Del 3 Ljusnan och Voxnan i Hälsingland

Transkript

1 Omprövningar av vattendomar inom Ljusnans avrinningsområde Del Ljusnan och Voxnan i Hälsingland

2 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Regionala miljömål för Gävleborgs län m.m...2 Objektvis beskrivning av anläggningar...6 Sammanfattning av bestämmelser för Laxodling och laxtransporter Utsättningsskyldigheter för fisk:...6 Flödesuppgifter för vissa punkter längs Ljusnan och Voxnan...65 Handlingslinje 1; Normal lågvattenföring med fria vandringsvägar...66 Handlingslinje 2; Tappning motsvarande 5 % av produktionsvärdet, med fria fiskvägar Handlingslinje ; Fria fiskvandringsvägar från havet till lekområdena...7

3 Regionala miljömål för Gävleborgs län m.m. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Av Riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 2 Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag bör, enligt regeringen, i ett generationsperspektiv innebära bland annat följande Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG ). Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum. Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.

4 Delmål för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag föreslagna i proposition 2000/01:10 och antagna av riksdagen 1. Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. 2. Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.. Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till mer än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt. 4. Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. 5. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 6. Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus ska uppnås. Regionala miljömål skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt skall ytterligare minst 15 värdefulla naturmiljöer i sjöar och vattendrag ha ett lagstadgat skydd skall minst 10 värdefulla kulturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och vattendrag vara lagstadgat eller på annat sätt skyddade skall ytterligare minst 20 vattendragsträckor vara restaurerade med avseende på värdefulla naturmiljöer skall minst 10 vattendragsträckor vara restaurerade med avseende på värdefulla kulturmiljöer skall 50 % av alla kraftverk och regleringsdammar ha en, ur biologisk mångfald, godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning. Förslag till åtgärder 1. Länsstyrelsen skall efter år 200 ej tillåta utplantering av fiskarter av utländsk härstamning så som t.ex. bäckröding, regnbåge och canadaröding. Utplantering av regnbåge kan tillåtas i s k put- and takevatten och andra vatten där fiskvandring inte kan ske. (Miljömål 1)

5 4 2. Länsstyrelsen, kommunerna och berörda fiskevårdsområdesföreningar bör senast år 2005 ha tagit fram och inlett ett åtgärdsprogram för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. (Miljömål 1). Kommunerna bör, tillsammans med fiskevårdsområdesföreningar, upprätta fiskeplaner. (Miljömål 1, 2, 4) 4. Länsstyrelsen skall inventera biologiskt viktiga sjöar, vattendrag och smärre vattensamlingar. Länsstyrelsen skall också ta fram ett program för övervakning, skydd och skötsel av dessa områden. (Miljömål 2, 4) 5. Skogsvårdsstyrelsen bör tillsammans med Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Vägverket och jord- och skogsbruket diskutera riktlinjer för skydd av sjöar och vattendrag i samband med dikningsverksamhet för att förhindra onaturlig uttransport av slam till dessa (t.ex. införandet av slamfällor). (Miljömål 2, 4) 6. Länsstyrelsen skall i samråd med kommunerna ta fram en strategi för restaurering, skydd och skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. (Miljömål 2,, 4, 5) 7. Länsstyrelsen skall tillsammans med Länsmuseet och berörda kommuner genomföra en inventering av vattenmiljöer med avseende på värdefulla kulturmiljöer och kulturhistoriska anläggningar. (Miljömål, 5) 8. Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen, Vägverket, berörda kommuner och fiskevårdsområdesföreningar bör senast år 2005 inventera, och så långt det är möjligt, åtgärda felaktigt anlagda vägtrummor och tillsammans med enskilda åtgärda andra mindre vandringshinder såsom dammar, för att möjliggöra fri vandring för fisk och andra vattenlevande organismer. (Miljömål 4) 9. Länsstyrelsen, berörda kommuner och fiskevårdsområdesföreningar bör inventera större vandringshinder såsom kraftverk och dammanläggningar och i samarbete med verksamhetsutövarna/ägarna i möjligaste mån åtgärda dessa. (Miljömål 4) 10. Länsstyrelsen skall i samråd med Skogsvårdsstyrelsen, kommunerna och fiskevårdsområdesföreningar ta fram riktlinjer för samverkan mellan natur- och kulturmiljövård vid åtgärder som påverkar forn- och kulturlämningar, flottningsleder, dammanläggningar, sågar och kvarnar. (Miljömål 4, 5) 11. Länsstyrelsen skall senast år 2005 ha redovisat en utredning om konsekvensen av vattendomar som tillåter s k nolltappning. Länsstyrelsen, berörda kommuner och fiskevårdsområdesföreningar skall i samråd med verksamhetsägarna/utövarna till anläggningar såsom kraftverk och regleringsdammar verka för att dessa anläggningar får en mer utjämnad och miljöanpassad reglering så att onaturliga låg- och högvattenflöden undviks och ett minimiflöde garanteras. (Miljömål 6) 12. Länsstyrelsen skall i samråd med fiskevårdsområdena verka för att reglera fångstuttaget av fisk i naturvatten så att det står i förhållande till den mängd fisk som vattnet naturligt förmår att producera. (Miljökvalitetsmål) 1. Länsstyrelsen skall år 2005 ha reviderat länets kungörelse om strandskyddet. (Miljökvalitetsmål) 14. Skogsnäringen bör skapa skyddszoner till sjöar och vattendrag. (Miljökvalitetsmål)

6 5 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Av Riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar och rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Regionala miljömål skall hotade arter och fiskstammar kunna nå lämpliga reproduktionsområden i 90 % av alla kustmynnande vattendrag med vattenföring året runt. Förslag till åtgärder 6. Länsstyrelsen skall år 2005 ha genomfört en inventering av kustmynnande vattendrag. (Miljömål )

7 Objektvis beskrivning av anläggningar Söderhamns kommun 6 Ljusnan 1. Ljusnefors kraftverk Sträckan är avtrappad utan torrfåra. Havet utgör nedströmsyta. Uppströmsytan sträcker sig upp till Ljusne strömmars kraftverk. Omprövning: Dgr: +6,75 m. Ingen rätt till korttidsreglering. Dämningsgränsen ska hållas så långt det är möjligt. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Totalskada på indämt område. Verket inordnat i bestämmelserna om avelsfiske. (AD 156/40, Dom , m.fl.). Även inordnat i dom om ålyngelhantering. (AD /52. Dom ). Det fasta fisket för laxodlingen ligger i direkt anslutning till kraftverket. Det pågår diskussioner om vissa förändringar av kompensationsodlingens inriktning mot mera havsöring. Sedan 1984 finns ett åläggande att i dämningsområdet - sedan avelsbehovet och behovet av s.k. transportlax tillgodosetts - sätta ut 40% av bolagets överskottslax/öring, dock högst 800 kg/år. Regeln om utsättning av överskottslax/öring är för närvarande verkningslös p.g.a. förbudet att transportera upp fisk förbi första vandringshindret. Efter överenskommelse sätts numera i stället årligen ut 800 kg - årig havsöring i området. Området omfattas inte av något riksintresse enligt och 4 kapitlen miljöbalken. Kommunen har dock den 0 september 1996 beslutat begära att riksintresseområdet enligt 4 kap. 2 ; Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik utökas till havet, så att hela Ljusnan omfattas. Övrigt Utredningen Förstudie om fisket vid Ljusnans mynning från föreslår en rad åtgärder för att främja fisket i Ljusnans nedersta del och mynningen i havet;

8 7 Utökning av antalet fiskeplatser i mynningsområdet. Ett ökat uttag av lax genom fasta fisken eller notdragning (för avsalu). Utveckla fisket mellan Ljusnefors och Ljusne strömmar genom ökad insättning av öring. För att förbättra för fisket i mynningsområdet förs också diskussioner om att genom steniläggning öka antalet ståndplatser i området. Det är inte självklart att dessa frågor skall ingå i detta projekt. Såvitt är bekant föreligger inte nu några andra behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 2. Ljusne strömmars kraftverk Sträckan är avtrappad utan torrfåra. Nedströmsytan är lika med dämningsytan för Ljusnefors kraftverk. Uppströmsytan går upp till Höljebro kraftverk. Omprövning: Dgr: +2,00 m. Ingen rätt till korttidsreglering. (Korttidsreglering i Marmen). Anläggningen är i riskklass 1 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Anläggningens avbördningsförmåga måste ökas. Tillstånd har meddelats för en sådan ökning. Tillståndet omfattar även en effektutbyggnad av kraftverket. Laxbeståndet i Ljusnan är mycket värdefullt och det är därför nödvändigt att vidtaga anordningar för laxens framkomst och tryggande av laxfiskets bestånd. Den planerade kraftverksdammen kommer att hindra laxens uppgång i Ljusnan och den genom dammen uppdämda sträckan av älven, som hittills varit synnerligen lämplig för laxens lek och laxynglets tillväxt, kommer att förlora all betydelse i sådant hänseende. På grund härav erfordras såväl anordningar för laxens uppledande förbi dammen som laxodling för laxyngeluppfödning. Citat ur vattendomstolsförhandling. Kompensationsuppfödningen av laxyngel, tvåsomrig, sker här vid Ljusnans fiskodling. Total utsättningsskyldighet av smolt för anläggningarna i älven: st/år. bedrivs inom dämningsområdet efter främst harr, gädda och abborre. Det finns också ett svagt öringsbestånd. Harr och öring utnyttjar troligen grundområdet vid Stororen som lekområde. Området omfattas inte av något riksintresse enligt och 4 kapitlen miljöbalken. Kommunen har dock den 0 september 1996 beslutat begära att riksintresseområdet enligt 4 kap. 2 ; Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik utökas till havet, så att hela Ljusnan omfattas.

9 8 Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje.. Marmens reglering Omprövning: 1994 Dgr: +7,64 m. Sgr: Dygns- och veckoreglering ner till +7,14 m. Annan reglering ner till nivån +6,44 m, dock inte under perioden 15/12-1/. Rätt till 0-tappning. Regleringsstadium (deldom ). Regleringen handhas utan annan inskränkning än att vattenföringen nedströms Marmen genom regleringen inte får höjas över den vattenmängd som kan tillgodogöras vid Höljebro kraftverk (efter utbyggnad 00 mp P/s). Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. 4, 5, 6. Höljebro kraftverk Kraftverken utnyttjar fallhöjden mellan Ljusne Strömmars dämningsyta och sjön Marmen. Nedströms Marmen finns en drygt 1 km lång torrlagd älvsträcka utan föreskrift om minimitappning. Spill av överskottsvatten sker, efter den senaste utbyggnaden, ca 15 % av tiden under ett normalår och då främst under tiden för vårflod. Omprövning: Norra kraftverket 1994, det södra 2000 samt det nya Sannolikt utnyttjar öringen den lilla vattenföringen i torrfåran (läckage) för lek. I samband med byggandet av nya kraftverket ålades kraftverksägaren därför att lägga ut lekmaterial i torrfårans nedströmsdel. Området omfattas inte av något riksintresse enligt och 4 kapitlen miljöbalken. Kommunen har dock den 0 september 1996 beslutat begära att riksintresseområdet enligt 4 kap. 2 ; Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik utökas till havet, så att hela Ljusnan omfattas. Längs torrfåran finns ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 51 RENSKALLA - hasselbestånd och sumpskog samt 50 HÖLJEBRO - lövlund med intressant flora. (sprogrammet (NVP)). Kulturmiljövård

10 Marmen omfattas av riksintresse för kulturmiljövård;..k 608 Marmen: 9 Karaktäristik: Vetenskapligt intressant koncentration av järnframställningsplatser från talen. Lågteknisk järnframställningsplats med ett 80-tal slagghögar och kolningsgropar, belägna runt en sjö. En tappning i torrfåran skulle kunna öka den lilla fiskreproduktion som nu sker och skulle förstärka betydelsen av den lek som troligen redan sker vid Stororen. Lundvegetationen vid Höljebro skulle också gynnas av en högre luftfuktighet vid forsen; snyttan av en viss tappning i den gamla strömfåran är så stor att den bör vägas in i beslutet när en omprövning av kraftverket blir aktuell. (NVP). 7. Bergviks kraftverk Sträckan är avtrappad utan torrfåra. Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan sjöarna Marmen och Bergviken. Omprövning: Bergvikens reglering Omprövning: 1998 Dgr: +46,00 m (vid Q upp till 80 mp P/s). Sgr: +44,80 m. Tillstånd till dygns- vecko- och helgreglering samt övrig reglering (flödesutjämning m.m.): Fri reglering mellan gränserna. Dock får nivån +45,40 m underskridas högst 120 dagar/ år, varav högst 60 dygn under perioden juni - september. Nivån +45,00 m får underskridas högst 20 dygn/år, varav högst 6 dygn under perioden juni - september. Regleringen av Bergviken får inte ske så att regleringsbestämmelserna i Marmen inte kan följas. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Rensningarna i Bergviksströmmarna förstör befintliga lekplatser för lax, öring och harr. Del av strömmarna vid Landafors blir indämda. Totalt ca 8,5 m fallhöjd och lek- och uppehållsplats för lax ca 16 ha. Nuvarande lekplatser för gädda, gös och abborre påverkas av den höjda vattennivån i Bergviken. Dom : Föreskrift om fiskväg i trösklar och vallar över vissa låglänta vikar och å-utlopp.

11 Sedan 1984 sker utsättning av 950 öringar >00 g i Bergviken och 400 öringar >00 g i Bergviksströmmarna. Anläggningen ligger precis i kanten av ett område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 2 : Inom följande område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: 10 Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik I anslutning till dämningsområdet finns ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 60 KYRKBYTJÄRN- fågelsjö m. m. samt 5 SEGERSTA - HÅRGA - vackert älvlandskap. (NVP). Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. Florån Tas inte med i projektet. Bollnäs kommun Ljusnan 9a. Landafors kraftverk Sträckan är avtrappad, med en mycket kort torrfåra. Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan sjöarna Bergviken och Varpen. Omprövning: Anläggningen är i riskklass enligt flödeskommitténs riktlinjer. Landaforsanläggningens inverkan på allmänt fiske bedöms som relativt liten. ( Detta förmodligen mot bakgrund av att Arbråsjöarnas reglering bedömdes medföra totalskada på strömfisket från Varpens nedströmsände till älvens utlopp i Bergviken).

12 11 9b. Varpens reglering Omprövning: Dgr: +51,60 m (vid Q upp till 485 mp P/s). Därefter följer nivåerna beräknade naturliga nivåer. Sgr: +51,0 m. Korttidsreglering: Vid Q < 50 mp P/s får vattenståndet i Varpen varieras inom en amplitud av 0,0 m. Fri reglering mellan gränserna. Arbråsjöarnas reglering medförde totalskada på strömfisket från Varpens nedströmsände till älvens utlopp i Bergviken. (196). Sedan 1984 gäller följande bestämmelser: Varpen-Ljusnan årlig utsättning av mellanljusnanöringar >00 g. Anläggningen ligger inom ett område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 2 : Inom följande område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik I anslutning till dämningsområdet finns vidare ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 5 SEGERSTA - HÅRGA - vackert älvlandskap samt 48 VARPEN- kulturbygd kring sjön Varpen. Friluftsliv Anläggningen omfattas av ett riksintresse enligt kap. miljöbalken; F 2 Ljusnans dalgång Värdeomdöme: Ljusnandalen är mångformig och variationsrik, naturskön och attraktiv med utsökta tillfällen till natur- och kulturstudier, bad, kanoting, fiske, vandring, skidåkning osv. Besöksfrekvensen är hög. Vägförbindelser och kollektiva förbindelser är mycket goda. Kulturmiljövård Ett antal gravar lär vara på väg att erodera ut i Ljusnan vid Segersta. Det bör undersökas om det är en följd av vattenverksamheten där. Flödesdämpning Trånga sektioner i Varpens utloppsdel ger problem vid höga flöden. Avbördningsförmågan i dammen kan inte utnyttjas fullt ut. Detta leder i sin tur till att kraftverket vid höga flöden förlorar fallhöjd och därmed effekt, samtidigt som

13 12 vattennivån stiger i Varpen. Rensningar skulle behöva göras för att minska skadefrekvensen i Bollnäs tätort. Frågan bör utredas vidare både vad gäller huvudmannaskap och behov av åtgärder. Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av andra skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet utöver rensningar i Varpens utloppsdel. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 10. Dönje kraftverk Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan Varpen och Växsjön. Kraftverket tillskapade en drygt 5 km lång torrfåra i omedelbar anslutning till (uppströms) Bollnäs tätort, de s.k. Bollnäsströmmarna. Kompensationsåtgärder från främst landskapsbildssynpunkt har utförts i form av ett antal spegeldammar med fiskvandringsvägar. En fiskodling, numera privatägd, finns strax uppströms Rehnbron. Kommunen har en badplats på sträckan (Karlslundsbadet). Omprövning: Dgr: +85,00 m eller den högre höjd som vattenföringen föranleder ( samt 50206). Gällande minimitappningsbestämmelser: Under tiden 16 maj 22 oktober skall minimitappningen vara 10 mp P/s. Under tiden 1 november - 15 maj skall den vara 0,5 mp P/s. Jämn övergång mellan tappningsnivåerna. Anläggningen är i riskklass? enligt flödeskommitténs riktlinjer. Förutom påverkan på laxfisket även menlig påverkan på annan fisk, särskilt öring och harr (FiI). Årlig utsättning av ensomrig öring och harr vardera. förbud kring tunnelmynningen och 50 m uppströms dammarna. Anläggningen ligger inom ett område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 2 : Inom följande område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik Inom fallsträckans övre del samt runt Växsjön finns dessutom ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 4 FLÄSTASJÖN-BOLLNÄS -

14 1 barrskogsdominerat älvlandskap samt 5 VÄXBO- öppet jordbrukslandskap med stora kulturhistoriska värden. (NVP). Friluftsliv Anläggningen omfattas av ett riksintresse enligt kap. miljöbalken; F 2 Ljusnans dalgång Värdeomdöme: Ljusnandalen är mångformig och variationsrik, naturskön och attraktiv med utsökta tillfällen till natur- och kulturstudier, bad, kanoting, fiske, vandring, skidåkning osv. Besöksfrekvensen är hög. Vägförbindelser och kollektiva förbindelser är mycket goda. Kulturmiljövård Riksintresse; K 402 Växbobygden Karaktäristik: Odlingslandskap med stora hälsingegårdar från främst 1800-talet, med anknytning till protoindustrin. Odlingslandskap, bebyggelse och utskiftade gårdar med värdefulla gårdsmiljöer, torrläggningsområdet Nyänget med omfattande ladulandskap samt vattendrivna linberedningsverk och kvarn. Se bilaga B. Sommarvattenföringen inkl. påspädningen från Galvån kan vara tillräcklig. Vintertappningen är för låg för att medge en rik bottenfauna och överlevnad för fisken. Mats Larsson har i sin utredning prioriterat ökad vintertappning vid Dönje. Funktionen i spegeldammssystemet är dålig och bör ses över antingen tillsynsvägen eller inom ramen för detta projekt. Enligt Länsplan för biologiskt återställningsarbete planeras förbättring av fiskvandringsvägarna mellan Varpen och Kyrksjön samt anläggande av fiskväg i Ljusnan vid Växsjöns utlopp. Såvitt är bekant föreligger inte nu några ytterligare behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder. 11. Lottefors kraftverk Sträckan är avtrappad utan torrfåra. Utnyttjar fallhöjden mellan Växsjön och Flästasjön. Rudiment av fallhöjden finns kvar nedströms. Omprövning: 1994 Dgr: +91,74 m. Rätt att korttidsreglera mellan dgr. och nivån +91,00 m (referat i om Arbråsjöarna). Inga särskilda bestämmelser om fiske.

15 14 Anläggningen ligger inom ett område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 2 : Inom följande område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik Inom dämningsområdet finns vidare ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 4 FLÄSTASJÖN-BOLLNÄS - barrskogsdominerat älvlandskap, 24 KOLDEMO- värdefullt jordbrukslandskap samt 25 FORNEBY - FLÄSTA- värdefullt jordbrukslandskap Friluftsliv Anläggningen omfattas av ett riksintresse enligt kap. miljöbalken; F 2 Ljusnans dalgång Värdeomdöme: Ljusnandalen är mångformig och variationsrik, naturskön och attraktiv med utsökta tillfällen till natur- och kulturstudier, bad, kanoting, fiske, vandring, skidåkning osv. Besöksfrekvensen är hög. Vägförbindelser och kollektiva förbindelser är mycket goda. Kulturmiljövård Riksintresse; K 406 Koldemo Karaktäristik: Bymiljö med laga skiftesstruktur med ståtliga hälsingegårdar. Odlingslandskap med flera odlingsrösen och stenmurar, utskiftade gårdar med värdefulla gårdsmiljöer. Energiproduktion Riksintresse; E 1 Lottefors Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 12. Norränge kraftverk

16 15 Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan Flästasjön och Arbråsjöarna. Kraftverket har skapat en ca 2 km lång torrfåra i två fåror i direkt anslutning till Arbrå tätort. Det finns spegeldammar på sträckan. Omprövning: 1999 rinäring av betydenhet. Bl.a. lax, öring, harr, ål, gädda, abborre, lake och sik. Totalskada kraftverksdammen Flästasjön. Norränge kraftverksdamm har i viss utsträckning dämt in vatten. Det bör därför dras en gräns mellan inverkan av kraftverket och Arbråsjöarnas reglering vad gäller inverkan på fisket. Till Norränge bör Norrängeselet höra, medan laxproduktionen i Vallstasundet och i Järvsöströmmen hör till Arbråsjöarna. 1. Arbråsjöarnas reglering Omprövning: Långtidsreglering och korttidsreglering.1. Fri reglering, se dock regler nedan. 2. Dgr i Tevsjön-Orsjön +11,25 m. Sgr inför vårfloden +112,20 m, i övrigt +112,0 m. Vid Q>410 mp P/s får dgr överskridas. Avsänkning under +112,85 får - utom inför vårflod - ske under högst 150 dygn/ år, varav högst 75 dygn under juniseptember. Under + 112,50 m får - utom inför vårflod - vattnet vara avsänkt högst 20 dygn/år, varav högst 10 dygn under juni-september. Minimitappning 0,2 mp P/s. Fr.o.m.1 juni 1 augusti mellan 0600 och mörkrets inbrott (<2200) ytterligare 0,5 mp P/s i högra grenen. Strömmarna försvinner, vilket leder till totalskada på harr och öring. Även siklekplatser i anslutning till strömmarna får ändrade betingelser (skada 10%). Gäddbeståndet reproduktionsskada av begränsad räckvidd (skada 10%). På utsatta grundområden utarmning av näringsfaunan, vilket medför återverkan på samtliga fiskslag. Sedan 1984: Årlig utsättning i Arbråsjöarna av mellanljusnanöringar >00 g/år. Anläggningen ligger inom ett område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 2 : Inom följande område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik Inom dämningsområdet finns vidare flera objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 16 ORBADEN-ARBRÅ- jordbruksbygder kring Kyrksjön, 11 SIMEÅ - ÅSBERGET- mäktig landskapsbild, vintersportanläggning, 4 UNDERSVIK - odlingslandskap, 5 TEVSJÖN - ORSJÖN - älvlandskap samt inom Ljusdals kommun 19 NEDRE MELLANLJUSNAN, 226 KARSJÖ -

17 16 odlingslandskap, 189 JÄRVSÖHOLMARNA (Järvsö) - deltalandskap vid Ljusnans inlopp i Tevsjön, 189 JÄRVSÖHOLMARNA (Järvsö) - deltalandskap vid Ljusnans inlopp i Tevsjön, 160 KYRKBYÄNGARNA - VÅGAÄNGARNA - NORRVÅGA (Järvsö) - älvängar och radby vid Ljusnan och 160 KYRKBYÄNGARNA - VÅGAÄNGARNA -NORRVÅGA (Järvsö) - älvängar och radby vid Ljusnan. (NVP). Friluftsliv Anläggningen omfattas av ett riksintresse enligt kap. miljöbalken; F 2 Ljusnans dalgång Värdeomdöme: Ljusnandalen är mångformig och variationsrik, naturskön och attraktiv med utsökta tillfällen till natur- och kulturstudier, bad, kanoting, fiske, vandring, skidåkning osv. Besöksfrekvensen är hög. Vägförbindelser och kollektiva förbindelser är mycket goda. Kulturmiljövård Riksintresse; K 405 Vallsta Hänsätter Karaktäristik: Tydligt laga skifteslandskap med stora hälsingegårdar. Odlingslandskap, Vallsta by med fortfarande tät bymiljö och utanvidsbebyggelse med bl.a. soldattorp, övriga byar med utflyttade gårdar med representativ hälsingebybyggelse, framförallt i Vallsta. Se bilaga B5. Inom Ljusdals kommun: K 07 Nors ångsåg Karaktäristik: Industrihistoriskt intressant sågverksmiljö från 1890-talet. Intakt industrianläggning med sågverk, maskinhus, spånhus, smedja samt arbetarbostad med uthus. All maskinutrustning är bevarad. Se bilaga L. K 02 Karsjö by Karaktäristik: Bymiljö med representativ hälsingsbebyggelse från främst 1800-talet. Odlingslandskap, bebyggelse med bygata, stora hälsingegårdar samt utanvidsbebyggelse. Se bilaga L4. K 00 Järvsö centralbygd Karaktäristik: Odlingslandskap i dalgångsbygd med stora slåtter- och betesmarker. Representativ hälsingebebyggelse från och 1800-talet med anknytning till protoindustrin samt sockencentrum. Odlingslandskap, Kyrkön med den stora kyrkan från 1800-talet, prästgård från 170-talet och runsten, Stene gård från 1850-talet, byar belägna på högre partier med ståtliga hälsingegårdar. Våtmarker i dalbotten med ängslador. Linberedningsverk samt rester av andra vattenverk. Se bilaga L5. Mats Larsson har i sin utredning i andra hand (efter Dönje) föreslagit att man prövar förutsättningarna att höja såväl sommar- som vintertappningarna. En

18 17 minimitappning bör i första hand ledas in i den vänstra älvfåran, där förutsättningarna för att återskapa biologiskt liv bedöms som störst. Spegeldammarnas funktion bör ses över. Provtappning inom ramen för detta projekt utfördes hösten Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av ytterligare skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom påverkansområdet. Kilån Ingår inte i projektet. Voxnan 27. Lenninge kraftverk Sträckan är avtrappad utan torrfåra nedströms. Nedströmsytan är lika med Varpens vattenyta och uppströmsytan når upp till Sunnerstaholms kraftverks avloppstunnel. Omprövning 2016 Dgr: + 59,0 m. Vattenståndsvariation ned till högst 0,2 m därunder. Ingen självständig korttidsreglering. Rätt till 0-tappning. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Sammanlagt 6,5 ha strömmande vatten bortföll. Anläggningen berörs av det område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 2 : Inom följande område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik Områdets nedströmsdel berörs vidare av ett objekt med högt bevarandevärde från naturmiljösynpunkt; 48 VARPEN- kulturbygd kring sjön Varpen. (NVP). Friluftsliv Anläggningen berörs av ett riksintresse enligt kap. miljöbalken; F 2 Ljusnans dalgång

19 18 Värdeomdöme: Ljusnandalen är mångformig och variationsrik, naturskön och attraktiv med utsökta tillfällen till natur- och kulturstudier, bad, kanoting, fiske, vandring, skidåkning osv. Besöksfrekvensen är hög. Vägförbindelser och kollektiva förbindelser är mycket goda. Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 28. Sunnerstaholms kraftverk Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan Voxsjön och Lenninge kraftverk. Från dammen i utloppet ur Voxsjön och ner till tunnelmynningen finns en ca 1,5 km älvfåra, som tidvis är torrlagd. Omprövning Voxsjöns reglering Omprövning 1994 Lokalt höjdsystem. Dgr: Enligt tabell. Sgr: 1/11 1/ +51,54 m, april jämn sänkning ner till +51,20 m, 1/5 0/9 +51,20 m samt oktober jämn höjning till +51,54 m. Reglering under tiden 1/10 0/4 mellan tillåten övre gräns och +51,20 m. Dock får för dygns- och veckoreglering vattenståndet sänkas med högst 0,2 m i förhållande till den mot den naturliga vattenföringen svarande vattenståndet eller det vattenstånd som framgår av bestämmelserna ovan. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Inga särskilda bestämmelser. Området berörs av ett objekt med högt bevarandevärde från naturmiljösynpunkt; 46 SÖRBO - MÖDÄNGE - FRELUGA - rikt varierat jordbrukslandskap. (NVP). Kulturmiljövård Riksintresse; K 424 Freluga

20 19 Karaktäristik: Stationssamhälle med tydlig sekelskifteskaraktät. Stationshus och annan sekelskiftesbebyggelse i påkostad träarkitektur. Inom området även odlingslandskap, stora utskiftade gårdar från Freluga by, typiska för Voxnadalen. Flödesdämpning Det finns en klack uppströms kraftverket i gamla huvudfåran, vilken begränsar avbördningsförmågan vid flöden. Kommunen har erhållit tillstånd att muddra bort klacken. På sträckan finns färska erosionsskador i älvbrinken på höger sida en bit nedströms dammen. Regleringen av Voxsjön bygger på hydrologiska förutsättningar som inte längre gäller. Sjöns överyta skall följa det naturliga vattenståndet. Den faktiska tillrinningen bestäms, utom vid flöden, sedan lång tid tillbaka av tappningen från regleringsmagasinen och främst handhavandet av Alfta kraftverk. Det bör undersökas om det inte vore till fördel för miljön runt sjön att ha en fastställd dgr. upp till en viss vattenföring. En sådan lösning kan bli ytterligare accentuerad när den trånga sektionen i huvudfåran tas bort. Såvitt är bekant föreligger inte nu några ytterligare behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. Sträckan nedströms dammen i Voxsjöns utlopp skulle, med tillgång till vatten, kunna fungera som en lokal fiskeresurs. Galvån 56a. Kvarndammen Rester av en gammal verksdamm belägen ca 00 m uppströms riksväg 8. Det mesta av träkonstruktionerna är borta. Genom steniläggning har en vattenspegel behållits uppströms. Den kan vara ett vandringshinder i vissa situationer. Fri fiskvandring bör tryggas. Anläggningen är inte prövad enligt vattenlagstiftningen. 56b. Holmodammen Ursprungligen fyra utskov. Det längst till höger har rasat, förmodligen Ån har vidgats till höger om dammen. Resten av dammen är i dåligt skick ut. Dammen kan dämma något vid höga flöden. Genom en rivning av dammen ner till tröskelhöjd bör detta problem kunna elimineras. Länsstyrelsen har förelagt dammägaren om en sådan utrivning.

21 20 Anläggningen är inte prövad enligt vattenlagstiftningen. 56c. Bergfors nedre Kraftverket utnyttjar en del av åns fallhöjd vid Åsbacka. Anläggningen har en begränsad avbördningsförmåga och jorddammen har måst grävas av både 2000 och nu i augusti Anläggningen är inte prövad enligt vattenlagstiftningen. Riksintresse enligt kap. miljöbalken; N 54 Galvån med biflöden Värdeomdöme: Systemet har genom förekomsten av den storvuxna öringsstammen i Galven och den livskraftiga utterstammen mycket stora värden. Till detta bidrar också områdets värde för friluftslivet, rikedomen på strömmande vatten och vissa floravärden. Länsstyrelsen har genom beslut den 2 april 1996 avsatt Galvåns naturvårdsområde (naturreservat enligt miljöbalkens definition). Området omfattar Galvån från Galvsjön till ca 1 km uppströms Ljusnan. Vattendraget omfattas inom Bollnäs-delen av sin sträckning av ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 2 GALVÅN- vattendrag med värdefullt fiskbestånd och flora samt 2 a STRANDKÄRR VID GALVÅN- rik flora. (NVP). Enligt Länsplan för biologiskt återställningsarbete planeras anläggande av fiskväg genom dammen. Anläggningens avbördningsförmåga verkar vara otillräcklig, vilket talar för ett behov av en framtida ombyggnad av anläggningen. En satsning på Galvån som komplement till Bollnäsströmmarna medför att anläggningen antingen borde rivas ut eller förses med en väl fungerande fiskväg genom anläggningen eller som en förbiledning. Såvitt är bekant föreligger inte nu några ytterligare behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 56d. Bergfors övre

22 21 Kraftverket utnyttjar den övre delen av åns fallhöjd vid Åsbacka. Anläggningen är inte prövad enligt vattenlagstiftningen. Riksintresse enligt kap. miljöbalken; N 54 Galvån med biflöden Värdeomdöme: Systemet har genom förekomsten av den storvuxna öringsstammen i Galven och den livskraftiga utterstammen mycket stora värden. Till detta bidrar också områdets värde för friluftslivet, rikedomen på strömmande vatten och vissa floravärden. Länsstyrelsen har genom beslut den 2 april 1996 avsatt Galvåns naturvårdsområde (naturreservat enligt miljöbalkens definition). Området omfattar Galvån från Galvsjön till ca 1 km uppströms Ljusnan. Vattendraget omfattas inom Bollnäs-delen av sin sträckning av ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 2 GALVÅN- vattendrag med värdefullt fiskbestånd och flora samt 2 a STRANDKÄRR VID GALVÅN- rik flora. (NVP). Enligt Länsplan för biologiskt återställningsarbete planeras anläggande av fiskväg genom dammen. En satsning på Galvån som komplement till Bollnäsströmmarna medför att anläggningen antingen borde rivas ut eller förses med en väl fungerande fiskväg genom anläggningen eller som en förbiledning. Såvitt är bekant föreligger inte nu några ytterligare behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 57. Galvsjöns reglering Regleringsmagasin för främst åns egna kraftverk. Den ingår inte i regleringsföretagets anläggningar. Omprövning 1994 Dgr. +171,68 m. Sgr. +168,70 m. Inga särskilda bestämmelser om fisket. Enligt Länsplan för biologiskt återställningsarbete planeras anläggande av fiskväg genom dammen.

23 En satsning på Galvån som komplement till Bollnäsströmmarna medför att anläggningen antingen borde rivas ut eller förses med en väl fungerande fiskväg genom anläggningen eller som en förbiledning. Riksintresse enligt kap. miljöbalken; N 54 Galvån med biflöden 22 Värdeomdöme: Systemet har genom förekomsten av den storvuxna öringsstammen i Galven och den livskraftiga utterstammen mycket stora värden. Till detta bidrar också områdets värde för friluftslivet, rikedomen på strömmande vatten och vissa floravärden. Länsstyrelsen har genom beslut den 2 april 1996 avsatt Galvåns naturvårdsområde (naturreservat enligt miljöbalkens definition). Området omfattar Galvån från Galvsjön till ca 1 km uppströms Ljusnan. Galvån omfattas av ett objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 25 GALVÅNS VATTENSYSTEM - vattendrag och sjöar med höga biologiska värden. (NVP). Såvitt är bekant föreligger inte nu några ytterligare behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 57a Lill-Röstendammen Ligger i Ovanåkers kommun Enligt dom 1941 för Galvsjöns reglering kunde inte längre vattenkraft utvinnas vid anläggningen, eftersom fallhöjden åts upp av Galvsjön. Skadorna kompenserades i domen. Dammen fyller inte längre något behov. Galvån omfattas av ett objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 25 GALVÅNS VATTENSYSTEM - vattendrag och sjöar med höga biologiska värden. (NVP). Dammen stängs enligt uppgift aldrig helt, vilket medför att den inte utgör något vandringshinder. Det finns därför inte nu något skäl att begära utrivning av dammen.

24 57b. Lång-Röstendammen 2 Ligger i Ovanåkers kommun Dammens sista användning var som flottningsdamm. I och med att flottningen lades ner upphörde rätten till reglering. Dammen fyller, förutom att hålla nivån i Långrösten, inget behov. Galvån omfattas av ett objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 25 GALVÅNS VATTENSYSTEM - vattendrag och sjöar med höga biologiska värden. (NVP). Dammen bör därför, efter tillståndsprövning, rivas ut. Diskussioner i frågan förs med Kammarkollegiet. Ovanåkers kommun Voxnan 0a. Sörängsströmmen Rensningar har i två etapper, i skadeförebyggande syfte, utförts för att minska risken för isdämmen på sträckan. Sörängsströmmarna utgör ett av de sista reproduktions- och uppväxtområdena i Voxnan för harr och utgör ett gott harrfiskeområde.. På sträckan finns ett område med högt bevarandevärde från naturmiljösynpunkt; 65 RASKES sötvattenstrandäng. (NVP). Under senare år har vissa biotopvårdande åtgärder vidtagits på sträckan. Enligt Länsplan för biologiskt återställningsarbete planeras ytterligare återställning efter rensningarna. En sådan åtgärd måste ske på sådant sätt att ändamålet med de tidigare tillståndsgivna rensningarna inte motverkas, samtidigt som de måste ta hänsyn till och i möjlig mån minska olägenheterna av de kraftiga vattenföringsvariationerna.

25 24 0. Runemodammen/Norrsjöns reglering Nedströmsyta för Alfta kraftverk. Återregleringsmagasin. Omprövning 2012 för Norrsjön Vattenståndet i Norrsjön skall 1/11 0/4 hållas mellan höjderna +91,55 och +91,75 och under övrig tid mellan + 91,65 och 91,85m. Anläggningen är i riskklass enligt flödeskommitténs riktlinjer. Dom 1955: Efter anvisning av fiskeriintendenten; I en av dammpelarna inrätta och för framtiden underhålla en enkel fiskväg, bestående av en trappa för laxöring och harr. Inom dämningsområdet finns ett antal objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 55 OL-OLS - sötvattenstrandäng, 54 VÄSTGÅRDS - sötvattenstrandäng, 5 NÄSUDDEN - sötvattenstrandäng, 52 HÄSSJAÅNS MYNNINGSOMRÅDE fågellokal samt 6 ARNELLS och NORRSJÖJORDENsötvattenstrandängar. (NVP). Kulturmiljövård Riksintressen; K 500 Alfta centralbygd Karaktäristik: Odlingslandskap med utomordentligt värdefulla bymiljöer av laga skifteskaraktär. Jordbruksbygd typisk för länet med bymiljöer och utflyttade gårdar. Vattenverk, bl.a. kvarnen vid Uppegårds. Utanvidsbebyggelse vid Näsbyns bygräns samt tätortsliknande bebyggelse från sekelskiftet 1900 vid Långhed. Se bilaga O2. Energiproduktion Riksintresse; E 2 Runemo Återregleringen i Norrsjön har inte sådan kapacitet att den förmår att mer än marginellt utjämna flödesvariationerna från Alfta kraftverks korttidsreglering. En ökad kapacitet i Norrsjön skulle skada den känsliga miljön runt sjön. Fiskvägen i Runemodammen bör rustas upp och funktionen bör undersökas.

26 25 Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av ytterligare skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. 1. Alfta kraftverk Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan Norrsjön och Viksjön. Genom utbyggnaden bildades en nära 4 km lång torrfåra, där det av landskapsbildsskäl inrättats ett stort antal spegeldammar. Omprövning 1994 Dgr: +15,25 m. Tappning till älvfåran: 0,4 mp P/s 1/5 1/10 och 0,05 mp P/s under resten av året. Genomspolning vid sanitära problem vid badplats. Inga särskilda bestämmelser. Kulturmiljövård Riksintresse; K 50 Alfta kyrkby och samhälle Karaktäristik: Sockencentrum som vid sekelskiftet utvecklades till stationssamhälle, vilket är länets bäst bevarade. Kyrka, prästgård, kyrkby, skola och fattighus m.m. Stationssamhälle med gatunät och påkostad träbebyggelse. Se bilaga O. 2. Viksjöns reglering Omprövning 1994 Dgr: +15,25 m. Sgr: +152,92 m. Rätt till korttidsreglering. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Riksintresse; N 56 Sässmanområdet Värdeomdöme: Flodplanet är särpräglat tack vare ändmoränerna, men också mycket värdefullt med sin relativt opåverkade materialtransport och sedimentation. Området är betydelsefullt som flyttfågel- och häckningslokal. Jordbrukslandskapet är intagande och betingas i hög grad av de speciella naturförutsättningarna. Se bilaga O8. Inom området finns vidare några objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 62 VIKSJÖN - jordbruksbygd med stora Voxnadalsgårdar samt 48 SÄSSMANOMRÅDET - rikt och särpräglat älvlandskap. (NVP).

27 26 Kulturmiljövård Riksintresse; K 567 Vängsbo Karaktäristik: Odlingslandskap med bebyggelse som visar ett tydligt samband mellan och 1800-talens jordbruk och protoindustri. By av hög ålder med gårdar som genom topografin fått relativt utspridda lägen. Bebyggelsen är av hög kvalité med stora och välbevarade bostadshus och ladugårdar. I byns centrum finns betesmark samt flera vattenverk såsom linskäkt, kvarn och tröskloge. Utanvidsbebyggelse norr om byn. Minimitappningen i Malviksströmmen är låg. Spegeldammarna (överfallsdammar) är inte utformade för fiskvandring. Det föreligger ett visst behov av underhåll av dammarna. Kan man utnyttja flödesvattnet från Gryckån för att höja minimitappningen i älvfåran? Såvitt är bekant föreligger, utöver en upprustning av spegeldammarna, inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. En ombyggnad av spegeldammarna för fiskvandring torde kräva ökad minimitappning för att bli verkningsfull. 8. Österforsens kraftverk Nedströmsytan är Sässman-områdets vattenyta och uppströmsytan når upp till Bornfallet. Genom utbyggnaden bildades en ca 800 m lång torrfåra genom samhället. Omprövning 1994 Dgr: +16,58 m. Sgr. +16,08 m. Tappning genom Öjebäcken: 0, mp P/s samt vid vattenföringar >21 mp P/s öppen damm mot Öjebäcken. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Inga särskilda bestämmelser för fisket. Området berörs av ett par objekt med höga bevarandevärden från naturmiljösynpunkt; 48 SÄSSMANOMRÅDET - rikt och särpräglat älvlandskap och 47 VOXNAN MELLAN BORNFORSEN OCH EDSBYN - tilltalande landskapsbild. (NVP).

28 27 Främst en miljöfråga för tätorten. Skulle Gryckåns flödesvatten kunna utnyttjas för minimitappning torde behovet av vatten vara tillgodosett. Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. 9. Borns kraftverk Sträckan är avtrappad ned en ca 00 m lång torrfåra. Nedströmsytan är lika med dämningsytan för Österforsens kraftverk, medan uppströmsytan går upp till Vallhaga kraftverk. Omprövning 1994 Rh 70. Dgr: +172,60 m. Sgr: + 172,40 m. Ingen korttidsreglering. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Inga särskilda bestämmelser. Områdets nedre del omfattas av objekt 47 VOXNAN MELLAN BORNFORSEN OCH EDSBYN - tilltalande landskapsbild, med högt bevarandevärde från naturmiljösynpunkt. (NVP). Kulturmiljövård Riksintresse; K 554 Born Karaktäristik: Odlingslandskap i förhistorisk bygd med en för Voxnadalen under och talen typisk byggnadskultur. Dalgångsbygd med gravhögar från järnåldern utmed Voxnan, typiska hälsingegårdar med stora ekonomibyggnader. Se bilaga O6. Torrsträckan omgiven av lugnvatten. Skulle Gryckåns flödesvatten kunna utnyttjas för minimitappning är behovet av vatten väl tillgodosett. Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje.

29 40. Vallhaga kraftverk 28 Sträckan är avtrappad med en ca 200 m lång torrfåra. Nedströmsytan är lika med Bornfallets uppströmsyta, medan uppströmsytan skapar ett lugnvatten som sträcker sig upp förbi Gammelhomna. Omprövning Rh 70. Dgr: +180,86 m vid Q <= 25 mp P/s. Ingen rätt till korttidsreglering. Vid högre vattenföringar lika naturliga vattenstånden. Anläggningen är i riskklass 2 enligt flödeskommitténs riktlinjer. Inga särskilda bestämmelser. Anläggningen är nedströmsgräns för ett område som omfattas av Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken; 6 : Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i nationalälvarna samt i följande vattenområden med tillhörande käll- och biflöden: I Ljusnan, Voxnan uppströms Vallhaga Gäller inte vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Enligt kap. miljöbalken omfattas sträckan uppströms Borns kraftverk av ett riksintresse för naturvård; N 11 Voxnan Värdeomdöme: Voxnan är den längsta outbyggda älvsträckan i hela regionen. Dess längd, rikedom på forsar - av vilka Hylströmmen är länets största och goda vattenkvalitet utgör i sig ett mycket viktigt bevarandevärde. Trots viss reglering av uppströms liggande sjöar uppvisar vattenstånd och vattenföring en nästan naturlig flödesregim, vilket skapar en välutvecklad strandvegetationszonering med hög artrikedom. Isälvsavlagringarna i allmänhet och sandurbildningarna i synnerhet är välutvecklade. De senare är genom sin uppbyggnad ovanliga för svenska förhållanden. Att Voxnanåsen är relativt opåverkad av grustäkter ger den i relation till liknande områden betydande kvaliteter. Meanderbildningarna inom området är de största i länet. Aktiva nipor förekommer också längs Mellanljusnan, men är f.ö. ovanligt i länet. Voxnans meanderlandskap är levande och illustrativt med korvsjöar, fossila älvlopp, aktiva nipor och sandbankar. I den mycket artrika floran ingår flera skyddsvärda arter. En livskraftig utterstam av central betydelse för den kraftigt reducerade stammen i Mellansverige samt förekomst av flodpärlmussla, en ovanlig insektsfauna, harr och öring bidrar till bedömningen att miljön tack vare frånvaron av större ingrepp har bevarat den komplexitet som krävs för flera av dessa hotade arter. Älven har goda förutsättningar för vildmarksturism av måttlig intensitet. Inte minst en tilltalande landskapsbild, kulturhistoria, fiskevatten och forsrikedom bidrar till detta. Se bilaga O9.

30 29 Länsstyrelsen har genom beslut den 21 mars 1994 avsatt Voxnans naturvårdsområde (naturreservat enligt miljöbalkens definition). Området omfattar älvsträckan mellan Mjösjön och Måndagsfallet. Friluftsliv Riksintresse; F 7 Voxnan Värdeomdöme: Voxnans dalgång är mångformig och naturskön. Goda möjligheter finns för naturstudier, bad, fiske och kanoting. Möjligheterna till en utveckling av turism och friluftsliv inom området med inriktning på vildmarksturism torde vara mycket goda utan konflikter med vare sig markägar- eller naturvårdsintressen. Vägförbindelserna till området är goda. Kulturmiljövård Riksintresse; K 580 Voxna Bruk Karaktäristik: Bruksmiljö med en för 1700-talet typisk lokalisering och bebyggelsestruktur. Herrgård omgiven av planterad park, spridd bostadsbebyggelse, brukskyrka samt bruksområde med kvarn, kraftverk och bevarad lancashiresmedja. Se bilaga O7. Torrsträckan omgiven av lugnvatten. Skulle Gryckåns flödesvatten kunna utnyttjas för minimitappning är behovet av vatten väl tillgodosett. Såvitt är bekant föreligger inte nu några behov av skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder inom dämningsområdet. Behovet av produktionsinskränkande åtgärder beror på val av handlingslinje. Flaxnan. Viksjöfors kraftverk Kraftverket utnyttjar fallhöjden mellan Viksjön och Grängen. Genom utbyggnaden bildades en ca 1 km lång torrfåra. Omprövning 1994 Dgr: + 175,0 m. Sgr: + 172,0 m. I övrigt se Grängens reglering. Definitivt vandringshinder som hindrar utbytet av strömvandrande fisk mellan Voxnan och Flaxnan. 4. Grängens reglering