Välkommen till. Björkekullen!." och tiil kuitarstjpn.

Transkript

1

2 l Välkommen till Plcrizskiss över- Björk~kulleizs byggnader Björkekullen!." och tiil kuitarstjpn. H Björkekullea bn Du strfiua i ett landskap som det s4g ut p% gminalfars tid. Följ hltutdigieri mh upptäck allt det spiimde som finns lilngs, stigen. Kartan Bver kulturstigen finaet DU p15 amalmgct. Stigen ar en slinga som börjar vid pmlmingspla~en. Du går for det mesta p& upptrampade stigar och mindre körvägar, men kommer även att passera betesmarker. Längs kulturstigen finner Du storpar med siffror på. Texten till vad Du kan upptkka vid stalpen laser du i denna folder. OBS! Glöm inte stänga grindar! Vi onskar dig en sköa promenad! i. Torpet Bprkekullen Torpet Björkekuilen har en tämligen kort historia. Det handlar om 150 Ar och fyra generationer. Innan dess fanns här mest ljunghedar och våtmarker. Pi bilden till vänster ser du Björkekullens byggnader och vad de liar anvants till. Notera ntt de flesta byggnaderna har utnyttjats pa flera a& Första torpet låg där vägen ner till sjön gör en högersväng. Sedan 1854 har torpet legat på sin nuvarande plats. Det var Anders Persson, f ite torparens son, som flyttade hit ett hus från Heden i Svartril. Anders krsson var skräddare och åkte runt 1 &darna och tog du. Det är skräddarens bida siiner, Johan wh Augusk An- dersson, som har satt sin prägel på landskapet. Under 1900-talets första årtionden odlade dc upp st- &er- ytor, byggde stenmurar och anlade ternssscr. Johans barn fortsatte att bruka och vhrda markerna skänkte de fastigheten till v at ur vårds verket mot att myndigheten lovar att sköta husen och marken pi3 traditionellt vis. Reservatet förvaltas av Länsstyrelsen. Innan Du gir vidare så missa inte den inhägnade fruktträdgården upp till höger, bakoni dig. Den gjorde Johan till sina yngsta barn nar det inte fanns plats for

3

4 5. Hackesl3tt~r och blomstwprakf För Björkekullens torpare var hö en bristvara. Därfor ar det inte underligt att man aven slog gräsct i ikerrenar, ph gräsmattor, langs vagkantcr och i backar som denna. Idag fortsätter vi att sli dessa marker. Annars forsvinner de växter som ar beroende av slittern. I sommarens blomsterprakt i backen kan Du finna slittergubbe, blodrot, käringtand, gökärt och stormira. Med sina stora, starkt gula blommor pryder sllter- 1 gubben de lite torrare slittermarkerna. Men den finns aven i beteshagar och pi ljunghedar. Förr blandadc bön- \ derna in de torkade bladen i sin tobak och snus. Blodroten har fitt sitt namn av att det finns en röd sträng i roten. Detta liknar blod och enligt den gamla teorin att "lika botar lika" var roten verksam mot blodsjukdomar av olika slag. Den gula ärtväxten käringtand är omtyckt av krcaturen, men även av humlor och bin. Käringtand har Du kanske hört talas om, men hur är det med "gubbtand"? Det ar ett gammalt namn för gökärten - ärtvaxten med blommor som forst är rödfargade men efterhand får en bliare fargton. B. En v3fi~iwrnd v~rrts'ad Har innanför dörren finns en välutrustad verkstad med maskiner av allehanda slag. Det var forst August som hade ett litet snickeri här for torpets egna behov. En av Johans söner, Per, tog över verkstaden 1928 och byggde till. Per tillverkadc köksinrcdningar, möbler och fönster som han silde. Allra längst in i verkstaden finns nigot sa oväntat som en frisersalong. Ännu ett bevis pi alla dc satt att forsörja sig som folket i Björkekullen haft! '

5 E. Tt!$r;n.qrion n~linrls~p~r Torparna i Björkekullen var inte de första som odlade i jorden har - bland traden ovanför stigen finns spår frin tidigare bosattare. Spar som leder ininst tusen Ar tillbaka. Det iir röjningsrösen - högar med stenar inte större än att man orkar lyfta dem. Pä den tiden odlade man sitt bovete och säd pi smi ytor mellan rösena. Nar man hackade i jorden och stötte på en sten lade man den i röset. Men inan brydde sig inte om de små eller riktigt stora stcnarna. Kan Du hitta nigot röse'? En ledtriid: det vaxer träd pi nagra dem. -. i',lir\-[~rn~n% 15b~r.l~ha~s -?Yp:-, I! -, ( I ~ P Dctta pampiga odlingsröse bö jade Johan bygga nar han var 85 Ar och det tog hononi fyra Ar! Det sägs att han giorde det bara for att ha något att göra! Stenen kommer frin marken ovanför som man samtidigt odlade upp. Stenarna fraktades hit med en stensläp - en slags sliide. Till sin hjälp hade man ocksi en stenkran. Härifrän ser Du taket och skorstenen till den "nya smedjan", soni ligger infälld i ett stenröse. Röset är gjort av spillsten frän gärdens stenhuggeri. Först fanns det ingen skorsten i smedjan. Augusta, Johans husti-u, gillade inte att henns söner var i den rökiga smeddan. Nar hon fick sin första pension säg hon därför till att det sattes in en skorsten i smedjan. a. Fr3n hlfiy till torrt För hundra ar sedan fanns här ett sluttande kirr - Bratakärr. Johan och hans söner odlade upp det nigon gang efter Först fick nian dika ut den blöta marken och självklart använde de stenar till att göra underjordiska diken. En flat sten i botten, två p i sidan och sedan ett lock. Med hjälp av grus och småsten tätades "stenkulverterna". Björkekullcns åkrar genomkorsas av dessa underjordiska vattenkanaler. Svårt att tro! I luften ovanfor vira huvuden svirrar om sommaren tornseglare. De ar svarta f5glar. som ser ut som längvingade svalor. Tornseglarna bor under tegelpannorna borta vid boningshuset. Du kan också under sommarkvällarna se och höra ringduvor komma spelflygande med klapprande vingar över skogsridån. En annan figel som trivs i det gamla bondelandskapet är dubbeltrasten. Hör du ett ljud i luften som påminner om nar nian drar upp en moraklocka SA kommet det frin en dubbeltrast.

6 ln. P? g rän~~n Muren framför Dig var förr en viktig grans. Innanför låg inngan dar man hade åkrar, slåtterängar, husen och tradgarden. Dit fick inte djuren komma förrän höet var slaget och skörden bärgad. De fick hålla sig utanför muren - alltsi tvärtemot idag nar vi iställct stänger in djuren! Utanför muren lag tltmcrr-km dar giirdens djur gick och betade tillsammans med andra gårdars djur. Utmarken var milsvid och trädlös. Det var mest steniga backar med ljung och en. Har och var bröt sankmarker av det enformiga landskapet. Dock fanns det bokskog pi andra sidan Björkasjön. 12. En stund bland linhiitter och timjan Vi hoppas att Du har haft en fin promenad i 4, Björkekullens marker. Nu är Du värd en paus d@ \ och varför inte slå sig ned i denna fina backe. Har har du fint sällskap. Tittar du Di, (roin- 5 kring kan du upptäcka den lilla kattfoten, som r ar en tvärhand hög. Honblomman ar röd id medan hennes manlige van fatt nöja sig med en vit farg på blomman. Tycker du att det en varm sommardag luktar timjan ar det helt rätt. Doften kommer från backtimjan - en vildväxande tinijan med små skara blommor. Lyfter du pa blicken kan Du njuta av en av Björkekullens stoltheter - pelarenen. Det var vanligt förr att man sparade toppiga enar antingen för att fungera som stöd för tragardesgårdar eller bara som utsmyckning. Denna en var så omtyckt att syskonen en ging flyttade hit den nar den av nigon anledning stod i vägen på sin ursprungliga plats. 11. H%\\@? fr3n tidm scrni fl\,* Det Du ser här som en ringlande stig ar den gamla vägen till Svartrå. Trampet från hastar, oxar och torpare har glort att vägen blivit nedsänkt i marken. Dessa gamla fardvagar kallas idag, på grund av sin form, Izålvugur.. Torparna i Björkekullen arrenderade bara sin mark fram till friköpet I arrendet ingick att de skulle hjälpa till med t ex höskörden på den gård, Korsagirden, som de arrenderade av. De skulle göra dagsverken om Aret. De tog då denna vag, si det ar manga trötta ben som efter en avslutad slåtter släpat sig hem här. Oversiktskurtu. Björkek-~rlletz ligp i Fa1kt.tibrr.g~ kotnttzuri. Besök uven tlc fitiu tial~~r7esetv~itetz Sutt~purfrtllen och Y11r.u Berg. Produk~ion: Länsstyrelsen i Halland Text och icl2: Hans-Göran Karlsson Ilhatrationer: Björn Bergenholtz fiyck: RiMG, Laholm 2000