6 Kostnadsbegrepp, resultat och verksamhetsvolym

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6 Kostnadsbegrepp, resultat och verksamhetsvolym"

Transkript

1 1 6 Kostnadsbegrepp, resultat och verksamhetsvolym 4 Beroende pa vilket problem man skall analysera eller vilken beslutssituation man star infor maste man kanske betrakta en och samma kostnad ur olika synvinklar. I det har kapitlet vill vi ge en begreppsapparat for att hantera kostnader i kalkyleringssammanhang. Vidare uppmarksammas tva svarigheter som naturligtvis skapar problem nar foretaget i forvag, dvs. i budgeten, skall gora produktkalkyler. Den forsta svarigheten ar att bestamma den verksamhetsvolym som kalkylen skall beraknas utifran och den andra svarigheten ar att bestamma vilka priser (t.ex. loner och priser pa insatsvaror) som kalkylen skall baseras pa. Kostnader och verksamhetsvolym Kostnadema i ett foretag brukar klassificeras som rorliga eller fasta beroende pa hur de forandras vid variationer i foretagets verksamhetsvolym. Rorliga kostnader ar sadana vilkas totalsumma forandras kontinuerligt med verksamhetens volym. Fasta kostnader forblir oforandrade eller andras i intervall vid forandringar i verksamhetsvolymen. Begreppet verksamhet anvands som ett samlingsnamn for produktion av varor och tjanster. Verksamheten kan matas i nagon fysisk storhet eller i vardetermer. Ofta mats verksamheten over en viss tidsperiod. Vi aterkommer till begreppet verksamhetsvolym i nasta avsnitt. Uppdelningen i fasta och rorliga kostnader reflekterar hur ett foretag ar uppbyggt. For att bedriva verksamhet kravs nastan alltid nagon typ av fast kapacitet. Denna produktionskapacitet medfor fasta kostnader eller, med en annan benamning, kapacitetskostnader. Med detta satt att se pa foretaget kommer de rorliga kostnadema att hora ihop med sjalva driften eller anvandningen av produktionskapaciteten. 133

2 Huruvida olika typer av kostnader ar rorliga eller fasta bestams ocksa av vilken typ av verksamhet som bedrivs. Man kan t.ex. inte havda att branslekostnader alltid ar fasta - inte heller, for den delen, att de alltid ar rorliga. For industriforetaget ar bransle for uppvarmning i huvudsak en fast kostnad, medan bransle for ett akeri ar en rorlig kostnad. I nedanstaende diagram visas de fasta och rorliga kostnadema i ett foretag. De fasta kostnadema per enhet och darmed de totala styckkostnaderna minskar med tilltagande produktionsvolym. Totala fasta kostnader (kr) Totala rorliga kostnader (kr) -> Volym Volym Totalkostnad (kr) Fasta och rorliga kostnader betecknar egentligen en hel skala av kostnader, fran helt fasta till sadana som ar helt rorliga, dvs. till sadana som helt foljer produktionsvolymen. Pa lang sikt eller vid mycket stora forandringar i produktionsvolymen kan alia kostnader betraktas som rorliga. Kostnaden for en fabrikslokal ar ett typexempel pa en fast kostnad. Lokalen klarar dock inte hur stor okning som heist av produktionsvolymen utan att den behover byggas ut. Genom en utbyggnad okar den fasta kostnaden. Den kan darmed inte sagas vara helt fast. Vi kan saledes konstatera att kostnader kan betraktas som fasta eller rorliga endast inom ett visst tids- och volymintervall. De fasta kostnadema kan delas in i tre grupper. Helt fasta kostnader (stillestandskostnader) ar oforandrade aven nar verksamheten star stilla. Ett exempel pa dylika kostnader ar avskrivningar pa byggnader. Driftsbetingade fasta kostnader ar oberoende av verksamhetens storlek nar val produktionen kommit igang. Nar verksamheten star helt stilla forsvinner dessa kostnader, t.ex. energikostnader for uppvarmning och belysning. Halvfasta kostnader ar oforandrade fram till en viss verksamhetsvolym. Vid en ytterligare okning i produktionsvolymen okar de sprangvis. De halvfasta kostnadema ar ofta "atergangstroga" (irreversibla), vilket innebar att nar de val okats kan det vara svart att sanka dem igen nar verksamheten minskar. Exempel pa dylika kostnader ar anskaffning av ytterligare maskinutrustning. Man bor notera att det darfor ar viktigt att beslut om kapacitetsokning ar val underbyggda, speciellt nar det galler mojligheter att finna avsattning for den utokade produktionsvolymen. Fast kostnad/enhet (kr) > Volym Rorlig kostnad/enhet (kr) Totala halvfasta kostnader (kr) Volym Volym -> Volym Figur 6.1 Fasta och rorliga kostnader. Figur 6.2 Halvfasta kostnader

3 I manga typer av foretag ar lonerna den storsta enskilda kostnadsposten. Tjanstemannens loner brukar normalt behandlas som fasta kostnader, medan daremot arbetarlonerna ofta betraktas som en rorlig kostnad. Detta fortjanar en kommentar. Om arbetarlonerna ar rena ackordsloner sa ar det naturligtvis helt korrekt att betrakta dem som rorliga kostnader. Aven om arbetaren vid en nedgang av produktionen av en viss produkt kan flyttas over pa annan produktion dar hans arbetsinsats behovs, ar lonekostnaden rorlig i forhallande till den ursprungliga produktionen. Ofta forhaller det sig dock inte pa detta satt. Darfor ar det i manga kortsiktiga beslutssituationer battre att behandla alia loner (tjanstemanna- och arbetarloner) som fasta. Pa langre sikt forandras daremot hela lonesumman i forhallande till verksamhetsvolymen genom nyanstallningar vid expansion eller naturlig avgang och uppsagningar vid minskande produktion. De rdrliga kostnadema kan forandras med olika hastighet. Man brukar darfor skilja mellan: Rorliga kostnader av den tredje typen, sa kallade progressiva kostnader, stiger allt snabbare nar produktionsvolymen okar. Lonekostnader kan vara progressiva om storre produktion medfor okad overtid och darmed hogre timloner. Ligger produktionen nara kapacitetstaket leder aven detta i allmanhet till stigande kostnader, da "trangseln" (pa gmnd av bristande kapacitet i form av t.ex. maskiner) leder till jakt och slarv som medfor att bade material- och lonekostnadema per producerad enhet okar. Totala rorliga kostnader Degressiva Proportionella Progressiva kr kr kr -> volym > volym -> volym proportionellt rorliga kostnader degressivt rorliga kostnader progressivt rorliga kostnader Rorliga kostnader per produktenhet Degressiva Proportionella kr/enhet kr/enhet Progressiva kr/enhet De proportionellt rorliga kostnadema varierar i direkt proportion med verksamhetsvolymen, dvs. det rader ett linjart samband mellan kostnader och volym. I den har boken och i ovningsboken kommer vi att diskutera denna forenklade situation. Kanske ar det inte alldeles fel, ty om foretaget har kostnader som okar snabbare an volymen har det ocksa. i allmanhet kostnader som minskar snabbare. Framfor allt ar det lampligt att anta att kostnadema ar proportionellt rorliga om man vill gora enkla overslagsberakningar eller for att visa hur kostnadema forandras inom ett mindre volymintervall. Men vid stigande produktionsvolym kan materialanskaffningen ofta ske till allt formanligare priser, genom att t.ex. inkopen kan goras allt storre erhalls mangdrabatter. Materialkostnaden blir i detta fall degressiv, dvs. kostnaden okar allt langsammare nar volymen okar. Ar foretaget en viktig kund for leverantoren innebar ett sadant lage ocksa att foretaget nar en viss maktposition nar det t.ex. galler forhandlmgar om priser och andra leveransvillkor > volym - volym Figur 6.3 Indelning av rorliga kostnader Verksamhetsvolym - volym Varje budget bygger pa ett antagande om den kommande periodens verksamhetsvolym. Denna bedomning ar av avgorande betydelse for hela kalkylen, darfor att den bestammer den volym som de fasta kostnadema skall slas ut pa. De totala fasta kostnadema ar inom vissa granser oberoende av produktionsvolymen, vilket innebar att den 137

4 fasta kostnaden per styck kan variera kraftigt beroende pa volym Aven de rorliga kostnadema kan om de ar progressivt eller deeressivt rorliga paverkas av volymen. Exempel Forsaljningsvolym och totala kostnader ^ JS ns? rkar 6 n d a S t 6 n P r 0 d u k t D e f a s t a kostnadema uppgar till kr och de rorliga kostnadema uppgar till 20 kr/st och antas vara helt proportionella. Fbljande tabell visar hur de totala kostnadema per produkt varierar med forsaljningsvolymen: Forsaljningsvolym st st st Rorlig kostnad per styck 20 kr 20 kr '^Ota- Fast kostnad per styck 30 kr 20 kr 1 5 k r Total kostnad per styck 50 kr 40 kr 35 kr Att mata verksamhetsvolymen i ett foretag kan tyckas vara en enkel uppgift, men tank dig ett foretag som tillverkar tva produkter TVmottagare och antenner. Eftersom en TV ar betydligt dyrare att tillverka an en antenn, ar det inte meningsfullt att mata volymen som antalet producerade produktenheter st TV-mottagare ar en storre verksamhetsvolym an st antenner. Det vore tankbart att mata volymen genom att summera forsaljningsvardet for samtliga produkter. Nackdelen med ett sadant matt ar att hojda forsaljningspriser kommer att resultera i att mattet pa verksamhetsvolymen stiger. En situation dar antalet producerade produkter mte okar bor inte beskrivas som en okad verksamhetsvolym. Normalt anvander foretagen nagon gemensam insatsfaktor som matt pa verksamhetsvolymen. Tankbara matt ar antalet arbetade timmar utnyttjade maskintimmar, forbrukad ravarumangd eller liknande. ' I kalkylen kan man antingen anvanda en bedomning av den mest trohga volymen under den narmaste perioden eller ocksa anvanda en volym som bedoms som den "normala" under ett antal perioder Den mest trohga volymen ger ett mer korrekt uttryck for sjalvkostnaden men om vi mater volymen for relativt korta perioder och vi har relativt kraftrga svangningar i forsaljningen far vi hoga sjalvkostnader 138 nar vi saljer lite och laga sjalvkostnader nar vi saber mycket. Detta ger oss en felaktig signal om vi anvander sjalvkostnaden som underlag for exempelvis prissattning. Foretag har sallan den mojligheten att de kan hoja prisema nar forsaljningen gar daligt och de tinner inte heller anledning att sanka dem nar forsaljningen gar bra. I stallet brakar den metod som benamns normalmetoden tillampas for att uppna stabilitet i vardena vid kostnadsfordelning. Enligt denna metod fordelas de fasta kostnadema pa den produktmangd som motsvarar normal verksamhetsvolym matt i t.ex. tid (arbetstimmar) eller mangd (antal kilo, liter e.d.). De fasta kostnadema kan vid en normalkalkyl uppfattas som genomsnittskostnader per enhet for en foljd av perioder. Om forsaljningspriset precis tacker den normala sjalvkostnaden far foretaget under perioder med lag volym inte full tackning for sina verkliga fasta kostnader (undertackning), medan det vid hog volym far tackning utover de verkliga fasta kostnadema (overtackning). Den normala volymen ger en utjamning mellan goda och daliga perioder. De fasta kostnadema slas alltid ut pa samma volym. Normalmetoden ger darmed en riktigare bild av foretagets sjalvkostnader pa langre sikt. Dock ar metoden svar att anvanda. Det ar manga ganger svart att bestamma vad som ar en normal volym for foretaget. Ett ganska vanligt satt att narma sig problemet ar att helt enkelt utga fran ett genomsnittsvarde for verksamhetsvolymen under Lex. de tre senaste aren uppraknad med en planerad expansion av verksamheten. Det gar naturligtvis ocksa att anvanda tumregler och saga att normal volym, beroende pa bransch, uppgar till % av den tekniska kapaciteten. Men hur bestammer man den normala volymen i ett foretag som vaxer snabbt? Prisnivaer Vi overgar nu till att utreda vilka priser som skall anvandas i kalkylen. De vanligaste typema av priser ar: anskaffningspris (eller historiskt inkopspris) ateranskaffningspris (eller nupris) standardpris (eller budgetpris) 139

5 Det feller sig kanske naturligt att i kalkylema rakna med faktiska anskaffningspriser. Dessa kalkyler ar ocksa i praktiken de vanligaste, eftersom inkopspriserna direkt kan utlasas ur redovisningen. Om t.ex. material inkops for en viss order, ett visst specifikt andamal, ar historiskt inkopspris en rimlig vardering i kalkylen. Men i tider av starkt varierande priser, sasom vid betydande inflation eller deflation, ar det teoretiskt sett riktigast att anvanda ateranskaffningspriser i kostnadsberakningarna. Om man i tider med starkt stigande priser i kostnadsberakningen skulle satta t.ex. materialpriset lika med det urspmngliga anskaffningspriset skulle man inte for den i kalkylema inraknade materialkostnaden kunna ateranskaffa det anvanda materialet. Vinster som uppkommer om man anvander faktiska anskaffningspriser i starka inflationstider med forsamrat penningvarde ar inte i sin helhet reella vinster utan innefattar ocksa "skenvinster" pa grand av inflationen. Vi saljer var produktion till hoga nupriser och har kalkylerat vara kostnader till de inkopspriser som radde vid anskaffningstillfallet. Det galler alltsa att forsoka vardera resursforbrukningen till till det pris som galler vid den tidpunkt da produktionen saljs, darfor att da erhaller foretaget medel for att kopa nya resurser motsvarande den mangd som forbrukats i samband med forsaljningen. Att kontinuerligt i rutinmassig kalkylering tillampa ateranskaffningspriser (nupriser) ar emellertid av praktiska skal inte mojligt. Det gar inte att sa gott som dagligen andra t.ex. priset pa inkopt material. I stallet tillampar man s.k. standardpriser. Dessa priser bestams f5r viss tidsperiod sa att de motsvarar det forvantade (genomsnitdiga) anskaffningspriset under den kommande perioden. Det ar svart att uppskatta dessa standardpriser om priserna pa resursema forandras snabbt over tiden. Det kan t.ex. galla for lonekostnader och kostnader for material. Det kan i sadana situtioner vara lampligt att bestamma standardprisema for nasta period med hjalp av nagot lampligt prisindex. Normalt revideras standardprisema en gang per ar. Vid storre prisvariationer kan de dock justeras under aret. 140 Direkta och indirekta kostnader I nasta kapitel skall vi behandla den grundmodell som innebar en fullstandig fordelning av alia kostnader pa produkter eller liknande, sa kallad sjalvkostnadskalkylering. Langre fram, i kapitel 8, tar vi upp den andra grundmodellen, bidragskalkylering, som innebar en ofullstandig kostnadsfordelning, dar handlingsaltemativets intakter stalls mot vissa av dess kostnader. Det finns ofta anledning att arbeta med kalkyler, inte bara for hela foretaget utan aven for delar av verksamheten. Det kan vara kalkyler for olika avdelningar, produkter, order eller som underlag for andra typer av handlingsalternativ i ett foretag. Man har i manga skilda sammanhang helt enkelt behov av att stalla de kostnader och intakter som olika afternativ medfor emot varandra. Eftersom det inte ar praktiskt mojligt att utforma och uppratta speciella kalkyler annat an vid sarskilt viktiga avgoranden, har de fiesta foretag ett kalkylsystem for att ta hand om de manga rutinbetonade besluten som annars skulle bli alltfor arbetskravande och tidsodande att hantera. Detta kalkylsystemfinnsinom ramen for foretagets redovisningssystem. Ett sadant kalkylsystem ar darfor utformat for att det skall kunna utnyttjas i det storaflertaletbeslutssituationer. En produkts sjalvkostnad ska i princip beraknas genom att till produktens sarkostnad ( = egna kostnader) aven lagga en andel av samkostnadema ( = gemensamma kostnader). Iratinmassigproduktkalkylering tvingas man ofta till en upplaggning av kalkylen som inte alltid stammer overens med de specifika forhallanden som rader i en given beslutssitation. I manga situationer kan det vara motiverat att behandla vissa sarkostnader som samkostnader och fordela dem efter nagon enkel fordelningsprincip. Exempel Sar- och samkostnader AB Duo tillverkar TV-mottagare och antenner. Sarkostnaden for att tillverka en TV bestir av material, inkopta komponenter, loner till den personal som arbetar i produktionen samt elforbrukningen i de maskiner som anvands. 141

6 .. 1 P nnu P skulle en elmatare behova installs H, M 3 SSS!»==s= Direkta kostnader De sarlrnct,^ Ue sarkostnader som lopande kan matas och rapporteras utan alltfor stora kostnader. /«fin** tes^, Samkostnaderna och de sarkostnader som ar svara eller dyra att mata lopande - Fasm Uppdelning u t i M n verksamhetsvolym J>i>*ta - /mffnfto, 142 Orsakslogisk uppdelning utjhn e stats. situation Uppdelning utifran miitbarhet Manga ganger overensstammer dessa kostnadsuppdelningar med varandra. Till exempel ar sarkostnader manga ganger ocksa rorliga och direkta, medan samkostnader ar fasta och indirekta. Men de tre kostnadsuppdelningarna har olika syften och de bygger pa olika grunder. Att berakna sjalvkostnaden gar till pa olika satt i olika typer av verksamheter beroende pa hur komplicerade dessa verksamheter ar. Aven storleken pa foretaget spelar in. I stora tillverkande industriforetag med tusentals produkter ar naturligtvis situationen en helt annan an i ett litet tjansteproducerande serviceforetag med kanske en enda arbetsuppgift. Den foljande genomgangen i kapitel 7 av sjalvkostnadskalkylering agnas framst tillverkande foretag. De poster som skall inga i en sjalvkostnadskalkyl maste anpassas efter kostnadsstrukturen i det kalkylerande foretaget. I handels- och tjansteforetag ser darfor kalkylmodellerna ut pa ett nagot annorlunda satt an i tillverkande foretag. De grundlaggande principerna for kalkylering ar dock desamma oavsett kalkylmodellens konkreta utformning. Kostnadsdiagram Innan vi i nasta kapitel gar in pa sjalvkostnadskalkylens uppbyggnad skall vi studera hur resultatet paverkas av verksamhetsvolym, kostnader och priser. Detta kallas resultatplanering och anvands som underlag for Lex. prissattning, val av tillverkningsvolym, automatisering/rationalisering, etc. Vi beskriver de ekonomiska samband som ar kopplade till resultatplaneringen, bade i form av diagram och ekvationer. En forenkling i sammanhanget ar att vi satter likhetstecken mellan produktion och forsaljnmg, dvs. vi antar att det inte sker nagon forandring av lager. For att kunna diskutera vad som hander med ett foretags resultat nar verksamhetsvolymen okar eller minskar maste man forst och framst veta hur olika slags kostnader reagerar vid forandringar i verksamheten. Om ett foretags kostnader delas in i rorliga och fasta far vi: Total kostnad = total rorlig kostnad + total fast kostnad Den totala kostnaden kan beskrivas i ett kostnadsdiagram. I exemplen utgar vi ifran att de fasta kostnadema ar helt fasta och att de rorliga kostnadema ar proportionellt rorliga. 143

7 Exempel Kostnadsdiagram ningen m n M0 band. c Z ^ S ^ kkr Ett foretag kan paverka sin kostnadsstruktur genom olika atgarder. Manga ganger kan foretaget sanka sina rorliga kostnader genom investeringar som hojer de fasta kostnadema. Dessa "rationaliseringsinvesteringar" leder till okad mekanisering eller automation av produktionen. En nackdel med detta ar att foretaget blir mer kansligt for forandringar i produktionsvolymen. Fasta kostnader ar namligen i allmanhet atergangstroga, vilket kan skapa problem om verksamheten inte okar som planerat eller om den Lo.m. minskar i volym. Vid en produktionsvolym som ar lagre an punkten x i figur 5 blir totalkostnaden med den nya, mer kapitalintensiva produktionsteknologin hogre an med den gamla, mindre kapitalintensiva produktionsmetoden. Aven andra kostnadsf5randringar kan naturligtvis goras. Sa kan t.ex. de fasta kostnadema sankas och de rorliga hojas. I stallet for att hoja produktionskapaciteten i den egna fabriken kan produktionen laggas ut pa en annan tillverkare. Kostnaden for utokad egen kapacitet ar ju i stor utstrackning fast, medan ersattningen till underleverantoren ar knuten till volymen av den utlagda produktionen. En sadan losning leder till att foretagets resultat blir mindre volymkansligt. Om volymen sjunker minskar ocksa kostnadema. Vid en storre produktionsvolym an punkten x i figur 6 blir en overgang till en mindre kapitalintensiv produktionsmetod olonsam jamfort med en fortsatt kapitalintensiv produktion. 1 "T~T~T T T -r T >? A N M R oTT^T^(tUSe^ kr TK (fore) ^M^oiTr:z o b e r o e n d, i a v *«" a FK (efter) - FK (fore) Figur 6.4 Kostnadsdiagram -TK (efter) -> Volym 144 Figur 6.5 Kostnadsfdrandring till mer kapitalintensiv teknologi 145

8 TK (efter) TK (fore) > Volym Figur 6.6 Kostnadsfdrandring till mindre kapitalintensiv produktion Tl= Totala intakter Figur 6.7 Resultatdiagram Resultatdiagram med intakter och kostnader I foregaende avsnitt framgick hur kostnadema paverkas av forandringar i verksamhetsvolymen. Produktionen, foretagets "prestationer", skall saljas och ge upphov till intakter i foretaget. Darfor ar naturligtvis aven priser och avsattningsmojligheter viktiga faktorer att ta hansyn till i olika beslutssituationer i foretaget. Det racker saledes inte med att enbart analysera kostnadema. For att illustrera hur foretagets resultat eller vinst ar beroende av volymen brukar man anvanda ett s.k. resultatdiagram. I detta stalls de totala kostnadema mot de totala intakterna. Vid laga produktionsvolymer blir den totala kostnaden hogre an den totala intakten (jfr figur 7). Foretaget gor alltsa en forlust motsvarande denna skillnad. Nar produktionen (= forsaljningen) okar minskar forlusten. Den punkt dar intakter och kostnader ar lika stora, dvs. dar vinsten ar noil, kallas for kritisk punkt. Foretagets verksamhet maste na upp till den nivan for att foretaget inte skall ga med forlust. Den kritiska punkten uttryckt i fysiska termer, t.ex. antal styck per ar, benamns kritisk volym. Uttryckt i monetara termer, kronor per ar, benamns den kritisk omsattning. Med omsattning avses totala intakter. Om produktionen ar storre an den kritiska punkten gor foretaget vinst. 146 Sambanden som visas i diagrammet kan uttryckas pi foljande satt: Resultat = totala intakter - totala rorliga kostnader - totala fasta kostnader vilket kan omformuleras som: Resultat = pris per styck * antal - rorlig kostnad per styck * antal - total fast kostnad eller i en tredje variant: Resultat = (pris per styck - rorlig kostnad per styck) * antal - total fast kostnad I resultatdiagranunet och i ovanstiende uttryck agar vi fran ett tat pris rtstyl och att de rorliga kostnadema ar proporuonella. Vid analys av resultatdiagram ar begreppet f erke'^^'ve* S^SffiSS ' v ".» * miuska mnar,fcetage.gar S S^Wta man sakerhetsmarginalent prc.en, av dn borjar gi med forlust. 147

9 Resultatdiagrammet ovan ar, som redan namnts, en forenkling av verkhgheten. Fasta kostnader ar i verkhgheten endast fasta inom vissa tids- och volymintervall. Men variationerna i ett foretags produktion ar sallan sarskilt stora i verkligheten, sa om resultatdiagrammet ger en rattvisande bild av intakter och kostnader inom detta intervall kan det ur analyssynpunkt vara fullt tillrackligt. Exempel Resultatdiagram Detta exempel bygger pi samma forutsattningar som foregiende med foljande tillagg: Under 19X2 var inkopspriset per band 40 kr/sl och foretagets forsaljningspris uppgick till 60 kr per band. Foljande diagram visar hur foretagets intakter och kostnader. och darmed aven foretagets resultat, skulle variera med olika forsaliningsvolymer: J En matematisk resultatanalys Lit Q vara den forsaljningsvolym uttryckt i antal dar foretagets resul- ^ birr pis minus noil. For attfinnavardet pa Q utnyttjar vt uttrycket for foretagets resultat: Resultat = pris per styck * antal - RK per styck * antal - FK Resultat = 60* Q -40* Vi soker Q, dvs. den volym dar resultatet ar noli: 0 = 6 0 * Q _ 40 * Q Med gangse regler for att losa en ekvation kan uttrycket omformuleras som: 2 = /(60-40) = Begreppet kritisk omsattning ar den kntiska volymen utt^ckt i Lsalfningsvardet. I virt fall blir den kritiska omsattmngen st * 60 kr/st, dvs. 600 kkr. Sakerhetsmarginalen i virt exempel uppgir till: = st eller formulerat som ett procenttal: 2 000/ = % Om man vill anvanda resultatdiagram for att analysera intakter och ko^der over ett storre volymintervall sa miste t.ex. hansyn tas ocksitiuvissa halvfasta kostnader, s.k. troskelkostnadera en sadan Nation kan eventuellt de totala mtakterna och totala kostnadema skara varandra si attflerakritiska punkter uppstar. Figur Resultatdiagram Resultatdiagram med forandrade intakter och kostnader En tvdlig tendens i dagens foretag ar att de alltmer specialiserar sig och art den egna proliktionsandelen av produktemas sluthga pns It 1 mindre, dvs. en allt storre del bestir av mkopta varor och 149

10 tjanster. Detta medfor ocksa att en allt storre del av kostnadema blir rorliga och beroende av produktionsvolymen. Genom att satta samman inkopta komponenter och utnyttja externa tjanster tillsammans med det unika egna bidraget till slutprodukten blir foretaget mer flexibelt och kan lattare anpassa sig till de forandringar som sker i omgivningen. Kan foretaget dessutom skraddarsy och utforma produktema helt utifran de krav kunden staller kan foretaget formodligen aven ta ut ett hogre pris for produktema. Denna mojlighet att kunna producera sma volymer med kundanpassade produkter med lonsamhet, ofta med hogt kunskaps- och teknikinnehall, ar ett krav for overlevnad i manga branscher idag. Vad som skall avses med lag andel fasta kostnader, lag produktionsvolym, etc blir naturligtvis beroende pa typ av verksamhet och kan kanske lattast forstas i relation till dvriga foretag i branschen. Produktionsteknologiforandringar, antingen i form av mer fasta kostnader (mer kapitalintensiv produktion) eller mer rorliga kostnader (t.ex. okad inkopsandel) illustrerades i figurerna 5 och 6. Om vi for samman dessa bada figurer och dessutom lagger till intakterna far vi en figur dar vi kan se att en kapitalintensiv produktion blir mycket lonsam vid stora volymer, medan laga fasta kostnader ger mindre forluster vid sma volymer. Den kritiska punkten minskas ocksa nagot, fran volymen x till volymen y i figuren. Kan man dessutom, som i resonemanget ovan, ta ut ett hogre pris for en kundanpassad produkt gar det att fa lonsamhet vid annu mindre produktion, sasom illustreras ifigurennedan dar kritiska volymen minskar fran y till z. Resultatdiagram vid bidragsanalys I foregaende avsnitt beraknade vi foretagets resultat som skillnaden mellan totala intakter och totala kostnader. Det resultatdiagram vi da tick fram visar hur intakter och kostnader varierar med forsaljningsvolymen. Vi har tidigare papekat att ett foretags kostnader kan delas in i sadana som ar forknippade med art uppratthalla produktionskapaciteten och sadana som ar relaterade till driften eller anvandningen av denna kapacitet. Det man brukar benamna bidragstankandet utgar fran denna bild av foretaget. Det som ar kvar av foretagets intakter sedan kostnader forknippade med driften har dragits av ar det bidrag verksamheten ger for att tacka kapacitetskostnadema. Detta overskott benamns bidrag eller tdckningsbidrag. I kapitel 8 anvands begreppet tacknings-bidrag vid analyser av beslutssituationer och far da en annorlunda definition. I bidragsanalys med hjalp av resultatdiagram nojer vi oss med approximationer och formeln for tackningsbidrag blir: Totalt tackningsbidrag = totala intakter - totala rorliga kostnader De uttryck vi tidigare anvant for att berakna resultatet kan formuleras med hjalp av begreppet tackningsbidrag: Resultat = (pris per styck - rorlig kostnad per styck) * antal -total fast kostnad kan omformuleras som Resultat = tackningsbidrag per styck * antal - total fast kostnad eller Resultat = totalt tdckningsbidrag -fasta kostnader I diagramform kan vi illustrera sambanden mellan resultat och tackningsbidrag pa foljande satt: Figur 6.9 Resultatdiagram vid forandrade intakter och kostnader

11 kr kkr 400-H TB = Totalt tackningsbidrag Figur 6.10 Resultatdiagram vid bidragsanalys Aven i denna typ av resultatdiagram kan den kritiska volymen beraknas. I denna punkt ar totalt tackningsbidrag lika stort som de fasta kostnadema. Harav foljer: Fasta kostnader = tackningsbidrag per styck * kritisk volym eller, med andra ord, Kritisk volym = fasta kostnader / tdckningsbidrag per styck Exempel Kritisk volym Detta exempel bygger pa samma fomtsattningar som foregaende. Foljande diagram visar hur foretagets tackningsbidrag och fasta kostnader, och darmed aven foretagets resultat, skulle variera med olika forsaljningsvolymer: En matematisk resultatanalys i bidragstermer Lat O vara den forsaljningsvolym i st dar foretagets resultat blir plus minus noil. For attfinnavardet pa Q utnyttjar vi uttrycket for foretagets resultat: Resultat = tackningsbidrag per styck * antal - FK Resultat = 20* Vi soker Q, dvs. den volym dar resultatet ar noil: 0 = Q * Med gangse regler for att losa en ekvation kan uttrycket omformuleras som: Q = /20 =

12 ^ ^ ^ r ^ ^ r i e l l e r U d^~ Tacknmgsgrad = tackningsbidrag per styck/pris per styck Hittills har vi forutsatt att foretaget endast producerar en produkt. En av fordelama med att berakna kritisk punkt med hjalp av tackningsgrad ar att vi kan hantera vissa situationer dar foretaget producerar flera produkter. I nasta avsnitt illustreras denna problematik. ningen kan uttryckas pa fohar^^ ^ ^ m s a "- Kritisk omsattning = kritisk volym * pris per styck Om vi infogar foljande uttryck for kritisk volym: i ovanstaende formel far vi: Kritisk omsattning = Fasta kostnader Tackningsbidrag per styck * p r i s p e r s t y c k Detta uttryck kan omformuleras till: Kritisk omsattning = Fasta kostnader 0 Tackningsbidrag T<-_ per sty^ktpris. per styck dvs. Kritisk omsattning =fasta kostnader /idckningsgrad Exempel Kritisk omsattning W e n ^ ^ % 0,67 kr tor att betala ink5psprise t 1 ^ 2 ^ t T ^ " a t t betala fasta kostnader och eventuel "e"nf ^ ^ Om vi vet att de fasta kostnadema ar?on ~ u ningskrona ger 0 33 kr for BtthZl *, C h *" V a r j e forss1 J- v i de kritiska ola^ningentom! ^ ^ Kritisk omsattning = /33 % = kr 154 Resultatdiagram i foretag med flera produkter Ett foretag som producerar mer an en produkt kan inte utforma ett resultatdiagram av den typ vi hittills behandlat. Resultatet kan inte beraknas om forsaljningen innehaller olika produkter med olika forsaljningspris och olika rorliga kostnader. Antag att vi har en situation dar ett foretag tillverkar och saljer bussar och mopeder. En forsaljningsvolym pa st kan ge en rad olika resultat beroende pa hur manga av de st som ar bussar respektive mopeder. I ett specialfall kan dock den kritiska omsattningen beraknas trots att foretaget har ett flertal olika produkter. Om tackningsgraden ar densamma for samtliga produkter blir svaret oberoende av hur stor andel av forsaljningen som en speciell produkt utgor. Exempel Resultatanalys vid tva produkter Antag nu att AB Bandimport forutom videoband aven saljer videobandspelare. De fasta kostnadema ar nu somtidigare kr. De bagge produkterna kops och saljs till foljande priser: Videoband Videospelare InkSpspris 40 kr/st kr/st Forsaijningspris 60 kr/st kr/st 155

13 En matematisk resultatanalys i bidragstermer Tackningsgrad (20/60) = 33 % (3000/9000) = 33 % Kritisk omsattning = /33 % = kr 7 Sjalvkostnadskalkylering Nagon kritisk volym kan inte beraknas eftersom det finns ett stort antal olrka volymer som ger resultatet lika med noli. Kombinationer av volymer som ger en omsattning pa kr: Enbart videoband i m f i m En av manga kombmationer m 0 0 m m = ^ Forenklingar i analysen o^m n Dr/ erat P n n d p i e l l t 20000/20 =1 000 st l ^:r t t som & iampiiga -w^s*. ty^ifr i k a ^diagram (se figur 7 och 10). Diagrammen ger ungefar samma uppgifter men de hlj r Forutom de forutsattningar vi tidigare diskuterat, sasom forenklineen med Imjara samband och att resonemanget endast gahef ^ vfssa volyrnmtervall, bor vi ocksa ha foljande LenklingJ kaltoss Nar vi betraktar volymen som den enda kostnads- och intakts paverkande faktorn bortser vi rfran att t.ex. effektiviteten vs r f5ret fc 1 p agit b en* r rr taget gar brafinnsmte h svsrt t at samma kostnadsjakt som i en lagkoniunktur n & p o s i t i v t r e s u i t a t Zd b -A v e n ^ t n S^ j^,^ ****** ^ S m W i r kostnadsutvecklmgen Vi utgar ocksa fran att loner, priser pa insats- och avsattninesmark nader, tmverkningsmetoder, etc. ar oforandrade u X den period an^ysen avser. Aven vid en tidsperiod som bara omfatt^ett t De foljande kapitlen (kap 7-8) behandlar produktkalkylering. De huvudsakliga syftena med produktkalkylering ar att ge underlag for beslut som ror produktval, prissattning och kostnadskontroll. I det har kapitlet skall vi behandla metoder for fullstandig kostnadsfordelning. Vid denna typ av kalkylering beraknas sjalvkostnader for en produktenhet, en produktserie, en tillverkningsorder eller liknande kalkylobjekt. Sjalvkostnaden ar summan av sarkostnaden for kalkylobjektet och dess fordelade samkostnader. De fordelade samkostnaderna ar vardet av de gemensamma resurser som kalkylobjektet tar i ansprik. Sjalvkostnaden ar alltsa summan av samtliga kostnader for en viss produkt tills dess den ar levererad och betald. Vid en dylik sjalvkostnadskalkylering skall samtliga kostnader fordelas till produkterna, aven om en sadan fordelning inte logiskt kan goras for alia kostnader. Metoden motiveras med att alia produkter skall bara sin del av foretagets samtliga kostnader. Foretagets kostnader ar ju slutligen beroende av den produktion och produktsammansattning foretaget har. Ett problem, som alltid brukar fa en mer eller mindre godtycklig losning, ar hur fordelningen av samkostnaderna skall goras. Hur skall man pa ett rattvisande satt fordela tex. de loner som foretagsledningen far pa kanske flera tusen olika produkter som foretaget tillverkar och saljer? Man maste vara medveten om att de grunder pa vilka denna fordelning gors manga ganger ar viktiga. Om samkostnaderna utgor en stor andel av samtliga kostnader kan valet av fordelningsprinciper fa stor inverkan pa sjalvkostnaden. Vi aterkommer langre fram till denna problematik

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter Vad kostar det att ha en bil? Kalkylobjekt: Det objekt för vilket vi beräknar kostnader och intäkter Exempel på bilkalkyl (Konsumentverket) Kostnad/mil: 73.900 37 kr/mil 2.000 Verksamhetsvolym Tänk på

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer: UPPGIFT 1-1 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER (BLOCK 2:4) Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan 5.000 och 8.000 timmar ser ut som följer: Total

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Resultat- planering HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor i byggnadssamanhang kan vara olika produkter som hus eller delar av hus

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Totalanalys, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Totalanalys, tentamen #1 - facit sid 1 [10] Totalanalys, tentamen #1 - facit sid 1 [10] Klicka på länkarna nedan för att ta dig till rätt tentamensuppgift. Nivå Tentamensuppgift 1 E Kritiska punkten. Tentamensuppgift 2 E Säkerhetsmarginal. Tentamensuppgift

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 05 722G88 Repetition Priselasticitet Korselasticitet 2012-01-04 2 Repetition Kan man i vissa fall avstå från kravet på total kostnadstäckning? På kort sikt gäller följande

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation

Läs mer

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader 1 Terminologi Utgift - värdet av anskaffad resurs (fakturan bokförs) Inkomst värdet av utförd prestation (fakturerad)

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar 21

Läs mer

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10] Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10] Omdöme E [180 min] Uppgift 1 Beskriv vad den kritiska punkten är för något. Uppgift 2 Beskriv vad säkerhetsmarginal [i ett resultatdiagram] är. Uppgift 3 Den 10 nov

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng. Textil Projekt- och Affärsutveckling AT1TA1 15 högskolepoäng Skriftlig omtentamen avseende 5 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 161104 Tid: 09-13 Sal: D519 Hjälpmedel:

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Bidragskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Idag: Bidragskalkylering Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16 Övningar K/I-analys Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 15-16 1 Grundläggande ekonomiska begrepp, 15-02 Kreditköp av råvaror Betalning av råvaror Förbrukning av råvaror vid produktion av färdiga varor Kontantinköp

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar

Läs mer

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkylering. Daniel Nordström Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens

Läs mer

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Mälardalens högskola Företagsekonomi, grundkurs, EFO706 TEN3 4,5 hp (Delkurs 3 Grundläggande ekonomistyrning) Fredagen den 16 maj 2013, kl 08.00 12.30 Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Omfattning

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering

INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering 1 INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering Tomas Mäkinen 2 INNEHÅLL, REDOVISNING 9 HP Grundläggande förståelse för de tekniker som används vid produktionen av redovisningsinformation Grundläggande

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? K11 Prissä)ning, För 2 Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? Vad är rä) pris? Det är vik*gt a- varor och tjänster får rä- pris när de ska säljas *ll kunden: om priset sä-s för lågt

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-18 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3

Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3 Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen Upplaga 3 EN MALMÖ 2006 KAPITEL FYRA EKONOMISTYRNING... 1 Intro... 1 Styrning... 1 KAPITEL FEM RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER... 3 Rörliga kostnader... 3 Fasta

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du

Läs mer

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB Institutionen för ekonomi Gunnar Sakari Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB C-uppsats Företagsekonomi Termin: Handledare: HT05 Bengt Bengtsson Sammanfattning Produktkalkyler

Läs mer

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C Övningsuppgifter, sid 1 [21] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Uppgift 1 (max 8 poäng) 1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska

Läs mer