Projektrapport för projekt Försökshall

Transkript

1 Projektrapport för projekt Försökshall 1. Projektidé Vi vill utforska möjligheterna att etablera en försökshall, en lokal där hela miljöer eller delar av miljöer kan presenteras i full skala. Detta blir ett kraftfullt pedagogiskt verktyg i syftet att: - Förbättra samverkan mellan arkitekter och andra aktörer i byggbranschen. - Stimulera till forskning och experimentell verksamhet bland ovan nämnda aktörer och bland studenter inom arkitektur- och byggbranschen. - Ge en ökad förståelse för arkitektur och byggnadsteknik hos allmänheten. Försökshallen ska också fungera som en utbildningslokal och som en social plattform. Här kan man dels utbilda, bjuda in till samtal, skapa samarbete och interaktion och dels engagera allmänheten i byggfrågor. Tanken är att den även ska fungera som en generator och katalysator för nya idéer inom byggnadsvetenskapen. 2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv Vi är arkitekter och vi anser att byggbranschen i till viss del är på väg åt fel håll. Det vill vi ändra på. Vår erfarenhet är att klyftan mellan projektörer, hantverkare och kunder ofta är väldigt stor, vilket bl.a. leder till ett kontraproduktivt och konservativt revirtänkande inom byggbranschen, dåligt samordnade bygghandlingar och problemlösningar och onödigt många byggfel. Vi jobbar helt enkelt för långt ifrån varandra, och med allt för få kontaktytor, trots att vi arbetar i samma projekt och mot samma mål. Dessutom är dagens avancerade byggnadsteknik obegriplig för många människor utanför branschen. Detta kan lätt leda till en skev eller kanske obefintlig arkitekturdebatt, eftersom många inte förstår förutsättningarna för våra byggnader och bakgrunden till varför dom ser ut som dom gör. Det är också viktigt att våra uppdragsgivare förstår att när arkitekter arbetar med handlingar för en generalentreprenad och/eller har ett konsultsamordningsansvar, så förväntas arkitekten ha kontroll på projektet. Att kunna axla detta ansvar och verkligen ha kontroll förutsätter en tät kontakt med övriga konsulter och att man ges möjlighet att förstå övriga konsulters problem och förutsättningar. Det är också viktigt för den samordningsansvarige arkitekten att förstå hantverkarens arbete; montagemetoder, arbetsordning mm. Därför är vi är övertygade om att mer praktiskt arbete i samverkan i fullskalemodeller skulle underlätta samordning och förståelsen för projektets kritiska punkter. Tack vare den digitala tekniken kan vi idag producera enorma mängder handlingar i de enskilda projekten. Det är bra, det är alltså lättare nu än tidigare att redovisa en föreslagen byggnad eller miljö med ritningar och bilder, men det finns också en risk för en övertro på mängden av grafiskt material som skall redovisa byggprojekten. Vi vill stanna upp en aning, inte ta ett steg tillbaka, utan snarare ta ett steg åt sidan. Parallellt med ritningar och bilder bör vi respektera och värdera den fysiska verklighetens oöverträffade realitet: En bild är en bild, men en fysisk modell i full skala är verklighet. Vi kan se, känna, uppleva och tom modifiera den fysiska modellen i realtid om vi så vill. Detta bör inte underskattas, med tanke på att många byggda miljöer kostar massor med pengar och skall stå i årtionden, ibland tom århundraden. Då gäller det att man bygger

2 rätt från början. Att testbygga delar i full skala är ett sätt att pröva ännu oprövade idéer, eller att utvärdera teoretisk planering på papperet och se om det fungerar i verkligheten. Som student och i yrkeslivet, tillsammans med andra sakkunniga och/eller kunden, vill man kanske säkerställa funktioner eller göra nya viktiga tekniska och/eller konstnärliga erfarenheter. Fullskalebyggande utförs idag i begränsad omfattning, och då nästan uteslutande projekt- relaterat i riktigt stora projekt. Vi tror att det har sitt berättigande i betydligt större omfattning, mer generellt och även i mindre projekt, som ett komplement till traditionell projektering. Vi anser att det behövs ett verktyg för att underlätta kommunikationen mellan alla inblandade aktörer och samtidigt öka förståelsen hos allmänheten för byggmetoder, nya material, rummets möjligheter och ljusets betydelse. Vi vill etablera ett tydligare och mer praktiskt samarbete inom byggbranschen och därmed minska avståndet mellan teori och praktik. En försökshall kan fungera som en språngbräda för en sådan arbetsmodell. I försökshallen skulle man kunna förmedla verkliga miljöer, om än i mindre delar, för att öka förståelsen för vissa idéer och samråda och visualisera hur den tänkta verkligheten kan komma att gestalta sig. Det handlar också om att lära av varandra och att experimentera och utveckla både lösningar och arbetsmetoder vilket underlättar när projektet sedan skall byggas i verkligheten. Försökshallen bör också - mer än idag - vara en del av undervisningen i såväl högskoleutbildningar med bygg- och arkitekturinriktning som i yrkes- och hantverksutbildningar. Projektundervisning med byggda objekt i samverkan mellan olika discipliner bör uppmuntras så att eleverna tidigt stimuleras till samarbete över gränserna mellan olika bygg- och hantverksutbildningar samt konstnärliga utbildningar. Att informera och inspirera allmänheten är också ett viktigt syfte. Vi spenderar större delen av vår tid i byggnader, men vi förstår inte alltid varför de ser ut som de gör. Kan man öka folks kunskaper om arkitektur och byggnadskultur så kan det leda till ett rikare meningsutbyte, fler idéer och ett bredare engagemang i byggfrågor. I försökshallen kan man t.ex. arrangera workshops och utställningar och därmed öka förståelsen för hur olika rumsligheter, ljusförhållanden, flöden och andra parametrar påverkar oss. Man ger också en inblick i arkitektens, byggarens och hantverkarens vardag och funktion i byggprocessen. 3. Förnyelse Förnyelsen i vårt projekt består i det faktum att vi vill införa ett nytt och kompletterande arbetssätt i byggprojekteringen för att främja samverkan mellan projektörer, hantverkare, forskning, högskolor, näringsliv och brukare samtidigt som detta kan engagera allmänheten, fungera som ett forum för utbildning och öka förståelsen för byggnadsteknik och arkitektur.

3 4. Samverkan Vid två inventeringfaser har vi varit i kontakt med flera personer som representerar olika företag, skolor och institutioner. Dessa personer har varit inblandade i projektet i mer eller mindre omfattning, men deras samverkan har varit väsentlig för att vi skulle kunna genomföra vår studie. Några personer kontaktades under Fas 1, när vi inventerade existerande verksamheter som liknar vår försökshall. Andra personer involverades i projektet under Fas 2, när vi inventerade intresset för försökshallen bland dem som vi anser skulle kunna bli möjliga brukare. Vi hänvisar i första hand till listan på sidan 28 i dokumentet Försökshall en studie för Innovativ Kultur. Akademi, forskning och Näringsliv Övriga offentliga aktörer högre utbildning Vem/vilka: I vilken form: I vilket syfte: Genomförande För att kunna få ett bra underlag till ett tänkt program har vi inventerat artiklar, sökt på nätet och genomfört en enkät och intervjuer med nyckelpersoner som vi har fått kontakt med under vår inventering. I olika faser har vi sedan byggt vidare på våra ursprungliga idéer fram till ett sammanfattande dokument som innehåller slutsatser och ett övergripande förslag till vidare utveckling av projektet i framtiden. Blandningen av eget utforskande och åsikter från olika personer har givit ett bra underlag för att analysera och dra slutsatser. INVENTERING FAS 1 - LIKNANDE VERKSAMHET Vi inledde vår studie med en inventering av vad som finns idag, här i Sverige och i någon mån utomlands när det gäller någon form av försöksverksamhet och testbyggande i full skala inom sektorn bygg, arkitektur, inredning, formgivning och utbildningar inom denna sektor. Information fick vi bl.a. med hjälp av en enkät där vi hade formulerat 16 frågor som besvarades av 15 personer som representerade företag eller institutioner som vi visste hade någon form av försökshallsverksamhet. (Frågelistans utformning finns under kapitel 3 Inventering Fas 1) PRELIMINÄRT PROGRAM Med underlaget från inventeringen utarbetade vi ett preliminärt förslag till hur försökshallen skulle kunna se ut. Vi visste nu en hel del om liknande verksamheter som finns idag, vilka behov dessa hallar eller testanläggningar svarade mot, hur de var organiserade. Nästa steg var att försöka ta reda på var behoven av fullskalebyggande kan tänkas finnas och hur man skulle kunna möta detta behov på ett relevant sätt. Vi upprättade en grov skiss för ramarna till en tänkt försökshall där vi tog fram utkast till övergripande syfte, brukare, investerare/finansiering, administration och geografiskt läge.

4 WORKSHOP Vi arrangerade som avslutning av denna fas en byggworkshop i mindre skala med någon form av enkel försökshallsverksamhet där 12 personer med olika kreativa yrken indelade i 3 grupper fick samarbeta under några timmar för att lösa en praktisk uppgift. Workshopen belyste några intressanta aspekter kring bl.a. hur praktiskt samarbete mellan olika individer ger nya idéer, och hur man löser oförutsedda problem som uppstår under själva byggprocessen. INVENTERING FAS 2 - TILLTÄNKTA INTRESSENTER I detta skede tog vi reda på vilka som kan tänkas vara intresserade av verksamheten. Här förlitade vi oss på vår forskning i Fas 1 samt våra egna erfarenheter i byggbranschen. Vi sökte nyckelpersoner inom följande kategorier: Utbildningsinstitutioner, kulturinstitutioner och organisationer med beröringspunkter inom byggsektorn, arkitektkontor, byggföretag, projektledningsföretag och byggmaterialproducenter. Eftersom de olika kategoriernas verksamheter, syften och intressen ser tämligen olika ut så använde vi oss i denna fas inte av några formulär för att få svar på en rad standardfrågor. Vi mailade nyckelpersonerna en kortfattad beskrivning av vår projektidé varefter vi ringde upp personen i fråga och resonerade kring konceptet och vårt grova programförslag. PROGRAM/FÖRSLAG Program/förslag till praktiskt utförande. Med underlaget från inventeringen i Fas 1 och intervjuerna i Fas 2 utarbetade vi ett förslag till hur och i vilken form som försökshallsverksamhet skulle kunna fungera. Vi formulerade svar på viktiga frågor som: Vilka är brukare? Hur ska en hall vara beskaffad? Storlek? Utformning? Läge? Utrustning? Vilka administrerar och driver hallen? Hur finansieras verksamheten? SAMMANFATTNING OCH FÄRDIGSTÄLLANDE AV RAPPORT I den slutliga fasen sammanställde vi våra slutledningar och förslag till denna rapport som vi nu har överlämnat till Innovativ Kultur. I rapporten ingår också förslag på hur man skulle kunna gå vidare i en mer konkret fas där ett pilotprojekt med en verklig försökshall genomförs. 6. Resultat & effekter Vi som har drivit projektet har ökat våra kunskaper om projekterings- och byggprocessen. Vi har också vidgat vårt kontaktnät av intressanta nyckelpersoner inom byggbranschen. Genom samtal, möten och studiebesök har vi försökt att inspirera till nya möjligheter att arbeta gränsöverskridande och lära av varandra. Vår studie är ett bidrag till den aktuella debatten kring svensk arkitektur, byggande och de faktorer som påverkar processen. Vår rapport är inte vetenskapligt utförd och våra slutsatser är inte byggda på ett statistiskt underlag, men som framgår av det material som vi har sammanställt i vårt dokument Försökshall en studie för Innovativ Kultur så har vi nästan uteslutande stött på positiva reaktioner på våra idéer från de personer som vi har kontaktat. Vi kan också konstatera att

5 fullskaleprojekt för att testa, experimentera, utbilda och informera tycks finnas i större omfattning i andra länder. En finansieringsform där skattemedel, kommersiella intäkter och fonder blandas, verkar kunna fungera för att driva en i sig icke vinstdrivande verksamhet. Mot bakgrund av ovanstående anser vi att våra viktigaste slutsatser som vi kan dra från vårt arbete är att: - Det tycks föreligga ett behov för en hall i Stockholm som har de möjligheter som vi ser för oss; att för olika aktörer och för allmänheten kunna erbjuda en stor rumsvolym i vilken man kan genomföra en mängd olika experiment, utbildningar och utställningar som nämnts tidigare här i rapporten. - Det idag, troligtvis, inte finns någon självklar organisation, institution eller myndighet i Sverige som ensamt skulle vare sig kunna eller vilja investera i och driva en försökshall, så som vi tänker oss den. Det beror med stor sannolikhet på att vi ser för oss en plattform som med sitt breda spektrum av möjligheter inte enkelt går att inordna i EN organisations verksamhet. Men vi tror att det går att hitta en form för detta, det gäller bara att alla inblandade ser fördelarna och samhällsnyttan med just det breda användningsområdet. Vi tror dock att hallen skall vara kopplad till en teknisk högskola, att verksamheten på något sätt skall utgå ifrån byggtekniska utbildningar som arkitektur, byggnadskonstruktion och samhällsplanering. - Det borde vara möjligt att skapa en blandfinansierad organisation som driver hallen, en organisation utan vinstintresse men med intäkter som täcker kostnader för investeringar, organisation och drift. Genom alla våra kontakter och intervjuer anser vi att vi har sått ett frö. Detta kan utvecklas genom att fortsätta driva våra idéer vidare i samverkan med flera aktörer i byggbranschen och inom kultursektorn. Vårt dokument och spridandet av detsamma - är en viktig del i ett fortsatt arbete med att entusiasmera och övertyga nyckelpersoner och beslutsfattare om bärkraften i våra idéer om en Försökshall. 7. Fortsättning Vår förhoppning är att ett tillräckligt stort antal nyckelpersoner inom våra målkategorier blir intresserade av Försökshallen och att projektet vidareutvecklas. Vi kommer själva att ta initiativ, men vi förväntar oss att vi också kan få draghjälp av större aktörer. Vår förhoppning är också att rapporten till en början kan bli ett intressant inslag i debatterna om svensk arkitektur, byggbranschens roll och kvalitet, kvaliteten i våra byggda miljöer och inte minst om vikten av praktiskt arbete vid teoretiska utbildningar. Målet är att i ett första skede åstadkomma ett pilotprojekt: Försökshallen beta. 8. Övrigt - Stockholm Sara Mendoza, arkitekt MSA Elisabetta Gabrielli, arkitekt/politecnico di Milano Pontus Öhman, arkitekt SAR/MSA