Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie

Transkript

1 Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie Katarina Fröjvik Moberg ST-läkare vårdcentralen Bunkeflo Klagshamnsvägen 46, 2 vån Bunkeflostrand Handledare Annika Brorsson Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen Nobelvägen Malmö Åsa Granqvist Barnkliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö

2 Inledning/bakgrund Alla som är anställda inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomshabiliteringen och tandvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sitt arbete får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden i respektive kommun kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten gäller alla anställda oberoende av yrke och arbetsuppgifter och denna skyldighet kan inte delegeras eller remitteras bort (1). Trots en tydlig lagtext som konstaterar att vi är skyldiga att anmäla enbart på misstanke om att barn far illa görs en mycket liten del av anmälningar av professionella inom vård och omsorg (2,3). I en metaanalys av epidemiologiska studier från olika delar av världen, som nyligen genomfördes, uppskattas det att 16,3 procent av barn utsätts för fysiskt försummelse och 18,4 procent för emotionell försummelse (4). Siffror från Storbritannien visar att engelska allmänläkare anmäler att ungefär 1% av de barn som är listade hos dem (5). Likaså finns det svenska studier som visar att personal inom hälso- och sjukvård anmäler i mycket liten utsträckning, trots klara misstankar om att barn far illa (6). Inom barnhälsovården blir cirka 1-4 promille av barnen föremål för en socialtjänstanmälan trots att flera procent av barnen utsätts för våld, sexuella övergrepp eller försummelse (7). Läkare i primärvården har en unik position då vi har möjligheten att träffa barn och deras familjer kontinuerligt under en längre tid. Via arbete på vårdcentraler och på BVC kommer vi kontakt med barn som far illa. Det är vår skyldighet att anmäla enbart på misstanke om att barn far illa. Genom tidig upptäckt och anmälan kan vi förhindra att barn far illa. Syfte Syftet med forskningsprojektet är att genom djupintervjuer med legitimerade läkare som arbetar på vårdcentraler ta reda på deras inställning till och erfarenheter av att göra barn i fara anmälningar. Genom att diskutera erfarenheter och inställningar till anmälningar lyfter vi frågan och får ökad kunskap inom området. Vetenskapliga frågeställningar Har du i din yrkesroll kommit i kontakt med barn som du misstänkt farit illa? Har dessa misstankar gjort att du gjort en anmälan om barn i fara? Hur upplevde du att det var att göra själva anmälan? Finns det tillfällen då du har haft misstankar men inte gjort en anmälan? Varför gjorde du inte en anmälan? Hur tolkar du begreppet barn i fara? Hur tror du att dina eventuella tidigare erfarenheter från anmälningsprocesser påverkat ditt beslut att senare anmäla eller avstå från en barn i fara anmälan. Min hypotes är att vi läkare i många fall drar oss för att göra barn i fara anmälningar och att vi tycker att det är svårt att avgöra när en anmälan bör göras.

3 Urval Sedan 2012 registreras alla barn i fara anmälningar under en särskild diagnoskod en så kallad KVÅ kod. Genom att mejla de vårdcentraler i Malmö regionen som gjort en barn i fara anmälan och fråga verksamhetscheferna om jag kan få intervjua deras läkare om barn i fara anmälningarna hoppas jag få kontakt med mina intervjupersoner. Meilet kommer att följas upp med telefonsamtal. På detta sätt bjuder jag in fler än vad som kommer att tacka ja till att delta och förhoppningsvis får jag de 4-6 intervjuer jag tror jag behöver för mättnad. En risk finns för en viss snedfördelning då läkare med dåliga erfarenheter och ett ointresse av barn i fara anmälningar kanske inte vill delta i studien. Material/Metod För att besvara syfte och problemställning ämnar jag göra en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna kommer att utgå från en förberedd intervjuguide med frågor där svarsmöjligheterna är av berättande och öppen karaktär. Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas varefter en kvalitativ innehållsanalys kommer att ske. Etiska övervägande Via brev till verksamhetschefer och tänkbara intervjupersoner lämnas information om undersökningens syfte och innehåll, hur intervjuerna kommer att gå till, hur datamaterialet kommer hanteras och bearbetas samt förfrågan om deltagande. Upplysningar lämnas om att deltagandet är frivilligt och att de tillfrågade informanterna när som helst och utan förklaring kan avbryta sitt deltagande. På så vis uppfylles kravet på informerat samtycke. Insamlad data behandlas konfidentiellt och vare sig patientfall eller studiens deltagare skall kunna identifieras. Forskningsrådets forskningsetiska principer definierar nyttjandekravet som att all insamlad data från deltagarna i studien endast får användas till forskningsändamål. Lagen om etikprövning SFS 2003:460 (8) skyddar människovärde och personer som deltar i forskning. Då studien ingår som en del i mitt ST arbete är den att likställa med studier på avancerad nivå och en ansökan till etiknämnden behöver inte göras. Om målet med studien vore en vetenskaplig artikel skulle en etikansökan sannolikt vara nödvändig. Tidplan/genomförbarhet Det vetenskapliga arbetet kommer att utföras inom ramen för min specialisttjänstgöring i allmänmedicin. Våren 2015 kommer studietid om 4 timmar i veckan ägnas åt en utvidgad itteratursökning, inläsning av bakgrundsmaterial och finslipning av intervjustöd. Under hösten 2015 planeras mer sammanhängande tid om de 10 veckor som ett ST-arbete förväntas ta avsättas åt att genomföra intervjuer, transkribering av data, dataanalys samt rapportskrivande.

4 Är planen en vetenskaplig artikel lär den sannolikt ta form längre fram under avsatt forskningstid alternativt fritid. Betydelse Min förhoppning är att bidra till att kunskaperna om anmälningsskyldigheten ökar. Genom att ta reda på mer om primärvårdsläkares erfarenheter och upplevelser av barn i fara anmälningar får jag liksom deltagande läkare ökad kunskap om anmälningsplikten. Förhoppningsvis är att detta stärka läkare i beslutsprocessen och få oss och övriga kollegor i primärvården att anmäla misstänkta fall av barn i fara tidigare. Om jag kan bidra till att ett enda barn får en lite lyckligare barndom så har jag inte arbetat förgäves. som Astrid Lindgren lär ha sagt. Om mitt arbete påverkar att jag eller någon kollega väljer att göra en anmälan är jag nöjd. Tänkbara framtida forskningsprojekt är till exempel en enkätstudie om skånska primärvårdsläkares kunskaper och erfarenheter kring barn som far illa.

5 Referenser (1) Region Skånes Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa från (2) Lagerberg D. A descriptive survey of Swedish child health nurses' awarness of abuse and neglect. I. Characteristics of the nurses. Child Abuse Negl Dec;25(12): (3) Cocozza, M Gustafsson, P. A,. &Sydsjö, G (2007) Who suspects and reports child maltreatment to social services in Sweden? Is there a reliable mandatory repirting process?: Hur fungerar anmälningsplikten i Sverige? Vem anmäler, vad anmäls och vilket utfall får amälningarna? European journal of Social Work 10(2), doi: / (4) Stoltenborgh B, Bakermans-Kranenburg MJ, van Ijzendoorn MH. The neglect of child neglect: a meta-analytic review of the prevalence of neglect. Soc Psychiatry Psychiatry Epidemiology 2013:48(3): (5) Woodman J, Gilbert R, Allister J, et al. Responses to concerns about child maltreatment: a qualitative study of GPs in England. BMJ Open 2013:3:e Doi: /bmjopen (6) Lagerberg D. Barn som far illa ett dilemma för barnhälsovården? Redovisning av en empirisk studie med en inledande kunskapsöversikt. Uppsala: Uppsala universitet/barnhälsovården, Akademiska barnsjukhuset;1998. (7) Lucas S, Jernbro C Försummelse av barn ett försummat problem, Läkartidningen. 2014;111:CYIA (8) Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Riksdagen. Hämtad från