Verksamhetsberättelse 2013/2014. IM har växtvärk. Uddevalla Gymnasieskola

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013/2014 IM har växtvärk Uddevalla Gymnasieskola

2 Pågående förändringar Mycket har hänt de senaste åren på IM, och mycket kommer att hända under de närmsta åren. IM är under ständig förändring i och med att programmen växer i storlek och elevgrupperna delvis ändras. Stora svängningar upp och ned gör att det ställs stora krav på personalen vad gäller flexibilitet. Elevgrupperna ökar och minskar om vartannat, och elevantalet kan variera med elever under ett läsår, men vad man med stor säkerhet vet är att fler elever kommer till IM under läsåret än de elever som avslutar, och det har varit en tydlig trend de senaste åren. IM är idag mer än dubbelt så stort som IV var för 7-8 år sedan. Huvudregeln är att inga behöriga elever skall gå på ett introduktionsprogram, men finns det synnerliga skäl kan Individuellt alternativ eller Yrkesintroduktion vara aktuella. I skrivandes dags är ca 30 behöriga elever inskrivna på IM alla med synnerliga skäl. Jämförelsevis med tidigare år är detta dock en kraftig minskning av denna elevgrupp. Introduktionsprogrammen är: preparandutbildning programinriktat individuellt val yrkesintroduktion individuellt alternativ språkintroduktion Individuella Programmet- Introduktionsprogram Det som kallades Individuella Programmet i Uddevalla har en historik som sträcker sig över mer än 20 år. Det började med en 20-veckors yrkesintroduktion, övergick sedan till Ungdomscentrum och blev sedan en del av gymnasieskolan som ett eget och valbart program. Nu heter det alltså Introduktionsprogram. Gemensamt för de olika modellerna är dock att det gällt för samhället att på olika sätt arrangera vettig verksamhet för de ungdomar som lämnat grundskolan och som av olika anledningar både saknar möjlighet att omedelbart komma in på ett nationellt gymnasieprogram och att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Huvuduppgifter och mål Programmens gemensamma huvuduppgift är, och har också tidigare varit, att erbjuda ungdomar från grundskolan möjlighet att bli behöriga till Nationellt program, genom att läsa framförallt engelska, svenska och matematik. Utöver detta erbjuds också möjligheten att läsa andra ämnen så att eleverna får tillräckligt med poäng för att ta sig vidare. En kombination av teori och praktik ger dessutom ett bättre underlag för ett säkrare studie- och yrkesval. Eleven har också kunnat välja att göra hela sin gymnasiala studietid på IM (arbetsplatsförlagd utbildning som tidigare kallades IV-lärling), men då är målet att möta Arbetsmarknaden och oftast med ett samlat betygsdokument. Detta sker under ca 3 år och då får eleven varva studier med praktik och med hjälp av handledare valideras de karaktärsämnen arbetsplatsen kan erbjuda. I den nya organisationen motsvaras detta av Yrkesintroduktion, och har som övergripande mål att underlätta en etablering på arbetsmarknaden. Organisation På Margretegärdeskolan finns huvudsakligen två program (GLU och IM, även om Akademi och Vuxenutbildningen också har lektioner i huset). Många av funktionerna delas mellan programmen: Rektor på GLU (100%) Rektor på IM (100%) 2

3 Assistent, delas mellan GLU, IM och Särgymnasiet (100%) kurator GLU och IM (100%) skolsköterska Margretegärde (100%) specialpedagog (75%) resurspedagog/elevstöd (100%) vaktmästare (50%; delas med Sinclair) IT-tekniker (75%) Övrig personal som jobbar på IM-programmen består av: - 5 ungdomskonsulenter - 1 socialpedagog - 32 lärarhuvuden ( minus nedsättningar ca 25,5 tjänster) Genomförande Introduktionsprogrammen arbetar i 4 perioder. Höstterminen inleds med ett möte, där eleven med förälder/vårdnadshavare/kontaktperson etc träffar Elevansvarig personal (EA), en Lots och en Ungdomskonsulent. Tillsammans upprättar de en individuell studieplan som skall gälla under hela läsåret. Andra perioden börjar vid höstterminens mitt, och då kallas till ett nytt möte med samtliga parter där den första perioden följs upp. Fungerar studieplanen? Vad är bra? Är det något som behöver ändras? Vid detta möte upprättas elevens IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare. Tredje perioden är vårterminens början, och då följer ånyo ett samtal med elev och förälder där ett möjligt val till nationellt gymnasieprogram diskuteras. Sista perioden har ett möte med elev och förälder i April månad, där de första tre perioderna utvärderas, samt att man ser på den sista: Vad behöver göras under den fjärde periodens slutspurt för att nå målet? Eftersom alla elever därför får minst 4 tillfällen att vara med och påverka sin utbildningssituation når skolan oftast en bred samsyn och ett gott samarbetsklimat. Vi försöker att ge så många ungdomar som möjligt chansen att läsa upp så många poäng som är möjligt. Läsåret 13/14 har man kunnat läsa samtliga grundskolekurser i alla ämnen. Vi har haft ett samarbete med Agneberg i ämnet hemkunskap. De elever som sedan behövt har också erbjudits gymnasiekurser enligt gamla eller nya systemet: Sv 1,2,3 eller SvB; En 5,6 eller B och C; Ma 1,2 eller B, C; samt kurser i Re, Sh, Hi, Nk. Utöver detta läser alla elever Livskunskap. På sina praktikplatser får eleverna chansen att pröva på flera olika yrkesinriktningar, vilket sedan underlättar valet av nationellt gymnasieprogram i början av vårterminen. En majoritet av eleverna känner en viss osäkerhet inför framtida studieval och möjligheten till praktik får många ungdomar att tänka till och bestämma sig. Ett flertal elever som haft det svårt i skolan får här dessutom en bra chans att visa att de är duktiga på något. Men en tuff arbetsmarknad och fler elever gör också att det blivit svårare att hitta bra praktikplatser. Elever De elever som går på IM-programmen i Uddevalla representerar många grupper i samhället. Bland eleverna finns hela floran av psykiska, sociala och studiemässiga svårigheter. Helt klart finns en stor överrepresentation av ungdomar som hamnat utanför på något sätt, som ibland kallas barn i riskzonen, alltså tonåringar som befinner sig i en tydligt problemfylld inlärningssituation. Utanförskapet är av olika art och kan inte enkelt kategoriseras. Några av de typer av problem dessa elever kan leva i är: Psykisk ohälsa som fobier, självskadebeteende, anorexi och apati; eget eller anhörigas missbruk t.ex. alkohol och narkotika, spelmissbruk. Andra typer av elever är inte i en situation som på ovanstående sätt kan beskrivas som så allvarlig, men kräver ändå olika former av sociala stödinsatser, och det är ungdomar som inte tycker sig passa in på något av de nationella programmen pga att de känner sig ensamma, har svag självbild eller önskar att jobba (praktisera) istället för att plugga, eller så kan det vara någon helt annan orsak till varför eleven kommer till IM. 3

4 En tydligare grupp är de nyanlända invandrare och flyktingar som kommer till Introduktionsprogrammen för att läsa svenska för invandrare och skaffa sig behörighet för gymnasiestudier genom att läsa grundskoleämnen. De hamnar i Språkintroduktion och det är denna grupp som ökar allra mest. Under de senaste 3 åren har gruppen mer än dubblerats, och prognosen är att eleverna kommer att fortsätta strömma till. Bland de nyanlända och asylsökande kommer de stora grupperna från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. Tittar man över hela landet har IM tidigare år fått ca 10-12% av det totala elevantalet som påbörjat ett Nationellt program (en liten ökning skedde då behörighetskraven höjdes från 3 betyg till 8 resp 12 betyg). I år har siffran enligt Skolverket ökat till närmare 20% tack vare det stora antalet nyanlända ungdomar. Introduktionsprogrammen är dessa elevers chans att komma vidare. Personalens kompetens kommer i fokus i ett sammanhang som kan beskrivas som skört och i många fall är utrymmet att misslyckas mycket litet. Samverkan med andra myndigheter och andra instanser som arbetar med eleven och dennes familjesituation är en stor del av personalens vardagliga uppgift. Genom god samverkan kan vi undanröja hinder för lärande i skolan. För många av våra elever är skolan den tryggaste platsen de har i sina liv, och där har IM en stor betydelse för samhället. IM:s övergripande mål är att göra ungdomarna redo för att gå vidare i livet, att få eleverna behöriga för nationellt gymnasieprogram, eller annan sysselsättning, och inte minst också att förstärka deras självbild, ge dem en tro på dem själva och ett hopp om framtiden. De elever som på något sätt tappat fotfästet och behöver skolans hjälp men inte vill ha vanlig skola, får erbjudande om att gå på NIKE. NIKE är ett samarbete mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Individuella programmet, där syftet är att med kreativt tänkande få eleven att åter hitta rutiner och mening i vardagen. NIKE är en slags icke-skola där målet är att få ungdomarna tillbaka till skolan. Under dessa 3-4 åren NIKE har existerat har ca 2-3 ungdomar per år fått en nystart tillbaka till studierna. Siffrorna låter kanske inte så imponerande, men med tanke på vad varje utslagen ungdom kostar samhället är verksamheten en MYCKET GOD INVESTERING, samt att varje individ som hjälps på fötter igen tillbaka till studier är en fantastisk insats! Elevstatistik IM: Inskrivna elever vid läsårets början ht-13? 218 st (varav 6 skyddade) Inskrivna elever vid läsårets slut vt-14? 230 st (varav 3 skyddade) Total genomströmning av elever under hela läsåret? 268 elever (varav 6 st skyddade). Antal satta grundskolebetyg? 714 st (varav 48 st streckbetyg och 103 F-betyg). Antal satta gymnasiebetyg? 189 st (varav 28 st streckbetyg och 17 st F-betyg). Vid en jämförelse med tidigare läsår ser vi att elevantalet ökat ngt, trots att elevkullarna gått ned i storlek. Notera också att genomströmningen har ökat markant! Fler elever börjar och slutar - av olika anledningar. Läsåret 12/13 Inskrivna elever vid läsårets början ht-12? 185 st Inskrivna elever vid läsårets slut vt-13? 206 st Total genomströmning av elever under hela läsåret? 259 st + 5 skyddade = 264 elever! Antal satta grundskolebetyg? 360 st Antal satta gymnasiebetyg? 79 st Nya elever efter 15/9: 74 stycken Utskrivna efter 15/9: 46 stycken Klassbyten: 100 st 4

5 Läsåret 11/12: Inskrivna elever vid läsårets början ht-11? 178 st Inskrivna elever vid läsårets slut vt-12? 202 st Total genomströmning av elever under hela läsåret? 237 st Antal satta grundskolebetyg? 494 st elever vid läsårets början ht-11? 178 st Antal satta gymnasiebetyg? 67 st Läsåret 10/11: Inskrivna elever vid läsårets början ht-10: 156 st. Inskrivna elever vid läsårets slut vt-11: 199 st. Totalt genomströmning under hela läsåret: 229 st Antal satta grundskolebetyg: 179 st. Antal satta gymnasiebetyg: 86 st. Personal Personalgruppen har en bred sammansättning i ålder och en bra blandning av kvinnor och män. Elevhälsa, ungdomskonsulenter och lärare jobbar tätt tillsammans för att nå och bekräfta all elever. Den som jobbar på IM får förutom sin yrkesroll också vara en trygg och stabil vuxen för eleven, och personalen som arbetar på IM har oftast aktivt sökt sig till den här kategorin av elever för att man känner litet extra för dessa ungdomar. Det är en varierad utbildningsbakgrund med speciallärare från grundskolan samt grundskollärare och gymnasielärare. Andelen behöriga lärare som arbetar som undervisande lärare är hög. Under läsåret har det dock visat sig att lärarbristen börjar bli stor i vissa ämneskombinationer, särskilt i ämnet Sv som Andraspråk. Arbetslagsorganisationen består av 5 arbetslag som har samarbete sinsemellan. Den stora flexibilitet som krävs för att hantera en elevgrupp med många speciella behov gör att en enkel klasstruktur är svår att hålla under ett läsår, och det är därför vanligt med gruppbyten och schemaändringar under pågående läsår. Alla elever får ett individuellt upplägg, men med en klasstruktur som gemensam bas. Lokaler Det är en fortfarande brist på lokaler. Planeringen i huset har setts över för att hitta ett bättre samutnyttjande i byggnaden. Antalet elever i huset har ökat, mest tack vare Språkintroduktion på IM. Lärlingsprogrammet (GLU) har ganska stabila och jämna elevsiffror. Det är stundom trångt i huset men dock råder en hög trivsel bland såväl elever som personal i Margretegärdeskolan. Utvecklingsområden för hur lokalerna används som en del av lärprocessen är rummens funktion och flexibilitet, rumsindelningen, möblemanget och hur lokalerna används ur ett ekonomiskt perspektiv. Rummens funktioner måste bli mer flexibla. Det gäller både från utlärandeperpektivet och inlärandeperspektivet. Om rummen kan bli multifunktionella och innehålla allt från fysiklaboration till läsrum kan vi på ett effektivisera både användandet av lokalytan och individens tidsåtgång för förflyttningar. Det är en allmän brist på små rum som kan användas för t.ex. grupparbeten. Klassrummen på Individuella programmet är relativt välanpassade och kan tillfredsställa många typer av inlärningsstilar genom variation i möbleringen. Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön har som yttersta kontrollpunkt skyddsronden som genomfördes under ht-13. Flera synpunkter lämnades då där åtgärder vidtagits enligt beslut av rektor. En 5

6 allmän bedömning är att den fysiska arbetsmiljön är Godkänd men inte Väl godkänd. Den Psykiska arbetsmiljön klarar sig med ett bättre betyg som Väl godkänd. Ekonomi Introduktionsprogrammen har ett ganska stabilt ekonomiskt läge, men märker av de besparingar som nu ställs på sin spets. Senaste åren har inneburit ett tappat statsbidrag och minskad elevpeng på ca 1,6 miljoner kr i minskad driftspeng per år för IM:s del. Utbildningen går att bedriva på ett bra sätt även med dessa besparingar, men vi har märkt av en viss kvalitetsförsämring, eftersom vi fått göra grupperna något större för att klara ekonomin. Och med större grupper följer minskad elevtid och en större turbulens i klassrummet. Alla elever som går ett IM-program har behov av stöd på olika sätt! MÅL Självförtroende Introduktionsprogrammens främsta mål är att hjälpa ungdomar att tro på sig själva och försöka få dem att ta eget ansvar. Kommer självförtroendet så kommer också studieresultaten och då kan ungdomarna dessutom bli behöriga, vilket innebär ett första steg på vägen att få ett fungerande liv. Först då kan eleven komma vidare med studier på ett nationellt program, folkhögskola eller någon annan sysselsättning. Detta kräver ett noggrant arbete inte minst från elevhälsan. Praktikdagarna är också en viktig del under IM-tiden, där eleverna kan känna att de utför ett meningsfullt arbete, klarar av någonting själva och lyckas. Avhoppare Det finns ett bra och fungerande system för hur och när elever kan överföras från ett nationellt program till IM-programmet. Ett fåtal av avhopparna slussas vidare till AF. Eleverna som hoppar av har oftast en väldigt god anledning till detta. De flesta har problem av olika slag och endast ett fåtal säger att avhoppet beror på att de valt fel gymnasieprogram. I övergången till Introduktionsprogrammen skärps kraven på de nationella programmen som skall sätta in massiva stödåtgärder för att behålla sina elever och förhindra avhopp, men finns det synnerliga skäl kan denna elevgrupp som sista utväg ändock fortsatt komma till Studieverkstan på IM. Efter den nya skollagens införande har ändå denna elevgrupp mer än halverats, och varje enskilt elevärende granskas noga innan ett mottag av behörig elev sker. Särskilt stöd Alla elever som behöver har rätt till särskilt stöd i olika former. Grunden läggs redan vid överlämningarna från Grundskolan, där vi i ett tidigt skede kan påbörja arbetet med hemmasittarna. Så långt vi förmår försöker vi att leva upp till detta uppdrag, antingen det sker i egen regi eller genom samarbete med andra instanser t ex BUP, socialtjänsten, polismyndighet, folkhögskola, behandlingshem m fl. Vi har kontinuerliga BIR-möten (Barn i Riskzonen) med andra instanser där syftet är att informera varandra om vad som sker i den egna verksamheten och att snabbt kunna fånga upp enskilda elever och ungdomsgrupper som befinner sig i utsatta livssituationer. Därefter kan vi agera utifrån våra olika professioner och ingripa innan det har gått för långt med droger, utanförskap, hot, våld osv. 6

7 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE IM har lyckats förhållandevis väl med sina elever under det gångna året. 230 elever lämnade oss våren Utav dessa har ca 40% gått vidare till studier på Nationellt program, folkhögskola, arbete eller annan sysselsättning, och ca 60% blir kvar ytterligare ett läsår (men då ingår alla elever, även många nyanlända som saknar skolbakgrund). Tittar vi enbart på elever födda -97 från kommunens grundskolor så uppnådde 67% behörighet att söka vidare till Nationellt program. Att jobba med eleverna och stärka deras självförtroende är ett stort fokusområde på IM. Eleverna som kommer till IM-programmen gör det av många olika skäl, men gemensamt för de allra flesta är att de inte lyckats i något eller flera avseenden. Det är viktigt att den nya skolan som IM-programmen utgör ses som en möjlighet. Eleven möts av Oavsett vad som hänt tidigare är detta ditt livs chans kanske den sista. Det kan ta ett år eller flera, men här finns många vuxna som kan hjälpa dig om du själv vill. Det är ont om tid. Vi startar nu. Eleverna möts av förhållandevis små undervisningsgrupper (varierar mellan ca 8-24 elever), kamrater med likartade förutsättningar, engagerade, välutbildade och kompetenta vuxna i väl utnyttjade lokaler. Sökandet efter växandets punkt är att med den unge gemensamt hitta en bas att stå på och därifrån bygga upp en ny självkänsla. Här är det viktigt att pedagoger, ungdomskonsulenter, elevvårdsteam m.fl. ser detta som en gemensam uppgift. Programmet tar på fast tid varje vecka upp elevärenden. Kontinuerlig uppföljning och snabba åtgärder där föräldrar är en viktig samarbetspartner ger oftast goda resultat. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING IM-programmets framtid Det har skrivits och sagts mycket om IM:s framtid. I den bästa av världar hade alla lämnat grundskolan behöriga, alla hade gjort det rätta gymnasievalet, alla hade framtidsmålet i sikte och visste vad de ville bli Verkligheten har istället varit sådan att alltför många ungdomar lämnar grundskolan inte bara obehöriga utan mycket obehöriga. Detta visar sig senare inte bara är ett tecken på inlärningssvårigheter utan på att alltför många unga mår dåligt, har stora sociala problem och saknar grunder för att kunna klara sin skolgång. Ytterligare en uppgift som hänger ihop med ungdomar i komplicerade livssituationer är kommunernas informationsansvar, där Barn och Utbildning övertagit uppgiften och IM arbetar där tillsammans med AMA för att kunna nå ut till denna målgrupp. Alla ungdomar mellan år som saknar sysselsättning erbjuds plats på IM, NIKE eller kontakt med AF. En koordinator med särskilt uppföljningsansvar anställdes under läsåret. I takt med att antalet IM-elever ökar kan då fokus läggas på de obehöriga eleverna, medan de behöriga kan få praktik genom IM och en del gymnasiekurser genom Studieverkstan (Detta förutsätter förstås att eleven är i sådant skick att en normal klassrumsundervisning kan genomföras). Önskvärt är också att utveckla de praktiska möjligheterna eleven kan få inom skolans ram, t ex i ämnen som Musik, Idrott, Bild, Hemkunskap, Teknik, Slöjd, men även genom ett ökat samarbete med olika praktiska yrkesprogram. I Uddevalla har vi lagt ned stort arbete på att möta dessa förändringar och har stått väl rustade i övergången. Att Språkintroduktionen fortsatt kommer att öka är också en tydlig prognos. Många ungdomar som kommer har traumatiserade erfarenheter och en pover skolbakgrund, och behöver därför flera år för att få en stabil grund att stå på. Där håller IM också på att utveckla ett utökat samarbete med kommunens föreningsliv. Många av dessa ungdomar behöver 7

8 förutom skola få en social tillhörighet i samhället, och där kan t ex idrottsklubbarna göra stor nytta. Flera boenden för ensamkommande flyktingbarn, såväl i egna kommunen som i andra kranskommuner, har tecknat avtal med Migrationsverket och därav kommer dessa ungdomar till Uddevallas IM. Många av de mindre kranskommunerna i regionen har dock mött svårigheter med att leva upp till Skolverkets krav och vill därför köpa plats i Uddevalla, som har en ledande roll i Fyrbodal. För att ta emot dessa elever behöver vi jobba fram rutiner för hur vi skall säkerställa överlämningarna från grundskolor även utanför kommunen, samt etablera bra kontaktytor med elevernas hemkommuner. I en framtidsprognos kommer IM att ha ett starkt ökande elevunderlag, även när elevkullarna i kommunen är ganska oförändrade, och nyckeln till ett fortsatt framgångsrikt arbete är det goda samarbetsklimatet i kommunen. Uddevalla kommun tar ett stort ansvar vad gäller mottagande av nyanlända och det ställer stora krav på kommunens samtliga verksamheter. /Thomas Ingman rektor IM, Uddevalla Gymnasieskola 8