE BERNADOTTE AKADEMIN
FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLL GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET...5 1 INTRODUKTION...7 Folke Bernadotteakademins årsredovisning för 2013...7 De politiska målen...7 Folke Bernadotteakademins
Läs merHandlingsplan för lika villkor
UTBVET 2016/222 Handlingsplan för lika villkor 2016-2018 Fakulteten för utbildningsvetenskaper Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper 2016-04-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Generella
Läs merAgenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan
Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för
Läs merJÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
Läs merLINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015
LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 Kriterier och prioriteringsgrunder vid bedömning av ansökningar inom Linnaeus-Palme
Läs merU N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N
EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och
Läs merSynpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden
161219 Handläggare: Marie-Louise Luther Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Handikappförbunden Remiss; En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets
Läs merDnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet
Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,
Läs merInternationell verksamhet En del av kärnverksamheten
Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merJämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin
Jämställd akademi 2017: 1 Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Om vägledningen Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merLandstinget Dalarna Likviditetsplanering
Landstinget Dalarna Likviditetsplanering Februari 2016 Emil Forsling Christian Öberg Daniel Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 2. Sammanfattande beskrivning 3. Observationer 3.1 Strategisk
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merRiktlinje. Våga vilja växa! Riktlinje för kommunövergripande styrdokument. Dokumentet gäller för samtliga förvaltningar DIARIENUMMER: KS 28/
DIARIENUMMER: KS 28/2017 109 FASTSTÄLLD: KS 24/2013 VERSION: 2 SENAS T REVIDERAD: 2017-02-20 GILTIG TILL: 2021-04-01 DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för kommunövergripande styrdokument Dokumentet
Läs mer