Om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter

Transkript

1 LUND, 30 & 31 mars 2005 Om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter Nikolaus Koutakis ÖREBRO UNIVERSITET enter for Developmental Research

2 Spelar det någon roll vad ungdomar gör-, var de vistas på sin lediga tid? Kan ungdomars fritidsaktivitet främja en god utveckling?

3 FRITIDSAKTIVITETER KAN FUNGERA SKYDDANDE FÖR UNGDOMAR FRITIDSAKTIVITETER SOM Stärker autonomin Ökar samarbete och socialt ansvar Leder till lärande och utvecklar förmågor Stärker känslan av kompetens Ger tillfällen till att experimentera Ger kontakt med vuxna och jämnåriga

4 forskningsresultat Några Jones & Offord (1989). deltagande i organiserade aktiviteter gav lägre aggressivitet och antisocialt beteende Allen et al. (1977). tonåringar i frivilliga kommunaktiviteter visade bättre långtidsanpassning på olika områden Fletcher, Elder & Mekkos (1977). föräldrar som är involverade i kommunaktiviteter hade barn som visade bättre långsiktig anpassning Csikszentmihalyi, Rathunde & Whalen (1993). föräldrars stöd för medverkan i organiserade aktiviteter gav bättre föräldra-barn relationer och bättre insyn

5 Vår forskning visar också att: Tonåringar med engagemang i organiserade fritidsaktiviteter uppvisar: Lägst grad av normbrytande beteende Bäst självkänsla Tonåringar som inte är engagerade i organiserade fritidsaktiviteter uppvisar: Hög grad av normbrytande beteende Umgänge med dåliga kamrater Dåliga relationer till föräldrar och kamrater

6 Slutsatser från Svensk och internationell forskning Organiserade aktiviteter (föreningar, klubbar, etc.) tilltalar relativt välanpassade tonåringar. Spontana aktiviteter tilltalar framförallt tonåringar i riskzon (aktiviteterna ställer ej krav och är ej skollika).

7 VARFÖR? Forskare har hävdat att vara involverad i organiserade fritidsaktiviteter kan minska anpassningsproblem bland ungdomar genom att: de strukturerar ungdomars dagliga liv fungerar som länkar till kompetenta vuxna och jämnåriga de bygger upp ungdomars skicklighet (självkänsla),intressen, och de skapar möjligheter att känna sig kompetent och accepterad inom ett socialt system

8 Speciellt betonar man att aktiviteten ska vara planerad och leda till att ungdomar successivt ökar sin förmåga (vare sig det är sport, musik, hobby, etc.) att klara saker och ting. Det är genom att bli bättre på saker och ting som en god självkänsla byggs upp.

9 Utgör verksamheten en grogrund för goda relationer mellan ungdomar och mellan ungdomar och vuxna? Är verksamheten sådan att den bidrar till att upprätta och bibehålla en fungerande struktur under tonåringens fritid? Är verksamheten inriktad på att utveckla ungdomars personliga och sociala kompetens? Ges varje tonåring möjlighet att utveckla ett intresse eller någon förmåga som gör det möjligt för honom eller henne att känna sig bra på någonting? FRÅGOR ATT STÄLLA

10 Men vad händer om fritidsaktiviteterna: har brist på struktur inte utvecklar ungdomars skicklighet & färdigheter inte ger möjlighet att utveckla en kompetenskänsla har brist på klara mål har närvaro av många ungdomar med en multi-problem bild?

11 Speciellt kritiskt för fritidsgårdar: trad. betoning på här-och-nu trad. betoning på spontana aktiviteter ej i första hand inriktade på att bygga upp ungdomars färdigheter & talanger, dvs. sådant som ger känsla av kompetens & självkänsla här har man i tidigare forskning (ex Sarnecki, 1978) ofta funnit en koncentration av ungdomar med ringa föräldrainsyn och engagemang, normbrott, bristande skolanpassning, depression, psykosomatiska problem och låg självkänsla - kan skapa ett normklimat som inte är entydigt prosocialt.

12 Första frågan: Är det verkligen så att ungdomar med anpassningsproblem är överrepresenterade på fritidsgårdar?

13 Vi har jämfört fyra grupper av elever i årskurs 8 Går på fritidsgård - Är ej med i någon förening Går på fritidsgård - Är med i en eller flera föreningar Går inte på fritidsgård - Är ej med i någon förening Går inte på fritidsgård - Är med i en eller flera föreningar

14 35 30 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 0 Åkt fast för polisen (Pojkar)

15 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 0 Åkt fast för polisen (Flickor)

16 14 12 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 2 0 Berusad mer än 10 ggr (Pojkar)

17 16 14 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 2 0 Berusad mer än 10 ggr (Flickor)

18 9 8 7 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 0 Prövat hasch (Pojkar)

19 4 3.5 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening Prövat hasch (Flickor)

20 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 0 Röker (Pojkar)

21 16 14 % Fritidsgård - Ej förening Fritidsgård - Förening Ej fritidsgård - Ej förening Ej Fritidsgård - Förening 2 0 Röker (Flickor)

22 Andra resultat där första gruppen skiljer ut sig: mer depression mer psykosomatiska problem har kamrater som ofta ute på stan på kvällar har kamrater som åkt fast för polisen dålig skolanpassning & problem i lärarkontakter lägre självkänsla misslyckandeförväntningar drar sig undan inför krav (F) berättar sällan för föräldrar om fritiden (F) föräldrar har ej tillit till barnet (F) sällan gemensamma aktiviteter i familjen (F) föräldrar har liten kunskap om vad barnet gör på fritiden (F) föräldrarna engagerar sig ej i barnets fritid (F) föräldrarna rapporterar mer problem hos barnet.

23 Svar på första frågan: Ja, ungdomar som går på fritidsgård och som inte är med i föreningar har mer problem än andra ungdomar.

24 Andra frågan: Vad beror det på? SELEKTION? Ungdomar har problem redan innan de började på fritidsgård. SOCIALISATION? Problemen uppkommer eller förstärks i fritidsgårdsmiljön.

25 Mahoney, Stattin, & Magnusson, 2000 Longitudinell Design 10åå 13åå vuxenåren Alla pojkar i Örebro n = % Fritidsgård Problem Normal 67% Ej fritidsgård Reg. Kriminalitet

26 FRÅGESTÄLLNING: HAR FRITIDSGÅRDAR EN PROTEKTIV EFFEKT PÅ BARN OCH UNGDOMAR? KAN MAN SPÅRA MINDRE BROTT HOS DE BARN SOM VÄLJER ATT GÅ PÅ FRITIDSGÅRD?

27 Andel personer registrerade för brott upp till 18 år Ej beteendeproblem Beteendeproblem Ej fritidsgård Fritidsgård

28 Andel personer registrerade för brott mellan 18 och 30 års ålder Ej fritidsgård Fritidsgård 10 0 Ej beteendeproblem Beteendeproblem

29 Step 3. Add youth recreation center participation at age 13 β sign. Parent concern Caregiver status n.s. Parent SES Aggression.194 n.s. Hyperactivity Achievement.108 n.s. Peer preference n.s. Youth center participation Improvement in Model X 2 (1,396) = 14.62, p <.001

30 Svar på andra frågan: Selektion? Ja, våra resultat tyder på att de ungdomar som hade problem vid 10 års ålder oftare gick på fritidsgård när de var 13. Förklarar detta skillnaderna i framtida brottslighet? Socialisation? Ja, även efter kontroll för familje- och individuella förhållanden vid 10 års ålder så är den registrerade brottsligheten högre hos de som gick på fritidsgård.

31 Vi kan inte dra kausala slutsatser en deskriptiv studie och resultaten avspeglar samband faktorer som vi inte beaktat kan förklara sambanden vi känner inte till mekanismerna som länkar samman fritidsgård och framtida kriminalitet (bristande struktur i verksamheten, kamratinflytande, etc.?) undersökningen fokuseras på fritidsgårdar generellt. Den säger inget om enskilda gårdar. Det kan vara så att resultaten är det motsatta på vissa gårdar vi vet inte hur framtiden skulle sett ut om det inte fanns fritidsgårdar överhuvudtaget i regionen

32 Men......vi kan dock dra slutsatsen att fritidsgårdar inte nödvändigtvis fungerar som ett skyddande kontext för ungdomar. Vissa kan fungera på motsatt sätt.

33 Tredje frågan: Är det så att problemen ökar när man börjar på fritidsgård? Är det så att problemen minskar när man slutar på fritidsgård? DESIGN: Kort-tids longitudinell undersökning Årskurserna 8 och 9 Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

34 Grupper Ej FG Gick ej på fritidsgård i åk 8 eller åk 9 Börjar FG Börjar gå på fritidsgård i åk 8 el 9 Slutar FG Går på fritidsgård i åk 8, men inte i åk 9 FG Går på fritidsgård både i åk 8 och åk 9

35 Deskription % % 18.8% % 0 Ej FG Börjat FG Slutat FG FG Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

36 Normbrott totalt 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Ej FG 0-0,05 Börjar FG Slutar FG FG -0,1-0,15-0,2 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

37 Procentuell andel som åkt fast för polisen årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 Ej FG Börjar FG Slutar FG FG Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

38 Druckit sig berusad 0,4 0,3 0,2 0,1 Ej FG 0-0,1 Börjar FG Slutar FG FG -0,2-0,3 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

39 Procentuell andel som rökt hasch (majijuana, cannabis) årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 Ej FG Börjar FG Slutar FG FG Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

40 Skolkat 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Ej FG -0,05 Börjar FG Slutar FG FG -0,1-0,15-0,2 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

41 Ute på kvällarna 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Ej FG 0-0,1 Slutar FG FG -0,2 Börjar FG -0,3 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 Mahoney, Koutakis & Stattin, 2001

42 Slutsatser Problem på många områden hänger samman i tid med att man börjar gå på fritidsgård. Problem på många områden är betydligt vanligare om man stabilt går på fritidsgård än om man inte besöker gården. Problemen minskar inte efter att man varit fritidsgårdsbesökare - men att åka fast för polisen minskar. Vi kan inte dra kausala slutsatser. Vi känner inte till mekanismerna som knyter samman problem och fritidsgårdsbesök.

43 NOTERA DETTA Det var inte en slumpmässig grupp ungdomar som började på fritidsgård. Redan före de började: hade de mer av misslyckandeförväntningar höll mycket hemligt för sina föräldrar

44 Misslyckandeförväntningar 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Ej FG 0 Börjar FG Slutar FG FG -0,05-0,1-0,15 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9

45 Manipulerande beteende 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Ej FG -0,1 Börjar FG Slutar FG FG -0,2-0,3 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9

46 Ungdomar berättar hemma om sig själva 0,2 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 0,1 Börjar FG Slutar FG FG 0 Ej FG -0,1-0,2-0,3-0,4

47 Föräldrars tilltro 0,3 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 årsk 8 årsk 9 0,2 0,1 Börjar FG Slutar FG FG 0-0,1 Ej FG -0,2-0,3-0,4-0,5

48 I korthet: Problemen ökade för de ungdomar som började på fritidsgård, men det var inte en slumpmässig grupp ungdomar som började

49 SLUMP? Det kan vara ett slumpmässigt förhållande som uppträder i en studie. Det kan inte uteslutas. Men - vi kan se att det tycks vara ganska konsistent när vi bryter ner materialet på enskilda gårdar. Det kan vara en utveckling som hänger samman med individers utveckling, snarare än med de fritidskontext de befinner sig i. Vi vet från många studier att vissa ungdomar accelererar i normbrytande runt års ålder. Kanske söker de sig till vissa miljöer och undviker andra. Att börja gå på fritidsgård kanske endast är något som de ungdomarna gör utan att det är en orsak till ökande problembeteenden.

50 KAMRATINFLYTANDE? Det kan vara så att dessa ungdomar börjar umgås med kamrater som har en hög brottsbelastning. Just dessa kamrater är ungdomar som ofta går på fritidsgård. Om detta stämmer, ska man finna att ungdomarna som börjar på fritidsgård ändrar sitt kamratnätverk från årskurs 8 till årskurs 9: Från att ha kamrater som inte går på gårdarna och som inte begår brott, börjar man umgås med kamrater som går på gårdar och som ofta begår brott.

51 Vad är utmärkande för en bra fritidsgård, som vi* ser det? Stabil personal med trygga arbetsförhållanden En helhetssyn på ungdomar Samverkan med lokalsamhället, nära samarbete med övriga verksamheter som jobbar med tonåringar En stöttande kommunal organisation En klar verksamhetsidé och klara mål Tråkig kontinuitet (rutiner, konsekvens, traditioner) Tyngdpunkten på relationer med ungdomar *Koutakis & Stattin

52 POSITIVT BEMÖTANDE Bemöta ungdomarna positivt, visa intresse för deras bakgrund, ajour med de aktuella ungdomskulturerna och med respekt, visa intresse och införskaffa kunskap om ungdomarnas sociala levnadsvillkor. Uppmuntra och verka för ungdomarnas möjligheter till medbestämmande. GRÄNSDRAGNING Tydligt ifrågasätta och störa de ungdomar som har en glorifierande attityd till droger, kriminalitet, kränkningar, trakasserier - bemöta den ibland tuffa atmosfären på gården. Tydligt motverka sex trakasserier och övergrepp, och om så sker vidta åtgärder t.ex. föräldrakontakt. Vid misstanke om ogynnsam utveckling, informera och vid behov erbjuda stöd till familjen. ÖPPENHET Förebyggande & uppsökande verksamhet Uppmärksamma och välkomna nya gårdsbesökare. Erbjuda regelbundna öppettider med tydlig kontinuitet Inspirera och stötta ungdomarna att pröva på nya positiva aktiviteter. Finnas till hands som samtalspartner för familjer med fokus på tonåringen. Vid behov ta kontakt eller träffa föräldrarna vid gruppstarter. Verka för att vara med på skolans föräldramöten utifrån arbetslagsdeltagandet. TYDLIGA VUXNA lyhörda och bekräftande

53 Möjligheter Fritidsgårdar är enda allmänna fritidsverksamhet där ungdomar i riskzonen är i majoritet. Detta faktum ger enorma möjligheter för förebyggande arbete. Våra undersökningar visar att fritidsgårdspersonal ofta åtnjuter stor respekt och har stort inflytande bland fritidsgårdsbesökare. Därför är det viktigt för fritidsgårdar att knyta an bra medarbetare som kan fungera som bra modeller för ungdomarna.

54 Aktivitet tycks vara en global aspekt hos Ungdomar. Unga som är aktiva på sin fritid tycks också ha en hög aktivitetsnivå i skolan. Välanpassade ungdomar använder (omedvetet) sin fria tid till att rusta sig för livets vedermödor. De utvecklas och bygger upp sitt självförtroende. Sämre anpassade ungdomar tenderar att mera låta sin fria tid vara ett tidsfördriv, -konserverar.

55 Är detta hugget i sten: Måste det vara så?

56 Fritidsgårdar har en enorm potential att motverka ungdomsproblem. Detta kan göras genom att successivt, med fingertoppskänsla, skapa eller tillhandahålla aktiviteter och miljöer där man har möjlighet att utveckla förmågor, där man kan känna att man är bra på något. Organiserade aktiviteter har inte nödvändigtvis monopol på att utveckla ungdomar. Detta är dock inte förenligt med nedskärningar i personal eller öppethållande. För att fritidsgårdar skall fungera förebyggande krävs en genomtänkt verksamhet och en stabil personalgrupp samt kontinuerliga öppettider. Att endast hålla öppet och driva kaféverksamhet kan snarare göra skada än nytta. En bra fritidsgård har en ide med sin verksamhet. För att driva bra fritidsgårdar måste man från kommunalt håll satsa pengar i såväl personal, lokaler som verksamhet -kvalitet får man inte tulla på. Den förhållandevis lilla kostnad som det innebär att driva bra fritidsgårdar är en klok investering för ansvarsfulla kommuner.