Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser, rum J2519. Yvonne Ohlsson, bitr. chef för BLR

Transkript

1 Tid: Kl Plats: Närvarande ledamöter: Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser, rum J2519 Martin Hellström, ordförande Svante Kristensson, chef för BLR Ola Pilerot, BHS Daniel Hjelmgren, HIT Ingegerd Olsson, PED Ulla Ranglin, THS Märta Sjöblom, studentrepresentant Jonas Sjöstrand, studentrepresentant Anna-Karin Pernestig, extern ledamot (Högskolan i Skövde) Adjungerade: Martin Borg, sekr. Yvonne Ohlsson, bitr. chef för BLR Övriga kallade: Pieta Eklund (punkt 6) Frånvarande ledamöter: Agnes Nagy, IH Susanne Knutsson, VHB Karin Grönvall, extern ledamot (Södertörns högskola) 1. Mötets öppnande Ordförande hälsar alla välkomna. 2. Utseende av justeringsperson Anna-Karin Pernestig utses att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Föredragningslista Föredragningslistan godkännes i föreliggande skick. En övrig fråga anmäles om inkludering. 4. Föregående protokoll Inga kommentarer till föregående protokoll. Det läggs till handlingarna. 5. Introduktion av nya deltagare En presentationsrunda genomförs med anledning av två nya ledamöter i rådet; Ulla Ranglin, THS och Daniel Hjelmgren, HIT.

2 6. Publiceringsfrågor Pieta Eklund från digitala tjänster är särskilt inbjuden att tala om publiceringsfrågor. Pieta presenterar sin roll och går igenom statistik och den nya publiceringspolicyn på HB. Sedan 2007 har beslut funnits om att alla forskningspublikationer skall registreras och synliggöras i HBs digitala arkiv BADA. Uttag görs varje år som rapporteras till högskolans controllers. BADA innehåller forskningspublikationer, även icke text-baserat material, studentuppsatser, biblioteksminnen (digitaliserade ljudband) samt tidskrifter som produceras på Högskolan i Borås. Forskningsmaterialet i BADA skickas till databasen SwePub vars innehåll används vid resurstilldelning av departementet. Allt uppsatsmaterial skickas till databasen Uppsök. Både Google och Google Scholar indexerar allt material i BADA. Det tillgängliggörs i Summon också. Det går idag att rapportera in 16 olika publikationstyper i BADA som är forskningsrelaterade. Det är bland annat: Artikel refereed, Bokkapitel refereed, konferenspapers refereed och doktorsavhandlingar registrerades det 582 forskningspublikationer var det 544 publikationer som registrerades. Ett problem som kan uppstå är när en lärare eller forskare har anställning på mer än ett lärosäte. Det gäller då att personen i fråga vid publicering i sin affiliation anger rätt lärosäte. För att komma åt problemet har man börjat diskutera att implementera ORCID som är ett identifieringssystem för forskare. Frågan skall bland annat diskuteras på SUHF. De olika institutionerna har olika publiceringsmönster vilket gör att det kan vara svårt att jämföra institutionerna emellan. Pieta menar att det kanske är bättre att jämföra institutionen med sig själv årsvis. Hållbar utveckling är ett valbart alternativ när man registrera en publikation. Det genererar ämnesord som gör det möjligt att söka ut publikationer som då anses ha denna aspekt i BADA. Pieta uppfattar att det kanske blivit lite urvattnat och att man klickar i denna kategori lite slentrianmässigt. Samordnaren för hållbar utveckling på högskolan är medveten om problematiken och frågan kommer att diskuteras mer på HB för att få en större samsyn runt begreppet. I samband med registreringen i BADA har författaren möjlighet att publicera fulltexten av sitt arbete. Dessvärre ser trenden vikande ut. Färre fulltexter har publicerats i BADA det senaste året jämfört med föregående år; från 148 till 96 stycken. Det är viktigt att forskningen blir tillgänglig open access. Så uppmaningen är att forskare tillgängliggör fulltexter av sitt material i större utsträckning i BADA. Pieta Eklund tar på sig rollen att kolla upp huruvida det är OK upphovsrättsligt gentemot förlaget eller om någon embargoperiod föreligger antog rektor en ny policy för publicering, den tidigare var från Den nya policyn är tvådelad. En del handlar om riktlinjer för publicering och den andra delen berör högskolans skriftserier. Publiceringsgruppen som arbetade fram förslaget har blivit permanentad. Riktlinjerna som även berör studentuppsatserna är indelade i sex punkter:

3 1. Alla anställda ska registrera sina publikationer i BADA 2. Grundläggande kvalitetsansvaret ligger på den enskilda författaren. Metadata granskas av BLR 3. Adress och namnuppgifter: University of Borås/Institutionens namn, förnamn.efternamn@hb.se 4. Ekonomiskt stöd från HB? > Fulltext in i BADA, och publicera avhandling i en serie som tillhör HB 5. Vetenskapliga artiklar bör läggas in i fulltext i BADA 6. Studentuppsatser publiceras i fulltext i BADA Pieta har också på rektors uppdrag utfört en jämförelse mellan Halmstad, Skövde och Borås när det gäller registrering av publikationer. Jämförelsen är gjord i SwePub gällande åren Siffrorna för 2012 visar att Borås registrerat flest publikationer. 7. Diskussion om högskolans arbete med studiesociala frågor utifrån temat på rådets förra möte. Yvonne Ohlsson gör en kort resumé över vad som togs upp på förra mötet med rådet när det gäller studiesociala frågor. Tanken med dagens punkt är att rådet skall ges större utrymme att diskutera frågan mer ingående. Rådet delas upp i två grupper och Yvonne har förberett tre frågeställningar att diskutera kring. Efter gruppdiskussion återsamlas rådet för att delge varandras synpunkter och åsikter. Grupperna diskuterar dessa frågor. 1. Studiesociala frågor vilka frågor/områden är det? 2. Reflektera över kopplingen mellan studiesociala frågor och kärnverksamheten. 3. Finns det behov av förändring/förbättring på din institution med tanke på att studenternas studiemiljö skall stödja lärande? Nedan följer en sammanfattad redogörelse för vad de två grupperna redovisar. Först en inventering eller uppräkning av vad som är studiesociala frågor: Vägledning, umgänge, mentorstöd, hälsa, restauranger pubar, introduktionsperioder, karriärservice och STARK-dagen. Behov av grupprum och andra mötesplatser är en viktig aspekt för att studenterna skall trivas. I små studentgrupper kan det ibland bli konflikter som är svåra att hantera, då kunde det behövas ett särskilt stöd där. Studenterna fortsätter inte med studierna om det inte fungerar socialt Kvaliteten på utbildningen måste vara av hög kvalitet för att studenterna skall vara kvar. Finns det ett studiesocialt stöd att tillgå kan lärarna känna sig mer trygga. Kunskapen om att ett sådant finns måste bli mer känd på institutionerna och för att lyckas med det gäller det att hitta nyckelgrupper på institutionerna. I Skövde var det programansvariga som identifierades som nyckelpersoner. Receptionisterna i växeln är också nyckelpersoner i Skövde.

4 Att få studenterna att åka till Borås är viktigt för att få en studiegrupp som känner samhörighet med varandra. Göteborgare åker inte gärna hit, vilket blir särskilt tydligt vid grupparbeten då det gärna blir boråsgrupper och göteborgsgrupper. Hur kan man få göteborgsstudenterna att känna samhörighet med Borås? Studentpubar och andra studentaktiviteter skulle kunna vara verksamheter som gör att man stannar i Borås även om man bor i Göteborg. Studentrepresentanter anser att det är svårt att få studenter att stanna och studentpub har inte anordnats på några år. Men att 100-bussen till Göteborg har fått en tätare turlista har gjort stor skillnad i aktiviteten på introduktionsveckorna. Göteborgarna deltog på ett mer aktivt sätt. Personalen på THS ordnar studentpubar idag med säker alkoholhantering. Om de kan ta med sig den kulturen till Simonsland så kommer även andra studenter att kunna delta. Då kan ansvaret fördelas mellan fler institutioner. Uterum för att umgås gräsmattor, basketkorg och andra platser att umgås på utomhus, är också en tanke på något som saknas idag som framförs. I Skövde hade man en tanke på en studentakut, som aldrig genomfördes, men som skulle kunna vara den plats dit studenten gick eller hänvisades för att kunna få rätt hjälp i rätt ögonblick. Det skulle kunna fungera som ett sätt att inte behöva hänvisa studenten runt i onödan till personer man inte vet om de är på plats. Det är viktigt att alla känner till verksamheten med studiesociala frågor. Idag saknas det en struktur att både driva och utveckla dessa frågor. Alla lärare måste känna till vilken verksamhet som finns på Studentservice. Viktigt att avståndet mellan lärare och student är kort. Vi utnyttjar inte studenternas kapacitet tillräckligt mycket. Exempelvis ledde studenter mattesuporten förr. Vi borde betrakta studenterna som kapabla att göra något. Viktigt att det inte bara de första månaderna fungerar väl för studenterna utan hela första året och naturligtvis resten av utbildningen också. Hur går vi vidare med detta? Det är en viktig strategisk fråga. Martin Hellström kommer att ta upp detta i ledningen. Det är bra om vi verkligen går vidare med denna fråga. Flytten av THS kan vara ett bra startskott. Att ta med denna fråga i alla beslut är viktigt, med tanke på stress exempelvis. Frågan om hållbarhet är också en viktig aspekt. 8. Övriga frågor Martin Hellström lämnar som information tankar han har angående inkludering. Hur inkluderar man personer från olika miljöer i högre studier? Många väljer att inte gå vidare till högre utbildning. Forskning om detta finns på HB. Annika Malm är en eldsjäl för denna fråga. Annika Malm som på 20 % av sin tjänst arbetar med inkluderingsfrågor på HB. Viktigt att forskning och verksamhet pratar med varandra. Martin Hellström menar att HB skulle kunna återväcka projektet Näktergalen där högskolans studenter tog sig an elever mellan 8 och 12 år från allmänt svag socio-ekonomisk bakgrund. Det skulle vara positivt att få våra studenter att göra något annat utanför studierna som blir givande och utvecklande för dem. Det går att utveckla projekt med hälsa och hållbarhet och även att använda pensionärer som mentorer för studenter.

5 9. Avslutning Ordförande tackar för ett intressant möte med många bra tankar och idéer. Nästa möte är den 14 maj 11:00. Vid protokollet Martin Borg Justeras: Martin Hellström Ordförande Anna-Karin Pernestig Justeringsperson