Inledning. Ett länsomfattande trafikförsörjningsprogram ska upprättas och antas årligen och ska bygga på kommunernas lokala trafikförsörjningsplaner.

Transkript

1 Kollektivtrafikplan

2 Inledning En ny kollektivtrafiklag trädde i kraft från och med , vilket föranleder att denna nya trafikförsörjningsplan upprättas enligt direktiv från Kollektivtrafikmyndigheten. I Västerbotten ligger den nya myndigheten under Region Västerbotten. För kommunerna är det fortfarande något otydligt vilka förändringar som kan uppstå med den nya kollektivtrafiklagen och myndigheten samt Länstrafikens. Region Västerbotten var först i landet att anta ett regionalt trafikförsörjningsprogram, vid fullmäktigesammanträde den 7 jun Detta program sträcker sig fram t o m 2016 och innehåller i stort en faktabeskrivning över länets status och behov av kollektivtrafik, med vissa direktiv till övriga myndigheter (kommuner) att följa. En betydande förändring är följande (Ur Trafikförsörjningsprogrammet): Länstrafiken har ett mer tydligt uppdrag än tidigare som genomförare av trafiken, snarare än planerare av trafiken. Myndigheten väger samman trafikplaner från kommuner och landsting (planer som behöver vara mer detaljerade än tidigare eftersom Länstrafiken inte planerar trafikutbudet), samråd och det regionala perspektivet, arbetar fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram och tar beslut om trafikplikt utifrån det. Därefter ger myndigheten länstrafikbolaget i uppdrag att upphandla kollektivtrafik motsvarande beslut om trafikplikt som fattats utifrån trafikförsörjningsprogrammet. Bolaget kommer svara för att kollektivtrafiken bedrivs enligt avtal, samt informera om och marknadsföra trafiken. I Västerbotten fastställer kommuner och landsting en trafikplan och betalar för den trafik som de beställer i form av en trafikplan. Därigenom har kommuner och landsting relativt stor kontroll över kostnaderna. Samtidigt har kollektivtrafikmyndigheten det totala ansvaret för den samhällsbetalda kollektivtrafiken och gör strategiska val för den regionala kollektivtrafiken i Västerbotten. Myndigheten behöver beakta både det regionala perspektivet och det faktum att förändringar i trafiken har en direkt påverkan på kommunernas och landstingets kostnader. Som en konsekvens av minskade resurser vid länstrafikbolaget har kommuner framöver ansvar för busshållplatser. Länstrafikbolaget tecknar ett ramavtal för busskurer som kommunerna kan avropa nya busskurer ifrån. Landstinget står för den del av kostnaderna för hållplatser som tillfaller stomlinjetrafiken, men kommunerna ansvarar för praktiska arbetet med nybygge och underhåll av hållplatser och kurer. Kollektivtrafikmyndigheten i samråd med Länstrafiken tar fram den länsövergripande prioritering av hållplatser som med en nationell pott ska åtgärdas eller nyanläggas längs det utpekade nationella nätet för personer med funktionsnedsättning. Punkter nedan som berör ansvarsfördelningen för hållplatser och kurer är markerade nedan med asterix (*). Ett länsomfattande trafikförsörjningsprogram ska upprättas och antas årligen och ska bygga på kommunernas lokala trafikförsörjningsplaner. Kommunerna Planerar den inomkommunala trafiken Fastställer trafikplan och lämnar över till kollektivtrafikmyndigheten Informeras om trafikkostnaderna kommande trafikår Betalar sina trafikkostnader till Länstrafiken i Västerbotten AB Har ansvar för hållplatser inom kommunens gränser Avropar önskade busskurer i Länstrafikens ramavtal Föreslår vilka hållplatser som ska åtgärdas i det nationella prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning.

3 För trafikåren ska Nordmalings kommun upprätta trafikförsörjningsplan. Utgångspunkt är det nya mer detaljerade kravet från Kollektivtrafikmyndigheten samt nuvarande trafik. Planen redovisar Nordmalings kommun ambition och trafikpolitiska målsättning samt beskriver all befintlig trafik, både linje- och kompletteringstrafik samt planerad och önskvärd förändring av trafiken. Nulägesbeskrivning Kollektivtrafikens roll Kollektivtrafiken har en allt större del i kommunens taktiska utveckling då Nordmaling med sitt strategiska läge mellan Umeå och Örnsköldsvik lämpar sig väl för arbetspendling. Likaså strävar kommunen efter att ha goda kommunikationer för boende i omgivande byar för att kunna arbeta i tätorten eller i regionen inklusive Örnsköldsvik. Men trots behovet av-, och viljan till utökad kollektivtrafik är under överskådlig framtid vägnätet och behovet av bilanvändandet i en glesbygdskommun som Nordmaling betydande. En långsiktig process för utveckling av kollektivtrafiken är därför nödvändig. Rollfördelning Då E4 utgör en utmärkande del av kommunens infrastruktur är stomlinjetrafik i norr- och södergående riktning prioriterat, med väl anpassade anslutningstider för matarlinjernas tidtabeller. Detsamma gäller förstås även för matning till tågtrafik med Botniabanan. Kommunen trafikeras även av övrig interregional trafik mellan grannkommuner (ex. Umeå-Gräsmyr och Vännäs-Nordmaling) vilka i möjligaste mån och utifrån behov anpassas till matarlinjer. Styrkor och svagheter Kommunens främsta styrka för utveckling av- och möjligheter för kollektivtrafiken är det strategiska geografiska läget tillsammans med en god infrastruktur. Kommunens svaghet är begränsade resurser (både ekonomiska och personella) för utveckling, samordning och uppföljning, vilket utmärker många mindre kommuner. Status för befintlig infrastruktur Förutsättningar för resande via Resecentrum är väl fungerande och kommunikation till och från Resecentrum är väl tillgodosett med tillgänglighetsvägar och parkeringar. Övergripande är det svårt att uttala sig om status för hållplatser, men det finns indikationer på att en del hållplatser kopplade till skolskjutsar är bristfälliga ur säkerhetssynpunkt och behöver åtgärdas. För hållplatser kopplade till linjetrafik förefaller inga större problem att finnas, med undantag av kostsam och ej åtgärdad skadegörelse främst för vissa väntkurer med glas. Samordning Kommunen samordnar internt mellan Linjetrafiken vars budget belastar kommunstyrelsen, och BU (Barn och Ungdom) för skolskjutsar. Här behöver organisationen tydligare rutiner och enklare samverkan mellan trafikbeställningar, ändringsbehov och uppföljning. Samordningen externt sker i den regionala kollektivtrafikgruppen samt årliga möten och träffar med Länstrafiken och Kollektivtrafikmyndigheten. Från och med december 2012 kommer även de s.k. stråkmötena att återupptas, vilket är efterfrågat då de stimulerar samverkan mellan regionsammanbindande trafik.

4 Befintligt trafikutbud Färdtjänst Kommunen ingår idag i Länstrafikens samordnade regelharmonisering, när det gäller riksfärdstjänst och färdtjänst. Beställningscentral för färdtjänstresor är Landstingets reseservice. Det som diskuteras i regionen i dagsläget är vilka möjligheter som finns i framtiden att centralt i regionen ansvara för samtlig handläggning av färdtjänstfrågor hade kommunen 306 färdtjänstberättigade (200 kvinnor, 106 män). Totalkostnad för trafik beställd via Landstingets reseservice (färdtjänst och ringbil) för 2012 uppgick till Skr ( Skr ) Hållplatser Länstrafiken tillhandahåller väntkurer och skyltar till kommunen genom kommens beställning via avrop från ramavtal. Utplacering och skötsel av kurarna inom kommungränsen sker genom kommunens försorg. Alternativt kan kommunens Samhällsbyggnadsavdelning överlämna en väntkur till en byaförening eller annan intresseförening i byn eller området som vill få en väntkur utplacerad. Behövliga tillstånd för utplaceringen inhämtas av respektive utplacerare. Kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av hållplatser och väntkurar inom tätorterna Nordmaling och Rundvik. För övriga orter åligger det den som fått en väntkur att sköta och underhålla hållplatsen.

5 Stomlinjenätet i Västerbotten LINJE 10 LINJE 11 Umeå Örnsköldsvik- Sundsvall Linjen ombesörjer främst besöks- och serviceresor samt gods- transporter och har en relativt hög kostnadstäckning. (Må-Fr, 6-7 avgångar/dag ToR Ingen helgtrafik) Nordmaling Hörnefors Umeå Resandet på linjen är omfattande. I vissa tidslägen föreligger förstärkningsbehov. Detta beror på en omfattande pendling in till Umeå av gymnasieelever och arbetspendlare. LINJE 71 Nordmaling - Vännäs Linjen ombesörjer främst skoltransporter (gymnasieelever) samt övrig personbefordran. Matarlinjer inom kommunen Linje 101 LINJE 102 LINJE 103 LINJE 104 LINJE 105 LINJE 106 LINJE 107 LINJE 108 LINJE 109 Kråken Nordmaling Skoltransporter. övrig personbefordran samt godsbefordran (Må-Fr, 2-3 avgångar/dag ToR - Skoltid) Hörnsjö - Gräsmyr Hummelholm Skoltransporter, övrig personbefordran samt godsbefordran (Må-Fr, 1-3 avgångar/dag ToR - Skoltid) Gräsmyr - Hörnsjö Hummelholm Örsbäck Nordmaling Skoltransporter, övrig personbefordran samt godsbefordran (Må-Fr, 2-3 avgångar/dag ToR - Skoltid) Rönnholm Lögdeå - Nordmaling Främst allmän personbefordran och skoltransporter (Må-Fr, 1-2 avgångar/dag ToR - Skoltid) Nyåker- Gräsmyr- Hössjö- Degersjö - Umeå Främst skoltransporter och övrig personbefordran samt viss godsbefordran. (Må-Fr, 10 avgångar/dag Lör-Sön 1 avg./dag ToR Avtal samägs med Umeå) Järnäsklubb Nordmaling Främst skoltransporter och övrig personbefordran samt viss godsbefordran. (Må-Fr, 1-3 avgångar/dag ToR - Skoltid) Norrfors Bjärten - Nyåker Främst skoltransporter och allmän personalbefordran (Må-Fr, 1-2 avgångar/dag ToR - Skoltid) Västansjö - Norrfors Skoltransporter, övrig personbefordran (Må-Fr, 1-2 avgångar/dag ToR - Skoltid) Norrfors Nordmaling Främst skoltransporter och godstransporter samt en ökande andel övrig personbefordran. (Må-Fr, 1-2 avgångar/dag ToR - Skoltid)

6 LINJE 110 LINJE 111 LINJE 129 Rundvik (Lögdeå) - Nordmaling Transporterar grundskolebarn, gymnasieungdomar samt arbetspendlare. (Må-Fr, 11 avgångar/dag ToR 5+6 enkelturer går endast skoltid) Nyåker Nordmaling Transporter av elever, serviceresenärer och arbetspendlare (Må-Fr, 1-2 avgångar/dag ToR - Skoltid) Håknäs-Ängersjö-Hörnefors Främst gymnasiependling och allmän personalbefordran (Må-Fr, 3-4 avgångar/dag ToR Skoltid. Umeå kommun avtalar och betalar denna linje till 100%) För specifika uppgifter om entreprenörer, turtäthet och längd, över de olika linjerna, hänvisas till Länstrafikens busstidtabell. Ringbilstrafik - Kompletteringstrafik (Ringbil beställes genom reseservice tel ) R 557 R 558 R 559 R 560 R 561 R 562 R 563 R 564 R 565 R 566 Rönnholmsområdet - Storänget - Kronören - Lögdeå Torsdagar. Ava - Aspeå - Lögdeå Lördagar. Fällfors - Överlögda - Norrfors Torsdagar. Västansjö - Norrfors Torsdagar. Nordmaling-Baggård-Högland - Åliden Torsdagar. Jansmark - Hyngelsböle - Lögdeå Lördagar. Nyåker Brattsbacka - Orrböle - Sunnansjö - Nordmaling Fredagar. (Under sommarlovet även måndagar) Mjösjöbyområdet - Norrfors Fredagar. Hörnsjö - Nordmaling Måndagar och torsdagar. Rundvik Ava - Aspeå Lögdeå - Mo - Nordmaling Skolår måndag fredag

7 R 568 R 765 R 775 Nordmaling - Järnäsklubb Måndag och fredag. Norrfors-Nordmaling Måndagar och torsdagar under skolornas lov. Nordmaling - Kråken Icke skoltid Måndag-Fredag Normer för skolskjuts Minsta avstånd närmaste busshållplats skola: Förskoleklass och lågstadium 3 km Mellan- och högstadium 3 km (observera att skilja på förskoleklass och förskola, där de sistnämnda barnen inte nyttjar skolskjuts) För att minimera behovet av extra skjutsar för skolorna tillämpas följande ramschema: Starttiderna vid byskolorna är anpassade till Artediskolans början kl Sluttider: Måndag-fredag Onsdag Kostnader & Avtal Kommunens totala kostnader för samhällsbetalda resor har under de fyra senaste åren uppgått till följande belopp. År Färdtjänst och Skolskjutsar Aktieägartillskott Totalt riksfärdtjänst kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Befintliga avtal Kommunen har för närvarande två avtal via Länstrafiken, avtalsnummer 296 samt 297. Löptiden för dessa avtal är till med tre optionsår. Entreprenör på samtliga inomkommunala linjer är Abrahamssons Buss (via Busspoolen). Tillsammans med Umeå kommun berörs vi också ett tredje avtal, 287 som reglerar linje 105, entreprenör för detta avtal är Taxi Direkt och giltighetstiden är densamma som för de två övriga.

8 Mål och åtgärder Övergripande mål regionalt: Visionen för Västerbottens län är att vara ledande i Nordeuropas regioner med arbetet för en hållbar utveckling präglat av ett kunskapsdrivet och konkurrenskraftigt näringsliv. Västerbottens målbild enligt Länstransportplanen, , omfattar följande tre mål avseende transporter: 1. Att rese-, transport- och kommunikationsmöjligheterna är väl utvecklade inom landsdelen, med de omgivande länen, med EU som helhet och världen i övrigt. 2. Att lösningarna utformas för att ge bästa utfall för tillgänglighet, långsiktig konkurrenskraft, jämställdhet, trygghet, klimat, hälsa och landskap. 3. Att utveckla ett väl fungerande samspel mellan regional utvecklingsplanering, fysisk samhällsplanering och transportplanering. Under 2008 inleddes ett nationellt arbete för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel samt antal resor mellan Det var en enad kollektivtrafikbransch som tog över efter den statliga utredningen Koll Framåt och som markerade att det var tid för handling och att utveckla trafiken för att attrahera fler resenärer till kollektivtrafiken för fortsatt tillväxt, ökad sysselsättning på ett hållbart sätt. Man beräknar att en fördubbling av kollektivtrafiken skall bidra till att nå viktiga samhällsmål inom miljö, sysselsättning, trafiksäkerhet och jämställdhet. Kollektivtrafikbranschen har tillsammans skapat den vision som även Region Västerbotten anammat och som formuleras: Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle I Västerbotten ska visionen ses som en gemensam ledstjärna och arbetet med att utveckla kollektivtrafiken ska genomsyras av att kommuner, landsting, andra myndigheter, statliga verk, upphandlande enheter, trafikutövare och intresseorganisationer: drivs av att skapa värde för resenärerna och bidra till en hållbar samhällsutveckling är lyhörda för resenärernas varierande och föränderliga behov har tillit till och förtroende för varandras vilja och förmåga att arbeta tillsammans och bidra till bra helhetslösningar är öppna för nya värdeskapande idéer och hållbarhet Kommunens ambitioner och trafikpolitiska målsättning Från Nordmalings kommun pendlar ca personer till andra kommuner för att arbeta och studera. I motsatt riktning från andra kommuner till Nordmalings kommun pendlar ca 300 förvärvsarbetande. Kommunens ambition är att erbjuda möjligheter till arbetsresor, skolresor och serviceresor med kollektiva transportmedel. Kommunens invånare bör även ges möjlighet till att via kollektiva trafikmedel ta del av den service och de kultur- och nöjesevenemang som erbjuds i centralorten, Umeå och Örnsköldsvik. Kommunens generella målsättning: att landsbygdsbefolkningen ges möjlighet till serviceresor till Nordmaling minst 2 dagar i veckan. Detta kan under skoltid ske genom ordinarie bussturer vid skoldagens början och slut. En kommunikationsmöjlighet mellan dessa tidpunkter kan behövas för att inte uppehållstiden i Nordmaling

9 skall bli för lång. Under skolornas lov löses landsbygdens trafikbehov genom efterfrågestyrd kompletteringstrafik att skolornas ämnesspecifika resor i första hand sker med linjelagd trafik att samordning av olika trafikbehov sker där så är möjligt, exempelvis linjetrafik och skolskjutsar samt person- och godsbefordran att turlistor i möjligaste mån utformas så att ankomst och uppehållstider blir lämpliga och att övergång mellan olika linjer underlättas att trafiken mellan Nordmaling, Umeå, Vännäs, Örnsköldsvik tillgodoser behovet av resor för arbetspendling, pendling till gymnasieskolor, besöks- och serviceresor samt resor för nyttjande av kulturutbud att öka resandet med kollektiva transportmedel på stomlinjerna genom att direktgående turer inrättas och att tidsmässiga valmöjligheter erbjuds att hållplatser och väntkurar får den tillsyn och utformning som gör dem trevliga och inbjudande för resenären att Länstrafiken även i fortsättningen ansvarar för inköp av väntkurar och andra kostnader som kan uppstå för hållplatserna. Dessutom bör Länstrafiken ansvara för distribution och uppsättning av aktuella busstidtabeller, att parkeringar med motorvärmarplatser kommer till stånd vid vissa knutpunkter att trafiken planeras så att vidare anslutning med Botniabanan möjliggörs Specifika mål och åtgärder för kommunen: I dialog med den regionala kollektivtrafikmyndigheten och Länstrafiken kommer kommunen att främst driva följande förslag till förändringar under perioden 1. Effektivisera trafikplaneringen Genom samverkan inom Umeåregionen och då främst med angränsande kommuner verka för en resursmässig effektivisering av trafikplaneringen Genom samverkan med Umeå kommun söka tekniskt och personellt stöd för resurskrävande trafikplanering Under perioden genomföra en total översyn av trafikplaneringen för att effektivisera och optimera resursanvändandet Medverka i Umeå kommuns upphandling för ett planeringssystem för skolskjutsar, kopplat till kommunens elevdatabas Extens Att redan från och med 1/ dra in de turer med lågt resandeunderlag som inte avser studiearbetspendling. Detta efter en översyn om vilka tågturer som kan vara lämpliga att ombesörja matning till. Bistå Bjurholms kommuns arbete i deras ambition att i högre grad kunna nyttja Nordmalings resecenter för arbetspendling och fritidsresor (Från Bjurholms trafikplan: Under 2013 ska Bjurholms kommun ta initiativ till samverkan med Nordmalings kommun och Landstinget för anslutningstrafik från Bjurholm till Nordmaling och Botniabanan. I dagsläget förekommer ingen kollektivtrafik på sträckan mellan Bjurholm och Nordmaling.) Förbereda ny trafikupphandling inför 2017 (nu gällande avtal avses inte att förlängas) 2. Förbättra kännedom och öka brukandet av linje- och matartrafik inom kommunen Linjetrafiken bör nyttjas i högre grad för arbetsresor, arbetspendling och fritidsresor. Vi vill gå från dagens c:a 25% till c:a 50% (Skoltransporter utgör idag >75%)

10 3,74% 5,50% Antal resor i % för 2012, samtliga innomkommunala linjer 2,21% 1,44% 1,27% 2,29% 1,85% 1,46% 2,68% 3,27% 74,29% Skolkort Företagskort barn Länskort Periodkort Rabattkort vuxen Enkelbiljett vuxen Enkelbiljett barn Enkelbiljett ungdom Årskort Passagerarräkning Others Genomföra en gallup inom kommunen riktat till kommunmedborgare över 18 år. Frågeställningen skall formuleras utifrån aktuella resebehov och förbättringsbehov. Dessutom genomförs utökad marknadsföring av möjligheterna med kollektivtrafik exv. genom förbättrad information på webben, annonsering i Annonsbladet, anslag och kampanjer vid Resecentrum. Under perioden genomföra en rese-/pendlingsundersökning för att dels få underlag på aktuell pendlingsvolym, samt förslag till förbättringsåtgärder Se över resandeunderlagen på samtliga inomkommunala linjer för att för att tydligare kunna skapa beslutsunderlag inför trafikbeställning eller justeringar av befintliga avtal. Att genom omfördelning av befintlig inomkommunal trafik kunna få till en centrumslinga (via Levaråkern) som kan mata till och från resecentrum vid pendlingstider. 3. Förbättra kommunikationen mellan kommunens funktioner för samhällbetalda resor i syfte att effektivisera och samordna Bilda en arbetsgrupp mellan kommunledningskontoret, samhällplanering, BU samt socialförvaltning i syfte att finna lämpliga åtgärder för att förbättra, samordna och effektivisera trafikplanering och snabbt uppfatta behovsförändringar. I slutet av varje kalenderår ska färdiga förslag/resultat presenteras för kommunstyrelsen. Se över befintliga avtal för BU samt Sociala för framtida samordningsvinster 4. Förbättra kommunens information och attraktion för kollektivtrafik Tydligare presentera trafikmöjligheter, turlistor och ev. förändringar via kommunwebb/facebook, resecenter och hållplatser Inventera samtliga av kommunens hållplatser under 2013 för att sammanställa i en åtgärdsrapport med förbättringsförslag. Kommunen skall i sin trafiksäkerhetsplanering verka för: att gång- och cykelvägar anläggs i kommunen där behov uppkommer att gång- och cykelvägar underhålls och utökas efter behov i anslutning till Resecentrum att nya och befintliga gång- och cykelvägar inom kommunen förses med belysning så att de kan nyttjas efter mörkrets inbrott. att prioritera säkra hållplatser för resande, gäller framförallt skoltransporter

11 Generell information och övriga åtgärder Inom kommunens samhällsplanering ses för närvarande inga större strukturella behov eller ändringar som kan komma att påverka kollektivtrafiken. Utöver underhåll och ev. anläggningar av hållplatser vid trafikomdragningar måste samhällbyggnadsfunktionen vara lyhörd för ökat behov av tillgänglighet vid ev. anläggande av nya bostadsområden, inflyttningsströmmar etc. Det gäller aven parkeringar och service vid resecenter. i nuläget finns inga planer på utökning av sträckor eller anläggning av nya hållplatser, utöver planerad centrumslinga via Levaråkern.