TMF Miljonprogrammet. - Förutsättningar och möjligheter. 9. Appendix. Patric Lindqvist Joel Jönsson Thomas Ekvall. Prognoscentret 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TMF Miljonprogrammet. - Förutsättningar och möjligheter. 9. Appendix. Patric Lindqvist Joel Jönsson Thomas Ekvall. Prognoscentret 2013"

Transkript

1 9. Appendix TMF Miljonprogrammet - Förutsättningar och möjligheter Innehåll: 1. Metod 2. Sammanfattning 3. Status och beräknat behov 4. Behov av renoveringar 5. Planerade renoveringar 6. Kostnader 7. Energibesparande åtgärder 8. Övrigt 9. Appendix Patric Lindqvist Joel Jönsson Thomas Ekvall Prognoscentret 2013 P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

2 1. Metod Metod Genom att kombinera data om beståndets storlek och beskaffenhet med en fältstudie riktad mot kommunala och privata fastighetsägare kan vi presentera en aktuell bild av hur många bostäder som är i behov av att renoveras, hur många som planeras att renoveras och hur många som redan har genomgått renoveringar i olika omfattning. Den del av undersökningen som belyser behov och planer kan sägas ge en bild av bruttobehovet det vill säga den renoveringsvolym som miljonprogrammet är i behov av givet att allt renoveras. Belysningen av renoveringsbehovet har också skett utifrån olika typer av behovsaspekter såsom tekniska-, byggnadstekniska-, sociala- och energimässiga renoveringar. I tillägg till detta har vi genomfört en genomgång av kommunernas/bolagens ekonomi vilket visar om det finns ekonomiska medel till att renovera i kombination med en analys av den demografiska utvecklingen för att få en bild av det underliggande, framtida behovet. I avflyttningskommuner (eller i kommuner med sviktande befolkningsutveckling) är det sannolikt inte samhällsekonomiskt motiverat att genomföra omfattande renoveringar. Genom att kombinera bruttovolymen med resultaten från resurs- och behovsdelarna bör vi kunna få fram en approximativ nettobehov, d.v.s. hur många av alla bostäder i miljonprogrammet som faktiskt kan väntas genomgå en större ombyggnad utifrån ovan nämnda aspekter. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

3 1. Metod Avgränsningar Miljonprogrammet är i strikt mening det bostadsbyggande som skedde under perioden i Sverige. Byggtakten ökade dock ganska mycket även innan denna period varför vi anser det lämpligt att även inkludera bostäder från perioden Vanligen räknas även småhusbyggande som skedde till miljonprogrammet men baserat på att dessa närmast uteslutande ägs av den boende (hushållet) och därmed verkar utifrån andra premisser anser vi att de är irrelevanta för undersökningen. Även om den största delen av flerbostadshusbeståndet fortfarande ägs av allmännyttan, d.v.s. kommunala bolag, utgör också privata fastighetsägare samt bostadsrättsföreningar en del av populationen. Vi har i undersökningen genomfört intervjuer mot privata och allmännyttiga fastighetsägare. Då antalet intervjuer, och svårigheter att nå relevanta personer som ansvarar för bostadsrättsföreningar var en begränsande faktor, valde vi att inte genomföra intervjuer med dessa. Vi har istället gjort ett antagande om att bostadsrättsföreningar genomför de renoveringar som behövs (bruttobehov lika med nettobehov) och att det som hittills har renoverats kan approximeras med allmännyttiga fastighetsägares åtaganden. Att vi valt att sätta svaren från de allmännyttiga bolagen som bas för bostadsrättslägenheterna beror på att dessa svar enligt oss ser rimligare ut då privata fastighetsägare har ett kraftigt eftersatt underhåll främst i storstäderna. Helt klart är dock att bostadsrätterna riskerar att vara en felkälla i analysen. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

4 1. Metod Definitioner Bostadsstock = Antalet lägenheter i flerbostadshus med byggår miljonprogrammet Större städer = Storstadskommunerna samt övriga kommuner med över invånare (67 kommuner) Mellanstora kommuner = Kommuner med invånare (exklusive storstadskommuner) (46 kommuner) Små kommuner = Kommuner med invånare (exklusive storstadskommuner) (177 kommuner) Stark befolkningstillväxt =Kommuner som haft en positiv befolkningstillväxt under både de tre senaste åren och 9 senaste åren (130 kommuner) Mellan/medel befolkningstillväxt = Kommuner som haft en positiv befolkningstillväxt under antingen de tre senaste åren eller 9 senaste åren (29 kommuner) Svag befolkningstillväxt = Kommuner som haft en negativ befolkningstillväxt under både de tre senaste åren och 9 senaste åren (131 kommuner) FTX = Från- och tilluftsventilation med återvinning P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

5 2. Sammanfattning Sammanfattning P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

6 2. Sammanfattning Sammanfattning Störst andel av miljonprogramsstocken har renoverats i mellanstora kommuner. Det är även företag i dessa kommuner, både privata och allmännyttiga, som upplever det största behovet och har högst planer för resterande del av stocken. En förklaring till detta kan vara att konkurrensen/vakansgraden på dessa marknader är hårdare/större än i storstäderna och kräver en högre grad av attraktivitet för att bostäderna ska kunna hyras ut. Bostadsbolagen i större städer har renoverat, har behov för, och planerar mest sett till antal bostäder givetvis för att flest bostäder är belägna där (67 %). Dock är både andelen som har renoverats och som planeras lägre än i mellanstora kommuner. Bostadsbolag i de små kommunerna har lägst andel renoverat och dessutom ett lägre upplevt behov än i både större städer och mellanstora kommuner. Andelen planerade renoveringar är dessutom klart lägst i de små kommunerna. Sett till typ av bostadsbolag så har allmännyttan, enligt undersökningen, renoverat 29 % av sitt bestånd byggt samtidigt som motsvarande siffra för privata fastighetsbolag ligger på 26 %. Privata fastighetsbolag uppger dessutom att 68 % av beståndet är i behov av renovering medan motsvarande siffra för allmännyttan är 50 %. Detta indikerar att fastigheterna i det privata beståndet är i sämre skick generellt och att de renoveringar som genomförts i högre grad varit punktinsatser än kompletta renoveringar medan allmännyttan i högre grad genomfört kompletta renoveringar i sina fastigheter. Denna utveckling tycks även fortsätta framöver. Allmännyttan planerar att renovera 29 % av beståndet under de närmsta 5 åren således lika mycket som genomförts hittills. Motsvarande siffra för privata fastighetsbolag är 35 % vilket antyder en ännu kraftigare ökningstakt än för allmännyttan. Historiskt sett är det främst byggnadstekniska renoveringar som har utförts jämfört med sociala och tekniska renoveringar. Anledningen är troligen att det är lättare att motivera höjda hyror utifrån byggnadstekniska renoveringar än vad det är med exempelvis en renoverad lekplats eller installation av från-och tilluftsvärme (FTX) för att få kostnadstäckning. Minst satsningar har skett inom sociala renoveringar. Framöver är det främst tekniska renoveringar som planeras och då stambyten hos både allmännyttiga- och privata fastighetsbolag (ungefär hälften av alla lägenheter/fastigheter från perioden är inte stambytta). P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

7 2. Sammanfattning Detta kommer även dra med sig renoveringar av kök och badrum som också uppges vara i stort behov av förnyelse. När det gäller sociala renoveringar har dessa primärt utförts av allmännyttiga bolag i små och mellanstora kommuner samt av privata bolag i större städer. Behovet är därmed mest eftersatt hos allmännyttiga fastighetsbolag i de större städerna men det är där de klart största planerna finns. När det gäller energimässiga renoveringar är mindre kostsamma åtgärder såsom injustering, snålspolande munstycken etc. ungefär 3-4 gånger så vanligt som mer kostsamma åtgärder (fönsterbyten, FTX, mm). Privata bolag i stora och mellanstora kommuner ligger i framkant. De har lagt mest pengar, relativt bostadsstocken, på energibesparande åtgärder och planerar dessutom att fortsätta dessa satsningar framöver. Allmännyttiga bolag i större städer är förhållandevis dåliga på miljömässiga renoveringar med lägre renoveringsfrekvens inom både kostsamma och mindre kostsamma åtgärder. Klart svagast är dock privata bolag i små kommuner med ytterst begränsade satsningar hittills. Det finns dock konkreta planer hos Allmännyttan i dessa kommuner på att öka satsningarna under de närmsta åren men fokus ligger då primärt mot mindre kostsamma åtgärder. Enligt undersökningen finns en tendens till vridning mot mer kostsamma och i längden miljömässigt bättre renoveringar. Både kostsamma och mindre kostsamma miljörenoveringar tycks ha ökat kraftigt under de senaste åren men tillväxttakten ser inte ut att fortsätta utan snarare stanna på samma nivå eller minska något framöver. Privata bostadsbolag planerar betydligt mer renoveringar än de allmännyttiga bostadsbolagen de kommande fem åren mätt i andelar av beståndet. Detta gäller renoveringar av såväl det kostsamma som det mindre kostsamma slaget, räknat i procentenheter. Tidigare estimat för den totala renoveringsmarknaden inom miljonprogrammet har uppskattats till mellan (ibland så högt som 900) miljarder kronor. Våra mest optimistiska siffror pekar på cirka 230 miljarder kronor. Skillnader i beräkningsmetod, inkluderade renoveringsbehov samt storleken på kostnaderna för renoveringsbehoven (ambitionsnivån) bidrar till olika totalmarknader. Vi uppskattar att den relevanta marknaden, enligt vald definition (se avsnitt för Kostnader), hamnar på 154 miljarder kronor. De allmännyttiga och de privata bostadsbolagen står för ungefär lika stora delar av behovet, medans bostadsrättsföreningarna tillskrivs en något mindre del av renoveringsmarknaden. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

8 2. Sammanfattning Ungefär 90 % av företagen svarar att det krävs en driftsnettoökning för att renoveringar ska genomföras antingen genom sänkta kostnader eller ökade intäkter. För att få ekvationen att gå ihop efterfrågas primärt från offentligt håll statliga subventioner och avdrag. En knapp tredjedel av bolagen kan även tänka sig att avyttra delar av beståndet. Samtidigt uppger nära två tredjedelar att en försäljning av delar av beståndet skulle medföra antingen upprustningar, nybyggnation eller båda delarna. Knappt 60 % av de tillfrågade anser att statliga subventioner krävs för att miljonprogramsbeståndet ska kunna upprustas till nybyggnadsskick. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

9 2. Sammanfattning Baserat på undersökningens upplägg erhåller vi tre relevanta mått på hur stort behovet av renoveringar är beroende på tidshorisont. 1. Renoveringsbehov på sikt - Den totala bostadsstocken minus de renoveringar som redan genomförts ger ett mått på ett långsiktigt behov. 2. Renoveringsbehov nuläget - Baserat på en frågeställning om behovet av renoveringar erhåller vi ett mått på antalet/andelen bostäder som har ett renoveringsbehov sett till en något kortare tidshorisont. Frågan besvarar inte hur många bostäder som faktiskt kommer att renoveras. 3. Planerade renoveringar Respondenternas renoveringsplaner den närmsta 5 årsperioden ger en indikation på vad som kommer att genomföras. Planerna behöver dock inte realiseras, (företag ofta har en tendens att överskatta sin egen förmåga). Dessa tre storheter ger en indikation om behovet förolika tidshorisonter. De svarar däremot inte på förmågan eller viljan att genomföra arbetet. Vi har därför även genomfört motsvarande beräkningar netto där vi antagit att privatägda och allmännyttigt ägda bostäder i kommuner med svag ekonomisk situation och svag demografisk utveckling inte genomför några renoveringar. Det sammanfattande resultatet från dessa beräkningar redovisas på kommande tre sidor. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

10 2. Sammanfattning Bruttovärden Antal lägenheter i behov av renovering inom olika tidshorisonter Nettovärden Antal lägenheter i behov av renovering inom olika tidshorisonter Renoveringsbehov- På sikt: Sid 23 Sid 24 Renoveringsbehov- På sikt: Renoveringsbehovnuläget: Sid 26 Sid 31 Renoveringsbehovnuläget: Planerade renoveringar: Sid 36 Planerade renoveringar: I Venndiagrammen illustreras det totala renoveringsbehovet utifrån olika definitioner. Som bruttovärden illustreras behovet baserat på ett antagande om att alla kommuner kan genomföra de renoveringar som ännu inte genomförts eller som företagen uppger behöver genomföras. Nettobehov har räknats fram på samma sätt som bruttobehovet. Dock har stocken rensats från bostäder i kommuner där vi bedömer att den ekonomiska och demografiska drivkraften är alltför svag. Ett realistiskt mått på det faktiska behovet av renoveringar som kan genomföras under de närmsta åren bör därför ligga kring bostäder. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

11 2. Sammanfattning Bruttovärden Beräknade kostnader för renovering inom olika tidshorisonter Nettovärden Beräknade kostnader för renovering inom olika tidshorisonter Renoveringsbehov- På sikt: 230 Miljarder Renoveringsbehov-På sikt: 214 miljarder Renoveringsbehovnuläget: 164 Miljarder Renoveringsbehovnuläget: 154 Miljarder Planerade renoveringar: 71 Miljarder Planerade renoveringar: 67 Miljarder I Venndiagrammen illustreras renoveringsmarknaden i miljonprogramet mätt i pengar där vi applicerat snittkostnader för olika typer av renoveringar på antalet bostäder och aggregerat dessa kostnader. Dock har vi ett alltför svagt underlag för sociala renoveringar för att kunna beräkna något marknadsvärde. Vi har inte heller räknat med kringkostnader som exempelvis externa duschar eller provisoriska evakueringslägenheter, varför bilden inte är komplett och marknaden till viss del underskattas. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

12 2. Sammanfattning Antal lägenheter efter status - brutto Antal lägenheter efter status - netto Hittills har lägenheter renoverats vilket utgör 29 % av hela stocken i miljonprogrammet. Drygt 2/3 är således inte renoverat enligt nettoberäkningarna och det finns planer för bostäder under de närmsta 5 åren man planerar att renovera lika mycket under de kommande 5 åren som man gjort totalt. Behovet enligt nettoberäkningarna ligger på bostäder, således nästan dubbelt så mycket som renoverats totalt. I restposten ligger bostäder som av olika anledningar inte har ett uppgett behov. Vi har i beräkningarna för det långsiktiga behovet brutto antagit att dessa också kommer att behöva renoveras men det kan även vara så att delar av dessa är renoverade sedan tidigare eller kommer att rivas. Vi bedömer därför att det mest tillförlitliga måttet på behovet är behov netto bostäder. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

13 2. Sammanfattning Kort om telefonintervjuerna Intervjuerna genomfördes mot 6 identifierade strata privata och allmännyttiga bolag i större städer, mellanstora kommuner och små kommuner Antal intervjuer: 52 mot privata och 67 mot allmännyttiga fastighetsägare De intervjuade bolagen äger totalt bostäder byggda under perioden motsvarande 12 % av miljonprogrammet Undersökningen genomfördes under vecka år 2013 Respondenterna på företagen har primärt varit någon typ av fastighetsansvarig eller VD men i de privata företagens fall även ägare P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

14 2. Sammanfattning Om analysen: källkritik Det finns flera källor som bidrar till osäkerhet kring resultaten som uppnås med hjälp av statistiska undersökningar. I detta avsnittet pekar vi på svagheter i vår metod och vårt material. Vi har inte genomfört några intervjuer mot bostadsrättsföreningar på grund av att antalet intervjuer var en begränsande faktor och att det är svårt att få representativet utan ett stort antal intervjuer mot dessa. Vi har antagit att deras status och behov liknar allmännyttans men att alla bostadsrättsföreningar genomför de renoveringar som är nödvändiga. Vår bedömning är att vi riskerar få en för stor marknad då bostadsrättsföreningar, om något, har genomfört fler renoveringar än vad allmännyttan gjort. Detta ger även följden att vissa typer av renoveringar riskerar att överskattas. Närmare bestämt handlar det om renoveringar som de boende i bostadsrätter i större utsträckning ansvarar för exempelvis kök och badrum. Samtidigt har vi, i vår bedömning av värdet på renoveringsmarknaden, inte räknat med sociala renoveringar och inte heller kringkostnader vid renovering, som evakueringslägenheter och dylikt. Dessutom kan snittpriset per lägenhet variera mycket beroende på hur omfattande renovering man gör, var i landet det sker etc. Vår bedömning är att vi riskerar en underskattning av den totala marknaden på grund av detta. Vår bedömning av nettobehovet är en approximation där vi antar att vissa kommuner gör allt och vissa kommuner inte gör någonting. I verkligheten finns det med säkerhet bolag i starka kommuner som inte kommer att genomföra alla renoveringar och bolag i svaga kommuner som kommer att renovera. Med approximationen kommer vi närmre sanningen men det finns fortsatt brister. Vissa företag som vi försökt intervjua har haft som policy att inte svara på enkäter. Vi bedömer att detta inte skapar några systematiska snedvridningar i undersökningen men problemet skall dock nämnas. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

15 2. Sammanfattning Om analysen: källkritik Det beräknade behovet brutto och netto på respektive och kan vara överskattningar. Vi har frågat om vad som genomförts och räknat bort detta antal från bostadsstocken för att få fram volymerna. En del av bostäderna kan ha renoverats även om respondenterna inte vet/minns och en del är inte i behov på grund av att de ska rivas. Värdena ska snarare ses som ett tak för hur mycket som kan komma att renoveras än ett faktiskt behov. Det är viktigt att inte stirra sig blind på antalet lägenheter i behov, (utfört eller planerat) i en sammanfattande grupp så som tekniska, byggnadstekniska och sociala. Det finns en möjlighet att olika lägenheter är i behov av olika renoveringar, dvs delar av beståndet uteslutande behöver sociala och andra delar uteslutande är i behov av tekniska. Om så är fallet blir totalen antalet lägenheter i behov av renovering Totalt större än om, till exempel, de sociala och de tekniska renoveringarna avser samma bestånd. Samma problematik gäller inte de skattningar som avser belopp i kronor, då det inte spelar någon roll om kostnaden avser samma hus eller är fördelade på flera hus. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

16 3. Status och beräknat behov Status och beräknat behov vad har hittills renoverats och vad återstår att renovera P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

17 3. Status och beräknat behov Status hittills renoverat Vi har frågat företagen hur stor andel av miljonprogramshusen som de hittills har renoverat utifrån olika åtgärdsslag. Anmärkningsvärt är att bostäderna i mellanstora kommuner i betydligt högre grad har renoverats jämfört med bostäder i små kommuner och större städer. Bolag i större städer har renoverat lägst andel av miljonprogramsstocken även om det totala antalet renoverade bostäder är högst. Enligt enkäten har totalt har 29 % av stocken genomgått en större renovering under beståndets livstid vilket innebär bostäder. I och med att svaren indikerar ungefär lika stora andelar av tekniska-, byggnadstekniska och sociala renoveringar har företagen i hög grad svarat på kompletta renoveringar dvs dessa hus är klara och kräver i liten grad kompletterande renoveringar. Detta gäller framförallt allmännyttiga bostäder. Privata fastighetsägare har renoverat större delar av sina miljonprogramshus i mindre och mellanstora kommuner i förhållande till vad allmännyttiga fastighetsägare har gjort. Samtidigt ligger allmännyttan i framkant i de större städerna. Generellt har man prioriterat byggnadstekniska åtgärder framför tekniska historiskt sett över alla kommuntyper. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

18 3. Status och beräknat behov Andel lägenheter i undersökningen som har renoverats, per region och ägare. Antal lägenheter i riket som har renoverats, per region och ägare. Totalt bostäder P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

19 3. Status och beräknat behov Andel lägenheter i undersökningen som har genomgått en teknisk renovering, per region och ägare. Antal lägenheter i riket som har genomgått en teknisk renovering, per region och ägare. Totalt bostäder. Små kommuner 20% 20% Mellanstora kommuner 22% 42% Större städer 21% 25% Privata fastighetsägare 0% 10% 20% 30% 40% 50% Allmännyttiga fastighetsägare P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

20 3. Status och beräknat behov Andel lägenheter i undersökningen som har genomgått en byggnadsteknisk renovering, per region och ägare. Antal lägenheter i miljonprogrammet som har genomgått en byggnadsteknisk renovering, per region och ägare. Totalt bostäder. Små kommuner 24% 27% Små kommuner Mellanstora kommuner 33% 58% Mellanstora kommuner Större städer 19% 27% Större städer Privata fastighetsägare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Allmännyttiga fastighetsägare Bostadsrättslägenheter Privata hyresbostäder Allmännyttiga bostäder P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

21 3. Status och beräknat behov Andel lägenheter i undersökningen som har genomgått en social renovering, per region och ägare Antal lägenheter i miljonprogrammet som har genomgått en social renovering, per region och ägare. Totalt bostäder. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

22 3. Status och beräknat behov Beräknat behov brutto vad återstår att renovera Räknar vi bort det som har renoverats från den totala bostadsstocken byggd under perioden får vi ett beräknat behov brutto. Volymerna ska ses som ett tak för vad som kan komma att renoveras. Små kommuner Mellanstora kommuner Större städer Beräknat behov - Brutto Totalt Allmännyttiga bostäder Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Privata hyresbostäder Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Bostadsrättslägenheter Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Totalt Totalt Bostadsrättslägenheter Allmännyttiga bostäder Privata hyresbostäder P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

23 3. Status och beräknat behov Beräknat behov netto vad återstår att renovera Räknar vi bort det som har renoverats från den totala bostadsstocken byggd under perioden och samtidigt applicerar nettobostadsstocken (där bostadsbeståndet i svaga kommuner räknats bort) får vi ett beräknat behov netto. Volymerna ska ses som ett tak för vad som kan komma att renoveras. Små kommuner Mellanstora kommuner Större städer Beräknat behov - Netto Totalt Allmännyttiga bostäder Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Privata hyresbostäder Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Bostadsrättslägenheter Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Totalt Totalt Bostadsrättslägenheter Allmännyttiga bostäder Privata hyresbostäder P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

24 4. Behov av renoveringar Behov av renoveringar P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

25 4. Behov av renoveringar Upplevt behov - Brutto Vi har i enkäten frågat företagen om hur stor andel av miljonprogramsbeståndet som har ett behov av renovering utifrån olika åtgärdsslag generellt och fördelat på specifika åtgärdstyper. Anmärkningsvärt är att mellanstora kommuner har ett större upplevt behov än i både mindre kommuner och större städer, undantaget för privata fastighetsägare i större städer där 72 % av bostäderna är i behov av renovering. Totalt sett har 54 % av bostadsstocken i miljonprogrammet ett uppgett behov av renovering vilket innebär bostäder. Av dessa ligger i större städer (65 %). Av dessa bostäder är i princip alla i behov av teknisk renovering och då primärt vatten och avloppsstammar bostäder. Knappt hälften av alla miljonprogramshus är därmed inte stambytta eller relinade. När det gäller byggnadstekniska åtgärder är det framförallt badrum, kök och fönster som är i direkt behov av att bytas/renoveras. Att kök prioriteras kan dock hänga ihop med att det är lättare att ta ut en hyreshöjning med hjälp av synliga åtgärder jämfört med exempelvis tilläggsisolering. Behovet av sociala renoveringar är betydligt mindre enligt fastighetsägarna men ses som mer prioriterat i större städer. Framförallt gäller det entréer. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

26 4. Behov av renoveringar Andel lägenheter i miljonprogrammet som har ett renoveringsbehov (enligt fastighetsägarna själva). Totalt sett, fördelat på ägarform och region. Antal lägenheter i miljonprogrammet som har ett renoveringsbehov, fördelat på ägarform och region. Totalt bostäder. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

27 4. Behov av renoveringar Antal lägenheter i behov av teknisk renovering, fördelat på regioner. Antal lägenheter i miljonprogrammet i behov av teknisk renovering, fördelat på åtgärdsslag. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

28 4. Behov av renoveringar Antal lägenheter i behov av byggnadsteknisk renovering, fördelat på regioner. Antal lägenheter i miljonprogrammet i behov av byggnadsteknisk renovering, fördelat på åtgärdsslag. Observera att kök och badrum i bostadsrätter ofta byts av de boende själva varför denna uppräkning kan vara något hög. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

29 4. Behov av renoveringar Antal lägenheter i behov av social renovering, fördelat på regioner. Antal lägenheter i miljonprogrammet i behov av social renovering, fördelat på åtgärdsslag. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

30 4. Behov av renoveringar Behov - Netto I följande avsnitt beskriver vi med hjälp av en ekonomisk/demografisk analys ett nettobehov av renoveringar där vi räknar med att företag i kommuner som genomgående fått lägst betyg i vår sammanställning inte kommer att genomföra några renoveringar medan resten samt alla bostadsrättsföreningar kommer att genomföra de renoveringar som det finns behov av. Detta är givetvis en approximation men bör ge en illustration av hur mycket som faller bort på grund av alltför svaga förutsättningar. Resultaten från den ekonomisk/demografiska analysen återfinns i appendix. Antal lägenheter i behov av renovering Kommunstorlek Tekniska Byggnadstekniska Sociala Totalt Allmännyttiga bostäder Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Privata hyresbostäder Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Bostadsrättslägenheter Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Total P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

31 4. Behov av renoveringar Antal lägenheter i behov av teknisk renovering, fördelat på regioner. Antal lägenheter i miljonprogrammet i behov av teknisk renovering, fördelat på åtgärdsslag. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

32 4. Behov av renoveringar Antal lägenheter i behov av byggnadsteknisk renovering, fördelat på regioner. Antal lägenheter i miljonprogrammet i behov av byggnadsteknisk renovering, fördelat på åtgärdsslag. Observera att kök och badrum i bostadsrätter ofta byts av de boende själva varför denna uppräkning kan vara något hög. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

33 4. Behov av renoveringar Antal lägenheter i behov av social renovering, fördelat på regioner. Antal lägenheter i miljonprogrammet i behov av social renovering, fördelat på åtgärdsslag. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

34 5. Planerade renoveringar Planer vad planeras att renoveras under de närmsta 5 åren P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

35 5. Planerade renoveringar Planerade renoveringar under de kommande 5 åren - brutto Vi har i enkäten frågat företagen om vilka konkreta renoveringsplaner de har för sina miljonprogramshus fördelat på olika typer av åtgärder. Framförallt planerar en stor andel av de privata fastighetsägarna i mellanstora kommuner att genomföra renoveringar och då primärt tekniska renoveringar. För allmännyttiga företag är planerna för stocken inte lika omfattande som för privata bolag när man ser till olika typer av åtgärder (tekniska, byggnadstekniska och sociala) men däremot är andelarna betydligt jämnare (det vill säga andelen bostäder som omfattas av tekniska åtgärder är ungefär lika stor som andelen som omfattas av byggnadstekniska och sociala åtgärder) vilket indikerar att man planerar mer omfattande ingrepp i de bostäder man renoverar. Konkreta renoveringsplaner finns för 33 % av de lägenheter som omfattas i undersökningen. Applicerat på beståndet innebär detta lägenheter av dessa (65 %) är belägna i större städer eller större kommuner. Framförallt är det tekniska renoveringar som planeras. Värt att notera är att sociala renoveringar är betydligt högre prioriterade hos allmännyttiga bolag i storstäderna jämfört med i privata bolag och i övriga delar av landet. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

36 5. Planerade renoveringar Andel lägenheter i undersökningen som det finns konkreta renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Antal lägenheter i riket som det finns konkreta renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Totalt lägenheter P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

37 5. Planerade renoveringar Andel lägenheter i undersökningen som det finns konkreta tekniska renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Antal lägenheter i riket som det finns konkreta tekniska renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Totalt lägenheter Små kommuner 17% 17% Mellanstora kommuner 24% 32% Större städer 19% 25% Privata fastighetsägare 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Allmännyttiga fastighetsägare P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

38 5. Planerade renoveringar Andel lägenheter i undersökningen som det finns konkreta byggnadstekniska renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Antal lägenheter i riket som det finns konkreta byggnadstekniska renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Totalt lägenheter P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

39 5. Planerade renoveringar Andel lägenheter i undersökningen som det finns konkreta sociala renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Antal lägenheter i riket som det finns konkreta sociala renoveringsplaner för de närmsta 5 åren, fördelat på region och ägarform. Totalt lägenheter P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

40 6. Kostnader Kostnader P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

41 6. Kostnader I tabellerna nedan framgår vilka styckkostnader per lägenhet som är förknippade med respektive renoveringsåtgärd. Priset för respektive åtgärd varierar kraftigt beroende på bland annat omfattningen av arbetet (lägre styckkostnad vid mer omfattande projekt), vilket material som används, om renoveringsåtgärderna kombineras på ett fördelaktigt sätt (utförs samtidigt istället för separat vid olika tillfällen) osv. Därför har vi sammanställt kostnaderna för flera renoveringsprojekt i miljonprogramsbeståndet i riket och använt medelvärdet av dessa uppgifter. Det är mycket svårt att fastställa några genomsnittliga kostnader för sociala renoveringar, varför renoveringskostnaderna i detta avsnitt begränsas till att innefatta de tekniska och byggnadstekniska. Det är vår uppfattning nedanstående kostnader stämmer någorlunda bra överens med de vanligaste kostnaderna som är förknippade med renoveringarna men större variationer kan förekomma, varför totalbeloppen på kommande sidor bör betraktas som ungefärliga. Alla priser är exklusive moms. Genomsnittliga kostnader för Tekniska installationer Åtgärd Kostnad i kronor El-instalationer Uppvärming/värmeåtervinning Ventilation Vatten/avloppsstammar Genomsnittliga kostnader för Byggnadsteknisk installationer Åtgärd Kostnad i kronor Tilläggsisolering Balkonger Fasader Fönster Tak Kök Badrum/våtrum Hiss P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

42 6. Kostnader Renoveringskostnader (efter uttryckt behov) för samtliga regioner dvs. bruttobehovet, fördelat på region samt boendeform (Mdr) Bruttobehov Summa kostnad för lägenheter i behov av renovering (Mdr) Nettobehov Tekniska Byggnadstekniska Sociala Totalt Allmännyttiga bostäder Större städer 16,9 15,3-32,2 Mellanstora kommuner 8,1 8,6-16,7 Små kommuner 5,6 5-10,6 Privat hyresbostäder Större städer 21,7 24,5-46,2 Mellanstora kommuner 5,1 2,5-7,6 Små kommuner 1,8 1,8-3,6 Bostadsrättslägenheter Större städer 16,5 14,9-31,4 Mellanstora kommuner 5,4 5,7-11,1 Små kommuner 2,4 2,1-4,5 Total 83,5 80,4-163,9 Renoveringskostnader (efter uttryckt behov) för regioner med gynnsam renoveringssituation dvs. nettobehovet, fördelat på region samt boendeform (Mdr) Summa kostnad för lägenheter i behov av renovering (Mdr) Teknisk Byggnadsteknisk Sociala Totalt Allmännyttiga bostäder Större städer 16,9 15,3-32,1 Mellanstora kommuner 7 7,3-14,3 Små kommuner 2,8 2,5-5,4 Privata hyresbostäder Större städer 21,7 24,5-46,1 Mellanstora kommuner 4,6 2,2-6,9 Små kommuner 0,9 0,9-1,8 Bostadsrättslägenheter Större städer 16,5 14,9-31,4 Mellanstora kommuner 5,4 5,7-11,1 Små kommuner 2,4 2,1-4,5 Total 78,1 75,5-153,6 P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

43 6. Kostnader Tekniska renoveringskostnader brutto, (efter uttryckt behov) fördelat på åtgärdsslag. Tekniska renoveringskostnader netto, (efter uttryckt behov) fördelat på åtgärdsslag. Totalt 83,0 Total 78,1 Vatten/Avlopps stammar 42,3 Vatten/Avloppsstammar 39,6 Ventilation 3,8 Ventilation 3,5 Uppvärmning/ Värmeåtervinni ng 21,1 Uppvärmning/ Värmeåtervinning 19,8 El-Installationer 16,3 El-Installationer 15, Miljardtal Miljardtal P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

44 6. Kostnader Byggnadstekniska renoveringskostnader brutto, (efter uttryckt behov) fördelat på åtgärdsslag. Byggnadstekniska renoveringskostnader netto, (efter uttryckt behov) fördelat på åtgärdsslag. Total 80,3 Total 75,5 Badrum 37,3 Badrum 35,2 Kök 13,6 Kök 12,7 Väggar och tak 2,8 Väggar och tak 2,7 Fönster 9,3 Fönster 8,7 Fasader 14,0 Fasader 13,1 Balkonger 2,7 Balkonger 2,5 Tilläggsisolering 0, Miljardtal Tilläggsisolering 0, Miljardtal P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

45 6. Kostnader Kommentar till resultatet Tidigare estimat för den totala renoveringsmarknaden inom miljonprogrammet har uppskattats till mellan (ibland så högt som 900) miljarder kronor. Våra mest optimistiska siffror pekar på cirka 230 miljarder kronor. Skillnaderna kan bero på flera saker. Mest troligt är att skillnader i beräkningsmetod, inkluderade renoveringsbehov samt storleken på kostnaderna för renoveringsbehoven (ambitionsnivån) bidrar till olika totalmarknader. Vi har i denna studien inte tagit hänsyn till de sociala renoveringskostnaderna. Vi har inte heller sett till de kostnader som är förknippade med att utrymma hus under längre perioder, erbjuda alternativa duschar med mera. Vi har heller inte med vissa återställningskostnader efter exempelvis ett köksbyte där det kan behöva målas om och eventuellt läggas in ett nytt golv. Ambitionsnivån kan vara en avgörande faktor. Vi har till stor del sett till de kostnader som är förknippade med att sänka energikonsumtionen för en byggnad med 50 %, då detta var det uttalade målet för de fem miljonprogramhus där kostnader för vissa renoveringar granskades (enligt Rekorderlig Renovering). Detta tillvägagångssätt får anses relativt ambitiöst, då det troligtvis finns billigare insatsmaterial som inte möter dessa energibesparingsmål. Vi tror oss även ha överskattat bostadsrättsföreningarnas renoveringsbehov till följd av att bostadsrättsägarna troligtvis renoverar kök och badrum allt eftersom behovet uppstår (ett behov som approximerats med Allmännyttans i denna undersökning) och att bostadsrättsföreningarna överlag har andra incitament att renovera beståndet, något som troligtvis sker relativt tidigt allt eftersom behoven uppstår. Nettoeffekten av detta är att vi förmodligen underskattat de totala kostnaderna något. Dock är avvikelserna mot tidigare studier väldigt stora varför vår bedömning är att deras beräkningar tydligt överskattar marknaden. Antagligen har tidigare bedömningar utgått från att alla bostäder med behov kommer att rustas upp i sin helhet, dvs. omfattande åtgärder för alla typer av renoveringar, inklusive kringkostnader för arbetet. Detta scenario ser vi inte som sannolikt. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

46 7. Energibesparande åtgärder Energibesparande åtgärder P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

47 7. Energibesparande åtgärder Energibesparande åtgärder Fastighetsägarna har fått frågan om de genomfört olika typer av energibesparande åtgärder under de senaste 10 åren, det senaste året samt vilka planer som finns för de kommande 5 åren. Vi har i diagramet nedan till höger kategoriserat in svarsalternativet efter kostnadsnivåer där: Mindre kostsamma åtgärder Snålspolande munstycken, tätning, injustering och individuell mätning av vatten/hushållsel. Mer kostsamma åtgärder Fönsterbyte, tilläggsisolering, värmeåtervinning (FTX) och installation av solceller. Diagrammet beskriver den genomsnittliga frekvensen per år för åtgärdstyperna. En viss försiktighet i tolkningen av åtgärderna under de senaste 10 åren ska beaktas då det kan vara svårt att exakt minnas alla åtgärder som genomförts det finns en risk för underskattning. För mindre kostsamma åtgärder är det dock tydligt att frekvensen ökat under de senaste åren och att dessa åtgärder kommer att genomföras även fortsättningsvis, om än i något lägre takt än tidigare. De mer kostsamma åtgärderna har en betydligt mer jämn utveckling och det pekar mot en svagare utveckling än under det senaste året men i linje med de senaste 10 åren. Även för de kommande 5 åren ska dock en viss försiktighet i tolkningen beaktas. Om planeringshorisonten hos bolagen är kortare än 5 år får vi en utspädning av planerna, dvs planerna kan i snitt vara högre än vad vi räknat med här. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 3,6% 7,7% 2,9% Mindre kostsamma åtgärder 1,5% 3,4% 1,7% Mer kostsamma åtgärder Senaste 10 åren Senaste året Kommande 5 år P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

48 7. Energibesparande åtgärder Energibesparande åtgärder per åtgärdstyp Mindre kostsamma energibesparade åtgärder: Framförallt är det injustering, snålspolande munstycken och individuell mätning av hushållsel som genomförts under de senaste året och prioriteras i de renoveringsplaner som finns. Mer kostsamma energibesparande åtgärder: Det som framförallt prioriterats senaste året och i hög grad finns i företagens planer är fönsterbyten. Tilläggsisolering av vindbjälkslag tycks däremot minska i planerna medan fasadisolering och värmeåtervinning (FTX) väntas öka. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

49 7. Energibesparande åtgärder Genomförda åtgärder under de senaste 10 åren Något överraskande har allmännyttiga bolag i större städer haft ett lägre fokus på energibesparande åtgärder under de senaste 10 åren än i mindre och medelstora orter. Dock är de allmännyttiga bolagen i större orter ägare av betydligt fler bostäder varför den absoluta volymen trots allt blir högre. Absolut lägst fokus har dock privata fastighetsbolag i små kommuner haft. Störst fokus har privata bolag i större städer och mellanstora kommuner haft, framförallt då dessa i högre grad prioriterat mer kostsamma åtgärder. 45% 40% 38% 39% 39% 37% 35% 33% 30% 25% 20% 15% 10% 10% 12% 11% 19% 22% 16% Mindre kostsamma åtgärder 5% 4% Mer kostsamma åtgärder 0% Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Allmännyttiga bolag Privata bolag P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

50 7. Energibesparande åtgärder Genomförda åtgärder under det senaste året Jämfört med de senaste 10 åren har framförallt privata bolag i mellanstora kommuner ökat renoveringarna med miljömässig prägel. 25% 20% 19% 15% 10% 9% 9% Mindre kostsamma åtgärder 5% 4% 3% 4% 1% 6% 2% 3% 7% 1% Mer kostsamma åtgärder 0% Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Allmännyttiga bolag Privata bolag P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

51 7. Energibesparande åtgärder Planerade åtgärder under de kommande 5 åren Intressant att se är att privata bolag i små kommuner, som ligger efter inom energimässiga renoveringar, planerar att åtgärda detta. Även att energimässiga renoveringar generellt är betydligt mer i fokus inom privata bolag än inom allmännyttiga bolag vilket kan bero på att privata bolag har större utbyte av att tänka på sin image än vad allmännyttiga bolag har. Att allmännyttiga bolag i större städer generellt har genomfört mindre och har ett lägre fokus på att genomföra åtgärder hänger förmodligen samman med att det inte finns någon direkt drivkraft de kommer fortsatt att ha väldigt låga vakansgrader oavsett om de genomför åtgärderna eller inte. 30% 26% 25% 20% 15% 10% 5% 11% 5% 15% 7% 12% 4% 19% 10% 17% 12% 6% Mindre kostsamma åtgärder Mer kostsamma åtgärder 0% Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner Allmännyttiga bolag Privata bolag P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

52 8. Övrigt Övrigt P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

53 8. Övrigt Övrigt I följande avsnitt går vi igenom frågor som behandlar hur förutsättningarna ser ut för att genomföra renoveringar av miljonprogrammet och hur förändringar i förutsättningarna kan ändra möjligheterna. Ungefär 90 % av företagen svarar att det behöver finnas någon typ av ekonomiskt incitament för att renoveringar ska genomföras antingen genom sänkta kostnader eller ökade intäkter. Dock svarar de flesta att det är i måttlig eller liten utsträckning vilket indikerar att möjligheterna att främst öka sina intäkter är begränsande inom nuvarande hyressystem. Att genomföra en renovering innebär ju samtidigt att man återställer eller höjer värdet på fastigheten och många renoveringar behöver inte ha en direkt koppling till ökad vinst för företaget men de får inte vara olönsamma. Om företaget avyttrar delar av sitt bestånd används pengarna primärt till nybyggnation och renoveringar av det övriga beståndet (60 % av företagen anger detta). Knappt 20 % anger att pengarna behålls inom företaget medan några använder pengarna till att sänka belåningen. Samtidigt anger 2/3 att det inte är aktuellt att avyttra delar av beståndet. Det som framförallt efterfrågas från bolagen när det gäller vad som kan göras från offentligt håll för att öka renoveringstakten är statliga subventioner och avdrag. Endast en person uppgav energibesparande åtgärder som medel för att kunna finansiera upprustningar av beståndet till nybyggnadsskick. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

54 8. Övrigt I vilken utsträckning förutsätter en större renovering/modernisering av miljonprogrammets lägenheter att ni kan öka företagets intäkter? I vilken utsträckning förutsätter en större renovering/modernisering av miljonprogrammets lägenheter att ni kan sänka företagets kostnader? Vet Ej 6% Vet Ej 7% Oerhört Mycket 14% Oerhört Mycket 10% Mycket 17% Mycket 18% Måttligt 28% Måttligt 37% Lite 24% Lite 20% Inget 12% Inget 8% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 0% 10% 20% 30% 40% P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

55 8. Övrigt Om ni säljer/har sålt delar av ert bestånd, hur används primärt kapitalet? (Annat är primärt att minska skuldsättningen) Hur aktuellt är det att avyttra delar av ert totala bestånd för att finansiera upprustningar i det övriga beståndet? Vet ej 15% Vet ej 3% Vinst behålls inom företaget 18% Bygga nya bostäder 13% Det finns sådana planer 13% Renovera och bygga nytt 26% Kan bli aktuellt 18% Renovera bestånd 22% Annat 6% Inte alls aktuellt 66% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 0% 20% 40% 60% 80% P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

56 8. Övrigt Förslag till politiska åtgärder som möjliggör upprustningar av beståndet till nybyggnadsskick. Investeringsstöd/ROT-avdrag Lägre moms 10% 39% Det som framförallt nämns är investeringsstöd och ROT-avdrag men även ränteavdrag liknande det som finns mot hushåll. Således är det, om man även räknar in lägre moms och skattefria renoveringsfonder, framförallt statlig inblandning och stöd som efterfrågas. Annat Friare hyressättning Kredittillgång 7% 4% 2% I kategorin annat är det framförallt faktorer som är intressanta för det egna bolaget som nämns men även hos allmännyttiga bolag att avkastningskraven ska sänkas och att renoveringar ska prioriteras från kommunalt håll. Skattefria renoveringsfonder Ränteavdrag 2% 2% Så många som 1/3 av respondenterna lämnade inget svar eller svarade vet ej. Minskade kommunala särkrav 2% Vet ej 32% 0% 10% 20% 30% 40% 50% P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

57 9. Appendix Appendix P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

58 9. Appendix Stora städer Bostadsstock I större städer och stora kommuner är fördelningen väldigt jämn mellan offentligt ägda hyresrätter, privat ägda hyresrätter och bostadsrätter i beståndet av lägenheter i flerbostadshus Totalt bostadsbestånd: bostäder Kooperativa företag (bostadsrätt er) 35% Offentligt ägda hyresrätter 35% Privat ägda hyresrätter 30% Mellanstora kommuner Bostadsstock Mellanstora kommuner har en övervägande vikt av offentligt ägda hyresrätter Totalt bostadsbestånd: bostäder Kooperativa företag (bostadsrätt er) 30% Offentligt ägda hyresrätter 45% Privat ägda hyresrätter 25% Källa: SCB, bearbetat av prognoscentret P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

59 9. Appendix Små kommuner Bostadsstock I små kommuner är en tydlig majoritet av stocken lägenheter i flerbostadshus ägda av offentliga bolag Totalt bostadsbestånd: bostäder Privat ägda hyresrätter 23% Kooperativa företag (bostadsrätter) 23% Offentligt ägda hyresrätter 54% Hela Sverige Bostadsstock Sett över hela Sverige är den största delen av flerbostadshusbeståndet ägt av kommunala fastighetsbolag eller andra offentliga verksamheter. Minst andel har privata ägda hyresrätter. Totalt bostadsbestånd: bostäder Kooperativa företag (bostadsrätt er) 32% Offentligt ägda hyresrätter 40% Privat ägda hyresrätter 28% Källa: SCB, bearbetat av prognoscentret P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

60 9. Appendix Bostadsstockens fördelning 67 % av beståndet lägenheter i flerbostadshus finns i Storstadsområdena samt större kommuner Totalt bostadsbestånd: bostäder Små kommuner 14% Mellanstora kommuner 19% Större städer 67% Källa: SCB, bearbetat av prognoscentret P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

61 9. Appendix Kommunernas förutsättningar Bostadsbolagen i landets kommuner har av naturliga skäl olika förutsättningar att genomföra önskade och/eller nödvändiga renoveringar. I slutändan handlar det ändå om hur stark ekonomi bolaget har och hur bolagets ekonomiska förutsättningar kan komma att förändras framöver. Givet att inga yttre premisser ändrar förutsättningarna, såsom att vinsten inte återinvesteras i bolaget eller att kommuner gör särskilda kapitaltillskott öronmärkta för renoveringar, så blir nuvarande ekonomiska status samt den demografiska utvecklingen i kommunen avgörande för hur möjligheterna framöver blir att genomföra nödvändiga renoveringar. För att etablera en grov bild av förutsättningarna i respektive kommun att renovera sitt miljonprogramsbestånd har vi studerat följande tre variabler: 1. Befolkningsutvecklingen under de senaste 3 respektive 9 åren 2. Soliditetsgraden år 2012 i 73 kommunala bolag spridda över landet 3. Vad kommunerna anser om sin nuvarande bostadssituation i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Vi har antagit att trenden i befolkningsutvecklingen i respektive kommun kommer att fortsätta, att de ekonomiska förutsättningarna i jämförbara kommuner är likartade* och rankat kommunernas svar på frågan om den nuvarande bostadssituationen. Bedömningen av respektive kommun har sedan gjorts utifrån ett genomsnitt av faktorerna där 3 är högsta betyg och 1 är lägsta. *vi har räknat ut den genomsnittliga soliditeten bland bolag verksamma i små-, mellan- och stora kommuner samt soliditeten i kommuner med svag-, medeleller stark befolkningstillväxt och räknat ut snittet av dessa två mått för respektive kommun. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

62 9. Appendix Kommunernas förutsättningar När vi sedan applicerat denna information på renoveringsmöjligheterna i miljonprogrammet har vi antagit att ett genomsnittsbetyg över 2 ger goda förutsättningar att genomföra renoveringar, ett betyg över 1,5 ger vissa möjligheter och ett betyg under 1,5 ger små möjligheter. Baserat på detta resonemang har 106 kommuner svaga förutsättningar företrädesvis små landsortskommuner i norra och västra Sverige samt Småland. 42 kommuner har medelgoda/medelsvaga förutsättningar företrädesvis medelstora kommuner i norra och västra Sverige samt i Småland men även mindre orter i östra och södra Sverige. 142 kommuner har goda förutsättningar primärt större städer och kommuner i storstadsområdena i östra samt södra och sydvästra Sverige. Betyg 2-3 = Mörkgrön färg Betyg 1,5-2 = Ljusgrön färg Betyg 1-1,5 = Vit-grön färg P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

63 9. Appendix Förutsättningar på de kommunala bostadsmarknaderna grupperat Genomsnittliga betyg där 1 är lägsta betyget och 3 är högsta 3,0 2,5 2,0 Demografisk situation 1,5 1,0 Ekonomisk situation Situation på bostadsmarknaden enligt kommunerna själva Genomsnitt 0,5 0,0 Små kommuner Mellanstora kommuner Större städer P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

64 9. Appendix Kommuner med starkast respektive svagast förutsättningar att genomföra renoveringar utifrån definitionen (svagast förutsättningar = snitt 1 i betyg, starkast förutsättningar = snitt 3 i betyg) Kommuner med svagast förutsättningar Kommuner med starkast förutsättningar Flen Norberg Upplands Väsby Norrtälje Härryda Ydre Hedemora Vallentuna Sigtuna Partille Lessebo Avesta Österåker Uppsala Öckerö Tingsryd Hofors Värmdö Eskilstuna Stenungsund Markaryd Ljusdal Järfälla Norrköping Tjörn Hultsfred Söderhamn Ekerö Jönköping Ale Ronneby Sollefteå Huddinge Växjö Lerum Hylte Ragunda Botkyrka Burlöv Göteborg Färgelanda Strömsund Haninge Kävlinge Mölndal Bengtsfors Härjedalen Tyresö Lomma Kungälv Munkfors Bjurholm Upplands-Bro Svedala Alingsås Grums Robertsfors Täby Skurup Borås Hagfors Norsjö Danderyd Höör Umeå Laxå Sorsele Stockholm Malmö Degerfors Dorotea Södertälje Lund Ljusnarsberg Vilhelmina Nacka Eslöv Karlskoga Åsele Sundbyberg Trelleborg Skinnskatteberg Jokkmokk Solna Kristianstad Kungsör Överkalix Lidingö Kungsbacka P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

65 9. Appendix Befolkningsutveckling Total befolkningsutveckling, antalet personer, aggregerat under de senaste åren. Befolkningstillväxten är tydligt fokuserad mot större orter Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner år 6 år år Befolkningsutveckling Total befolkningsutveckling, procentuell tillväxt, aggregerat under de senaste åren. Grovt sagt kan man säga att tillväxttakten i befolkningen ökar med storleken på kommunen. 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% 13,4% P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R 2013 Källa: SCB, bearbetat av prognoscentret 65 2,7% 7,0% 1,4% Större städer Mellanstora kommuner Små kommuner 2,5% 0,4% 13 år 6 år -1,0% 3 år -0,4% -1,9%

66 Kommunstorlek Kommunstorlek 9. Appendix Ekonomisk situation Vi har tagit ett urval av 73 allmännyttiga bolag och studerat soliditeten i dessa. Vi har sedan kategoriserat bolagen (kommunerna) utifrån kommunens storlek och befolkningstillväxt. Någon tydlig slutsats är svår att dra undantaget att allmännyttiga bolag i stora kommuner med en stark befolkningstillväxt har en bättre soliditet än bolag i mindre kommuner. Detta mönster är något som även avspeglas av de bolag som är med i SABO (Ekonomisk statistik SABO företag). För en definition av hur klasserna har delats in hänvisas till avsnittet Definitioner. Synlig soliditet Befolkningstillväxt Svag Mellan Stark Liten 15% 29% 13% Mellan 13% 11% 17% Stor % Antal bolag Befolkningstillväxt Svag Mellan Stark Liten Mellan Stor Källa: Allabolag, bearbetat av prognoscentret P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

67 9. Appendix Boverkets bostadsmarknadsenkät I Boverkets bostadsmarknadsenkät får kommunerna själva svara på om vad de anser om tillgången av bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Kommunernas svar kategoriserat efter våra storleksklasser redovisas till höger. Värden avser år Brist Balans Överskott 0 Små kommuner Mellanstora kommuner Större städer Källa: Boverket, bearbetat av prognoscentret P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

68 9. Appendix Telefonintervjuer Intervjubolaget har fått i uppdrag att intervjua 150 företag 90 allmännyttiga och 60 privata fastighetsbolag. Hur fördelningen av dessa i olika stratum har varit redovisas till höger. I tabellen ligger även de slutliga resultatet dvs de faktiskt genomförda intervjuerna i varje stratum. Urval och bortfall Hur urvalet ser ut redovisas till höger. I A- bortfall är den huvudsakliga orsaken att det är fel målgrupp dvs fastighetsbolagen inte äger, förmedlar eller förvaltar bostäder på det sätt som avses i undersökningen. I B-bortfallet är det för privata fastighetsägare: 1) omöjligt att nå personen (45 %), 2) Vägrare 26 %, 3) Utscreenade p.g.a. obefintligt miljonprogramsbestånd 29 %. För allmännyttiga bolag: 1) omöjligt att nå personen (72 %), 2) Vägrare 24 %, 3) utscreenade p.g.a. obefintligt miljonprogramsbestånd 4 %. För de bolag som gick att nå och som tillhörde målgruppen för undersökningen blev svarsfrekvensen 16 respektive 61 procent för privata bostadsbolag och allmännyttan. P R O G N O S C E N T R E T O K T O B E R

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal

Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal barn ALE KOMMUN 65 449,34 10 ALINGSÅS KOMMUN 51 720,05

Läs mer

Förändring i kommunal fastighetsavgift

Förändring i kommunal fastighetsavgift 2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Parametrar i den demografiska modellen

Parametrar i den demografiska modellen Parametrar i den demografiska modellen I den demografiska modellen används ett antal parametrar i beräkningarna av de viktiga förändringar som påverkar beräkningen av befolkningen som - Fruktsamhet - Dödlighet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016

Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016 Till samtliga kommuner Preliminärt besked 2015-11-23 1 (5) Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016 Detta är ett preliminärt besked om tilldelning av platser för

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer