Schema I. SkilInader i dryckesmonstren mellan mede 1- havslcinderna och Nordeuropa. totalkonsumtion hog låg. huvudsaklig vin ol eller sprit dryck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Schema I. SkilInader i dryckesmonstren mellan mede 1- havslcinderna och Nordeuropa. totalkonsumtion hog låg. huvudsaklig vin ol eller sprit dryck"

Transkript

1 RONALD A.KNIBBE CHRISTIANNE L.H.HUPKENS Dryckesmonstren inom EG och spridningen av nya alkoholdrycker Ser man på alkoholstatistiken finns det en systematisk skillnad mellan å ena sidan medelhavslanderna och å andra sidan de nordligare landerna i Europa (Produktsehap voor gedestilleerde dranken 1992). I de forra (exkl. det forna Jugoslavien) ar totalkonsumtionen per capita hogre an i de senare (Skandinavien, Tyskland, Belgien, Holland, Storbritannien och Irland).l Det finns också systematiska skillnader i forsaljningsstatistiken i fråga om valet av alkoholdryck. I norr dricker man framfor allt ol och sprit, medan man soderut foredrar vin. Forsii.ljningsstatistiken ger emellertid endast en begransad bild av de geografiskt betingade skillnaderna ifråga om dryckesvanor (i det har fallet: medelhavskulturen v. den nordeuropeiska). På basen av olika ad hoc-jamforelser mellan studier som gjorts inom respektive region forefaller det som om skillnaderna inte skulle inskranka sig en- 1. Ur nordisk synvinkel ar terminologin en aning forbryllande, eftersom undersokningen begransar sig tilllandema inom EG. Nar forfattarna genomgående anviinder motsatsparet "mediterranean countries" v. "northern countries in Europe" har vi har ofta ersatt det med det geografiska motsatsparet "norr och soder", eftersom det bast torde motsvara fiirfattarnas intentioner. Ibland anvands aven "Nordeuropa" och "nordeuropeisk'~ också om det inte motsvarar gangse nordiskt språkbruk; o.a. Schema I. SkilInader i dryckesmonstren mellan mede 1- havslcinderna och Nordeuropa Medelhavs- londerna Nordeuropa totalkonsumtion hog låg huvudsaklig vin ol eller sprit dryck dryckesfrekvens hog låg antal glas litet stort per gång i vilket mest till maten mest utom sammanhang? måltiderna bart till konsumtionen per capita respektive valet av alkoholdryck. I schema 1 har vi sammanfatlat de olika dimensioner, på vilka medelhavslanderna respektive Nordeuropa kan antas skilja sig från varandra. Det man vanligen forknippar med alkoholkulturen i landerna vid Medelhavet ar den dagliga konsumtionen av vin, framfor allt i samband med måltiderna. Man dricker sii.11an så många glas per gång, men eftersom man gor det ofta blir totalkonsumtionen (dvs. per vecka eller år) ofta hog. I norr har man av tradition druekit mest ol och sprit. Man har antagit atl merparten av befolkningen begransar sin alkoholkonsumtion till mer

2 eller mindre speciella tillfallen, som inte har med måltiderna att gora, och att antalet glas per gång ar relativt hogt. Ifall man tolkar skillnaderna mellan de två regionerna i termer av "våta" respektive "torra" dryckeskulturer, kunde man vanta sig en storre andel nykterister i de nordeuropeiska landerna. En dylik, tentativ beskrivning av de geografiska skillnaderna mellan dryckesmonstren i olika delar delar av Europa utesluter sjalvfallet inte att det inte också kunde finnas relevanta skillnader mellan landerna inom respektive region (for medelhavslandernas del, se t.ex. Lolli & Sadoun & Silverman 1965; Nordeuropa, se t.ex. Hauge & Irgens Jensen 1986). Faktum ar emellertid att forsaljningsstatistiken antyder att skillnaderna inom respektive region ar mindre an skillnaderna mellan dem. Efter c har det emellertid skett en vis s konvergens, ifråga om både konsumtion per capita och typ av alkohol. Med undantag av Spanien (+54%) antingen sjonk alkohol konsumtionen i samtliga medelhavslander mellan 1960 och 1990 (Frankrike -27%; Portugal-20%; Italien -30%), eller bibeholls ungefar konstant (Grekland). Samtidigt, och utan undantag, steg totalkonsumtionen i de nordeuropeiska landerna. Samma tendens mot en konvergens kunde också tydligt observeras ifråga om valet av alkoholdryck. Sedan 1960 har vinkonsumtionen gått ner i alia medelhavslander, medan den okat i norr. Nar det galler ol var skilinaden inte lika stor. 01- konsumtionen steg namligen både i medelhavslanderna och i de nordligare delarna av Europa. Den relativa (raknad i procent) okningen var emellertid storre i medelhavslanderna (Hupkens et al. 1992). Jamfort med de traditionella alkoholdryckerna var det framfor allt forandringarna i sattet att konsumera de "nya" sorterna som var markant (dvs. vin i norr och ol i soder). Brannvinskonsumtionen fluktuerade inte specielit mycket under tidsperioden, med undantag for vissa lander, av vilka Finland (+114%) och Danmark (+76%) ar de mest anmarkningsvarda. Denna konvergens har tolkats som ett uttryck for en moderniseringsprocess (Sulkunen 1989), som bl.a. gjort det lattare att anamma livsstilar och konsumtionsmonster från andra kulturer. I de nordeuropeiska landerna kan man också tanka sig att sekulariseringen spelat en viss roll, eftersom den mojliggjort en mer tolerant installning till alkohol. Vi kommer i denna artikel att mer i detalj visa på vilket satt dryckesmonstren skiljer sig mellan å ena sidan medelhavslanderna och å andra sidan de nordeuropeiska landerna. Vi kommer också att analysera vilka delpopulationer som ar specielit benagna att vilja prova nya typer avalkoholdrycker. Eftersom den enkat vi anvant begransar sig till landerna inom den europeiska gemenskapen ar det geografiska området begransat (och utesluter de flesta landerna i Skandinavien och Mellaneuropa samt alla lander i Osteuropa). De tre huvudfrågor enkaten ger oss en mojlighet att besvara ar: (1) I vilken mån skiljer sig landerna vid Mede1- havet från landerna i Nordeuropa (annu) i fråga om den andel (i procent) som dricker ol och/eller vin, ifråga om den mangd ol och vin man konsumerar, samt ifråga om hur ofta man sammanlagt dricker alkohol. Tyvarr ger enkaten inga svar betraffande vare sig den mangd man konsumerar per gång eller totalkonsumtionen; (2) I vilket sammanhang man dricker (till maten eller ej); (3) Vilka delpopulationer som ar de mest sannolika konsumenterna av nya drycker. Eftersom brannvinet inte i ett enda EG-land (forutom i Holland), hor till det traditionella sortimentet, eller representerar en ny typ av dryck, presenteras inga skilda resultat for spritdryckernas del. Den forsta frågan ar huvudsakligen deskriptiv. Den andra och den tredje beror spridningen av nya alkoholdrycker. Den andra ganer i vilket sammanhang man brukar konsumera den nya drycken: till maten eller vid andra tillfallen? For de nordeuropeiska landernas del innebar detta att man frågar sig om vinet konsumeras ungefar på samma satt som olet: dvs. dricker man det framfor allt utom måltiderna, eller, alternativt, till maten? Kanske det, så att saga, forhåller sig så att det inte enbart ar flaskorna som importeras från medelhavsområdet utan också de normer som foreskriver nar och hur vi skall konsumera innehållet? Det skulle innebara att man i norr infort en forhållandevis ny dryckessituation vid sidan av de traditionella. Motsvarande fråga kan stanas angående olkonsumtionen i medelhavsområdet. Dricker man alltså ol i stallet for vin till maten, eller dric- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:3-124-

3 ker man som i Nordeuropa, dvs. i huvudsak utom måitiderna? Ur sociologisk synvinkel kan man anta att de som konsumerar de nya dryckerna anser sig vara former an den majoritet som annu inte anammat de nya dryckesvanorna. Om man betraktar saken ur denhar synvinkeln kan de nya alkoholvanorna tolkas som ett forsok att skapa en social distinktion, och att efterstrava en darmed sammanhangande hogre sodal status (Bourdieu 1979). Vi forvantar oss att det framfor alit ar de yngre åldersgrupperna samt de hogutbildade som genom att overgå till nya alkoholdrycker på detta satt forsoker hoja sin status. Vi kommer darfor att analysera ifall olika delpopulationer, uppdelade enligt ålder och utbildningsnivå, skiljer sig i fråga om sina konsumtionsmonster. DATA OCH METODER Inom den Europeiska gemenskapen genomfors varje år en enkatundersokning, kallad "Eurobarometern'~ vars syfte ar att ge information om beofolkningens attityder gentemot EG och dess politik. Varje år fogas till enkaten några frågor som ror specifika amnesområden gii.llde några av dessa konsumtionen av alkohol. Ytterligare information om datainsamlingsmetoderna finns att las a i en artikel av Hupkens et al. (i tryck). Har skall vi endast kommentera några av de viktigaste resultaten. Ungefar intervjuer utfordes i varje enskilt land, med undantag for Luxemburg (N = 300) och Storbritannien (N = 1300). Sammanlagt svarare intervjuades i deras eget hem av professionella intervjuare. Eftersom man huvudsakligen anvande sig av en kvotsamplingsmetod, dar man utgick från kon, ålder och yrke, ar det omojligt att analysera bortfallet. Antagligen ar det i forsta hand de som ar sallan hemma som ar underrepresenterade. Vi anser oss andå kunna utgå ifrån att urvalet ar representativt for den kategori "genomsnittsmedborgare" som ar antriiffbara hemma, och som låter sig intervjuas. Enkaten inneholl två uppsattningar frågor kring konsumtionen av alkohol. I den forsta frågade man intervjupersonerna hur ofta de konsumerar ol, vin, aperitif samt spritdrycker. I den andra om svararna under den foregående dagen hade druckit en eller flera av ovannamnda drycker, och huruvida detta hade skett i samband med måltid (lunch eller middag) eller ej. Eftersom vi inte var intresserade av att klassificera konsumtionen av aperitiver (t.ex. vermouth, portvin, sherry) for sig, hanfors dessa har till kategorin vin. De frågor som stalldes angående alkoholkonsumtionen foregående dag kommer att utnyttjas for att analysera i vilket sammanhang dryckerna anvands. For alla andra aspekter av alkoholkonsumtionen kommer frågorna om dryckesfrekvens att anvandas. De nyktra ute slots ur analysen. Som nyktra definierades de som uppgav att de "aldrig" dricker någonsomhelst form av alkohol, och som inte heller hade druckit foregående dag. Det forefoll inte att finnas några systematiska skillnader i fråga om andelen nyktra i medelhavslanderna och i Nordeuropa. ResuItaten i denna artikel bygger på det material som presenteras i Hupkens et al. (i tryck). Den viktigaste skilinaden mellan artiklarna ar att vi har framfor allt koncentrerar oss på de eventuella skillnaderna mellan de sydligare och de nordligare landerna inom den Europeiska gemenskapen. For att de eventuella geografiska skillnaderna skall framtrada tydligare anvander vi i huvudsak stapeldiagram och inte tabeller. RESULTAT Konsumtionen av antingen icke-vin eller icke-ol I figur 1 ser vi i vilken mån de olika landerna skiljer sig från EG-genomsnittet i fråga om andelen man som inte drieker vin respektive inte drieker ol (men daremot nog konsumerar någon annan typ av alkohol). I samtliga lander vid Medelhavet ar andelen man som inte drieker ol hogre an, eller lika hog som (Spanien), genomsnittet inom EG, medan andelen i Nordeuropa vanligen ar lagre, eller lika stor (Storbritannien och Holland). Nar det gii.ller vin forefalier det som om andelen man som inte drieker vin skulle vara lagre an genomsnittet inte enbart i så gott som alla medelhavslander (undantag: Spanien), utan också i

4 Figur 7. Andelen man som inte dricker vin/ol. Avvikelser från EG-medeltalet DEN r---.,iiii r-----;----;---~ PDR L --'-...::~~~~...! ' _.J EG-mede~ D + 40 tal PROCENT.ICKE-VIN.ICKE.()L EG-MEDEL T AL 14 o 13,2 Figur 2. Konskvoter for icke-vin- (2a) och icke-ol-drickarna (2b); % kvinnor / % man. Avvikelser från EG-medeltalet 2a DEN ~----~iiiiii~iiiiii~iiii~ii----l PDR '-- --"==-.-L- L- ---'. ~ -0,5 EG-mede~ + O, tal.icke-vin KVDT EG-MEDELKVOT o. 63 Danmark, Tyskland, Belgien och Luxemburg. I Holland, Storbritannien och Irland ar andelen icke-vin-konsumenter relativt hag. Jamfort med dem som inte dricker ol ar de geografiska skillnaderna i fråga om icke-vin-konsumenterna mindre. Det kan likviil konstateras att andelen icke-vinkonsumenter i de nordeuropeiska landerna ar hogre an i de flesta medelhavslander. Bland kvinnorna kunde man inte finna några systematiska skillnader mellan norr och soder ifråga om andelen icke-vin- respektive ickeol-konsumenter. Daremot skiljer sig norr och soder ifråga om hur stora skillnaderna ar mellan man och kvinnor som inte dricker vin respektive inte dricker ol. For att illustrera detta har vi skapat konskvoter, genom att dividera andelen kvinnor som inte dricker vin respektive ol med andelen man som inte dricker vin/ol. Ar kvoten storre an 1 innebar det att fler kvinnor an man inte dricker denna typ av dryck. Ar konskvoten t.ex. ifråga om icke-ol inom EG 3.0 innebar det att 3.0 gånger fler kvinnor an man inte dricker ol. Ar kvoten mindre an 1 betyder det att andelen kvinnor som inte dricker ifrågavarande dryck ar mindre an bland mannen. Konskvoten 0.6 for icke-vin betyder alltså att fler kvinnor an man, bland dem som dricker inom EG, konsumerar drycken ifråga. Det vi ser i figur 2 år inte de faktiska konskvoterna i de olika landerna utan avvikelserna från genomsnittskvoten inom EG. Detta for att det skall vara lattare att se skillnaderna mellan Syd- och Nordeuropa. Låt oss ge ett exempel på hur figur DEN 2b PDR -2-1 EG-mede~ S tal KVDT.ICKE.()L EG-MEDELKVOT askall tolkas. Den visar att konskvoten for ickevin-konsumenter i Italien ar ung. 1 poang hogre an EG-genomsnittet, medan den i Holland ar 0.20 poang under det. De faktiska konskvoterna i Italien och Holland ar darfor = 1.63 i Italien och = 0.43 i Holland. Granskar vi figur 2 a narrnare ser vi att skillnaderna mellan konen ifråga om vinkonsumtionen ar mindre an genomsnittet i norr och storre an genomsnittet i soder. Danmark forefaller att vara ett markant undantag. Beaktar vi emellertid den extremt låga andelen man (1.5 %) och kvinnor (3.4 %) i Danmark som inte konsumerar vin, kan vi saga att konskvoten i detta fall i alia handelser inte ar speciellt informativ. Når det galler ol ar situationen den omvanda (figur 2 b). I norr ar skillnaderna mellan man och kvinnor når det giiller andelen olkonsumenter av

5 Figur 30. Hur ofta (dagar per vecka) monnen konsumerar vin/ol. Avvikelser från EG-medeltalet. Exkl. dem som inte dricker vare sig ol eller vin FREKVENS.3, , Figur 3b. Hur ofta (dagar per vecka) kvinnorna konsumerar vin/ol. Avvikelser från EG-medeltalet. Exkl. dem som dricker varken ol eller vin FREKVENS +1,5, ~ , EG-medee r-..""'--orr'-...,...,rj""--..i--...,-b tal EG-medeel--...,--'-- " tel -0, _VIN EG-MEDELFREKVENS sevart hogre an i medelhavslanderna. Detsamma galler hur ofta man drieker vin och ol. I norr skiljer sig man och kvinnor mest från varandra nar det galler olkonsumtionen och minst ifråga om vin, medan det i soder ar tvartom. Vi kan alltså på basen av detta dra slutsatsen att konsskillnaderna ar mindre nar det galler konsumtionen av de nya dryckerna (vin i norr och ol i soder) jamfort med skillnaderna ifråga om de mer traditionella dryckerna (vin i soder och Ol i norr). Hur ofta man dricker vin och ol inom EG Figur 3 visar skillnaderna mellan norr och soder ifråga om hur ofta man drieker vin. Den vertikala axeln i figur 3 a och 3 b visar i hur hag grad frekvensen ifråga om vin/olkonsumtion avviker från genomsnittet inom EG. For att man skall få en skattning av den faktiska dryckesfrekvensen ifråga om vin eller ol måste man till EG-medeltalet addera den siffra som står på den vertikala axeln (t.ex. ar den faktiska frekvensen betraffande vinkonsumtionen i Danmark = 1.7). Med undantag av kvinnorna i Grekland ar dryckesfrekvensen ifråga om vin bland såval man som kvinnor i medelhavslanderna hogre an genomsnittet, medan den i norr ar mindre an genom- EG-MEDELFREKVENS 2.1 1,3 snittet (undantag: kvinnorna i Holland och Luxemburg). Ett ovantat resultat nar det galler ol ar att den hogsta frekvensen forekommer i Spanien, och inte, vilket man kunde vanta sig, i norr dar olet ar den traditionella drycken. Det finns inga systematiska skillnader mellan kvinnorna i norr och soder ifråga om hur ofta man drieker ol. Med undantag av Spanien och Belgien, dar kvinnorna oftast drieker ol, ror sig skillnaderna ifråga om hur ofta kvinnorna drieker ol i de olika landerna mellan gånger per vecka. Figur 3 a visar också att skillnaderna mellan de olika landerna nar det galler olet for mannens del, med några få undantag, inte heller ar stora. De storsta skillnaderna finns mellan å ena sidan Tyskland och Belgien, dar mannen drieker oftare an genomsnittet, och å andra sidan Italien och Frankrike, dar de drieker mer sallan an genomsnittet. Den viktigaste slutsatsen ar emellertid att oldriekarna i de flesta landerna inom EG ifråga om frekvens, med några und antag nar, inte skiljer sig så mycket från varandra. Inkluderar vi också konsumtionen av vin, ol, aperitif och brannvin (figur 4) kan vi konstatera att både man och kvinnor (med undantag av kvinnorna i Grekland) i medelhavslanderna dricker oftare an genomsnittet, medan både man och Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:3-127-

6 Figur 4. Konsumtionen av 51, vin, aperitif och sprit; antalet gånger per vecka DEN Figur 5. Hur ofta man dricker vin/51 utom måltiderna KONSUMTION. % ~ 80 f POR E&mede~ + 1 tal ANTAL SITUATIONER o {V;:;.. &- t- "'{- Q-v... {vy ",+ R-'?-,:<, '?- Av... g'?- 0«- o 0'" ~ "0 y «g- Cj «.VIN.OL E&MEDELTAL E&MEDELTAL _MAN 5.5 II KVINNOR 3.2 kvinnor i Nordeuropa (med undantag av kvinnorna i Belgien och Luxemburg) drieker mer sallan an genomsnittet. Ivilket sammanhang dricker man? Svaren på frågan om nar man dricker återges som den relativa andelen gånger man drieker ol och vin utom måltid. Man kan t.ex. konstatera att 21.5 % av de situationer dar man drieker vin samt 53.2 % av de situationer dar man drieker ol inom EG sker utom måltiderna (figur 5). I samtliga lander, med undantag av Tyskland, dricker man oftare vin an ol till maten. Figur 5 visar emellertid också att de olika landerna skiljer sig avsevart ifråga om i vilken mån valet av dryck ar beroende av situationen. I medelhavslanderna drieker man oftare an i norr vinet uttryckligen till maten. Daremot finns det inga tydliga skilinader nar det galler ol. I sj alva verket sker over halften av olkonsumtionen i både Danmark, Vasttyskland och Belgien i samband med måltid och inte, vilket man hade vantat sig, huvudsakligen i andra sammanhang. I Holland, Storbritannien och Irland sker merparten av 01- konsumtionen utom måltiderna. Bland medelhavslanderna finns det både lander dar man drieker det mesta av olet till maten (Grekland, Italien, Spanien), och lander dar man drieker det mesta av olet utom måltiderna (Frankrike, Portugal). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vin i nastan alla lander oftare drieks till maten an ol, och att detta galler framfor allt landerna vid Medelhavet. Daremot finns det inga systematiska skilinader ifråga om nar man konsumerar ol. Konsumtionen av nya drycker enligt ålder och utbildningsnivå Skilinader mellan olika åldersgrupper For att reducera antalet figurer presenterar vi enbart data over skillnaderna mellan den yngsta (15-25 år) och den aldsta (> 55 år) åldersgruppen. Den mellanliggande ålderskategorin placerade sig ungefar mitternellan. Skillnaderna uttrycks som kvoter och visas i figur 6-8. For att gora figurerna lattare au tolka visar staplarna hur mycket kvoten for varje enskilt land avviker från 1 (dvs. ingen skillnad mellan grupperna vad galler ålder el. utbildning). Den horisontella axeln visar de faktiska kvoterna. T.ex. ar kvoten for åldersgruppernas 01- konsumtion i Tyskland 0.6, vilket innebar att de unga inte drieker ollika ofta som de iildre

7 Figur 6. Olkonsumtionsfrekvensen bland man; kvoter enligt ålder DEN POR 0,4 2,2 KVOT II MAN EG-MEOELKVDT 1. O 7 I nastan alia lander dricker de yngre mindre vin an de aldre. De yngre som dricker vin gor det också mer salian an de aldre. Det finns i det har avseendet inte några systematiska skillnader mellan norr och soder. Det finns inte heller systematiska skillnader mellan norr och soder betraffande åldersfordelningen nar det galler konsumtionen av ol. I nastan alia lander inom Gemenskapen ar det så att det framst ar ungdomar som dricker ol. Det finns emellertid en viss skillnad mellan norr och soder ifråga om sambandet mellan ålder och hur ofta man dricker ol. I medelhavslanderna dricker yngre man oftare ol an aldre; i norr ar det tvartom. Bland kvinnorna ar skillnaderna mindre, men pekar andå i samma riktning. I de flesta medelhavslanderna dricker unga kvinnor ol något oftare an aldre, medan de unga kvinnorna i norr dricker ol mer sallan, eller lika ofta, som de aldre. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att sambandet mellan åider och konsumtionen av icke-ol resp. icke-vin ar detsamma overallt inom EG. Det forefalier alltså inte som om de yngre i Nordeuropa skulle vara speciellt benagna att ty sig till det nyare vinet. Relationen mellan ålder och olfre- Figur 7. Vinkonsumtionsfrekvens; kvoter en!. utbildning DEN POR 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 KVOT II MAN 111 KVINNOR EG-MEOELKVOT Figur 8. Olkonsumtionsfrekvens; kvoter en!. utbildning DEN POR 0,4 o, b 0,8 KVOT II MAN II KVINNOR EG-MEOELKVDT O kvens skiljer sig daremot i norr och i soder. I medelhavslanderna tenderar de yngre mannen och kvinnorna att dricka ol oftare, medan de yngre i Nordeuropa gor det mer sallan eller lika ofta som Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:

8 de aldre åldersgrupperna. SkiJlnader enligt utbildning Också har har vi forenklat jamforelsen genom att vi enbart tagit med dem som fått heltidsutbildning i hogst 16 år (lågutbildade) respektive minst 20 år (hogutbildade). Resultaten for de ovriga grupperna låg mitternellan. Landerna i norr och soder skiljer sig klart i fråga om det satt på vilket utbildningsnivån påverkar vin- respektive olkonsumtionen. Uppgifterna om hur ofta man dricker vin eller ol framgår av figur 7 och 8. I medelhavslanderna finns det farre vinkonsumenter bland de hogutbildade. De hogutbildade som dricker gor det också mindre ofta an de lågutbildade. Norrover ar det tvartom; vinkonsumtionen okar med utbildningsnivån, ifråga om både antalet drickare och frekvens. Daremot ar skillnaderna mellan norr och soder mindre nar det galler relationerna mellan utbildning och olkonsumtion. Trenden pekar likval i samma riktning. I de flesta medelhavslanderna dricker de hogutbildade oloftare an de lågutbildade, medan det i Nordeuropa ar tvartom. Sammanfattningsvis galler alltså att det ar de hogutbildade som tenderar konsumera de nya dryckerna, medan de lågutbildade foredrar att hålla sig till de traditionella. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION De viktigaste resultaten sammanfattas i schema II. For att forenkia det hela har skillnaderna mellan de olika landerna reducerats till tre kategorier: enhetlighet (uniformity; som innebar en avsaknad av geografisk och nationeli variation); regional variation (skillnader mellan norr och soder) samt nationeli variation. Den forsta slutsatsen vi kan dra ar att det endast ar ifråga om frekvensen bland de man och kvinnor som dricker ol som vi kan finna ett enhetligt monster. Det bor dock framhållas att det finns lander dar olkonsumtionen ar exceptionelit hogfrekvent (se figur 3 a,b). Den andra viktiga slutsatsen ar att det bland mannen ar de regionaia skillnaderna som dominerar, medan de nationella skillnaderna dominerar bland kvinnorna. SchemaII visar att talet om Schema II. Sammanfattning av de viktigaste skillnaderna i dryckesmonstren Nykteristerna Konsumtion av icke-ol Konsumtion av icke-vin Frekvens 01- konsumtion Totalantalet Frekvens vinkonsumtion dryckessituationer Ivilket sammanhang dricks vinet? Ivilket sammanhang dricks olet? Man Kvinnor nationella ski 11- nationella ski 11- noder nader regionaia skillna- nationella ski 11- der/enhetlighet nader regionaia ski IIna- nationella ski 11- der nader nationella skilinader regionaia skilinader regionaia skilinader nat. skillnader/ enhetlighet regionaia regionaia skilinader skilinader regionaia skilinader nationella skilinader ett medelhavs- respektive ett nordeuropeiskt dryckesmonster for mannens del har en viss validitet. Mannen i soder dricker hellre vin an ol. De dricker också i huvudsak till maten, och den sammanlagda alkoholkonsumtionsfrekvensen ar hogre. Nar det galler kvinnors drickande ar det framfor allt de nationella skillnaderna som dominerar konsumtionen. Det ar bara ifråga om hur ofta och i vilket samrnanhang man dricker vin, samt det totala antalet dryckessituationer, som skillnaderna mellan norr och soder ar storre an de nationella skillnaderna. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att alkoholkonsumtionen i Europa annu år 1988, trots all konvergens betraffande per capita-konsumtion och valet av alkoholdryck, fortfarande i forsta hand praglas av regionala och nationella skillnader, och att det knappast alls finns några gemensamma drag. Schema ID visar i vilken grad landerna i Nordeuropa och medelhavslanderna skiljer sig i fråga om relationen mellan å ena sidan ålder och utbildning och å andra sidan konsumtionen av vin och ol. Hypotesen var att det framfor allt ar de yngre och valutbildade som provar de nya dryckerna

9 Schema III. Sammanfattning av sambandet mellan å ena sidan ålder och utbildning och å andra sidan konsumtionen av ol/vin unga personer Medelhavslanderna Nordeuropa man kvinnor man kvinnor D en hogre an- ja ja ja ja del oldrickare D en hogre 01- ja ja nej nej konsumtionsfrekvens D en hogre nej nej nej nej andel vindrickare D en hogre vin- nej nej nej nej konsumtionsfrekvens hogutbildade D en hogre an- ja ja nej nej del oldrickare D en hogre 01- ja ja nej nej konsumtionsfrekvens D en hogre nej nej ja ja andel vindrickare D en hogre vin- nej nej ja ja konsumtionsfrekvens Nar det galler de åldersbetingade skillnaderna i konsumtionen av ol och vin varierar resultaten. I medelhavslanderna, dar olet ar en ny typ av alkoholdryck, var resultaten de vantade : det ar framst de unga som dricker det. Men också i norr ar det fler unga som dricker ol, också om olet dar ar en traditioneli alkoholdryck. Unga manniskor i Nordeuropa dricker inte lika ofta vin, och ifall de gor det dricker de mer sallan. Det forefaller alltså som om de yngre s roll som introduktorer av nya alkoholdrycker skulle begrans a sig till spridningen av ol i medelhavslanderna. En mojlig forklaring ar kanske att vinet i hela Europa, oberoende av ålder, forknippas med mer formella situationer såsom gemensamma måltider, eller det att man har gaster. Det kanske forhindrar unga i Nordeuropa från att uppfatta vinkonsumtion som ett satt att markera sin status i forhållande till aldre åldersgrupper. Skillnaderna mellan de hog- och lågutbildade ar de forvantade. I soder ar det de hogutbildade som oftare dricker ol, medan de hogutbildade i norr foredrar vin. Vi kan alltså tryggt dra den slutsatsen att de hogutbildade spelar en central roll i spridningen av de nya alkoholvanorna, och att de darmed bidrar till att minska de geografiska skillnaderna i dryckesmonstren. Sedan ar det intressant att fråga sig om spridningen av de nya alkoholvanorna ar ett monster som kommer att fortgå. Sambanden mellan å ena sidan utbildningsnivå och (i medelhavslanderna) ålder och å andra sidan konsumtionen av nya drycker tyder på att man forknippar de nya dryckerna med prestige. Detta kan innebara att ef terfrågan på dessa kommer att stiga bland andra delgrupper i samhailet, vid sidan av de unga och valutbildade. Samtidigt bor vi notera en annan ny trend som kan fungera i motsatt riktning. Det forefaller namligen nu som om det vore mer populart att satsa på nationella och lokala traditioner framom att vara kosmopolitisk, genom att anamma vanor från andra kulturer. Ett exempel på det ar att det i dag i Holland och Belgien ar viktigare att kanna till 100 olika lokala och traditionella olmarken, framom att vara insatt i vinkulturens finesser. Vinet kommer foljaktligen kanske att forlora en del av sin status som prestigefylld dryck också langre norrut. Något som inom en nara framtid eventueilt kommer att påverka alkoholkonsumtionsmonstren ar planerna på en harmonisering av alkoholbeskattningen. Också om det just nu ser ut som om forhandlingarna på denna punkt hade upphort, kan det gott handa att de senare återupptas. En harmonisering av beskattningen skulle troligen i forsta hand påverka vinpriserna. I Nordeuropa skulle detta innebara att vinet skulle bli billigare, vilket - i kombination med en fortsatt spridning av vinkonsumtionen samt det att 01- konsumtionen inte visar några tecken på att mattas av - troligen kommer att leda till en hogre totalkonsumtion. I medelhavsianderna leder harmoniseringen daremot antagligen till att priset på vin kommer att stiga. Detta kommer i sin tur kanske att ytterligare påskynda den minskning av vinkonsumtionen som redan skett och, eventuelit, också minska totalkonsumtionen. Oversiittning: Thomas Rosenberg

10 LITTERATUR Bourdieu, P.: Distinetion. A Social Critique of the Judgement of Taste. Harvard University Press. Cambridge 1984 Hauge, R. & Irgens-Jensen, O.: The relationship between aleohol eonsumption, aleohol intoxieation and negative eonsequenees in four Seandinavian eountries. British Journal of Addietion 81 (1986): Hupkens, C.L.H. & Knibbe, R.A. & Drop, M.J.: Aleohol eonsumption in eountries of the European Community. Addiction. (under tryckning) Produktshap voor gedestilleerde dranken. World Drink Trends NTC publieations ltd, Henley on Thames, u.k Sadoun, R. & Lolli, G. & Silverman, M.: Drinking in French eulture. Rutgers Centre of A1cohol Studies. New Brunswick, New Jersey ENGLISH SUMMARY Ronald A. Knibbe & Christianne L.H. Hupkens : Drinking patterns in EC and the diffusion of new beverages (Dryckesmonstren inom EG och spridningen av nya alkoholdryci!-er) Since about 1960 the per capita figures about beverage choice and total alcohol consumption show a decrease in the historical difference between Mediterranean (predominantly wine; high level consumption) and Northern (predominantly beer or spirits; low level consumption) countries in Europe. These trends have been interpreted as a growing uniformity in drinking patterns within Europe. However, per capita figures allow only a very limited description of the prevailing drinking patterns in the Northern and Mediterranean countries. In this study we have used survey data from 1988 from all 12 countries in the European Community to describe in more detail the extent to which the drinking patterns in Northern and Mediterranean countries are similar or (still) different. We have also analysed the contribution that the younger and more educated consumer brings to the diffusion of relatively 'new' alcoholic beverages (wine in the Northern countries; beer in the Mediterranean countries). Because the consumption of these relatively new beverages might be associated with social prestige we expected that the younger and more educated were more likely to adopt new beverages. The results show that the men in the two regions still differ in most aspects of their drinking patterns. Men in the Mediterranean countries are less likely to drink beer and more likely to drink wine. They drink wine more frequently and a larger proportion of the wine drinking occasions is with meais. Also the total number of drinking situations is higher among men in the Mediterranean countries. National differences dominate most aspects of women's consumption. Only with respect to the frequency and the context of wine consumption and the total num- ber of drinking situations, are the regional differences between the Mediterranean countries, on one hand, and the Northern countries, on the other, more prominent than the national differences. The overall picture is that despite the recent trend of convergence in per capita consumption and beverage choice, there are still large regional (men) or national (women) differences in drinking patterns in Europe. With respect to the role of the younger and more educated in the diffusion of new beverages, it was found that the results in the more educated group were mixed. Younger men and women in the Mediterranean countries are more likely to drink beer than older men and women. However, younger people in the Northern countries are less likely to drink wine, although it is a relatively new beverage in these countries. The poper concludes with a short discussion of the possibie impact of two recent trends on future developments. One trend concerns a possibie influence resulting from a renewed appreciation for local or national traditions with respect to alcohol. This might slow down the further diffusion of new beverages in the Northern and Mediterranean countries. Another point is the possibie harmonization of taxes on alcoholic beverages in the European community. This will probably most strongly influence the price of wine. Because this harmonization will mostly mean a higher price for wine in the Mediterranean countries, it might support the trend of a decrease in wine consumption in these countries. For the Northern countries the harmonization will probably mean a decrease in price and most likely stimulate a higher consumption of wine. Key words: European community, drinking patterns, uniformity, diversity, new beverages, diffusion

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor ELINA HAAVIO-MANNILA ÖVERSIKT Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor Under en sabbatsledighet från Helsingfors universitet tillbringade jag tre månader, september-november 1991, vid Canfau, Center

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor CAN Rapport 153 Jonas Raninen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 200) Layout inlaga:

Läs mer

Den svenska dryckeskonsumtionen

Den svenska dryckeskonsumtionen AV JOHN EKSTRÖM Delar av den svenska dryckeskonsumtionen har tidigare varit föremål för ingående studier. Bakgrunden för det intresset har regelmässigt varit alkoholfrågan. När lul i en i dagarna publicerad

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? Innehåll 1. Förord 2. Alkoholindex, sammanfattning 3. Koppling mellan attityd, konsumtion och dryckeskultur 5.

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 100 % liter per invånare Oregistrerad konsumtion --> Registrerad konsumtion 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1980 1990

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Internationell utblick - Cannabistrender

Internationell utblick - Cannabistrender Internationell utblick - Cannabistrender - statistik, policy, legalisering etc Joakim Strandberg, Internationell narkotikarapportering Cannabismarknaden i EU Ökad inhemsk produktion efter kunskapsutbyte

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery Innehållsförteckning

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Moderniseringen av de finlandska dryckesvanorna

Moderniseringen av de finlandska dryckesvanorna JUSSI SIMPURA HELI MUSTONEN PIRJO PAAKKANEN Nya drycker - nya dryckesmonster? Moderniseringen av de finlandska dryckesvanorna jamfort med trender EG-Ianderna Vad menar man nar man sager att dryckesmonstren

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Förskolenivå. Kapitel 3

Förskolenivå. Kapitel 3 Kapitel 3 Förskolenivå Avsnittet är baserat på Key data on education in Europe (EU), utgåvorna 1999 2000 och 2000 2001 samt Starting Strong 2001 (OECD). 41 Att förbättra tillgången och kvalitén på utbildning

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms Universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Om alkoholpolitiken urholkas

Om alkoholpolitiken urholkas ESA bsterberg Om alkoholpolitiken urholkas dricker vi då som mellaneuropeer? Esa Osterberg: If aleohol poliey measures would be given up altogether. Or how much aleohol Finns would be eonsuming as Central

Läs mer

Typografi, text & designperspektiv

Typografi, text & designperspektiv Typografi, text & designperspektiv Serif Hårstreck Stapel Heplx x-höjd Baslinje Grundstreck Serif Underhäng Inre form I dag Lite bakgrund Övergripande grunder inom typografi Text hantering Elva Synlig

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn. Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Personalutbildning inom EU och Norge

Personalutbildning inom EU och Norge Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med

Läs mer