SUGEN PÅ AFFÄRER. TEMA: SÄKERHET Ny metod snärjer pyromanen. SÅ HÄR MYCKET FÅR DET BULLRA Regeringen har presenterat ny bullerförordning

Transkript

1 Medlems- och branschtidningen för Fastighetsägarna Nr 4 maj 2015 Pris: 60 kronor TEMA: SÄKERHET Ny metod snärjer pyromanen UNGA SKAPAR SITT NYA KIRUNA SÅ HÄR MYCKET FÅR DET BULLRA Regeringen har presenterat ny bullerförordning KONTORSTRENDER ATT HA KOLL PÅ Fastighetstidningen testar de hetaste alternativen SUGEN PÅ AFFÄRER MEN FÖR STENA FASTIGHETERS VD STÅR DE LÅNGSIKTIGA RELATIONERNA I CENTRUM

2 EcoGuard.se Ett öppet och trådlöst mätsystem för fastighetsdrift med frihet Vi erbjuder ett öppet system för mätning av temperatur, vatten och el. Med vår kraftfulla programvara CURVES får du full kontroll över alla dina mätvärden, du kan ta ut rapporter och statistik, systemet går sedan enkelt att koppla till ditt ekonomisystem för debitering. Beroende på förutsättningar som finns i fastigheten kan ni välja mellan EcoGuards öppna trådlösa mätinsamling med mycket bra räckvidd eller trådbunden M-Bus-kommunikation. Vi ger dig full frihet! STOR PRODUKTLANSERING! Anmäl dig på ecoguard.se MÄTA ANALYSERA STYRA DEBITERA EcoGuard ger fastighetsägare och hyresgäster förståelse och kontroll över sin energianvändning. Våra lösningar gör det enkelt att samla in och visualisera el-, energianvändning, vattenförbrukning och temperaturer. Telefon ,

3 Vi projektleder alltid våra installationer och vi har ett eget team av projektledare, elektriker, rörmontörer och tekniker. Det gör att du kan känna dig trygg med att din installation håller både hög kvalitet och levereras för drift inom utsatt tid. Kontakta oss så berättar vi mer. Läs mer på ecoguard.se eller ring

4 circuscom.se Låt inte oss störa. Energiåtgärder pågår. När vi på Skanska Direkt tilläggsisolerar, byter fönster eller renoverar badrum i flerbostadshus ser vi till att att störa de boende så lite som möjligt. Ta del av vår kompetens från start och få en enkel resa. Vid både enstaka uppdrag och rikskunds avtal får du en kontaktperson som är med hela vägen. Vill du veta mer? Skanska Direkt Byggservice skanska.se/direkt

5 Årgång Denna utgåva är presslagd den 27 april FOTO: JOHANNES BERNER PÅ OMSLAGET: Christel Armstrong Darvik, vd på Stena Fastigheter. Se sid 36 NR 4 MAJ INTE LÄTT ATT GÖRA RÄTT Renoveringen av föreningens miljöhus blev en långdragen historia. FOTO: HANS-OLOF UTSI FOTO: PETTER COHEN FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN JAKTEN PÅ ARBETSRO Att medarbetarna mår bra och i förlängningen är produktiva är målet med ett kontor, säger experterna. Arbetsmiljö blir allt viktigare och nu gäller det att välja rätt i floran av kontorsmodeller Ledare: Regeringen missar målet gång på gång 36 Christel Armstrong Darvik har transaktionsabstinens 52 Bostadsbolag extra utsatta så förhindrar du dataintrång Avdelningar 45 SÅ VILL DE FORMA SIN STAD Högstadieeleverna i Kiruna tycker till när staden ska flyttas. Nyheter 8 #åsikten: Mattias Jägerskog 18 Så jobbar jag: HR-chef 29 Barometern: Gävle 30 A ff ä r e n 32 Krönika: Tomas Ernhagen 35 Fall i rätten 43 Prylar: Grön inspiration 50 Arkitekt/Design: Karavan 57 Fastighetsägarna svarar 69 Fastigo svarar 71 Nytt från din förening 73 Till sist: Rudolf Antoni 78 Du har varken råd eller lust att inte ha koll Det händer saker i snabb takt nu. Subventioner, nya bud om företagsskattekommitténs förslag och försämringar i villkoren för egen solel är bara en del i nyhetsflödet. Du kan så klart läsa om det här. Men ärligt talat så är du lite sent ute. För att hänga med i det snabba nyhetsflödet är det vårt nyhetsbrev du behöver. Så om du inte redan gjort det sluta läsa nu, gå in på fastighetstidningen.se och teckna dig för en prenumeration på nyhetsbrevet. Papperstidningen är dock oslagbar när det gäller analys och fördjupning. Här tar vi upp förändringarna som sker i långsammare cykler. Ett exempel på det är utvecklingen på kontorsmarknaden. Men det är trots allt inte så långsamma förändringar att du som fastighetsägare kan bortse från vartåt det blåser. Så har du inte råkoll på coffice, hoffice och de andra kontorstrenderna kan du upp datera dig på sidan 20. Men fixa nyhetsbrevet först, ok? Erik Hörnkvist Redaktionschef erik.hornkvist@fastighetstidningen.se FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

6 Ledare/Reinhold Lennebo Regeringen missar målet gång på gång SÅ HAR REGERINGEN och bostadsminister Mehmet Kaplan äntligen presenterat sin vision för hur bostadsmarknaden ska utvecklas målet är att nya bostäder ska byggas fram till 2020 och bristen på bostäder därmed lindras. Det är naturligtvis både lovvärt och nödvändigt att regeringen vill skapa förutsättningar för fler nybyggda bostäder, men samtidigt är det långt ifrån tillräckligt för att lösa de problem som finns på bostadsmarknaden. Allt fler känner nu av de strukturproblem som den svenska bostadsmarknaden dras med. Omfattande bostadsbrist inte bara i Stockholm, Göteborg och Malmö, utan också i alla större universitets- och regionstäder. Men även mindre orter som vi vanligen förknippar med utflyttning och tomma bostäder har idag brist på hyreslägenheter. SAMTIDIGT SOM bostadsbristen tilltar ligger nyproduktionen av bostäder på den högsta nivån sedan 1990-talet. Förra året färdigställdes lägenheter. I år väntas tillskottet bli nya bostäder. En ökning med mer än 10 procent på enbart ett år. Ett faktum som regeringen helt tyckts ha missat. Men för oss som verkar på den bostadspolitiska arenan är det inget märkligt. Nyproduktionstakten styrs nämligen av konjunkturen och inte av tillfälliga ekonomiska stöd. I ett läge med en boomande byggbransch väljer regeringen att lägga fram ett subventionspaket på 3,2 miljarder för att stimulera byg- gandet av små och billiga hyreslägenheter. En satsning som ter sig illa genomtänkt, inte bara för att den kommer i ett läge när nyproduktionen är den högsta på 25 år och byggbolagen har svårt att hitta rätt kompetens, utan också för att det är ett stöd som branschen inte efterfrågar. Brist på finansieringsmöjligheter är inte ett hinder för bostadsbyggande idag. Det är istället brist på mark i rätt läge med tillgång till bra kommunikationer som är ett hinder för ökad nyproduktion. Här har regeringen en unik möjlighet att stimulera bostadsbyggandet genom att investera i infrastruktur och utbyggda kommunikationer. Satsningar som skulle ge stor effekt på bostadsbyggandet, eftersom det ökar utbudet av attraktiv mark. Men istället för att lyssna på branschen väljer regeringen att återanvända en gammal metod för att tillfälligt försöka stimulera ut budet av bostäder. En metod som inte kommer fungera den här gången heller. DET ÄR NAIVT att tro att ett riktat byggstöd till de dyraste bostäderna, nyproducerade lägenheter i de mest efterfrågade områdena, skulle ge dem som har störst behov av boende tillgång till det. Nybyggda bostäder kommer nämligen alltid vara dyrare än begagnade. Men stimulera rörlighet i bostadsbeståndet är inget regeringen talar om. Tyvärr är bristen på målfokus något som karaktäriserar regeringens övriga åtgärder för att öka utbudet av bostäder. Senast manifesterat i form av sänkta krav för utomhusbuller, men endast för mindre lägenheter upp till 35 kvadratmeter. Trots att det endast ger en begränsad effekt på bostadsbyggandet, jämfört med att generellt sänka kraven för utomhusbuller. REGERINGEN FÖRSÖKER lappa och laga med en mindre åtgärd här, en annan där, utan att se om det verkligen leder till fler bostäder. Det är inte en genomtänkt bostadspolitik och gör att regeringen gång på gång missar målet att skapa förutsättningar för en välfungerande bostadsmarknad. Om regeringen verkligen menade allvar med att de vill öka antalet tillgängliga bostäder skulle den till exempel kunna lansera en bred översyn av bostadspolitiken i vårbudgeten med syfte att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre, en åtgärd som skulle kunna ge ett tillskott på bostäder enligt Boverkets beräkningar. Men inte heller den chansen tog regeringen. Tyvärr innebär det att reger- ingen återigen missar målet. VD FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE ISTÄLLET FÖR ATT LYSSNA PÅ BRANSCHEN VÄLJER REGERINGEN ATT ÅTER- ANVÄNDA EN GAMMAL METOD. REINHOLD LISTAR: 1 NU HAR finansministern gett Företagsskattekommitténs förslag bakläxa. Det kan vi på Fastighetsägarna ta en del av äran för. 2 HAR STUDERAT bostadshyresmarknaden i Wien. Avskräckande exempel på när ickesubventionerat boende reducerats till ett komplement, i stället för tvärtom. 3 LÄNGRE DAGAR, varmare, mer jogging och orientering. I like. 6 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

7 Fastighetsägarna i fokus Redaktör: Maria Odeh, maria.odeh@fastighetstidningen.se TWITTRAT April 1 #bopol Mkt bra av Stefan Ränk i debattstafetten! Lyssnar Kaplan? Det borde du nog. Sätt infra främst! Reinhold April 14 Städer får inte bli museum utan man måste våga tänka framåt, Antoni i frågan om hur en stad ska balansera det nya mot det gamla. Fastighetsägarna April 15 Symbolpolitik river inga barriärer för resurssvaga och ungdomar. Word! Bred ök och långsiktigt hållbar #bopol behövs. Marie April 16 Ett hållbart Stockholm kräver en hållbar avfallshantering. Sara April 16 Galet intresse kring solceller, över 100 anmälda redan. Anmäl dig nu om du vill komma till oss 5/5. Per April 20 Fått fördjupad info om Wiens hyresmarknad från stadens allmännytta. Avskräckande exempel på hur man dödar privata investeringar. #bopol Martin FÖLJ OSS! Följ Fastighetstidningen på Facebook och Twitter och håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna från branschen. Fastighetsföretagande som högskolekurs INTRESSET VAR STORT när kursen Fastighetsföretagande gavs under hösten. Nu går den igen, och blev även den här gången snabbt fulltecknad. Det är Fastighetsägarna Sverige som har tagit fram utbildningen i samarbete med KTH och den ger 7,5 högskolepoäng efter avslutat projektarbete. Målgruppen är i första hand fastighetsägare med ett litet till medelstort fastighetsbestånd, men även anställda inom fastighetsförvaltande företag. Vi försöker ge praktiska kunskaper i vardagen utifrån de frågor som vi själva arbetar med varje dag, säger Ola Björstedt, jurist på Fastighetsägarna GFR och kursledare. CATARINA BIRKELAND är en av deltagarna. Hon jobbar på ett transport- och logistikföretag i Malmö som äger sina egna fastigheter. Behovet av kunskaper inom fastig hetsförvaltning har vuxit i takt med att företaget gjort det. Jag har fått bra hjälp av Fastighetsägarna tidigare, men vill lära mig de största juridiska bitarna själv för att få bättre kontroll över vad det är vi gör. Vi har köpt en fastighet som vi delar med andra hyresgäster, så nu när vi även är hyresvärd måste vi lära Jag vet att ni är en samling företagare som tar ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. MEHMET KAPLAN i sitt anförande på Fastighetsägarna GFR:s fullmäktige. Så skapas attraktiva städer Fastighetsägarna har samlat nens erfarenhet kring stadsutveckling i organisatioboken Attraktiva stråk och platser. Vi ser att det finns en törst efter skap i ämnet. Vi har därför kokat ner all vår kunskap som vi samlat på oss från alla stadsutvecklingsprojekt som vi varit med kun- i, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR och en av tarna. förfat- Boken ska vara ett stöd i det dagliga arbetet men den är också viktig för att skapa samsyn kring vilka utmaningar och möjligheter som finns för den egna staden. Den innehåller checklistor att använda sig av i sitt eget stadsutvecklingsarbete och går att beställa via Fastighetsägarna webbshop, Catarina Birkeland och kurskamraten Ola Persson lär sig mer om vardagsnära frågor i fastighetsägandet. oss allt om att skriva avtal, hur det ekonomiska fungerar och så vidare, säger Catarina Birkeland. HON FÅR MEDHÅLL av Ola Persson som äger fastigheter i Strömstad. Det här är ett bra sätt att få kunskaper som man inte har tillgång till i det vardagliga. Det är jättebra att lärarna tar upp de frågor som jag själv stöter på. Krav på starkare konsumentskydd FASTIGHETSÄGARNA KRÄVER i en skrivelse till regeringen att bostadsrättslagen uppdateras och moderniseras med utökat konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Med nuvarande regler kan byggaren och den tillfälliga styrelsen fatta kortsiktiga ekonomiska beslut med olyckliga konsekvenser för bostadsrättsföreningens kommande medlemmar. Detta sker för egen vinning och i stort sett utan risk att ställas till svars, säger Line Zandén, förbundsjurist på Fastighetsägarna Sverige. Samtidigt föreslår Fastighetsägarna i en promemoria till regeringen att bostadsrättslagen ändras så att reglerna för vilka ändringar som kräver styrelsens tillstånd specificeras. Därtill föreslås att en bostadsrättshavare i de fall då styrelsen inte ger sitt tillstånd till en viss åtgärd ska kunna begära överprövning av beslutet hos hyresnämnden. FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

8 Nyheter Kluven syn på byggsubventioner I slutet av mars presenterades regeringens storsatsning för att öka bostadsbyggandet: 3,2 miljarder i inversteringsstöd för hyresrätter i budgeten för Och reaktionerna i fastighetsbranschen är delade. Vi har inte sett alla detaljer än, men ett statligt investeringsstöd kan bli något som vi söker, säger Byggvestas vd Marcus Svensson. Även kommunala MKB tror att bolaget söker stödet, men Wallenstam ser hellre att kommunerna lämnar mer mark. Det investeringsstöd som regeringen presenterade i slutet av mars innebär att fastighetsägare som bygger hyresrätter upp till 70 kvadratmeter kan få ett finansiellt stöd. 3,2 miljarder avsätts i budgeten för 2016 och förhoppningen är att det ska öka intresset för att bygga fler hyreslägenhet och särskilt små lägenheter, som det är stor brist på. HUR STORT ÄR då intresset hos fastighetsägare? Vi kontaktade tre bostadsbolag i landet för att pejla tongångarna. På Byggvesta, ett privat bolag som bygger hyres lägenheter i många av storstäderna, är de försiktigt positiva. Vi har många frågetecken som fortfarande måste rätas ut, bland annat kring vilken yta som ska gälla, var gränserna går i den geografiska indelningen och vad som krävs för att få det extra stödet för bra energiprestanda. Men faller allt på plats kan det bli intressant, säger Marcus Svensson. Så här fungerar investeringsstödet Stödet baseras på ort och lägenhetens storlek. För en lägenhet på 35 kvm BRA (bruksarea) i Stockholm utlovas kronor per kvm. I Malmö kr per kvm. Fullt stöd utgår för ytor upp till 35 kvm och halvt stöd från 35 till 70 kvm. Krav ställs på överkomlig hyra i 15 år och att lägenheten förmedlas genom bostadsförmedling. Maximal hyra kr per kvm BRA i Stockholmsregionen, kr per kvm BRA i Göteborgs- och Malmöregionerna samt kommuner som gränsar till Stockholmsregionen och kronor per kvm i övriga landet. Byggnaden måste uppnå minst 20 procent lägre energiförbrukning än kravet för en ny byggnad enligt Boverkets byggregler (BBR). En förordning kan tidigast börja gälla 1 januari De bostäder som påbörjats efter den 25 mars 2015 och som uppfyller villkoren för investeringsbidrag kommer dock att vara berättigade till stöd. Landar stödet på kronor per kvadratmeter är det inte så intressant. Blir det upp mot kronor per kvadrat, då händer saker, menar han. ENLIGT MARCUS SVENSSON är hyran som krävs för att få stöd inte så långt ifrån den Byggvesta nu har i sin nyproduktion, om han uppfattat normhyran rätt. Då är det inte omöjligt att det är affärsmässigt. Men jag ställer mig tveksam till att det är med Hyresgästföreningen man ska förhandla en presumtionshyra. Tidigare har det varit länsstyrelsen som satt nivån. Hos Wallenstam i Göteborg är man mer skeptisk till stödet. Vi ser inte ett investeringsstöd som avgörande för oss. Viktigare är att kommunerna frigör mer mark till byggande det hade varit bättre om resurser satsas på det, säger Susann Linde, CFO på Wallenstam. Hon utesluter dock inte att företaget kan komma att söka stöd. AGENDAN 24 MARS Elnätsbolagen tillåts efter beslut i Högsta förvaltningsdomstolen att ta ut 46 miljarder kronor i retroaktiva elnätsavgifter. 25 MARS Regeringen presenterar miljardsatsning på byggsubventioner. 9 APRIL Mark- och miljödomstolen godkänner detaljplanen för området Albano efter en 13 år lång process. BSK ARKITEKTER 15 APRIL Täby centrum utses till Nordens bästa köpcentrum av Nordic Council of Shopping Centers. ERIK GROUNDSTROEM/NCSC 16 APRIL Roger Akelius fyller 70 år och firar genom att dela ut 50 miljoner kronor till sina anställda MARS 8 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

9 FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT RIS OCH ROS I DEBATTSTAFETTEN PÅ FASTIGHETSTIDNINGEN.SE Med anledning av regeringens miljardsatsning på investeringsstöd utlyste Fastighetstidningen en debattstafett på nätet. Här är några av debattörernas åsikter i ämnet: Det hjälpte inte förra gången och det kommer inte att hjälpa nu. Subventionerna har bidragit till att snedvrida marknadens funktionssätt och därmed fördjupa orsakerna till bostadsbristen. Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige Vi kan konstatera att det har byggts mest då staten intervenerat på bostadsmarknaden genom stimulanser i någon form. Marknaden kan inte förväntas ta ansvar för att alla ska få tillgång till en bostad till rimlig kostnad. Marie Linder, ordförande Hyresgästföreningen Att rikta stödet till oss mellanhänder är ett beprövat misstag med kända negativa effekter. Stefan Ränk, vd Einar Mattsson Det finns andra områden att angripa som direkt hämmar byggandet. Idag kan tiden från idé tills huset står färdigt ta 10 år. Det tar lång tid innan spaden kan åka i backen. Bullerregler, överklagandeprocess, strandskydd och många andra faktorer påverkar bostadsbyggandet. På en byggarbetsplats i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm togs pressen emot i slutet av mars när regeringen presenterade sin nya bostadssatsning ett stimulanspaket på 3,2 miljarder för ökad byggnation av hyresrätter. På bilden syns miljöminister Åsa Romson (MP), finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Först vill vi analysera detaljerna för att se om det något som fungerar även för oss. HITTILLS HAR DE kommunala bolagen visat IQ SAMHÄLLSBYGGNAD FÖRVALTAREN störst intresse för stödet och Terje Johansson, vd på MKB i Malmö, tror att stödet kommer att stimulera fram den typ av lägenheter som regeringen efterfrågar. Det finns en del i satsningen som vi inte inte vet hur det ska tolkas. Men utgår man från att stödet i Malmö är kronor per kvadrat 21 APRIL Smart Built Environment ett nytt program för digitalisering av hållbart samhällsbyggande startas av Energimyndigheten och Formas FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ Att subventioner för nya bostäder skulle vara verkningslöst stämmer inte. Två tredjedelar av de bostäder som byggdes med hjälp av stödet som fanns fram till 2006 skulle inte ha byggts utan det. Mehmet Kaplan, bostadsminister, MP DAVID GROSSMAN 21 APRIL Nu är det klart vem som blir ny vd för Familjebostäder. I oktober tas posten över av Anette Sand som idag är vd på Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg. APRIL Nina Lundström, bostadspolitisk talesperson, FP borde man kunna få ner hyran till kronor per kvadrat, säger Terje Johansson. Men, tillägger han, sedan måste man också behålla värdet på fastigheten. Vi kan inte producera till vilken kostnad som helst och sedan skriva ner värdet. Då är det inte aff ärsmässigt. Därför måste produktionskostnaden också tryckas ner. Annars räcker inte pengarna ens med subventioner MAJ Konferensen och mässan Bostadsforum äger rum på Marriott hotell i Stockholm 23 APRIL Civilutskottet vill att riksdagen ger regeringen i uppdrag att införa privat initiativrätt till detaljplan JUNI Riktvärdet för små lägenheter höjs från 55 till 60 decibel vid den exponerade sidan. Läs mer på sidan MAJ 7 1 JUNI 9

10 FI slopar amorteringskravet FÖRRA VECKAN konstaterade Kammarrätten i Jönköping att Finansinspektionens (FI) förslag på amorteringskrav var olagligt. Det är en av anledningarna till att FI nu väljer att backa från kravet. I ett pressmeddelande skriver de att FI anser att det finns ett behov av ett amorteringskrav i Sverige. Det ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden. Men nu vill inspektionen se att myndighetens mandat att ta fram regler på området klargörs. Hans Wallenstam bland Sveriges miljömäktigaste FÖR FJÄRDE ÅRET i rad rankar tidningen Miljöaktuellt Sveriges 100 miljömäktigaste personer. På plats 33 placerar sig Wallen stams vd Hans Wallen stam, som gjort hela företaget och dess fastighetsbestånd självförsörjande på förnybar el. Nya namn från branschen som letat sig in på årets lista är Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus (plats 43), och Anna Hans Wallenstam kom på plats 33. Denell, hållbarhetschef på Vasakronan (plats 53). Ta hjälp av kommunens arbetsmiljösamordnare och kom ihåg att du är fastighetsägare och därmed har arbetsmiljöansvar. Ulrika Ehrensvärd, bostadsrättsföreningen Wårgård 63% av svenskarna anser att det är viktigt att den nya lägenheten har balkong eller terrass när det är dags att byta bostad, visar Plantagens rapport Växttrender hyresrätter planeras i det gamla parkeringshuset ett stenkast från Avenyn i Göteborg. P-hus kan bli modernt kollektivboende PARKERINGSHUSET VID Lorensbergsteatern i Göteborg kan omvandlas till ett modernt kollektivboende med 200 hyresrätter. Bakom planerna står Familjebostäder, som valt att kalla konceptet för Bohem. Tanken är att riva de nuvarande parkeringsplatserna, men att ersätta dem med 300 nya under jord. FOTO: ADORE ADORE/WHAT! ARKITEKTUR Soprumslyftet blev byr Det är inte lät att göra rätt. Ulrika Ehrensvärd har lagt ner hundratals obetalda timmar på att förbättra föreningens miljörum. Men avfallsentreprenörerna är fortfarande inte nöjda. I februari nyinvigdes miljörummet hos bostadsrättsföreningen Wårgård i Stockholm. Sophanteringen har blivit effektiv, miljövänlig och ekonomisk idag kan medlemmarna sortera sitt avfall i tolv olika kategorier, för samma totala kostnad som när det bara fanns två. MEN JU FLER avfallstyper som ska hanteras i ett soprum, desto fler inblandade aktörer. Ulrika Ehrensvärd, som ansvarar för miljörummet, blev snart varse att alla aktörers olika regler och uppfattningar hade svårt att få plats inom miljörummets fyra väggar. Jag vill ju bara att jorden ska vara en bra plats att leva på om hundra år. Det här är mitt sätt att bidra, men det är verkligen jättebesvärliga systembrister. Aktörerna har inte bara olika ansvar utan också olika åsikter, säger Ulrika Ehrensvärd. Hennes tanke var att färre sopor skulle kastas osorterade om kärlet för hushållsavfall stod längst in i miljöhuset. Men veckan efter invigningen bytte en av entreprenörerna plats på kärlen för att slippa lägga tid och därmed ackordpengar på att komma åt just sina kärl. När hon började ringa runt bland de olika inblandade aktörerna för att ta reda på varför hon inte fick placera kärlen som hon ville startade en kedjereaktion av nya problem att lösa. TROTS ATT renoveringen av miljöhuset gjorts av en aktör inom avfallshantering visade det sig att en annan entreprenörs arbetsmiljösamordnare skulle ha godkänt renoveringsplanerna innan de sattes i verket. När denna blev inkopplad godkändes varken tröskeln in till miljörummet, storleken på kärlen eller deras placering i rummet de stod nämligen 20 centimeter för tätt. I samma veva fick Ulrika veta att hon själv måste rapportera in alla nya uppgifter kring hämtningsfrekvens och storlek på kärl till kommunen eftersom ingen av aktörerna gjort det i samband med renoveringen. Just nu ser det ut som att föreningen kommer att bli tvingad att byta ut sina sopkärl för att tillgodose det arbetsmiljöansvar som en av entreprenörna kräver. Ulrika räknar med att bytet kommer att kosta omkring kronor. De flesta människor vill ju göra rätt, 10 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

11 FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN DAGS FÖR STAMBYTE Installationsklara våtrumskassetter för snabba och säkra stambyten 150 centimeter mellan kärlen är det som gäller. I brf Wårgårds miljöhus stod kärlen 20 centimeter för trångt och fick därför nedslag av arbetsmiljöinspektören, trots att en avfallshanteringsaktör gjort renoveringen. NYHET! åkratisk mardröm men det måste vara enkelt för alla parter och man måste sätta användarna i centrum, det vill säga de som bor i fastigheten. Jag är övertygad om att det här går att förändra och det vill jag inspirera till. HENNES BÄSTA TIPS till den som själv vill förbättra återvinningen i sin förening är att hålla sig själv och alla inblandade informerade om arbetet. Börja med att läsa reglerna på kommunens hemsida. Be sedan kommunen och alla andra aktörer att komma ut och ge sina konkreta tips. Ta hjälp av kommunens arbetsmiljö samordnare och kom ihåg att du är fastighetsägare och därmed har arbetsmiljöansvar. Rikard Silverfur är fastighetsteknisk expert på Fastighetsägarna Sverige. Han ser ofta exempel på hur avfallshanteringen blir dyr för fastighetsägare som vill verka för en hög miljönytta. Ofta hamnar såväl fastighetsägare som boende i kläm mellan kommunen, producenten och de som utför själva hämtningen. Fastighetsägare har till exempel ingen möjlighet att överklaga ett hämtstopp men tvingas ofta, precis som i fallet med Brf Wårgård, bekosta ombyggnader eller utbyte av kärl. Rikard Silverfur anser att fastighetsägare och boende behöver ett starkare skydd mot påtvingade och ofta kostsamma ombyggnader som måste utföras efter ett hämtstopp. Inte sällan utfärdas hämtstopp på grunder som är svåra att förstå för fastighetsägaren och som baseras på ackordsuppgörelser inom sophämtnignsbranschen. Alla aktörer inom avfallshantering, från miljöminister ner till enskild sophämtare, har ett ansvar för att bidra till att det ska vara lätt att göra rätt och att det ska löna sig att göra rätt, säger Rikard Silverfur. MARIA ODEH Modeller för kakel eller plåtfront Förberedd för vattenmätning Servicelucka för enkel kontroll Bottenmanschett för extra säkerhet Täthetskontrollerad Flexibel design med många valmöjligheter Utvecklad av VVS-specialister i samarbete med installatörer FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

12

13 Företagsbeskattningen ses över på nytt Regeringen backar om Företagsskattekommitténs förslag Regeringen tog till sig den massiva kritiken. Företagsskattekommitténs förslag, som hade begränsat möjligheterna till ränteavdrag för bolagslån, görs om. Inget av de två förslag som Företagsskattekommittén tagit fram bör genomföras i sin nuvarande form. Det skriver finansminister Magdalena Andersson på DI Debatt och meddelar att förslaget om företags beskattning istället kommer att göras om. Företagsskattekommittén presenterade i juni 2014 sitt slutbetänkande som innehöll förslag om en i princip avskaffad avdragsrätt för interna bolagslån. Förslaget möttes av hård kritik, bland annat från Fastighetsägarna, som varnade för att förslaget riskerade att leda till tvärstopp för bostadsbyggandet, vilket finansminister Magdalena Andersson medger ligger till grund för beslutet att stoppa förslaget. HON SKRIVER ATT eftersom en ökad nybyggnation är ett högt prioriterat mål för regeringen måste dock inte minst konsekvenserna för bostadssektorn analyseras noga. Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige, menar att beslutet att stoppa det nuvarande förslaget inte kom oväntat efter den hårda remisskritik som framförts. Eftersom en ökad nybyggnation är ett högt prioriterat mål för regeringen måste dock inte minst konsekvenserna för bostadssektorn analyseras noga. Magdalena Andersson, finansminister Företagsskattekommitténs förslag skulle om det genomförts fått en mycket kraftig negativ inverkan på bostadsbyggandet och infrastruktursatsningar. Det är glädjande att regeringen nu lyssnat på de synpunkter och kritik som framförts av bland annat Fastighetsägarna, säger Ulla Werkell. HON HOPPAS ATT förslaget efter omarbetning i slutändan kommer att innebära regler som är rimliga för kapitalintensiva branscher, så som fastighetsbranschen. Vi hoppas att man nu tar sitt förnuft till fånga och inser att man inte kan gå vidare med förslaget utan en rejäl om arbetning. Det kommer inte att räcka att bara peta lite grann. En grundlig omarbetning av Företagsskattekommitténs förslag kan betyda att väntan blir lång på nya avdragsregler för interna bolagslån. Magdalena Andersson beräknar att ett nytt förslag kommer att kunna träda i kraft tidigast den första januari MARIA ODEH FOTO: PHIL JAMIESON 78 PROCENT kan tänka sig att betala mer i hyra för att få tillgång till en VOD-tjänst. Vilken VOD-tjänst skulle du helst vilja ha tillgång till? 1. NETFLIX 2. VIAPLAY 3. HBO NORDIC 4. C-MORE 5. ANNAN TJÄNST 57 PROCENT skulle vilja ha kostnaden för en VODtjänst inkluderad i hyran. 45 KR/MÅNAD är betalningsviljan för en VOD-tjänst. GRATIS PLAYTJÄNSTER Hur tittar du helst på tv-serier? PÅ ANNAT SÄTT TITTAR INTE 2% 31% 27% 15% 21% Betalar gärna mer i hyra för VOD*-tjänster VIDEO-ON-DEMAND DVD 4% LITE FLER ÄN var fjärde hyresgäst är villig att betala mer i hyra för att få tillgång till en så kallad VOD-tjänst. Det visar en undersökning som AF Bostäder gjort bland sina samtliga studerande hyresgäster för att ta reda på hur medieutbudet bör hanteras framöver. * VOD: Betyder Video On Demand, eller video på begäran. Ett film- och tv-utbud som användaren har tillgång till eller kan ladda ner när som helst. TV Undersökningen genomfördes i mars 2015 via e-post. Samtliga hyresgäster och köande till AF Bostäder, totalt personer, bjöds in att svara. Ungefär 8 procent valde att delta. FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

14 De hade kunnat gå längre I januari stod Martin Arkad, vd Järntorget, i centrala Sundbyberg där koncernen bygger 115 nya bostäder och väntade på nya riktvärden för utomhusbuller. Nu är riktvärdena här och Fastighetstidningen ringde upp för att höra vad han tycker. Det är en väsentlig förbättring, jämfört med hur det var tidigare. Men de hade kunnat gå längre, så som var förslaget tidigare. Och visst kommer Järntorget med de nya reglerna kunna bygga fler mindre lägenheter, menar Martin Arkad, men de bostäderna kommer att vara på marknaden först om fem år. De nya reglerna gäller bara detaljplaner som påbörjas efter tredje januari i år. Vi har ju flera pågående projekt där vi gärna tagit del av de nya reglerna men det får vi inte. Ett planarbete i Stockholm tar ungefär fem år, det är problematiskt, tycker jag. Fastighetstidningen nr 1/2015 Fler små lägenheter med höjda värden Nu släpper regeringen nya riktvärden för utomhusbuller Från den första juni höjs riktvärdet för utomhusbuller. Mycket bättre men inte tillräckligt, kan man summera branschens reaktioner. Vi har nu fått en ny, väl avvägd bullerförordning på plats som möjliggör byggandet av fler små lägenheter för unga och studenter och som samtidigt ger ett bra skydd för miljön och människors hälsa, sa bostadsminister Mehmet Kaplan när den nya bullerförordningen presenterades. Förordningen innehåller riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsfastigheter. Riktvärdena höjs från 55 dba till 60 dba för små lägenheter. Samtidigt tas också kravet på en ljuddämpad sida bort. Fastighetsägarna anser att regeringens beslut att höja riktvärdena för utomhusbuller för mindre lägenheter är positivt, men inte tillräckligt för att ge mer än en begränsad effekt. Beslutet kommer att leda till att fler mindre lägenheter kan byggas, men samtidigt är effekten begränsad på det totala bostadsbyggandet eftersom beslutet endast gäller mindre lägenheter, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige, som tycker att alliansregeringens ursprungliga förslag med en höjning av huvudnivån för alla lägenheter till 60 dba var bättre. HAN MENAR ATT de bostäder som byggs i dag garanterar en god ljudmiljö inomhus och att högre generella riktvärde för utomhusbuller lett till större möjlighet att förtäta städer. Även Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att de nya värdena är otillräcklinga. Beslutet att höja riktvärdena kommer att leda till att fler mindre lägenheter kan byggas, men samtidigt är effekten begränsad på det totala bostadsbyggandet. Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna Sverige. Vi ska nu analysera närmare vilka konsekvenser regeringens beslutade nivå får, säger Lena Micko, ordförande för SKL. Civilutskottet uppmanar nu riksdagen att ge regeringen i uppdrag att se över bullerförordningen igen och ändra värdena så att huvudnivån höjs från 55 till 60 dba oavsett lägenhetens storlek. VICTORIA GILLBERG 14 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

15 I ett gemensamt debattinlägg skriver Svensk Handel, Visita och Fastighetsägarna om hur man driver stadsutvecklingen tillsammans. Här berättar Svensk Handels vd, Karin Johansson, hur det ska gå till. I förra numret av Fastighetstidningen ställde krönikören Ragnhild Backman frågan Vi är väl inte rädda för varandra?. I sin krönika efterlyste hon ett bättre samarbete mellan fastighetsägare och handel. SVARET KOM I ETT debattinlägg på fastighetstidningen.se. Där har undertecknarna Svensk Handel och Fastighetsägarna även fått med Visita. Deras svar till Ragnhild är: Nej, det är vi inte tvärtom! Men däremot kan vi bli bättre på att tala om vad vi gör tillsammans. Traditionellt har ju fastighetsägarna suttit på andra sidan bordet och varit den man som handlare förhandlat med. Men de senaste åren har det blivit allt tydligare att vi har så många gemensamma frågor som det är viktigt att samverka kring, säger Karin Johansson, vd Svensk Handel. Rent konkret arbetar de tre organisationerna nu tillsammans för att utveckla en svensk variant av BID (Business Improvement District). Visst går det att hitta samverkan kring Vi har så många gemensamma frågor, säger Karin Johansson, vd Svensk Handel. Så ska samarbetet med handlarna stärkas finansiering och utveckling av en plats på frivillig basis. Men för att göra det i större skala behöver det struktureras, säger Karin Johansson. KARIN JOHANSSON MENAR att det är ett generellt problem att många kommuner saknar en strategisk syn på platsens betydelse och hur man aktivt ska arbeta med utveckling av dess attraktivitet. I det gemensamma debattinlägget pekar de tre organisationerna bland annat på ett pågående projekt där kvällsekonomin ska utvecklas. Det handlar alltså om stadens och stadskärnans utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser efter kontorstid. Men är vi verkligen redo för det i Sverige, ofta dyker det upp klagomål så fort en uteservering ställer ut borden? Vi måste titta på vad det innebär. Kanske måste vi lära oss acceptera en annan bullernivå. Men samtidigt är det viktigt att staden upplevs som trygg. Exempelvis kan trygghetsarbetet behöva stärkas upp med vaktbolag. Projekt som kräver medfinansiering av både fastighetsägare och handel. ERIK HÖRNKVIST Fotnot: I Almedalen arrangerar Svensk Handel, Fastighetsägarna och Visita ett gemensamt seminarium (tisdag 30 juni, kl 13 15) om hållbar stads- och platsutveckling. FOTO: JOHAN JEPPSSON Tillfälliga arbetsplatser hyrs ut per timme eller dag. Tomma butiker blir tillfälliga konferensrum MAN KAN SÄGA ATT Rumba i Malmö fungerar som en bilpool, fast för konferenslokaler. Tomma butikslokaler kommer till nytta genom uthyrning per timme eller dag tills de fylls med nya hyresgäster. Läs mer om kontorstrender på sidan 20. VA-nämnden ska avvecklas REGERINGEN FÖRESLÅR att VA-nämnden avvecklas och att nämndens ärenden istället ska prövas av mark- och miljödomstolarna. Förslaget bekymrar Mikael Gulliksson, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige, som befarar att det blir både dyrt och krångligt för enskilda personer att få vatten- och avloppsärenden prövade. Rådhuskvarteren i Kristianstad. 19,6 år gamla är i snitt svenska ungdomar när de flyttar hemifrån. Det är yngst i hela EU. Källa: Eurostat Här finns Årets bygge KRISTIANSTADS KULTURHISTORISKA rådhuskvarter utsågs till Årets bygge 2015 efter en försiktig men omfattande invändig ombyggnation. Det var en stor utmaning att utöka antalet arbetsplatser från 250 till 700 stycken och samtidigt bevara en historiskt värdefull miljö mitt i stadskärnan. Men utmärkelsen Årets bygge bekräftar att vi lyckades, säger Ulf Jönsson, produktionschef NCC. FOTO: FELIX GERLACH FOTO: RUMBA FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

16 Tempohöjning på bostadsmarknaden NYA SIFFROR FRÅN Mäklarsamfundet visar att tempot på bostadsmarknaden har ökat under året. 29 procent av de tillfrågade mäklarna uppger att en bostadsrätt säljs inom en vecka, jämfört med 17 procent under samma period förra året. Det är svaga bokonsumenter som ska få stöd, inte svaga boproducenter. BORÄNTOR Lägsta boräntorna 3 mån: 1,79% 2 år: 1,75% 5 år: 2,15% Källa: skriver Stefan Ränk, koncernchef Einar Mattsson, på Twitter. Rättelse I FASTIGHETSTIDNINGEN NR. 3 publicerades felaktigt en bild av Rikshems vd Jan-Erik Höjvall till en intervju om fastighetsmarknaden i Södertälje. Det var förvaltningschefen Sven-Göran Svensson som var intervjuad. KPI 313,19 mars 2015 (1980=100) 0,2% Förändring (jämfört med motsvarande period före gående år) EU hotar stämma Sverige Kräver tvingande lag för individuell mätning EU-kommissionen hotar att stämma Sverige för avsaknaden av lagkrav på individuell mätning, trots att lagstiftning redan finns. EU-kommissionen kräver att Sveriges regering bevisar att unionens direktiv för energieffektivisering följs bland annat genom införandet av lagstadgat krav på individuell mätning av värme och varmvatten i bostäder. EU-kommissionen har fel när de säger att det saknas lagstiftning. Det finns redan lagkrav på att utrustning för individuell mätning och debitering ska installeras om det är kostnadseffektivt, säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige. BOVERKET, SOM FÅTT i uppdrag att utreda frågan, konstaterade i en rapport EU-kommissionen har fel när de säger att det saknas lagstiftning. Yogesh Kumar, miljöchef Fastighetsägarna Sverige i november att individuell mätning i nyoch ombyggda bostäder inte är kostnadseffektivt och avrådde därför regeringen från att skärpa kravet. Regeringen avvaktar med att utfärda tilllämpningsföreskrifter i väntan på Boverkets pågående utredning om kostnadseffektivitet för individuell mätning i befintliga bostäder. Vi kan inte tolka EU:s agerande på annat sätt än att de försöker tvinga fram gemensamma bindande krav på energimätning inom hela EU, utan någon hänsyn till kostnadseffektivitet och storleken på energibesparingen, säger Yogesh Kumar. REGERINGEN SKA svara på EU-kommissionens kritik i slutet av april. Om Sveriges förklaring inte godtas kan EU-kommissionen senare stämma Sverige. MARIA ODEH FOTO: MAGNUS GLANS I JANUARI 2015 lanserade Catena tillsammans med Diös, Fabege, Platzer och Wihlborgs ett gemensamt MTN-program om Mkr genom det nyetablerade finansbolaget Nya Svensk Fastighets Finansiering AB (Nya SFF). Under april har ytterligare ett emissionserbjudande tecknats om 297 miljoner kronor. Catena deltar med kombiterminalen Terminalen 1 i Hallsberg och lånar via en femårig obligation ett belopp om 112 miljoner kronor med en fast årlig ränta om 1,42 procent. AKTIEKURSER 27 april mån, % 12 mån, % Atrium Ljungberg B -4,31 21,63 Balder B 10,35 82,96 Castellum 6,20 25,43 Catena 4,09 24,19 Corem Property Group 1,31 26,53 Diös Fastigheter -2,20 23,61 Fabege 7,13 43,34 Fast Partner 3,62 35,00 Heba B 0,26 13,27 Hemfosa Fastigheter 3,95 84,98 Hufvudstaden A 3,47 25,40 Klövern A 3,66 53,38 Kungsleden -1,54 26,26 Lundberg B 2,34 28,30 NP3 Fastigheter 10,86 Platzer Fastigheter B 2,60 30,79 Sagax B 8,49 79,69 Tribona 1,04 7,78 Victoria Park A 4,08 61,05 Wallenstam B 6,74 38,74 Wihlborgs Fastigheter 4,24 33,33 Protester mot skatt på solel Regeringens förslag att större solcells anläggningar ska beskattas kan bli ett kraftigt slag mot utbyggnaden av förnyelsebar energi. Att förnybar el varit skatte befriad har varit en drivkraft för ökad användning av alternativa energikällor. Men nu föreslår Finans departementet att all el som produceras i större anläggningar ska betala energiskatt. Det handlar om solcellsanläggningar med en effekt på 144 kilowatt eller mer. Förslaget skulle slå mycket olika. Detta eftersom effekten beräknas per organisationsnummer, inte per anläggning. Bakgrunden är en harmonisering med Norge när det gäller elcertifikatsystemet för förnybar el. Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige, tycker att regeringen talar med dubbla tungor när de samtidigt säger sig värna hållbarhet och miljö. Att gynna storbolagens intressen och att se till sina skatteintäkter verkar vara viktigare än allt tal om satsningar på förnyelsebar energi. Lennart Lifvenhjelm, chef teknikstöd på Vasakronan, säger att förslaget förvånar eftersom det är kontraproduktivt i förhållande till Sveriges nationella miljömål. Om förslaget realiseras så kommer det att stoppa många planerade projekt. Det skulle i sin tur innebära ett slag mot både innovation och teknikutveckling. Det skulle också skada målet om stabila långsiktiga spelregler på energimarknaden, säger Lennart Lifvenhjelm. ERIK HÖRNKVIST 16 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

17 Ögonblicket KL. 12:27 DEN 11 APRIL HJULSTA TORG, STOCKHOLM Såpbubblor och plakat mot buskörning. Mohammed Said, pappa till Noria och Zekeria, berättar varför de kommit för att att stödja manifestationen mot mopedåkning i området. Mina barn blir rädda så fort de hör ljudet av mopeder. De kör jättefort. Det är inte bara tonåringar som kör utan även vuxna. Han berättar att familjen kände den 13-åriga flicka som förolyckades efter att ha blivit påkörd av en moped i Tensta för ett par år sedan. Einar Mattsson har tillsammans med Hyresgästföreningen bedrivit en informationskampanj för att stävja utvecklingen. FOTO: JOHAN JEPPSSON FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

18 #åsikten Mattias Jägerskog 18 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015

19 MATTIAS JÄGERSKOG, grundare till Skjutsgruppen: Vi kan inte ha oändlig tillväxt TEXT: VICTORIA GILLBERG FOTO: JOHAN BERGMARK Jordens resurser är inte oändliga och vi måste på alla plan förändra vårt sätt att leva och bygga samhällen. Det menar Mattias Jägerskog, grundare till Skjutsgruppen och en av Sveriges experter på kollaborativ ekonomi, som tycker att vi måste lämna den kapitalistiska ekonomin som enda väg framåt. Han tror på en ekonomi där ägande är sekundärt och tillgång primärt. Vad innebär kollaborativ ekonomi? Den enklaste förklaringen är att det handlar om tillgång framför ägande. Ett skifte från absolut ägande till tillgång. I en kollaborativ ekonomi har vi fler sätt att få tillgång till saker, kunskap, utrymmen och tjänster. Vi delar, lånar, byter, hyr, skänker och köper och säljer. Hur påverkar det fastighetsägare? Kollaborativ ekonomi är en del av tänket i många fastigheter, inte minst genom gemensamma tvättstugor, trädgårdar, allmänna utrymmen och grillplatser. Vi ser nu hur det utvecklas via exempelvis så kallade Hoffice, där människor arbetar hemma hos varandra, eller CouchSurfing. Kan du ge något exempel på kollaborativ ekonomi? Couchsurfing, Skjutsgruppen och olika former av klädbibliotek och verktygsbibliotek är några exempel. Fenomenet har funnits länge men nu har vi ord på det och den digitala utvecklingen, som gjort att människor kommit närmare varandra, har möjliggjort den kollaborativa ekonomins expansion. Toolpool i Malmö är ett bra exempel. De säljer spik och skruvar och kom på att de skulle tillhandahålla maskinerna till sina kunder, så nu kan man låna dem. Det är väldigt bra, speciellt om man betänker att en borrmaskin i snitt används fem minuter under sin livstid. Men kollaborativ ekonomi där man byter, lånar och delar bidrar ju inte till tillväxt. Det är väl inte bra? Vi måste tänka nytt även kring tillväxt. Och där måste vi gå till kärnfrågan: vi har inte tillräckligt med resurser i världen längre för oändlig tillväxt. Och eftersom vi inte kan ha oändlig tillväxt måste vi hitta andra lösningar. Hur ska företag då verka och växa? Det finns ett antal företag som lyckats praktisera det här på olika sätt, men det kräver att man utmanar rådande affärsmodeller, som Airbnb till exempel. Det vi kan se i de företag där man till exempel hyr ut delar av sitt kontor till fler användare är att de ofta vill ha högre grad av inflytande och att relationer blir viktigare. Valutan i den kollaborativa ekonomin blir istället tillit. Nu är det trendigt att prata om kollaborativ ekonomi, men hur nytt är det? Inte alls egentligen. Det här är en återkomst av sätt att lösa tillgång till saker och tjänster som vi tidigare använde oss av. Men flera olika faktorer sammanfaller nu och därför expanderar det. Förutom den digitala utvecklingen är folk trötta på slit- och slängsamhället, klimathoten ökar och världens resurser minskar. I hela världen ökar den kollaborativa ekonomins andel av den totala ekonomin i ett samhälle, men vi i Sverige är väldigt sent ute. Airbnb har kritiserats av bostadsrättsföreningar och fastighetsägare för att öka osäkerheten och minska tryggheten för hyresgäster. Hur löser man kontroll och säkerhet i kollaborativ ekonomi? Det finns en lång tradition av konsumenträtt i Sverige som vi ska använda oss av. När vi gör det blir vi varken rädda eller naiva inför den kollaborativa ekonomin. Att inte vara naiv är också att se att det finns olika delar av samma ekonomi, där vissa är vinstdrivande medan andra inte är det. En hyr ut sin lägenhet och gör vinst medan en annan ger bort frukt gratis till sina grannar. Ett regelverk som gäller för att hyra och sälja blir därmed inte detsamma för de andra kollaborativa delarna, där användarna inte gör vinst utan istället lånar, byter, delar och ger gåvor. FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ

20 Fokus Kontorstrender Plats för det nya kontoret Kontoret är en del av ett företags varumärke och konkurrenskraft i matchen om kompetent personal. Nu kräver hyresgästerna att fastighetsägare tänker bortom kvadratmeter. Följ med när vi testar de nya trenderna. TEXT: VICTORIA GILLBERG FOTO: PETTER COHEN 20 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015