Kartläggning av svensk forskning om arkitektur och miljö inom vård och omsorg.

Transkript

1 Kartläggning av svensk forskning om arkitektur och miljö inom vård och omsorg. Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers tekniska högskola Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin GU

2 Rapporten är sammanställd av Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers tekniska högskola genom Peter Fröst, PhD, konstnärlig professor tillsammans med Helle Wijk, PhD, docent, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet under mars Kartläggningen är genomförd hösten 2013 av Henric Benesch, PhD, projektutvecklare och Nidal Yousif, institutionsadministratör Chalmers Arkitektur. 2

3 Sammanfattning En stödjande vårdmiljö bidrar till en effektiv och säker vård, en god arbetsmiljö för personalen samt patienternas positiva upplevelse av vård och omsorg. Ett nytt forskningsfält har etablerat sig internationellt evidensbaserad design. Enligt evidensbaserad design bör utformningen av vårdens arkitektur alltid grundas på bästa tillgängliga forskning om hur vårdmiljön kan stödja snabb återhämtning och ökat välbefinnande hos patienterna, hög arbetstillfredsställelse hos personalen och minskade avvikelser i vården. Men i Sverige är den stora potentialen att bidra till god vård genom evidensbaserade och rätt utformade vårdmiljöer inte fullt utnyttjad. Forskare på Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet har tillsammans genomfört en kartläggning av forskningsområdet vårdens arkitektur och miljö i Sverige. Tanken är att skapa underlag för en diskussion hur man kan arbeta med den strategiska utvecklingen av forskning, nationell samverkan, nyttiggörande och forskningsfinansiering. Kartläggningen visar att forskningen inom området i Sverige idag är mycket liten. Ser vi på total forskningsfinansiering är den ca 20 miljoner kr/år. Om vi jämför detta med samlade kostnader för byggnader och miljöer för vård och omsorg (18 miljarder kr/år) respektive uppskattade investeringar (13 miljarder kr/år) får vi relationerna 0,1 % respektive 0,15 % d.v.s. en (1) respektive en och en halv (1,5) promille. Detta är oroande. Ska vi trovärdigt kunna hävda att de investeringar som genomförs och är planerade inom vårdbyggandet i Sverige idag är evidensbaserade krävs ökade resurser till forskning och nyttiggörande av forskning. Vi behöver bygga upp en nationell infrastruktur av forskningsmiljöer på olika universitet och högskolor. Systematisk uppföljning och utvärdering av vårdmiljöns effekter måste utvecklas. Detta behöver ske nu när stora investeringar i vårdbyggnader planeras. På så sätt kan den stora potential som finns att stödja hög kvalitet, effektivitet och hållbarhet i svensk hälso- och sjukvård genom rätt utformade vårdmiljöer utnyttjas mycket bättre. 3

4 Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård möter idag stora samhälleliga krav på förändring och ökad kostnadseffektivitet. Samtidigt ska nya lösningar utgå från ett personcentrerat förhållningssätt, och vara långsiktigt hållbara - miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Detta sätter ökat tryck på kvalitet, innovation och prestanda. Samhället står också inför nya stora utmaningar då det gäller det växande behovet av vård och omsorg såväl inom institutionell vård som inom särskilt och ordinärt boende, vilket ställer nya krav på både samhällsplanering och utformning av bostäder. Ny forskning visar att god vårdarkitektur kan bidra till en effektiv vård, stödja läkandet och minska stress hos patienter, anhöriga och vårdpersonal (Wijk, 2014). Trots detta är den stora potentialen för att stödja hälso- och sjukvården genom rätt utformade vårdmiljöer långt ifrån fullt utnyttjad. Detta har flera orsaker bristande nationell samordning, omodernt planerings/innovationssystem och låg grad av överbryggning och tillämpning av nationell och internationell forskning. Kunskapsbildning angående vårdarkitekturens betydelse i Sverige har följt förändringarna i hälso- och sjukvårdspolitiken från en mer centraliserad till en decentraliserad struktur. Genom decentraliseringen minskade också behovet av centralt stöd och styrning av vårdbyggandet. SPRI (Sjukvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut) som tidigare hade ansvarat för forskning och utveckling inom vårdbyggnadsområdet lades därför ner under talet. En ytterligare orsak till nedläggningen var övertygelsen att Sverige under de senaste årtiondena hade byggt det antal sjukhus som behövdes inom en överskådlig framtid. Med SPRI:s nedläggning överfördes huvudansvaret för kunskapsutveckling och planering av vårdbyggnader till de enskilda landstingen och kommunerna. Sverige saknar därigenom en nationell strategi för hur kunskap, forskning och innovation kan nyttiggöras i utformning och investering inom vårdbyggnader. Efter decennier av låg aktivitet står vi idag återigen inför stora nyinvesteringar, minst ca 10 miljarder/år de kommande åren (SKL, Nationella Fastighetsrådet 2014). Kunskapsbehovet avseende vårdarkitekturens inverkan på vårdens kvalitet är därigenom mycket stort. Insikten om att arkitektur och stödjande vårdmiljö är en viktig del av en god läkande miljö har inneburit att ett nytt forskningsfält har etablerat sig internationellt evidensbaserad design. Syftet är att utformningen av den byggda vårdmiljön ska grundas på bästa tillgängliga forskning om miljöns betydelse för att uppnå bästa möjliga hälsa. Evidensbaserad design stödjer sig på cirka 2000 vetenskapliga studier som visar att god vårdarkitektur kan bidra till att förkorta vårdtiderna, förbättra patientsäkerheten, minska smittspridning och öka välbefinnande hos patienter, anhöriga och personal (Ulrich 2012). Forskning har också visat exempel på hur planeringsprocessen för om- och nybyggnader kan utformas för att bättre stödja och integrera vårdens verksamhetsutveckling, processeffektivisering och innovation (Eriksson et al 2014). Om man bygger nytt med rätt process kan vården bli bättre. Att forskning om vårdmiljöns betydelse kan bidra till att öka byggnadernas effektivitet är en insikt som delas av dem som bygger för vård (SKL:s hemsida 2014). Forskning och utveckling bidrar till effektivare och bättre lokaler som kostar mindre. / / Mellan 1994 och 2011 har kostnaderna för lokaler minskat med cirka 8 procent. Pengar som istället kan användas till vård och omsorg. Forskningsområdet arkitektur och miljö inom vård och omsorg Forskningsområdets fokus är hur den fysiska miljön kan stödja mötet mellan vårdgivare och vårdtagare genom god arkitektur. Det handlar om den fysiska miljöns betydelse för vårdens verksamhet, kvalitet och effektivitet samt dess betydelse för tillfrisknande och patienters upplevelse av vården som helhet. Men även planeringsprocessen med dess roller och verktyg som krävs för att leda och styra designarbetet och de slutliga resultatens kvalitet ingår. 4

5 Forskningsområdet innefattar alla miljöer där vård och omsorg bedrivs, d.v.s. vårdbyggnader (sjukhus, vårdcentraler mm), särskilda boenden och eget boende där vård och omsorg regelmässigt genomförs samt landskapsarkitektur utformad och studerad i sin relation till vård och hälsa. Men forskning om vårdens arkitektur kan inte reduceras till att omfatta byggnader, lokaler och omgivningen utanför. En viktig utgångspunkt är att studera samspelet mellan omvårdnad, arkitektur, design och kultur och hur det kan främja hälsa och välbefinnande. För att öka förståelsen för hur de olika delarna och innehållet i miljön påverkar varandra måste de ses i sitt sammanhang. En personcentrerad miljö baseras på evidens och erfarenhet och en aktiv involvering av personen och dennes förväntningar på det som händer och sker i miljön. Genom att ta utgångspunkt i personens livsberättelse och låta den ligga till grund för planeringen av omgivningen kan miljön utgöra en betydelsefull faktor till rehabilitering, återhämtning och välbefinnande. Medvetenheten om miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande står högt på agendan världen över, ett stort antal avhandlingar har producerats genom åren från såväl vård, arkitektur som design relaterat till miljöns innehåll och utformning, och centrumbildningar etableras där forskning och utbildning inom vårdmiljöområdet har ett starkt fokus. Syfte Syftet med denna rapport är att dokumentera forskningsområdet i Sverige vad det forskas om, var och hur stor omfattningen är. Syften är också att utifrån kartläggningen diskutera hur man kan arbeta med den strategiska utvecklingen av forskningen, nationell samverkan, nyttiggörande och forskningsfinansiering. I Vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer för svensk vårdforskning 2012 (VR 2012) hanteras forskning inom vårdens arkitektur och miljö som en del av vårdforskningen. Forskningsområdet identifieras inte som ett sammanhållet område utan man konstaterar att det finns representerat på olika sätt på ett antal lärosäten under olika beteckningar, t ex hälso- och sjukvårdens fysiska miljö (Högskolan Dalarna), omgivningens betydelse för hälsa och vård (Sahlgrenska Akademin/GU), samspelet mellan äldre och fysisk miljö (LU), välgörande hälsoeffekter av / / naturmiljöer (SLU) och hälso- och sjukvårdens arkitektur (Chalmers). Det konstaterades i flera fall att forskningen var betydelsefull, höll hög kvalitet och hade stor samhällsnytta. Någon detaljerad eller samlad dokumentation finns dock inte i VR:s kartläggning. Nightingale (1869) hävdade att hälsa uppstår inuti människan och att vårdens uppgift är att skapa de bästa förutsättningar för detta. Ur vårdtagaren och dennes familjs perspektiv är det störst fokus på att vården skall utformas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med utgångspunkt i det unika hos varje människa och vetskapen om att upplevelsen av ohälsa och funktionsnedsättningar är olika. Betydelsen av vårdmiljöns utformning och innehåll för att stödja patientens återhämtning och välbefinnande är däremot mer likartad men är fortfarande förvånansvärt outforskat. Under de senaste åren har forskningsområdet dock tydliggjorts på flera sätt. Exempelvis bildades Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers (CVA) 2010, finansierat huvudsakligen av branschen d.v.s. landsting/regioner, kommuner och arkitektföretag. CVA har sedan dess stått som värd för flera seminarieserier, två nordiska workshops och en första internationell konferens - ARCH12 på Chalmers 2012 (ARCH12). Denna får en uppföljning i Helsingfors 2014, ARCH14. Det stora intresset och engagemanget från omvärlden har möjliggjort en hel rad av öppna temadagar, workshops och gästföreläsningar (CVA: s hemsida 2014). Inom Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa är Omgivningens betydelse för hälsa och vård ett av tre profilområden. Forskningen avser att fylla kunskapsgapet avseende de komplexa sambanden mellan patientens livskvalitet, personcentrerad vård och 5

6 utformningen av vårdens lokaler. Vårdmiljöforskning handlar både om hur omgivningen påverkar praktiska vårdåtgärder, sociala relationer, dagligt liv och kultur samt hur vårdmiljöns utformning i sin tur är avhängig av vårdens värdegrund, organisation och ledarskap. Forskningsområdet vårdens arkitektur är ett ungt forskningsområde och till sin natur tvärvetenskapligt. Det bedrivs inom flera forskningsfält vårdvetenskap, arkitektur, landskapsarkitektur, medicin och miljöpsykologi. Forskningsområdet kan därför erbjuda en mötesplats för de komplexa och gränsöverskridande frågeställningar som den moderna hälso- och sjukvården ställs inför. Områdets tvärvetenskapliga karaktär innebär också att det riskerar att hamna mellan stolarna då det gäller forskningsfinansiering. Genomförande Kartläggningen har genomförts i tre steg. Inledningsvis skickades en enkätförfrågan ut i juni 2013 som ett mail till 14 personer som hade identifierats inom och genom forskarnätverket. Här beskrevs att målet var att göra en kartläggning av den nationella vårdbyggnadsforskningen samt att kartläggningen innefattar forskning om arkitektur och miljö inom vård och omsorg. Frågorna var: 1) Om ni bedriver forskning om arkitektur och miljö inom vård och omsorg? 2) Vilka forskningsprojekt handlar det då om? Ange titlar eller en kort rad om varje projekt. 3) Vem och vilka bedriver dem? 4) Hur ser finansieringen ut? Ange varifrån och hur mycket (och hur länge). 5) Vilka övriga aktörer och projekt känner du till. Svaren på den första enkäten sammanställdes och bearbetades i en preliminär version. Då inte alla svarat och en del information fortfarande saknades, även från dem som svarat, skickades en ny förfrågan om mer differentierad information ut i november I utskicket bifogades också det preliminärt sammanställda underlaget. I enlighet med svaren på fråga nr 5) hade nya namn tillkommit på listan och den modifierade enkäten skickades även ut till dessa. Nu gick utskicket till sammanlagt 24 personer. I december sammanställde och bearbetades det nya samlade materialet återigen. I december skickades enkäten till 5 nya personer som identifierats samt en riktad fråga om komplettering till 10 av de personer som svarat tidigare. Kompletterande svar arbetades in och rapporten sammanställdes i december Enkäten bedöms ha fångat in huvuddelen av pågående svensk forskning inom området. Vissa rapporterade projekt som saknar uppgifter om omfattning och finansiering har strukits. Resultat av kartläggningen Se bilaga 1, samanställning. Kartläggningen visar att forskning om arkitektur och miljö inom vård och omsorg i Sverige huvudsakligen genomförs på åtta lärosäten (SLU, Sahlgrenska Akademin/GU, Borås Högskola, Dalarnas Högskola, Lunds Universitet, Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet och KTH). Storleken på finansiering har omräknats till en årlig basis. Den samlade finansieringen uppgår då till ca 20 milj kr/år. Detta fördelar sig enligt kategorierna: A= vårdbyggnader (sjukhus, vårdcentraler mm) ca 10 milj kr/år. B= särskilda boenden och eget boende där vård och omsorg regelmässigt genomförs 8.5 milj kr/år. C= landskapsarkitektur utformad och studerad i sin relation till vård och hälsa 1,5 milj kr/år. Antalet personer i Sverige som uppges i olika grad vara involverade i forskning inom vårdens arkitektur och miljö är ca 75. Antalet professorer är 14 och antalet doktorander 18. Uppgifter 6

7 om antalet årsarbetande inom forskningen efterfrågades inte i enkäten. Om man ser till forskningsfinansieringen kan man anta att de flesta seniora forskare endast engagerar sig en mindre del av sin totala arbetstid med t ex handledning av doktorander. Man kan också anta att en del forskning utförs inom ordinarie tjänster d.v.s. att man forskar utan särskild finansiering på arbetstid. Jämförelse med andra forskningsområden Som jämförelse med andra forskningsområden så har finansieringen av svensk vårdforskning ökat med 79% från 2005 och uppgår 2010 till 945 milj kr enligt VR:s kartläggning (VR 2012). Detta jämförs också med hälsorelaterad forskning som uppgår till drygt 9 miljarder kr/år ,5 *Hälsorelaterad *Vård **Vårdbyggnader **Äldres boende Jämförelse mellan olika forskningsområden i miljoner kronor. Källor:* VR:s kartläggning 2012, **CVA + SA 2014 Jämförelse med kostnader och investeringar inom vård och omsorg En intressant jämförelse är att se hur mycket som läggs på forskning i relation till kostnader för vård och omsorg. Hälso- och sjukvårdens nettokostnad är 215 miljarder/år (2012) (SKL 2014). Om vi jämför det med VR:s siffror för hälsorelaterad + vårdforskning som sammantaget är ca 10 miljarder/år så får vi fram att forskningen i relation till kostnaderna är 4,6 %. Ser vi på forskningens relation till kostnader och investeringar i fastigheter blir bilden annorlunda. Landstingens kostnader för fastigheter är sammantaget drygt 12 miljarder/år (2011) (SKL 2014). Forskningen då det gäller vårdens arkitektur och miljö som handlar om landstingens byggnader är enligt vår kartläggning ca 10 miljoner kr/år. Det innebär att forskningen i relation till kostnaden för fastigheter är 0,083 % d.v.s. mindre än en promille. Om vi istället relaterar forskningens omfattning till en bedömd investeringsvolym på 10 miljarder kr/år (Nationella fastighetsrådet 2014) blir siffrorna lite bättre, 0,1 % d.v.s. en promille. Man kan anta att kommunerna lägger minst 6 miljarder kr varje år på vård- och omsorgsfastigheter*. De totala bruttoinvesteringarna uppskattas till mellan miljarder (SKL webbutik). Av dessa går 6 % till Vård och omsorg vilket då innebär 2,7 3 miljarder. Med samma som för landstingen en jämförelse av kostnader för fastigheter för kommunens vård- och omsorg respektive investeringar med vad som läggs på forskning får vi fram följande. 7

8 På forskning läggs ca 8,5 miljoner kr/år, kostnaden för vård- och omsorgsfastigheter är minst 6 miljarder/år. Forskningen är då 0,14 % eller drygt en promille av kostnaderna. Om vi jämför med investeringar inom vård- och omsorgsfastigheter som uppgår till 2,7 3 miljarder/år är forskningen 0,29 %, d.v.s. nästan tre promille. Ser vi på total forskningsfinansiering 20 miljoner kr/år jämfört med samlade kostnader för vårdbyggnader i både kommuner och landsting (18 miljarder kr/år) respektive uppskattade investeringar i byggnader och miljöer för vård och omsorg (13 miljarder kr/år) får vi relationerna 0,1 % respektive 0,15 % d.v.s. en (1) respektive en och en halv (1,5) promille. Diskussion Behovet av forskning och samordnat kunskapsbygge i relation till de stora investeringarna i vårdbyggnader som Sverige står inför har beskrivits i många sammanhang. Trots detta visar vår kartläggning att summan som används till forskning om arkitektur och miljö för vård och omsorg endast omfattar mellan 1 och 1,5 promille ( 0 / 00) av kostnader och investeringarna inom området. I Åliggandelagen (1994:953) i paragraf 2 står: "Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet." Därför satsar också samhället stora summor på medicinsk och hälsorelaterad forskning. Men de stora samhälleliga bygginvesteringarna som genomförs av kommuner och landsting har enligt denna kartläggning alltså en svag vetenskaplig bas genom de små medel som satsas på forskning och forskningsimplementering. Vårdbyggandet behöver lyftas ur sin traditionella roll och i samklang med den verksamhet som använder byggnaderna sträva efter en större grad av evidensbasering. Ett exempel på hur branschen själv mobiliserar för att kunna öka kunskapsinnehållet i vårdbyggandet är det samarbete som påbörjades 2011 mellan 15 svenska landsting, organiserade i PTS- Forum (PTS webbplats) och Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers. Syftet är att gemensamt utveckla evidensbaserade konceptprogram för vårdbyggnader. Satsningen utgår från identifierade behov hos vården och landstingens fastighetsorganisationer av att systematiskt samordna sina erfarenheter. Man vill också ta del av forskningsbaserad kunskap och omsätta denna till handlingsalternativ i sina många aktuella investeringsprojekt. Några sådana konceptprogram - för vårdavdelningar, operation och intensivvård - har redan färdigställs och används av landsting och arkitekter idag. Flera pågår och/eller planeras. En viktig erfarenhet från samarbetet är att branschens behov och efterfrågan på nationell forskning och forskningskompetens är mycket större än tillgången (Fröst et al 2011). I samarbetet mellan PTS- forum och Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers har tre mål formulerats: 1. Samordna nationell kunskapsbildning. 2. Säkerställa implementering av evidensbaserad kunskap. 3. Stödja framtagande och tillgängliggörande av forskning. Uppfyllandet av de två första målen pågår genom arbetet med evidensbaserade konceptprogram samt olika nationella nätverk som anordnar konferenser, temadagar mm. Vi måste nu påbörja uppfyllandet av det tredje målet. Ska vi trovärdigt kunna hävda att alla de investeringar som genomförs och är planerade inom vårdbyggandet i Sverige idag är evidensbaserade krävs en forskningsbas. Ska vi ha en nationell sådan och inte huvudsakligen luta oss mot internationell forskning, främst anglosaxisk (som inte alltid är direkt överförbar eftersom arkitektur, vård och omsorg äger rum i ett kulturellt sammanhang) behöver vi bygga upp svenska forskningsmiljöer i samverkan mellan olika forskningsdiscipliner - arkitektur, omvårdnad, medicin, miljöpsykologi m fl. Trots sin stora samhällsbetydelse visar denna kartläggning att forskningen inom området i Sverige idag både är marginell och alltför differentierad. För att stödja forskning, 8

9 evidensbasering, integrering, innovation och samordning av kunskapsbildning inom vårdmiljöns betydelse behöver samhället tillföra resurser. Vi behöver bygga upp en nationell infrastruktur av forskningsmiljöer på olika universitet och högskolor som bas. Den stora internationella forskningen måste bevakas men också aktivt samverkas med. Systematisk uppföljning och utvärdering måste utvecklas samt tillgängliggöras tillsammans med forskning så att den kan komma svensk vård och omsorg till godo. Detta behöver ske nu när stora investeringar i vårdbyggnader planeras. På så sätt kan den stora potential som finns att stödja hög kvalitet, effektivitet och hållbarhet i svensk hälso- och sjukvård genom rätt utformade vårdmiljöer utnyttjas mycket bättre. Källor ARCH12, Centrum för vårdens arkitektur, CVA webb, Fröst, P, Berezecka, M and Carlstrand, M. (2011). Den goda vårdavdelningen/the Good Ward. Evidence- based concept programs for Healthcare Facilities, PTS. Energimyndighetens statistik energi- och- klimat byggnader- och- transporter- i- kommuner- och- landsting.html Eriksson, J, Fröst, P, and Ryd, N. (2012), Mapping a framework for co- design in healthcare buildings - an empirical study, in ARCH12, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Nightingale, F., Notes on nursing: what it is, and what it is not. 1869, New York Cambridge University Press. Offentliga fastigheters webb Kostnadsfördelning av kommunernas fastigheter på olika verksamheter 2006: PTS Forum webbplats SKL, (2014). Nationella Fastighetsrådet fastighetsdagar 29-30/ SKL webb, Tillväxt och samhällsbyggnad, Landstingens fastigheter fastigheter SKL webbutik, Ekonomirapporten. Om kommuners och landstings ekonomi april 2012: om- kommuners- och- landstings- ekonomi- april html ). Ulrich, R, (2012). Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Chalmers tekniska högskola, Göteborg Vetenskapsrådet (2012). Vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer angående svensk vårdforskning gochforskarutbildning/kartlaggningutvarderingochrekommendationerangaendesvenskvardfors kning.4.405c4f f65fee8ce.html Wijk, H red., (2014). Vårdmiljöns betydelse, Studentlitteratur, Lund 9

10 Övriga källor: * Kommunernas kostnader för fastigheter. Utredningen är gjord av Magnus Kristiansson, projektledare, avd för tillväxt och samhällsbyggnad SKL Kommunerna äger 56,2 miljoner kvm lokaler (Energimyndighetens statistik 2013). Till detta kommer lokaler som hyrs in, ca 8 miljoner kvm samtidigt som ca 3,5 miljoner kvm hyrs ut. Det innebär sammantaget ca 60 miljoner kvm. Baserat på en studie som SKL gjorde av kommunernas kostnader för fastigheter (2006 års kostnader) (Offentliga fastigheter 2014), så utgör särskilda boendeformer 11 % av kommunernas lokalbestånd (särskilda boendeformer = lokaler som i huvudsak används för äldreomsorg - hit räknas lokaltyperna servicehus, med eller utan helinackordering, sjukhem, ålderdomshem och gruppboenden inklusive bostadsdelarna). Detta innebär att kommunerna har ca 6 miljoner kvm särskilda boendeformer enligt definitionen ovan. Men en bedömd kostnad på dryg 1000 kr/kvadratmeter/år kan man anta att kommunernas kostnader för lokaler inom vård och omsorg är minst 6 miljarder/år. 10

11 Bilaga 1. Identifierade forskande institutioner + forskare, forskningsprojekt, finansiär samt omfattning. Kategorier, A= vårdbyggnader (sjukhus, vårdcentraler mm), B= särskilda boenden och eget boende där vård och omsorg regelmässigt genomförs, C= landskapsarkitektur utformad och studerad i sin relation till vård och hälsa K a t Forskare och deltagande institutioner Forskningsprojekt Finansiär Budget kkr sammantag et C Caroline Hägerhäll och Patrik Grahn, professorer vid SLU Alnarp, Anna Bengtsson, doktorand vid SLU Alnarp, Gunilla Carlsson, docent i arbetsterapi Lunds Universitet C Patrik Grahn, professor SLU Alnarp, Anna- Maria Palsdottir, doktorand vid SLU Alnarp, Sara Kyrö- Wissler, forskningskoordinator vid SLU Alnarp, Bo Norrving, professor i neurologi Lunds Universitet, Hélène Pessah- Rasmussen, docent i neurologi Lunds Universitet, Ingemar Petersson, professor i rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet C Patrik Grahn, professor SLU Alnarp, Anna- Maria Palsdottir, doktorand vid SLU Alnarp, Sara Kyrö- Wissler, forskningskoordinator vid SLU Alnarp, Ingemar Petersson, professor i rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet C Huvudhandledare: Patrik Grahn (professor vid SLU) Biträdande handledare: Gunilla Carlsson (lektor, LU) och Caroline Hägerhäll (prof, SLU) B Magnus Rönn, docent KTH. Jonas E Andersson doktorandarbete. Särskilda boenden för äldre. Forskning om miljöer vid särskilda boenden för äldre med särskilt stort vårdbehov Alnarps rehab trädgård stroke. Randomiserad kontrollerad studie. Forskning om utveckling av miljöer inom naturbaserad vård och behandling, inriktad mot strokepatienter: Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Naturbaserad rehabilitering vid landsbygdsföretag. Forskning om utveckling av miljöer inom naturbaserad vård och behandling, inriktad mot stressrelaterad mental ohälsa. Anna Bengtsson, doktorand och adjunkt vid SLU. Avhandling (arbetstitel): Från beskrivningar av upplevelse av utemiljö till design av hälsoträdgårdar. Avhandling handlar om utemiljö i vårdsammanhang med utgångspunkt i en fallstudie vid särskilda boenden för äldre Utvärderingen av regeringsuppdraget Bo bra på äldre dra, utvärderingen av projekt "Rum för hälsa", utvärderingen av forskning om 1 A) Kultur i vården och vården som kultur B) Formas, SLU Europeiska Socialfonden, Region Skåne samt SLU + SLUs och Lunds Universitets fakultetstjänster Europeiska Socialfonden, Region Skåne samt SLU + SLUs och Lunds Universitets fakultetstjänster Kultur i vården och vården, Kultur inom Stockholms Läns Landsting, Formas Kommuner, FoU- centra, diverse stipendier, Stockholm A) 500, 2 år B) 713, 2år u.s Löptid kkr u.s u.s

12 B Jonas E Andersson, SBI och Magnus Rönn, KTH A Marie Elf (PI) Högskolan Dalarna, Helle Wijk, Sahlgrenska Akademin/GU och Peter Fröst, Chalmers (medsökande) A Marie Elf (PI), Högskolan Dalarna och Lena von Koch, KI B Marie Elf (PI), Högskolan Dalarna. Kevin Mckee, Ewa Wäckelgård, Karin Perman (HD medsökande) A Helle Wijk, Sahlgrenska Akademin/GU. Forskare från vård (Danielsson, Berglund- Johansson, Falk, Wijk) och arkitektur (Lundin) deltar tillsammans med verksamheten. A Helle Wijk, Sahlgrenska Akademin/GU. Forskare från Sahlgrenska Akdemin (Koinberg, Falk, Wijk) och KI (Brovall) bostäder för äldre. Bok på Rio Kulturlandskap. "Arkitektur för bo bra på äldre dar - tre tävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping" Getting ready for high quality healthcare environments - a framework for a user- oriented and evidence- based planning process. Utvecklande av ett evidensbaserat mätinstrument för planeringsprocessen av nya vårdmiljöer. Stroke care units: evaluating the design quality and its impact on patients health, quality of care, and perception of the environment. En doktorand Sustainability and Empowerment: Understanding and Integrating Differing Perspectives and Needs within the Design of Housing for Older People Helande och läkande miljöer inom rättspsykiatrisk vård. Ett femårigt regionalt projekt där vi följer en arkitektonisk och innehållsmässig förändring av verksamheten medmulti method design. datainsamling pågår. Bidrar en fysisk miljöförändring till en integrerad vård inom onkologi? stad, Hjälpmedelsinstitutet. u.s 100 (s) SKL Formas, Strokeförbundet , u.s u.s u.s 200 Sahlgrenska Akademin, GPCC (Startbidrag) Sahlgrenska Akademin B Helle Wijk, Sahlgrenska Akademin/GU. Forskare från Sahlgrenska Akademin (Falk, Wijk) Den fysiska och psykosociala miljöns inverkan på en salutogen äldreomsorg Folke och Agneta Prytz forskningsstiftelse B Helle Wijk, Sahlgrenska Akademin/GU, forskningsledare, och forskare från Högskolan Dalarna (Elf, McKee, Nordin) Evaluating design quality and its impact on quality of life and care for older persons living in nursing homes. Helfinansierad doktorand. Högskolan Dalarna u.s u.s

13 B Helle Wijk, Sahlgrenska Akademin/GU, forskningsledare, och forskare från Högskolan Dalarna (Elf, McKee, Furingsten) Främjande av en salutogen personcentrerad vård och omsorg för äldre på särskilt boende Helfinansierad doktorand. Högskolan Dalarna u.s u.s 1000 A Ingegerd Bergbom, professor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, GU. Projektledare och huvudhandledare A Kerstin Persson Waye, Professor, GU, Ingegerd Bergbom Professor, GU och Berit Lindahl associate Professor, University of Borås A Margareta Ekebergh, professor, huvudhandledare, Berit Lindahl och Sofia Almerud, bihandledare, alla Högskolan Borås A Berit Lindahl, docent, Högskolan Borås, huvudhandledare. Bihandledare är Ingegerd Bergbom professor vid Göteborgs Universitet samt Isabell Fridh, postdoc vid Högskolan Borås Kommunikation, samverkan och individuellt vårdande i hybridsal ur ett patient- och personalperspektiv. Avhandlingsarbete Lotta Johansson: Sound /noise in the intensive care setting Avhandlingsarbete Sepideh Olausson: Relationen mellan patientrummets fysiska utformning, vårdande samt välbefinnande inom intensivvården Avhandlingsarbete Marie Engwall: Ljus och dygnsrytm inom intensivvård Internfinansierad doktorand Institutionen för vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin, u.s u.s 1000 Göteborgs Universitet, 4000 u.s 1000 Limes Audio och Märta Lundqvists samt Adlerbertska forskningsfonderna Högskolan Borås 4000 u.s 1000 Högskolan Borås u.s 1000 B Susanne Iwarsson, professor, LU m fl Forskare vid MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET - (Malin Björk, Henrik Ekström, Sölve Elmståhl, Marianne Granbom, Maria Haak, Tina Helle, Ines Himmelsbach mfl) B Susanne Iwarsson, professor LU m fl Forskare vid MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET B Susanne Iwarsson, professor LU m fl Forskare vid MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET B Susanne Iwarsson, professor LU m fl Forskare vid MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET Centre for Ageing and Supportive Environments, inklusive forskarskola Forte /18 910* Home and Health along the Process of Ageing Vetenskapsrådet 4 330/1110* * Home and Health along the Process of Ageing Konung Gustaf Vs & 450/150* Ageing Drottning Viktorias 2014 Frimurarstiftelse Utveckling av användardrivna modeller för implementering av forskningsresultat i kommunal verksamhet och samhällsplanering Forte 1 000/333*

14 B Koordinator: Alan Walker, professor (University of Sheffield. Ansvarig för WP User- driven Housing : Susanne Iwarsson, professor LU B Catharina Nord, docent, LiU. Jan- Erik Hagberg - NISAL A Erling Björgvinson / Gunnar Sandin INNOVAGE Nya äldrehus om boende på institution Spatial appropriation in hospitals: A photo- based questionnaire to patients. EU (3 milj, varav till WP lett av Iwarsson) 5 500/1830* FAS, Kungsleden 300, Fakultetsmedel ** u.s u.s 200 A Anna Petersson / Gunnar Sandin / Maria Liljas Stålhandske The Silent room at Malmö Hospital SU Fakultetsmedel ** u.s u.s 200 A Gunnar Sandin / Ann Pontén Art in hospital environment Fakultetsmedel ** u.s u.s 200 B David Brunt, Växjö Universitet, Huvudsökande. Inst f vårdvetenskap och socialt arbete, Maria Johansson, Lunds Universitet, Miljöpsykologi, Inst f Arkitektur och byggd miljö. Doktorand: Elizabeth Marcheschi, Interaktionen mellan fysisk och psykosocial miljö och dess betydelse för upplevd hemlikhet i boende för personer med psykiska funktionshinder FAS B Thorbjörn Laike, professor LU, projektledare. Klas Sjöberg, docent. Institutionen för klinisk medicin LU. Tommy Govén, forskningschef, Fagerhult AB Nya energieffektiva belysningssystems inverkan på äldres välbefinnande. Doktorand: Pimkamol Maleetipwan- Mattsson Energimyndigheten A Samarbete mellan Kristina Sahlqvist adj professor, HDK, Pamela Lindgren designer, Michael Nilsson professor, Sahlgrenska Akademin, Göteborg, Lena Berglin Ph D, Textilhögskolan, Borås och Cecilia Häggström Ph D, HDK. A Samarbete mellan Kristina Sahlqvist adj professor, Högskolan för design och konsthantverk, Pamela Lindgren, designer, Michael Nilsson professor, Sahlgrenska Akademin, Göteborg och Lena Berglin Ph D, Textilhögskolan, Borås. A Inga Malmqvist, docent Chalmers, huvudhandledare. Isabell Fridh, Sahlgrenska Akademin/GU, biträdande handledare. Peter Fröst, konstnärlig professor, biträdande handledare Kan kunskap från grundforskning om berikade miljöers effekter på hjärnan leda till förbättrad rehabiliteringsmiljö genom designmetodik? En explorativ studie inom design och neurologi Design och Neuroforskning om berikade miljöer Avhandlingsarbete Maria Berezecka: Högteknologiska vårdmiljöer- upplevelse och påverkan ur ett patient- och personalperspektiv Västra Götalandsregionen och Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Konstnärliga Fakulteten (GU) - KU- medel. Adlerbertska forskningsstiftelsen. Västra götalandsregionen u.s u.s

15 A Nina Ryd, docent Chalmers, huvudhandledare. Peter Fröst, konstnärlig professor, bitr handledare Avhandlingsarbete (lic) Johanna Eriksson: Arkitekten som facilitator av participativa designprocesser med brukare Formas, Sweco Architects Formas: 556, Sweco A Sten Gromark, professor Chalmers. Examinator A Inga Malmqvist, docent Chalmers, huvudhandledare. Jan Gustén, bitr professor, examinator. B Inga Malmqvist, docent Chalmers, huvudhandledare. Göran Lindahl, docent Chalmers. Bitr handledare Avhandlingsarbete (lic): Stefan Lundin, Chalmers/White arkitekter Evidensbaserad design - ur ett arkitektperspektiv Avhandlingsarbete Carola Joelsson: Utformning av framtidens högteknologiska vårdmiljöer - projekteringsstrategi Avhandlingsarbete Morgan Andersson: Användning och användbarhet i gemensamma utrymmen på vård- och omsorgsboenden White arkitekter/arq- forskningsstiftelse Skanska, SBUF Göteborgs Stad + Chalmers Arkitektur B Inga Malmqvist, docent Chalmers, projektledare Gemenskapslokal för äldre hyresgäster CMB Centrum för management i byggandet A Peter Fröst, konstnärlig professor. A Sten Gromark, professor Chalmers B Sten Gromark, professor Chalmers Summa Förklaringar: u.s = uppgift saknas. Planerings- och designprocessen för vårdens arkitektur. Forskningstid ingående i professur AIDAH (Rum för hälsa och livskvalitet: Integrerade Former för Boende, Åldrande och Sjukvård ) doktorand 1 AIDAH (Rum för hälsa och livskvalitet: Integrerade Former för Boende, Åldrande och Sjukvård ) doktorand 2 Forum vårdbyggnad + Västra Götalandsregionen Heltids doktorand inklusive handledning är schablonmässigt satt till 1milj/år om ytterligare uppgifter saknas. När fakultetsmedel anges som finansiering utan närmare precisering sätts en standardsumma på 200kkr/år Formas Formas

16 *= Då det gäller uppgifterna från Susanne Iwarsson vid CASE LU kan enligt uppgift högst 1/3 av forskningsfinansieringen hänföras till forskning inom vårdens arkitektur och miljö. **= Då det gäller uppgifterna från Gunnar Sandin på LU har finansieringen räknats som fakultetsmedel mm, med mindre arbetsinsats ur projekt stödda av Formas samt Riksbankens Jubileumsfond genom att forskningen kopplar till andra projekt. 6