Pedagogiska perspektiv på föräldrastöd. Johanna Olsson Ulrika Widding Pedagogiska institutionen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiska perspektiv på föräldrastöd. Johanna Olsson Ulrika Widding Pedagogiska institutionen"

Astrid Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Pedagogiska perspektiv på föräldrastöd Johanna Olsson Ulrika Widding Pedagogiska institutionen

2 Olika perspektiv på föräldrastöd Policy Material Ledare Föräldrar

3 En dominerande diskurs om föräldraskap som problematiskt Curlingföräldrar Helikopterföräldrar Osäkra föräldrar Skapar problem som: brottslighet icke-socialt beteende bristande respekt skolmisslyckanden (Gillies 2005, 2008) psykisk ohälsa hos barn/unga (Socialdepartementet 2009)

som: brottslighet icke-socialt beteende bristande respekt

4 Expertsamhället och professionalisering av föräldraskapet? [P]arenting is no longer accepted as merely an interpersonal bond characterised by love and care. Instead it has been reframed as a job requiring particular skills and expertise which must be taught by formally qualified professionals Gillies (2008, pp. 95-6). Handböcker (Johansson 2007) Föräldramagasin (Assarsson & Aarsand 2011) TV-program, supernannyn eller familjeterapeuten (Assarsson & Aarsand 2011, Johansson 2007) Statligt sponsrade föräldra-/parkurser i Europa och Norden (Boddy, Smith & Statham, 2011; Gillies 2005, 2008; Danielsen & Mühleisen 2009, Peters, 2012)

5 Nationella strategin för föräldrastöd Föräldrar är de viktigaste personerna för barn och påverkar därmed barns hälsa (Socialdepartmentet, 2009, s 4-5). Problemet är att föräldrar är osäkra emellanåt och denna osäkerhet förändras med barnets uppväxt (s 4, 7). Det går inte att förutse vilka barn som kan få problem- familjen en riskfaktor stöd för alla preventiv ansats för hälsoekonomiska effekter (s 2, 6). Ett viktigt mål är att stärka föräldra-barn relationen (s 2, 4, 9): ( ) en nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar, stabila föräldrar med låg konflikt nivå, balans mellan tydlig gränssättning och kärlek och värme och att barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar ( ). (s 6) bristande tillsyn, föräldrar som är positiva till normbrytande beteenden ( ) och allvarliga konflikter mellan föräldrar eller mellan barn och föräldrar (s 6)

Det går inte att förutse vilka barn som kan få problem- familjen en riskfaktor stöd för alla preventiv ansats för hälsoekonomiska effekter (s 2, 6).

6 En tillbakablick! Barn och vuxna barnomsorgsgruppen slutbetänkande om föräldrautbildning (SOU 1980:27) Övergripande mål: demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet Pappor och mammor har stora skillnader i arbetstider och krav i föräldrarollen. Det går inte att föräldrautbilda bort dåliga arbetsförhållanden, klasskillnader, låg social status, dåliga bostäder och allt annat som påverkar föräldrars möjligheter att ge sina barn en trygg och god uppväxt. Fostran ej ett ensamt ansvar vare sig för barnomsorg, skola eller föräldrar! Målet för allmän föräldrautbildning måste vara att bryta privatiseringen av ansvaret för barn. (s 31)

och mammor har stora skillnader i arbetstider och krav i föräldrarollen.

7 Det dåliga föräldraskapet Problematiskt föräldraskap beskrivs t ex som: ineffective discipline practices, lack of maternal support, low parental supervision, and lack of attachment, vilket ofta förknippas med mödrar i arbetarklassfamiljer och etniska minoritetsfamiljer (Gillies 2008, 98). Det är mestadels mödrar som i England döms till föräldrautbildning (Peters, 2012).

attachment, vilket ofta förknippas med mödrar i arbetarklassfamiljer och etniska

8 Det goda föräldraskapet Moderskapsidealet är ofta att vara tillgänglig och närvarande/nära sitt/sina barn (Elvin-Nowak, 1999, 5) Intensive mothering - child-centered, expert-guided, emotionally absorbing, labor-intensive (Hays, 1996, 8, Pedersen, 2012) Förväntningar om ansvarstagande och riskmedvetenhet riktas främst mot mammor (Knaak, 2010, Clarke, 2006, Hey & Bradford, 2006). Involved parenthood - the cultural norm prescribing that parents are to be responsible for their children, spend as much time as possible with them, and try to develop close relations to them (Forsberg, 2009).

och riskmedvetenhet riktas främst mot mammor (Knaak, 2010, Clarke, 2006, Hey & Bradford, 2006).

9 Möjliga effekter av strategin Fokus på oro/risker och familjen som en ganska farlig plats. Skapar vi expertberoende och oroliga föräldrar med föräldrastöd? Vilka effekter får det för mödraskap och kvinnors ansvar? Föräldraskap individualiseras strukturella skillnader och ojämlikheter riskerar att osynliggöras.

Vilka effekter får det för mödraskap och kvinnors ansvar?

10 Barnkonventionen i strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv (s. 9) I det fall man använder sig av s.k. strukturerade föräldrastödsprogram anser regeringen att det är angeläget att värdegrunden i dessa baseras på barnkonventionen (. 16) Vikten av att föräldrar bör få kunskaper om konventionen i samband med föräldrastödssatsningen Barnombudsmannens remissvar på regeringens betänkande om föräldrastöd, 2008:131

strukturerade föräldrastödsprogram anser regeringen att det är angeläget att värdegrunden i dessa baseras på

11 Syfte och upplägg Att studera hur barnkonventionen uttrycks i föräldrastödsprogram, med fokus på begreppen barnets bästa och barnperspektiv Fokus på kursledare 10 intervjuer med 12 kursledare Kommunen, studieförbund eller liknande Privat intresse arbetsuppgift Sex etablerade program, två fritt utformade Samtliga hade erfarenhet att arbeta med föräldrar och/eller barn och såg ett stort behov av att tillhandahålla föräldrastöd

studieförbund eller liknande Privat intresse arbetsuppgift Sex etablerade program, två fritt utformade

12 Kursledares förhållningssätt till BK stämmer väl med strategin Att anamma ett barnperspektiv handlar både om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. (Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige, Regeringskansliet, 2011, s. 3.) Kursledare: Respekt, Lyssna på barnet, Barnet som en kompetent individ, Förmåga att sätta sig in i barnets perspektiv En samstämmig bild av synen på barnet, oavsett stöd

Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang.

13 Barnets bästa = trygga föräldrar Stressade och osäkra föräldrar som ej har möjlighet att se till barnets bästa Osäkerhet om föräldrarollen Låg självkänsla, otydlig identitet Föräldrastödens dubbla funktion; personlig utveckling och konkreta verktyg Nostalgi; mer som det var förr Stärka föräldrars självkänsla = barnets bästa

otydlig identitet Föräldrastödens dubbla funktion; personlig utveckling och

14 Analys av föräldrastödsmaterial Hur uttrycks Konventionen om barnets rättigheter i olika föräldrastödstexter, som vänder sig direkt till föräldrar som deltar i föräldrastöd inom ramen för Familjepeppen? I vilken mån presenterar föräldrastödstexterna kunskap om barnkonventionen, och/eller beskriver en syn på barnet i vårt nutida samhälle som ligger i linje med konventionen? 14

15 Föräldrastödstexter från: Aktivt föräldraskap Barnen i våra hjärtan COPE - arbetsbok Familjeverkstan Family lab Älskade förbannade tonåring

16 Bakgrund Utvecklingspsykologi Barndomssociologi Biologisk förståelse av barnet Kulturell förståelse av barnet Diskursen om det autonoma barnet/individuellt och oberoende barn speglar en västerländsk medelklass Motsägelser i Barnkonventionen/maktrelationen vuxna-barn Barnets bästa, rätt att komma till tals vs. Vårdnadshavarens rättigheter

oberoende barn speglar en västerländsk medelklass Motsägelser i

17 Samhällets föreställningar om barnet: FN:s barnkonvention, lagar (antiagalagen), forskning, media Den vuxne: barnperspektiv såsom uppväxt/uppväxtvillkor, egna erfarenheter, familjekultur etc Barnet: barnets perspektiv, kompetenser, livsvillkor Samspel och vardagsliv i familjen Modellen är skapad utifrån SOU 2001:72 och Arnér och Tellgren (2006).

erfarenheter, familjekultur etc Barnet: barnets perspektiv, kompetenser, livsvillkor

18 Samhällets föreställningar om barnet: FN:s barnkonvention, lagar (antiagalagen), forskning, media Aktivt föräldraskap, Barnen i våra hjärtan och Family lab Den vuxne: barnperspektiv såsom uppväxt/uppväxtvillkor, egna erfarenheter, familjekultur etc Barnet: barnets perspektiv, kompetenser, livsvillkor Family lab, Älskade förbannade tonåring Samspel och vardagsliv i familjen Cope, Familjeverkstan Aktivt föräldraskap, Barnen i våra hjärtan, Älskade förbannade tonåring, Family lab, Modellen är skapad utifrån SOU 2001:72 och Arnér och Tellgren (2006).

perspektiv, kompetenser, livsvillkor Family lab, Älskade förbannade tonåring Samspel och vardagsliv i familjen Cope, Familjeverkstan

19 Reflektioner Barnkonventionen är relativt osynlig konkretiseras och problematiseras inte Föräldrastöd kan uppfattas som en allomfattande metod som ska passa alla familjer Svårt att tänka om och förstå föräldra-barn relationen i en vidare och mer komplex mening med ett alltför snävt fokus på samspelet i familjen 19

ska passa alla familjer Svårt att tänka om och förstå föräldra-barn relationen

20 Vad tycker ni? För- respektive nackdelar med en statlig satsning på föräldrastöd? Vilken betydelse har programmen/metoderna för att nå målet med föräldrastödssatsningen (förbättra barns psykiska hälsa)? Kan ni se behov av andra former av föräldrastöd? Vilka?

21 Pedagogiska institutionen Kontaktinformation

Relevanta dokument

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Barnkonventionen i föräldrastöd Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Lägesrapport Tidskriften Barn Specialnummer: Föräldrastöd i Norden Påbörjat analys av föräldrastödsmaterial Hur beskrivs barnet