Omsorgs och utbildningsutskottet i Östra Göinge kommun kallas att sammanträda.

Transkript

1 Omsorgs och utbildningsutskottet Kallelse/Föredragningslista Sida 1/2 Omsorgs och utbildningsutskottet i Östra Göinge kommun kallas att sammanträda. Tid: Onsdag den 26 augusti 2015 OBS! Klockan 13: gemensam information med Ledningsutskottet Plats: Dönabergarummet Ärenden Dnr Val av justerare samt tid och plats för justering Beslutsärenden 1. Uppföljning av Västanvid 2015 KS 2015/ Uppföljning av LOV-utförare Solglimman Vård AB KS 2015/ Brukarundersökning inom bostad med särskild service (LSS) Brukarundersökning inom daglig verksamhet (LSS) Prioriteringsordning för arbetsterapeuter och fysioterapeuter vid bedömning av insatser vid funktionsnedsättning 6. Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem 7. Remissvar angående förslag till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal KS 2015/01057 KS 2015/01058 KS 2015/01038 KS 2015/00926 KS 2014/ Nytt boende för ensamkommande barn KS 2015/ Riktlinjer för kommunala handikapp- och pensionärsrådet 10. Motion -Skånes framtid och hur vi kan utveckla tillgängligheten KS 2014/01114 KS 2015/00624 Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

2 Omsorgs och utbildningsutskottet Onsdag den 26 augusti 2015 Sida 2/2 11. Meddelanden till Kommunstyrelsens Omsorgs- och utbildningsutskott (KSOU) inkomna i maj-juli redovisas i augusti 2015 KS 2015/00740 Informationsärenden Sofia Nilsson Ordförande

3 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 1 30/15 Uppföljning av Västanvid 2015

4 Verksamhet Olsson, Elisabet, Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01053 Sida 1 av 1 Uppföljning av Västanvid 2015 Förslag till beslut Verksamheten på Västanvid bedöms ha en god kvalitet. Granskningen av det särskilda boendet Västanvid avslutas. Beslutsnivå Kommunstyrelsens omsorgs- och utbildningsutskott Sammanfattning av ärendet En verksamhetsuppföljning av Västanvid har gjorts under maj/juni Besök i verksamheten har gjorts och samtal har förts med enhetschef och biträdande enhetschef samt sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och vårdpersonal. Verksamhetsansvariga har skriftligt besvarat frågor och granskning av verkställighetsjournaler och genomförandeplaner samt avvikelsehanteringen har gjorts. Verksamheten på Västanvid bedöms ha en god kvalitet. Västanvid uppfyller de lokala värdighetsgarantierna. På kommunens hemsida behöver informationen om Västanvid förbättras. Personalens behov av kompetensutveckling behöver tydliggöras och introduktionen av ny personal kvalitetssäkras. Den egna interna verksamhetskontrollen behöver ytterligare systematiseras och utvecklas. Beslutsunderlag Ledningsstöd & Service tjänsteskrivelse Uppföljningsrapport Västanvid 2015, Jonas Rydberg Kommunchef Kerstin Wanstadius Enhetschef Beslutet skickas till: Anna-Lisa Simonsson, verksamhetschef Stöd och Omsorg Nina Andersson, enhetschef Cecilia Werdenfels, biträdande enhetschef Gunilla Marcusson, MAS Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

5 Ledningsstöd och service Elisabet Olsson, kvalitetsutvecklare Tel: x Mob: Sida 1 av Uppföljningsrapport Dnr KS 2015/01053 Uppföljning av det särskilda boendet Västanvid år 2015 Senast en verksamhetsuppföljning gjordes på det särskilda boendet Västanvid, Knislinge, var 2012/2013. Den redovisades till omsorgs- och utbildningsutskottet i maj 2013 och några brister påtalades inte. En ny uppföljning av Västanvid har gjorts under maj/juni Besök i verksamheten har gjorts och av MAS Gunilla Marcusson och kvalitetsutvecklare Elisabet Olsson. Samtal har förts med enhetschef och biträdande enhetschef samt sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och vårdpersonal. Verksamhetsansvariga har skriftligt besvarat frågor och granskning av verkställighetsjournaler och genomförandeplaner samt avvikelsehanteringen har gjorts. Granskningen har utgått från de lokala värdighetsgarantierna, antagna gällande riktlinjer och fastställda övergripande rutiner i ledningssystemet för systematiskt kvalitetarbete samt gällande lagar och föreskrifter. Verksamhetsgranskningen har berört följande områden: 1. Värdighetsgarantier: Delaktighet, självbestämmande, och individanpassning, respekt för privatliv och integritet, social samvaro, måltidsmiljön. 2. Ledning och styrning: Styrning, ledning, struktur (rutiner), avvikelser och Lex Sarah, synpunktshantering, samverkan, information och tillgänglighet, personal och komptensförsörjning. 3. Vård och behandling: Förebyggande åtgärder (fall, undernäring, trycksår), inkontinens, läkemedelshantering, delegering, hygien, habilitering/rehabilitering Verksamheten på Västanvid Västanvid i Knislinge är ett särskilt boende inriktat på somatik och psykiatri. Här finns 25 lägenheter fördelade på två avdelningar, plan 1 och plan 2. På Västanvid arbetar 26 personer, totalt 18,5 årsarbetare. Personaltätheten är dagtid 0,57 personal per boende. Värdighetsgarantier När en boende flyttar in på Västanvid är en kontaktman redan utsedd. En genomförandeplan upprättas av kontaktmannen tillsammans med brukaren inom fyra veckor. Vid kontroll i verksamhetssystemet Treserva fanns 20 av 25 genomförandeplaner inlagda varav nio var äldre än 6 månader. Biträdande enhetschef ansvar för journalföringen i Treserva och sammanfattar från vårdpersonalens daganteckningar. Dagliga aktiviteter erbjuds i form av gemensamma kaffestunder och tidningsläsning. Veckoaktiviter erbjuds som bingo, gladgympa och promenad en dag per vecka. Alla boende erbjuds utevistelse och terrasserna/balkongerna håller på att förbättras med vindskydd och Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

6 Sida 2 av 3 växter. Personalen ska under hösten påbörja en webbaserad utbildning i den nationella värdegrunden. Ledning och styrning Verksamheten leds av en enhetschef som till sin hjälp har en biträdande enhetschef och en arbetsledare. Enhetschefen har ansvaret för verksamheten med inriktning mot övergripande frågor och personal. Biträdande enhetschef svarar för kvalitetsfrågor som journalföring och avvikelsehantering. Personalen har arbetsplatsmöten (APT) varannan månad. Perioden januari-maj 2015 har 23 avvikelser rapporterats och alla utom tre hade avslutats. Avvikelser tas upp i det s.k. teamet och även på APT, om en handlingsplan skrivits. Västanvid samarbetar med Röda korset och PRO. Till hösten finns planer på att starta upp ett brukarråd. Anhörigmöten anordnas två gånger per år. En informationsskrift Välkommen till Särskilt boende lämnas ut till alla som flyttar in på Västanvid. Där finns även information om hur synpunkter/klagomål kan framföras. Informationsskriften finns inte tillgänglig på kommunens hemsida. Nyanställd personal introduceras av bemanningsenheten och har sedan bredvidgång i några dagar. En rutinpärm finns som gås igenom. Vård och behandling Utbildning i förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel planeras till hösten för sjuksköterskan på Västanvid. Dokumentation av behovet av kontinenshjälpmedel i Treserva kan utvecklas. Kontroll av narkotiska preparat har inte gjorts i den omfattning som krävs, då omflyttning av sjuksköterskor har skett. Detta har setts över och bör fungera framöver. Delegering av arbetsuppgifter ska i Treserva accepteras av den som mottar en delegering för att därmed bli giltig. Detta moment slarvas det med då innebörden inte varit klar. Både arbetsterapeut och fysioterapeut har dokumenterade vårdplanerer på insatser som utförs av vårdpersonal och detta fungerar. Bedömning Alla enheter svarar för sin egenkontroll som är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att verksamheten bedrivs enligt de arbetsprocesser och rutiner som har fastställts. Med utgångspunkt i resultatet från egenkontrollerna förbättras processerna och rutinerna i den omfattning som behövs. Verksamheten på Västanvid bedöms ha en god kvalitet. Västanvid uppfyller de lokala värdighetsgarantierna. På kommunens hemsida behöver informationen om Västanvid förbättras. Personalens behov av kompetensutveckling behöver tydliggöras och introduktionen av ny personal kvalitetssäkras. Den egna interna verksamhetskontrollen behöver ytterligare systematiseras och utvecklas. Förslag Verksamheten på Västanvid bedöms ha en god kvalitet. Granskningen av det särskilda boendet Västanvid avslutas. Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

7 Sida 3 av 3 Elisabet Olsson Kvalitetsutvecklare Gunilla Marcusson MAS Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

8 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 2 31/15 Uppföljning av LOV utförare Solglimman

9 Verksamhet Olsson, Elisabet, Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01055 Sida 1 av 1 Uppföljning av LOV-utförare Solglimman Vård AB Förslag till beslut Granskningen av LOV-utförare Solglimman Vård AB avslutas. Beslutsnivå Kommunstyrelsen omsorgs och utbildningsutskott Sammanfattning av ärendet Uppföljning av LOV-utföraren Solglimman Vård AB har gjorts under maj/juni Verksamhetschefen har skriftligt besvarat frågor och granskning av verkställighetsjournaler har gjorts. Den 2 juni 2015 gjordes besök i verksamheten och samtal fördes med verksamhetschef och kvalitetshandledare. Verksamheten Solglimman Vård AB har en väl fungerande hemtjänstverksamhet. Värdighetsgarantierna om delaktighet och trygghet uppfylls. Ledningen och styrningen av verksamheten fungerar och kraven på rutiner enligt förfrågningsunderlaget är uppfyllt. Verksamheten uppfyller gällande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen. Beslutsunderlag Ledningsstöd & Service tjänsteskrivelse Uppföljningsrapport Solglimmans hemtjänst Jonas Rydberg Kommunchef Kerstin Wanstadius Enhetschef Beslutet skickas till: Annica Fridlund, verksamhetschef Solglimman Vård AB Anna-Lisa Simonsson, verksamhetschef Stöd och Omsorg Gunilla Marcusson, MAS Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

10 Ledningsstöd och service Elisabet Olsson, kvalitetsutvecklare Tel: x Mob: Sida 1 av Uppföljningsrapport Dnr KS 2015/01055 Uppföljning av LOV-utförare Solglimman Vård AB Uppföljning av LOV-utföraren Solglimman Vård AB har gjorts under maj/juni Verksamhetschefen har skriftligt besvarat frågor och granskning av verkställighetsjournaler har gjorts. Den 2 juni 2015 gjordes besök i verksamheten och samtal fördes med verksamhetschef Annica Fridlund och kvalitetshandledare Jenny Rigby Oredsson. Granskningen har utgått från de lokala värdighetsgarantierna och gällande förfrågningsunderlag för LOV. Verksamhetsgranskningen har berört följande områden: 1. Värdighetsgarantier: Delaktighet, självbestämmande, trygghet, omsorgs vid livets slut 2. Ledning och styrning: Styrning, ledning, struktur (rutiner), avvikelser och Lex Sarah, synpunktshantering, information och tillgänglighet, personal och komptensförsörjning, trygghetslarm 3. Vård och behandling: Medicinsk omvårdnad, habilitering/rehabilitering, läkemedelhantering, delegering, hygien Verksamheten hos Solglimman Vård AB Solglimman Vård AB är sedan augusti 2013 godkända som utförare av serviceinsatser och personlig omvårdnad inklusive trygghetslarm och delegerad sjukvård i Glimåkra. Solglimman Vård AB ingår i Temabo-koncernen. Solglimman hade i maj 2015 insatser hos 15 brukare och utför cirka 300 hemtjänsttimmar per månad. Värdighetsgarantier Solglimman har under 2014 genomfört värdegrundsutbildning för all personal under tre heldagar med utbildare centralt från Temabo. Under 2015 kommer utbildningen att drivas vidare lokalt av utbildare på Solglimman. Etikforum ordnas var 6:e vecka med 1 timma per arbetsgrupp. Ansvarig är en Silviasyster från Tembos verksamhet på Solhaga. Genomförandeplan upprättas av kontaktmannen tillsammans med brukaren. Solglimman har tillgång till kommunens verksamhetssystem Treserva men bara ett fåtal genomförandeplaner har lagts in till genomförande. Journalföringen görs både i Treserva och manuellt. Ledning och styrning Verksamheten leds av verksamhetschef som till sin hjälp har en samordnare. Förnärvarande har hemtjänstverksamheten 6 anställda. Avvikelser och synpunkter/klagomål återrapporteras vid teamforum och på arbetsplatsmöten. Avvikelsestatistik redovisas till Temabos ledning varje månad. Perioden januari till maj hade 8 avvikelser registrerats. Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

11 Sida 2 av 2 Informationsskriften till nya hemtjänstmottagare kommer att uppdateras med information om hur synpunkter kan framföras. Nyanställd personal introduceras och en checklista finns. All personal signerar att informationen mottagits, t.ex. information om Lex Sarah, värdgrunden, funktionsbeskrivning och tystnadsplikten. Trygghetslarmen provrings varje månad. Provlarmslistorna förvaras hos brukaren i kundpärmen. Vård och behandling Det är kommunens sjuksköterskor som ansvarar för hemsjukvårdsinsatserna och delegerar vårdinsatser till Solglimmans vårdpersonal. Solglimman har kontakt med kommunens sjuksköterska regelbundet. Solglimman arbetar efter den salutogena värdegrunden, att lyfta fram det friska och se till vad var och en fortfarande klarar av. Bedömning Verksamheten Solglimman Vård AB har en väl fungerande hemtjänstverksamhet. Värdighetsgarantierna om delaktighet och trygghet uppfylls. Ledningen och styrningen av verksamheten fungerar och kraven på rutiner enligt förfrågningsunderlaget är uppfyllt. Solglimman uppfyller gällande krav enligt hälso- och sjukvårdslagen. Förslag Granskningen av LOV-utföraren Solglimman Vård AB avslutas. Elisabet Olsson Kvalitetsutvecklare Gunilla Marcusson MAS Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

12 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 3 32/15 Brukarundersökning inom Bostad med Särskild service 2015

13 Verksamhet Olsson, Elisabet, Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01057 Sida 1 av 1 Brukarundersökning inom bostad med särskild service (LSS) 2015 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Beslutsnivå Kommunstyrelsens omsorgs- och utbildningsutskott Sammanfattning av ärendet Under våren 2015 har enkäter skickats ut till alla som boende i gruppbostad och serviceboende inom kommunen. 70 procent av de boende har besvarat enkäten. Alla svaranden uppger att det vet vem som är deras kontaktman i boendet och nästan alla uppger att de har varit med och upprättat en genomförandeplan. Majoriteten av de svarande uppger att de känner sig trygga i sin lägenhet. Inom de olika frågeområdena är medelpoängen lika eller lägre jämfört med de två tidigare undersökningarna. Undantag är området Maten som har ett litet högre medelvärde. Det område där förbättringar främst bör göras är inom fritids- och kulturaktiviteter för de boende. Beslutsunderlag Ledningsstöd & Service tjänsteskrivelse Rapporten Brukarundersökning Bostad med särskild service våren 2015, Jonas Rydberg Kommunchef Anna-Lisa Simonsson Verksamhetschef Stöd och Omsorg Beslutet skickas till: Monica Andersson, enhetschef Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

14 Brukarundersökning Bostad med särskild service Våren 2015 Elisabet Olsson

15 Innehållsförteckning Brukarundersökning 1 Bostad med särskild service 1 Våren Brukarundersökning inom bostad med särskild service Redovisning av resultat Kön och ålder Vem har besvarat enkäten Genomförandeplan och kontaktman Bemötande Aktiviteter Maten Trygghet och trivsel Synpunkter och kommentarer Bedömning av resultatet 5 Sida 2 av 5

16 1 Brukarundersökning inom bostad med särskild service Enkäter har skickats ut till deltagare i alla boende på Brobyvägen och Källgatan i Sibbhult, Lärkan, Verkstadsgatan och P Antons gata i Broby samt Änglagård i Glimåkra. Samma undersökning har genomförts 2012 och 2014 för de boenden som då var aktuella. Påstående/frågor som skulle besvaras berör följande områden: Kontaktmannaskapet Genomförandeplanen Bemötande Aktiviteter Maten Trygghet och trivsel Möjlighet fanns också att framföra egna synpunkter. 1.1 Redovisning av resultat 33 enkäter har skickats ut och 23 svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 70 %. Påståendena har besvarats enligt en 5-gradig värderingsskala, där lägsta värdet är Instämmer inte och högsta värdet är Instämmer helt. Medelpoängen anger värdet för de som svarat. Alla har inte besvarat samtliga påståenden Kön och ålder Enkäten har besvarats av 9 kvinnor och 17 män. 19 personer är i åldern år och 21 personer är 41 år eller äldre. Ålder Kvinna Man Totalt år år Totalt Vem har besvarat enkäten Hälften av deltagarna har besvarat enkäten själva. Drygt hälften har fått hjälp med att besvara frågorna t.ex. läsa frågorna. Påstående Antal Ja-svar Andel Ja-svar Jag har svarat på frågorna själv % Jag har fått hjälp att svara på frågorna % Någon annan har svarat åt mig 7 33 % Genomförandeplan och kontaktman På frågan Har du tillsammans med personalen gjort en genomförandeplan om vad som ska göras, när och hur? svarade 18 personer Ja och två personer Nej. Tre personer har inte besvarat frågan. Sida 3 av 5

17 Alla svarande har uppgett att de vet vem som är deras kontaktman i boendet. År 2015 År 2014 År 2012 Påstående Medelpoäng Medelpoäng Medelpoäng Jag är nöjd med min kontaktman. 4,4 4,4 4, Bemötande Påstående År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng Personalen bemöter mig på ett bra sätt 4,1 4,5 4,5 Personalen ger mig stöd så att jag kan göra 4,3 4,7 4,5 det jag klarar av själv. Personalen respekterar mig och lyssnar på 4,0 4,3 4,3 mig. Personalen tar hänsyn till mina vanor och önskemål. 4,0 4,7 4, Aktiviteter Påstående År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng Jag är nöjd med de aktiviteter som erbjuds 3,6 4,1 4,2 på mitt boende. Jag är med och planerar min fritid. 3,7 4,2 3,9 Jag kan delta i aktiviteter tillsammans med 4,0 4,3 4,4 andra i boendet. Jag har möjlighet till en individuell aktivitet varje vecka. 3,4 3, Maten Påstående År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng Jag kan bestämma själv när jag vill äta. 4,2 4,1 3,9 Jag kan bestämma själv vad jag ska äta. 4,4 4,0 4, Trygghet och trivsel Påstående År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng Jag är nöjd med den hjälp jag får i 4,3 4,4 4,4 boendet. Jag känner mig trygg i min lägenhet. 4,5 4,5 4,4 Jag är nöjd med mitt boende. 4,4 4,7 4,3 Sida 4 av 5

18 1.1.8 Synpunkter och kommentarer Här en redovisning av några synpunkter och kommentarer från de som besvarat enkäten. Bemötandet beror mycket på vem som jobbar. 99 % ar mycket duktiga, men det är för mycket vikarier För lite personal, kan oftast inte lämna boendet för aktiviteter överhuvudtaget. DÅLIGT och stor skillnad mot de som bor på andra ställen. Inte alls bra. Gör matsedel tillsammans och får anpassa sig, men det måste de flesta göra! Älskar min lägenhet och personalen, men blir ibland rädd, arg, upprörd då andra boenden är aggressiva och utåtagerande. Viktigt vilka som släpps in i boendet. Kompisar till yngre boende går in i lägenheter de inte har att göra i. Är inte OK. Boendet och ledsagningen fungerar OK tack vare stöd av ledsagaren. Saknar tjejkompis i boendet. Individuell ledsagning fungerar ej. Infon i sakfrågor fungerar ibland ej mellan personalen. Känsliga förtroendefrågor som ej bör föras vidare - sprids ibland. Det behövs fler teckenspråkskunnig personal. Jag behöver mer personalstöd för att tex kunna åka iväg på tex ledarhundsträffar samt dövblindträffar... Jag har ju varken någon egen ledsagare eller kontaktperson som jag verkligen behöver. Det blir svårt för mig när personalen inte alltid har tid med mig! Det mesta är bra. Kostnadsläget är högt. Inte mycket pengar över till mig själv. Personalen bör hjälpa till mer med klädvård i garderober och liknande. 1.2 Bedömning av resultatet Alla svaranden uppger att det vet vem som är deras kontaktman i boendet och nästan alla uppger att de har varit med och upprättat en genomförandeplan. Majoriteten av de svarande uppger att de känner sig trygga i sin lägenhet. Inom de olika frågeområdena är medelpoängen lika eller lägre jämfört med de två tidigare undersökningarna. Undantag är området Maten som har ett litet högre medelvärde. Det område där förbättringar främst bör göras är inom fritids- och kulturaktiviteter för de boende. Sida 5 av 5

19 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 4 33/15 Brukarundersökning inom daglig verksamhet 2015

20 Verksamhet Olsson, Elisabet, Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01058 Sida 1 av 1 Brukarundersökning inom daglig verksamhet (LSS) 2015 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Beslutsnivå Kommunsstyrelsens omsorgs- och utbildningsutskott Sammanfattning av ärendet Under våren 2015 har 51 enkäter har skickats ut till deltagare i daglig verksamhet. 36 svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Medelpoängen för frågeområdena Bemötande, Aktiviteter och sysselsättning och Trygghet och trivsel är lite högre än vid undersökningen år Deltagarna är mycket nöjda med personalens bemötande och 75 % är mycket nöjda med de arbetsuppgifter de har. De flesta känner sig trygga i den dagliga verksamheten. De områden där ytterligare förbättringar kan göras är deltagarnas delaktighet i planeringen av verksamheten och aktiviteterna. Beslutsunderlag Ledningsstöd & Service tjänsteskrivelse Rapporten Brukarundersökning Daglig verksamhet våren 2015, Jonas Rydberg Kommunchef Anna-Lisa Simonsson Verksamhetschef Stöd och Omsorg Beslutet skickas till: Monica Andersson, enhetschef Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

21 Brukarundersökning D aglig verksamhet Våren 2015 Elisabet Olsson

22 Innehållsförteckning Brukarundersökning 1 Daglig verksamhet 1 Våren Brukarundersökning inom daglig verksamhet Redovisning av resultat Kön och ålder, boende Vem har besvarat enkäten Kontaktman och Genomförandeplan Stödet i den dagliga verksamheten Aktiviteter och arbetsuppgifter Trygghet och trivsel Synpunkter och kommentarer Bedömning av resultatet 5 Sida 2 av 6

23 1 Brukarundersökning inom daglig verksamhet Enkäter har skickats ut till deltagare i den dagliga verksamheten. Samma undersökning har genomförts även 2012 och Påstående/frågor som skulle besvaras berör följande områden: Kontaktmannaskapet Genomförandeplanen Bemötande Aktiviteter och sysselsättning Trygghet och trivsel Möjlighet fanns också att framföra egna synpunkter. 1.1 Redovisning av resultat 51 enkäter har skickats ut och 36 svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Flera av deltagarna har sysselsättning i mer än en verksamhet. Påståendena har besvarats enligt en 5-gradig värderingsskala, där lägsta värdet är Instämmer inte och högsta värdet är Instämmer helt. Medelpoängen anger värdet för de som svarat. Alla har inte besvarat samtliga påståenden Kön och ålder, boende Enkäten har besvarats av 19 kvinnor och 17 män. 20 personer är i åldern år och 16 personer är 41 år eller äldre. Ålder Kvinna Man Totalt år år Totalt Ålder Grupp/serviceboende Ordinärt boende Totalt år år Totalt Vem har besvarat enkäten Majoriteten av deltagarna har besvarat enkäten själva. Hälften har fått hjälp med att t.ex. läsa frågorna. Påstående Antal Ja-svar Andel Ja-svar Jag har svarat på frågorna själv % Jag har fått hjälp att svara på frågorna % Någon annan har svarat åt mig 7 21 % Sida 3 av 6

24 1.1.3 Kontaktman och Genomförandeplan Alla deltagare i den dagliga verksamheten ska ha en kontaktman och en genomförandeplan ska upprättas senast två veckor efter påbörjad insats. Den enskilde ska vara delaktig när en genomförandeplan upprättas. Fråga: Vet du vem som är din kontaktman på dagliga verksamheten? Jag har själv varit med och planerat min dagliga verksamhet. År 2015 Ja-svar År 2014 Ja-svar År 2012 Ja-svar År 2015 År 2014 År 2012 Påstående Medelpoäng Medelpoäng Medelpoäng Jag är nöjd med min kontaktman. 4,6 3,9 4, Stödet i den dagliga verksamheten Personalen ska bemöta den enskilde värdigt och korrekt och med respekt för dennes personliga integritet. Påstående År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng Personalen bemöter mig på ett bra sätt 4,6 4,1 4,4 Personalen respekterar mig och lyssnar på 4,3 4,1 4,0 mig. Personalen frågar hur jag vill ha mitt stöd. 4,3 4,0 4,2 Personalen ger mig stöd så att jag kan göra det jag klarar själv. 4,5 4,1 4, Aktiviteter och arbetsuppgifter Den dagliga verksamheten ska anpassas till den enskildes behov och vara grundad på respekt för den enskilde. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medstämmande. Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap med andra. Påstående Jag kan vara med och bestämma vad jag ska göra på min dagliga verksamhet. Jag har aktiviteter och arbetsuppgifter som jag känner att jag lär mig något av. Jag kan prova nya aktiviteter och arbetsuppgifter om jag vill. Jag är nöjd med de aktiviteter och arbetsuppgifter som jag har. År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng 4,1 3,7 3,9 4,0 4,2 4,0 4,0 3,8 4,2 4,3 4,3 4,1 Sida 4 av 6

25 1.1.6 Trygghet och trivsel Den dagliga verksamheten ska anpassas till den enskildes behov och främja jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Påstående År 2015 Medelpoäng År 2014 Medelpoäng År 2012 Medelpoäng Jag är nöjd med min dagliga verksamhet. 4,2 4,0 4,2 Jag trivs med de andra i min dagliga 4,2 4,3 4,3 verksamhet. Jag tror att andra skulle trivas här också. 4,0 3,9 4,2 Jag känner mig trygg i min dagliga verksamhet. 4,3 4,0 4, Synpunkter och kommentarer Här en redovisning av några synpunkter och kommentarer från de som besvarat enkäten: Vill ha mer variation i daglig verksamhet. Vill bl.a. prova i Lunnom nån dag i veckan. Jag vill att det ska vara lönsamt att jobba på Lunnom. Vill ha mera jobb. Hoppas det kommer. Tycker det har blivit sämre sen det flyttade till Lunnom. Jag trivs inte längre i Lilla Butiken. Jag behöver mer utmaning för hjärnan. När vi hade demontering så fick jag den stimulans jag behövde. Det var utmaning att skruva isär saker utan att bruka våld på grejorna. Jag hade önskat en tystare arbetsmiljö. När jag är i miljö med mycket ljud så tar det mycket energi från mig för att jag ska prestera något. Jag vill att legot ska komma tillbaka, för det är det jag helst vill arbeta med. Alla har telefoner. Det blir mycket prat. OBS jag tycker att andra skulle jobba för sånt som dom är intresserade av i stället för att gå och driva å hitta på jävelskap för andra för det kommer surt efteråt. Tack för mig. Har fått hjälp med att få frågorna upplästa och förklarade. 1.2 Bedömning av resultatet I januari 2014 gjordes en stor omorganisation av den dagliga verksamheten och två verksamheter flyttade till nya lokaler. Den nya organisationen har nu varit igång i drygt 1 år och enkätresultatet visar att deltagarna är lite mer nöjda med verksamheten än de varit vid tidigare undersökningar. 32 personer har uppgett att de vet vem som är deras kontaktman jämfört med 26 år personer uppger att de har varit delaktiga vid upprättande av genomförandeplan. År 2014 var det endast 16 personer som uppgav att det hade varit delaktiga. Medelpoängen för de tre frågeområdena är lite högre än vid undersökningen år Deltagarna är mycket nöjda med personalens bemötande och 75 % är mycket nöjda med Sida 5 av 6

26 de aktiviteter/arbetsuppgifter de har. De flesta känner sig trygga i den dagliga verksamheten. De områden där ytterligare förbättringar kan göras är deltagarnas delaktighet i planeringen av verksamheten och aktiviteterna. Sida 6 av 6

27 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 5 34/15 Prioriteringsordning vid bedömning av insatser HSL

28 Verksamhet Marcusson, Gunilla, MAS Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01038 Sida 1 av 1 Prioriteringsordning för arbetsterapeuter och fysioterapeuter vid bedömning av insatser vid funktionsnedsättning Förslag till beslut Prioriteringsordning för arbetsterapeut och fysioterapeut antas. Beslutsnivå Kommunstyrelsens omsorgs- och utbildningsutskott Sammanfattning av ärendet Syftet med Beslutstöd är att främja ett enhetligt och strukturerat arbetssätt med likvärdiga bedömningar, där patienten blir delaktig på ett tydligt sätt. En systematisk uppföljning av nyttan med insatsen blir möjlig att göra. För att kunna arbeta med arbetsprocessen krävs en prioriteringsordning i olika nivåer. Denna prioriteringsordning ska vara ett komplement till de nationella riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården, 1996/97:60. Gemensamt är att alla prioriteringsnivåer är patientens behov av insatser som skapar trygghet och säkerhet i förhållande till hemsituationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport beslutstöd för arbetsterapeut och fysioterapeut med prioritering Jonas Rydberg Kommunchef Anna-Lisa Simonsson Socialchef Beslutet skickas till: Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

29

30

31

32 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 6 35/15 Ramöverenskommelse - samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem

33 Verksamhet Stöd och Omsorg Windeborn, Camilla, Tf verksamhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/00926 Sida 1 av 2 Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem Förslag till beslut Ramöverenskommelsen antas. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Sedan den l juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i Hälsooch sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Ett förslag till överenskommelse enligt HSL (8 b ) och SoL (5 kap 9 a ) gällande samarbete för ovanstående målgrupp har utarbetats. Överenskommelsen är att betrakta som en ramöverenskommelse vilken ska ligga till grund for lokala överenskommelser. Innehållet har arbetats fram gemensamt av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. Syftet med överenskommelsen är att underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att på ett bättre sätt tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Den syftar också till att identifiera gemensamma utvecklingsområden för Region Skåne och Skånes kommuner. Överenskommelsen ska ge förutsättningar för huvudmännen att följa rekommendationer i gällande nationella riktlinjer. Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

34 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Kommunförbundets styrelse har beslutat att ställa sig bakom förslaget till ramöverenskommelse och rekommenderar kommunerna att politiskt anta denna. Region Skåne har undertecknat överenskommelsen Beslutsunderlag Verksamhet Stöd och Omsorgs tjänsteskrivelse Förslag till ramöverenskommelse Jonas Rydberg Kommunchef Bengt Gustafson Produktionschef Beslutet skickas till: Kommunförbundet Skåne, Ulla Ljungberg. Undertecknad överenskommelse skickas till: Region Skåne, koncernkontoret Diariet, Rådhus Skåne Kristianstad

35 Ramö verenskömmelse mellan Regiön Ska ne öch Ska nes kömmuner ga llande samarbete avseende persöner med missbruks- öch beröendepröblem DATUM

36 Förord På uppdrag av Regionala Politiska Samverkansgruppen har det bildats ett utskott till Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Detta utskott hanterar regionala frågor rörande missbruks- och beroendevården i Skåne. Utskottet för missbruks- och beroendevård har fått i uppdrag att arbeta fram en Överenskommelse enligt HSL (8 b ) och SoL (5 kap 9 a ) gällande samarbete avseende personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen är att betrakta som en ramöverenskommelse vilken ska ligga till grund för lokala överenskommelser. Innehållet har arbetats fram gemensamt av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. Regional samverkansgrupp Psykiatris utskott för missbruks- och beroendevård har utgjort referensgrupp för framtagandet av överenskommelsen. Utskottet för missbruks- och beroendevård har vid tiden för framtagandet av ramöverenskommelsen haft följande sammansättning; Arne Andersson, NSPH Sigbritt Arwidson, Helsingborgs stad Christina Ek, Malmö stad Peter Hagberg, Kommunförbundet Skåne Annica Henriksson, Kommunförbundet Skåne Johnny Käll, Vuxenpsykiatri Kristianstad/Hässleholm Åsa Magnusson, Beroendecentrum Malmö Anna von Reis, Kommunförbundet Skåne Bim Soerich, Region Skåne Peter Sonnsjö, Kristianstad kommun Drago Stojkovic-Stenberg, Skurups kommun Personer som varit med i delar av arbetet: Gunilla Alväng, Skurups kommun Johan Larsson, Region Skåne 2

37 Innehåll Förord... 2 Inledning Syfte Mål Målgrupp Ansvar Samverkan/samarbete Vård- och omsorgsplaner Samrådsgrupper Gemensamma integrerade verksamheter Kontakter med organisationer som företräder målgruppen och deras närstående Informationsskyldighet Sekretess Ekonomisk ersättning Uppföljning och utvärdering Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen Lokal överenskommelse Placering på HVB Kroppslig hälsa Gemensamma utvecklingsområden Samordnad Individuell Plan, SIP Barn, ungdomar och unga vuxna Äldre Familjeperspektiv Personer med samsjuklighet Personer i behov av tillnyktring Personer i behov av abstinensvård Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Personer som missbrukar dopningsmedel Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Information om hur man söker vård och stöd Hur tvister mellan parterna ska lösas Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen Bilaga 1 Ansvar inom Region Skåne Bilaga 2 Vägledande principer för socialtjänsten Bilaga 3 Definitioner Bilaga 4 LVM - riktlinjer för patienttransport

38 Ramö verenskömmelse mellan Regiön Ska ne öch Ska nes kömmuner ga llande samarbete avseende persöner med missbruks- öch beröendepröblem Inledning Landstinget och kommunerna har båda ett ansvar att erbjuda vård och behandling till personer med missbruk och beroende. Ramöverenskommelsens målgrupp är personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. Läkemedelsbehandling och annan medicinsk behandling är ett tydligt ansvarsområde för landstinget, på samma sätt som sociala insatser är ett tydligt ansvar för kommunen. I lagrådsremiss God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården anges att psykosocial behandling enligt gällande lagstiftning kan ges av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är med andra ord en behandlingsform som kan ingå i båda huvudmännens verktygslåda. Det finns enligt regeringens bedömning skäl för att denna typ av behandling även fortsättningsvis ska kunna erbjudas av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skånes kommuner och Region Skåne har ett gemensamt ansvar för psykosocial behandling. Ansvaret är överlappande då båda huvudmännen har ansvar för området. Att två huvudmän har delat ansvar kan vara en styrka men det kan också innebära svårigheter. Istället för att samverka är risken att huvudmännen inte tar sitt vårdansvar och att den enskilde blir lidande. Samverkan mellan huvudmännen är direkt avgörande för att målgruppen ska få del av de fördelar ett gemensamt huvudmannaskap innebär. Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i Hälsooch sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. 8 b HSL Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopnings-medel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 4

39 5 kap. 9 a SoL Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Överenskommelserna ska även omfatta de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting, i enlighet med 3 HSL och 2 kap. 5 SoL har slutit avtal med. 1. Syfte Syftet med överenskommelsen är att underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att på ett bättre sätt tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Den syftar också till att identifiera gemensamma utvecklingsområden för Region Skåne och Skånes kommuner. Dessa utvecklingsområden redovisas under kapitel 15, Gemensamma utvecklingsområden. Överenskommelsen ska ge förutsättningar för huvudmännen att följa rekommendationer i gällande nationella riktlinjer. 2. Mål Barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen ska: Få vård och stöd för missbruk/beroende Få tillgång till insatser på rätt nivå Få en sammanhängande vård Få delaktighet och inflytande över sin vård För att uppnå dessa mål krävs att kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för samverkan utifrån den enskildes behov. En förutsättning är att det finns en tydlig och överlappande ansvarsfördelning mellan Region Skåne och respektive kommun. Genom ökad grad av integrerat arbetssätt, gemensamt bedriven missbruks- och beroendevård, uppnås ökad kvalitet och effektivitet och dubbelarbete undviks. Det krävs också en tät samverkan med de organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. 3. Målgrupp Ramöverenskommelsens målgrupp är barn, unga och vuxna som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. 4. Ansvar Region Skånes ansvar Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763. HSL2 ). 5

40 Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 1 kap 7 Patientlag (2014:821) Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 5 kap 1 Patientlag (2014:821) Inom missbruks- och beroendevården har Region Skåne följande ansvarsområden: Initiera, planera och samordna insatser enligt gällande lagstiftning för barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen Tidig upptäckt och tidiga insatser Utredning, diagnostisering och behandling av beroendetillstånd gällande alkohol, läkemedel, dopningspreparat och illegala narkotiska preparat Somatiska och psykiatriska utredningar, vård och behandling Medicinsk behandling av abstinenssymtom Läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk enligt vid var tids gällande föreskrifter Psykosocial behandling Psykosocialt stöd Stöd till anhöriga och närstående Ansvar för information, råd och stöd till barn enl HSL 2g Läkarbedömning och intyg vid tvångsvård (LVM, LVU) Hälsoundersökningar enligt BBIC Aktivt smittskyddsarbete Suicidriskbedömning Anmälningsskyldighet gällande barn Anmälningsskyldighet gällande LVM Anmälningsskyldighet gällande vapen och körkort Grundprincipen för handläggning av riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende inom Region Skåne är att den ska ske på lägsta effektiva omhändertagandenivå. Primärvård Primärvård utgör basen i skånsk Hälso- och sjukvård. Begreppet primärvård definieras i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 5 som Den del av den öppna vården som, utan avgränsning avseende sjukdom, ålder eller patientgrupp, ska svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver sjukhusens tekniska och medicinska resurser eller annan särskild kompetens. Inom primärvården ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med riskbruk, skadligt bruk/missbruk och beroende som inte kräver specialistsjukvård. Primärvården regleras av Region Skåne genom dels ackreditering och avtal inom Hälsoval Skåne för BHV, Vårdcentral och Rehabiliteringsgarantin samt i särskilt uppdrag för Barn och ungdomars psykiska ohälsa - första linjens insatser. Vårdcentralernas uppdrag för missbruks- och beroendevård framgår av vid var tid gällande ackreditering och avtal för vårdcentral inom hälsoval Skåne. Uppdraget 2015: 6

41 Vårdgivaren ska tillhandahålla kompetens för psykosocialt stöd. Vårdgivarens ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende omfattar; tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver psykiatrins insatser, medicinsk behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk samt behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård. Specialiserad vård Inom den specialiserade hälso- och sjukvården ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med riskbruk, skadligt bruk/missbruk och beroende som kräver specialistsjukvård. Den specialiserade vården regleras av Region Skåne genom förvaltningsuppdrag och vårdavtal med privata utförare. Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens arbete kring missbruks- och beroendeproblematik regleras huvudsakligen i Socialtjänstlag (2001:453, SoL). Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Socialtjänsten ska utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov. Planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Socialtjänstens insatser ska utgå från de behov som den enskilde har. Insatserna ska tillgodose behov av vård för missbruks/beroendeproblemet och behov av annan social rehabilitering. Hjälp kan erbjudas både i form av rådgivning och som biståndsbedömd insats. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att personer med missbruk/beroende får vård men inte samtycker till detta kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Bedömningen av vård och stödinsatser bör utgå från resultatet av ett för målgruppen och ändamålet avsett standardiserat bedömningsinstrument. Om sådan bedömning har gjorts av en huvudman bör den enskilde tillfrågas om medgivande för annan huvudman att ta del av denna. För barn och ungdomar har kommunen ett särskilt ansvar. Socialtjänstlagen beskriver att socialtjänsten aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel bland barn och ungdomar. Kommunen ansvarar också för barn- och ungdomsvården enligt socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar kan vård för unga ges mot den enskildes och/eller vårdnadshavarens vilja, enligt lagen om vård av unga (LVU) 7

42 Inom missbruks- och beroendevården har kommunen följande ansvarsområden: Initiera, planera och samordna insatser enligt gällande lagstiftning för barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen Tidig upptäckt och tidiga insatser Alkohol- och drogförebyggande arbete Utredning och bedömning av behov av hjälp och vård för missbruks- och beroendeproblem Psykosocial behandling Psykosocialt stöd Föräldrastöd Stöd till anhöriga och närstående Stöd till barn som har förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem Försörjning och livsföring i övrigt Medverkan vid verkställighet inom kriminalvård, övertagande av vård Anmälningsskyldighet gällande barn Körkortsyttranden Yttrande i andra ärenden rörande enskilda personers lämplighet 5. Samverkan/samarbete Samverkan/samarbete ska prioriteras inom de båda huvudmännens verksamheter. Lokala överenskommelser med konkreta handlingsplaner för samverkan/samarbete i förhållande till denna överenskommelse ska gemensamt upprättas av huvudmännen. Samverkan ska präglas av respekt för den enskilde och dennes närstående. När det gäller barn och unga som omfattas av denna ramöverenskommelse är samverkan med skolan av vikt. Personer med samsjuklighet har behov av olika åtgärder, vilket kräver differentierade insatser. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Det är av vikt att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Verksamheterna ska samverka och anpassa vården så att den tillgodoser personens behov. För att få en väl fungerande samverkan/samarbete är det en förutsättning att i skälig tid inleda en dialog med berörda om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning eller få andra konsekvenser. Ansvar för samverkan med andra aktörer Vid behov ska Region Skåne och kommunerna samverka med exempelvis Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, frivilliga organisationer och arbetsgivare om sådan finns. Både kommunerna och Region Skåne ska informera den enskilde och anhöriga om att det finns organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. 8

43 Riktlinjer för transport från sjukvård till SiS-institution vid LVM- vård Representanter från Statens Institutionsstyrelse, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, Kriminalvårdens nationella transport enhet, NTE och Psykiatri Skåne har tagit fram riktlinjer för transport från sjukvårdsinrättning till SiS-institution. Se bilaga Vård- och omsorgsplaner Det finns många olika vård- och omsorgsrelaterade planer i Sverige. I den här överenskommelsen lyfter vi de tre planer som förutsätter samverkan mellan huvudmännen. Plan och planering är inte samma sak. En gemensam planering kan pågå över tid och ha många involverade och resulterar så småningom i en gemensam plan. Planen är till för att den enskilde ska få god vård. En bieffekt av planen blir en ansvarsfördelning mellan de involverade. Samordnad plan enligt LPT och LRV Vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad vård- och omsorgsplanering upprättats inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård Samordnad vårdplanering, SVPL En samordnad vårdplan ska upprättas för den enskilde som inför utskrivning från slutenvård bedöms behöva insatser av kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller av landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Rutiner regleras i dokument Samordnad vårdplanering Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne gällande från 1 mars, 2007 eller senare. Samordnad Individuell Plan, SIP Planen ska upprättas om Region Skåne eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Se kap 15, gemensamma utvecklingsområden Se vidare; Betalningsansvarslagen, 1990:1 404, ändrad 2003:193, Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård, SOSFS 2005: Samrådsgrupper Regional nivå På regional nivå finns ett särskilt gemensamt tjänstemannaforum för frågor som rör psykiatri och missbruk; Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Till Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett utskott för missbruks- och beroendefrågor bildats. Detta utskott hanterar regionala frågor rörande missbruks- och beroendevården i Skåne. Regional Samverkansgrupp Psykiatri ansvarar för; 9

44 Samordning och utveckling på regional nivå avseende målgruppen. Revidering av ramöverenskommelsen kring samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem På regionalpolitisk nivå finns Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg med representanter för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne och Kommunförbundets beredning för vård och omsorg. I gruppen som träffas fyra gånger per år behandlas gemensamma frågor mellan kommunerna och Region Skåne som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till gruppen finns en tjänstemannaberedning knuten. Befintliga strukturer och samverkansgrupper kan användas som samrådsgrupp Flera kommuner kan tillsammans bilda samrådsgrupp med Region Skåne Lokal nivå I kommun/kommunerna bör en samrådsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och Region Skåne gemensamt ansvara för strategisk planering och samordning av verksamheter och insatser. Samrådsgruppen kan ansvara för att samverkan enligt denna ramöverenskommelse och lokalt tecknade överenskommelser följs och även fatta beslut i frågor som inte går att lösa i det dagliga arbetet. 5.3 Gemensamma integrerade verksamheter När huvudmännen ingår avtal om gemensamma integrerade verksamheter ska den ansvarsfördelning som gjorts i denna ramöverenskommelse tillämpas. Exempel på lokala verksamheter kan vara Maria mottagningar, beroendemottagningar för vuxna eller mottagningar för personer med samsjuklighet. 10

45 Om det lokalt saknas organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga kan NSPH Skåne bjudas in att delta 6. Kontakter med organisationer som företräder målgruppen och deras närstående I Region Skåne finns ett forum för dialog mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga inom psykiatri och missbruk. I utskottets arbete med överenskommelsen har representant från detta forum deltagit. Vid framtagande av de lokala överenskommelserna ska organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga om möjligt bjudas in att delta. Förslagsvis skapas gemensamma lokala brukarråd. 7. Informationsskyldighet Det finns en skyldighet för verksamhetsansvariga att tidigt informera berörda parter, (vilket innefattar organisationer som företräder målgruppen och deras närstående), om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för de samverkansparter som berörs. 8. Sekretess Grundläggande för all vård och omsorg är att den enskildes autonomi och integritet respekteras och att vården skall utformas i samråd med denne. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt LVM. En förutsättning för samverkan är att den enskilde efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för de nätverksmöten som framgår av 10 kap 1 i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) eller för de som behövs i rehabiliterings/ habiliteringsarbetet. Den enskilde avgör i vilken utsträckning dennes samtycke till att uppgifter utlämnas mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, koordinator eller annan deltagande vid nätverksmöten utan att den enskilde är närvarande. Den enskilde skall ha full delaktighet, inflytande och insyn i vad som avhandlas i samverkan mellan parterna. 9. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna ska debitera någon av parterna för deltagande i samverkan/samarbete. Allt deltagande i arbetet ska ske kostnadsfritt. 11

46 På lokal nivå ska parterna gemensamt årligen fastställa områden för uppföljning och utvärdering, till exempel genom lokala samrådsgrupper 10. Uppföljning och utvärdering På regionövergripande nivå ansvarar Regional samverkansgrupp psykiatri för att denna ramöverenskommelse årligen följs upp. Uppföljning skall även ske med de kommuner som inte tecknat ramöverenskommelse. 11. Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen Region Skåne ansvarar för att ramöverenskommelsen implementeras inom den egna organisationen. Kommunförbundet Skåne ansvarar för kunskapsspridning avseende ramöverenskommelsen i Skånes 33 kommuner, implementeringen åvilar respektive kommun. Huvudmännen har gemensamt ansvar för att informera övriga berörda myndigheter samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga om ramöverenskommelsen. Den lokala överenskommelsen bör revideras årligen Organisationer som företräder målgruppen och deras närstående ska om möjligt bjudas in att delta i revideringen 12. Lokal överenskommelse Denna ramöverenskommelse ska följas av lokala överenskommelser. Den lokala överenskommelsen ska reglera samverkan utifrån de förutsättningar som angivits i denna överenskommelse. I de lokala överenskommelserna finns möjlighet att vara mer konkret vad gäller mål, prioritering av utvecklingsområden och tidsangivelser 12

47 13. Placering på HVB Det är endast enligt Socialtjänstlagen som beslut om placering på HVB kan ske. Hälso- och sjukvården gör således inte placeringar i denna mening. Landstingets hälso- och sjukvård har ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård även för personer utanför det egna landstinget, enligt gällande lagstiftning. Patientlag 9 kap (2014:821) Underlag för beslut om insatser till den enskilde En placering vid HVB föregås av att en SIP eller en SVPL upprättats om personen har behov av insatser från båda huvudmännen. I planen görs ingående beskrivning av personens specifika behov och hur man avser lösa dem. Varje verksamhet ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde inför en placering på HVB. Det är således landstinget som avgör vilket behov av hälso- och sjukvårdsinsatser den enskilde har och hur dessa skall erbjudas och kommunen som avgör behovet av och insatser enligt socialtjänstlagen SoL, lag (1990:52) och hur dessa skall erbjudas. Kostnadsansvar Vardera partens kostnadsansvar ska vara klarlagt innan placering sker och utgår från huvudmännens ansvar för insatserna. Utifrån upprättad SIP eller SVPL görs en gemensam bedömning och överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan Region Skåne och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår av SIP eller av SVPL. Kostnadsfördelningen ska dock tas upp till förnyad bedömning under placeringen om någon av huvudmännen så begär. Innan utskrivning från HVB ska SIP eller SVPL följas upp. Det bör finnas lokala rutiner för arbetet kring kroppslig hälsa för målgruppen 14. Kroppslig hälsa Det är särskilt viktigt att båda huvudmännen uppmärksammar den kroppsliga hälsan inklusive tandvård hos personer med missbruks- och beroendeproblem då de inte alltid söker eller får rätt tillgång till tandvård och/eller hälso- och sjukvård och samtidigt utgör en riskgrupp för att utveckla allvarliga sjukdomstillstånd. 13

48 15. Gemensamma utvecklingsområden Nedanstående områden har identifieras som särskilt angelägna att utveckla i samverkan mellan huvudmännen. Vissa områden kommer att behöva ett regionalt utvecklingsarbete medan andra kan hanteras i lokala överenskommelser. Områden med särskilda behov av samverkan och utveckling Samordnad individuell plan (SIP) Barn, ungdomar och unga vuxna Äldre Familjeperspektiv Personer med samsjuklighet Personer i behov av tillnyktring Personer i behov av abstinensvård Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Personer som missbrukar dopningsmedel Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Information om hur man söker vård och stöd 15.1 Samordnad Individuell Plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Den enskilde ska vidare kunna påkalla medverkan av närstående eller annan person. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Rutiner för SIP-mötets genomförande ska tas fram i de lokala överenskommelserna 14

49 Rutin för SIP När någon part identifierat behovet och den enskilde/vårdnadshavaren samtycker till planen ska målet vara att en samordnad individuell plan upprättas utan dröjsmål, allra senast 15 dagar efter att berörda verksamheter blivit kontaktade. Den enskilde, vårdnadshavare samt närstående ska närvara vid planens upprättande om det inte bedöms vara uppenbart olämpligt. Ansvarig för initiering av samordnad individuell plan är den verksamhet där behovet identifierats. Samordnare ska utses. Samtycke (SOFS 2008:14) och samordnad individuell plan ska dokumenteras i journal Samordnaren ansvarar för den enskilde eller vårdnadshavare får ett exemplar av den samordnade individuella planen. Ändamålsenlig blankett för SIP ska användas Barn, ungdomar och unga vuxna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda barn, ungdomar och unga vuxna en kunskapsbaserad vård. Missbruk bland barn och ungdomar skiljer sig mycket från missbruk bland vuxna i både karaktär, omfattning och bakomliggande faktorer. Av den anledningen behöver området missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna behandlas som en separat del av problemområdet missbruk. Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta av multimodal karaktär, vilket innebär att samspelande faktorer inom det psykologiska, psykiatriska och det sociala området påverkar den unges missbruksförhållande och således också de behandlingsinterventioner som sätts in. Därför bör behandlingspersonalen ha kunskap om barns- och ungdomars utveckling, psykiatriska diagnoser samt god kunskap om missbruk och beroende. Huvudmännen behöver samordna och utveckla behandlingsutbudet för att skapa möjlighet att gå in snabbt och tidigt med interventioner. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan är för denna målgrupp en avgörande framgångsfaktor Äldre Region Skåne och kommunerna ska verka för att öka kunskapen inom området samt utöka samverkan kring målgruppen. Utan samverkan finns det risk att äldre med missbruk inte får den hjälp de behöver. Andelen äldre personer som dricker mycket alkohol och riskerar att utveckla ett beroende ökar enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport inom vård och omsorg (2012) Familjeperspektiv Kommunerna och Region Skåne ska verka för att stärka barn- och föräldraperspektivet hos de som i sitt arbete kan möta familjer där det förekommer missbruk. Genom det kan villkoren för hela familjen förbättras. 15

50 Vi vet att många barn lever i miljöer där det förekommer missbruk. Vi har också goda kunskaper om att barn som växer upp i miljöer där det förekommer missbruk löper stor risk att utveckla eget missbruk eller andra psykosociala problem. Forskning visar att barn från familjer med missbruk eller beroende som får stöd tidigt - mår bättre och klarar sig bättre. Att upptäcka barnen i tid och ge dem rätt stöd är därför ytterst angeläget. Det är även av vikt att uppmärksamma och stödja föräldrar till barn som missbrukar. Se även HSL 2g Lag (2009:979). De lokala överenskommelserna bör innehålla rutiner för hur barn i dessa utsatta situationer kan ges information, råd och stöd på bästa sätt Ansvar för stöd till barn som närstående Av 2 g HSL samt i 6 kap 5 i Patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att hälso- och sjukvården och dess personal särskilt ska beakta att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. I sammanhanget är det viktigt att påminna om samverkansskyldigheten som följer av 2 f HSL, 5 kap. 1 a SoL m.fl. lagar samt anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL Personer med samsjuklighet Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda personer med samsjuklighet en samordnad vård. Samsjukligheten kan bestå av både psykiatrisk och somatisk sjukdom eller ohälsa samtidigt med missbruk eller beroende. Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med missbruk och beroende. Studier visar att risken att drabbas av psykisk sjukdom är mer än dubbelt så stor jämfört med personer som inte har ett missbruk eller beroende dessutom ökar psykisk sjukdom risken att utveckla ett beroende. Personer med samsjuklighet har en ökad risk för ett sämre förlopp. Behandlingsmöjligheter, följsamhet till behandling och behandlingsresultat är sannolikt sämre om det också finns en samtidig psykisk sjukdom, och vice versa. Det är därför viktigt att 16

51 samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas Personer i behov av tillnyktring Regeringen har tagit beslut om att genom en treårig satsning stödja ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete med syfte att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden om personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, förkortad LOB. Region Skåne, Skånes kommuner och Polisen ska undersöka förutsättningar för en överenskommelse avseende målgruppen Personer i behov av abstinensvård Region Skåne ska se över behov och organisering av vården för personer i behov av abstinensvård för att nå en mer jämlik vård och bättre möta målgruppers behov. Detta ska ske i samverkan med Skånes kommuner. Region Skåne och kommunerna ska utveckla vården, öka kompetensen och ta fram rutiner för samverkan kring målgruppen Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Region Skåne ska se över behov och organisering av vården för personer med läkemedelsmissbruk/ beroende. Detta ska ske i samverkan med Skånes kommuner. Region Skåne och kommunerna ska utveckla vården, öka kompetensen och ta fram rutiner för samverkan kring målgruppen. Barn, ungdomar och unga vuxna som missbrukar läkemedel ensamt eller i ett blandmissbruk, bör ses som en särskild målgrupp, med delvis andra behov av insatser av medicinsk, psykologisk och social karaktär Personer som missbrukar dopningsmedel Region Skåne och kommunerna ska verka för att öka kunskapen inom området och utveckla sina möjligheter att erbjuda hjälp. Dopning kräver ofta samverkan mellan den somatiska och psykiatriska vården i samspel med psykosociala insatser från kommunen. Regeringen genomför en satsning på området för att öka kunskapen. Det är angeläget att följa den nationella kunskapsutvecklingen på området Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Region Skåne och Skånes kommuner stödjer ett fortsatt arbete mot integrerade verksamheter vilka förväntas ge en mer lättillgänglig, kontinuerlig och allsidig vård för målgruppen. Läkemedelsbehandling, psykosocial behandling och psykosocialt stöd behöver många gånger ges samtidigt och vård- och behandlingsplaner kan behöva samordnas. Detta ställer krav på huvudmännen att lokalt tillgodose behoven av såväl medicinsk-, psykologisk- som socialutredning och diagnostik samt gemensam och individuell vårdplanering och behandling. 17

52 15.11 Information om hur man söker vård och stöd Region Skåne och kommunerna stödjer ett arbete med att förbättra den webbaserade informationen kring vård och stöd för missbruk och beroende. Ett exempel är att utveckla informationen på vårdguiden 1177 och ta fram information på kommunal nivå. 16. Hur tvister mellan parterna ska lösas Tvister mellan verksamheter i landsting och kommun ska i första hand lösas av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att komma fram till en gemensam lösning med den enskildes behov i centrum. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till alla berörda parter. Ansvar för lösning av tvist har: 1. närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga 2. verksamhetschef med mandat att fatta beslut om frågan inom hälso- och sjukvården och förvaltningschef, eller annan tjänsteman med delegation inom kommun. 3. parterna kan, vid oenighet i enskilda ärenden vända sig till den Regionala Samverkansgruppen Psykiatri för förslag på lösning. Den Regionala Samverkansgruppen Psykiatris bedömning är inte prejudicerande för ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna. 17. Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling I Patientsäkerhetslagen (2010:659) och i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) tydliggörs vårdgivarens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Parterna har var för sig system för avvikelsehantering. Varje organisation ansvarar för att det finns rutiner för hantering av klagomål/ avvikelser inom den egna organisationen. Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett ansvar för att följa upp avvikelser på systemnivå vilka inrapporteras från lokala samrådsgrupper. 18. Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen Part äger när som helst under överenskommelsestiden påkalla förhandlingar om villkoren förändras eller om oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för överenskommelsen. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina överenskommelsesenliga förpliktelser. Överenskommelsen gäller fr.o.m. nedanstående datum och tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp överenskommelsen med tolv månaders varsel. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit vars ett. 18

53 Datum För Region Skåne För kommun 19

54 Bilaga 1 Ansvar inom Region Skåne Samtliga verksamheter inom Region Skåne ansvarar för: Tidig upptäckt och tidiga insatser, 2 c HSL, Lag (1998:1660); Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Beaktande av barns behov enligt 2 g HSL, Lag (2009:979); Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Anmälningsskyldighet Om personen är under 18 år (14 kap. 1 SoL) Om en minderårig person kommer in till hälso- och sjukvården med misstänkt missbruk av alkohol, narkotika eller tabletter är personalen skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter. Integritetsskyddet får ge vika för barnets behov av skydd. Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för tolkningar. Om personen riskerar sitt liv eller sin hälsa (6, 13 LVM ) En läkare som kommer i kontakt med en person som kan antas vara i behov av missbruksvård eller omedelbart omhändertagande enligt LVM ska anmäla detta till socialtjänsten. Läkaren är alltså skyldig att anmäla om personen: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om läkaren anser att vårdmöjligheterna inom sjukvården är tillräckliga föreligger dock ingen anmälningsskyldighet. Om personen har minderåriga barn (14 kap. 1 andra stycket SoL, LYHS, SFS1998:531) Anmälningsplikt gäller även om man bara möter barn indirekt - t.ex. genom den oro personalen känner för ett barns situation i mötet med en missbrukande eller psykiskt sjuk mamma eller pappa. Personalen är då skyldig att genast anmäla till socialtjänsten. Om personen är gravid (25 kap. 12 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)) Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Anmälningsskyldighet vapen (6 kap. 6 Vapenlagen, 1996:67) Läkare har anmälningsskyldighet när det gäller vapenlicens enligt Vapenlag (1996:67) 6 kap 6. 20

55 En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen. Anmälningsskyldighet körkort (10 kap. 2 Körkortslagen, 1998:488) Läkare har anmälningsansvar när det gäller körkort och missbruk enligt Körkortslagen (1998:488)10 kap 2. Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Bilaga 2 Vägledande principer för socialtjänsten Socialtjänstlagen vilar på några vägledande principer: Helhetssynen: Helhetssynens tillämpning innebär en strävan efter att förstå sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av. Utifrån den enskildes perspektiv ska helhetssynen beakta hela människan, både de starka och svaga sidorna och att de olika behoven vägs samman. Den enskildes nätverk ses som en resurs som ska tas tillvara. Frivillighet och självbestämmande: Den grundläggande utgångspunkten i socialtjänstreformen är frivillighet. Socialtjänsten ska präglas av frivillighet och service. Detta innebär att den enskilde själv får bestämma om denne vill ta emot erbjudande om en viss socialtjänst eller inte. Ingen ska påtvingas sociala tjänster, som de själva inte vill ha eller som de inte tror på. Detta står inte i konflikt med att försöka motivera den enskilde att ta emot en viss insats. Kontinuitetsprincipen: Denna princip bygger på insikten om att psykosocialt förändringsarbete grundas på förtroendefulla relationer mellan den enskilde och företrädaren för socialtjänsten. För detta krävs en varaktighet i kontakten, d.v.s. att den enskilde möter samma person/team en längre period. Normaliseringsprincipen: Enligt denna princip ska den som har fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar ha rätt att leva och bo som andra. Socialtjänstens biståndsinsatser ska inriktas på att underlätta för den enskilde att leva i sin invanda miljö. Flexibiliteten: Principen om flexibilitet innebär att socialtjänsten insatser aldrig får utformas utifrån färdiggjorda mallar. Varje insats ska vara individuellt anpassad efter den enskildes egna behov och önskemål med beaktande av helhetssynen. Närhetsprincipen: Närhetsprincipen är nära förknippad med helhetsprincipen, den enskildes sociala eller psykosociala problem kan inte lösas isolerat från närstående personer eller avskilt från det egna sociala miljön och sammanhang 21

56 Bilaga 3 Definitioner Missbruk, Skadligt Bruk, Beroende, Substance Use Disorder Vid missbruk och beroende används två olika diagnossystem: International statistical classification of diseases and related health problems (ICD) och Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM). I Sverige används främst ICD vid diagnostik inom hälsooch sjukvården, medan DSM används inom forskning och i viss mån inom psykiatrisk verksamhet. Den nu gällande versionen av ICD (ICD-10) är från Ett arbete pågår inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11. En ny version av DSM (DSM-5) har nyligen publicerats. De studier som riktlinjernas rekommendationer baseras på har dock använt tidigare versioner av DSM. I tidigare versioner av DSM liksom i ICD-10 ingår substansberoende, och de båda systemens definitioner överensstämmer till stora delar. ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk, medan tidigare versioner av DSM i stället hade diagnosen missbruk. Beroende För beroende enligt ICD-10 gäller att tre av sex kriterier ska vara uppfyllda: 1. Stark längtan efter drogen. 2. Svårighet att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom För beroende enligt DSM-IV krävs att tre av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Skadligt bruk ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk som innebär ett bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk eller psykisk. Missbruk För att det ska vara frågan om ett missbruk enligt DSM-IV krävs att minst ett av fyra kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem. 22

57 Substansbrukssyndrom I DSM-5 ersätts missbruks- och beroendediagnoserna med det samlade begreppet substansbrukssyndrom, som är en kombination av de tidigare sju beroendekriterierna och de fyra missbrukskriterierna i diagnosen. Dock är kriteriet om kontakter med rättsväsendet ersatt av kriteriet begär/sug. För diagnos enligt DSM-5 krävs att minst två kriterier är uppfyllda. Svårighetsgraden anges som mild om 2 3 kriterier är uppfyllda, måttlig om 4 5 kriterier är uppfyllda och svår om mer än 5 kriterier är uppfyllda (Nationella riktlinjer för vård vid missbruk och beroende 2015, socialstyrelsen) Samsjuklighet Personer med riskbruk, missbruk eller beroende som samtidigt uppfyller kriterierna för psykiatriska och/eller somatiska tillstånd. Abstinens Ibland beskrivs fysiskt och psykiskt beroende felaktigt som om det vore två olika saker. Beroende är alltid psykiskt i den meningen att man har ett sug, att man har svårt att kontrollera intaget och att man får psykiska symtom, som till exempel oro och ångest, när man slutar. Dessa symtom kallas abstinens. Vissa droger kan även ge kroppsliga, fysiska, abstinensbesvär (1177, vårdguiden) Alkoholabstinens Ospecifika symtom, t. e. x hög puls, förhöjt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, ångest och nedstämdhet Specifika symtom, t e x abstinenshallucinos, delirium tremens och alkoholbetingat psykotiskt syndrom samt krampanfall av generaliserad s.k. tonisk-klonisk typ. (vägledning för missbruks- och beroendevården i Skåne, 2011, kommunförbundet Skåne och Region Skåne) Behandling Behandling definieras som systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från missbruk eller beroende. Närmare bestämt ska fyra kriterier uppfyllas: (i)metoderna ska ha stöd i forskning (evidenskriteriet), (ii) avsikten ska vara att hjälpa individen att komma från missbruk eller beroende och inte återfalla (intentionskriteriet), (iii) utövare av behandlingen ska ha lämplig kompetens (kompetenskriteriet), samt (iv) praktiken ska utövas i en verksamhet som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter (kontextkriteriet). Behandling kan delas in i medicinsk behandling, läkemedelsbehandling respektive psykosocial behandling. Medicinsk behandling Medicinsk behandling kan handla om psykiatriska insatser för personer med samsjuklighet mellan missbruk eller beroende och annan psykisk sjukdom eller insatser för att behandla kroppslig samsjuklighet. Medicinsk behandling kan ske med eller utan vidhängande läkemedelsbehandling. Psykosocial behandling Representerar en särskild form av behandling. För att vara psykosocial behandling ska utöver den generella behandlingsdefinitionen ytterligare två kriterier vara uppfyllda. Interventionen ska (i) rikta sig gentemot den 23

58 enskildes psykologiska och sociala livssituation med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende och (ii) främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende. Omlärande, kognitivt beteendeorienterade, motivationsinriktade och återfallspreventiva metoder kan inkluderas i begreppet. Psykosocialt stöd Psykosocialt stöd definieras som interventioner som främst syftar till att förbättra den enskildes sociala situation. Stödinsatser brukar vanligtvis vara inriktade på endera den enskildes sociala situation (bostad, sysselsättning, försörjning) eller på livssituationen i övrigt (relationer, självkänsla, etc.). Skillnaden mellan psykosocial behandling och psykosocialt stöd är att stöd till skillnad från behandling inte baseras på en specifik teknik eller metod. Detta behöver dock inte innebära att stödinsatser är osystematiska. Stödinsatser kan också ha inslag av behandling, men de uppfyller inte samtliga behandlingskriterier. ( Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 2007, socialstyrelsen) 24

59 Bilaga 4 LVM - riktlinjer för patienttransport Lund, LVM - riktlinjer för patienttransport från Psykiatri Skånes vårdenheter till SiSinstitution efter beslut enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Bakgrund Polisen har det yttersta ansvaret för transport när biträde har begärts (LVM 45). Kriminalvårdens nationella transportenhet, NTE, bistår polisen regelbundet med transporter, men kan denna inte genomföra uppdraget återgår detta till polisen. Representanter från Statens Institutionsstyrelse, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, NTE och Psykiatri Skåne har tagit fram dessa riktlinjer för att värna om rätts- och patientsäkerhet och för att främja samarbete. Riktlinjer Planerad transport: Psykiatrin ska informera SiS-institution och handläggaren på Socialförvaltningen så tidigt som möjligt och senast dagen innan transport ska genomföras. I samråd med SiS-institutionen tas beslut om hur transporten ska genomföras. I det fall biträde begärs kan polisen lämna över uppdraget till NTE. Akut transport (patienten vägrar inläggning eller kräver sig utskriven): Tjänstgörande specialistläkare med delegation från verksamhetschef ska besluta om kvarhållning enligt LVM 24 och informera SiS och Socialförvaltningen alternativt begära biträde hos polisen. Kvarhållningen bör ske under kortast möjliga tid. Patient kan under kvarhållning inte tvingas till inläggning om patienten inte redan är inlagd, någon behandling 25

60 mot patientens vilja kan inte ges, patientens önskemål om att avstå från behandling och avstå från vistelse på sjukhus ska alltid uppfyllas. Patienten är emellertid genom beslutet om LVMvård redan berövad friheten. Det är därför naturligt att patienten hindras att lämna sjukhuset i väntan på transport. Syftet med kvarhållningen är att trygga att patienten som redan är berövad friheten inte avviker under LVM-vården. Allmänt: Psykiatrin ska informera SiS-institutionen och handläggaren på Socialförvaltningen så tidigt som möjligt och senast dagen innan om transport till institution. Detta för att underlätta planeringen. Transport ska genomföras senast dagen efter att patienten är utskrivningsklar eller begär sig utskriven om inte överenskommelse om annat finns. Om en patient blir våldsam och utagerande ska omedelbart polisbiträde begäras för akut omhändertagande och transport. Socialförvaltningen och SIS underrättas. Åtgärder för att minimera behov av svårgenomförbara akuttransporter Klienter bosatta i Skåne ska i första hand och om det är möjligt med hänsyn till vårdbehovet placeras på SiS-enhet i Skåne. Detta underlättar möjligheten för akut polistransport vid begäran om biträde. SiS och socialtjänsten ansvarar. I samband med begäran om placering ska SiS placeringsenhet informeras särskilt om det bedöms kunna uppstå problem kring intagningen och transporten från psykiatrin till behandlingsinstitution. Socialtjänsten ansvarar. Om klient från Skåne ska placeras på institution på annat håll i landet ska övernattningsplats om möjligt ordnas vid institution i Skåne, så att transporten sedan kan göras planerad med hjälp av NTE. SiS ansvarar. Vid inläggning inom psykiatrin ska patient som är omhändertagen enligt LVM och som begär sig utskriven informeras noggrant om att kvarhållningsbeslut kommer att fattas i väntan på transport. Psykiatri Skåne ansvarar. Polisen ansvarar för kontakten med NTE. Vid behov diskuterar ansvarig läkare med inre befäl. Kan samsyn mellan dessa inte uppnås eller om transport dagen efter patienten är utskrivningsklar inte kan erbjudas lyfts frågan till regionalt vakthavande befäl i Malmö tel I undantagsfall kan ansvarig läkare även kontakta ansvarig kriminalvårdsinspektör på NTE, sektion syd. Avvikelsehantering Målet är att ovanstående riktlinjer, kompletterade med lokala rutiner, ska minimera patient/klientsäkerhetsrisker och underlätta samarbetet mellan berörda aktörer samt ge möjlighet att utnyttja parternas resurser optimalt. Det är viktigt att avvikelser registreras i verksamheternas system för detta och att återkoppling sker till den samverkanspart som berörs av avvikelsen. Avvikelserna hanteras vid behov i aktörernas samarbetsgrupp, målet är att minska risk för upprepning. 26

61 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 7 36/15 Remissvar - förslag till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal

62 Stöd och Omsorg Simonsson, Anna-Lisa, verksamhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2014/00437 Sida 1 av 4 Remissvar angående förslag till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal Förslag till beslut - Kommunstyrelsen ställer sig bakom remissvar angående avtalsförslag om ett nytt Hälso- och sjukvårdsavtal. Beslutsmotivering Östra Göinge kommun ser positivt på att medborgaren sätts i fokus i det nya avtalsförslaget och att det är ett utvecklingsavtal där det finns möjligheter för revidering och förbättringsområden. Det kvarstår dock fortfarande en del frågetecken runt avtalet som bör förtydligas. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet En politisk styrgrupp med representanter från Skånes kommuner och region Skåne har sedan ca två år tillbaka arbetat med att ta fram ett förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. I juni 2014 godkände den politiska styrgruppen ett konceptförslag som ligger till grund för detta avtalsförslag. (Bil 1) Under arbetets gång har det förts flera dialoger med politiska ledningar, professionens företrädare hos huvudmännen samt brukarorganisationer. Avtalsförslaget tar sin utgångspunkt i att försöka åtgärda de brister som framkom där och anpassa de grundläggande principerna så att det blir ett samarbete där medborgaren/patienten inte märker av övergången från en huvudman till en annan. Remissvar För att kunna ta ställning till föreliggande avtalsförslag bör det kompletteras med ett yttrande från SKL:s jurister (Sveriges kommuner och landsting), där de yttrar sig över om kommunerna kan åta sig ansvar utöver primärvårdsnivå. Med andra ord, har kommunerna formell juridisk kompetens att teckna ett sådant avtal? Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

63 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 4 Den andra stora frågan är om kommunerna vill åta sig utökade ansvar utan ekonomisk ersättning. Avtalet förutsätter att respektive huvudman står för samtliga egna satsningar. Föreliggande förslag till avtal är ett utvecklingsavtal. Flera frågor är fortfarande oklara, exempelvis omfattningen av insatser till barn och hur en framtida rehabiliteringsorganisation kommer att se ut. Avstämningar kommer att ske regelbundet. Samverkan föreslås ske på tre nivåer, centralt, delregionalt och lokalt. Delregionalt föreslås 6 samverkansområden som stämmer överens med nuvarande. Beslutsunderlag Stöd och Omsorgs tjänsteskrivelse Förslag till avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne. Ärendet En politisk styrgrupp med representanter från Skånes kommuner och region Skåne har sedan ca två år tillbaka arbetat med att ta fram ett förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. I juni 2014 godkände den politiska styrgruppen ett konceptförslag som ligger till grund för detta avtalsförslag. Under arbetets gång har det förts flera dialoger med politiska ledningar, professionens företrädare hos huvudmännen samt brukarorganisationer. Avtalsförslaget tar sin utgångspunkt i att försöka åtgärda de brister som framkom där och anpassa de grundläggande principerna så att det blir ett samarbete där medborgaren inte märker av övergången från en huvudman till en annan. Tidigare avtal löpte ut men har prolongerats under För att kunna ta ställning till föreliggande avtalsförslag bör det kompletteras med ett yttrande från SKL:s jurister (Sveriges kommuner och landsting), där de yttrar sig över om kommunerna kan åta sig ansvar utöver primärvårdsnivå. Med andra ord, har kommunerna formell juridisk kompetens att teckna ett sådant avtal? Den andra stora frågan är om kommunerna vill åta sig utökade ansvar utan ekonomisk ersättning. Avtalet förutsätter att respektive huvudman står för samtliga egna satsningar. Föreliggande förslag till avtal är ett utvecklingsavtal. Flera frågor är fortfarande oklara, exempelvis omfattningen av insatser till barn och hur en framtida rehabiliteringsorganisation kommer att se ut. Avstämningar kommer att ske regelbundet Den politiska styrgruppen för nytt hälso- och sjukvårdsavtal har beslutat att erbjuda kommunerna möjligheten att, utöver remisskonferensen den 15 juni, inkomma med skriftliga synpunkter på avtalsförslaget. Synpunkterna ska ha inkommit till Kommunförbundet Skåne senast

64 Tjänsteskrivelse Sida 3 av 4 Synpunkter Östra Göinge kommun ser positivt på att medborgaren sätts i fokus i det nya avtalsförslaget och att det är ett utvecklingsavtal där det finns möjligheter för revidering och förbättringsområden. Där vi också tillsammans ska verka för en god och säker vård och omsorg för de mest sjuka. Det kvarstår dock fortfarande en del frågetecken runt avtalet som bör förtydligas. Ansvarsåtagande Kommunerna får ur ett juridiskt perspektiv endast bedriva hemsjukvård på primärvårdsnivå. I förslaget kommer patienter vara knutna till specialistvården och inte till primärvården. Detta bör utredas utifrån ett laglighetsperspektiv av förslagsvis SKL. Vårdgivarnas ansvar för hälso-och sjukvården i den nya vårdformen måste belysas och förtydligas. Denna nya vårdform som är specialistledd och innehåller mer avancerad sjukvård vem ansvarar för kvaliteten och tillsynen. Hur delegeringar då ska ske bör förtydligas. Detta bör utredas utifrån ett laglighetsperspektiv av SKL:s jurister. Kompetens och personalresurser Även patientsäkerheten bör belysas bättre, när och om, kan kommunen hävda att man inte kan bedriva patientsäker vård, detta kan se olika ut i olika kommuner och även över tid. Redan idag är detta ett problem då allt fler multisjuka med avancerad teknisk utrustning blir utskrivna och kräver personal dygnet runt. Här behöver kommunerna ställtid för utbildning samt rekrytering av personal vilket också genererar kostnader långt över de beräkningar som gjorts. I något fall har patienten då fått komma till korttidsboende istället vilket gör att hela avtalet, som bygger på att man ska vårdas i hemmet om man vill, faller. I de fall personerna är beroende av teknisk utrustning kommer också frågan om reservkraft upp och hur man kan lösa detta i hemmet eller på korttidsboende. Samverkan Översyn av samverkansformer finns upptagna i avtalet. Det innebär ett stort arbete och resurser måste avsättas från både kommun och region. Nuvarande rutiner som måste ses över och nya behöver skapas. Hur ska ev. rutiner, regler beslutas och på vilken nivå? Detta är bara en av många funderingar kring samverkan. Barn När det gäller barn har kommunerna fått olika besked under de dialogmöten som förts. Fortfarande är det oklart i skrivningen vilka barn som det gäller förutom de som beviljats boende enligt LSS. Ekonomi Det blir fler äldre och multisjuka det innebär att resurserna måste vara kostnadseffektiva och kvalitativa för den enskilde. På dialogkonferenser och i avtalet råder det stor osäkerhet vad det kostar för båda parter. I under laget har inte beaktats utökning av baspersonal inom hemtjänsten som torde vara större än för legitimerad personal. Kommunen åtar sig ett större ansvar och får en utökad kostnad som är svårdefinierad i detta avtal. Såväl bemanning som var vården kan bedrivas i hemmet eller krävs korttidsplatser påverkas. De patienter som idag skickas in till sjukhus behöver kanske i stället en akut korttidsplats pga. sjukdom och övervakning. Enligt lagstiftnigen så bedrivs hemtjänsten genom punktinsatser och

65 Tjänsteskrivelse Sida 4 av 4 biståndsbedömds utifrån socialtjänstlagen. Hemsjukvård ges och beslutas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Utifrån LOV (lagen om valfrihet) så finns det olika utförare som har den delegerade hemsjukvården och som påverkas av denna förändring och LOV underlaget måste därmed omarbetas. Översyn av kommunens omsorgs- och hemsjukvårds avgifter måste också ses över. På remisskonferensen framkom många andra viktiga synpunkter som redan har inhämtats av kommunförbundet. Förslagna förändringar i Betalningsansvarslagen sätter ytterligare fokus på dessa frågor. Att man i större utsträckning kommer att vårdas i hemmet och en eventuell förändring av betalningsansvarslagen kommer att påverka anhörigas behov av stöd och utbildning. Om kommunen undertecknar föreliggande förslag till avtal kan det sägas upp först efter tre år med 18 månaders uppsägningstid. Jonas Rydberg Kommunchef Anna-Lisa Simonsson Verksamhetschef Beslutet skickas till: Kommunförbundet Skåne, Ulla Ljungberg

66 Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

67 INNEHÅLL 1. Allmänt om avtalet Avtalsparter Avtalstid Avtalets omfattning Avtalets uppbyggnad Definitioner och begrepp.4 2. Övergripande mål avsiktsförklaring Avtalets syfte Gemensam värdegrund Gemensam avsiktsförklaring Förutsättningar för avtalet Struktur för samverkan och utveckling inom avtalet E- hälsa Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Ekonomi.9 4. Grundöverenskommelse Gemensamma utvecklingsområden Målgrupper och utvecklingsområden Utveckling av fast organiserat omhändertagande för de mest sjuka Utveckling av gränsöverskridande samverkan för tidvis sviktande Utveckling av proaktivt stöd till riskgrupper Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Uppföljning och utvärdering Uppföljningsplan för avtalet Extern utvärdering Avvikelser och tvister.18 2

68 Bilagor: A. Definitioner och begrepp (Följer med det slutgiltiga avtalet) B. Delregionala samverkansområden C. Grundöverenskommelse med tillhörande tillämpningsanvisningar D. Utvecklingsplan Gemensamma utvecklingsområden 3

69 Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Allmänt om avtalet 1.1 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är Region Skåne och kommunerna i Skåne 1.2 Avtalstid Avtalet gäller från och med den 1 januari 2016 och tills vidare. Från och med 1 januari 2019 gäller 18 månaders uppsägningstid. 1.3 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de områden där de skånska kommunerna och Region Skåne har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar. Det är hemsjukvården som är grundplattan för detta delade hälso- och sjukvårdsansvar. Detta avtal med tillhörande bilagor ersätter tidigare överenskommelse om ansvar och samverkan från år 2009, Underlag för gränssnitt från år 2012,( inklusive Förtydligande till tillfälligt avtal om gränssnitt från år ) 1.4 Avtalets uppbyggnad Avtalet är uppbyggt kring följande huvudkomponenter: Övergripande mål och avsiktsförklaring, där avtalets syfte och parternas gemensamma mål med avtalet beskrivs avsnitt 2 Förutsättningar för avtalet, som behandlar avgörande generella förutsättningar som samverkansstruktur, ekonomi etc. avsnitt 3 Grundöverenskommelse. I grundöverenskommelsen, som ska gälla i alla delar när avtalet träder i kraft, tydliggörs Region Skånes och kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar. Överenskommelsen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen kompletterad med de regionala överenskommelser som gjorts om ansvarsfördelning och samarbete i övrigt. avsnitt 4, Bilaga C Gemensamma utvecklingsområden. Utvecklingsdelen i avtalet lyfter fram fyra specifika utvecklingsområden inom vilka parterna åtar sig att bedriva ett gemensamt och långsiktigt utvecklingsarbete. Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år 2018 avsnitt Definitioner och begrepp I avtalet kommer en bilaga med definitioner och begrepp att finnas med. Denna kommer att biläggas med det slutgiltiga avtalet och benämnas Bilaga A. 4

70 2. Övergripande mål Avsiktsförklaring 2.1 Avtalets syfte Syftet med detta avtal är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de vårdtagare som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen och därigenom bidra till att öka tryggheten och förtroendet för hälso- och sjukvården i Skåne. Avtalet innebär ett gemensamt utvecklingsåtagande med syftet att påtagligt höja kvaliteten för vårdtagarna samtidigt som resursanvändningen ska förbättras. Detta utvecklingsavtal ska stödja den pågående och förväntade utvecklingen där en ökande del av sjukvårdsinsatserna flyttar från sjukhusen till vårdtagarnas hemmiljö. En utveckling som möjliggörs av den medicinska och tekniska utvecklingen och som skapar förutsättningar för nya vårdformer som gagnar den enskilde vårdtagaren. Genom att söka nya gemensamma vårdformer och samtidigt öka de förebyggande insatserna för riskgrupper kan huvudmännen möta det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen. 2.2 Gemensam värdegrund Den gemensamma värdegrunden för utvecklingssamarbetet och de verksamheter som omfattas av detta avtal är följande: Vi arbetar med individfokus och skapar personcentrerade samarbetslösningar utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar. Vi strävar efter att tillgodose vårdtagarens förväntningar på inflytande och självbestämmande, respektfullt bemötande samt en lätt tillgänglig vård av hög kvalitet. Vi ska upplevas som en gemensam organisation utifrån vårdtagarens perspektiv. 2.3 Gemensam avsiktsförklaring De skånska kommunerna och Region Skåne förbinder sig att bibehålla och vidareutveckla ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma vårdtagargrupper. För att lyckas med detta ska vi bemöta varandra med respekt och visa tillit till varandra. Parterna åtar sig att till alla delar leva upp till den ansvarsfördelning och det åtagande som följer av grundöverenskommelsen. Att grundöverenskommelsen i sin helhet följs av alla parter är en förutsättning för avtalets syfte, att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de vårdtagare som har behov av parternas hälso- och sjukvårdsinsatser, samt för att det gemensamma utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas. Parterna förbinder sig också att bedriva ett gemensamt långsiktigt utvecklingsarbete inom de fyra specifika utvecklingsområden som ska leda till att kvaliteten för vårdtagarna i målgruppen höjs samtidigt som resursanvändningen förbättras. Parterna tar ett gemensamt ansvar för utvecklingsprocessen, med utgångspunkt från den grundläggande ansvarsfördelningen i grundöverenskommelsen. 5

71 I utvecklingsarbetet ska huvudmännens satsningar gå i takt med, och stödja, varandra. Utvecklingsprocessen ska bygga vidare på redan pågående arbete, där stödet till varandra ska förbättras successivt utifrån det utgångsläge som råder när avtalet ingås. Utvecklingen ska ske genom att vi skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. De gemensamma lösningar som skapas ska leda till att såväl vårdtagare, anhöriga som vårdpersonal ska känna trygghet. Samarbetet mellan huvudmännen ska stärkas på fler nivåer än primärvårdsnivån och avtalet ska leda till en utveckling av den kommunala hemsjukvården till att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. Huvudmännen åtar sig likaså att införa en målgruppsanpassad tillämpning av tröskelprincipen, för att möjliggöra ett effektivt omhändertagande för den enskilde vårdtagaren. Utvecklingsavtalet förutsätter en nära samverkan mellan berörda huvudmän på både central, delregional och lokal nivå. Samverkansformerna ska garantera en likvärdig utveckling av hemsjukvården i hela Skåne och att verksamheterna utvecklas enligt de mål och delmål som finns i avtalet. Måluppfyllelsen av grundöverenskommelsen liksom framsteg och effekter i utvecklingsprocessen ska följas löpande genom en för parterna gemensam uppföljningsplan. Parterna åtar sig att gemensamt fortlöpande och årligen utvärdera de samlade effekterna av utvecklingsarbetet och tillsammans vidta eventuellt nödvändiga korrigeringar. En samlad utvärdering ska även göras vid den avtalade utvecklingsperiodens slut år Respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns inom respektive ansvarsområde. Resursbrist får aldrig vara ett skäl för huvudmännen att inte ta sin del av ansvaret för vård, omsorg och stöd till patienten. Utvecklingen förutsätter att ekonomistyrning och ersättningsystem hos huvudmännen utformas så att de stöder utvecklingen av ett samlat omhändertagande av de mest sjuka. Parterna åtar sig därför att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att de inte motverkar syftet med avtalet. 6

72 3. Förutsättningar för avtalet 3.1 Struktur för samverkan och utveckling inom avtalet Utvecklingsavtalet förutsätter en nära samverkan mellan berörda huvudmän på både central, delregional och lokal nivå. Samverkansformerna ska garantera en utveckling av sjukvården i Skåne i enlighet med intentionerna i avtalet. Nedanstående samverkansorgans beslutanderätt, mötesordning och sammansättning ska fastställas i särskild överenskommelse mellan Kommunförbundet Skånes styrelse och Region Skåne senast den 31 oktober Centralt samverkansorgan Det centrala samverkansorganet ska på övergripande nivå ansvara för avtalets förvaltning, utveckling och uppföljning. I uppdraget ingår att årligen följa upp avtalet samt föreslå förändringar till respektive beslutande organ hos huvudmännen. Centralt samverkansorgan ansvarar även för en samlad utvärdering vid den avtalade utvecklingsperiodens slut år Målet är att se till att uppsatta och tidsatta mål i avtalet nås och att fortsatta initiativ till utveckling tas för att därigenom garantera medborgarna en god hälso- och sjukvård på lika villkor i hela Skåne. Det innebär också att eventuella nationella uppdrag som berör den skånska sjukvården skall behandlas i samverkansorganet i den mån de kan ha betydelse för det gemensamma ansvarsområdet. Det centrala samverkansorganet har också till uppgift att vid behov tolka avtalet och komma med förtydliganden/rekommendationer i frågor av principiell natur. Detta innebär att centralt samverkansorgan har rätt att besluta om ändringar i de tillämpningsanvisningar som gäller inom ramen för avtalet. Samverkansorganet ska vara politiskt sammansatt från båda huvudmännen och sammanträda sex gånger per år. Till centralt samverkansorgan knyts ett tjänstemannastöd som ansvarar för beredning av ärenden kopplade till gruppens uppdrag. Parterna har ett delat ansvar för att administrera det centrala samverkansorganets arbete. Delregionalt samverkansorgan De delregionala samverkansorganen utgår från den nivå som är basen i det gemensamma hälso- och sjukvårdsansvaret. För att förverkliga utvecklingsavtalets målsättningar förutsätts samverkan inte bara mellan kommunerna och Region Skåne utan också mellan kommuner. Förutsättningarna är olika beroende på kommunernas storlek och struktur. De sex delregionala samverkansområdena framgår av bilaga B. 7

73 Tyngdpunkten i de delregionala samverkansorganens arbete är att uppnå utvecklingsavtalets mål inom uppsatta tidsramar. Fokus ligger på genomförandefrågorna och arbetet ska vara beskrivet i en genomförandeplan. Samverkansorganet består av ledande tjänstemän från kommun och Region Skåne med beslutsmandat. Privata entreprenörer deltar i arbetet. Det är viktigt med en stark kontinuitet i medverkan. Region Skåne administrerar samverkansorganet om man inte kommer överens om annat. Det delregionala samarbetet ska ske såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå beroende på vilka frågor som ska hanteras. Politiskt deltagande ska bland annat ske när det delregionala arbetet med avtalet utvärderas respektive fastläggs för ett nytt verksamhetsår. Det ligger på det delregionala samverkansorganet att besluta om vilka ytterligare delregionala samverkansgrupper som kan behöva inrättas respektive avslutas. Lokal nivå Det kan finnas behov av lokala grupper för olika frågor. Respektive berörda verksamhetsansvariga beslutar själva om detta. 3.2 E- hälsa Vård- och omsorg är informationsintensiva verksamheter där behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer och olika aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT- stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser till den enskilde. Att utarbeta en för kommunerna och Region Skåne gemensam strategi för e- hälsa och tillsammans arbeta för implementering av denna är därför en avgörande förutsättning för att intentionerna med detta utvecklingsavtal ska kunna uppfyllas. Målsättningen är att relevant och korrekt information om en vårdtagare ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika delar av verksamheter, över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Detta ska göra det möjligt för personal inom vård och omsorg att utföra insatser av hög kvalitet. Det ska också bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra möjligheten för individen eller anhöriga att vara delaktiga i processen. En grundläggande förutsättning är att samtliga huvudmän, kommuner och Region Skåne, är anslutna till Nationell Tjänsteplattform och Nationell patientöversikt (NPÖ) och minst producerar överenskommen information till denna. Tillkommande gemensamma tjänster ska utgå från Nationell Tjänsteplattform och information som är tillgänglig/kan tillgängliggöras genom NPÖ. Mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård där ett mer effektivt arbetssätt kan uppnås med mobila lösningar för informationshantering, är också ett i sammanhanget angeläget arbetsområde. Val av och implementering av beslutsstöd för medarbetare är en nödvändig del i det gemensamma arbetet på detta område. Syftet är att i samband med försämring av en patients tillstånd skapa ett 8

74 säkert sätt att beskriva och kommunicera graden av försämring och behoven, oavsett var i Skåne läkaren eller sjuksköterskan befinner sig. Ansvaret för den gemensamma strategin för e- hälsa och övergripande samverkan på detta område knyts till Centralt samverkansorgan. Utvecklingen på e- hälsoområdet är en viktig del i samtliga de gemensamma utvecklingsområden som omfattas av avtalet. 3.3 Kompetensutveckling En för huvudmännen gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hemsjukvården är ytterligare en förutsättning för intentionerna med detta avtal och för att den gemensamma avsiktsförklaringen ska kunna uppnås. Ansvaret för den gemensamma strategin knyts till Centralt samverkansorgan. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är även en central del i samtliga de gemensamma utvecklingsområden som omfattas av avtalet. 3.4 Ekonomi Det nya arbetssättet bygger på ett utvecklat samarbete mellan Skånes kommuner och Region Skåne, där respektive huvudman svarar för finansieringen av sitt lagstadgade uppdrag enligt Hälso- och sjukvårdslagen och den ansvarsfördelning som gäller i Skåne. Förstärkningen av läkarstödet är därmed Region Skånes ansvar. Ansvar för att förstärka och säkerställa den kommunala vården och omsorgen åvilar respektive kommun, förutom den rådgivning, det stöd och den fortbildning som inte kan anses ligga inom ramen för den normala kompetensutvecklingen. Den senare svarar Region Skåne för. Utveckling enligt detta nya arbetssätt innebär även att den kommunala hemtjänsten påverkas. Den demografiska, medicinska och medicintekniska utvecklingen medför att kostnaderna för de mest sjuka ökar för både kommunerna och Region Skåne men genom att skapa nya gemensamma vårdformer, och samtidigt öka de förebyggande insatserna för riskgrupper, kan resursanvändningen effektiviseras och kostnadsutvecklingen begränsas. På så vis ges huvudmännen bättre förutsättningar att klara det ökade vårdbehovet samtidigt som kvaliteten höjs för vårdtagarna. För att möta förväntad kostnadsökning förutsätts nya samverkansformer inte bara mellan Region Skåne och Skånes kommuner utan också mellan kommunerna. De ekonomiska konsekvenserna för respektive part är svårbedömda då det nya arbetssättet succesivt kommer att implementeras under en längre period och samtidigt påverka i olika hög grad för respektive kommun, dels på grund av den demografiska utvecklingen och dels beroende på utgångsläge. Parterna är därför överens om att tillsammans noggrant följa det gemensamma utvecklingsarbetet och de ekonomiska konsekvenserna under avtalsperioden. Utvärderingen av de ekonomiska 9

75 konsekvenserna och det eventuella behovet av åtgärder med anledning av denna ska behandlas av Centralt samverkansorgan. Avtalsparterna ansvarar gemensamt för de investeringar i beslutsstöd, kompetensutveckling och stödsystem i övrigt som krävs för den gemensamma utvecklingen. Var och en av parterna har möjlighet att lyfta frågor som rör de ekonomiska konsekvenserna av utvecklingsavtalet och eventuellt behov av särskilda åtgärder, för behandling i Centralt samverkansorgan. 10

76 4. Grundöverenskommelse I grundöverenskommelsen, som gäller i alla delar när avtalet träder i kraft, tydliggörs Region Skånes och kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar. Överenskommelsen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen kompletterad med de regionala överenskommelser som tidigare gjorts om ansvarsfördelning och samarbete i övrigt. Parterna åtar sig att till alla delar leva upp till den ansvarsfördelning och det åtagande som följer av denna grundöverenskommelse. Att grundöverenskommelsen i sin helhet följs av alla parter är en förutsättning för avtalets syfte, att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de vårdtagare som har behov av parternas hälso- och sjukvårdsinsatser, samt för att det gemensamma utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas. Grundöverenskommelsen i sin helhet med tillhörande tillämpningsanvisningar framgår av bilaga C. 11

77 5. Gemensamma utvecklingsområden 5.1 Målgrupper och utvecklingsområden Målgruppen för utvecklingsdelen av avtalet är de mest sjuka med behov av kommunal hemsjukvård, d.v.s. de personer som oavsett ålder, har omfattande varaktiga eller temporära nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av skada, sjukdom eller åldrande samt personer med hög risk att utveckla sådana allvarliga funktionsnedsättningar. Huvudmännen har identifierat fyra utvecklingsområden som särskilt viktiga att prioritera i det gemensamma utvecklingsarbetet. Tre av dessa utvecklingsområden illustreras av nedanstående bild av målgrupper för avtalet. Det fjärde utvecklingsområdet berör samtliga dessa tre målgrupper Utveckling av fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka. Utveckling av gränsöverskridande och tät samverkan, förplanerade insatser, exempelvis säker överföring från sjukhus till hem, direktinläggningar för tidvis sviktande vårdtagare. Utveckling av system för att tidigare identifiera och proaktivt stödja personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar. Klargöra förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning. Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år För varje område anges ett antal delmål som ska uppfyllas under utvecklingsprocessen. 12

78 5.2 Utveckling av fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Målgrupp för utvecklingsområdet Grupp 1: Svårt sjuka med ett omfattande och långvarigt vårdbehov Denna grupp består av de svårast sjuka vårdtagarna med ett omfattande, kontinuerligt och långvarigt vårdbehov. Till gruppen hör vårdtagare som bor i kommunens särskilda boenden, korttidsboenden och vårdtagare i ordinärt boende som har ett omfattande vårdbehov. Dessa personer behöver en tydlig kontinuitet i vårdkontakterna för att tas om hand på ett bra sätt och har därför behov av ett anpassat och fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande. För denna grupp behövs en lösning i form av en särskild vårdform där man arbetar teambaserat för att kunna utföra vård kontinuerligt i vårdtagarens hemmiljö. Grunden för denna vårdform är att den består av läkare från Region Skåne och den kommunala sjuksköterskan i vårdtagarens hemkommun (alternativt sjuksköterska från närliggande kommun som samverkar med hemkommunen). Dessa båda kompetenser utgör kärnan i det teambaserade arbetssättet och ska svara för det gemensamma uppdraget att vårda de mest sjuka i hemsjukvården. Utvecklingsmål Det övergripande utvecklingsmålet är att vårdtagare i Skånes samtliga kommuner ska ha tillgång till en fast organiserad vårdform av detta slag. En vårdform där såväl vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal känner trygghet. Utvecklingen ska ske utifrån dagens utgångsläge, där parterna förbinder sig att var och en inom sitt ansvarsområde successivt förstärka sina insatser för att uppnå det övergripande utvecklingsmålet. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 5.3 Utveckling av gränsöverskridande samverkansformer för tidvis sviktande vårdtagare Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 2: Tidvis sviktande med behov av tät samverkan och planerade insatser Vårdtagare som har kommunal insats enligt Hälso- och sjukvårdslagen och tillfälligt sviktar. Denna grupp omfattar vårdtagare som under längre perioder kan klara sig relativt väl med hjälp av hemsjukvård och välordnad omsorg, men som har tillfälligt behov av en högre omhändertagandenivå, för att minska undvikbar sjukhusvård. Det tillfälliga behovet kan uppstå vid akut försämring, eller i samband med återhämtning från sjukdom samt vid utskrivning från sjukhus. 13

79 Dessa vårdtagare ska kunna erbjudas temporära insatser från den nya vårdform som utvecklas för målgruppen med ett varaktigt vårdbehov. En viktig del i arbetet inom detta utvecklingsområde är även arbetet med att säkerställa en snabb och säker övergång av ansvaret för vård och omsorg av utskrivningsklara patienter, bl.a. vad gäller rutiner för samverkan och krav på dokumentation m.m. Utvecklingsmålet omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård. Utvecklingsmål Vårdtagare som tillfälligt sviktar ska kunna erbjudas temporära insatser från den vårdform med teambaserat arbetssätt som skapas för vårdtagare med ett varaktigt vårdbehov. Detta ska kunna ske i samtliga av Skånes kommuner. För målgruppen ska skapas förplanerade vårdvägar som kan initieras när situationen uppstår. Ytterligare ett mål inom detta utvecklingsområde är att genom gemensamma rutiner och arbetsformer säkerställa en snabb, trygg och säker överföring av vårdsansvaret vid utskrivning från sluten vård. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 5.4 Utveckling av proaktivt stöd för riskgrupper Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 3: Riskgrupper med behov av proaktiva insatser En tredje stor målgrupp för det gemensamma utvecklingsarbetet är personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar och därmed också hamna i ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är personer som har symptom och funktionsnedsättningar som bör bemötas förebyggande för att därigenom förhindra att de utvecklar ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna möta framtidens demografiska utmaningar och huvudmännen skall därför koordinera sina insatser för att nå de riskgrupper som ligger inom ramen för avtalet. Utvecklingsmål Att utveckla och implementera gemensamma strategier för att i tid kunna identifiera personer med hög risk att utveckla ett omfattande och långvarigt vårdbehov och till detta koppla gemenssamma strategier för proaktiva stödjande insatser för denna grupp. Ytterst är målet att bidra till ökad 14

80 livskvalitet och minska det framtida vårdbehovet för denna grupp. För att nå detta ska ett hälsofrämjande perspektiv genomsyra huvudmännens verksamhet. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 5.5 Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Vårdtagare i den målgrupp som omfattas av detta utvecklingsavtal, har behov av en väl fungerande och samverkande rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning som komplement och stöd till den fast organiserade hemsjukvården. Avsikten är därför att inleda ett gemensamt arbete för att utreda förutsättningarna för och konkretisera hur en samorganisering utifrån den enskilde vårdtagarens behov skulle kunna realiseras. Som ett första steg införs succesivt en Skåneövergripande modell för förtroendeförskrivning av hjälpmedel. Utvecklingsmål Målet för detta utvecklingsområde är att skapa en samordnad rehabilitering på basnivå och en samordnad hjälpmedelsförsörjning som bidrar till bästa möjliga livssituation för den enskilde individen med nedsatt funktion, där huvudmännen gemensamt ska erbjuda en jämlik och effektiv rehabilitering av hög kvalitet genom ett bättre resursutnyttjande. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 15

81 6. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och utvecklingsresultat 6.1 Uppföljningsplan för avtalet En gemensam löpande uppföljning av måluppfyllelsen av såväl grundöverenskommelse som framsteg, resultat och konsekvenser i utvecklingsprocessen är en förutsättning för att huvudmännen i samsyn och takt med varandra ska kunna driva utvecklingsarbetet i rätt riktning. Ett syfte med uppföljningen är att synliggöra samlade effekter och ge möjlighet till anpassning i utvecklingsarbetet. Med utgångspunkt från den gemensamma uppföljningen åtar sig parterna att fortlöpande och årligen utvärdera de samlade effekterna av utvecklingsarbetet. Till avtalet kopplas därför en gemensam uppföljningsplan som reglerar vad som ska följas och på vilket sätt detta ska ske. Uppföljningen ska minst omfatta följande områden och perspektiv: Måluppfyllelse utvecklingsmål och delmål: För samtliga delmål under respektive utvecklingsområde ska måluppfyllelsen följas med redovisning av eventuella geografiska skillnader och/eller avvikelser. Medborgar- /Patient- och anhörigperspektiv: Brukare/Vårdtagares och anhörigas upplevelse av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt. Verksamhetsperspektiv: Belyses utifrån såväl kommunernas som Region Skånes perspektiv. Medarbetarperspektiv: Medarbetarnas upplevelser av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt liksom resultat av kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Ekonomiperspektiv: Huvudmännens resursanvändning i vården av avtalets målgrupper samt ekonomiska effekter av utveckling och nytt arbetssätt. En detaljerad uppföljningsplan med definierade indikatorer och preciserade metoder för datainsamling, omfattande ovanstående uppföljningsområden, ska fastställas av Centralt samverkansorgan inför varje verksamhetsår. 16

82 6.2 Extern utvärdering Utöver huvudmännens egen uppföljning knyts en extern resurs till utvecklingsarbetet för utvärdering av såväl processen som effekter av denna. Utvärderingen ska huvudsakligen inriktas mot följande områden: Konsekvenser för brukare/vårdtagare och anhöriga Konsekvenser för medarbetare Resursanvändning och ekonomiska konsekvenser såväl för de olika huvudmännen som samhällsekonomiskt Utvärderingen av utvecklingsprocessen ska ske så att resultaten kan användas i den gemensamma ledningen och styrningen av utvecklingsarbetet. Eventuellt behov av finansiering av denna utvärdering skall parterna svara för gemensamt. 17

83 7. Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden enligt avtalet, eller tvister om tolkningen av avtalets innebörd gäller följande åtgärdstrappa i tre steg: Steg 1 Eventuellt konstaterade avvikelser eller brister i uppfyllelsen av åtagande enligt avtalet ska rapporteras till den huvudman som har ansvaret för avvikelsen eller aktuellt åtagande. Ansvarig huvudman ska då utan fördröjning vidta rättelse. Steg 2 Om rättelse enligt steg 1 uteblir eller fördröjs oskäligt ska det aktuella ärendet hänskjutas till Delregionalt samverkansorgan för ställningstagande. Vid behov kan politisk medverkan påkallas. Eventuella tvister om tolkning av avtalets innebörd ska av Delregionalt samverkansorgan hänföras till Centralt samverkansorgan, som har tolkningsföreträde gällande avtalet. Steg 3 Vid oenighet i Delregionalt samverkansorgan kring avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtagande enligt avtalet, eller tolkning av avtalets innebörd ska frågan hänskjutas till Centralt samverkansorgan för ställningstagande. 18

84 Bilaga B Avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Delregionala samverkansorgan Malmö Sydväst (Vellinge, Svedala, Trelleborg) Sydost (Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Sjöbo, Skurup) Nordost (Kristianstad, Hässleholm, Bromölla, Perstorp, Osby, Östra Göinge) Nordväst (Båstad, Bjuv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Klippan, Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Svalöv,) Mellersta (Lund, Staffanstorp, Hörby, Höör, Kävlinge, Eslöv, Burlöv, Lomma)

85 Bilaga C Grundöverenskommelse i avtal om ansvarsfördelning och samverkan avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Legala utgångspunkter Gällande lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (1982:763) 3 och 18 reglerar det ansvar för hälso- och sjuvården som Region Skåne och Skånes kommuner har i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Detta ansvar omfattar även habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Häri ingår även sjuktransport och omhändertagande av avlidna medan tandvård har särskilda bestämmelser. Målet är en god och jämlik hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde. Huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga ta tillvara den enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) även i uppgift att bedriva uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har Region Skånes och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och att involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Den 1 januari 2015 kompletterades lagverket inom hälso- och sjukvårdsområdet genom att Patientlagen (2014:821) trädde i kraft. Syftet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utöver det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen har Region Skåne och de skånska kommunerna i en rad överenskommelser reglerat ansvarsfördelning och samverkan. I följande avsnitt beskrivs innehållet i dessa överenskommelser. 1

86 Bilaga C 2. Ansvar för hemsjukvård i Skåne Med hemsjukvård avses den hälso- och sjukvård som ges i patients bostad eller motsvarande. Via Ädelöverenskommelsen från 1992 förtydligades respektive huvudmans ansvar för hälso- och sjukvård och i samband med bildandet av Region Skåne 1999 slöts den första Skåneövergripande överenskommelsen kring ansvarsfördelning och samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Dessa överenskommelser innebär att hemsjukvård är ett kommunalt ansvar upp till och med sjuksköterskenivå och ska ges med läkarstöd på primärvårdsnivå av Region Skåne. Det framtida samarbetet ska stärkas och leda till en utveckling av den kommunala hemsjukvården till att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. 2

87 Bilaga C 3. Tröskelprincipen Som grund för det kommunala ansvaret i grundöverenskommelsen mellan parterna, gäller fortfarande tröskelprincipen. Denna innebär att om patienten själv eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till av Region Skåne finansierad öppenvård har Region Skåne vårdansvaret. Det är denna grundprincip som reglerar den ekonomiska och administrativa ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Undantaget från detta är hjälpmedels- och habiliteringsområdet liksom kostnadsansvar för sjukvårdsartiklar och förbrukningsmaterial, där särskilda överenskommelser träffats. Utvecklingsavtalet, (se utvecklingsområden avsnitt 4) innebär att en ny vårdform med teambaserat arbetssätt kommer att införas för de grupper som har ett mer kontinuerligt behov av ett anpassat och fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande samt de svårt sjuka som tillfälligt sviktar och är i behov av punktvisa insatser. För dessa målgrupper är parterna ense om att införa en målgruppsanpassad tillämpning av tröskelprincipen, enligt nedanstående figur. Den målgruppsanpassade tillämpningen av tröskelprincipen ska införas i takt med utvecklingen av den nya vårdformen. För övriga personer ska tröskelprincipen gälla som tidigare. 3

88 Bilaga C 4. Kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar regleras i HSL. Följande patientgrupper ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5, andra stycket, 5 kap. 7, tredje stycket eller 7 kap. 1, första stycket 2 socialtjänstlagen 2001:453) Personer i samband med vistelsen vid biståndsbedömd dagverksamhet som omfattas av 3 kap. 6, socialtjänstlagen Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar regleras i huvudsak enligt HSL 18 och omfattar: Hemsjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskans kompetensområde Rehabilitering och habilitering upp till och med arbetsterapeut och fysioterapeuts kompetensområde Personliga hjälpmedel Förbrukningsartiklar Ta hand om avlidna personer som omfattas av det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. 4

89 Bilaga C 5. Region Skånes åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Region Skåne ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i Skåne eller som vistas där. Region Skånes hälso- och sjukvårdsansvar omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård vid vårdenheter och sjukhus. I ansvaret ingår inte den hälso- och sjukvård som enligt detta avtal utförs av kommun. Ansvarsfördelningen mellan kommun och Region Skåne innebär att Region Skånes hälso- och sjukvårdsansvar omfattar följande: Läkarmedverkan i den kommunala sjukvården Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterad vård Specialiserad sjukvård i form av öppen mottagningsverksamhet och sluten vård Rehabilitering enligt avsnitt 3.8 i detta avtal Habilitering enligt avsnitt 3.9 i detta avtal Avancerad Sjukvård i Hemmet - ASiH Individuellt förskrivna hjälpmedel, enligt avsnitt 3.10 i detta avtal I Region Skånes ansvar inkluderas läkarbedömning och intyg vid tvångsvård. Region Skåne ansvarar även för vård och behandling av personer som vårdas enligt LPT respektive LRV. Region Skåne ska även bistå kommunal hemsjukvård med annan kompetens än läkarresurser förutsatt att detta är överenskommet i samordnad individuell plan samt att det handlar om särskild kompetens som inte kan anses ingå i den verksamhet som kommunen själv ansvarar för. Region Skåne ansvarar även för sjukvård till personer med behov av Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH). Region Skåne ansvarar för att, genom en fast vårdkontakt för vårdtagaren, koordinera alla vårdinsatser från Region Skåne i den kommunala hemsjukvården. 5

90 Bilaga C 6. Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d ska Region Skåne avsätta de läkarresurser som behövs till Skånes kommuner för att enskilda ska kunna erbjudas god vård i de verksamheter kommunerna bedriver enligt 18. Omfattningen av och formerna för läkarmedverkan utgår från detta avtal. Om Region Skåne inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtal att tillhandahålla läkare har kommunen enligt lag rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från Region Skåne. Möjligheten till att få tillgång till läkarinsatser ska vara lika oavsett utformning av vård och omsorg, ålderskategori eller funktionsnedsättning. Läkarmedverkan i hemsjukvården ska även tillgodose de enskildas behov av fast läkarkontakt enligt 5 andra stycket i hälso- och sjukvårdlagen. Läkarinsatserna delas in i: Sjukvårdande insatser riktade till enskilda patienter Rådgivning, stöd och fortbildning till medarbetare i kommunal hälso- och sjukvård De sjukvårdande läkarinsatserna ska ha sådan omfattning och kompetens att den enskilde individen ska kunna vårdas med sådana medicinska behov som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Läkartiden ska anpassas efter vårdtagarens behov och insatserna kan därmed variera över tid om behoven förändras. Tills vidare gäller befintligt ramavtal och lokala avtal som reglering av läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård. Se bilaga 1. Ramavtalet och tecknade lokala avtal kommer att behöva revideras i takt med införandet av den nya teambaserade vårdform som beskrivs i utvecklingsområde 1. Se avsnitt 5.2. Det är Region Skånes ansvar att organisera sin verksamhet så att kravet på läkarmedverkan uppfylls. 6

91 Bilaga C 7. Gemensam vårdplanering En gemensam vårdplanering för huvudmännen är en grundläggande förutsättning för en fungerande vårdkedja och för att en god och säker vård utifrån individens behov ska kunna ges i vid övertagande av vårdansvaret för vårdtagaren. För en enskild som har behov av både hälso- och sjukvård och insatser från socialtjänsten ska en individuell plan upprättas under de förutsättningar som anges i 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Betalningsansvarslagen reglerar kommunalt betalningsansvar för patienter vid enheter för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård och psykiatrisk vård, inom landstingets slutna hälso- och sjukvård, som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Genom en process i flera steg ska den behandlande läkaren initiera en vårdplanering för den patient som efter utskrivningen bedöms behöva insatser från t.ex. kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Under de drygt tjugo år som gått sedan lagens införande har stora strukturförändringar inom hälso- och sjukvården ägt rum. Gemensamma rutiner och stödsystem för vårdplanering kommer att behöva omarbetas och utvecklas i takt med utvecklingen av nya arbetssätt och eventuella lagförändringar. Se utvecklingsområde 2, avsnitt 5.3. I Skåne gäller ett mellan huvudmännen överenskommet Regelverk för Samordnad vårdplanering. Se bilaga 2. 7

92 Bilaga C 8. Rehabilitering Rehabilitering är en integrerad del av den samlade vårdprocessen och syftar till att hjälpa individen till största möjliga funktionsförmåga och därigenom till ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. Ansvarig läkare ansvarar för att det görs en rehabiliteringsbedömning. Berörd personal har ansvar för att initiera en rehabiliteringsinsats i samråd med den enskilde. Det skall finnas en samordnad vård- och rehabiliteringsplan för vårdtagare med rehabiliteringsbehov. Ansvaret för framtagandet av denna följer ansvarsfördelningen nedan. Ansvarsfördelningen inom rehabiliteringsområdet är följande: Kommunen ansvarar för rehabiliteringsinsatser för: Personer som bor i särskilt boende. Personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS och SoL och inte själva eller med assistans/ledsagare kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet. Personer som bor i ordinärt boende och inte själva eller med assistans/ledsagare kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet Region Skåne ansvar för rehabiliteringsinsatser: Rehabilitering i slutenvård För personer som bor i ordinärt boende eller bostad med särskild service enligt SoL och LSS och själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet Rehabiliteringen skall utföras i den miljö där träningen ger bäst effekt enligt överenskommelse i den samordnade vård- och rehabiliteringsplanen. Om personen kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet men det är mera lämpligt att rehabiliteringen sker i hemmet skall sådana möjligheter finnas. Utgångspunkten är alltid patientens behov och situation. Boendeträning i hemmet för ej utskrivningsklara Region Skåne har kostnadsansvaret för personer som inte bedöms utskrivningsklara, men som har behov av att boendeträna i sitt eget hem som ett led i rehabiliteringsprocessen. Personer som vistas i kommunal dagverksamhet enligt SoL När en person vistas i dagverksamhet ansvarar kommunen för rehabiliteringsinsatserna som lämpligen sker i samband med dagverksamheten och som är fastställda i rehabiliteringsplanen. Rehabilitering är även ett av parternas gemensamma utvecklingsområden under avtalsperioden. Se avsnitt

93 Bilaga C 9. Habilitering Anvarsfördelning och samverkan avseende Habilitering har reglerats i särskild överenskommelse om Habilitering i Skåne samt i Tillämpningsanvisningar i Skåne för Socialstyrelsens föreskrift. Dessa ligger som bilagor till detta avtal. Hänvisning till bilaga, Överenskommelse om Habilitering i Skåne, bilaga 3. Tillämpningsanvisningar i Skåne för Socialstyrelsens föreskrift kring habilitering och rehabilitering, bilaga Åtagande kring personer med psykisk funktionsnedsättning Samarbetet beträffande personer med psykiska funktionsnedsättningar regleras sedan 2013 i en ramöverenskommelse. Varje kommun ska teckna lokala överenskommelser med Region Skåne. Hänvisning till bilaga: Ramöverenskommelse 2013, Samverkan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, bilaga Egenvård Egenvård regleras i Socialstyrelsens föreskrift Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6), som ska gälla inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Under 2012 beslutade Socialstyrelsen om ändringar i föreskriften om bedömningen av om hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Det är följdändringar på grund av nya lagar och föreskrifter. Följdändringar och krav på gemensamma rutiner beskrivs i Meddelandeblad Nr.6/2013, april Kommunerna och Region Skåne har gemensamma rutiner för samarbetet gällande egenvård. Dessa rutiner ska uppdateras återkommande utifrån ändrade föreskrifter och uppföljning av rutinernas ändamålsenlighet. Hänvisas till: SOSFS 2009:6 och Meddelandeblad Nr.6/2013, april

94 Bilaga C 12. Hjälpmedel I Skåne delar Region Skåne och kommunerna på ansvaret för hjälpmedel där individuellt förskrivna hjälpmedel är en integrerad del i den samlade vård- och rehabiliteringsprocessen. Fördelningen är gjord utifrån patientens ålder samt utifrån produkt. Detta innebär att det är definierat vilka olika produktområden, produktgrupper och produktundergrupper som respektive huvudman har kostnadsansvar för. Kommunerna har ansvaret för hjälpmedel till patienter från och med 20 år, med vissa undantag där Region Skåne har ansvar. Region Skåne har ansvar för hjälpmedel till patienter upp till 20 år, samt för följande hjälpmedel oavsett patientens ålder: Elektriska rullstolar samt drivaggregat. Bilanpassningar Vissa kommunikationshjälpmedel Synhjälpmedel Hörselhjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel Vissa medicinska behandlingshjälpmedel Ovanstående ansvarsfördelning innebär därmed att ansvaret för hjälpmedel inte alltid följer tröskelprincipen och ansvaret i rehabiliterings- /vårdprocessen. Hänvisning till Hjälpmedelsguiden. Bilaga Palliativ vård Vård i livets slut Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen är följande avseende palliativ vård vård i livets slut. Region Skåne ansvarar för: Allmän palliativ vård till patienter som vårdas inom slutenvård, Läkarstöd till den kommunala allmänna palliativa vården, Den specialiserade palliativa vården, vilken utgår från särskilda enheter. Dessa enheter bedriver Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH), specialiserad palliativ slutenvård, samt erbjuder konsultation, råd och stöd till den allmänna palliativa vården. Kommunen ansvarar för: Allmän palliativ vård i ordinärt boende eller i särskilt boende upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Läkarstöd ska utgå från primärvården. Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL). På detta område gäller rutiner i överenskommelse om palliativ vård och ASiH i bilaga 7. Utvecklingen av palliativ vård I Skåne ska i övrigt följa utvecklingen av den nya teambaserade vårdformen. Se utvecklingsområde 1 i avsnitt

95 Bilaga C 14. Munhälsa Uppsökande och nödvändig tandvård - Enligt tandvårdslagen har Region Skåne ansvar för att bedriva uppsökande tandvård till vissa äldre och/eller funktionsnedsatta. Detta innebär att avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning, årligen ska erbjudas de personer som ingår i målgruppen. Vid behov ska Region Skåne ge behandlingsinsatser i form av nödvändig tandvård. Flertalet av de berörda finns inom kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar. Enligt Tandvårdsförordningen ska Region Skåne och kommunerna samverka så att dessa personer kan få tillgång till tandvårdsinsatser. Region Skånes ansvar Region Skåne ska särskilt svara för att uppsökande tandvård bedrivs bland dem som Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt hälso- och sjukvårdslagen, eller Får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller Omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård, omsorg eller service som de personer som omfattas kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Personer som har långvariga och omfattande psykiska funktionsnedsättningar Region Skåne svarar för att ovanstående målgrupper vid behov efter munhälsobedömning erbjuds behandlingsinsatser i form av nödvändig tandvård. Region Skåne ansvarar även för akut tandvård. Kommunens ansvar Kommunerna ansvarar för att bland de personer som har insatser enligt HSL, SOL eller LSS, identifiera de som är berättigade till tandvårdsinsatser samt att informera dessa och vid behov även anhöriga om möjligheten till munhälsobedömning och rätten till behandlingsinsatser i form av nödvändig tandvård. Identifieringen av berättigade personer ska ske enligt beslutade kriterier enligt Tandvårdslagen. Kommunerna beslutar själv om vem som ska ansvara för denna identifiering och vem som beslutar om tandvårdsintyg. Kommunen ska ombesörja att tandvårdsintyg beställs åt berättigad enligt anvisning. Ytterst är det den verksamhetsansvariges ansvar att tillse att detta sker och att identifierade personer i målgruppen anmäls till Region Skåne enligt gällande rutiner. Varje kommun ska utse minst en kontaktperson som är kommunens informationsbärare till övrig personal och som har samordningsansvar så att överenskommelsen verkställs och följs i kommunen. Kommunen ansvarar även för att omvårdnadspersonalen årligen genomgår Region Skånes tillhandahållna munvårdsutbildning. För den praktiska tillämpningen hänvisas till bifogade Tillämpningsrutin gällande uppsökande tandvård, bilaga 8. 11

96 Bilaga C 15. Nutrition Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom/ohälsa, upprätthålla/återvinna hälsa samt optimera den enskildes hälsa utifrån dess förutsättningar. Prevention och behandling av undernäring uppmärksammas i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2014:10). I denna regleras hur undernäring ska förebyggas och behandlas inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS- verksamheter. Avtalsparterna vill genom ett utvecklat samarbete på detta område skapa förutsättningar för god, säker och jämlik nutritionsvård samt ett effektivt resursutnyttjande i Skåne oavsett vårdgivare, huvudman och boendeform. Region Skåne ansvarar för att: - - Inrätta en samordnande övergripande dietistfunktion med ansvar för evidensbaserad utveckling av rekommendationer, rutiner och stöd inom nutritionsområdet, utbildning och information för kommunal vård- och omsorgspersonal respektive kostpersonal samt samordning mellan huvudmännen på detta område. Erbjuda individanpassad nutritionsbehandling på lika villkor både på vårdcentraler och till vårdtagare inom kommunal hälso- och sjukvård. Kommunen ansvarar för: Det verksamhetsnära nutritionsarbetet med stöd till personal på särskilda boenden, korttidsboenden, LSS- gruppbostäder, hemtjänstgrupper, personlig assistansgrupper, hemsjukvård, kök och dagverksamheter inom respektive kommun. Kostnadsansvar för nutritionsprodukter Kommunens respektive Region Skånes kostnadsansvar för nutritionsprodukter med tillhörande förbrukningsmaterial, regleras vid tidpunkten för avtalets ingående i en särskild överenskommelse. Se bilaga 9. I takt med det succesiva införandet av den nya vårdformen med hemsjukvårdsteam kopplas kostnadsfördelningen till inskrivningen i hemsjukvårdsteam. 16. Kostnadsansvar för övriga förbruknings- och sjukvårdsartiklar Kostnadsansvaret för övriga förbruknings- och sjukvårdsartiklar samt vissa tekniska behandlingshjälpmedel, d.v.s. produkter som inte omfattas av läkemedelsförmånen och förskrivs enligt lagen om denna, är preciserat i en särskild överenskommelse som finns dokumenterad i bilaga 9. Kostnadsfördelningen och bilagan kommer att behöva justeras i takt med införandet av en ny teambaserad vårdform i hemsjukvård. Se utvecklingsområde 1, avsnitt

97 Bilaga C Bilagor till grundöverenskommelse 1. Ramavtal avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård content/uploads/sites/4/2015/01/ramavtal- om- lakarmedverkan- i- den- kommunala- halso- och- sjukvarden.pdf 2. Regelverk för samordnad vårdplanering content/uploads/sites/4/2015/01/rutiner- SVPL pdf 3. Överenskommelse om Habilitering i Skåne content/uploads/sites/4/2015/01/overenskommelse- om- habilitering- i- Skane.pdf 4. Tillämpningsanvisningar i Skåne för Socialstyrelsens föreskrift kring habilitering och rehabilitering content/uploads/sites/4/2015/01/tillampningsanvisningar- i- Skane- for- Socialstyrelsens- foreskrift- kring- habilitering- och- rehabilitering.pdf 5. Ramöverenskommelse 2013, Samverkan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa content/uploads/sites/4/2015/01/ramoverenskommelse Samverkan- RS- och- Skanes- kommuner- gallande- personer- med- psykisk- funktionsnedsattning- samt- barn- och- ungdom- som- har- eller- riskerar- att- utveckla- psykisk- ohalsa.pdf 6. Hjälpmedelsguiden 7. Överenskommelse om palliativ vård och ASiH content/uploads/sites/4/2015/01/overenskommelse- om- palliativ- vard- i- Skane.pdf 8. Tillämpningsrutin gällande uppsökande tandvård content/uploads/sites/4/2015/01/riktlinjer- for- Uppsokande- tandvard- i- Region- Skane..pdf 9. Kostnadsansvar för förbruknings- och sjukvårdsartiklar content/uploads/sites/4/2015/01/kostnadsansvar- avseende- forbruknings- och- sjukvardsartiklar.pdf 13

98 Bilaga D Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden för det gemensamma utvecklingsarbetet under avtalsperioden: Utveckling av fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Utveckling av gränsöverskridande och tät samverkan, förplanerade insatser, exempelvis säker överföring från sjukhus till hem, direktinläggningar för tidvis sviktande vårdtagare Utveckling av system för att tidigare identifiera och proaktivt stödja personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar. Klargöra förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år I denna utvecklingsplan anges för vart och ett av dessa utvecklingsområden ett antal delmål som ska uppfyllas under olika faser av utvecklingsprocessen. 1

99 Bilaga D 2. Utveckling av fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Målgrupp för utvecklingsområdet Grupp 1: Svårt sjuka med ett omfattande och långvarigt vårdbehov Denna grupp består av de svårast sjuka vårdtagarna med ett omfattande, kontinuerligt och långvarigt vårdbehov Till gruppen hör vårdtagare som bor i kommunens särskilda boenden, korttidsboenden och vårdtagare i ordinärt boende som har ett omfattande vårdbehov. Dessa personer behöver en tydlig kontinuitet i vårdkontakterna för att tas om hand på ett bra sätt och har därför behov av ett anpassat och fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande. För denna grupp behövs en lösning i form av en särskild vårdform där man arbetar teambaserat för att kunna utföra vård kontinuerligt i vårdtagarens hemmiljö. Grunden för denna vårdform är att den består av läkare från Region Skåne och den kommunala sjuksköterskan i vårdtagarens hemkommun (alternativt sjuksköterska från närliggande kommun som samverkar med hemkommunen). Dessa båda kompetenser utgör kärnan i det teambaserade arbetssättet och ska svara för det gemensamma uppdraget att vårda de mest sjuka i hemsjukvården. För definition av målgruppen föreslås följande inklusionskriterier, varav minst fyra måste vara uppfyllda för att vara aktuell för denna vårdform): Tre eller fler kroniska diagnoser Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.) Klarar inte den personliga omvårdnaden 75 år eller äldre Inskriven i hemsjukvården Utgångspunkten är att målgruppen för denna vårdform omfattar alla oavsett ålder men beträffande barn gäller följande förtydligande: Barn och unga som har sitt stöd från barnkliniken/habiliteringen, ASiH och barnpsykiatrin omfattas inte av den nya vårdformen, utan ska ha fortsatt stöd på samma sätt som tidigare. Barn och unga under 18 år som har hemsjukvård, t ex vid boende enligt LSS 9:8, omfattas av den nya vårdformen De vårdtagare som periodvis eller mer permanent har stora svårigheter att ta sig till både somatiska och psykiatriska öppenvårdsmottagningar på grund av psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning, snarare än rent fysiska hinder, ska betraktas som mest sjuka och ska därmed erbjudas stöd från denna vårdform på samma villkor som alla andra. 2

100 Bilaga D Utvecklingsmål Det övergripande utvecklingsmålet är att vårdtagare i Skånes samtliga kommuner ska ha tillgång till en fast organiserad vårdform av detta slag. En vårdform där såväl vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal känner trygghet. Utvecklingen ska ske utifrån dagens utgångsläge, där parterna förbinder sig att var och en inom sitt ansvarsområde successivt förstärka sina insatser för att uppnå det övergripande utvecklingsmålet. Delmål Följande delmål ska uppnås i den gemensamma utvecklingsprocessen och är alla förutsättningar för uppfyllelse av det långsiktiga utvecklingsmålet: Under år 2016: Gemensam strategi för e- hälsa utarbetas och fastställs inklusive val av beslutsstöd enligt utarbetade funktionskrav Gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling fastställs och huvudmännens respektive planer för genomförande utarbetas. Implementering påbörjas. Valt beslutsstöd för att Identifiera vårdtagare aktuella för inskrivning och val av adekvata åtgärder, vårdnivå, sekundärprevention mm, implementeras Fungerande rutiner för inskrivning i den nya teambaserade vårdformen utarbetas. Utveckling av gemensamma arbetsformer med teambaserat arbetssätt fullföljs Kommunernas organisation för att fatta insatsbeslut inklusive personaladministrativa konsekvenser anpassas efter den nya vårdformen. Det gäller särskilt kvällar, nätter och helger. Arbetet med kompetensförsörjning enligt fastställda planer påbörjas Successiv förstärkning av läkarstöd i takt med förstärkt sjuksköterskebemanning enligt lokal planering dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, inom 2 timmar vid akuta behov, planerade besök inom 5 arbetsdagar Successiv förstärkning av sjuksköterskebemanning i takt med förstärkning av läkarstödet enligt lokal planering. Kommunens sjuksköterska ska möta upp och delta vid läkarbesöket hos vårdtagaren. Ramavtal och lokala avtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården revideras i takt med organisering av det förstärkta läkarstödet Alla i särskilt boende erbjuds den nya vårdformen Anpassning av rutiner för palliativ vård och ASiH till den ansvarsfördelning som gäller i den nya vårdformen Utveckling av arbetsformer för samordnande dietistfunktion fullföljs Implementering av justerad kostnadsfördelning för nutritionsprodukter samt övriga förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial sker i takt med införandet av nya vårdformen 3

101 Bilaga D Under 2017: Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling enligt fastställd plan Tillgång till ett fullt utvecklat förstärkt läkarstöd för minst 50 % av Skånes befolkning. Dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, på plats inom två timmar vid akuta behov, samt inom 5 dagar för planerade insatser. Tillgång till förstärkt sjuksköterskebemanning i fas med det förstärkta läkarstödet för minst 50 % av Skånes befolkning. Implementering av gemensam strategi för e- hälsa Implementering av gemensamma rutiner och arbetsformer slutförs Under 2018 Tillgång till ett fullt utvecklat förstärkt läkarstöd i Skånes samtliga kommuner. Dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, på plats inom två timmar vid akuta behov, samt inom 5 dagar för planerade insatser. Tillgång till förstärkt sjuksköterskebemanning i fas med det förstärkta läkarstödet i Skånes samtliga kommuner. Den nya teambaserade vårdformen är implementerad fullt ut i samtliga delar av Skåne 4

102 Bilaga D 3. Utveckling av gränsöverskridande samverkansformer för tidvis sviktande vårdtagare Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 2: Tidvis sviktande med behov av tät samverkan och planerade insatser Vårdtagare som har kommunal insats enligt Hälso- och sjukvårdslagen och tillfälligt sviktar. Denna grupp omfattar vårdtagare som under längre perioder kan klara sig relativt väl med hjälp av hemsjukvård och välordnad omsorg, men som har tillfälligt behov av en högre omhändertagandenivå, för att minska undvikbar sjukhusvård. Det tillfälliga behovet kan uppstå vid akut försämring, eller i samband med återhämtning från sjukdom samt vid utskrivning från sjukhus. Dessa vårdtagare ska kunna erbjudas temporära insatser från den nya vårdform som utvecklas för målgruppen med ett varaktigt vårdbehov. Vårdtagarna i denna grupp med tidvis sviktande ska inte vara inskrivna i denna nya vårdform utan även fortsatt ha sitt huvudsakliga stöd från vårdcentralen. Läkarinsatserna från hemsjukvårdsteamet ska räknas som akuta hembesök. Det är angeläget att minimera vårdtiderna på sjukhus för denna målgrupp. Det främsta skälet är hänsynen till patientens möjligheter att få en god och sammanhållen vård, rehabilitering och omsorg. Sjukhusmiljön är inte heller optimal när det gäller allmänt välbefinnande och tillfrisknande när den diagnostik och behandling som kräver sjukhusets resurser är avslutad. Sluten sjukhusvård är dessutom den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för att patienter i slutenvården, som inte längre behöver sjukhusvård men som behöver insatser från den kommunala vården, så snabbt och så säkert som möjligt kan få fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom olika former av särskilda boenden. Detta ställer i sin tur krav på ett väl utvecklat och fungerande samarbetsformer mellan kommuner och Region Skåne. En viktig del i arbetet inom detta utvecklingsområde är därför arbetet med att säkerställa en snabb och säker övergång av ansvaret för vård och omsorg av utskrivningsklara patienter, bl.a. vad gäller rutiner för samverkan och krav på dokumentation, m.m. Utvecklingsmålet omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård. Utvecklingsmål Vårdtagare som tillfälligt sviktar ska kunna erbjudas temporära insatser från den vårdform med teambaserat arbetssätt som skapas för vårdtagare med ett varaktigt vårdbehov. Detta ska kunna ske i samtliga av Skånes kommuner. För målgruppen ska skapas förplanerade vårdvägar som kan initieras när situationen uppstår Ytterligare ett mål inom detta utvecklingsområde är att genom gemensamma rutiner och arbetsformer säkerställa en snabb, trygg och säker överföring av vårdsansvaret vid utskrivning från sluten vård. 5

103 Bilaga D Delmål: Samtliga delmål under utvecklingsområde 1 är en förutsättning för att de temporära insatserna för denna målgrupp ska kunna fungera fullt ut. Utvecklingen av insatserna för denna grupp ska därför ske parallellt med utvecklingen av den nya fast organiserade vårdformen. System för att följa utvecklingen av vårdtagares hälsotillstånd med beslutsstöd för att utifrån detta avgöra korrekt vårdnivå och behov av temporära insatser ska utvecklas under Överenskommelse om fungerande gemensamma rutiner och organisering för en snabb, trygg och säkert utskrivning från slutenvård ska träffas under 2016 Implementering av rutiner och organisering för utskrivning från sluten vård ska slutföras under

104 Bilaga D 4. Utveckling av proaktivt stöd för riskgrupper Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 3: Riskgrupper med behov av proaktiva insatser En tredje stor målgrupp för det gemensamma utvecklingsarbetet är personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar och därmed också hamna i ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är personer som har symptom och funktionsnedsättningar som bör bemötas förebyggande för att därigenom förhindra att de utvecklar ett omfattande och långvarigt vårdbehov. I dag upptäcks dessa alltför sent då hälsosituationerna kan ha försämrats på ett onödigt sätt och vård- och omsorgsbehoven ökat rejält. Ett gemensamt system för att identifiera dessa individer i tid och utifrån detta tillhandahålla olika former av förebyggande åtgärder som hälsocoachning för egenvård eller andra stödjande insatser är ett prioriterat utvecklingsområde. I de skånska kommunerna bedrivs det förebyggande arbete i syfte att främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor och för att undvika respektive att skjuta upp behovet av mer omfattande insatser. Arbetet sker inom ramen för SoL 3 kap. 1 och kommunernas ansvar för hemsjukvården. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna möta framtidens demografiska utmaningar och huvudmännen skall därför koordinera sina insatser för att nå de riskgrupper som ligger inom ramen för avtalet. Utvecklingsmål Att utveckla och implementera gemensamma strategier för att i tid kunna identifiera personer med hög risk att utveckla ett omfattande och långvarigt vårdbehov och till detta koppla gemenssamma strategier för proaktiva stödjande insatser för denna grupp. Ytterst är målet att bidra till ökad livskvalitet och minska det framtida vårdbehovet för denna grupp. För att nå detta ska ett hälsofrämjande perspektiv genomsyra huvudmännens verksamhet. Delmål: Fastställande av lämpliga inklusionskriterier för att definiera de individer som ingår i målgruppen ska ske under 2016 Utveckling av gemensamma strategier, system och beslutsstöd för att identifiera och monitorera personer i riskgruppen ska ske under 2016 Utveckling av gemensamt åtgärdspaket med rutiner och planering av proaktiva insatser ska ske under 2016 Implementeringen av gemensamma strategier, beslutsstöd och åtgärdspaket ska påbörjas under 2017 och slutföras under

105 Bilaga D 5. Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Vårdtagare i den målgrupp som omfattas av detta utvecklingsavtal, har behov av en väl fungerande och samverkande rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning som komplement och stöd till den fast organiserade hemsjukvården. Ett utvecklat samarbete mellan den rehabilitering som erbjuds inom den specialiserade sjukhusvården och rehabilitering på basnivå är en förutsättning för att underlätta för vårdtagaren att, efter behov, erhålla adekvat rehabilitering oavsett utförare. Adekvat rehabilitering kan innebära omväxlande eller samtidig rehabilitering på sjukhus eller på basnivå, såväl i hemmiljö som på mottagning En samorganisering av rehabilitering på basnivå för hela Skåne, inklusive hjälpmedelshantering, förutsätter ett noggrant förarbete. Avsikten är därför att inleda ett gemensamt arbete för att utreda förutsättningarna för och konkretisera hur en samorganisering utifrån den enskilde vårdtagarens behov skulle kunna realiseras. Som ett första steg införs succesivt en Skåneövergripande modell för förtroendeförskrivning av hjälpmedel. Införandet förutsätter att redan befintligt beslutsstödssystem för förskrivning tillgängliggörs för samtliga möjliga förskrivare samt att erforderliga utbildningsinsatser planeras och genomförs. Utredningen om basrehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska även belysa förutsättningarna för sortimentssamordning, gemensamt ID- system för hjälpmedel samt föreslå hur verksamheten ska organiseras, ledas och styras. Utvecklingsmål Målet för detta utvecklingsområde är att skapa en samordnad rehabilitering på basnivå och en samordnad hjälpmedelsförsörjning som bidrar till bästa möjliga livssituation för den enskilde individen med nedsatt funktion, där huvudmännen gemensamt ska erbjuda en jämlik och effektiv rehabilitering av hög kvalitet genom ett bättre resursutnyttjande. Delmål En gemensam utredning av förutsättningarna för en samorganisering av rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska genomföras med slutredovisning under år Beslut om åtgärder utifrån utredningsresultatet fattas under år Implementering av beslutade åtgärder ska ske under år 2018 Ett succesivt införande av förtroendeförskrivning och utveckling av en gemensam modell och IT- stöd för detta i hela Skåne påbörjas år 2016 och slutförs under

106 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 10 37/15 Nytt boende för ensamkommande barn

107 Produktion Gustafson, Bengt, Produktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/01138 Sida 1 av 2 Nytt boende för ensamkommande barn Förslag till beslut - Kommunchefen ges i uppdrag att projektera och starta ett nytt boende för ensamkommande barn. Beslutsmotivering Antalet asylsökande ensamkommande barn är fortsatt stort och ser för närvarande ut att tillta i omfattning. Kommunen tar emot alla barn som anvisas och har anknytning till någon som är boende i kommunen. I Östra Göinge bor ett stort antal flyktingar, både asylsökande och med uppehållstillstånd. Detta innebär att antalet ensamkommande barn med anknytning i kommunen också är betydande. De antal platser som finns på ungdomsboendet i Glimåkra är inte många nog att motsvara behovet. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet HVB d v s hem för vård och boende som är den formella beteckningen på kommunens ungdomsboende i Glimåkra är en ytterst kostnadskrävande verksamhet och utgör det enda alternativet till en familjehemsplacering när det gäller ensamkommande barn och ungdomar. Antalet familjehem som går att uppbringa är begränsat. Socialdepartementet har noterat detta förhållande i åtskilliga kommuner och har därför i en promemoria lämnat förslag på en ny boendeform som kallas för stödboende och som ska rikta sig till ungdomar i årsåldern. Proposition och beslut väntas under innevarande år med ett ikraftträdande vid halvårsskiftet Östra Göinge har, utöver gällande avtal, endast tagit emot barn som har anknytningar i kommunen. Trots detta är platsantalet vid kommunens HVB hem otillräckligt. Familjehemsplaceringar är inte heller möjliga i många fall då familjehem saknas eller detta bedöms som olämpligt med anledning av barnets status. Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

108 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Kommunen är med anledning av ovanstående i behov av ytterligare boende, HVB-boende eller stödboende. I bästa fall kan ett nytt boende konverteras mellan dessa boendeformer utifrån aktuellt behov. Även befintligt HVB-hem bör framöver, efter behov, kunna konverteras till stödboende. Beslutsunderlag Socialdepartementets promemoria Jonas Rydberg Kommunchef Bengt Gustafson Produktionschef Click here to enter text.

109

110

111

112

113

114 Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 9 38/15 Reviderade riktlinjer, KPR och KHR

115 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer KHR Upprättad av Kerstin Wanstadius, enhetschef Reviderad: Berörda verksamheter Förvaltningen, Kommunala Handikapprådet Fastställd datum KS 2015-xx-xx Diarienummer KS 2014/01114 Riktlinjer för handikapprådet i Östra Göinge kommun Syfte Kommunens handikappråd skall vara ett organ för samråd före övergripande beslut och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för handikapporganisationer verksamma inom kommunen. Rådet har därvidlag en viktig funktion för både funktionshandikappade och kommunen. Handikapprådet har som remiss- och referensorgan inte ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Rådet är dock en viktig kanal för de funktionshindrade i samhället, vilka i hög grad omfattas av kommunens beslut. Det är därför nödvändigt att rådet ges reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas. Uppgifter/Verksamhetsområde Kommunens handikappråd skall organiseras för hela Östra Göinge kommun. I detta råd skall kommunen samråda före beslut, informera om sin verksamhet och planerade förändringar samt redogöra för resultatet av olika åtgärder som har eller kan få direkt aktualitet för kommunens funktionshindrade. Kommunen ges genom rådet möjlighet att få handikapporganisationernas synpunkter samt att samråda med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser. Personer med funktionshinder ges genom rådet en större delaktighet i samhället insatser. De funktionshindrades representanter kan i rådet ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten som direkt berör kommunens funktionshindrade. Rådets sammansättning Kommunstyrelsens omsorgs-och utbildningsutskott Handikapporganisationerna Ansvarig tjänsteman 3 ledamöter varav 1 är ordförande och en är vice ordförande 6 ledamöter Verksamhetschef Stöd och Omsorg Ledamöter i rådet har personliga ersättare. Rätten att närvara gäller endast när ordinarie ledamot har förhinder att tjänstgöra. Till rådet adjungeras för varje möte föredragande tjänstemän i den utsträckning som är nödvändig för behandling av ärende på dagordningen Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

116 Riktlinje KHR 2015-xx Handikapporganisationerna som ingår i rådet skall årligen före den 1 november, lämna förslag till kommunstyrelsen på de ledamöter som skall ingå i rådet. Andra föreningar och organisationer som driver verksamhet inom kommunen med syfte att tillvarata de funktionshindrades intressen kan, när särskilda skäl föreligger, inbjudas att delta i rådets överläggningar. Representanter för övriga samhällsorgan kan också inbjudas till rådet för information, diskussion eller samråd. Arbetsformer Kommunens handikappråd leds av ordförande utsedd av kommunen. Ledningsstöd och service svarar för sekreterarskap och övrigt administrativt arbete i rådet. Utvecklingsledare inom Stöd och Omsorg är kontaktperson för ärenden som anmäls till möten. Rådet sammanträder vid behov eller minst fyra gånger per år. Datum för sammanträde fastställs vid årets början. Ordförande skall i samverkan med representanter för handikapporganisationerna ta fram en dagordning för kommande sammanträde. Förteckning över ärende och därtill hörande handlingar skall delges rådets ledamöter i god tid och på sådant sätt att vidareinformation och beredning underlättas. Rådets ställningstagande skall redovisas genom protokoll efter varje sammanträde och delges rådets ledamöter, handikapporganisationernas referensgrupp, kommunstyrelsen, tillsyns- och tillståndsnämnden, kommunchefen, produktionschefen samt verksamhetscheferna för Bildning och Stöd och Omsorg. Rådets kallelser och protokoll införs också på Östra Göinge kommuns hemsida. Kommunen ansvarar för nödvändiga utbildningar av rådets ledamöter. Ersättningsregler Till ledamöter, som inte är anställda av Östra Göinge kommun eller regional och nationell myndighet, utbetalas ersättningar enligt bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Östra Göinge kommun. 2

117 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer KPR Upprättad av Kerstin Wanstadius, enhetschef Reviderad: Berörda verksamheter Förvaltningen, Kommunala Pensionärsrådet Fastställd datum KS 2015-xx-xx Diarienummer KS 2014/01114 Riktlinjer för pensionärsrådet i Östra Göinge kommun Syfte Kommunens pensionärsråd skall vara ett organ för samråd före övergripande beslut och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för pensionärsorganisationer verksamma inom kommunen. Rådet har därvidlag en viktig funktion för både pensionärer och kommunen. Pensionärsrådet har som remiss- och referensorgan inte ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Rådet är dock en viktig kanal för pensionärerna i samhället, vilka i hög grad omfattas av kommunens beslut. Det är därför nödvändigt att rådet ges reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas. Rådet Uppgifter/verksamhetsområde Kommunens pensionärsråd skall organiseras för hela Östra Göinge kommun. I detta råd skall kommunen samråda före beslut, informera om sin verksamhet och planerade förändringar samt redogöra för resultatet av olika åtgärder som har eller kan få direkt aktualitet för kommunens pensionärer. Kommunen ges genom rådet möjlighet att få pensionärsorganisationernas synpunkter samt att samråda med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser. Pensionärerna ges genom rådet en större delaktighet i samhället insatser. Pensionärernas representanter kan i rådet ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten som direkt berör kommunens pensionärer. Rådets sammansättning Kommunens pensionärsråd skall följande sammansättning; Kommunstyrelsens omsorgs-och 3 ledamöter varav 1 är ordförande och 1 utbildningsutskott är vice ordförande PRO 5 ledamöter SPF 3 ledamöter Ansvarig tjänsteman Verksamhetschef Stöd och Omsorg Ledamöter i rådet har personliga ersättare. Rätten att närvara gäller endast när ordinarie ledamot har förhinder att tjänstgöra. Östra Göinge kommun Storgatan 4, Broby Växel: Bankgiro: Mail: kommun@ostragoinge.se Webb:

118 Riktlinjer KPR Till rådet adjungeras för varje möte föredragande tjänstemän i den utsträckning som är nödvändig för behandling av ärende på dagordningen Pensionärsorganisationerna som ingår i rådet skall årligen före den 1 november, lämna förslag till kommunstyrelsen på de ledamöter som skall ingå i rådet. Andra föreningar och organisationer som driver verksamhet inom kommunen med syfte att tillvarata pensionärernas intressen kan, när särskilda skäl föreligger, inbjudas att delta i rådets överläggningar. Representanter för övriga samhällsorgan kan också inbjudas till rådet för information, diskussion eller samråd. Arbetsformer Kommunens pensionärsråd leds av ordförande utsedd av kommunen. Ledningsstöd och service svarar för sekreterarskap och övrigt administrativt arbete i rådet. Utvecklingsledare inom Stöd och Omsorg är kontaktperson för ärenden som anmäls till möten. Rådet sammanträder vid behov eller minst fyra gånger per år. Datum för sammanträde fastställs vid årets början. Ordförande skall i samverkan med representanter för pensionärsorganisationerna ta fram en dagordning för kommande sammanträde. Förteckning över ärende och därtill hörande handlingar skall delges rådets ledamöter i god tid och på sådant sätt att vidareinformation och beredning underlättas. Rådets ställningstagande skall redovisas genom protokoll efter varje sammanträde och delges rådets ledamöter, lokala pensionärsorganisationer, distriktsorganisationerna, kommunstyrelsen, tillsyns- och tillståndsnämnden, kommunchefen, produktionschefen samt verksamhetscheferna för Bildning och Stöd och Omsorg. Rådets kallelser och protokoll införs också på Östra Göinge kommuns hemsida. Kommunen ansvarar för nödvändiga utbildningar av rådets ledamöter. Ersättningsregler Till ledamöter, som inte är anställda av Östra Göinge kommun eller regional och nationell myndighet, utbetalas ersättningar enligt bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Östra Göinge kommun. 2