1(48) Dnr: 0196/

Transkript

1 1(48) Dnr: 0196/ Räddningstjänsten Storgöteborgs Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst

2 2(48) Dnr: 0196/07 Innehåll 1 INLEDNING Uppdrag RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDETS VISION, VERKSAMHETSIDÉ OCH STRATEGI Vision Verksamhetsidé och strategi HANDLINGSPROGRAMMETS SYFTE RISK- OCH HOTBILDEN INOM RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDETS VERKSAMHETSOMRÅDE Samhälls- & Riskutveckling Riskinventering och riskanalys STATISTIKANALYS AV INTRÄFFADE OLYCKOR SOM HAR FÖRANLETT RÄDDNINGSINSATS Risk- & Skyddsobjekt Skyddsfaktorer FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Allmänt Rådgivning och information Utbildning Tillsyn Planering av förebyggande insatser Varning Rengöring och brandskyddskontroll...22

3 3(48) Dnr: 0196/07 7 RÄDDNINGSTJÄNST Ledningsorganisation Kompetens Resurser Förmåga Samverkan Beredskapsplan Ringhals kärnkraftverk Övningsverksamhet Brandvatten Hamnar Alarmering Beslut under och efter en räddningsinsats Olycksundersökning Räddningstjänst vid höjd beredskap MÅL FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDETS ARBETE MED SKYDD MOT OLYCKOR Nationella mål Lokala mål för Räddningstjänsten Storgöteborg Uppföljning...44

4 4(48) Dnr: 0196/07 1 INLEDNING Detta dokument utgör Räddningstjänsten Storgöteborgs handlingsprogram utifrån förbundets uppdrag från medlemskommunerna och omfattar även uppdrag enligt övrig lagstiftning, tex lagen om brandfarliga och explosiva varor samt Sevesolagen, Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) anger att varje kommun ska anta ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. Uppdrag Göteborgs, Mölndals, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner skall fullfölja de skyldigheter som åvilar dem enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Kommunerna enligt ovan har uppdragit åt Räddningstjänsten Storgöteborg att ansvara för räddningstjänst samt förebyggande åtgärder mot brand enligt samma lag. Uppdraget regleras i en förbundsordning. Räddningstjänstförbundet skall med sin specialkompetens på lämpligt sätt stödja medlemskommunerna i annan verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstförbundet skall även ansvara för tillsyn som åligger kommunerna enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänstförbundet kan i övrigt åtaga sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet.

5 5(48) Dnr: 0196/07 Räddningstjänstförbundets ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor omfattar bland annat att: ansvara för räddningstjänst inom medlemskommunernas geografiska område. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. tillse att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. ansvara för tillsyn och övrig myndighetsutövning som åvilar kommunen enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. tillse att kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar uppfylls tillse att olyckor undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckorna, olycksförloppen och hur insatserna har genomförts. ge råd och information inom räddningstjänstens kompetensområden.

6 6(48) Dnr: 0196/07 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDETS VISION, VERKSAMHETSIDÉ OCH STRATEGI Utifrån uppdraget har Räddningstjänstförbundet satt upp följande vision och strategi för organisationen. Uppdraget tillsammans med visionen och verksamhetsstrategin leder fram till målformuleringarna i kapitel 8. Vision Trygghet, Säkerhet, Omtanke Verksamhetsidé och strategi Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar med skydd mot olyckor genom att förhindra och begränsa olyckor förbereda och genomföra räddningsinsatser vidtaga åtgärder efter olyckor medverka i samhällets krishantering Detta sker genom att aktivt arbeta med att identifiera risker och förebygga olyckor att finnas nära och vara tillgängliga att anpassa organisationen och resurser till samhällets hotbilder att ständigt ta aktiv del i samhällets utveckling kunniga och engagerade medarbetare samverkan på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå

7 7(48) Dnr: 0196/07 3 HANDLINGSPROGRAMMETS SYFTE Detta handlingsprogram utgör ett övergripande dokument som beskriver Räddningstjänsten Storgöteborgs mål och verksamhet. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt utgöra underlag för Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhetsplaner. Handlingsprogrammet utgör ett instrument för uppföljning och utvärdering samt vid redovisning till staten i samband med tillsyn av vår verksamhet. Handlingsprogrammet fungerar också som underlag vid information till allmänheten. Programmet innehåller målen för förbundets verksamhet inom området skydd mot olyckor, samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Programmet anger även hur den förebyggande verksamheten är ordnad och planerad samt förbundets förmåga att genomföra räddningsinsatser Handlingsprogrammet fastställs av räddningstjänstförbundets fullmäktige och antas minst en gång per mandatperiod. I arbetet med framtagandet av handlingsprogrammet har en olycks- och riskanalys genomförts. Arbetet med handlingsprogrammet är en ständigt pågående process. Uppföljningar och förändringar i omvärlden i form av olycks- och riskanalyser påverkar dokumentets utformning och innehåll. En sammanställd olycks- och riskanalys bifogas detta dokument.

8 8(48) Dnr: 0196/07 4 RISK- OCH HOTBILDEN INOM RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDETS VERKSAMHETSOMRÅDE Räddningstjänsten Storgöteborgs geografiska verksamhetsområde omfattar de sex medlemskommunerna; Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Området är en storstadsregion med en komplex samhälls- och risk- och hotbild med inslag av bland annat tätbefolkad höghusbebyggelse, stora industrier, petrokemisk produktion, stora publika anläggningar samt besluts- och kunskapscentra. I området finns flera tätorter med dess risk- och hotbild och här märks bland annat en stadskärna av trähusbebyggelse som är av kulturhistoriskt intresse. En lång kuststräcka med skärgård som utgör den västra delen av området innebär en risk- och hotbild som är kopplad till den marina miljön. Storgöteborg är en transportintensiv region med komplex och föränderlig infrastruktur, tung trafik, nordens största hamn, rangerbangård, två stycken kommersiella flygplatser, varav en tillhör landets största samt omfattande omlastning mellan olika transportslag. I nära anslutning till området finns ett av landets kärnkraftverk, Ringhals. Där storstaden och de övriga tätorterna slutar tar landsbygden vid, med både åkermark och skog. Samhälls- & Riskutveckling Den allmänna samhällsutvecklingen visar på vissa tendenser där situationer uppstår då lojaliteten med samhället urholkas. Vi ser gruppbildningar med nya åsiktsmönster och med inslag av extrema värderingar. Det är heller inte helt ovanligt att dessa situationer leder till starka motsättningar och aktioner av karaktären terrorism eller samhällssabotage. Inslag av organiserad brottslighet ökar med avsiktliga, kriminella handlingar som leder till räddningsinsatser. Händelser runt om i världen har bekräftat Riksdagens hotbildsbedömning i Försvarsbeslutet. Terroristhotet har skapat en global osäkerhet. Stora tekniska system, som blir alltmer inflätade i varandra, får ibland stora konsekvenser vid haverier och störningar sprider sig snabbt till stora geografiska områden och till andra globala system. Vår upplevelse är att marginalerna mellan ordinarie drift och störningar har minskat. Det gäller exempelvis elförsörjning och telekommunikation. Samhällets sårbarhet är påtagligt vid bortfall av våra infrastruktursystem.

9 9(48) Dnr: 0196/07 Andelen unikt designade byggnader, även ur säkerhetssynpunkt, kommer att öka. Räddningstjänstförbundets generella kunskaper om hur en byggnad uppför sig i samband med brand kommer inte att vara tillräckliga. Väder- och naturrelaterade olyckor utgör en allt tydligare del av risk- och hotbilden nationellt, regionalt och lokalt. I Göteborgsregionen finns en rad sådana händelser under senare år med betydande skadeutfall: höga vattenflöden i tex Säveån och Mölndalsån, storm/orkanvindar, extremt vinterväder. Samhällsstörningar, elavbrott mm uppträder ofta som konsekvens av dessa situationer. Till detta kommer också den risk- och hotbild beträffande höga vattenflöden som i hög grad kan påverka RSG genom Göta Älv och dess kopplingar till Vänerproblematiken samt skredriskerna i Göta Älvdalen. Dessa frågor ingår i länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsinventering. De är också aktuella genom diskussioner i media och bland väder- och klimatexperter. Utvecklingen av risksituationen blir att räddningstjänsten i ökande omfattning även får ta del av åtgärder som faller utanför uppdraget i lagstiftningen samtidigt som räddningsinsatserna blir mer komplicerade. Räddningstjänstens roll i det totala samhällssystemet blir alltmer påtaglig.

10 10(48) Dnr: 0196/07 Riskinventering och riskanalys. Räddningstjänstförbundet måste kontinuerligt identifiera och analysera de risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsatser som finns i kommunerna. Detta görs genom att dokumentera och analysera inträffade händelser, följa upp förebyggande insatser och göra jämförelser med nationell statistik, identifiera verksamheter där risker för olyckor av någon anledning är särskilt hög samt jämföra olika skyddsfaktorer och andra riskreducerande åtgärder. I kommande avsnitt sammanfattas några av de resultat och slutsatser som tagits fram i samband med arbetet med detta handlingsprogram. Dessa slutsatser tillsammans med bedömningar av vilka effekter eller konsekvenser en olycka kan komma att få ligger till grund för dimensionering av olika räddningsinsatser. Det kan vara typolyckor som te.x lägenhetsbränder eller olyckor i specifika anläggningar. Dessa planer är ofta framtagna i samverkan med representanter från aktuell organisation eller företag. Tex. Luftfartsverket för insatser vid flygolycka eller Göteborgs hamn för insats i Torshamnen. Såväl larmplaner som insatsplaner är framarbetade med denna metodik. Aktuell risk- och hotbild ligger ständigt till grund för de mål som sätts för förbundets verksamhet och hur verksamheten planeras. Risk- och olycksanalysen finns redovisad i ett separat dokument som innehåller följande delar: Statistikanalys Risk- & Skyddsobjekt Skyddsfaktorer

11 11(48) Dnr: 0196/07 5 STATISTIKANALYS AV INTRÄFFADE OLYCKOR SOM HAR FÖRANLETT RÄDDNINGSINSATS. Räddningstjänsten Storgöteborg har de senaste åren genomfört ca 6900 utryckningar per år. Av dessa är det drygt hälften som vid framkomst visar sig vara en olycka som kräver en räddningsinsats. Av räddningsinsatserna utgörs strax över hälften av bränder, ca 2100 st. per år. Trafikolyckorna ökar och uppgår till i genomsnitt 550 st. per år. De senaste åren ser vi en ökning av antalet trafikolyckor som kräver räddningsinsats och även en ökning av de bränder som inte inträffar i byggnader, Brand, ej i byggnad. En analys av utryckningsstatistiken visar på ett antal slutsatser som skall beaktas i räddningstjänstförbundets arbete med skydd mot olyckor. Vissa av dem är av en mer generell art och vissa är lite mer specifika. Av samtliga bränder har ca. en femtedel konstaterats vara anlagda efter genomförd utredning. Till detta kan tilläggas att brandorsaken inte har kunnat fastställas (Okänd orsak) vid över hälften av alla bränder och vetenskapliga studier uppskattar då att ungefär en tredjedel av dessa också är anlagda 1, vilket i sådana fall innebär att minst 40 % av alla inträffade bränder i förbundsområdet är anlagda. Observera att barns lek med eld inte omfattas i anlagd brand (ca 4 % av alla bränder fastställs ha orsakats av barns lek med eld). Den relativa såväl som den faktiska brandförekomsten är högre inne i storstaden jämfört med de mindre orterna och landsbygden. Tre av fem byggnadsbränder inträffar i bostadshus av dessa är fler än var fjärde brand anlagd Över hälften av alla bränder som inträffar i eller i nära anslutning till skolbyggnader är anlagda. 1 Källa: Brandskadeåret Svenska Brandförsvarsföreningen

12 12(48) Dnr: 0196/07 Frekvensen för bränder som inträffar utanför byggnader (bilbrand, containerbrand, gräs- och skogsbrand, etc.) är högre i Göteborg jämfört med riksgenomsnittet. En av orsakerna till detta har bland annat en tydlig koppling till luntning 2 och eldning av trädgårdsavfall på våren. Antalet trafikolyckor, bränder i allmän byggnad samt bränder utanför byggnader fortsätter att öka. Flertalet olyckor inträffar under eftermiddags- och kvällstid. Trafikolyckor är vanligare under vardagar och då framför allt under trafikintensiva tider vid arbetsdagens slut. Bränder är statistiskt sett vanligare under helgdagar och sett över dygnet inträffar det flest bränder mellan klockan 14 och klockan 22. Övriga risker inom Räddningstjänsten Storgöteborg där en olycka kan leda till räddningsinsats är: flera stora sjukhus teatrar och stora samlingslokaler, hotell och inbyggda köpcentra landsvägstransporter med farligt gods järnvägstransporter inkl rangering underjordsanläggning inkl spårvägs-, järnvägs- och vägtunnlar natur- och stadsgas skredrisk längs Göta Älvdalen flygplatser tung verkstadsindustri koncentrerad stadsbebyggelse med sluten kvartersbebyggelse och allmänt förtätad bebyggelse av bostäder, kontor och affärer avsiktliga eller kriminella handlingar. väderrelaterade händelser 2 Begreppet lunta innebär att elda torrt gräs och avser både den företeelse som är väldigt vanlig bland markägare på våren för att förnya vegetationsskiktet på grässlänter och ängar, men även de busstreck eller eldlekar som barn och ungdomar ägnar sig åt i terräng och intill byggnader och som är vanligt förekommande inom räddningstjänstförbundets område.

13 13(48) Dnr: 0196/07 Risk- & Skyddsobjekt Räddningstjänstförbundet har genomfört en relativt övergripande och generell inventering av de verksamheter och byggnader i förbundets område som enskilt på ett eller annat sätt bidrar till en lokalt förhöjd risknivå. Skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats utgör utgångspunkten i denna inventering. Kriterier och definitioner för hur objekten identifierats finns redovisade i delrapporten. Begreppen riskobjekt och skyddsobjekt används i många olika sammanhang och kan ibland ha lite olika betydelse men i denna inventering används följande definitioner. Skyddsobjekt: Riskobjekt: Ett objekt där människor eller skyddsvärda funktioner inom själva objektet hotas vid en eventuell olycka. Objektet bedriver en verksamhet eller är utformat så att det inom objektet vistas många människor, det har en viktig samhällsfunktion eller i övrigt är värt att skydda ur ett samhällsperspektiv. En eventuell olycka i eller i närheten av objektet, t.ex. brand, ras eller utsläpp av farligt ämne, kommer att hota detta skyddsvärde. Ett objekt som utgör ett hot mot sin omgivning. Objektet bedriver verksamhet eller hanterar ämnen som innebär en hög risk för olyckor som i sin tur ger en negativ påverkan på sin omgivning, både människor och miljö. Inventeringen utgör en delmängd av den information som insamlas och bearbetas av räddningstjänstförbundet i samband med tillsyn och myndighetsutövning och är kontinuerligt föremål för uppdatering och korrigering. Riskhanteringsverksamheten och dess verktyg utvecklas fortlöpande och räddningstjänstförbundet strävar efter att ännu bättre kunna använda denna information på ett effektivt och funktionellt sätt i planering, vid räddningsinsats, myndighetsutövning och uppföljning av verksamheten. Rapporten och de resultat som redovisas från inventeringen skall därför bara ses som en ögonblicksbild av hur inventerings- och analysprocessen såg ut vid det tillfälle då rapporten skapades. Inventeringen identifierar ca verksamheter eller byggnader som riskoch/eller skyddsobjekt. Av dessa uppfyller ca 200 objekt kriterierna för riskobjekt och objekt uppfyller kriterierna för skyddsobjekt. Merparten av skyddsobjekten ingår i underklassen Personintensiv verksamhet.

14 14(48) Dnr: 0196/07 I inventeringen har ingen bedömning av risknivån för enskilda objekt utförts och inga kvantitativa värden för risk finns redovisade. Detta är ett av de moment i räddningstjänstförbundets riskhanteringsarbete som kan vidareutvecklas och appliceras i verksamheten. Olycksstatistik, analyser av inträffade händelser och orsaksanalys utgör i dagsläget det underlag som beskriver den relativa risknivån för olika objekts- och verksamhetstyper. Detta redovisas i föregående avsnitt och i bakgrundsdokumentet Statistikanalys. Resultaten från statistik- och olycksanalysarbetet tillsammans med objektsinventeringen kan visa på objektstyper och verksamhetsområden där särskilda insatser och åtgärder behöver vidtas i arbetet med skydd mot olyckor.

15 15(48) Dnr: 0196/07 Skyddsfaktorer Olycksstatistiken visar på ett antal riskmiljöer som i högre grad är utsatta för olyckor och man kan även utläsa vilka typer av olyckor som är dominerande. Utifrån statistiken har de mest frekventa riskmiljöerna och dess typolyckor valts ut för en analys där fokus flyttas från risknivå till skyddsnivå. Istället för att mäta hur hög risken är och var den finns så tittar man på vilka faktorer som påverkar skyddet mot att olyckor inträffar och förmågan att hantera olyckor som trots allt inträffar. Det finns flera anledningar till att använda detta angreppssätt. Det är ett viktigt komplement till den klassiska riskinventeringen och ger en annan synvinkel på problemet. Det leder även till att man i högre grad fokuserar på lösningen av problemet med en olycksrisk istället för att försöka mäta nivån på den. I förlängningen innebär detta att man enklare och tydligare kan arbeta med mål som står i relation till skyddet och skyddsnivån istället för att jobba med mål som handlar om att reducera risker. Varför är då detta bra? Om man börjar med att se på angreppssättet som handlar om riskreducering så kan vi se att mål som inriktas på riskreducering oftast är svåra att formulera konkret eftersom en risk i princip alltid uppstår i ett mycket komplicerat system. I ett sådant system finns det oftast flera olika faktorer som påverkar risken och det är svårt att identifiera alla dessa samt att mäta i vilken grad de påverkar risken. Ett mål som handlar om att reducera risker och minska olyckor kan därför vara svåra att mäta mot utförda prestationer. Hur skall man säkerställa att det är just de prestationer som har utförts som har lett till att en frekvens av en viss olyckstyp har minskat. Oftast finns det faktorer som påverkar risker i hög grad men som kommunen eller räddningstjänstförbundet inte kan råda över, ekonomiska förutsättningar, enskilda individers handlande, etc. Ser vi istället på metoden att sträva efter en höjd skyddsnivå så kan ett mål som inriktas på att höja skyddsnivån oftast formuleras i mer konkreta termer och kan ofta relateras direkt till en prestation från någon aktör i samhället. Någon skall aktivt agera för att lära sig mer, förändra ett tillstånd eller påverka den fysiska miljön. Man kan därför direkt mäta vilken prestation som har utförts och sedan mäta hur nivån på skyddet har förändrats, t.ex. högre medvetenhet för olycksförebyggande agerande, större antal brandvarnare, etc. Därmed får vi konkreta och mätbara mål. Fortsatt arbete med riskanalysen sker i och med framtagandet av modell och metoder för uppföljning av effekterna av förbundets vidtagna åtgärder.

16 16(48) Dnr: 0196/07 6 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Detta kapitel syftar till att ge en bild av hur Räddningstjänsten Storgöteborg bedriver sin förebyggande verksamhet. En del formuleringar i kommande stycken återkommer även senare i målformuleringarna i kapitel 8. Allmänt Räddningstjänsten Storgöteborg är en viktig aktör i samhällets övergripande arbete med skydd mot olyckor. Det olycksförebyggande arbetet till följd av brand har en central roll för organisationens samtliga verksamheter och medarbetare. Inom arbetsområdet skydd mot olyckor har varje medlemskommun det övergripande ansvaret för olycksförebyggande verksamhet och samordningen mellan olika aktörer inom området. Räddningstjänstförbundet skall aktivt stödja och bidra med sina specialkompetenser i medlemskommunernas olycksförebyggande arbete. Den enskilde (medborgare, verksamhetsutövare och fastighetsägare) skall arbeta med olycks- och brandförebyggande frågor inom sin egendom och i den verksamhet som denne bedriver. Den enskildes skyldigheter beskrivs i 2 kapitlet i lagen om skydd mot olyckor. Liknande skyldigheter enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor finns i paragraferna Medlemskommunerna och Räddningstjänstförbundet skall genom information och råd underlätta för den enskilde att fullgöra dessa skyldigheter. Räddningstjänsten Storgöteborg har inom arbetsområdet skydd mot olyckor huvudansvaret för det brandförebyggande arbetet, d.v.s. för att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Räddningstjänstförbundet utgör även myndighet med avseende på lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor och har därigenom bland annat tillsynsansvar enligt dessa lagar. Det förebyggande arbetet bedrivs på de geografiskt indelade Teamen. På varje team finns en förebyggande enhet där personal som arbetar med förebyggande arbete på heltid återfinns. Denna personal utgår från Gårda brandstation men har även arbetsplatser ute på stationerna. De utryckande styrkorna deltar i stor omfattning i det förebyggande arbetet. Det kan vara aktiviteter före, under eller efter en räddningsinsats till följd av brand och som utgår från den lokala hot- och riskbild som finns inom stationsområdet.

17 17(48) Dnr: 0196/07 Ofta handlar det om att möta barn och ungdom för att påverka attityden kring bränder. Med denna organisationsform genomförs det utryckande arbetet i nära samarbete med den förebyggande verksamheten. Utvecklingsavdelningen fungerar som processägare för såväl det förebyggande arbetet som den utryckande verksamheten och ansvarar för att det strategiska utveckligsarbetet bedriv på ett samordnat sätt inom Räddningstjänsten Storgöteborg. Figur 1 Räddningstänsten Storgöteborgs processorienterade arbetssätt som bygger på en ständig kommunikation mellan processägare på UVA och Teamen. Processägarskapet fungerar också som kvalitetssäkrande för de förebyggande insatserna. Inom delområden av det förebyggande arbetet finns förbundsövergripande samordningsgrupper. I grupperna finns handläggare med spetskompetens från de olika Teamen och Utvecklingsavdelningen. De arbetar bl.a. med gemensamma uppdrag, säkrar tolkningar av lagtext, omvärldsbevakar samt formulerar styrande dokument på uppdrag av processägaren. Styrande, kvalitetssäkrande och vägledande dokument som exempelvis PM och instruktioner finns tillgängliga i gemensam databas. Samordningsgruppernas erfarenheter och arbete används i analys- och planeringsprocessen inför kommande års verksamhetsplanering.

18 18(48) Dnr: 0196/07 Förebyggande insatser Förberedelser Planerade tillsynsbesök Skola & anlagd bran Attitydpåverkan, mm Brandskydd redogörelse Uppföljning Bran - skyd i bosta Riktade Brev Extern Utbildn Planera information (kampanjer, studiebesök, hemsida mm ) Rådgivning remisser (myndigheter, enskilda näringsliv m.m. Telefon P g Figur Det förebyggande arbetet bedrivs med hjälp av en mängd olika metoder. Rådgivning och information Information och rådgivning är ett viktigt instrument i arbetet med skydd mot olyckor Kommunerna skall genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Genom sitt uppdrag är det Räddningstjänstförbundet som skall uppfylla detta krav gentemot medlemskommunernas invånare inom räddningstjänstens kompetensområde. Dessutom skall förbundet utifrån sitt myndighetsuppdrag bistå andra myndigheter och organisationer Allmänheten skall på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med räddningstjänsten för att ställa frågor och kunna få svar. Förbundet skall aktivt använda information som ett verktyg för att höja medvetenheten och kunskaperna i samhället omkring brandskydd inträffade olyckor och riskhantering. Den plan- och byggprocess som kommunerna ansvarar för utgör en stomme i samhällets arbete med skydd mot olyckor och lägger grunden till ett robust och säkert samhälle. Räddningstjänstförbundet innehar genom sina uppdrag en viktig kompetens och erfarenheter som skall komma kommunerna till del i detta arbete. Räddningstjänsten Storgöteborg skall därför aktivt och på ett naturligt sätt delta i alla relevanta delar i denna process. Kommunerna skall

19 19(48) Dnr: 0196/07 i sin tur tillvarata och nyttja den kompetens som räddningstjänstförbundet innehar. Räddningstjänstförbundet skall hålla resurser och kompetens för att kunna svara på remisser och andra förfrågningar från övriga myndigheter. Remissförfrågningar som inkommer till förbundet är bland annat tillståndsärenden från byggnadsnämnderna gällande tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, tillståndsärenden från polisen, och tillståndsärenden från den kommunala instans som hanterar tillstånd för servering av alkohol. Utbildning Räddningstjänsten Storgöteborg skall erbjuda den enskilde utbildning inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstförbundets kompetensområde. Utbildningsutbudet skall styras av behovet hos den enskilde samt strävan att höja nivån på skyddet mot olyckor i samhället. Utbildningsverksamheten bedrivs på en konkurrensutsatt marknad och hänsyn skall tas till detta. Tillsyn Räddningstjänsten Storgöteborg skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten skall vara att höja nivån på skyddet mot olyckor. Tillsynen är i första hand en kontroll av resultatet av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavares bedriver. Även efterlevnaden av andra föreskrivna krav för skydd mot brand skall kontrolleras. Tillsyn kan vid behov även utgöras av en kontroll av enskilda tekniska brister eller andra risker i byggnader och verksamheter. Räddningstjänsten Storgöteborg skall som en del i sin tillsynsverksamhet ta emot och hantera de skriftliga redogörelser som lämnas in till räddningstjänsten i enlighet med 2 kap 3 lagen om skydd mot olyckor. Den skriftliga redogörelsen skall värderas och utgöra ett underlag för tillsyn. Räddningstjänsten Storgöteborg skall fastställa en tillsynsplan. I planen skall beskrivas vilka beslutsunderlag som ligger till grund för tillsyn samt var och hur tillsyn skall genomföras. Planen skall revideras minst en gång

20 20(48) Dnr: 0196/07 per år. Räddningstjänsten Storgöteborg skall även hålla ett register över de verksamheter och byggnader som omfattas av tillsyn. Tillsynsbesök planeras utifrån olika teman (tematillsyn) och kan utföras som systemtillsyn eller kombinerat med fysisk/praktisk kontroll. Tillsyn utförs även händelsebaserat som tillsyn direkt. Den personal som genomför tillsyn ska ha lägst utbildningsnivå tillsyn A eller förebyggande 1. För särskilda objekt m.m. krävs lägst kompetensnivå motsvarande tillsyn B eller förebyggande 2 samt brandingenjör. Länsstyrelsen fastställer vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap 4 lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstförbundet har utifrån sitt uppdrag tillsynsansvaret vid dessa anläggningar. I tillsynsplanen skall framgå vilka anläggningarna är samt vilka särskilda krav som ställs vid tillsynen. Tillsynen planeras i samverkan med andra berörda myndigheter. Särskilt gäller detta andra berörda kommunala instanser. Tillsynsverksamheten enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor skall koordineras med ovanstående tillsyn och tillsynsplanen skall även omfatta de verksamheter som berörs av detta. Planering av förebyggande insatser. Samtliga förebyggande insatser samordnas i en central förbundsgemensam planering där inriktning och huvudsaklig prioritering fastställs. Planen har sin grund i värdering av förbundets riskbild. Erfarenheter från genomförda räddningsinsatser, utförda tillsyner, inkomna skriftliga brandskyddsredogörelser, statistik och övrig omvärldsbevakning ger ingångsvärden i valet av vilka förebyggande insatser som skall genomföras. De förebyggande insatserna anpassas och vägs mot den lokala risktopografin. Det lokala förebyggande arbetet beskrivs i lokala verksamhetsplaner på Teamen Planeringsarbetet är en ständigt pågående process där de övergripande inriktnings- och prioriteringsdirektiven revideras årligen.

21 21(48) Dnr: 0196/07 Varning Allmänheten skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Vid beslut om att allmänheten skall varnas aktiveras Viktigt meddelande. Aktuell information, råd och anvisningar kommuniceras via olika mediekanaler i ett s.k. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Ett VMA kan ibland föregås av en särskild varningssignal från varningstyfoner, men det kan även sändas utan att det föregås av varningssignal. Varningssignal består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Den kan avges över det fasta systemet för varning utomhus som täcker de tätbebyggda områdena i Göteborgs och Mölndals kommuner, Kungsbacka centralort, Mölnlycke C, Härryda C och Landvetter C i Härryda kommun samt Partille C, Sävedalen och Jonsered i Partille kommun samt i Lerum. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar nyttjas mobila yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon och/eller utsändning via ljudradion. När signalen hörs skall allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion. För meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara kan lokalradion eller riksradion nyttjas genom att begära programbrytning. Information kan också ges i samband med nyheter och andra meddelanden vid varje hel timme.

22 22(48) Dnr: 0196/07 Rengöring och brandskyddskontroll Räddningstjänsten Storgöteborg ansvarar för att rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs av de anordningar som enligt lag omfattas av detta. Rengöring och brandskyddskontroll är en del av det förebyggande arbetet. Syftet med rengöringen är förebygga brand, och brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till följd av brand. Frister för rengöring (sotning) fastställs av räddningstjänstförbundets fullmäktige. Fristerna tas fram med hänsyn till sotbildning, bränsle, typ av anläggning samt energibehov med hänsyn till klimatförhållanden och bebyggelsestruktur. Räddningstjänstförbundet har slutit avtal med enskilda entreprenörer (sotningsdistrikt) som tilldelats ett geografiskt område om att utföra rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för förbundets räkning. Sotningsdistrikten skall hålla ett register över samtliga objekt inom detta område som omfattas av rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. De personer som för förbundets räkning utför rengöring (sotning) bör ha genomgått yrkesutbildning för skorstensfejare och skaffat sig tillräcklig erfarenhet genom yrkesverksamhet inom området. Målet är att alla skorstensfejare genomgått yrkesutbildning för skorstensfejare. De personer som för förbundets räkning utför brandskyddskontroll skall ha erforderlig kompetens enligt Statens räddningsverks föreskrifter. Räddningstjänstförbundet tillåter rengöring (sotning) i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. Ansökan sker på särskild avsedd blankett och behandlas av Förbundsstyrelsen eller den som styrelsen utser.

23 23(48) Dnr: 0196/07 7 RÄDDNINGSTJÄNST Detta kapitel syftar till att ge en bild av hur Räddningstjänsten Storgöteborg bedriver sin verksamhet för att utföra räddningsinsatser. En del formuleringar i nedanstående stycken återkommer även senare i målformuleringarna i kapitel 8. Räddningstjänsten Storgöteborgs förmåga att hantera olyckor, genom att värdera aktuell risk- och hotbild och utföra räddningsinsatser med egna resurser, bygger på en förutseende ledningsorganisation och olika enheter som utför det handgripliga räddningsarbetet. Planering och förberedelse är avgörande för att påbörja räddningsinsatser inom godtagbar tid och för att genomföra räddningsinsatserna på ett effektivt sätt Ledningsorganisationen har till uppgift att värdera rådande risk- och hotbild för att förbereda organisationen för kommande hjälpbehov. Ledningsorganisationen har också till uppgift att leda och organisera enheterna i räddningsarbetet samt samverka med andra organisationer vid räddningsinsatser. Ledningsfunktionerna är placerade ute i förbundets olika utryckningsområden för att snabbt komma ut till olycksplatsen och centralt för att erhålla en bra helhetssyn över verksamheten. De organiseras inbördes för att anpassa ledningsorganisationen till aktuell risk- och hotbild eller aktuella olyckshändelser. Enheterna är strategiskt placerade i förbundet för nå bästa möjliga beredskap och för att minimera insatstiderna. Inom Räddningstjänsten Storgöteborg utgörs en enhet av personal, kompetens, fordon och utrustning. Varje olyckas specifika karaktär ställer krav på att enheterna organiseras för att uppnå effektiva räddningsinsatser. Räddningstjänsten Storgöteborgs ledningsorganisation och enheter är organiserad för att utföra flera samtidiga räddningsinsatser och för att upprätthålla beredskap och utföra räddningsinsatser vid både små- och kraftsamla vid stora olyckor. Ledningsorganisationen och enheterna är också dimensionerade för att på bästa sätt förstärka pågående räddningsinsatser med ytterligare resurser och för att få en god uthållighet vid långdragna räddningsinsatser. I avsnitt 7.3 redovisas Räddningstjänsten Storgöteborgs egna resurser för räddningstjänst. Placering av resurserna styr hur snabbt räddningsinsatsen kan påbörjas och mängden resurser påverkar hur snabbt insatsen kan avslutas. Utöver resurserna, räddningsenhet, höjdenhet och vattenenhet är specialresurser strategiskt placerade i förbundets utryckningsområden. Med hjälp av specialenheterna har förbundet möjlighet att hantera mera

24 24(48) Dnr: 0196/07 komplicerade olyckor med bland annat kemikalieutsläpp, större bränder i oljeprodukter, komplicerade trafikolyckor, drunkningsolyckor, olyckor i anläggningar med långa inträngningsvägar för rökdykare. I bilaga 1 redovisas förbundets olika resurser och var de är placerade i förbundet. Ledningsorganisation Ledningsorganisationens uppbyggnad nedifrån och upp utgörs av ordningen: Nivå 1: Styrkeledare Nivå 2: Insatsledare Nivå 3: Insatschef Nivå 4: Räddningschef i beredskap Som stöd till ledningsorganisationen finns Stabschef och som arbetsledare i ledningscentralen finns LC-ledare. Uppdragsbeskrivning för de olika ledningsfunktionerna framgår i avsnitt Befäl inom en angiven ledningsnivå kan vid behov tjänstgöra i andra funktioner, tex i stabsarbete vid större eller komplicerad räddningsinsats Nivå 1: Styrkeledare kan vara räddningsledare vid insats av begränsad omfattning leder upp till ca 4 enheter som en del av en större räddningsinsats kan vara sektorchef på medelstora och stora insatser är teknisk specialist inom ramen för de funktioner som enheterna i övrigt har som specialområde Styrkeledare kan bland annat också ikläda sig rollen som rökdykarkontrollant, brytpunktschef, underhållstjänst, olika stabsuppgifter samt bemanna teknikstyrningssektor.

25 25(48) Dnr: 0196/ Nivå 2: Insatsledare räddningsledare vid insatser med 2 eller flera styrkeledare eller vid ett utökat ledningsbehov. kan ingå i stab till räddningsledare och räddningschef i beredskap. kan bemanna rollen som samverkansperson Nivå 3: Insatschef räddningsledare vid räddningsinsats med omfattande ledningsbehov. är specialiserad inom områden som taktik, ledning, juridik, och anläggningar som omfattas av 2 kap 4 lagen om skydd mot olyckor. kan ingå i stab till räddningschef i beredskap. kan bemanna rollen som samverkansperson Nivå 4: Räddningschef i beredskap svarar för utryckningsverksamheten på uppdrag av räddningschefen. ansvarar för att räddningsinsatserna bedrivs på ett godtagbart sätt och att beredskapen uppfyller rimliga förväntningar kan tjänstgöra som räddningsledare vid exempelvis situationer av udda karaktär, oklart rättsläge och med stort behov av koordinering mellan flera samhällsaktörer. bevakar risk- och hotbild som kan påverka medlemskommunerna.

26 26(48) Dnr: 0196/07 Kompetens För att utföra effektiva räddningsinsatser skall personalen för räddningstjänst minst uppfylla nedanstående krav på genomgången kompetensutbildning. Utöver kompetensutbildning skall personal för respektive funktion ha genomgått utbildning anpassad för funktionen. Brandman heltid skall ha avlagt examen i räddnings- och säkerhetsarbete från utbildning i Skydd mot olyckor, SRV eller avlagt examen i utbildningen Brandman Heltid, SRV. Brandman deltid skall ha genomgått Utbildning för räddningsinsats för deltidsanställda brandmän, SRV eller genomgått utbildning Brandman Deltid, SRV. Befäl för räddningstjänstverksamheten (Styrkeledare samt Insatsledare och Insatschefer skall uppfylla SRV behörighet (SRVFS 2004:9) för att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst. Befäl i räddningstjänstverksamheten skall vara utsedda av Räddningschefen att verka som räddningsledare. Räddningschefen och Ställföreträdande Räddningschefen skall ha Brandingenjörsexamen med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer I tabell 5A anges vilken kompetensutbildning som Räddningstjänstförbundet Storgöteborg kräver för att verka som befäl i olika ledningsfunktioner. Kompetensutbildning för äldre och nytt utbildningssystem anges.

27 27(48) Dnr: 0196/07 Lednings-funktion Styrkeledare(deltid) Styrkeledare(heltid) Insatsledare Insatschef Räddningschef i beredskap Stabschef Utbildningssystem Äldre Nytt Äldre Nytt Äldre Nytt Äldre Nytt Äldre Nytt Äldre Nytt Kompetensutbildning (1) Brandförman deltid Räddningsledare - Kurs A Brandförman heltid alternativt Brandmästare Räddningsledare - Kurs A samt Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet - Kurs A Brandmästare alternativt Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Kompetens för Styrkeledare (heltid) kompletterat med Räddningsledare - Kurs B alternativt Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandmästare alternativt Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Kompetens för Insatsledare kompletterat med Räddningsledare - Kurs C, Samhällsinriktat säkerhetsarbete - Kurs A och B samt Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet - Kurs B alternativt Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandmästare alternativt Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Kompetens för Styrkeledare (heltid) kompletterat med Räddningsledare - Kurs B alternativt Brandingenjörsexamen (2) med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

28 28(48) Dnr: 0196/07 LC-ledare Äldre Nytt Brandförman heltid alternativt Brandmästare Räddningsledare - Kurs A samt Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet - Kurs A (1): Kompetensutbildningar via Statens Räddningsverk om inget annat anges. (2): Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) alternativt motsvarande äldre utbildning som uppfyller behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst. Tabell 5A: Krav på kompetensutbildning för olika ledningsfunktioner.

29 29(48) Dnr: 0196/07 Resurser Räddningstjänsten Storgöteborgs förmåga för att genomföra räddningsinsatser planeras efter en förutbestämd miniminivå av resurser. Vid annan risk- och hotbild än normalt kan resurserna omdisponeras inom förbundet alternativt att mängden resurser ökas. Räddningstjänsten Storgöteborgs resurser utgörs av ledningsfunktioner och enheter (personal, kompetens, utrustning och fordon). I tabell 5B beskrivs Räddningstjänsten Storgöteborgs resurser för att hantera räddningsinsatser med avseende på ledningsresurser, brandmän, placering och anspänningstid. Utöver egna resurser finns avtal med andra kommunala räddningstjänster, kommunala och statliga organisationer samt privata företag. Se bilaga 2. Räddningstjänsten Storgöteborg har bland annat avtal med Röda Bolaget om att de skall upprätthålla en brand- och bogserbåtsberedskap med 90 sekunders anspänningstid. Räddningstjänsten Storgöteborg har även avtal med privata företag om att nyttja deras resurser i form av entreprenadmaskiner vid räddningsinsatser. Utöver avtal har räddningsledaren möjlighet att begära hjälp av den enskilde genom tjänsteplikt och av statliga och kommunala organisationer genom deras lagstadgade skyldighet att medverka i räddningstjänst (6 kap 1 respektive 6 kap 7 lagen om skydd mot olyckor). Förmåga Brandstationerna inom Räddningstjänsten Storgöteborg är placerade så att ca 90 % av alla bostäder kan nås av en första räddningsenhet inom 10 min. Detta gäller främst i tätorterna. I och runt centrala Göteborg överlappar utryckningsområden från respektive brandstation varandra vilket innebär att en styrka från en station som är belägen längre bort kan förstärka inom ytterligare några få minuter. I mindre samhällen i utkanten av tätorterna kan man i regel få hjälp inom 20 minuter från det att närmaste brandstation har larmats ut. Hela Räddningstjänsten Storgöteborgs geografiska område kan i stort sett nås inom 30 minuter från larmslagning. Trafiksituationen är en avgörande faktor för hur fort en räddningsenhet kan ta sig fram. Under rusningstrafik kan den normala utryckningstiden fördröjas avsevärt. Insatstiderna beror också självfallet på om styrkan

30 30(48) Dnr: 0196/07 befinner sig på stationen vid larmslagning eller inte. Larmslagning sker alltid efter principen i tid närmaste station vilket inte alltid är den samma som i geografin närmaste. Det kan tex vara en olycka vid en adress och tidpunkt där man vet om att det tar längre tid för den ordinarie stationen att komma fram beroende på trafikstockningar. Ledningscentralen följer kontinuerligt det aktuella beredskapsläget och omflyttningar av styrkor sker ofta för att snabbt kunna förstärka en pågående insats eller för att skapa en bättre beredskap för kommande händelser. I tabell 5B nedan redovisas hur styrkorna är bemannade och vilka specialresurser som finns på de olika stationerna. På samtliga stationer finns en räddningsenhet som bemannas av en Styrkeledare och fyra brandmän. En sådan Räddningsenhet kan utföra en livräddande insats vid t.ex. en lägenhetsbrand genom rökdykning eller genom att resa en stege mot ett fönster. De kan också undsätta vid ett drunkningstillbud med ytlivräddning, påbörja eller i enklare fall genomföra losstagning vid en trafikolycka. För att samtidig genomföra en utvändig livräddning och en invändig livräddning/släckinsats krävs komplettering av minst två man i en höjdeller vattenenhet. På de stationer man endast har ett befäl och fyra man kan man alltså utföra antingen den ena eller andra av dessa uppgifter innan komplettering anländer från annan station. På ledningscentralen tillämpas en proaktiv ledning och ytterligare enheter larmas ut för att möta hjälpbehovet. Det kan vara räddnings- eller specialenheter samt lednings- eller stabsenheter. Vid mycket omfattande eller långvariga insatser kan förstärkning begäras från angränsande kommuner. Även i dessa fall kan det röra sig om räddnings-, specialenheter eller stabshjälp. Avtal finns tecknade mellan räddningstjänster inom Västra Götaland och Hallands Län för att skapa en gränslös räddningstjänst. Dessa avtal redovisas i avsnitt 7.5 nedan. Genom proaktivt ledningsarbete och genom att utnyttja egna resurser såväl som resurser från regionen i övrigt kan insatsförmågan ökas väsentligt för att möta den förekommande risk- och hotbild som finns inom förbundet.

31 31(48) Dnr: 0196/07 Ledning Bm Anm Anspänningstid Ledningsfunktion Nivå 4 (1) Räddningschef i 30 (2) min beredskap Ledningsfunktion Nivå 3 Insatschef 90 s Ledningsfunktion Nivå 2 Insatsledare (2 st) 90 s Ledningsfunktion Nivå 2 Insatsledare 30 min Ledningscentralen Stabschef 90 s Ledningscentralen LC-ledare (2 st) 3 Heltid 90 s Frölunda Styrkeledare 6 Heltid 90 s Gårda Styrkeledare 6 Heltid 90 s Kortedala Styrkeledare 6 Heltid 90 s Angered Styrkeledare 6 Heltid 90 s Torslanda Styrkeledare 4 Heltid 90 s Lundby Styrkeledare 6 Heltid 90 s Mölndal Styrkeledare 4 Heltid 90 s Lindome Styrkeledare 4 Heltid 90 s Kungsbacka Styrkeledare 5 Heltid 90 s Öjersjö Styrkeledare 4 Heltid 90 s Lerum Styrkeledare 4 Heltid 90 s Båt 2 90 s Kungsbacka Styrkeledare 4 Deltid 7 min Frillesås Styrkeledare 4 Deltid 5 min Mölnlycke Styrkeledare 4 Deltid 5 min Hindås Styrkeledare 4 Deltid 5 min Rävlanda Styrkeledare 2 Deltid 5 min Lerum Styrkeledare 4 Deltid 7 min Donsö Styrkeledare 4 Deltid 5 min Öjersjö 2 Deltid 10 min (3) SUMMA Olofstorp Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Askim Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Lindome Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Asperö Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Brännö Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Köpstadsö Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Vrångö Räddningsvärn, frivillig inryckning. Tjänsteplikt vid insats Färjenäs Styrkeledare 6 (4) 90 s Säve Flygplatsbrandstyrka Insatsledare Flyg 2 (5) 30 s (1): Befäl inom en angiven ledningsnivå kan vid behov tjänstgöra i andra funktioner, tex i stabsarbete vid större eller komplicerad räddningsinsats. (2): 90 s svarstid. På Gårda brandstation inom 30 min. (3): Depåfunktion (4): Styrkan på Färjenäs tjänstgör i huvudsak dagtid och har som uppgift att frigöra andra styrkor samt att utöka beredskapen vid förhöjd hotbild. (5): 90 s insatstid. Utförs på uppdrag av Göteborg City Airport, Sävebolaget. Tabell 5B: Resurser I bilaga 1 redovisas en mer utförlig beskrivning över den fysiska placeringen av förbundets olika resurser.

32 Dnr: 0196/07 32(48)

33 33(48) Dnr: 0196/07 Samverkan Inom Västra Götaland och Hallands Län finns avtal om gränslös räddningstjänst, vilket avser hjälp mellan länets olika räddningstjänster vid räddningsinsatser. Syftet med avtalen är att vid räddningsinsatser underlätta för räddningstjänsterna att skicka resurser dem emellan vid begäran av räddningsledaren. Räddningstjänsten Storgöteborg har avtal om räddningshjälp för att utföra första räddningsinsats i områden som ligger vid förbundets gräns till annan kommun. Avtalen innebär att angränsande kommuns räddningstjänst påbörjar räddningsinsatsen inom Räddningstjänsten Storgöteborgs område. Räddningstjänsten Storgöteborg har motsvarande avtal om räddningshjälp där Räddningstjänsten Storgöteborg påbörjar räddningsinsatsen i annan kommun. Syftet med avtalen är att minimera insatstiden för första räddningsinsatsen. Se vidare bilaga 2. Utöver ovan nämnda avtal finns avtal där Räddningstjänsten Storgöteborg förbinder sig att hjälpa till vid Statlig räddningstjänst, hålla beredskap för Storskalig släckutrustning, mm. Samtliga avtal finns tillgängliga på räddningstjänstförbundets kansli, Åvägen 2, Göteborg. Beredskapsplan Ringhals kärnkraftverk Räddningstjänstförbundet ingår i beredskapsplanen för Ringhals kärnkraftsverk. Uppgifterna är bland annat att indikera radioaktivt nedfall och att stödja Kungsbacka kommuns uppgift i beredskapsplanen, exempelvis mottagningsstation vid utrymning. Övningsverksamhet För att bibehålla och öka kompetensen för personalen som utövar räddningstjänst genomförs regelbundna utbildningar och övningar. Inriktningen på övningarna styrs av aktuell risk- och hotbild och behov av att underhålla befintlig kompetens. För skiftgående personal genomförs övningsverksamhet varje schemalagt arbetspass. Inriktningen på övningarna svarar mot uppställda mål för räddningsstyrkan samt samverkan mellan räddningsstyrkor.

34 34(48) Dnr: 0196/07 Ledningspersonal övas i förmåga att leda stora och långvariga räddningsinsatser. Särskilt intresse ägnas åt samverkan med andra myndigheter och organisationer. Deltidsanställd personal övas minst 24 gånger per år. Räddningsvärn övas minst 2 gånger per år. Brandvatten För att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser vid bränder i byggnader och andra anläggningar krävs tillgång till brandvatten som står i paritet till den byggnad eller anläggning som finns på fastigheten. Brandvattentillgång är inte detaljreglerad i lag men plan- och bygglagen anger att områden med sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand. Vidare finns riktlinjer utgivna av Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen som beskriver hur ledningsnätet bör dimensioneras för att tillgodose släckvattenbehovet. Tillräcklig brandvattenförsörjning är en förutsättning för att genomföra en effektiv släckinsats vid brand. Kommunen ansvarar för att detta hanteras i samband med planering av sammanhållen bebyggelse och områden i anslutning till denna och för att brandvattenförsörjningen är säkrad i kommunen. Hamnar Hamnar som regleras enligt hamnordning, finns i förbundet inom Göteborgs Kommun. Uppgifter om dessa hamnar och deras gränser i vattnen regleras i Göteborgs Kommuns hamnordning. Hamnområden redovisas i bilaga. Alarmering Allmänheten och den enskilde kan vid en olycka larma Räddningstjänsten Storgöteborg via nödnummer 112. Alarmerings- och ledningscentral för förbundets räddningstjänst är anordnad vid huvudbrandstationen (Gårda brandstation) i Göteborg.