Remiss: Rekommendationer om förebyggande av rabies
|
|
- Bo Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remiss Dnr 8920/2014 Remissinstanser enligt sändlista Remiss: Rekommendationer om förebyggande av rabies Socialstyrelsen har beslutat att upphäva de tidigare allmänna råden (SOSFS 1989:21) om förebyggande av rabies, då innehållet i stora delar är inaktuellt. Det finns dock ett fortsatt behov av stöd på området, varför Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gemensamt har tagit fram nya rekommendationer i syfte att ge vägledning i frågor som rör förebyggande av rabies. Arbetet har gjorts i samverkan med Arbetsmiljöverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Rekommendationen riktar sig i första hand till hälso- och sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med personer som kommer att utsättas, eller har utsatts, för misstänkt rabiessmitta eller patienter med misstänkt rabiesinfektion. Synpunkter på rekommendationerna sändes till Hanna Lobosco, hanna.lobosco@socialstyrelsen.se, senast den 26 november Vid frågor går det bra att kontakta Hanna Lobosco enligt ovan eller via tel Med vänliga hälsningar Agneta Holmström tf Avdelningschef Avdelningen för Kunskapsstyrning Socialstyrelsen Andreas Bråve Enhetschef Enheten för högpatogena virus Folkhälsomyndigheten Bilaga Rekommendationer för förebyggande av rabies SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 8920/2014 2(2) Sändlista Arbetsmiljöverket Inspektionen för vård och omsorg Jordbruksverket Läkemedelsverket Statens veterinärmedicinska anstalt Tullverket Blekinge läns landsting Stockholms läns landsting Västerbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Malmö stad Pajala kommun Stockholms stad Strömstads kommun Sundsvalls kommun Sveriges Kommuner och Landsting Apotekarsocieteten Distriktssköterskeföreningen Läkemedelsindustriföreningen Praktikertjänst Smittskyddsläkarföreningen Svensk sjuksköterskeförening Svenska Infektionsläkarföreningen Svenska Läkaresällskapet Svenska Vård Sveriges Farmaceuter Sveriges Läkarförbund Vårdförbundet Vårdföretagarna
3 Rekommendationer om förebyggande av rabies REMISSVERSION
4 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen
5 Förord Socialstyrelsen har beslutat att upphäva de tidigare allmänna råden (SOSFS 1989:21) om förebyggande av rabies, då innehållet i stora delar är inaktuellt. Det finns dock ett fortsatt behov av stöd på området, bl.a. med anledning av den förändrade situationen på rabiesområdet med förbättrad diagnostik, bättre möjligheter att förebygga sjukdomen, samt ökat resande och ökad risk för spridning med smuggelhundar till Sverige. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har därför gemensamt tagit fram dessa rekommendationer i syfte att ge vägledning i frågor som rör förebyggande av rabies. Arbetet har gjorts i samverkan med Arbetsmiljöverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Rekommendationerna riktar sig i första hand till hälso- och sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med personer som har utsatts, eller kan komma att utsättas, för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta. Agneta Holmström tf Avdelningschef Enheten för smittskydd Socialstyrelsen Andreas Bråve Enhetschef Enheten för högpatogena virus Folkhälsomyndigheten
6
7 Innehåll Förord... 3 Förkortningar... 6 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Rabies hos djur... 8 Rabies hos människa Smittöverföring...10 Klinisk bild...10 Diagnostik...11 Förebyggande åtgärder och behandling Pre-expositionsprofylax (PrEP)...14 Postexpositionsprofylax (PEP)...15 Vård av patient med rabies...18 Riskvärdering Rollfördelning Rollfördelning mellan myndigheter...20 Vem kontaktas?...20 Referenser Bilaga 1. Checklista för postexpositionsprofylax mot rabies... 23
8 Förkortningar AV Arbetsmiljöverket EBLV European bat lyssavirus ERIG equine rabies immunoglobulin HRIG human rabies immunoglobulin PEP postexpositionsprofylax PrEP preexpositionsprofylax RBV rabiesvirus SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt
9 Sammanfattning (Skrivs efter remissrundan) REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 7
10 Bakgrund Rabies är en akut virussjukdom som drabbar centrala nervsystemet och orsakar en tilltagande hjärninflammation. Sjukdomen, som orsakas av ett RNAvirus tillhörande familjen Rhabdoviridae, släkte Lyssavirus, har oftast ett snabbt och våldsamt förlopp och leder så gott som alltid till döden om inga åtgärder vidtas. Med förebyggande behandling insatt före symtomdebut, förhindras sjukdomen dock effektivt. Släktet Lyssavirus omfattar fjorton genotyper, varav klassiskt rabiesvirus (RBV) är det virus som påvisas hos marklevande djur över hela världen. Av övriga närbesläktade genotyper, så kallade rabiesrelaterade Lyssavirus, förekommer bl.a. European Bat Lyssavirus (EBLV) 1 och 2 hos fladdermöss i Europa. Dessa har i ytterst sällsynta fall orsakat rabiesliknande sjukdom hos människa [1]. Även om rabies huvudsakligen är en sjukdom som ses hos djur uppskattar WHO att människor årligen avlider i rabies. Sannolikt är den verkliga siffran högre eftersom mörkertalet anses vara stort. Cirka 40 procent av de som drabbas är barn [2]. Rabies hos djur Alla varmblodiga djur kan drabbas av rabies och föra smittan vidare. Viktiga symtom på rabies hos djur är förlamningssymtom samt lynnes- och uppförandeförändringar; vilda djur kan t.ex. förlora sin vanliga skygghet för människor. Tidiga tecken på rabies hos hund är allmänna infektionssymtom, irritabilitet och rädsla. Efter tre till fem dagar kan antingen en furiös eller en paralytisk sjukdomsbild utvecklas. Vid den furiösa formen blir hunden rastlös och aggressiv och biter oprovocerad andra djur, föremål och människor. Vid den paralytiska formen visar hunden föga eller ingen aggressivitet, istället utvecklas successivt en förlamning och hunden gömmer sig gärna. Intermediära kliniska former finns och samtliga fall mynnar ut i förlamning och död. Hundar och katter som drabbats av rabies överlever som längst 10 dagar efter symtomdebut [3]. Beteendeförändringar av samma typ förekommer också hos rabiessjuka rävar. Fladdermöss som är infekterade med EBLV har inte alltid sjukdomssymtom och kan dessutom överleva infektion. Mer information om rabies hos djur finns hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) på Geografisk utbredning Fall av rabies hos djur rapporteras från över 150 länder belägna på alla kontinenter utom Antarktis. Majoriteten av fallen hos människor ses i Asien och Afrika. Tidigare har även Sydamerika rapporterat betydande antal humanfall, men efter omfattande och framgångsrika insatser för att reducera antalet fall av rabies bland hundar ses nu en tydlig minskning [4]. Att kontrollera rabies hos herrelösa hundar ( stray dogs ) är en mycket viktig epidemiologisk faktor för att minska human rabies. Majoriteten av länder- 8 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
11 na i västra Europa och hela Norden utom Svalbard är idag (2014) fria från klassisk rabies. I Östeuropa är rabies dock relativt vanligt bland vilda djur, huvudsakligen bland räv och mårdhund. Fladdermöss utgör en viktig smittkälla för klassisk rabies i Amerika. I Europa förekommer EBLV 1 och 2 hos vissa fladdermusarter 1. Sverige är fritt från rabies bland marklevande djur sedan mer än 100 år. Fladdermöss med antikroppar mot rabies har påvisats i södra Sverige, vilket tyder på att smittan finns i landet, men sannolikt i mycket låg frekvens. På senare år har flera fall förekommit där rabiesinfekterade djur har införts till i övrigt rabiesfria europeiska länder genom illegal import eller bristande gränskontroller [5]. Riskerna med introduktion av rabies i Sverige har på senare år sannolikt ökat p.g.a. ökande illegal införsel av hundar. Vilka regler som gäller vid införsel av sällskapsdjur finns hos Jordbruksverket på Vid misstanke om illegalt införda djur ska Jordbruksverket kontaktas. Hantering av misstänkt rabies hos djur Hanteringen av rabies hos djur styrs av epizootilagen (1999:657) och rabies är anmälningspliktigt redan vid misstanke. Om djur med symtom på rabies påträffas inom Sverige ska kontakt omedelbart tas med veterinär, som anmäler misstanken till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Om möjligt isoleras djuret från kontakt med andra djur och människor under tiden. SVA kontaktas för bedömning av fallet och Jordbruksverket tar beslut om åtgärder som isolering, avlivning och provtagning. Läs mer om rollfördelning och kontakterna mellan human- och veterinärverksamheterna i avsnittet Rollfördelning (s.20). Diagnostik och vaccination av djur Diagnostik av rabies hos djur utförs alltid av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala genom undersökning av hjärnan på dött djur. Avlivat djur sänds till SVA, om möjligt i kylförpackning. SVA måste underrättas innan djuret skickas in. Vaccination av djur i Sverige är frivilligt och utförs främst på hundar och katter som reser utomlands. Ytterligare information finns på 1 För senaste uppdateringen om antal fall i Europa, se WHO Rabies Bulletin Europe : REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 9
12 Rabies hos människa Rabies är enligt smittskyddslagen (2004:168) klassad som allmänfarlig sjukdom, vilket innebär att humana fall av rabies skall anmälas via anmälningssystemet Sminet. För att snabbt kunna påbörja smittskyddsåtgärder bör smittskyddsläkare kontaktas även vid ett misstänkt fall. Smittöverföring Rabies sprids med infekterade djurs saliv. Hund utgör den för människan i särklass vanligaste smittkällan och mer än 99 procent av alla rabiesfall hos människa är orsakade av hundbett. Virus kan överföras vid bett och nafsning, men även genom slickning på slemhinnor och icke intakt hud. I Sverige har vi haft två humanfall av rabies de senaste 30 åren, båda personerna sjuknade efter hundbett i Indien respektive Thailand. Risken för smitta är störst vid djupa och multipla bett i rikt innerverade områden, såsom ansikte, hals och fingrar. Infekterade hundar kan utsöndra virus i saliven upp till 13 dagar före symtomdebut [6], vilket innebär att en hund som fortfarande är frisk 14 dagar efter att den bitit, rivit eller slickat på en människa inte kan ha överfört smitta 2. I djurexperiment har visats att infektion kan överföras via aerosol. En sådan infektionsväg har i enstaka fall setts hos människor som vistats i grottor med stora mängder fladdermöss eller vid ett par tillfällen i laboratorium vid hantering av stora mängder höginfektiöst virus [7]. Smitta via saliv från människa till människa är teoretiskt möjligt men det finns inga laboratorieverifierade fall rapporterade. Däremot finns ett fåtal fall av smitta mellan människor beskrivet där virus överförts vid organtransplantation [8, 9]. Det finns inga dokumenterade fall av vårdrelaterad infektion där vårdande personal smittats. Rabiesvirus är neurotropt och vid infektion sprids virus från exponeringsstället via perifer nerv till centrala nervsystemet (CNS). När virus når hjärnan sker en snabb förökning och därefter sprids virus centrifugalt via nervbanorna ut till kroppens vävnader. Virus kan först påträffas i spottkörtlar, ögon och på hud i ansikte, hals och nacke [10]. Klinisk bild Inkubationstiden för människor är i regel 1-3 månader, men kan vara så kort som en vecka och i undantagsfall så lång som ett år eller mer. Generellt ses en kortare inkubationstid vid djupa bett i huvudet/halsen och på händerna, men inkubationstiden är även korrelerad till mängden virus i djurets saliv [10]. 2 WHO anger denna tidsgräns till tio dagar. Då en eventuell risk till varje pris bör uteslutas rekommenderas dock en 14-dagarsgräns i enlighet med ovan nämnda studie, samt rekommendationer i ett antal andra europeiska länder (bl.a. Frankrike, Holland, Spanien och Storbritannien). 10 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
13 Initialt är symtomen ospecifika med feber, allmän sjukdomskänsla oro och ångest. Ett tidigt specifikt symtom, som ses hos 30 procent av hundbitna och 70 procent av fladdermusbitna patienter, är smärta och klåda på bettstället. Efter några dagar uppträder den akuta neurologiska fasen och precis som hos djur kan denna fas förkomma i två kliniska varianter, furiös eller paralytisk form. Vid den furiösa formen, som är den vanligaste och ses hos procent av patienterna, utvecklas en progressiv encefalomyelit med oro, hyperaktivitet, okontrollerade rörelser, kramper och hallucinationer. Nerverna till svalgmuskulaturen påverkas, vilket orsakar smärtsamma kramper vid försök att svälja. Fler än hälften av patienterna med furiös rabies utvecklar hydrooch/eller aerofobi. Hos procent av rabiesfallen finner man de mest uttalade histopatologiska förändringarna i förlängda märgen, ryggmärgen och spinala nerver. Vid denna form av rabies (paralytisk), är sjukdomsförloppet mindre dramatiskt och symtombilden domineras istället av en tilltagande förlamning. Den kliniska bilden kan likna poliomyelit eller annan neurologisk sjukdom. En inte ovanlig differentialdiagnos är Guillan-Barrés syndrom. Atypiska kliniska symtom vid rabies är vanliga. Det har hänt att diagnosen ställts efter det att patienten intagits på psykiatrisk klinik. Både den furiösa och paralytiska formen leder till döden. Patienter med furiös rabies avlider i regel inom 14 dagar, vanligen på grund av respiratorisk insufficiens eller hjärtstillestånd. Patienter med paralytisk rabies har oftast ett något längre sjukdomsförlopp (upp till 30 dagar) [11]. Diagnostik För arbete med icke inaktiverat rabiesvirus krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1 med ändringen AFS 2012:7). Arbete med rabiesvirus skall ske på sådant sätt, att laboratoriepersonal skyddas från smitta. Generellt skall arbete med rabiesvirus hanteras på skyddsnivå 3 enligt AFS 2005:1. Vid arbete med icke inaktiverat rabiesvirus bör den obligatoriska skyddsutrustningen (rock, skor och handskar) kompletteras med munskydd och glasögon för att skydda mot stänk. De som arbetar med rabiesvirus och de som vistas i rummet när arbete med rabiesvirus pågår ska vara vaccinerade mot rabies. Humandiagnostik Alla som drabbas av neurologiska symtom av oklar genes efter vistelse i rabiesendemiskt område bör utredas avseende rabies. Det finns idag ingen metod med vilken det går att förutspå om en exponerad person kommer att insjukna i rabies. Diagnosen baseras i första hand på påvisning av virus, virusantigen eller virusgenom, och kan tidigast ställas vid symtomdebut, men även då kan diagnosen vara svårfångad. För att öka möjligheten till diagnos bör flera olika provmaterial undersökas. Generellt visar rutinmässiga undersökningar av likvor inga specifika förändringar. Hos drygt hälften av fallen kan dock en låggradig pleocytos påvi- REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 11
14 sas. Magnetisk resonanstomografi (MRT) och elektroencefalogram (EEG) är oftast normala eller visar ospecifika förändringar. Påvisning av virus, virusantigen eller virusgenom Vid misstanke om rabies baseras laboratoriediagnostiken framför allt på detektion av virus, virusantigen eller virusgenom. Lämpliga provmaterial är saliv, hårfollikelbiopsi och likvor (se Faktaruta). Ett negativt resultat talar emot men utesluter inte diagnosen och om misstanken på rabies kvarstår rekommenderas upprepad provtagning. Antikroppar uppträder sent i sjukdomsförloppet, tidigast 6-7 dagar efter symtomdebut och många patienter avlider utan att specifikt antikroppssvar har kunnat påvisas. På avliden patient är hjärnvävnad optimalt provmaterial för diagnostik. Vid hantering av provmaterial från patient (gäller även avliden patient) med misstänkt rabiessmitta är det extra viktigt att personalen använder personlig skyddsutrustning samt arbetar enligt god mikrobiologisk praxis (se 22 och 24 AFS 2005:1). Påvisning av antikroppar Analys av antikroppar har ett diagnostiskt värde vid misstänkt rabies om patienten är ovaccinerad och har varit sjuk i mer än 6-7 dagar. Antikroppar i likvor uppträder något senare än i serum, fynd av antikroppar i likvor är patognomont. Vid misstanke om rabiesinfektion hos människa skickas proverna till Folkhälsomyndigheten för undersökning (se Faktaruta). För att provtagning och hantering av proverna ska bli korrekt är det viktigt att laboratoriet kontaktas före provtagningen. Folkhälsomyndigheten kan även ge råd vid misstänkt eller manifest rabies hos människa och samarbetar med SVA när misstanke föreligger om att smitta skett i Sverige. Faktaruta: Provmaterial och analyser vid rabiesdiagnostik Salivprov, ca 3-4 ml, samlas i ett sterilt plaströr. Provmaterialet undersöks i första hand med PCR, men även virusisolering kan utföras. Vid undersökning med PCR erhålls svar inom ett dygn. Vid virusisolering på vävnadskultur erhålls svar efter 5 dagar. Hårfollikelbiopsi tas med stans från kindens håriga parti eller högt upp på halsen bakom örat. Biopsin läggs i fuktad gasväv i steril provtagningsburk. Provmaterialet undersöks med PCR och direkt immunofluorescensteknik. Svar erhålls inom ett dygn. Serum, ca 5 ml helblod samlas i sterilt rör. Provmaterialet undersöks med neutralisationstest för påvisning av rabiesspecifika antikroppar hos personer som inte erhållit immunglobulin eller vaccin. Svar erhålls inom ett dygn. OBS blodprov ska alltid säkras innan eventuell terapi inleds. Cerebrospinalvätska, ca 3-4 ml samlas i sterilt platsrör. Provmaterialet undersöks med PCR för påvisning av virusgenom eller med neutralisationstest 12 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
15 för påvisning av intratekalt bildade antikroppar (samtidigt taget serumprov erfodras). Svar erhålls inom ett dygn. Hjärnmaterial från ammonshornen, storhjärnsbarken, lillhjärnan, pons och medulla oblongata, taget vid obduktion, undersöks med PCR, immunofluorescensteknik (IF) och/eller virusisolering. Vid undersökning med PCR/IF erhålls svar inom ett dygn, vid virusisolering på vävnadskultur erhålls svar efter 5 dagar. Se även Packa provet rätt : pdf Det är alltid viktigt att Folkhälsomyndigheten kontaktas innan provmaterial skickas in. REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 13
16 Förebyggande åtgärder och behandling För att förebygga rabies bör man i första hand minimera riskerna att utsätta sig för smitta. I områden där rabies kan förekomma skall onödiga kontakter med djur undvikas och utlandsplacerad personal bör instrueras om att alla husdjur bör vara rabiesvaccinerade. För att förhindra att man insjuknar vid eventuell smittkontakt kan man vaccinera sig mot rabies i förebyggande syfte. Denna typ av skydd, preexpositionsprofylax (PrEP), ger ett gott skydd och bör övervägas till särskilda riskgrupper (se nedan). Hos varmblodiga djur, inklusive människa, är dödligheten i rabies vid manifest klinisk sjukdom så gott som 100 procent. Sjukdomens i regel långa inkubationstid gör det emellertid möjligt att skydda exponerade personer genom tidigt insatta åtgärder med noggrann sårtvätt, vaccination och tillförsel av immunglobulin. Denna behandling, som kallas postexpositionsprofylax (PEP), är mycket effektiv om den utförs på rätt sätt. Även den initiala sårtvätten är mycket viktig och ska inte underskattas. PEP bör ges snarast möjligt efter exposition, men det finns inte någon gräns för hur sent efter exposition som behandlingen kan ges. Föreliggande rekommendationer baseras huvudsakligen på WHO:s position paper om rabiesvacciner [12]. Pre-expositionsprofylax (PrEP) Pre-expositionsprofylax med vaccin ger ett gott grundskydd men skapar framför allt förutsättningar för en snabbt insättande boostereffekt vid eventuell postexpositionsvaccination. Detta innebär i sin tur att immunglobulin inte behöver ges. PrEP ges företrädesvis till grupper som i yrket kan tänkas komma i kontakt med rabies, t.ex. vissa personer inom karantänsverksamheten, veterinärväsendet, viltvården, tullväsendet, vid laboratorier som bedriver rabiesdiagnostik samt vid sjukvårdsinrättningar i områden där rabies förekommer (enzootiska områden). Vaccination ska erbjudas kostnadsfritt till de arbetstagare där arbetsgivaren har gjort en bedömning att det finns risk att exponeras för rabiesvirus. Vaccination bör även övervägas till utlandsresenärer med längre vistelse i enzootiska områden där det är svårt att snabbt få vaccination med moderna vacciner. Detta gäller speciellt barn, som kan utsättas för smitta utan att själva vara medvetna om det och utan att det kommer till föräldrarnas vetskap. Grundimmunisering Intramuskulär administration: En fulldos av rabiesvaccin (2.5 IU löst i 0,5 eller 1ml lösningsvätska enligt tillverkarens anvisningar) ges intramuskulärt dag 0, 7 och 28. Vid tidsbrist kan den tredje dosen tidigareläggas, men ska 14 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
17 inte ges tidigare än dag 21. Hos vuxna och barn över 2 år ges vaccinet i överarmen (deltoideusmuskeln), hos små barn (under 2 år) i låret. Vaccinet bör inte ges i glutealregionen [12]. Intradermal administration: 0.1 ml ges strikt intradermalt (tydlig kvaddel måste uppkomma, annars upprepas administrationen) dag 0, 7 och 21 eller 28. Intradermal immunisering medför en väsentligt lägre vaccinkostnad eftersom flera personer kan dela på en fulldos vaccin. Det är dock viktigt att komma ihåg att vaccinet i en öppnad ampull bör användas omgående. Om vaccinet förvarats i +4 C kan det användas inom 6-8 timmar. I praktiken blir intradermal immunisering således endast aktuell i de fall flera personer ska vaccineras samtidigt. Patienten ska alltid informeras om vikten av att snarast söka sjukvård vid exposition trots grundvaccination. Serologisk kontroll efter pre-expositionsprofylax Kontroll av antikroppar utförs med neutralisationstest. Analysresultatet redovisas som internationella enheter (IU) per ml. Om ovan rekommenderade PrEP-schema följs behöver inte vaccinationseffekten kontrolleras, såvida inte den vaccinerade är immundefekt. Dock ska laboratoriepersonal och annan personal som regelbundet kan utsättas för kontakt med rabiesvirus i hög koncentration undergå serologisk kontroll var sjätte månad, medan andra riskgrupper, såsom personer som arbetar med rabiesdiagnostik, bör kontrolleras vartannat eller vart tredje år. Om antikroppstitern sjunker under 0,5 IU/mL bör en boosterdos ges. Befintliga rabiesvaccin är framställda på klassiskt rabiesvirus (genotyp 1) men ger även skydd mot EBLV 1 (genotyp 5) och EBLV 2 (genotyp 6). Korsskyddet är dock inte fullständigt, varför antikroppsnivån för personer som hanterar fladdermöss bör vara 1,5 IU/mL eller högre. Postexpositionsprofylax (PEP) Med korrekt behandling är möjligheterna att förhindra att exponerade personer insjuknar i rabies nära 100 procent. Exponerade personer bör snarast möjligt erhålla postexpositionsprofylax, omfattande grundlig sårtvätt, administration av immunglobulin och vaccin (se även avsnittet om riskvärdering och tabell 1, på sidan 19). Då rabies klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen (2004:168) är postexpositionsbehandling kostnadsfri för den som utsatts för smittrisk. I de fall som personer blir exponerade för rabiesvirus i sin yrkesutövning ska arbetsgivaren omedelbart se till att den drabbade tas om hand.. Det finns ingen begränsning i tid för hur sent efter exposition som behandling kan påbörjas. Sårvård Sårområdet bör omgående eller så snart som möjligt tvättas noggrant med tvål och rikliga mängder vatten i 15 minuter. Om tvål inte finns REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 15
18 tillgänglig sköljs sårområdet med enbart vatten Den initiala tvätten bör helst följas av applicering av desinfektionsmedel. Om möjligt placeras en tampong med tvålvatten eller tillgängligt huddesinfektionsmedel i såret. Om möjligt bör såret inte sutureras. Immunglobulin mot rabies För att omedelbart skapa ett skydd mot rabies ges passivt överförda antikroppar. I Sverige används humant immunglobulin mot rabies (human rabies immunoglobulin HRIG), men i flera länder där rabies finns endemiskt använder man av kostnadsskäl immunglobulin framställt på häst (equine rabies immunoglobulin ERIG). HRIG ges aldrig ensamt, utan endast i samband med att PEPvaccination inleds (se nedan). HRIG ges i dos 20 E/kg kroppsvikt. Så mycket som möjligt av HRIG-dosen administreras i och runt såret. Om beräknad dos inte räcker för att grundligt infundera såren, kan immunoglobulinet spädas ytterligare, men den totalt givna mängden får inte överskrida 20 E/kg kroppsvikt. Om det inte är möjligt att administrera hela dosen i och runt såret bör resterande mängd immunoglobulin ges intramuskulärt, dock ej i närheten av det område där vaccinet ges. Immunglobulin bör ges snarast efter smittotillfället men bör vid reell misstanke om smitta övervägas oavsett tidsintervallet efter expositionen. Det får inte ges utan att vaccination inleds samtidigt. Har vaccination redan inletts är det inte meningsfullt att ge immunglobulin om mer än 7 dagar förflutit från första vaccindos. HRIG rekvireras från apoteket C. W. Scheele (telefon ). Vaccination På marknaden finns ett antal cellkulturbaserade vaccin. De av WHO granskade vaccinerna 3 är framställda på humana diploida celler, veroceller eller embryonala kycklingceller och har en styrka > 2.5 IU/vaccindos (0,5 ml eller 1,0 ml beroende på typ av vaccin) [12]. Samtliga vacciner som är godkända för humant bruk är inaktiverade. Vaccination inleds snarast. Det ges samtidigt med HRIG, i de fall sådan behandling är aktuell (se tabell 1), men på olika injektionsställen. Ett av två likvärdiga scheman rekommenderas, beroende på vad som är mest praktiskt. Zagreb-schemat har rapporterats ge snabbare antikroppssvar. o Essen-schemat: Full dos av vaccinet ges intramuskulärt dag 0, 3, 7, 14 och 28. Barn ges samma dos som vuxna. o Zagreb-schemat: Fulldos av vaccinet ges intramuskulärt: två doser dag 0 (ges intramuskulärt på olika kroppssidor i del- 3 En procedur inom WHO där vacciner granskar och kan uppnå status som prequalified by WHO. 16 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
19 toideusregionerna), en dos dag 7 och en dos dag 21. Barn ges samma dos som vuxna. Ett alternativ för friska immunkompetenta personer som erhållit korrekt sårvård och då HRIG ges i samband med vaccination, är ett förkortat Essenschema. Då ges fyra doser intramuskulärt dag 0,3,7 och 14 [12, 13]. PEP av grundvaccinerad person Om grundvaccineringen (PrEP eller PEP) följt rekommenderat schemat eller om säkerställd antikroppstiter mot rabies dokumenterats i laboratorietest (minst 0,5 IU/mL) ges två fulldoser vaccin med tre dagars mellanrum (dag 0 och 3). Immunoglobulin ges inte. Vid tveksamhet om grundimmunisering ges immunglobulin och vaccin som till tidigare ovaccinerad. Fortsättning av tidigare påbörjad PEP Till personer som påbörjat vaccination mot rabies på annan ort fullföljs vaccinationen enligt uppgjord plan under förutsättning att man vet vilket vaccin som getts och att ett av WHO godkänt schema har använts. De av WHO granskade vaccinerna är utbytbara. I övriga fall rekommenderas att man startar om med vaccination enligt intramuskulärt schema (Essen eller Zagreb, se ovan). I de fall immunglobulin inte redan har getts måste man alltid ta ställning till om påbörjad vaccination skall kompletteras med HRIG. Vaccination vid nedsatt immunförsvar Sjukdomstillstånd med nedsatt immunkompetens, behandling med cytostatika, kortikosteroider etc., kan ogynnsamt påverka immunsvaret vid vaccination. Hos sådana patienter bör därför vaccinationseffekten rutinmässigt följas med antikroppskontroll vid såväl pre-expositionsprofylax som postexpositionsbehandling. Vaccinet bör då alltid ges intramuskulärt och ytterligare injektioner/dosökning övervägas vid dåligt antikroppssvar. Det har rapporterats att antikroppsbildningen försämras hos personer som under mer än 4 veckor före rabiesvaccination erhållit malariaprofylax med klorokin och möjligen också med kombinationen pyrimethamin/sulfadoxin. Hos sådana personer bör endast intramuskulär vaccination användas och antikroppssvaret kontrolleras. Graviditet är inte en kontraindikation till vaccination. Särskild kontroll av antikroppssvaret är inte indicerad. Vaccinbiverkningar Beskedliga lokala reaktioner är vanliga och ses hos cirka 25 % av de vaccinerade. Systemreaktioner, framför allt feber, förekommer hos cirka 10 %. Hos personer som erhållit boosterdos har efter 2-21 dagar immunkomplexliknande reaktioner (typ III reaktioner) rapporterats. Manifestationer av dessa har varit utslag, ledsmärtor, ledinflammation, angioneurotiskt ödem, kräkningar och feber. Reaktionerna har inte varit livshotande. I sällsynta fall kan liknande reaktioner uppträda i samband med grundimmuniseringen. Om vaccinationen måste fullföljas bör i båda dessa fall annan typ av rabiesvaccin användas om möjligt. REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 17
20 I några utvecklingsländer används fortfarande olika vaccin producerat på nervvävnad. Dessa kan, speciellt vid postexpositionsbehandling, ge upphov till svåra neurologiska biverkningar, sannolikt på immunologisk bas. Serologisk kontroll efter postexpositionsprofylax Antikroppar hos tidigare ovaccinerad person uppträder tidigast 6 7 dagar efter den första vaccindosen. Samtliga vaccin granskade av WHO inducerar ett gott antikroppssvar. Rutinmässig antikroppskontroll behöver därför inte ske. Om patienten har erhållit vaccin av annan typ, behandlats efter ett ofullständigt vaccinationsschema eller har sjukdom eller annan medicinsk behandling som kan påverka immunsvaret, bör antikroppsnivån kontrolleras. Likaså kan detta vara befogat för att informera oroliga patienter om att vaccinationen varit verkningsfull. Antikroppsbestämning utförs av Folkhälsomyndigheten. Vård av patient med rabies Patienter med klinisk manifest rabies kräver intensivvård (4). Inga fall av vårdrelaterad smitta har dokumenterats, men vårdande personal bör ändå vaccineras samt i arbetet bära handskar, munskydd och skyddsglasögon mot stänk. (se AFS 2005:1). Behandling enligt Milwaukee-protokollet Milwaukee-protokollet är en experimentell behandlingsregim av rabies hos människa. Det bygger på att försätta patienten i ett inducerat komatöst tillstånd, utifrån hypotesen att det skyddar hjärnan från virusorsakade skador tills infektionen har bekämpats med antiviral medicinering och genom patientens eget immunförsvar. Metoden utvecklades efter en framgångsrik behandling av en 15-årig flicka i USA år Principerna för behandling av rabies hos människa är fortfarande experimentella och antalet framgångsrikt behandlade patienter är litet. Evidensgraden får därför betraktas som låg. Behandlingen bör utföras på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) enligt beprövade metoder för neurologisk intensivvård med stöd av erfarenheterna från tidigare genomförda behandlingar enligt Milwaukee-protokollet och andra liknande försök. Uppgifter går isär [14], men man kan konstatera att Milwaukee-protokollet inte med någon säkerhet bidragit till ökad överlevnad. Ytterligare kunskap behövs på området. 18 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
21 Riskvärdering Tabell 1 anger rekommenderad behandling i förhållande till exposition i de fall rabies förekommer i landet. Vid inhemsk exponering kan SVA bistå med information och riskvärdering avseende (misstänkt) rabiessmittade djur. SVA kan också i vissa fall bistå med information om riskbilden i andra länder. Möjligheter finns att från Jordbruksverket ( erhålla uppgifter om den aktuella rabiessituationen hos djur i olika länder. Folkhälsomyndigheten lämnar råd och upplysningar i oklara frågor om provtagning och smittrisker. Tabell 1. Postexpositionsprofylax vid olika expositionstyper Expositionstyp Kategori I klappat eller matat djur, saliv på intakt hud Rekommenderad behandling Ingen Kategori II mindre rivsår eller skrapsår utan blödning, saliv på icke intakt hud Omedelbar vaccination och sårvård Kategori III enstaka eller multipla bett eller klösningar som gått igenom huden och orsakar blödning, saliv på skadad hud; saliv på slemhinna, kontakt med fladdermöss. Omedelbar vaccination och administration av immunglobulin; sårvård Källa: WHO All exponering enligt kategori II och III där risk för rabies föreligger kräver PEP. Risken ökar om: det bitande djuret är känt som rabiesreservoir eller smittbärande art, djuret ser sjukt ut eller uppträder onormalt, bettet var oprovocerat, djuret inte har vaccinerats. REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 19
22 Rollfördelning Rollfördelning mellan myndigheter Jordbruksverket är riskhanterande, reglerande och beslutande myndighet vad gäller hantering av rabies hos djur och kan ta beslut om undersökning, avlivning, isolering m.m. av enskilda djur och djurgrupper. Jordbruksverket förordnar kliniskt verksamma veterinärer för hantering i fält. Folkhälsomyndigheten är riskvärderande myndighet med rådgivande expertfunktion för bedömning av diagnostik, epidemiologi och övervakning när det gäller rabies eller misstänkt rabies hos människor. SVA är nationellt referenslaboratorium för rabiesdiagnostik av djur, samt riskvärderande myndighet med rådgivande expertfunktion för bedömning av misstänkta fall, smittrening, kontrollåtgärder, övervakning m.m. Smittskyddsläkaren är en myndighet på regional nivå med operativt ansvar för smittskyddet inom landstinget, samt är riskhanterande och beslutande myndighet vad gäller hantering av misstänkt rabies hos människa. Länsstyrelsen och dess länsveterinär har regionalt smittskyddsansvar för djur och ska bland annat underrätta smittskyddsläkare och kommun om aktuella misstankar om rabies. Vid incidenser med misstänkt överföring av rabiessmitta mellan djur och människa i Sverige, bör en myndighetssamverkan upprättas. Socialstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktas via SOS Alarm. Denne kallar zoonossamverkansgruppen till telefonmöte (5). Vem kontaktas? När behandlande läkare misstänker eller vet att en patient har utsatts för rabiessmitta bör smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten kontaktas för rådgörande kring fortsatt hantering, samt eventuella vidare kontakter med aktörer på djursidan i de fall exponeringen för smittan skett i Sverige. Dessutom är rabies klassad som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:68) och ska anmälas till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten via anmälningssystemet Sminet. Om en person blivit utsatt för rabiesvirus i tjänsten ska detta anmälas som allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket enligt 3 kap 3 arbetsmiljölagen (1977:1166). 20 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
23 Referenser 1. Lyles, D. Rhabdoviridae. In: Knipe DM, Howley, P.M., editor. Fields' virology. 5th ed. Philadelphia: Wolters kluwer/lippincott Williams & Wilkins; World Health, O. WHO Expert Consultation on Rabies. Second report. World Health Organization technical report series. 2013; (982):1-139, back cover. 3. Tepsumethanon, V, Lumlertdacha, B, Mitmoonpitak, C, Sitprija, V, Meslin, FX, Wilde, H. Survival of naturally infected rabid dogs and cats. Clinical infectious diseases : an official publication of the Infectious Diseases Society of America. 2004; 39(2): Arechiga Ceballos, N, Karunaratna, D, Aguilar Setien, A. Control of canine rabies in developing countries: key features and animal welfare implications. Revue scientifique et technique. 2014; 33(1): Johnson, N, Freuling, C, Horton, D, Muller, T, Fooks, AR. Imported rabies, European Union and Switzerland, Emerging infectious diseases. 2011; 17(4): Fekadu, M, Shaddock, JH, Baer, GM. Excretion of rabies virus in the saliva of dogs. The Journal of infectious diseases. 1982; 145(5): Johnson, N, Phillpotts, R, Fooks, AR. Airborne transmission of lyssaviruses. Journal of medical microbiology. 2006; 55(Pt 6): Gode, GR, Bhide, NK. Two rabies deaths after corneal grafts from one donor. Lancet. 1988; 2(8614): Maier, T, Schwarting, A, Mauer, D, Ross, RS, Martens, A, Kliem, V, et al. Management and outcomes after multiple corneal and solid organ transplantations from a donor infected with rabies virus. Clinical infectious diseases : an official publication of the Infectious Diseases Society of America. 2010; 50(8): Hemachudha, T, Ugolini, G, Wacharapluesadee, S, Sungkarat, W, Shuangshoti, S, Laothamatas, J. Human rabies: neuropathogenesis, diagnosis, and management. The Lancet Neurology. 2013; 12(5): Hemachudha, T, Laothamatas, J, Rupprecht, CE. Human rabies: a disease of complex neuropathogenetic mechanisms and diagnostic challenges. The Lancet Neurology. 2002; 1(2): Organization, WH. Rabies vaccines: WHO position paper. Weekly epidemiological record No32, 2010: World Health Organization; p Rupprecht, CE, Briggs, D, Brown, CM, Franka, R, Katz, SL, Kerr, HD, et al. Use of a reduced (4-dose) vaccine schedule for postexposure prophylaxis to prevent human rabies: recommendations of the advisory committee on immunization practices. MMWR Recommendations and reports : Morbidity and mortality weekly report Recommendations and reports / Centers for Disease Control. 2010; 59(RR-2): Appolinario, CM, Jackson, AC. Antiviral therapy for human rabies. Antiviral therapy REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 21
24 22 REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES
25 Bilaga 1. Checklista för postexpositionsprofylax mot rabies Vad? När? Hur? Sårvård Snarast efter smittotillfälle. Tvätta med tvål och mycket vatten i 15 min. Om tvål inte finns, skölj med mycket vatten. Om möjligt applicera desinfektionsmedel. Om möjligt tampong med tvålvatten eller huddesinfektionsmedel i såret. Om möjligt bör såret inte sutureras Immunglobulin Snarast. Ej ensamt, bara samtidigt med vaccination. Helst vid vaccindos 1. Inte senare än 7 dagar efter dos 1. Dosering: 20 E/kg kroppsvikt Hela dosen administreras i och runt såret. Om dosen inte räcker för hela såret kan den spädas mer, men mängden immunglobulin får inte överstiga 20 E/kg kroppsvikt. Om dosen blir för stor för såret kan resten ges intramuskulärt, dock ej vid vaccinationsstället. Vaccination Snarast. Om möjligt samtidigt med immunglobulin. Alternativ 1: 1 dos dag 0, 3, 7, 14 och 28 Alternativ 2: 2 doser dag 0 1 dos dag 7 och 21. Alternativ 3: 1 dos dag 0, 3, 7 och 14 Alternativ 1 och 2 är likvärdiga. Alternativ 3 ges enbart till immunkompetenta personer som fått sårvård och ges immunglobulin. Fulldos är 0,5 ml eller 1,0 ml (beror på vaccin). Barn ges samma dos som vuxna. Ges intramuskulärt i deltoideus. Ej samma injektionsställe för vaccin och immunglobulin. Två vaccindoser samma dag ges i vardera kroppshalvan. Kontakta Vid misstänkt fall av rabies kontaktas smittskyddsläkaren i landstinget Folkhälsomyndigheten, (utanför ordinarie arbetstid: Tjänsteman i Beredskap, ) veterinär (om smittan kommer från ett djur i Sverige) Anmäl Misstänkta fall av rabies anmäls via SmiNet ( till smittskyddsläkaren i ditt landsting Folkhälsomyndigheten REKOMMENDATIONER OM FÖREBYGGANDE AV RABIES 23
Rekommendationer om förebyggande av rabies
Rekommendationer om förebyggande av rabies Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merRabies. Helena Palmgren
Rabies Helena Palmgren 2018-11-15 Fall rabies 2015 Östergötland 35-årig man har köpt en hund i Sverige som bedöms insmugglad, troligen från Marocko. Jordbruksverket beordrar hemisolering av hunden i 8
Läs merRekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition
Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer
Läs merFrågor och svar om fladdermusrabies
Frågor och svar om fladdermusrabies Djur - Smitta 1. Vad är fladdermusrabies? Fladdermusrabies är en virussjukdom som angriper centrala nervsystemet hos fladdermöss. Trots att sjukdomen varit känd i Europa
Läs merMedlemsblad - September Tema: Rabies. Bild: MAWO-projektet i Tanzania
Tema: Rabies Bild: MAWO-projektet i Tanzania WORLD RABIES DAY Ungefär 5,5 miljarder, d.v.s mer än halva jordens befolkning, lever idag med risken att bli smittade av rabies. Sjukdomen har en mycket hög
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013
DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Läs merTBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merSamhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.
Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014
1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011
2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i
Läs merPM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.
Läs merRekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus
Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merTBE-information till allmänheten i Västmanland 2014
1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merSticktillbud Höstmötet 2016
Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:
Läs merEbolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
Läs merInledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Läs merEbola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Läs merPM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas
Läs merEbola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING
Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare
Läs merTBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm TBE, tick-borne encephalitis, fästingöverförd hjärninflamation Inkubationstid: 1-2 (4) veckor Symtom: huvudvärk, muskelvärk, trötthet, feber
Läs merNär hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.
När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merSärskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien
Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merSmittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Läs merRutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din roll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigt när patienten ska fatta beslut om vaccination
Läs merInnehåll. Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet
Nr 5 2005 Innehåll Innehåll... 1 Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet... 1 Planering inför influensapandemi... 2 Smittspårning ny författning... 3 Nya rekommendationer
Läs merSmittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )
Smittskyddslagen 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Alla allmänfarliga är smittspårningspliktiga + 16 st av de övriga anmälningspliktiga
Läs merAktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018
Aktuellt om några smittor med koppling till djur Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Vad gör länsstyrelsen? Utveckling av länet Samordning och förvaltning Tillsyn, kontroll Salmonella hos
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merLegionella - smittspårning
Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller
Läs merTBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför?
TBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför? Helena Hervius Askling Smittskyddsläkare Sörmland Vems rekommendationer? Smittskyddsläkarföreningen (möte med Folkhälsomyndigheten, FoHM, årligen)
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Äldre människor och personer med dåligt immunförsvar har
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merEn enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar
En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Alla gravida rekommenderas vaccination Gravida har en förhöjd risk att drabbas av svår influensasjukdom
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merSårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar
Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs merVACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER
VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs mer2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs merFinns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé
Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Difteri i Sverige med omnejd Stora utbrottet i Göteborg 1983-84 nedgångna i begränsad population med närkontakt. Pga brist i vaccinprogram i samband med Sovjetunionens
Läs merBlodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merSmittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merPieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562
Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta
Läs merRegeringens proposition 2005/06:199
Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merStick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta
Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller
Läs merHandläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling
1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad
Läs merAnvändning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006
Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0
Läs merSmittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Rabipur Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning Rabiesvirus (inaktiverat, Flury LEP-stam)
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning Rabiesvirus (inaktiverat, Flury LEP-stam) Läs noga igenom denna bipacksedel innan du/ditt barn vaccineras med.
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs merVaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merKarin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merScreening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se
Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning
Läs merScreening för tjock- och ändtarmscancer
Screening för tjock- och ändtarmscancer Indikatorer SCREENING FÖR TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merHepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Läs mer4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Typherix, injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Polysackaridvaccin mot tyfoidfeber. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos om 0,5 ml vaccin innehåller:
Läs merHPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14
HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från
Läs merBlodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Läs merTestning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Läs merVaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen
Beslutad av: Personaldirektören, 2018-02 Diarienummer: RS-2018-00382 Giltighet: från 2018-02 till 2023-02 Rutin Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen Rutinen gäller för: Västra Götalandsregionen
Läs merMagsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala
Magsjuka och influensa Säsongen 2017-2018 Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala Magsjukevirus Calicivirus (vinterkräksjuka) Norovirus Sapovirus Magsjukevirus Mycket liten smittdos
Läs merVeronica Woxén Hepatit A
Hepatit A Vad gör jag med ett positivt provsvar?? När är provsvaret positivt?? Vad gör jag med ett positivt provsvar?? Smittskyddsläkaren 2013-12-13 Hepatit A Allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom.
Läs merVaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation
1 (5) Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation A. Patient som ej är aktuell för njurtransplantation Vaccin mot hepatit B Utredning inför vaccination I första hand erbjuds alla patienter
Läs mer2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland
Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker
Läs merUtvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Läs merEHEC - sjuka människor
EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar
Läs merEpizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315
1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...
Läs merAllmänt Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelning utfärdar i detta beslut bestämmelser om bekämpning av rabies.
D 49 JORD- OCh SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 9/VLA/1999 Veterinär- och livsmedelsavdelningen Datum 12.5.1999 Dnr 240/50-99 Ikraftträdelse- och giltighetstid 20.5.1999 - tills vidare Upphäver / Ändrar
Läs merPEP och PrEP. Smittskyddsträff oktober 2017 Gunilla Persson Bitr smittskyddsläkare Västerbotten
PEP och PrEP Smittskyddsträff oktober 2017 Gunilla Persson Bitr smittskyddsläkare Västerbotten PEP=postexpositionsprofylax Möjlighet att ge HIV-mediciner vid risk för överföring av hiv-smitta Måste in
Läs merVarför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?
Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen? Göteborg 26 maj 2015 Leif Dotevall, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland 19 mars 2015 Insändare i Göteborgs-Posten
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Personer med dåligt immunförsvar har sämre effekt av vaccinet.
Läs merMässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten
Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten Bakgrund Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som ger hög feber, hosta och utslag. I ungefär 20 procent av fallen
Läs merTill Dig som ska eller har vaccinerats med
Till Dig som ska eller har vaccinerats med Vaccination mot HPV-relaterad cancer och sjukdom Information om GARDASIL9 till patienter Information till dig som ska eller har vaccinerats med GARDASIL 9. Du
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merVIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)
(RITUXIMAB) INFORMATIONSBROSCHYR FÖR PATIENTER VID ICKE-ONKOLOGISKA INDIKATIONER Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. rituksimabi Godkänd av Fimea, juli/2018 2 3 VAD DU BÖR VETA OM RIXATHON
Läs mer