DET FÖRSTA ÅRET I YRKET. En uppföljning av elevernas från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna första år som poliser

Transkript

1 RAPPORT NR 8 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 8 En uppföljning av elevernas från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna första år som poliser Att bli polis! DET FÖRSTA ÅRET I YRKET Rapport nr 6 från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt Elisabeth Lilie och Börje Rosmark

2 Vår referens InfoS, Sofie Wahlman Engström Pliktverket följer upp urvalet till polisutbildningarna I Pliktverkets rapportserie publiceras nu ytterligare en studie från polisuppföljningsprojektet. Studien är den tredje uppföljningen av eleverna från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna. Den här gången gäller det deras första år som poliser. Syftet med studien är att ta fram underlag för en fortsatt utveckling av Pliktverkets konsulterande urvalsverksamhet vid antagning till polisutbildningen. Johan Lothigius Chefspsykolog Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Karolinen, Karlstad Våxnäsgatan pliktverket@pliktverket.se

3 PLIKTVERKET Informationsstaben Sändlista: Rikspolisstyrelsen (10 ex) Polisutbildningen vid Umeå universitet (10 ex) Polisutbildningen vid Växjö universitet (10 ex) Polishögskolan i Solna (10 ex) Försvarsdepartementet (1 ex) Justitiedepartementet (1 ex) Polisförbundet (1 ex) Regionkontor Norrland (20 ex) Regionkontor Stockholm (20 ex) Regionkontor Karlstad (20 ex) Regionkontor Göteborg (20 ex) Regionkontor Kristianstad (20 ex) Länspolismyndigheterna (1 ex vardera = 21 ex)

4 FÖRORD Från polisuppföljningsprojektet kommer här den sjätte rapporten. Den är i sin tur den tredje uppföljningen som skildrar kursomgång 00A. De två första rapporterna som behandlade elevernas studietid respektive aspiranttid återfinns, liksom övriga tre rapporter, på Pliktverkets hemsida Vi rekommenderar läsaren att först ta del av dessa rapporter. Strukturen i föreliggande rapport följer den som använts tidigare för att underlätta jämförelser. Projektets rapporter är i första hand skrivna för Pliktverkets personal och syftar till att ta fram ett underlag för ett utvecklingsarbete av verksamheten. Det har för oss varit en förmån att på detta sätt få följa eleverna och vi är dem ett stort tack skyldiga för deras villighet att besvara våra enkäter. Tack också till alla på Pliktverket, Rikspolisstyrelsens polisrekryteringssektion, Försvarshögskolans institution för ledarskap och management i Karlstad och på polisutbildningarna som stöttat arbetet på olika sätt. Täby i januari 2004 Elisabeth Lilie, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Göteborg Börje Rosmark, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...sidan 3 BAKGRUND...sidan 5 INLEDNING OCH SYFTE...sidan 5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER...sidan 6 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN...sidan 7 RESULTAT Enkätsvaren...sidan 8 Analyser...sidan 11 Enkätbortfallet...sidan 14 DISKUSSION...sidan 15 BILAGOR Tabell sidan 17 Följebrevet och enkäten...sidan 29

6 3 SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar den tredje enkätuppföljningen av eleverna från kursomgång 00A vid Polishögskolan i Solna. Genom Pliktverkets polisuppföljningsprojekt har eleverna först följts upp vid slutet av deras studietid, därefter vid slutet av deras aspirantutbildning och nu efter 1 år i polistjänst. Projektets rapporter finns att tillgå på Syftet med projektets undersökningar är att ta fram ett underlag för en utveckling av verkets konsultativa urvalsverksamhet som pågått sedan 1997 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Kursomgång 00A hade vid starten i januari elever. Under studietiden valde fyra elever (2,1%) av avbryta studierna. De övriga eleverna fullföljde studierna och avlade polisexamen. Samtliga fullföljde därefter också den sex månader långa aspirantutbildningen med godkända resultat. Enkäterna syftar till att belysa elevernas egenperspektiv från de olika faserna och resultaten från de två första undersökningarna var mycket positiva och kan sammanfattas med att: eleverna har trivts, de synes ha klarat att möta utbildningarnas krav bra och de både vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas med yrket. I den tredje undersökningen, som nu genomförts ungefärligen ett år efter aspirantutbildningens avslutande, uppnåddes en svarsfrekvens på 77,7%. Samtliga 146 svarande (59 kvinnor och 87 män) visade sig arbeta/ha tjänst som polis vid enkättillfället. Sammanfattningsvis kan konstateras att det också är en mycket positiv bild som framkommer i denna tredje uppföljning. Nedan ges två exempel på enkätsvar: Hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? Procent 0 ganska dåligt 17 ganska bra mycket bra

7 I vilken utsträckning har du känt att du valt rätt yrke? Procent 0 ganska liten 18 ganska stor stor Polisernas syn på framtiden kan åskådliggöras med exempelvis följande enkätsvar: Som det känns idag hur säker är du på att du vill arbeta som polis i framtiden? Procent 0 ganska osäker ganska säker mycket säker Det är positivt att konstatera att en så hög andel fullföljde utbildningen i sin helhet och att samtliga som svarade på enkäten nu också arbetar i yrket. Dessutom talar enkätsvaren starkt för att en övervägande majoritet synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar på ett bra sätt. Vidare visar resultaten att poliserna trivs i sitt arbete och att de också vill arbeta i yrket framöver och tror att de kommer att trivas. Dock skall påpekas att uppföljningstiden varit kort och det är också viktigt att poängtera att undersökningen inte är en undersökning av polisernas arbetssituation/arbetsmiljö i sig.

8 5 BAKGRUND Pliktverkets polisuppföljningsprojekt, som pågår , syftar till att ta fram ett faktaunderlag för en kommande utveckling av verkets medverkan i urvalet av sökanden till grundutbildningen av poliser. Samarbetet inleddes 1997 mellan Rikspolisstyrelsen (RPS) och Pliktverket och fram till idag har uppemot 8000 sökanden, som RPS polisrekryteringssektion valt att k genomgått medicinsk undersökning och psykologisk bedömning av lämplighet för yrket vid Pliktverket. Projektet har hittills genererat fem rapporter 1 och föreliggande sjätte rapport är en fortsättning på de uppföljningar av eleverna från kursomgång 00A vid Polishögskolan i Solna (PHS) som redovisades i rapporterna Att bli polis! De första två åren och Att bli polis! Aspiranttiden. Denna kursomgång har således, genom enkäter, följts upp vid slutet av deras studietid respektive slutet av deras aspirantutbildning och genom föreliggande undersökning efter ett år i tjänst. Läsaren rekommenderas att först ta del av rapporterna nummer 1 och 2 som en bakgrund till föreliggande rapport, dels vad gäller resultat och dels vad gäller metoddiskussioner. I rapport nummer 1 ges också en något utförligare beskrivning av projektet i sin helhet. INLEDNING OCH SYFTE Kursomgång 00A vid PHS hade vid starten vårterminen 2000 (januari) 193 elever. Under studietiden valde fyra elever (2,1%) att avbryta studierna. Kursomgångens 188 elever 2 avlade i januari 2002 polisexamen. 79,8% av dem besvarade samma månad vår första enkät, gruppen benämns fortsättningsvis här i texten studiegruppen. Samtliga 188 personer fullföljde därefter den sex månader långa aspirantutbildningen och samtliga blev också godkända och bedömda som lämpliga för yrket 3. 71,3% av aspiranterna besvarade vår andra enkät, gruppen benämns fortsättningsvis här i texten aspirantgruppen. 1 De fem rapporterna 1 Att bli polis! De första två åren. En uppföljning av elevernas i kursomgång 00A studietid vid Polishögskolan i Solna. 2 Att bli polis! Aspiranttiden. En uppföljning av aspirantutbildningen för eleverna från kursomgång 00A vid Polishögskolan i Solna. 3 Att inte bli polis! En undersökning av orsaker till att elever väljer att lämna polisutbildningen. 4 Att hitta rätt polis! En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen Att vara polis! Den första tiden. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. i Pliktverkets rapportserie återfinns på hemsidan 2 Tre elever gjorde studieuppehåll men två elever tillkom efter studieuppehåll från tidigare termin. 3 Några enstaka aspiranter erhöll dock godkännandet först efter en förlängning av utbildningen.

9 6 Resultaten från de båda enkätundersökningarna var, kort sammanfattat, mycket positiva: eleverna har trivts, de synes ha klarat utbildningarnas krav bra och de både vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas med yrket. Syftet med föreliggande undersökning är att följa upp personerna en tredje gång och vid en tidpunkt då de varit i polistjänst ungefärligen ett år efter aspirantutbildningen. Det primära syftet med dessa tre delstudier är att belysa individernas egenperspektiv (deras upplevelser och erfarenheter) genom att samla in uppgifter från individerna om deras egentillfredsställelse, upplevda hinder/svårigheter, upplevda framgångsfaktorer samt deras syn på framtiden såsom det återspeglar sig vid de tre tillfällena. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER Samtliga personer från kursomgång 00A, utom två som hade sekretessbelagd adress, tillsändes i slutet av augusti 2003 vår enkät. Ett påminnelsebrev sändes en månad senare i förekommande fall. Enkäten kom således att besvaras efter ungefär ett år i tjänst. Enkäten (se bilaga) innehåller, förutom frågor om vad vederbörande arbetar med idag, bland annat frågor om hur poliserna upplevt sin första tid som polis, hur de reagerat på polisarbetets många krav och förväntningar och hur de upplevt olika krav. Enkäten innehåller också frågor om olika livshändelser som kan ha inträffat efter aspirantutbildningen. Vidare finns frågor om hur poliserna sammanfattningsvis trivs med att arbeta som polis idag och om deras syn på framtiden. Enkäten är, för att möjliggöra jämförelser, till konstruktion och innehåll likartad med de enkäter som personerna fick besvara i slutet av studietiden respektive i slutet av aspiranttiden. Den är också lik den som kursomgångarna 98 A och B vid PHS fått besvara efter två respektive ett år i polistjänst 4. Strukturen i föreliggande rapport följer även den tidigare rapporter för att underlätta jämförelser. Enkäten innehåller också frågor till dem som inte arbetar som poliser idag om skälen till att så är fallet. Från urvalstillfället vid Pliktverket framtogs uppgift om lämplighetsbedömningen gjord av psykolog 5 och resultat på prov avseende intellektuell förmåga 6. För de statistiska analyserna har följande metoder använts: Mann-Whitney U test och Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test för analyser av gruppskillnader i variabler med data på ordinalskalenivå samt Spearmans rangkorrelationskoefficient för analyser av samband. Traditionell nivå (0,05) för statistisk signifikans har använts. 4 Undersökningen redovisas i rapport nummer 6: Att vara polis! Den första tiden. 5 Psykologens bedömning av lämplighet för yrket sammanfattas i ett siffervärde på en niogradig skala med skalstegen: 1-3 = ej lämplig, 4 = knappast tillräckligt lämplig, 5-6 = lämplig, 7-9 = mycket synnerligen lämplig. 6 Sökandes resultat anges i en niogradig skala, stanineskala (medelvärde 5, standardavvikelse 2).

10 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 7 Enkäten besvarades av 146 av de 188 personerna, det vill säga svarsfrekvensen uppgår till 77,7%. Denna grupp benämnes fortsättningsvis här i texten yrkesgruppen. Yrkesgruppen består av 59 (40,4%) kvinnor och 87 (59,6%) män. I yrkesgruppen ingår ett nytillskott på sex personer, två kvinnor och fyra män, det vill säga personer som inte deltog i studieenkäten eller aspirantenkäten men som nu alltså har valt att delta för första gången. Studiegruppen och aspirantgruppen beskrevs vad gäller bakgrundsfrågor och uppgifter från urvalstillfället vid Pliktverket i rapporterna 1 och 2. Att också här redovisa en liknande bakgrundsbeskrivning av yrkesgruppen känns därför inte meningsfullt. Vi nöjer oss med att redovisa att de 146 respondenterna nu, vid enkättillfället, har en ålder mellan 24 och 40 år med ett medelvärde för gruppen på 29,0 år (kvinnorna 28,8 och männen 29,2 år. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan könen 7 ). Från enkäten får vi vidare veta att samtliga 146 respondenter idag arbetar/har tjänst som polis: av dem (73,3%) arbetar som utryckningspoliser - 11 (7,5%) arbetar som närpoliser - 19 (13,0%) har angett att de arbetar både som utryckningspoliser och närpoliser - 9 (6,2%) har angett att de har annan polistjänst ( sjöpolis, inre tjänst på grund av graviditet, inre tjänst plus utryckningspolis, länskrim (rave), cityspan, krogkommission, narkotikaenhet, hundförare plus utryckning, krogkommission/span samt narkotikapolis ) 72 av poliserna (49,3%) har angett att de har sin tjänst i någon av de tre storstäderna, 68 av poliserna (46,6%) i stad och de övriga 6 poliserna (4,1%) har sin tjänst på mindre ort. På frågan har du arbetat hela tiden efter aspirantutbildningen som polis? svarade 134 (92,4%) ja, eller så gott som. Av de 11 poliser (7,6%) som angav att de haft någon period mellan tjänstetillträdandet och enkättillfället med annan sysselsättning angav: - fem att de varit på FN-tjänst - en att vederbörande varit på FN-utbildning - fyra att de varit/är föräldralediga - en polis att vederbörande är tjänstledig på grund av flyttning utomlands. 7 Normalfördelning föreligger inte, därför har Mann-Whitney U test använts: p < 0,481.

11 8 RESULTAT Enkätsvaren Poliserna har i enkäten fått svara på nio frågor under rubriken du har nu arbetat som polis en tid och vi vill fråga dig hur du upplevt denna första tid, alltså från avslutad aspirantutbildning och fram till idag. I vilken utsträckning har du känt Resultaten redovisas i tabell 1 (alla tabeller återfinns som bilagor). Som vi ser där är det mycket få poliser som svarat i skalans värderingsmässigt negativa riktning, det vill säga angett svarsalternativen liten eller ganska liten utsträckning, på någon fråga. På åtta av de nio frågorna har istället minst hälften av poliserna angett skalans mest positiva svarsalternativ ( stor ). Undantaget är frågan att yrket blev som du förväntade dig?, vilket kanske kan förklaras av att frågan kan vara mångtydig och uppfattas på olika sätt. Mest positivt har poliserna svarat på frågan att du valt rätt yrke? 80,8% har angett att de i stor utsträckning känt att de valt rätt yrke under denna första tid som polis. På en av dessa nio frågor föreligger en signifikant skillnad mellan kvinnorna och männen. Männen, som grupp, har i större utsträckning än kvinnorna angett att de känt sig trygga i rollen som polis 8. Enkätens nästa frågeområde består av 11 frågor under rubriken det dagliga arbetet som polis innebär många krav och förväntningar. Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? Se tabell 2. Det är synnerligen få eller inga poliser som angett att de mycket ofta eller ofta reagerat med de olika besvären. Vad gäller svarsalternativet ibland är det för hela gruppen två frågor som bryter av mot de övriga: 45,9% har angett detta svarsalternativ på frågan jag har känt mig stressad och 12,3% på frågan jag har haft svårt att sova. För enbart kvinnornas del ser vi att 10,2% angett att de ibland haft psykosomatiska besvär och 15,3% att de ibland haft dåligt självförtroende. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att gruppens medelvärden ligger bättre än någon gång på samtliga frågor utom jag har känt mig stressad. Mest positiva svar är att 94,5% av poliserna aldrig ångrat att de blev poliser och att 99,3% aldrig känt olust inför att bära sitt tjänstevapen. Vad gäller signifikanta skillnader mellan kvinnornas svar och männens så har som grupp, angett att de mer sällan har känt oro, ångest, haft dåligt självförtroende samt känt olust inför att gå till jobbet än vad kvinnorna som grupp angett 9. På de övriga åtta frågorna återfinns ingen signifikant skillnad mellan könen. 8 Mann-Whitney U test: p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,024, p < 0,000 respektive p < 0,030.

12 Poliserna har därefter fått ange om de efter aspirantutbildningen drabbats av någon av följande livshändelser som försvårat deras arbete? Fyra av livshändelserna avser medicinska problem: 10 av poliserna (6,9%) har angett problem med någon gammal fysisk skada/sjukdom (som fanns innan du började på PHS). Man har här angett (citat): knäskada (mindre problem), axlar som krånglar, en axel som 94 blev slagen ur led, ryggbesvär, ryggproblem, dålig fotled, axelskada, dåliga knän, fötterna, fotbollsskada samt axeln. 9 7 av poliserna (4,8%) har angett problem med allergi eller annan överkänslighet (som fanns innan du började på PHS). Här har angetts: pollen, pälsdjur, pollen, hudproblem, pollenallergi, problem med ögonen samt pollen, eksem. 14 av poliserna (9,7%) har angett att de drabbats av någon skada/sjukdom i tjänsten. Det man angivit är: armbågsskada på fysen, nacke, trafikolycka, armbrott (ingripande), knäskada p.g.a. överdriven fysisk träning, knäont, ibland ryggont, whiplash, skallskada. Blev nedslagen av en flaska i huvudet under skolavslutningen. Hjärnskakning. Stort hematom 8 gånger 10 cm på vänster sida av huvudet. Sjukskriven 4 veckor, ledbandsbesvär, brutet finger, axelskada i bråk, magkatarr, bruten tå, ryggproblem samt handledsskada. 10 av poliserna (6,9%) har angett att de drabbats av någon sjukdom eller skada förvärvad i livet i övrigt. De har angett: knäskada, vrickade fötter, axel, tandskada, ryggskada p.g.a. bilkrock, nackskada, ryggskada, ansträngningsastma, ME (kroniskt trötthetssyndrom), axelskada, knäskada, fot, axelbesvär samt foglossning i samband med graviditet. Därefter har vi frågat poliserna om de efter aspirantutbildningen drabbats av en eller flera av fyra livshändelser med psykologisk innebörd som försvårat deras arbete. Det är 50 av poliserna (34,2%) för vilka detta har varit fallet. 16 poliser (11,0 %) har angett nära anhörigs bortgång, 19 (13,0%) har angett personliga problem i familjen, 23 (15,9%) har angett sjukdom hos familjemedlem och 13 poliser (9,0%) har angett separation/skilsmässa. Vi vill nu hänvisa läsaren till tabell 3. Här återfinns polisernas svar på de 21 frågorna i enkäten under rubriken du har nu fått möta många av den polisiära verklighetens krav på dig. Hur har det varit för dig att möta följande krav? Fyra svarsalternativ fanns, från mycket svårt till lätt. Rangordnar man de olika kraven efter medelvärdena blir ordningen på de fem svåraste följande: att orka lyssna på att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll, att se människan bakom brottet, att våga stå på dig och att klara sömnen när du har skifttjänst. Medelvärdena varierar här från 2,95 (det vill säga nästintill ganska lätt ) till 3,03 (det vill säga precis över ganska lätt ). Motsvarande ordning på de fem krav som angetts som lättast är: kravet på fysik/kondition, att lita på dina arbetskamrater, kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt, att oftast ha människors ögon på sig och att ge av din omvårdande sida. Medelvärdena här varierar från 3,71 (det vill säga mer nära lätt än ganska lätt ) och 3,44 (det vill säga ungefär mittemellan lätt och ganska lätt ). Vi kan också konstatera att på 12 av frågorna har ingen polis svarat mycket svårt, på de övriga nio frågorna är antalet någon eller några enstaka poliser.

13 10 Männen som grupp har angett kravet på fysik/kondition och kravet att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer som signifikant lättare att möta än vad kvinnorna angett 10. Kvinnorna som grupp har å andra sidan angett att kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt, att leva som ett föredöme, att orka lyssna på att ge av sin omvårdande sida samt kravet att kunna leva sig in i olika människors problem och livssituation som lättare att möta än vad männen angett 11. Poliserna har därefter fått svara på en enstaka fråga i enkäten, nämligen; hur ofta det händer att du i tjänsten möter händelser/situationer som berör dig mycket psykiskt starkt? Polisernas svar redovisas i tabell 4. Som vi ser har knappt hälften (45,8%) av poliserna angett att det ibland händer att de möter sådana händelser/situationer. Ingen polis har angett att det händer mycket ofta och endast 4,9% att det händer ofta. Kvinnorna och männen skiljer sig inte signifikant åt på denna fråga. I alla våra tidigare enkäter har vi frågat respondenterna om vilket stöd för sitt yrkesval de upplever från sin närmaste. Frågan lyder: fråga till dig som idag har en livskamrat (partner, sambo, maka/make): I vilken utsträckning känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat? och hur yrkesgruppen besvarade frågan framgår av tabell 5. Nästan tre fjärdedelar av poliserna känner stöd i stor utsträckning och enbart 2,5% i ganska liten utsträckning. Kvinnorna har angett ett signifikant större stöd an vad männen har angett 12. I tabell 6 finns redovisat de rangordningar av 38 olika egenskaper/färdigheter som respondenterna fått välja de fem som de tycker att de har haft mest nytta av under sin studietid, aspiranttjänstgöring respektive sitt arbete som polis. De tre i topp är som vi ser är trygg i mig själv, har humor och är socialt smidig. Kvinnornas fem mest angivna egenskaper/färdigheter i denna tredje undersökning är: 1. är trygg i mig själv (angavs av 28 kvinnor, 47,5%), 2. är socialt smidig (22 kvinnor, 37,3%), 3. har humor (19 kvinnor, 32,2%), 4. har omdömesförmåga (16 kvinnor, 27,1%) och 5. är stresstålig (15 kvinnor, 25,4%). Männens fem mest angivna egenskaper/färdigheter i denna tredje undersökning är: 1. har humor (angavs av 35 män, 40,2%), 2. är trygg i mig själv (34 män, 39,1%), 3. är stabil (25 män, 28,7%), 4. kan tempoväxla (24 män, 27,6%) och 5. kan hantera konflikter (19 män, 21,8%). 10 Mann-Whitney U test: p < 0,022 respektive p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,031, p < 0,017, p < 0,003, p < 0,006 respektive p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,010.

14 11 Poliserna har därefter fått sammanfatta hur de idag trivs med sitt arbete. Frågan lyder; hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? I tabell 7 ser vi hur svaren fördelar sig på de olika svarsalternativen och att åtta av tio poliser valt det mest positiva svarsalternativet, det vill säga att de trivs mycket bra. Endast två poliser har angett att de trivs dåligt. Kvinnorna och som grupper, har inte svarat signifikant olika på denna fråga. Enkäten avslutas med tre frågor om polisernas syn på framtiden. Svaren på de två första frågorna; som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? och som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket?, redovisas i tabellerna 8 och 9. Sju av tio poliser är mycket säkra på att de vill fortsätta att arbeta som polis och drygt sju av tio tror också att de fortsättningsvis kommer att trivas mycket bra i polisyrket. Endast tre poliser har angett en osäkerhet kring om de vill fortsätta i yrket men ingen har angett att de tror sig komma att fortsättningsvis trivas dåligt i polisyrket. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan kvinnorna och männen på dessa två frågor. I den tredje framtidsfrågan bad vi poliserna göra en egenprognos i form av att svara på frågan; som det känns idag tror du att du kommer att arbeta inom polisen om 7 år? 142 poliser (97,3%) svarade ja, fyra poliser (2,7%), tre kvinnor och en man, svarade tveksamt och ingen polis svarade nej. Analyser I aspirantrapporten jämförde vi dem som besvarat både studieenkäten och aspirantenkäten på ett antal frågor som var likartat formulerade i de båda enkäterna för att på så sätt få en bild av elevernas process. För metodaspekter på detta var god se sidan 17 i rapport nummer 2. I föreliggande rapport redovisar vi nedan ett antal enkätfrågor för vilka vi jämfört respondenternas svar i studieenkäten med deras svar i yrkesenkäten. Vi försöker här således jämföra studietiden med första arbetsåret. Aspiranttiden lämnar vi därhän då det trots allt är en så pass kort tid som den omfattar. Av de 146 poliserna i yrkesgruppen hade 130 också besvarat studieenkäten. Denna grupp benämnes i den fortsatta texten processgruppen och den består av 54 kvinnor (41,5%) och 76 män (58,5%). Individernas i processgruppen svar har jämförts med varandra på följande 18 frågepar från studieenkäten respektive yrkesenkäten (gruppmedelvärdena inom parentes 13 ) och de frågepar där signifikant skillnad mellan studieenkäten och yrkesenkäten föreligger har markerats med *: 13 Ju högre medelvärde desto mer positivt svar gäller genomgående för alla enkätfrågor (se respektive tabell för frågornas skalsteg). Ett högre medelvärde på till exempel frågan jag har känt mig nedstämd innebär förekomst av nedstämdhet mer sällan.

15 12 - känt att studierna varit en positiv utmaning (3,06) känt att arbetet varit en positiv utmaning (3,55)* - känt att studierna känts meningsfulla och intressanta (3,10) känt att arbetet känns meningsfullt och intressant (3,52)* - känt att du valt rätt yrke (3,87) känt att du valt rätt yrke (3,78)* - känt dig trygg i rollen som polisstuderande (3,54) känt dig trygg i rollen som polis (3,55) - upplevt stöd för ditt yrkesval från din livskamrat (3,63) känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat (3,68) - jag har känt mig stressad (3,31) jag har känt mig stressad (3,46)* - jag har haft psykosomatiska besvär (4,45) jag har haft psykosomatiska besvär (4,49) - jag har känt oro, ångest (4,04) jag har känt oro, ångest (4,46)* - jag har svårt att sova (4,52) jag har haft svårt att sova (4,26)* - jag har känt mig nedstämd (4,07) jag har känt mig nedstämd (4,39)* - jag har känt mig deprimerad (4,68) jag har känt mig deprimerad (4,88)* - jag har känt dåligt självförtroende (4,11) jag har känt dåligt självförtroende (4,25)* - jag har känt olust inför att gå till skolan (4,45) jag har känt olust inför att gå till jobbet (4,75)* - jag har känt olust inför vapenhanteringen (4,70) jag har känt olust inför att bära tjänstevapnet (4,99)* - jag har haft tankar på att avbryta utbildningen (4,85) jag har haft tankar på att lämna yrket (4,84) - sammantaget hur vill du säga att du har trivts (3,54) sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag (3,81)* - hur säker är du på att du vill arbeta som polis i framtiden (3,78) hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden (3,70)* - hur tror du att du kommer att trivas som polis i framtiden (3,80) hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket (3,74) Som vi ser ovan föreligger signifikant skillnad mellan grupperna på 13 av de 18 frågorna 14. På tre av dessa frågor (att du valt rätt yrke, jag har haft svårt att sova och hur pass säker är du på att du vill arbeta som polis i framtiden) var respondenternas svar mer positiva i studieenkäten. På de övriga 10 frågorna var alltså svaren mer positiva i yrkesenkäten än vad de var i studieenkäten. En annan analys som vi genomfört i tidigare undersökningar och som vi även genomför här med yrkesgruppen är att se om det föreligger någon signifikant skillnad i enkätsvaren mellan den grupp på 50 poliser som efter aspirantutbildningen drabbats av någon eller några av fyra livshändelser med psykologisk innebörd som försvårat deras arbete och den grupp på 96 som angett att de inte drabbats av någon sådan livshändelse. Av de 46 frågor som testats så visar det sig att det enbart är signifikant skillnad mellan grupperna på två av frågorna; gruppen med livshändelse har svarat i mer positiv riktning på frågan haft lätt att komma in i arbetslaget medan gruppen utan livshändelse svarat i mer positiv riktning på frågan att orka lyssna på alla 15. På övriga 44 frågor föreligger alltså ingen signifikant skillnad mellan dem som drabbats och dem som inte drabbats. 14 Wilcoxon: p < 0,000, p < 0,000, p < 0,041, p < 0,038, p < 0,000, p < 0,000, p < 0,000, p < 0,000, p < 0,029, p < 0,000, p < 0,000, p < 0,000 respektive p < 0,041 i ordningsföljden ovan. 15 Mann-Whitney U test: p < 0,036 respektive p < 0,005.

16 13 I aspirantrapporten ställde vi frågan hade du någon erfarenhet av att ha mött/drabbats av någon psykiskt mycket påfrestande livshändelse/situation i ditt liv innan du började på PHS, i privatlivet eller i yrkesliv? Om vi utnyttjar dessa data och jämför den grupp som svarade ja på frågan (n = 74 här) med den grupp som svarade nej på frågan (n = 46 här) på yrkesenkätens 46 frågor så finner vi att grupperna inte skiljer sig signifikant åt på någon av frågorna. Analysen finns medtagen för att ge bidrag till en diskussion om huruvida det är till en persons fördel att, i ett yrke som polis, ha prövats i livet innan och vi ber läsaren ta del av diskussionen kring detta slags analys på sidan 16 i rapport nummer 2. Till sist ska här, liksom i studierapporten och aspirantrapporten, redovisas de statistiskt signifikanta samband mellan polisernas ålder, deras lämplighetsbedömning av psykolog respektive deras resultat på testet avseende intellektuell förmåga och svaren på enkätens 46 frågor. Polisernas ålder visar sig ha svaga, men signifikanta samband med åtta enkätfrågor; att yrket blev som du förväntade dig r = 0,20, jag har haft psykosomatiska besvär r = 0,21, jag har känt oro, ångest r = 0,20, jag har känt mig nedstämd r = 0,25, jag har känt mig deprimerad r = 0,26, kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt r = 0,24, att orka lyssna på alla r = 0,21 samt att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer r = 0, Sambanden är som vi ser alla positiva 17 men styrkan i dem är svagt. Lämplighetsbedömningarna uppvisar å sin sida endast signifikant samband med en enda enkätfråga, nämligen jag har haft dåligt självförtroende r = 0, Sambandet är positivt men styrkan i sambandet är svagt. Testresultaten visar sig ha signifikanta samband med fyra enkätfrågor; kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt r = - 0,20, att leva som ett föredöme r = - 0,23, att kunna leva sig in i olika människors problem och livssituation r = - 0,18 samt att arbeta i skifttjänst r = 0, Styrkan i sambanden är även här svaga som vi ser och riktningen är negativ för tre av dem 20. Två index av enkätfrågor har skapats för att se om de tre prognosvariablerna har en större styrka än när man som ovan studerar varje enkätfråga för sig. Index 1 utgörs av personernas totalsummor av svarsalternativen på de 11 frågorna i tabell 2 under rubriken det dagliga arbetet som polis innebär många krav och förväntningar. Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? (ett måendeindex ). Index 2 utgörs av personernas totalsummor av svarsalternativen på de 21 frågorna i tabell 3 under rubriken du har nu fått möta många av den polisiära verklighetens krav på dig. Hur har det varit för dig att möta följande krav? (ett kravindex ). 16 Spearman s rho: p < 0,015, p < 0,010, p < 0,019, p < 0,002, p < 0,002, p < 0,004, p < 0,011 respektive p < 0, Det vill säga, relationen ska utläsas som ju högre ålder desto mer positiv riktning på enkätsvaret, till exempel ju högre ålder desto mer sällan nedstämd. 18 Spearman s rho: p < 0, Spearman s rho: p < 0,019, p < 0,006, p < 0,030 respektive p < 0, Det vill säga, relationen ska utläsas som ju bättre testresultat desto mer negativ riktning på enkätsvaret, till exempel ju bättre testresultat desto svårare har det angetts ha varit att möta kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt.

17 Av de tre prognosvariablerna visar sig endast ålder ha signifikant, men svagt positivt, samband med indexen: måendeindex r = 0,20 och kravindex r = 0, Ur prognossynpunkt kan det vara intressant att se lite närmare på de allra yngsta personerna som antogs till utbildningen. De har nu vi enkättillfället uppnått 24 eller 25 års ålder och sammanför man dessa till en grupp (21 personer) och testar gruppens enkätsvar mot de övriga polisernas enkätsvar (125 personer) så finner man få skillnader. Av de 46 frågorna har dock den äldre gruppen svarat i mer positiv riktning på fyra frågor, nämligen; jag har känt mig stressad, att orka lyssna på att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer samt hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag 22. Enkätbortfallet Kursomgång 00A har nu följts upp med tre enkätundersökningar och svarsfrekvensen har varit 79,8%, 71,3% respektive 77,7%, en mycket tillfredsställande serie. 111 av de 188 personerna (59,0%) har svarat på samtliga tre enkäter. I aspirantenkäten tillkom 13 personer som inte deltog i den första enkäten och i föreliggande undersökning har 6 personer som inte deltagit tidigare tillkommit. Detta innebär att 169 av de 188 personerna (89,9%) medverkat minst en gång. 21 Spearman s rho: p < 0,015 respektive p < 0, Mann-Whitney U test: p < 0,050, p < 0,010, p < 0,016 respektive p < 0,040.

18 15 DISKUSSION Hösten 1999 kallade RPS polisrekryteringssektion 429 sökanden till Pliktverket i Stockholm och Göteborg för bedömning av lämplighet för polisyrket. Efter denna bedömning, och rekryteringssektionens egna tester och intervjubedömningar, fattade sedan RPS antagningsnämnd beslut om att anta 193 personer till kursomgång 00A som hade kursstart i januari Vad vet vi nu, fyra år senare? Sammanfattningsvis vet vi bland annat att: - 4 elever (2,1%) valde att avbryta sina studier på Polishögskolan - 3 elever gjorde studieuppehåll (men återkom terminen därpå och avlade polisexamen juni 2002) - övriga 186 elever avlade i januari 2002 polisexamen (tillsammans med två elever som tillkommit efter studieuppehåll från annan termin, dessa 188 elever ingår i våra enkätundersökningar) - resultaten från enkäten om deras studietid sammanfattades med: helhetsbilden är, att eleverna, såväl kvinnorna som har trivts, de synes ha klarat att möta utbildningens krav bra, de ser fram emot aspirantutbildningen och de både vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas med yrket - samtliga 188 personer fullföljde sedan aspirantutbildningen och samtliga blev också godkända och bedömda som lämpliga för yrket - resultaten från enkäten om deras aspiranttid sammanfattades med: helhetsbilden från studietiden; att eleverna, såväl kvinnorna som har trivts, de synes ha klarat att möta utbildningens krav bra och de både vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas med yrket gäller även för aspiranttiden och då i ännu högre grad - ett år efter aspiranttutbildningen arbetar samtliga 146 som besvarade vår tredje enkät som polis - av dessa har 81,9% svarat att de sammanfattningsvis trivs mycket bra med att arbeta som polis idag - 80,8% av de 146 poliserna har svarat att de i stor utsträckning känt att de valt rätt yrke - samt att 97,3% av de 146 poliserna också tror att de kommer att arbeta inom polisen om 7 år Vår övergripande värdering av de tre enkätundersökningarnas resultat är att bilden är mycket positiv. När vi frågat individerna själva utifrån deras egenperspektiv så får vi den bilden. Undersökningarna har ju också begränsats till detta egenperspektiv. Bortsett från några få externa utfallsmått, som andel avhopp från utbildningen, andel godkända på utbildningen, andel i polistjänst efter ett år, så har vi inga data på avnämarnas, det vill säga Polishögskolans och polismyndigheternas, åsikter om de personer som Pliktverket varit med och godkänt. Det är också viktigt att poängtera att våra undersökningar inte heller haft som syfte att studera utbildningen på PHS, aspirantutbildningen i sig eller polisernas arbetssituation/arbetsmiljö.

19 I en kommande sammanfattning av projektets delrapporter kommer resultaten att diskuteras ytterligare i relation till övriga rapporters resultat. Låt oss dock här diskutera den tredje uppföljningen av 00A i sig lite mera. 16 Återvänder vi till den första analysen på sidan 11 där vi, liksom i aspirantrapporten (sidan 17) har blandat äpplen med päron, det vill säga att vi inte haft rena processfrågor i meningen att vi i de båda enkäterna frågat om exakt samma sak men vid två tidpunkter. Ändå har vi tyckt att analyserna har ett värde att i någon mån skildra personernas process. Vi har nu jämfört studietid med det första året i tjänst och resultaten på sidan 11 och 12 talar för att övergången till verkligheten inte bara gått bra, utan också upplevts positivt av gruppen. 10 av de 13 skillnaderna går i arbetets favör över studietiden. Analysens värde ligger främst i att vi kan konstatera att resultaten tyder på att de personer som antogs med Pliktverkets hjälp visat sig trivas bra under såväl utbildningen som ute i polisjobbet. Liksom vi konstaterade i rapport nummer 6 23, i vilken redovisades tvåårs- respektive ettårsuppföljning av kursomgångarna 98 A och B, så borde man också kunna förvänta sig en positiv bild med tanke på den korta uppföljningstiden. Ett år är onekligen en kort tid, å andra sidan är det första året kanske den mest kritiska perioden på många sätt. Pliktverkets överläkare Jörgen Wågermark har som tidigare värderat de resultat som framkommit genom enkätens enkla medicinska frågor. Liksom tidigare är det enda anmärkningsvärda den låga allergiförekomst som rapporteras. Även i övrigt förefaller gruppens fysiska hälsoläge vara fortsatt gott. Summerar vi de signifikanta skillnader som framkommit mellan kvinnorna och männen så blir siffran 13 enkätfrågor av 46, det vill säga i 28,3% av frågorna. Mer likhet än olikhet således. Motsvarande siffra i studieenkäten var 33,3%, vilket kan tolkas som att olikheterna i vart fall inte har ökat, möjligen minskat. Av de 13 skillnaderna här är för övrigt sju till männens fördel och sex till kvinnornas fördel. 99,3% av aspiranterna svarade i aspirantenkäten att de hade eller kommer att söka polistjänst och 86,3% av dem sa sig vara mycket säkra på att de ville arbeta som poliser i framtiden. Denna framtidsprognos har ett år senare infriats i vår enkät och vad gäller en fortsatt prognos så är det svårt att i våra siffror hitta belägg för tecken på en ogynnsam framtida utveckling. Vi önskar gruppen fortsatt varmt lycka till i sitt viktiga värv som poliser. 23 Att vara polis! Den första tiden. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna, sidan 16.

20 17 Tabell 1 Frågeområde: Du har nu arbetat som polis en tid och vi vill fråga dig hur du upplevt denna första tid, alltså från avslutad aspirantutbildning och fram till idag. I vilken utsträckning har du känt: Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = liten, 2 = ganska liten, 3 = ganska stor och 4 = stor. För att underlätta läsningen har procentsiffrorna markerats med fetstil I vilken utsträckning har du känt: Att du har haft lätt att komma in i arbetslaget? Samhörighetskänsla med kollegorna? Att arbetet varit en positiv utmaning? Att arbetet varit stimulerande? Att arbetet känns meningsfullt och intressant? Att du trivts som du hoppades att du skulle göra? Alla, resp. resp. männen Svarsalternativ liten ganska ganska stor liten stor n % n % n % n % 1 0, , , , ,6 1 1, , ,8 3 2, , ,4 1 1, , ,5 2 2, , ,9 4 2, , ,6 1 1, , ,7 3 3, , ,5 3 2, , ,0 3 5, , , , ,4 5 3, , ,8 2 3, , ,6 3 3, , ,9 4 2, , ,8 2 3, , ,8 2 2, , ,4 M 3,70 3,75 3,67 3,62 3,68 3,59 3,57 3,61 3,54 3,48 3,46 3,49 3,51 3,54 3,49 3,63 3,64 3,62 SD 0,48 0,44 0,50 0,53 0,51 0,54 0,55 0,53 0,57 0,54 0,60 0,50 0,57 0,57 0,57 0,54 0,55 0,53

21 18 Fortsättning tabell 1 Att yrket blev som du förväntade dig? Att du valt rätt yrke? Dig trygg i rollen som polis? Svarsalternativ liten ganska ganska stor liten stor n % n % n % n % 8 5, , ,9 3 5, , ,5 5 5, , ,4 2 1, , ,8 2 3, , , , ,6 2 1, , ,8 1 1, , ,8 1 1, , ,4 M 3,40 3,47 3,36 3,79 3,76 3,82 3,55 3,44 3,63 SD 0,59 0,60 0,59 0,44 0,50 0,39 0,53 0,53 0,51

22 19 Tabell 2 Frågeområde: Det dagliga arbetet som polis innebär många krav och förväntningar. Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket ofta, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = någon gång och 5 = aldrig Hur har du reagerat på dessa under denna första tid? Jag har känt mig stressad Jag har haft psykosomatiska besvär (t.ex. huvudvärk, magbesvär) Jag har känt oro, ångest Jag har haft svårt att sova Jag har känt mig nedstämd Jag har känt mig deprimerad Alla, resp. resp. männen n=145 kvinnorna n=86 Svarsalternativ mycket ofta ibland någon aldrig ofta gång n % n % n % n % n % 7 4, , ,6 4 2,7 4 6, , ,5 2 3,4 3 3, , ,0 2 2,3 2 1,4 10 6, , ,3 1 1,7 6 10, , ,5 1 1,1 4 4, , ,5 6 4, , ,1 2 3, , ,7 4 4, , ,6 3 2, , , ,2 1 1,7 7 11, , ,5 2 2, , , ,7 7 4, , ,3 2 3, , ,0 5 5, , ,9 3 2,1 11 7, ,4 1 1,7 5 8, ,8 2 2,3 6 6, ,8 M 3,47 3,47 3,47 4,51 4,39 4,59 4,49 4,37 4,57 4,29 4,32 4,26 4,42 4,36 4,47 4,88 4,88 4,89 SD 0,64 0,68 0,61 0,69 0,74 0,64 0,58 0,55 0,59 0,76 0,75 0,77 0,59 0,55 0,61 0,38 0,38 0,39

23 20 Fortsättning tabell 2 Jag har haft dåligt självförtroende Jag har känt olust inför att gå till jobbet Jag har känt olust inför att bära tjänstevapnet Jag har haft tankar på att lämna yrket Jag har ångrat att jag blev polis Svarsalternativ mycket ofta ibland någon aldrig ofta gång n % n % n % n % n % 13 8, , ,4 9 15, , ,0 4 4, , ,4 3 2, , ,1 3 5, ,4 4 69, , ,9 1 0, ,3 1 1, , ,0 1 0,7 2 1, , ,7 1 1,7 1 1,7 8 13, ,1 1 1,1 7 8, ,8 2 1,4 6 4, ,5 1 1,7 3 5, ,2 1 1,1 3 3, ,4 M 4,29 4,07 4,45 4,76 4,64 4,84 4,99 4,98 5,00 4,85 4,78 4,90 4,93 4,92 4,94 SD 0,62 0,61 0,59 0,47 0,58 0,37 0,08 0,13 0,00 0,45 0,56 0,34 0,30 0,34 0,28

24 21 Tabell 3 Frågeområde: Du har nu fått möta många av den polisiära verklighetens krav på dig. Hur har det varit för dig att möta följande krav? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket svårt, 2 = ganska svårt, 3 = ganska lätt och 4 = lätt Hur har det varit för dig att möta följande krav? Kravet på fysik/kondition? Att oftast ha människors ögon på sig? Att bemästra rädsla? Att bemästra impulsivitet (att tänka efter före) Kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt? Att leva som ett föredöme? Alla, resp. resp. männen n=145 n=86 Svarsalternativ mycket ganska ganska lätt svårt svårt lätt n % n % n % n % 1 0, , ,2 1 1, , , , ,2 2 1, , ,9 1 1, , ,5 1 1, , ,3 2 1, , , , ,4 2 2, , ,9 1 0,7 11 7, , ,2 5 8, , ,9 1 1,2 6 7, , ,0 4 2, , , , ,5 4 4, , ,9 9 6, , ,0 1 1, , ,2 8 9, , ,2 M 3,71 3,59 3,78 3,47 3,46 3,47 3,32 3,25 3,36 3,26 3,25 3,27 3,57 3,69 3,48 3,33 3,47 3,23 SD 0,47 0,53 0,42 0,53 0,54 0,53 0,50 0,44 0,53 0,62 0,60 0,64 0,55 0,46 0,59 0,59 0,54 0,60

25 22 Fortsättning tabell 3 Att orka lyssna på alla? Att hantera stressituationer? Att lägga band på din aggressivitet i konfliktsituationer, i provocerande situationer? Svarsalternativ mycket ganska ganska lätt svårt svårt lätt n % n % n % n % 2 1, , , ,4 1 1,7 5 8, , ,7 1 1, , ,8 7 8,0 5 3, , ,5 2 3, ,1 8 13,6 3 3, , ,8 9 6, , ,4 5 8, , ,2 4 4, , ,5 M 2,95 3,12 2,83 3,15 3,10 3,18 3,32 3,24 3,38 SD 0,61 0,62 0,58 0,45 0,40 0,47 0,59 0,60 0,58 Att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer? Att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll? Att ha tålamodet som behövs? Att ge av din omvårdande sida? n=145 n=58 n=145 n=86 n=145 n=86 1 0, , , ,9 1 1, , ,2 8 13, , , , , , , , , , , , ,8 1 0, , , ,3 4 6, , ,5 1 1, , , ,7 8 5, , ,7 3 5, , ,4 5 5, , ,5 3,11 2,93 3,23 2,97 2,97 2,98 3,17 3,24 3,12 3,44 3,59 3,34 0,66 0,62 0,66 0,66 0,64 0,68 0,62 0,57 0,66 0,60 0,59 0,59

26 23 Fortsättning tabell 3 Att kunna leva dig in i olika människors problem och livssituation? Att vara kreativ, att hitta lösningar på problem? Att se människan bakom brottet? Att lita på dina arbetskamrater? Att vara tillräckligt självkritisk? Att våga stå på dig? n=145 n=86 n=145 n=86 n=145 n=86 n=145 n=86 Svarsalternativ mycket ganska ganska lätt svårt svårt lätt n % n % n % n % 1 0, , , ,2 3 5, , ,5 1 1, , , ,8 6 4, , ,4 2 3, ,4 9 15,3 4 4, , ,6 2 1, , , , , , ,7 2 2, , , ,4 1 0, , ,0 1 1, , , , ,1 11 7, , ,2 7 11, , ,0 4 4, , ,0 1 0, , , ,0 1 1, , , , , , ,8 M 3,19 3,42 3,03 3,17 3,12 3,21 2,97 3,05 2,92 3,59 3,61 3,58 3,27 3,27 3,26 2,99 2,93 3,03 SD 0,66 0,59 0,66 0,48 0,42 0,51 0,68 0,66 0,69 0,51 0,53 0,50 0,59 0,67 0,54 0,65 0,72 0,60

27 24 Fortsättning tabell 3 Att arbeta i skifttjänst? Att klara sömnen när du har skifttjänst? Svarsalternativ mycket ganska ganska lätt svårt svårt lätt n % n % n % n % 3 2,1 12 8, , ,2 2 3,4 6 10, , ,4 1 1,1 6 6, , ,7 5 3, , , ,5 2 3, , , ,5 3 3, , , ,2 M 3,31 3,25 3,34 3,03 3,02 3,03 SD 0,71 0,78 0,66 0,82 0,82 0,83

28 25 Tabell 4 Fråga: Hur ofta händer det att du i tjänsten möter situationer/händelser som berör dig mycket psykiskt starkt? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket ofta, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan och 5 = mycket sällan Hur ofta händer det att du i tjänsten möter Alla, resp. resp. männen Svarsalternativ mycket ofta ibland sällan mycket sällan n % n % n % n % n % M SD händelser/ situationer som berör dig mycket psykiskt starkt? n=144 n=57 7 4, , , ,2 3 5, , ,6 8 14,0 4 4, , , ,6 3,58 3,54 3,60 0,78 0,80 0,77 Tabell 5 Fråga till dig som idag har en livskamrat (partner, sambo, maka/make): I vilken utsträckning känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = liten, 2 = ganska liten, 3 = ganska stor och 4 = stor Fråga till dig som idag har en livskamrat: I vilken utsträckning känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat? Alla, resp. resp. männen n=118 n=49 n=69 Svarsalternativ liten ganska ganska stor liten stor n % n % n % n % 3 2, ,6 86 2,9 1 2,0 6 12, ,7 2 2, , ,8 M 3,70 3,84 3,61 SD 0,51 0,43 0,55

29 26 Tabell 6 Frågeområde: Svarsfördelning och rangplacering av de 5 egenskaper/färdigheter som poliserna angett att de har haft mest nytta av under sitt arbete som polis Egenskapens/färdighetens rangplacering i studierapporten respektive aspirantrapporten anges även. N = 146 Rangplacering Egenskap/färdighet Antal Andel svar som angett % Är trygg i mig själv Har humor Är socialt smidig Har omdömesförmåga Kan tempoväxla Är empatisk Är stresstålig Är stabil Är ödmjuk Har människointresse Är flexibel Har självinsikt och självdistans Har initiativkraft Kan hantera konflikter Är ansvarskännande Har båda fötterna på jorden Kan sätta gränser Är anpassningsbar Har god fysik/kondition/styrka Har hög moral Är tålmodig Är praktiskt lagd Är inriktad på laganda Är samarbetsvillig Är vanlig Är utåtriktad Tycker om människor Har intresse för lagar och förordningar Kan organisera Har simultankapacitet Är envis Är kreativ Har personlig integritet Är tolerant Är robust Har lätt för teori Har fantasi Tål konkurrens 62 42, , , , , , , , , , , , , , ,3 13 8,9 12 8,2 11 7,5 10 6,8 8 5,5 7 4,8 6 4,1 5 3,4 4 2,7 3 2,1 2 1,4 1 0,7 Rangplacering i studierapporten (15) Rangplacering i aspirantrapporten (22) Har dock formuleringen Har idrottat mycket i mitt liv i studieenkäten och aspirantenkäten.

30 27 Tabell 7 Fråga: Hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket dåligt, 2 = ganska dåligt, 3 = ganska bra och 4 = mycket bra Hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? Alla, resp. resp. männen n=144 n=85 Svarsalternativ mycket ganska ganska mycket dåligt dåligt bra bra n % n % n % n % 2 1, , ,9 2 3,4 8 13, , , ,2 M 3,81 3,80 3,81 SD 0,43 0,48 0,39

31 28 Tabell 8 Fråga: Som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket osäker, 2 = ganska osäker, 3 = ganska säker och 4 = mycket säker Som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? Alla, resp. resp. männen n=145 n=58 Svarsalternativ mycket ganska ganska mycket osäker osäker säker säker n % n % n % n % 3 2, , ,0 2 3, , ,0 1 1, , ,4 M 3,69 3,66 3,71 SD 0,51 0,55 0,48 Tabell 9 Fråga: Som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket? Frekvenser för de olika svarsalternativen samt medelvärden och standardavvikelser på skala, där 1 = mycket dåligt, 2 = ganska dåligt, 3 = ganska bra och 4 = mycket bra Som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket? Alla, resp. resp. männen n=145 n=58 Svarsalternativ mycket ganska ganska mycket dåligt dåligt bra bra n % n % n % n % 38 26, , , , , ,1 M 3,74 3,79 3,70 SD 0,44 0,41 0,46