INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 Allmän hälso- och sjukvård. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halal-1922 INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning på franska med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: : Public health and sick care in Sweden ; : Public health in Sweden även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/ /92. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1922 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1924 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUEDE HYGIÈNE ET SERVICE SANITAIRE EN SUÉDE EN 1922 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT STOCKHOLM 1924 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Innehållsförteckning. [Mediævalstil (1, 2, 3...) betecknar, att uppgifterna endast äro approximativa.] Textavdelning med texttabeller. I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet Sid Medicinalstyrelsens organisation Sid Medicinalstyrelsens personal Sid Mål och expeditioner Sid Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen Sid Utgivna kungörelser och cirkulär Sid. 3 Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna Sid Instruktioner Sid Av Medicinalstyrelsen disponerade medel Sid. 5 Statens bakteriologiska laboratorium Sid. 5 Statens rättskemiska laboratorium Sid. 7 Statens farmaceutiska laboratorium Sid. 8 II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket Sid Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Beviljade distrikt och statsbidrag till extra provinsialläkardistrikt, ändringar med avseende på distrikt, tjänstårsberäkning m. m. Sid Allmänna hälsovården Sid. 11 A. Om hälsovårdsanordningar och hälsovårdsförhållanden Sid. 11 B. Skyddskoppympningen Sid. 13 C. Karantänsväsendet Sid. 13 Tab. B. Skyddskoppympningen i riket Sid. 14 Tab. C. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinkontor Sid. 14 D. Tuberkulosdispensärer Sid. 14 E. Avlusningsanstalter Sid. 15 F. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos Sid. 15 Tab. D. Under året nytillkomna dispensärer Sid. 15 Tab. E. Dispensärernas inkomster Sid. 16 Tab. F. Dispensärernas utgifter Sid Sjukvården utom sjukhusen Sid. 17 A. Dödligheten i rikets städer Sid. 17 B. Viktigare sjukdomars förekomst Sid. 18 C. Smittsamma könssjukdomar Sid. 19 D. Spetälska Sid. 20 E. Sjukdomsförhållandena i fängelserna Sid. 20

6 IV F. Ämbetsresor (för epidemiska sjukdomar) Sid. 20 G. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid. 20 H. Barnmorskeväsendet Sid. 20 Tab. G. Översikt av antalet spetälska i riket Sid. 21 I. Hälso- och sjukvårdspersonal Sid. 21 Tab. H. Sammandrag av barnmorskornas dagböcker Sid. 22 K. Sjukgymnastiska institut Sid Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar Sid. 24 A. Sjukvårdsbyggnader Sid. 24 a. Lasarett Sid. 24 b. Sjukstugor Sid. 25 c. Epidemisjukhus Sid. 25 d. Tuberkulossjukvårdsanstalter Sid. 25 e. Barnsjukhus Sid. 25 f. Konvalescenthem Sid. 25 g. Vanföreanstalter Sid. 25 B. Omsättningen å de civila sjukhusen m. m. Sid. 25 Tab. I. Omsättningen å civila sjukvårdsanstalter Sid. 27 Tab. K. Å barnbördshusen intagna efter ålder, civilstånd m. m. Sid. 28 Tab. L. Å barnbördshusen födda barn Sid. 29 Tab. M. Antal å barnbördshusen avlidna barn Sid. 29 C. Kostnader för sjukhusvård Sid. 30 D. Skador och förgiftningar Sid. 30 Tab. N. Översikt av inkomster och utgifter vid civila sjukvårdsanstalter Sid. 32 III. Rättsmedicinen Sid. 34 A. Rättsmedicin i egentlig bemärkelse Sid. 34 B. Rättspsykiatri Sid. 35 IV. Apoteksväsendet Sid. 36 B. Tabellbilagor. Tab. 1 a. Läkare och civila läkarebefattningar med tjänstårsrätt Sid. 37 Tab. 1 b. Barnmorskor och sjuksköterskor Sid. 38 Tab. 1 c. Tandläkare, sjukgymnaster och apotekspersonal Sid. 39 Tab. 2. Av vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittsamma sjukdomars hämmande m. m. Sid. 40 Tab. 3. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppg. om dödsorsakerna i rikets städer Sid. 41 Tab. 4. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön Sid. 50 Tab. 5. Översikt av dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppg.. Sid. 54 Tab. 6. Några av de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer månadsvis enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 56 Tab. 7. Infektionssjukdomar med anmälninsgplikt Sid. 56 Tab. 8. Andra infektionssjukdomar (utan anmälningsplikt) Sid. 60 Tab. 9. Scharlakansfeber och difteri på inv. länsvis Sid. 60 Tab. 10. Sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar m. m. vid lasaretten Sid. 61 Tab. 11. Lasarettens inkomster Sid. 64 Tab. 12. Lasarettens utgifter Sid. 67

7 Tab. 13. Sammanställning av uppgifterna från sjukstugorna angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 72 Tab. 14. Sammanställning av uppgifterna från epidemisjukhusen angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 76 Tab. 15. Platsantal, beläggning, väntetid, kurtid, underhållsdagar m. m. vid vårdanstalterna för tuberkulossjuka Sid. 84 Tab. 16. Inkomster vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 86 Tab. 17. Utgifter vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 88 Tab. 18. Enskilda sjukhus och sjukhem, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter ang. antalet sjuksängar, intagna, döda underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 90 Tab. 19. Fall av smittsam könssjukdom efter boningsort Sid. 94 Tab. 20. Fall av smittsam könssjukdom efter ålder och kön Sid. 94 Tab. 21. Fall av smittsam könssjukdom efter smittningsort Sid. 95 Tab. 22 a. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd Sid. 96 Tab. 22 b. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt och påföljd Sid. 97 V Table des matières. [Les chiffres en types spéciaux (1, 2, 3...) ne sont qu'approximatifs.] Rapport avec quelques tableaux de statistique insérés dans le texte. I. Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état, expédition, médecins civils, comptes etc. Pag. 3 Tabl. A. Résumé des affaires portées devant le Conseil supérieur de l'administration médicale ainsi que les affaires y expédiées Pag. 4 Laboratoire, bactériologique de l'etat Pag. 5 Laboratoire de chimie légale de l'etat Pag. 7 Laboratoire farmaceutique de l'etat Pag. 8 II. Hygiène générale et assistance médicale Pag Médecins à fonctions publiques (en dehors des hôpitaux) Pag Hygiène générale Pag. 11 A. Dispositions prises pour l'hygiène dans les villes, bourgs, etc. Pag. 11 B. Vaccination dans le pays Pag. 13 C. Quarantaine Pag. 13 Tabl. B. Vaccination dans le pays Pag. 14 Tabl. C. Vaccin délivré du dépôt central Pag. 14 D. Dispensaires pour les tuberculeux Pag. 14 E. Etablissements de désinsection Pag. 15 F. Ligue nationale suédoise contre la tuberculose Pag. 15

8 VI Tabl. D. Dispensaires nouvellement établis pendant l'année Pag. 15 Tab. E. Recettes des dispensaires Pag. 16 Tabl. F. Dépenses des dispensaires Pag Assistance médicale en dehors des hôpitaux Pag.17 A. Mortalité dans les villes du pays Pag. 17 B. Les maladies les plus importantes Pag. 18 C. Maladies vénériennes Pag. 19 D. Léprosité dans le pays Pag. 20 E. Assistance médicale des prisons Pag. 20 F. Voyages d'office des médecins publics pour épidemies et maladies infectieuses (vr Tabl. 2) Pag. 20 G. Eaux minerales, stations balnéaires, etc. Pag. 20 H. Sages-femmes Pag. 20 Tabl. G. Relevé des cas de la léprosité dans le pays Pag. 21 I. Personnel pour les affaires d'hygiène et de santé Pag. 21 Tabl. H. Résumé des rapports des sages-femmes par département... Pag. 22 K. Instituts de gymnastique Pag Assistance médicale aux malades des hôpitaux civils Pag. 24 A. Constructions Pag. 24 a. Hôpitaux Pag. 24 b. Infirmeries Pag. 25 c. Hôpitaux pour les maladies épidémiques Pag. 25 d. Etablissements antituberculeux Pag. 25 e. Maisons pour enfants malades Pag. 25 f. Maisons de convalescence Pag. 25 g. Etablissements pour les estropiés Pag. 25 B. Mouvement des hôpitaux civils Pag. 25 Tabl. I. Relevé du mouvement des hôpitaux civils Pag. 27 Tabl. K. Femmes entrées aux maternités avec répartion de l'âge, de l'état civil, etc. Pag. 28 Tabl. L. Nombre des enfants nés aux maternités Pag. 29 Tabl. M. Nombre des enfants décédés aux maternités Pag. 29 C. Dépenses des hôpitaux, etc. Pag. 30 D. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements Pag. 30 Tabl. N. Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux civils... Pag. 32 III. Médecine légale Pag. 34 A. Médicine légale proprement dite Pag. 34 B. Psychiâtrie judicière Pag. 35 V. Service pharmaceutique Pag. 36 B. Tableaux annexés Tabl. 1 a. Médecins et emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service Pag. 37 Col. 1. I. Villes, bourgs, etc. II. Campagne Col Nombre des médecins légitimés. Col. 2. Médecins civils ayant ledit droit. Col. 3. Avec une clientèle privée. Col. 4. Non praticiens. Col. 5. Hommes. Col. 6. Femmes. Col. 7. Total. Col Nombre des emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service. Col. 8. Médécins départementaux. Col. 9. Médecins cantoneaux (ordinaires et extraordinaires).

9 Col. 10. Médecins de ville et de districts urbains. Col. 11. Médecins de bourgs, etc. Col. 12. Aux hôpitaux antituberculeux. Col. 13. A des hôpitaux pour autres maladies corporelles. Col. 14. Aux hôpitaux d'aliénés. Col. 15. Médecins de prisons. Col. 16. Médecins du personnel du chemins-de-fer. Col. 17. Professeurs à la faculté de médecine. Col. 18 Autres emplois avec le droit susmentionné. Tabl. 1 b. Sages-femmes et gardes-malades Pag. 38 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col Sages-femmes de district, autres engagées par les communes, aux maternités, privées. Col Gardesmalades engagées par les conseils départementaux ou par les communes, celles de dispensaires, privées. Tabl. 1 c. Dentistes, exerçants de gymnastique médicale, personnel de pharmacie... Pag. 39 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2, 3. Dentistes (h. et f.). Col. 4, 5. Exerçants de gymnastique médicale. Col Personnel de pharmasie : propriétaires de pharmacie, loueurs, autres chefs, autres pharmaciens légitimés, étudiants en pharmacie, élèves, total (h. et f.). Tabl. 2 Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infect. etc.. Pag. 40 Col. 1. Départements. Col Voyages par suite de Scarlatine, Diphtherie, Variole, Fièvre typhoïde, Dysenterie. Poliomyélite, Méningite épidémique, Encéphalite, Maladies vénériennes, Maladies mentales, Autres maladies, Vaccination, Hygiène, Receptions, Examens médico-légaux, Totaux. Tabl. 3. Relevé des rapports des commissions municipales de santé concernant les causes de décès dans les villes Pag. 41 Col. 1. Départements, villes. Col. 2. Morbi primæ conceptionis. Col. 3. Marasmus senilis. Col. 4. Septichæmia puerperalis. Col. 5. Alii morbi e graviditate et partu. Col. 6. Septichæmia, Pyoseptichæmia. Col. 7. Erysipelas. Col. 8. Variola. Col. 9. Morbilli. Col. 10. Scarlatina. Col. 11. Diphtheria. Col. 12. Pertussis. Col. 13. Influenza epidemica. Col. 14. Typhus exanthematicus. Col. 15. Febris typhoides, Parathypus. Col. 16. Dysenteria. Col. 17. Cholera asiatica. Col. 18. Poliomyelitis anterior acuta. Col. 19. Meningitis cerebrospinalis acuta. Col. 20. Tetanus. Col. 21. Tuberculosis pulmonum. Col. 22. Tuberculosis organorum aliorum. Col. 23. Lepra. Col. 24. Syphilis hereditaria. Col. 25. Syphilis acquisita. Col. 26. Febris intermittens. Col. 27. Aliæ infectiones. Col. 28. Morbi sanguinis. Col. 29. Alcoholismus chronicus. Col. 30. Aliæ intoxicationes chronicæ. Col. 31. Diabetes mellitus. Col. 32. Aliæ cachexiæ, etc. Col. 33. Hæmorrhagia cerebri et meningum, Emollitio cerebri. Col. 34. Alii systematis nervosi morbi. Col. 35. Morbi mentis. Col. 36. Endocarditis chronica. Vitium organicum cordis. Myocarditis chronica. Cardiosclerosis. Col. 37. Alii organorum circulations morbi. Col. 38. Bronchitis acuta et chronica. Col. 39. Pneumonia acuta. Col. 40. Alii organorum respirationis morbi. Col. 41. Gastroenteritis acuta. Col. 42. Gastroenteritis chronica. Col. 43. Apendicitis. Col. 44. Ileus, Hernia intestinalis. Col. 45. Alii organorum digestionis morbi. Col. 46. Morbi organorum uropoëticorum et generationis. Col. 47. Morbi articulationum et ossium. Col. 48. Carcinoma. Col. 49. Tumores alii. Col. 50. Casus mortiferi. Col. 51. Suicidium. Col. 52. Homicidium. Col. 53. Aliæ morbi causæ. Col. 54. Totaux. Tabl. 4. Relevé des rapports des commissions municipales de santé sur le nombre des décédés dans les villes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 50 Col Hommes. Col Femmes. Col. 22. H. et f. Col. 2 et 12. Au-dessous de 1 an. Col. 9, ans et au-dessus. Col Ages inconnus. Tabl. 5. Relevé des causes de décès dans les villes d'après lesdits rapports Pag. 54 Col 1. Causes de décès. Pour les causes différentes, voir Tabl. 3, col Col Voir Tabl. 4, col Tabl. 6. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, reparties par mois, d'après les rapports deadites commissions Pag. 56 Causes de décès, voir Tabl. 3. VII

10 VIII Tabl. 7. Maladies infectieuses, rapportées par tous les médecins, par mois et département Pag. 56 Col. 1. Maladies dans les différents départements (villes). a. Scarlatina; b. Variola; c. Diphtheria; d. Febris typhoides et paratyphus; e. Dysenteria; f. Poliomyelitis anterior acuta; g. Meningitis cerebrospinalis acuta; h. Encephalitis lethargica. Tabl. 8. Maladies infectieuses, rapportées par les médecins de service, par mois et département Pag. 60 Col. 1. Maladies: Septichæmia pnerperalis, Morbilli, Parotitis epidemica, Pertussis, Influenza epidemica, Pneumonia acuta et pleuritis, Gastritis et enteritis acuta, Conjunctivitis trachomatosa, Malaria (Febris intermittens). Tabl. 9. Scarlatina et diphtheria par hab. dans les départements et villes Pag. 60 Départements, (grandes) villes. Tabl. 10. Lits disponibles, entrés, décédés, jours d'entretien, etc. aux hôpitaux pour maladies corporelles et à quelques refuges provisoires pour maladies mentales.. Pag. 61 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2. Nombre des lits le 31 déc. Col. 3, 4. Entrés, décédés pendant l'année. Col. 5. Jours d'entretien de tous les soignés. Col. 6. Moyennes des soignés par jour. Col. 7, 8. Maximum, resp. minimum des malades soignés un jour. Col. 9. Séjour moyen des soignés. Tabl. 11. Recettes des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag.64 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux Col Recettes, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Contributions des malades. Col. 4. Allocations par les conseils départementaux. Col. 5. Idem par les communes. Col. 6. Idem par l'etat. Col. 7. Indemnités faites par l'etat pour les etrangers, par d'autres communes, par l'assurance générale des pensions, etc. Col. 8. Revenu des fondations. Col. 9. Autres. Tabl. 12. Dépenses des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 67 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col Dépenses, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Salaires et pensions. Col. 4. Aide extraordinaire. Col. 5. Medicaments. Col. 6. Articles de pansement. Col. 7. Eaux minérales, vins, glace, préparations alimentaires, etc. Col. 8. Instruments, appareils et fournitures. Col. 9. Vêtements, inventaires et fournitures. Col. 10. Alimentation des malades et du personnel. Col. 11. Chauffage, éclairage et fournitures. Col. 12. Blanchissage, nettoyage et fournitures. Col. 13. Fournitures, non comprises ci-dessus. Col. 14. Entretien des immeubles (y compris celui des parcs et des voies). Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 13. Relevé des rapports des infirmeries concernant les lits disponibles, les entrés, les décédés et, les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses. Pag. 72 Col. 1. Départements, infirmeries. Col Voir Tabl. 9, col Col. 8. Idem, col. 9. Col Recettes, en couronnes. Col. 9. Totaux. Col. 10. Contributions des malades. Col. 11. Allocations des conseils départementaux. Col. 12. Allocations des communes. Col Dépenses, en couronnes. Col. 13. Totaux. Col. 14. Alimentation des malades et du personnel. Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 14. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les lits disponibles, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 76 Col. 1. Départements, hôpitaux épidémiques. Col Voir Tabl. 13, col Col. 6, 7. Idem, col. 7, 8. Col (Recettes) Idem, col Col. 12, 13. (Dépenses) Idem 13 et 15. Tabl. 15. Nombre des lits, fréquentation, temps d'expectation et celui de curation, jours d'entretien, etc. aux établissements antituberculeux Pag. 84 Col. 1. Etablissements. I. Etablissements antituberculeux de la Fondation jubilaire de sa Majesté le roi Oscar II. II. Sanatoriums des conseils départementaux, des communes etc. III. Sanatoriums privés. Col. 2, 3. Nombre des lits le 31 déc., en tout et à salle publique. Col 4 7. Entrés. Col 8, 9. Décédés. Col Temps d'attente max., min., moyenne. Col. 13, 14. Jours d'entretien, en tout et à salle publique. Col. 15. Moyennes des soignés. Col. 16, 17. Max., min. des soignés quelque jour pendant l'année. Col Temps de curation des patients sortis pendant l'année, max., min., moyennes.

11 Tabl. 16. Recettes des établissements antituberculeux Pag. 86 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col Voir Tabl. 11, col Tabl. 17. Dépenses des établissements antituberculeux Pag. 88 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col Voir Tabl. 12, col Tabl.18. Hôpitaux privés, maisons privées de santé et autres établissements hospitaliers concernant les entrés, les décédés, les jours d'entretien et les lits disponibles, ainsi que les recettes et les dépenses, etc. Pag. 90 Col. 1. A. Hôpitaux privés et maisons privées de santé. B. Etablissements pour enfants malades. C. Refuges provisoires des malades. D. Maisons de convalescence. E. Hôpitaux annexés à des hospices. F. Etablissements pour les estropiés. G. Maisons privées de santé pour les maladies incurables. H. Maternités. J. Asyle pour personnes affectées de la lèpre. Col Voir Tabl. 9, col. 2 7 et 9. Col. 9, 10. Voir Tabl. 13, col. 9, 10. Col. 11. Revenu des fondations, dons, etc. Col Voir Tabl. 13, col Tabl. 19. Cas des maladies vénériennes d'aprés le domicile Col. 1. Départements, (grandes) villes. M = Hommes, Kv. = Femmes. IX Pag.94 Tabl. 20. Relevé des maladies vénériennes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 94 Col. 1. Maladies. Syphilis (de toute espéce): hommes, femmes. Gonorrhæa acuta: h. f. Ulcus molle h. f. Col. 2. Totaux. Col Ages des infectés. Col. 3. Au-dessous de 1 an. Col. 13. Age inconnu. Tabl. 21. Cas des maladies vénériennes d'après le lieu d'infection Pag. 95 Col. 1. Départements, (grandes) villes; st = villes, ld = campagne. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 22 a. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries dép., avec indication de la nature et des suites de l'accident.. Pag. 96 Col. 1. Nature de l'accident. Col Entrés pendant l'année, h., f., totaux. Col Suite de l'accident. Col. 5. Mort. Col. 6. Mal qui en résulte. Col. 7. Guérison. Tabl. 22 b. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries départ. repartis d'aprés l'origine de l'accident et des suites de l'accident Pag. 97 Col Voir Tabl. 22 a.

12

13 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående hälso- och sjukvården i riket för år Berättelsen innehåller särskilda redogörelser för I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. Statens bakteriologiska laboratorium. Statens rättskemiska laboratorium. Statens farmaceutiska laboratorium. II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). 2. Allmänna hälsovården. 3. Sjukvården utom sjukhusen. 4. Sjukvården å civila sjukvårdsinrättningar. III. Rättsmedicinen. IV. Apoteksväsendet. Beträffande sinnessjukvården och veterinärväsendet får Styrelsen hänvisa till särskilda av Styrelsen avgivna berättelser. E. v. DARDEL. Stockholm den 30 november B. BUHRE. Sven Blom.

14

15 I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. 1. Medicinalstyrelsens organisation. Någon ändring av Medicinalstyrelsens organisation har under år 1922 icke vidtagits. 2. Medicinalstyrelsens personal. Genom beslut den 16 februari 1922 utnämnde Styrelsen t. f. sekreteraren hos riksförsäkringsanstalten notarien därstädes juris kandidaten Carl-Birger Erik Josua von Mentzer till notarie hos Styrelsen. 3. Mål och expeditioner. Antalet under år 1922 inkomna ärenden uppgick till , vartill komma for godkännande insända räkningar till ett antal av och anmälningar, rapporter m. m. till ett antal av Sammanlagda antalet mål uppgick alltså till och antalet utgående expeditioner till För fördelningen å de olika byråerna redogöres i Tab. A. 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen. Rättspsykiatriska utlåtanden, avgivna år Råd och upplysningar angående vissa smittsamma sjukdomar. 5. Utgivna kungörelser och cirkulär av mera allmänt intresse. Jan. 23. Cirkulär till vissa tjänsteläkare, angående tjänsteresor i anledning av inträffade fall av smittsamma sjukdomar.» 28. Angående meddelande av underrättelse om vissa utländska medborgares intagande å sinnessjukhus. Febr. 9. Angående statsunderstöd till bibliotek vid sjukvårdsinrättningar, som åtnjuta understöd av allmänna medel. Mars 24. Angående tandläkare medgiven rätt att från apotek förskriva och i utövningen av tandläkarkonsten använda vissa läkemedel. April 4. Angående anvisning till förteckning över arkiv. Juli 12. Angående rätt för tuberkulossjuka bland personalen vid statens anstalter för sinnessjuka att komma i åtnjutande av vissa statstjänare tillförsäkrade förmåner i fråga om vård å folksanatorierna.

16 4 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner inom de olika byråerna år Aug. Okt. 8. Angående ändringar i och tillägg till gällande medicinaltaxa. 5. Angående ytterligare ändring i gällande medicinaltaxa. 27. Angående ändrad lydelse av 20 i Styrelsens kungörelse den 2 november 1911 angående fordringarna på viktigare proviantartiklar m. m. vid leverans för statens behov.» 28. Angående vissa uppgifters inlämnande vid ansökningar om ålderstillägg åt distriktsbarnmorskor och om distriktsbarnmorskors kvarstående i tjänst. Dec. 13. Angående utredning rörande behovet av ledigblivna befattningar vid statens hospital och asyler.» 30. Angående apoteksförfattningar.»» Angående ersättning för av befattningshavare vid statens hospital och asyler begagnade tjänstebostäder. 6. Instruktioner. Febr. 27. För karantänsmästaren å Fejan. 1 Redovisas jämväl å kameralbyrån 2 Härav redovisas 126 å hospitalsbyràn, 7262 a hälsov&rdsbyrån och 1474 å veterinärbyrån. Å dessa byråer underkastas nämligen ifrågavarande räkningar jämte därtill hörande rapporter granskning ur lakar-, respektive veterinärteknisk synpunkt, innan desamma slutligen granskas och godkännas å kameralbyrån. 3 Därvid har reduktion gjorts for sammanlagt (jfr not 1 och 2).

17 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 5 April 8. Förhållningsregler för befattningshavare, tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens sinnessjukhus. 7. Av Medicinalstyrelsen disponerade medel. Styrelsens tillgångar för året uppgingo till kr. och dess disponerade medel till ,46 kr. Behållningarna å andra anslag än reservationsanslag hava uppgått till OT kr. samt merutgifter å förslagsanslag till kr. Av utgifterna gingo kr. till hospitalens drift, kr. till tuberkulossjukvårdsanstalter såsom driftbidrag, s kr. till uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, kr. till epidemisjukhus såsom driftbidrag, "23 kr. till allmän hälso- och sjukvård (därav kr. till bekämpande av könssjukdomar), l'o5 kr. till skyddskoppympningar samt kr. till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Statens bakteriologiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Ur den av t. f. föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, med. doktor CARL KLING avgivna årsrapporten må anföras följande: Fyra kurser i kolerans, nervfeberns och rödsotens diagnostik hava hållits vid laboratoriet. Deltagare voro 7 med. lic. och 1 med. kand. Med anledning av inträffade fall av nervfeber i Göteborg besökte en tjänsteman på Kungl. Medicinalstyrelsens förordnande nämnda stad för att i egenskap av särskilt sakkunnig biträda därvarande hälsovårdsmyndighet vid undersökning av orsaken till epidemin och för att föreslå åtgärder mot densamma. Under året ha 833 blodprov serologiskt undersökts på ty/tis och paratyfus B., varav 191 voro positiva för tyfus och 157 för paratyfus B. Blododling på tyfus har gjorts i 18 fall; i ett fall anträffades tyfusbaciller. Vidare hava 1599 faeces- och urinprov undersökts på tyfus och paratyfus; i 191 fall anträffades tyfusbaciller och i 157 fall paratyfusbaciller. Vidare hava för dessa baciller 51 vattenprov undersökts; i 6 stycken anträffades paratyfusbaciller. Slutligen hava 14 mjölkprov undersökts i samma syfte; alla negativa. 45 colititreringar ha utförts enl. Vincents metod. Bakterieråkning har utförts å 8 vattenprov. För undersökning på dysenteri ha insänts 95 blodprov, därav 28 positiva, samt 127 faecesprov, därav 19 positiva. Weil-Felix reaktion på fläcktyfus har utförts i 2 fall; båda negativa. Antalet koleraundersökningar var 3; alla negativa. På epid. cerebrospinahneningit ha 8 prov undersökts; samtliga negativa. 4 blodprov ha undersökts på sepsis. Kikhonteundersökningar ha utförts i 11 fall, varav 2 med positivt resultat. Diagnos på insända bakterieprov har utförts i 3 fall. För undersökning på patogena bakterier i födoämnen ha insänts prov å champignoner i 1 fall, pölsa i 1 fall samt pepparrotskött i 1 fall. 9 råttor, härstammande från 3 ångare, som kommit från Sydamerika, ha undersökts på pest. I intet fall positivt resultat. Wassermanns reaktion har utförts i prov; därav voro 1012 positiva.

18 6 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. För fyllande av behovet av animait ympämne vaccinerades 50 kalvar. På en av dessa skördades ej vaccinet på grund av för små koppor; 4 visade vid obduktion pneumoniska, ej tuberkulösa härdar, och en kalv led av diarré och allmän svaghet. Vaccinen från dessa kasserades. Ett annat kasserades på grund av dåligt resultat vid första prövningen. Det för ympning av människor erhållna ympämnet härstammade följaktligen från 43 kalvar. I medeltal erhölls från varje kalv 43-9 gr. Från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor rekvirerades under året flaskor för 40 ympningar och rör för 3 ympningar eller sammanlagt ympämne för personer. Vid årets slut fanns ympämne kvar för omkring personer. Resultatet av vaccinprövningar, verkställda av distriktsläkaren Emil Olsson, utvisar, att av de anlagda risporna i genomsnitt 95-2 % slagit an, då man räknar med första prövningen av det färdigberedda vaccinet. Även omprövningarna av vaccinen hava givit goda resultat. Ympämnet har sålunda varit av mycket god beskaffenhet, helst som en del vaccinprövningar företagits långt efter vaccinberedningen. Av ympämne mot tyfus ha levererats cc, paratyfus B. 300, dysenteri 10, kolera 90 samt mot streptokokker 20 cc. Av tyfusdiagnostikerna ha levererats cc. och av paratyfus-b-diagnostikerna ha levererats 800 cc. Av alttuberkulin ha levererats 257 flaskor à 1 cc. Av serum mot difteri ha nnder året levererats flaskor à I. E » à I. E » à I. E. Summa flaskor eller flaskor à I. E. Detta utgör ej fullt hälften av föregående års leverans, som uppgick till flaskor à I. E. Inalles ha under året tillverkats cirka 130 miljoner I. E. (brutto). Av serum mot stelkramp ha utsläppts flaskor à 100 A. E. och flaskor à 20 A. E. Av serum mot hjärnhinneinflammation ha levererats 501 flaskor à 20 cc. Av antistreptokokkserum ha levererats 428 flaskor à 10 cc. Under året ha ett flertal vetenskapliga arbeten utförts å laboratoriet Inspektion av statens bakteriologiska laboratorium och svenska seruminstitntet. Ur den av inspektorn och kontrollanten, professor Carl Sundberg, avgivna rapporten anföres följande: A. Statens bakteriologiska laboratorium. Under året ha kontrollerats och godkänts 6 di/teriserumnummer av statslaboratoriets tillverkning. Styrkan har växlat mellan 400 och 800 I. E. Medelvärdet, beräknat för hela den producerade serummängden, har varit omkring 600 I. E. Av dessa 6 sera har intet varit koncentrerat. Av tetanussera ha kontrollerats och godkänts 5 nummer med en styrka av 4-5 till 7 A. E. Standardserum för difteritesttoxinet har under hela året erhållits från institutet för experimentell terapi i Frankfurt a/m och har toxinet vederbörligen prövats mot standardserum. För tetanusprövningen har däremot standardserum icke kunnat erhållas

19 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 7 från Frankfurt, utan har jag erhållit sådant från danska statens seruminstitut. Detta har prövats mot toxin, som erhållits från statslaboratoriet. Vid efterkontrollerna av inalles 14 nummer difteriserum, 6 och 24 månader gamla, ha under året indragits 3 nummer och 22 tetanussera ha efterkontrollerats utan anmärkning. Tre nummer av difteriserum ha indragits såsom varande över 3 år gamla. Beträffande den viktigaste produktionen, antidifteriserum, bemärkes, att styrkan hos sera varit särdeles hög och sera i övrigt utan anmärkning. B. A.-B. Svenska seruminstitutet. Under året har kontrollerats och godkänts 5 nummer. Styrkan har varierat mellan 500 och 800 I. E., atom för ett nummer, som avsåg prövning av särskilt koncentrationsprov och gav I. E. Detta nummer var ej ämnat för allmänna handeln, enär det utgjorde blott ungefär 100 ccm. Vid efterkontrollerna ha indragits ett nummer som var förorenat, ett försvagat och 9 som voro mer än 3 år gamla. C. Importerade sera. Av importerade sera för försäljning i Sverige har i år ej kontrollerats något nummer. Av äldre sera har indragits ett nummer frän schweiziska seruminstitutet i Bern, vilket befanns försvagat. Statens rättskemiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Block. Ur den av t. f. föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium, B. LINDBERGER, avgivna berättelsen för år 1922 må anföras följande: Från 1921 kvarstodo 2 ärenden, och under året remitterades till laboratoriet 71 ärenden, ar vilka vid årets slut 57 voro avslutade och 14 överfördes till Hela antalet under året slutbehandlade ärenden var således 59. Undersökningsföremålen hava utgjorts av: likdelar i 46 fall, därav blod enbart i organdelar enbart 1 11» 31 >» + blod i 4 > andra föremål än likdelar i 13 >. Därjämte hava vid sidan av likdelar även andra föremal i 11 fall blivit undersökta. Blodundersökningarna avsågo i 14 fall utrönande av eventuell koloxidförgiftning och utföllo positivt i 9 fall, negativt i 5. I ett fall, där cyanväteförgiftning möjligen kunde misstänkas, utföll undersökningen negativt. Vid undersökning av organdelar (35 fall) anträffades intet gift i 13 fall, varjämte endast som konserveringsmedel tillsatt formalin i 1 fall påvisades. Giftigt ämne påträffades i 21 fall och utgjordes detta av: etylalkohol enbart i 7 fall (varav blott spår i 5 full) spär etylalkohol + spår kamfer i > veronal i 3> laminai i 1 > morfin i 2 > opiibeståndsdelar i 1 fall kresoler i 1» vismntförening (medikam.) i 1» bromkalinm i 1» och arsenikforening i 3» (varav i 1 fall troligen blott fysiologiskt spår). I de 11 fall, då likdelarna åtföljts av föremål av annan art, hava dessa utgjorts av: , Kungl. Medicinalstyrelsens ter. för år 1922.

20 8 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 1) 2 tabletter, i vilka intet gift kunde påvisas. 2) 1 flaska med Aether spir. + 3 % mentol. 3) 2 flaskor med maginnehåll, vari påvisades arsenikförening i riklig mängd; 4) 1 butelj sockrad hallonsaft; 5) 1 flaska»eau de Cologne», 1 flaska olivolja, 1 ricinoljekapsel; 6) 1 droppflaska, innehållande opinm; 7) 1 kaffekopp med veronalrester, luminalpiller, morfinstolpiller, acetylsalicylsyrepulver och koffein-fenacetin-bromid-pulver; 8) 1 flaska Aeth. spir. camph.; 9) 1 påse med en örtblandning, bestående av Radix Taraxaci, Rhizoma Calami, Cortex fruct. Aurantii, Cortex Frangulæ, Lignum Guajaci, Flos Millefolii och Fol. Rib. nigri; 10) 1 flaska kokainlösning, 1 ask med pulver, innehållande kalciumfosfat och karbonat samt /î-naftolvjsniut; 11) 1 flaska med vätska (enligt uppgift blandad med uppkräkt maginnehåll), vari intet gift kunde påvisas. Bland de 13 undersökningar, som gällt enbart andra föremål än likdelar, har det i 5 fall gällt påvisandet av människoblodfläckar å diverse föremål. Dessa undersökningar ha i samtliga 5 fallen givit positivt resultat. I 4 fall har det gällt påvisande av spermafläckar å diverse klädespersedlar, i 3 fall har undersökningen givit negativt, i 1 fall positivt resultat. I de återstående 4 fallen ha de undersökta föremålen utgjorts av: 1) 2 flaskor ammoniak, 1 flaska T:a lignorum, 1 flaska linolja, 3 flaskor linoljetvål, -emulsion och 1 st. natrontvål; 2) 1 flaska växtdroginfusion (sannolikt endast timjan) samt mjölksockerpiller utan påvisbara giftiga beståndsdelar; 3) 1 flaska stark natronlut, 1 flaska svagt alkalisk boratlösning, 1 pulver, bestående av soda och 1 dito bestående av borsyra + något soda; 4) 1 förkläde för undersökning angående eventuell förekomst av rester från förlossning, a vilket människoblod, men inga karakteristiska organiserade beståndsdelar kunde påvisas (ej kolesterin, urinämne eller allantoin). Statens farmacevtiska laboratorium. Eeferent: Extra byråchefen O. v. Friedrichs. Ur den av t. f. föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium, laboratorn O. VON FRIEDRICHS, avgivna redogörelsen för verksamheten vid laboratoriet under år 1922 må anföras följande: Under året hava från laboratoriet avgivits 75 undersökningsprotokoll och utlåtanden. A laboratoriet hava dessutom utförts undersökningar över renheten av i handeln förekommande farmakopépreparat, Tarjämte prövningsmetoder granskats och i vissa fall nya sådana utarbetats för läkemedel, som äro avsedda att intagas i tionde upplagan av svenska farmakopén, vilken är under utarbetande. Av avgivna undersökningsprotokoll och utlåtanden hava 27 föranletts av uppdrag från Medicinalstyrelsen, under det att 48 hava gällt undersökningar och utredningar, som företagits på initiativ från laboratoriet. Antalet av undersökta läkemedel och övriga varuslag, för vilka redogörelse lämnats i undersökningsprotokollen, hava utgjort 295. De undersökningar, som utförts över preparater och prövningsmetoder med hänsyn till intagande i en ny upplaga av svenska farmakopén, hava omfattat 231 läkemedel. Sammanlagda antalet varuslag, å vilka undersökningar utförts, har sålunda utgjort 526.

21 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 9 Beträffande 45 preparat har undersökningen avsett att utröna, huruvida apoteksvara eller i allmän handel till försäljning tillåten vara förelåge. Dessa undersökningar hava givit till resultat, att 40 preparat ansetts utgöra apoteksvara eller vara, som endast far försäljas från apotek, och 5 preparat fria handelsvaror. Undersökningar hava utförts angående den riktiga beskaffenheten av vissa apoteksvaror, som utgjort s. k. specialiteter och som anskaffats från apotek eller varit avsedda att säljas å apotek. De undersökningar, som utförts med ändamål att kontrollera i bilaga III vid apoteksvarustadgan upptagna läkemedel, som försäljas utom apoteken, hava omfattat 233 preparat, vilka på anmodan av laboratoriet anskaffats av allmän åklagare i olika delar av landet. Undersökningar hava vidare utförts å >fiävgift», å olika fabrikat av formalinlampor och fast formaldehyd, a klorzinklösning, som insänts från provinsialläkare, å exportsprit, framställd av cellulosasocker, å trypanblått, efter vars användning förgiftningssymtom Iakttagits, samt å olika slag av narkoskloroform. Yttranden hava avgivits a) över ansökan om tillstånd att inköpa absolut alkohol och koncentrerad sprit; b) över anmälan mot viss firma, som till landets veterinärer sänt prislistor från utländsk fabrik över läkemedel, avsedda att försäljas direkt från firman; c) angående ansökan om tillstånd att till riket införa vissa drogblandningar; d) över en underdånig ansökan om tillstånd att importera vissa gryn; e) över en ansökan om tillstånd att till riket införa ett betningsmedel, fusariol; f) över en ansökan om tillstånd att importera och försälja blyarsenat; g) angående frågan, huruvida antidifteriserum och andra sera äro att anse såsom apoteksvaror; h) med anledning av anmälan mot tillverkaren av Syster Elias salva; i) angående en anhållan från apotekarsocietetens direktion i fråga om millidinsalva; j) angående rätt att i allmänna handeln saluföra kylsprit av viss sammansättning; k) angående fråga, huruvida frostbalsam, sköljpulver och medel mot vårtor utgöra apoteksvaror; 1) över ansökan att få beräkna viss tid såsom farmacevtisk tjänstgöring; m) angående förfrågan frän utländskt generalkonsulat om rätt till införsel av vissa varor; n) över ansökan om tillstånd att importera Hoffmans droppar; o) över ansökan om tillstånd att importera»radjosan»; p) över högskolornas löneregleringskommittés betänkande II angående fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter; q) angående förfrågan från utländskt generalkonsulat beträffande annonsering och distribution av Anker-pain-expeller och vissa andra läkemedel. Från laboratoriet hava under året avlåtits 94 tjänsteskrivelser. Efter anhållan om införskaffande av läkemedel för kontrollundersökningar hava sådana erhållits från 22 landsfiskalsdistrikt. Från 12 distrikt hava meddelanden ingått, att läkemedel ej inom distrikten saluhållas utom apoteken.

22 10 II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Referent: Medicinalrådet Block. Genom brev den 30 juni 1922 har Kungl. Maj:t fastställt sådan ändring uti den för förste provinsialläkare och provinsialläkare gällande avlöningsstaten, att däri fr. o. m. år 1923 upptagits ytterligare tio provinsialläkare. Därjämte har Kungl. Maj:t bestämt, vilka belopp skola utgå såsom provisoriska lönetillägg för tiden fr. o. m. den 1 januari t. o. m. den 30 juni 1923 till förste provinsialläkare och provinsialläkare. (Se Styrelsens kung. S. F. S., n:r 444.) Genom brev den 5 okt har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående ersättning till förste provinsialläkare, som förordnas att jämte egen tjänst uppehålla provinsialläkartjänst. Vidare har genom särskilt brev den 30 juni 1922 meddelats bestämmelser om ersättning under tiden 1 jan. 30 juni 1923 till förste provinsialläkarna för utgifter till skrivbiträden och för övriga expenser, ävensom om arvoden till biträdande förste provinsialläkarna under samma år. Anslag har för tiden 1 jan. 30 juni 1923 beviljats till statsbidrag för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden- (Kungl. kung. den 30 juni 1922, S. F. S., n:r 414.) I enlighet med föreskrifterna i Kungl. kung. den 2 dec (S. F. S., n:r 687) har Kungl. Maj:t under år 1922 beviljat statsbidrag till anskaffande av bostäder åt provinsialläkarna i Anderslövs, Njutångers och Bjurholms distrikt. (Kungl. brev den 7 juli, 21 juli och 3 nov ) Genom särskilda beslut under år 1922 har Kungl. Maj:t förordnat om inrättande av följande nya provinsialläkardistrikt: Örkelljunga distrikt i Krist, län genom brev den 27 jan., Töcksmarks i Värml. län genom brev den 3 febr., Åkersbergs i Stockh. län genom brev den 3 febr., Klintehamns i Gotl. län genom brev den 10 febr., Månsåsens i Jämtl. län genom brev den 3 mars, Tranås i Jönk. län genom brev den 31 mars, Trehörningsjö i Västern, län genom brev den 21 april, Valla och Julita i Söderm. län genom brev den 28 april, Härads i Norrb. län genom brev den 9 juni, Krylbo i Kopp. län genom brev den 30 juni, Alvesta i Kronob. län genom brev den 30 juni, Vansbro i Kopp. län genom brev den 8 sept, samt Charlottenbergs i Värml. län genom brev den 22 dec Genom brev den 3 febr har Kungl. Maj:t medgivit rätt till tjänstårsberäkning för en extra provinsialläkare i Njurunda distrikt i Västern.

23 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. län och genom brev den 4 aug samma rätt jämte statsbidrag för en extra provinsialläkare i Storfors distrikt i Värml. län. Den 30 juni 1922 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1922 åt vissa extra provinsialläkare. Genom brev den 24 mars, den 21 juli och den 28 juli 1922 har Kungl. Maj:t medgivit rätt till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst för två stadsdistriktsläkare i Borås, för en andre stadsläkare i Östersund samt för en andre stadsläkare i Oskarshamn Allmänna hälsovården. A. Om hälsovårdsanordningar och hälsovårdsförhållanden. Styrelsens statistiker, R. W. Moosberg. Från olika län framhålles, att den allmänna hygienen det sista året gjort beaktansvärda framsteg, i det att nya vatten- och avloppsledningar anlagts och gamla utvidgats, att matvarustadga och andra sanitära reglementen antagits, men att ifrågavarande verksamhet dock är mycket ojämn. I vissa samhällen hämmas den av brist på anslag och i enstaka fall bliva givna föreskrifter icke iakttagna. Särskilda bekymmer vålla de nya villasamhällena, som utan nödig sanitär kontroll uppväxa kring de större städerna. Endast en ny stadsplanelag som för övrigt emotses med livligt intresse torde möjliggöra ändring häri. En provinsialläkare (Älvsb. 1.) framhåller, att»hälsovårdsnämnderna ännu ej ha någon riktig uppfattning om vad renhållning i fähus eller i fråga om förvaring av sopor och avfall vill säga». En fråga, som i sanitärt hänseende torde vara en av de viktigaste, rör sig om utrotandet av råttor. I tätare bebyggda samhällen, enkannerligen sjöstäder, förekomma råttor ibland mycket talrikt och alla försök att utrota dem hava hittills visat sig vara tämligen fruktlösa. Med utläggande av råttgift, bakteriekulturer o. d. har tillfällig förbättring kunnat vinnas, men genom nya invasioner hava förhållandena snart varit såsom förut. Det framhålles därför såsom nödvändigt, att renhållningen å gårdar skötes så, att soprum, onödiga upplag av skräp, lådor o. d. ej må bereda råttorna skyddsplatser, eller att köksavfall och andra matrester må giva dem möjligheter till föda. Dricksvattnets beskaffenhet har på några håll givit anledning till anmärkning på grund av föroreningar av ytvatten, som kunnat intränga i brunnarna. Vattentillgången har i flera socknar under sommaren varit otillräcklig, ofta på grund av dåligt anordnade brunnar. Avledningar av spill- och grundvatten, öppna avloppsdiken, ogynnsamma lutningsförhållanden äro ej ovanliga; även andra anmärkningar framställas. Bostadshygienen förbättras väl i allmänhet år från år, men mycket långsamt. Från flera tjänsteläkare framföres exempel på långt gående bristfällighet. Den allmänna nedpressningen i det ekonomiska läget lägger sitt tryck

24 12 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. över de små hemmen, men framhålles även, att bristande insikt i hygieniska frågor, loj het eller andra orsaker omöjliggöra en god bostadshygien. Särskilt påpekas, att statares och torpares bostäder på många håll äro gamla, osunda och snuskiga. På flera håll (Hall. 1.) sover befolkningen vintertid i oeldade rum och sammanpackar sig ofta i ett enda. Smittreningar utföras i allmänhet efter lungsiktiga, men en provinsialläkare (Alvsb. 1.) framhåller, att desinfektörernas utbildning i flertalet fall lämnar mycket övrigt att önska.»hela systemet vid bekämpandet av smittsamma sjukdomar äventyras och enda utvägen synes vara, att särskilda kurser anordnas å epidemisjukhusen.» Fosterbarnsvården förbättras långsamt; är här och var otillfredsställande. Fördomar och fel vid späda barns uupfödande äro fortfarande ofta förekommande, i det att barnen redan första veckorna erhålla komjölk, att barnen erhålla mjölk i otillbörligt stora kvantiteter och bliva övergödda. Engelska sjukan â vissa håll' mycket utbredd. Tandvården är på många håll bristfällig, vilket medför benägenhet för vissa sjukdomar. Ofta anträffas personer under 20 år som ej hava en enda felfri tand, sannolikt beroende, framhålles det, på otjänlig föda. Andra omständigheter som kunna menligt inverka på befolkningens hälsa. Under denna rubrik framhålles från alla håll kaffemissbruket, som i vissa trakter är mycket utbrett. Härtill kommer enformig föda. En provinsialläkare (Västerb. 1.) påpekar det stora antalet kroniska magkatarrer, som förekomma redan hos ynglingar (18 20 år), vilket tillskrives ett ofta i barndomen börjande kaffemissbruk samt en ensidig matordning hos den manliga befolkningen under större delen av året, då de syssla med skogsarbete. Skogslivet torde även framalstra reumatiska och lungåkommor. Från andra håll påpekas, att befolkningen ofta lider av dyspeptiska rubbningar på grund av bristen på färsk föda under den varma årstiden, då man i stället förtär salta, torkade födoämnen. Besiktningen av arbetsställen har givit vid handen, att en del minderåriga, anställda inom industrien, icke varit i sådant hälsotillstånd, att de kunnat få fortsätta med dylikt arbete. Vaccinationen fortgår i det stora hela enligt lagens föreskrifter. I vissa trakter, särskilt i Västmanland och Dalarne, reses dock ett rätt kraftigt motstånd och drives en häftig agitation emot vaccinationen; i ett distrikt säges en särskild antivaccinationsförening hava bildats. Denna agitation nedsätter läkarens auktoritet och återverkar även på andra områden av hans verksamhet. På några håll sägas skolråd och andra myndigheter hava visat någon försumlighet i fullgörandet av sina skyldigheter. Bristande tillgång på varmbad anmärkes i ett flertal av tjänsteläkarnas rapporter från landsbygden; bättre synes vara ordnat vid större industriföretag. Köttbesiktningstvång har under året införts i några städer. Ladugårds- och mjölkhygienen förbättras långsamt. Det uttalas såsom önskvärt att särskilda bestämmelser härom utfärdas.

25 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. Nykterheten säges i allmänhet vara god, men hembränning förekommer dock här och var. Därjämte har spritsmugglingen tilltagit och särskilt i kusttrakterna i Stockholms närhet tagit en rätt stor utbredning. Rörande hvacksalveriet framhålles, att ett onödigt sken av legitimation har givits åt kvacksalvarerecepten, då de numera skola å apoteken taxeras som vanliga läkarerecept med farmaceuternas namn å taxering och kopia; en återgång till det gamla, då dylikt recept behandlades såsom vanlig nota, anses därför vara lämplig. Kvacksalveriet, som bedrives dels i form av homeopati, dels med koppning och åderlåtning, synes florera särskilt i Kopparbergs och Gävleborgs län, och detta ej allenast bland den lägre befolkningen utan även bland bildade personer. Uarnmorslceväsendet. I allmänhet synes barnmorskorna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Från flera distrikt i övre Norrland påpekas emellertid, att ett mycket stort antal barnaföderskor ej anlita skolad hjälp. Detta beror därpå, att distrikten äro fattiga på vägar och avstånden stora; det händer ock i många fall, att barnmorska som tillkallats ej hinner fram i tid. På grund härav ävensom av andra skäl har det länge varit ett önskemål att bereda möjlighet för barnaföderskor å avsides liggande trakter att erhålla vård å sjukstugor eller å barnmorskornas stationeringsorter. I flera rapporter framhålles den relativt stora dödligheten hos barnaföderskor ävensom det stora antalet aborter, vilket i väsentlig grad anses bero på förhållanden av kriminell natur (Upps. 1.). I några rapporter påpekas svårigheter att erhålla medicin i sådana fall, då postverket anlitas; mellan vissa orter och närmaste apotek brukar post förmedlas ett par gånger i veckan, vilket kan medföra 2 à 4 dagars väntan. B. Skyddskoppympningen. I Tab. B meddelas en redogörelse för ympningens omfång ävensom vaccinationsprocenten inom de olika länen; Tab. C innehåller en redogörelse av antalet från Medicinalstyrelsens vaccinkontor levererade portioner. Då relativtalen beräknats på de föregående år levande födda, må anmärkas, att under första levnadsåret c:a 8 % avlida och en del sålunda icke hinna ympas; dödligheten bland tvååringar ligger över 2 % och bland treåringar över 1 %. C. Karantänsväsendet m. m. Referent: Medicinalrådet Bissmark. Karantänsanstalten å Känsö har under året varit bestämd till karantänsoch observationsplats för pest och kolera. Karantänsanstalten å Fejan har under året varit öppen från den 7 juni t. o. m. den 1 nov. Dessutom hava på vederbörande kommunala myndigheters begäran och bekostnad observationsplatser för pest och kolera under hela året varit in- 13