Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2007 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Del 1 Övergripande redovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2007 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Del 1 Övergripande redovisning Förvaltningschef Carl-Gustaf Sunnergren Adress Varvsgatan 8 Postadress Box 706, Oskarshamn Telefon Fax E-post cg.sunnergren@oskarshamn.se Hemsida

2 Sammanfattning av kvalitetsredovisning 2007 Oskarshamns kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolan I barnomsorgen är 1107 barn inskrivna vilket är 63 barn flera än förra året. Vi har 116 barn som har annat modersmål än svenska i förskolan och 10 barn med annat modersmål i familjedaghem. Under 2006/2007 har vi kunnat erbjuda 19 av dem på förskolan modersmålsstöd men däremot inte några i familjedaghem. Vi har 272 personer anställda i förskolan varav är 3 män och vi har 10 familjedaghem i kommunen. I familjecentralen Repslagarhuset finns en Öppen förskola som är välbesökt. Förskolan har nära samarbete med mödravårdscentral, barnavårdscentral och individoch familjeomsorgen. Trots att förskolan är så välbesökt så är det få invandrarkvinnor som kommer. I Solbacka servicehus ligger vårt enda Nattis som är för hela kommunen. Det är 52 barn inskrivna men de har även sin dagomsorg hos oss. I Bråbo driver föräldrarna ett föräldrakooperativ och Oskarshamns församling är huvudman för förskolan Arken. Vi har en förskola för barn med samspelssvårigheter och 2 resursavdelningar med integrerad verksamhet. Barnen placeras på de här avdelningarna i samarbete med psykolog och habiliteringen. För att få kvalitet i barnomsorgen har varje avdelning fått 6 extra planeringsdagar på förskolan. För att kunna genomföra 6 dagar utan att stänga avdelningarna, arbetar 2 förskollärare från resurspoolen plus resurspedagogen på området i barngruppen den dagen. Det är bra att ge information till föräldrarna om vårt pedagogiska arbete på föräldramöte. Förhoppningsvis leder det till att föräldrarna får ökad förståelse för vad deras barn får uppleva under sin vistelse på förskolan. Det är viktigt att personalen dokumenterar vad barnen gör. Föräldrarna i Oskarshamns kommun är nöjda med sin barnomsorg och målsättningen är att de i fortsättningen ska vara det. Så gott som alla barn har en individuell utvecklingsplan och alla barn har en portfolio. Förskolan har blivit tydligare, genom handlingsplaner vid överskolningar och ett informationsmöte för föräldrarna, när barnen ska skolas över från förskola till förskoleklass. Tack vare våra två projekt Strålande Matematik och Jämställt i Oskarshamn, arbetar förskolorna med vardagsmatematik. Utställningen som anordnades i Folkets Park där personalen fick visa upp hur de arbetat med matematiken för varandra bidrog till att personalen fick många tips och idéer. Alla avdelningar i Oskarshamn arbetar med matematik på olika sätt. Däremot har Jämställt i Oskarshamn haft det svårare. På våra senaste kvalitetsbesök så har vi förhört oss om hur det arbetas med genuspedagogik. Arbetet har först nu kommit igång. Personalen arbetar med att se individen istället för pojkar och flickor och de ger samma möjlighet till alla barn oavsett kön. Personalen arbetar utifrån barnens intressen, inte från dess kön. 2

3 Bra att ge information till föräldrarna om vårt pedagogiska arbete på föräldramöte. Dokumentera vad barnen gör. Föräldrarna i Oskarshamns kommun är nöjda med sin barnomsorg. Vår bedömning är att en positiv utveckling sker. Så gott som alla barn har individuella utvecklingsplaner och alla barn har en portfolio. Personalen har medvetet försökt tydliggöra barnens inflytande bland annat med hjälp av bilder och kort. Två projekt har varit i gång sedan förra året Strålande Matematik och Jämställt i Oskarshamn. Vi anser att måluppfyllelsen är god. Både när det gäller läroplanens strävansmål och skolplanens mål. Pedagogerna har varje vecka möjlighet att enskilt och i arbetslaget bearbeta och reflektera över dokumentationer och arbetssätt. Barnen är trygga, leken utvecklas, de är duktiga på att visa hänsyn till att samspela med varandra. Personalen har blivit mer medveten om sitt förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Grundskolan Årets redovisning visar att måluppfyllelsen inte är godtagbar. Den negativa trenden från föregående år består. Andelen behöriga till nationellt program på gymnasieskolan ligger under genomsnittet för riket. Föräldrar och elever är enligt enkätresultat nöjda med skolan. Redovisningen pekar också på att en majoritet av eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Det finns områden där resultaten kan bli bättre. Bland de förbättringsområden som måste åtgärdas kan nämnas: Arbete måste under 2008 än mer fokuseras på elever i lägre årskurser som har svaga resultat på screeningen och är i riskzonen för inte godkänt betyg. Arbetet med att nå en samsyn av kriterier, bedömning och betygssättning har under året intensifierats med utbildning av samtalsledare och Skolverkets samtalsguider i många ämnen. Ett samarbete på olika nivåer mellan högstadieskolorna är en högt prioriterad åtgärd under 2008 för att säkerställa likvärdigheten i kommunen. Man behöver erfarenhet av sambedömningar i relation till läroplanens mål och nationella prov. Utbyte mellan områden för rättning och bedömning ska uppmuntras i åk 5 och 8. Gymnasieskolan Utdrag från del 4 Gymnasieskolan. Sammanfattningsvis kan man säga att skolan är tämligen väl rustad att möta de påfrestningar som det stora elevantalet nu ställer på oss, såväl organisatoriskt, ekonomiskt, personellt och lokalmässigt. Påfrestningarna ska dock inte underskattas. Inför varje åtgärd och inför varje beslut måste vi ställa oss frågan; På vilket sätt gynnar detta ett bättre resultat? För att få hjälp med svaret på den frågan är utvecklingen av skolans kvalitetsarbete avgörande. Få kan förmodligen definiera god kvalitet, men alla märker när den finns! 3

4 Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2007 är uppdelad i sex delar. Del 1 Övergripande redovisning, inklusive sammanfattning s.6 Del 2 Förskoleverksamhet, familjedaghem och öppen förskola s.27 Del 3 Skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola s.43 Del 4 Gymnasieskolan 06/07 s.67 Del 5 Gymnasiesärskolan 06/07 s.87 Del 6 Komvux i Oskarshamn 06/07 s.96 4

5 Del 1 Övergripande redovisning, inklusive sammanfattning Del 2 Förskoleverksamhet, familjedaghem och öppen förskola Del 3 Skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Del 4 Gymnasieskolan Del 5 Gymnasiesärskolan Del 6 Komvux i Oskarshamn INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 ÖVERGRIPANDE REDOVISNING Sammanfattning av kvalitetsredovisning Grundfakta om vår verksamhet...6 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen...9 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden...12 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse...12 Arbetet i verksamheten...17 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål...18 Uppföljning av likabehandlingsplan...21 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet...21 Resultat i förhållande till de kommunala målen...22 Kulturplan...25 IT-plan...25 Åtgärder för förbättring...25 Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen

6 Grundfakta om vår verksamhet Oskarshamn fick sina stadsrättigheter 1856 och kommunens landareal är 1050 km2. Oskarshamns kommun har invånare (31 maj 2007). Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar fritid, barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och musikskola. Nämnden består av 11 ledamöter. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. I barnomsorgen är 1107 barn inskrivna vilket är 63 barn flera än förra året. Vi har 116 barn som har annat modersmål än svenska i förskolan och 10 barn med annat modersmål i familjedaghem. Under 2006/2007 har vi kunnat erbjuda 19 av dem på förskolan modersmålsstöd men däremot inte några i familjedaghem. Vi har 272 personer anställda i förskolan varav är 3 män och vi har 10 familjedaghem i kommunen. I familjecentralen Repslagarhuset finns en Öppen förskola. I Solbacka servicehus ligger vårt enda Nattis. I Bråbo driver föräldrarna ett föräldrakooperativ och Oskarshamns församling är huvudman för förskolan Arken. Vi har en förskola där barnen har samspelssvårigheter och 2 resursavdelningar med integrerad verksamhet Larven. Grundskolan är uppdelad i 7 enheter med 22 fritidshem, 1 träningsskola och 1 särskola. Ett område innehåller endast grundskola och i de övriga sex ingår både barnomsorg och skolverksamhet. Dessa sju områden leds av rektor och biträdande rektor. Skolorna är organiserade i arbetslag. Grundsärskola finns inom Rödsle rektorsområde och träningsskola med fritidshem inom Kristinebergs rektorsområde. En kommunövergripande kommunikationsklass finns på Kikeboskolan. Övergripande resursskolan Lyftet tillhör Kristinebergs rektorsområde. Kristinebergskolan administrerar all modersmålsundervisning i kommunens grundskola. Vallhalla rektorsområde har hand om Dragskär resursskola och Rödsle rektorsområde kommunövergripande autismklass och Tjejgrupp (Parkskolan). Misterhults friskola har fritidshem och åk 1-6. Oscarsgymnasiet har 11 nationella program, ett specialutformat program med inriktning idrott, individuellt program samt gymnasiesärskola. Gymnasiechef: Stab- och linjestöd samt övergripande frågor Sektor A: BF, ES, FP, HR samt IDR Sektor B: HP, IP, NV, SP samt TE Sektor C: EN, OP, SFI, Komvux, SFI, Gruv samt Särvux Sektor D: IV och Gysär Sektorerna leds vardera av en programrektor som tillsammans med gymnasiechef och planerare ingår i ledningsgruppen. Skolan är organiserad i 15 programarbetslag som leds av programledare. Programledarna bildar tillsammans med respektive programrektor en form av ledningsgrupp. Syftet är att bygga upp informationskanaler 6

7 och kommunikationssystem som ger utrymme för dialog och samverkan samt att förstärka och underbygga beslutsfattandet. Varje arbetslag har ekonomiskt ansvar för läromedel och övrigt undervisningsmaterial samt kompetensutveckling. Inom arbetslagen sköter man också en del av vikariaten. I kommunen finns ELAJO Technical Education Center, en friskola på gymnasienivå. Förvaltningen organiseras i tre samverkansområden. Samverkansområde 1 består av Kikebo ro + Norra bo + Norra ro + Kristdala ro + Vallhalla ro. Samverkansområde 2 är Kristineberg bo+ Kristineberg ro+ Rödsle ro+rödsle bo och Påskallaviks ro. Gymnasieskolan är område 3. Förvaltningens chefsgrupp träffas regelbundet för att diskutera och besluta i gemensamma frågor. Chefsgruppen har fyra utskott, ekonomi-, IT-, förskola/fritid- och kvalitetutskott. Avsikten med samverkansområde och utskott är att öka delaktigheten i beredning av vissa ärenden. Samtliga för- och grundskoleområden har under 2006 utsett kvalitetsansvarig person som ingår i ett nätverk lett av de två utvecklingsledarna. 7

8 FÖRVALTNINGSCHEF FÖRVALTNINGSKONTOR KIKEBO RO VALLHALLA RO NORRA BO NORRA RO KRISTDALA RO KRISTINEBERGS RO KRISTINEBERGS BO RÖDSLE BO RÖDSLE RO PÅSKALLAVIKS RO FRITID OSCARSGYMNASIET KOMVUX MUSIKSKOLAN PRIVATA ALTERNATIV: ELAJO Technical Education Center (Gymnasienivå) ARKEN (Förskola) MISTERHULT SKOLA åk 1-6 Fritidshem BRÅBO FÖRSKOLA/FRITIDSHEM 8

9 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förvaltningen och skolornas kvalitetsarbete sker enligt en övergripande gemensam tidsplan. Vid höstterminens start samlas chefer och förvaltningsledning till en träff där föregående års kvalitetsarbete diskuteras, analyseras, värderas och nya arbetet planeras. Kvalitetsbesök äger rum i samtliga förskole- och rektorsområden och genomförs av kontaktpolitiker och förvaltningspersonal. Cheferna lämnar sina kvalitetsredovisningar för kalenderåret 2007 till förvaltningen i årsskiftet. I chefernas kvalitetsredovisningar kan man dels läsa om hur man sammanställer resultat och dels måluppfyllelsen i det enskilda förskole/rektorsområdet. Redovisningen avser kalenderår och finns utlagt på respektive hemsida och i kommunens intranät eller går att få efter kontakt med respektive skolexpedition. Den kommunala kvalitetsredovisningen omfattar de olika verksamhetsformerna som ingår i förvaltningen. Den beskriver strukturella skillnader och variationer i måluppfyllelse mellan verksamheterna och gör jämförelse med nationella mål och statistik. Den kommunala kvalitetsredovisningen innehåller även material från skolornas kvalitetsredovisningar, attityder som tas fram via enkäter, kvalitetsbesök och andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utvärdering. En utgångspunkt för kommunens kvalitetsredovisning är förordningen om kvalitetsredovisning (1997:702) med stöd av allmänna råd (2006). Från det kvalitetsarbete som finns inlagt i tidsplanen kommer uppgifter som kompletteras med fakta från Skolverkets databaser, SCB, IST och kommunens budgetsystem. Den kommunala kvalitetsredovisningen lämnas i april till Skolverket. En chefsgrupp ger synpunkter på redovisningen och därefter har barn- och utbildningsnämnden behandlat redovisningen. Därefter skickas den till kommunstyrelsen. Förvaltningens kvalitetsredovisning för år 2007 speglar åtgärder på skol- och huvudmannanivå. Det kvalitetsarbete som bedrivs i direkt anslutning till undervisningen av enskilda lärare och arbetslag lyfts fram i respektive områdes redovisning. Varje område utgår i sina redovisningar från mål i den lokala arbetsplanen, skolplanen, nationell läroplan, screeningresultat, prov och betyg. Planeringen i skolorna av kvalitetsarbetet sker genom samverkan med personalen på arbetsplatsträffar, veckomöten, i samverkansgruppen och på avdelningsplaneringen. Föräldrar är delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen för området på så sätt att de har möjlighet att diskutera innehållet och komma med inlägg. Arbetet med mål medel utvärdering är ett ständigt pågående arbete. Varje område utarbetar sin arbetsplan. Arbetsplanen innehåller ledningsdeklaration, områdets vision, skolplanens mål och vilka år som skolorna prioriterar dessa, uppgifter om området samt arbetet för att nå strävansmålen/målen i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen. Till utveckling av styrnings- och egenkontroll har ett antal områden använt materialet i BRUK. 9

10 På förvaltningsnivå identifieras och synliggörs områdesredovisningarna och diskuteras tillsammans med politiker en gång om året. Varje skolområde har samverkat sina arbetsplaner för olika perioder och i dessa kan man i samband med kvalitetsredovisningen hitta ytterligare underlag för skolområdets arbete. I En skola i världsklass, Skolplan för Oskarshamns kommun , finns en avdelning som heter kvalitetssäkring. Där står bland annat att Skolplanens mål ska utvärderas inom varje chefsområde med minst två nya prioriterade mål per läsår. Skolplanen upphör att gälla 31 december 2007 och ersätts med en skolplan för åren Oskarshamns förskoleområden, skolor och gymnasieskolan åk1 har sedan några år en balanced scorecard-inspirerad utvärderingsmodell. Genom att utgå från självvärderingar, enkätsvar och statistiska uppgifter fastställs mätvärden. Totalbilden innehåller sammanställda värden samlade i följande rubriker; elevers situation, elevers lärande, förälder/målsman, personal, personalens situation, ekonomi och ledning. Elever från fyra år, föräldrar/målsmän, personal och ledare svarar på intervju/enkät årligen. Resultat av enkätfrågor med hänvisning till frågeområden finns med i följande redovisning. Syftet är att uppmärksamma kvalitetsnivåer, trender och få underlag att analysera och åtgärda brister. Skolans resultat är nedbrytbart till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsinsatser inom sina specifika områden. Nedanstående kvalitetsbild visar Oskarshamns skolors sammanlagda resultat för 2007 inom ett antal mätområden. Värden är beräknade utifrån en jämförbar skala där 10 utgör full måluppfyllelse. Kommentarer till resultat i kvalitetsbilden finns i respektive del av kvalitetsredovisningen. Svarsfrekvens i % av enkäter i barnomsorg och grundskola År Elever Förälder/målsman Personal Svarsfrekvens i % av enkäter Oscarsgymnasiet År Elever Förälder/målsman Personal Svarsfrekvens i % av enkäter totalt År Elever Förälder/målsman Personal

11 Kvalitetsbild med Oskarshamns skolors sammanlagda resultat för 2007 Ansvar och delaktighet i kommunens redovisning Cheferna har möjlighet att ge synpunkter på denna redovisning och därefter behandlar barn- och utbildningsnämnden den. Därefter skickas den till kommunstyrelsen. Redovisningen finns efter nämndens behandling utlagd på barn- och utbildningsförvaltningens hemsida och i kommunens intranät eller går att få i pappersform efter kontakt med förvaltningens expedition. Skolverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola m.fl. Ansvarig chef ansvarar för att beslut om kvalitetsredovisningens underlag, utformning, innehåll och slutsatser behandlas i samverkansorgan som personal och föräldramöten, skolkonferens, skolans styrelse, elevråd, klassråd eller motsvarande. Respektive område redovisar i kvalitetsredovisning vilka rutiner/planer som finns, vilket underlag redovisningen baseras på och hur barn, elever, vårdnadshavares medverkan och delaktighet i kvalitetsarbetet ser ut. Rutinerna ska tillämpas så att redovisningen är väl känd inom och utanför verksamheten och möjlig för alla intresserade att ta del av. 11

12 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läsaren hänvisas till del 2,3,4,5 och 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kostnad för barn/elev/studerande Oskarshamn Samtliga kommuner (SCB statistik Sept gäller 2006) Förskola/per inskrivet heltidsbarn Fritidshem/per inskrivet heltidsbarn Förskoleklass/per elev Grundskola/per elev totalt Gymnasieskola/per elev totalt för elever i kommunens skolor Komvux/per heltidsstuderande totalt Obligatoriska särskolan/elev Sfi/elev heltidsstuderande Kommentar: Oskarshamn har tidigare haft en högre kostnad än riket för flertalet verksamheter. Från och med 2005 är förhållandena de omvända. Oskarshamn har lägre kostnader i många verksamheter. Kostnaderna i sfi och komvux är högre än riket. Andel årsarbetare/lärare med ped.högsk.utb/examen % (SCB statistik Sept gäller 2006) Oskarshamn Jämfört med föregående år Samtliga kommuner Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Kommentar: Av tabellen framgår att andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning är högre i fritidshem och grundskola än i riket. Andelen med pedagogisk utbildning har också ökat utom i förskolan och på gymnasieskolan. Detta påverkar kostnaderna eftersom pedagogiskt utbildade har högre lönenivå. Kostnad för lokaler/kr per elev undervisning/kr per elev Oskarshamn Riket Oskarshamn Riket (SCB statistik Sept gäller 2006) Grundskola Gymnasieskola Kommentar: Kostnaden för lokaler per elev i grundskolan är lägre än rikets genomsnitt vilket bidrar till att hållas den totala kostnaden nere. Undervisningskostnaden både för grundskolan och gymnasieskolan är högre än rikssnittet. 12

13 Vad karaktäriserar kommunen och kommunens utbildning? Kommunens långsiktiga mål för verksamheten framgår av skolplanen. Valmöjligheterna på gymnasieskolan har ökat genom att fler inriktningar startat på flera program. Satsningen medför att en högre andel av årskullen valt gymnasieutbildning på hemorten. Kommunen har samverkansavtal med flertalet kommuner i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län, som garanterar eleverna att söka utbildning fritt. KPB Kpb är kostnaden per betygspoäng, exklusive lokalkostnader delat med det genomsnittliga meritvärdet i niornas slutbetyg i den kommunala grundskolan. Flera faktorer påverkar produktiviteten, till exempel kommunens struktur, geografin, lärarsammansättning, lönestruktur och lönenivåer, lärarnas kompetens och beslutad servicenivå i form av lärartäthet, antalet skolor med mera. Även elevernas olika förutsättningar har betydelse. Elever från låginkomstfamiljer och med lågutbildade föräldrar kräver mer resurser och lärarledd tid för samma möjlighet att lära som andra. Utländsk bakgrund och dålig språkförståelse påverkar också. Även arbetslöshet och segregerat boende har betydelse. Ur Dagens samhälle, statistik för 2007 Plats efter Kpb Kommun Kpb (1-290) Danderyd 216, Oskarshamn 289,95 (285,71) 290 Vilhelmina 454,18 Hela riket 285,71 Oskarshamns kommun har ökat sin kostnad per betygspoäng (KPB) sedan Enligt Dagens samhälles årliga jämförelse av produktiviteten, där man kan utläsa bästa betyg per satsad skattekrona, är Oskarshamns kostnad per betygspoäng relativt hög. Specialgrupper Oskarshamn har under de senaste åren inrättat ett flertal specialgrupper för att möta behoven hos den grupp elever som har svårast att tillgodogöra sig utbildningen i normalklass/normalgrupp. Personaltätheten i dessa grupper är både i förskola och i grundskola avsevärt högre än i övrig verksamhet. Utbildningsnivån för personalen är också högre än i övrig verksamhet. Kostnaderna blir därmed väsentligt högre än genomsnittskostnaderna för övrig verksamhet. Stödformer allmänt - stöd av elevassistent (arbetar exempelvis i särskola, särskild undervisningsgrupp, med enskild elev i förskola/grundskola/gymnasieskola, resursskola eller resursgrupp) Förskola -placering med stöd av skollagen kap 2a 9 placering på avdelning med extra resurser (Sidensvansen och Norrtorn) placering på språkförskola tal placering på språkförskola invandrare 13

14 Grundskola placering i förskola för elever med samspelssvårigheter placering på resursskola (Lyftet, Dragskär, Tjejgrupp, kommunikationsklass) placering i särskild undervisningsgrupp samordnad specialundervisning enskild undervisning svenska för invandrare modersmålsundervisning för invandrare sommarskola kuratorer - resursteam - autismklass Gymnasieskola kurator stödundervisning pedagogiskt centra Individuella programmet (sökbart program) Alternativet (för elever som av personliga skäl inte kan gå gymnasieskolan) Gymnasiesärskola (för elever med utvecklingsstörning) Stödformer som regleras i speciallagstiftning särskola träningsskola (för elever med grav utvecklingsstörning) heldagsomsorg Beslut som reglerar ovanstående grupper Specialavdelningarna i förskolan och resursskolorna i grundskolan har samtliga tillkommit genom politiska beslut. Sannolikt kommer ytterligare klasser för elever med autism att starta på sikt. Resursteamet och barn/elever i behov av särskilt stöd Resursteamet består av en teamledare, tre psykologer, två specialpedagoger tal och språk, logoped, kurator och skolläkare. Resursteamet har till uppdrag att ge stöd åt barn/elever i förskola, grundskola och gymnasium, i samverkan med personal och föräldrar. Rektor/förskolechef ansvarar för skolans ansökan till teamet. Föräldrarna lämnar alltid sitt medgivande. Resursteamet har, i samarbete med förskolornas och skolornas pedagoger, fullföljt ett stort antal psykologutredningar, läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar, handledningsuppdrag samt ett flertal stödjande samtal. Resursteamets psykologer är bl a knutna till resursenheterna Dragskär, Havslätt, Lyftet, Parkskolan, Kommunikationsklassen, Språkförskolan Myran, Autismklasserna Bojen och Kompassen samt förskolans fyra resursenheter. Resursteamet haft föreläsningar och utbildningar för personal och föräldrar. Specialpedagoger tal och språk och logoped arbetar kontinuerligt med enskilda barn i alla rektorsområden och handleder personal. Delegationsuppdrag för särskoleplacering ligger på resursteamets samordnare och beslut sker i samverkan med resursteamet. Teamet samverkar kontinuerligt med barn- och 14

15 ungdomspsykiatriska mottagningen, barn- och ungdomshabiliteringen, landstingets syncentraler, öppna förskolan, socialförvaltning och Specialpedagogiska institutet. Ansvar för programmet för screeningtest, med genomförande, insamling av material och central sammanställning av resultat ligger på resursteamet. Slutligen ansvarar resursteamet för ett nätverk som innefattar all personal med specialpedagogisk funktion. En kompetenshöjningssatsning i läs- och skrivinlärning har pågått under I det projektet finns tre veteranlärare som handleder 7 pedagoger i skolår 1. Resursteamets samordnare har övergripande ansvar. Veteranlärarna har tid en dag i veckan för att handleda adepterna. De har också genomfört en studiecirkel, baserad på Herrlin och Lundbergs bok God Läsutveckling. Under teamets ansvar finns det nyinrättade Skoldatateket, som har sina lokaler på Kristinebergsskolan. Skoldatateket erbjuder alternativa/kompenserande hjälpmedel till barn med läs- och skrivsvårigheter och/eller ADHD. Under år 2007 har 67 nya ärenden registrerats. Resursteamet har också i stor utsträckning arbetat med att följa upp tidigare inkomna ärenden. Totalt för perioden augusti 2002 till mars 2008 finns 712 ärenden registrerade med nyanmälningar av gamla ärenden inräknade. Av dessa gäller 421 ärenden pojkar och 217 ärenden flickor. Barn med funktionshinder Kommentar och redovisning av insatta åtgärder avseende funktionshinder inom Oskarshamns kommun 2007 redovisas av skolläkaren och samordnande skolsköterska. De redovisade funktionshinderna är så pass allvarliga att någon form av åtgärd har skett från skolan för att underlätta elevens vistelse i skola och förskola. När det gäller allergi och överkänslighet måste skolans lokaler vara så pass välstädade att även elever med dessa problem ska kunna vistas i lokalerna utan att få problem. Dock kan det vara svårt för vissa astmatiker att vistas i slöjdlokaler trots bra luftomsättning och speciella luftutsug. Dessa elever erbjuds andra alternativ. Elever med överkänslighet mot vissa livsmedel serveras specialkost. Elever med diabetes brukar få sina idrottslektioner på tider som minimerar risken för hypoglykemiattacker. När det gäller elever med grav syn- och/eller hörselnedsättning har skolan nära samarbete med syn- och/eller hörselkonsulent från specialistklinik. Naturligtvis har skolan nära samarbete även med andra specialister när det gäller elever med svåra funktionshinder. För att kunna anpassa lokaler och ge resurser till läromedel, hjälpmedel och särskilt stöd behöver kommunen och övriga huvudmän känna till situationen för barn, och unga med funktionshinder. Elever med allvarliga tillstånd får adekvat hjälp av skolhälsovården eller remitteras vidare. När det gäller teknisk utrustning för elever med funktionshinder är måluppfyllelsen bra efter det att skolan anpassat lokaler och utrustning. Modersmålsundervisning I hela kommunen finns möjlighet att anställa 3,75 tjänster avsatta till modersmålsundervisning/studiehandledning. Eftersom en del språkgrupper är mycket små har vi inte alltid kunnat hitta någon lärare som är beredd att ta tjänsten. I de fall vi 15

16 har tillgång till lärare anordnar vi studiehandledning för de elever som har behov av det. Jämställdhet För att stödja jämställdhet mellan flickor och pojkar har det funnits ett centralt jämställdhetsprojekt. Två pedagoger, varav en projektledare, utarbetade en projektplan och arbetade med att informera, inspirera och initiera ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbete bland pedagoger i Oskarshamns kommun, Projektet Jämställt i Oskarshamn. Projektet riktade sig till skolpersonal samt barn och föräldrar i förskolan och skolan i Oskarshamns kommun. De två som arbetat med projektet har varit runt och presenterat sig på förskolor och skolor och det har bildats en nätverksgrupp med personal från olika förskolor som arbetar med genusprojektet. Projektet är avslutat juni Hälsa och livsstil För att uppnå nationella mål kring hälsa och livsstil har nämnden i skolplanen lyft fram detta område i ett eget mål. Detta mål har ett mycket bra resultat. Samarbete mellan Folkhälsocentrum och skolans aktörer äger rum. Ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har ägt rum. Ett skolområde ingår i Hälsofrämjande nätverk av skolor i Kalmar län och ett rektorsområde deltar i ett arbete kallat Projekt med Folkhälsocentrum. Matematik Strålande matematik är ett matematikprojekt som omfattar alla lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola och gymnasieskola i Oskarshamns kommun. Projektgruppen består av tre personer från olika verksamheter. Ett nätverk har bildats som representerar alla rektorsområden och alla stadier. Syftet är att se matematiken i ett 0 19-årsperspektiv och finna former för en matematikundervisning som gör att fler elever lyckas och finner nöje i matematikens värld samt förändra attityder till matematikämnet hos elever, föräldrar och lärare. Idén är att göra matematiken till kommunikativt ämne på alla stadier, se till att lustfyllt lärande sker genom varierade arbetssätt och arbetsformer och arbeta fram tydliga kriterier som visar målen och ger feedback till eleven. Under 2007 har projektledarna marknadsfört kommunens matematiksatsning på flera seminarier och utställningar. I kommunen har en massiv satsning på utbildning inom förskolan ägt rum. Inom projektet har Lesson studies introducerats för matematiklärare. En fil.dr i matematikdidaktik har anställts på gymnasiet som är knuten till projektet. NTA NTA, Naturvetenskap och teknik, omfattar hela kommunen. En 50 % tjänst finns för samordning och utbildning. Antalet pedagoger som arbetat med NTA-tema under året uppgår till 50 i kommunen och 55 % av totala antalet elever (754) i år F-6 har arbetat med NTA. Hållbart Kliv Hållbart (k)liv (kunskap, lärande, intresse, vetenskap). En utbildningssatsning i Kalmar län där tre högstadieskolor och tre gymnasieskolor i länet deltar. Kristinebergskolan i Oskarshamn är en av högstadieskolorna. Kan lärande om hållbar utveckling öka elevers intresse för naturvetenskap, energi och teknik samtidigt som det bidrar till ett förändrat beteende i energianvändningen och förnyelsebara 16

17 bränslen? Kan detta sammantaget leda till en positiv skolutveckling? Energikontor Sydost har fått i uppdrag av Myndigheten för skolutveckling att i samarbete med Energimyndigheten, Linköpings universitet och Lärarhögskolan i Stockholm finna svar på dessa frågor. De lärandekoncept som arbetas fram dokumenteras och utvärderas för att sedan kunna spridas på nationell nivå. Portfolio Portfoliometodiken används regelbundet i stor del av verksamheten enligt de planer som finns på respektive områden. Portfolio används frekvent vid utvecklingssamtal. Kristinebergs rektorsområde har nått målet att alla elever har en fungerande portfolio. Oscarsgymnasiet fortsätter sitt arbete för att tydliggöra elevernas lärande och skapa ett underlag för att öka kvaliteten i utvecklingssamtalen. Arbetet i verksamheten För att säkerställa en rättvis, likvärdig bedömning och betygssättning har personal i år 1 till och med gymnasieskolan erbjudits utbildning. Därefter har ämnesgrupper arbetat vidare med att i första hand hitta gemensamma kriterier. På kommunens First Class ligger kriterier samlade i en Målarbetsportal. Kriterierna är inte heltäckande för alla årskurser men man är på god väg i arbetet. Gymnasieskolan har utökat stödfunktionen förutom speciallärare i matematik och svenska finns också speciallärare i engelska för de elever som behöver extra stöd. Bland mycket annat har följande projekt/aktiviteter ägt rum under 2007 för barn och ungdomars bästa: ÖPP Örebro Preventionsprogram, en föräldrautbildning Drogsamordnare, folkhälsocentrum. Utbildning för personal och information till våra ungdomar kring droger och folkhälsa. Krishantering och trygghetsarbete i samarbete med räddningstjänsten. Ett stillhetsprojekt som handlar om att få arbetsro i klassrummet i samarbete med Högskolan i Kalmar. Må bra projekt barn och stress Energi och miljö i samarbete med Energikontoret Sydost Lärarlyftet fortbildning för lärare ämnesinriktat Veteranlärare, äldre lärare med stor erfarenhet stöttar yngre lärare Skoldatateket, hjälper barn med svårigheter Bornholmsmodellen, utbildning i förberedande läsinlärning. Sommarskola, för de elever som känner att de behöver extra stöd. HLR hjärt- och lungräddning för anställda NTA-projektet fortsätter (Naturvetenskap och Teknik för Alla) Lilla RUT, intern ledarutbildning för lärare. Matematikprojektet Strålande matematik även kallad Oskarshamnsmodellen i övriga delar av Sverige. Lesson Study i verkligheten. Forskare i matematik anställd på gymnasiet som matematiklärare där halva tjänsten används till forskning/matematikutveckling inom förvaltningen. Detta som en fortsättning av projektet Strålande matematik. Det nya treårsprojektet går under namnet KAMUL och innebär att vi ligger i den absoluta framkanten nationellt när det gäller matematikutveckling. Inspirationsdag med Länsmusiken 17

18 Gymnasieskolans elevföreningar har särskilt uppmärksammats genom det extra anslag nämnden beviljade gymnasiet En uppskattad broschyr som lyfter fram Oscarsgymnasiet - regionens största mötesplats, har tack vare nämndens riktade anslag tagits fram och distribuerats till alla elever i åk 9 i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. 30 juni, 2007 avslutades försöksverksamheten med lokal styrelse med elevmajoritet som bedrivits på Oscarsgymnasiet. Detta skedde efter regeringsbeslut. Skolkonferensen har ersatt den lokala styrelsen från och med ht 07. Temadagar kring Don t drink and drive temat har genomförts i de olika årskurserna på gymnasiet. En av dessa temadagar som behandlade oprovocerat gatuvåld genererade mycket engagemang hos eleverna som bland annat var ute med namnlistor på stan mot våldet i Oskarshamn. Arbetet pågår ännu i samarbete med elever, elevvård och drogsamordnare. Tid, resurser och engagemang har med framgång lagts ner på att göra studentexamen till en värdig tillställning för studenter. Bland annat har den urartade traditionen med en maskeraddag ersatts med en fantastisk konsert av SAS i ishallen där studenterna hyllas av publik bestående av åk1-2 samt grundskolans elever i åk 8-9. Avtal har under året slutits om gemensam intagning med norra länsdelen i syfte att öka överblickbarheten för eleverna i samband med deras gymnasieval 22 pooltjänster inom barnomsorgen finns för att bistå ordinarie personal vid korttidsvikariat, utbildning, sjukfrånvaro, planering etc. Detta innebär att varje avdelning får 6 extra planeringsdagar under ett år. Projekt Genus i förskolan vilket gjort att personalen har blivit mer uppmärksam och ser individer istället för pojkar och flickor Vi erbjuder modersmålsstöd i förskolan Under 2007 har fritid haft ett väl fungerande ungdomsråd Fritidsgårdarna ordnade med en mängd aktiviteter såsom UKM-festivalen, sommarläger, temakvällar och fritidsgårdsutbyte med Gotland. Tillsammans med Simhallen/Arena Oskarshamn ordnades en rad lovaktiviteter Allmänhetens åkning nästan varje dag på bandybanan, under vintersäsongen, har varit otroligt välbesökt av både barn och ungdomar i alla åldrar Groddenloppet i september, ett motionslopp för barn upp till 6 år Simskola Fritid var värdar för ett vänortsläger med ungdomar från Norge, Finland och Sverige Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skollagen 1985:110, Lpo 94, Lpfö 98, kursplaner Uppföljning från föregående redovisning Ett högre antal elever har inte nått målen sedan förra året. Trenden är negativ. Trots individuella åtgärdsprogram och massiva kostnadskrävande stödinsatser har inte alla elever i högstadieskolorna fått slutbetyg i engelska, matematik och svenska år 9 och är därmed inte heller behöriga för gymnasieskolans nationella program. 18

19 Bedömningen är att resultatet inte är godtagbart och att det under kommande läsår måste följas med mesta möjliga fokus på de elever som är i riskzonen för ej godkänt betyg eller de som kan ligga i riskzon för avhopp från gymnasieskolan. Ledning och kvalitetsarbete Mål- och resultatstyrning förutsätter kvalitetsarbete på alla nivåer. Kvalitetsarbete omfattar alla de processer inom organisationen som syftar till att göra organisationen bättre på att hantera sin egen utveckling i arbetet för en ökad måluppfyllelse. I detta arbete är organisationens ledning av avgörande betydelse. Kommunens övergripande prioriterade mål för verksamheternas och skolformernas kvalitet under 2007 har utöver nationella planer och skolplanen bland annat varit projekt i matematik samt att ge förutsättningar för olika personalkategorier att delta i ett antal nätverk. De utvecklings- och förbättringsarbeten som initierats och letts på kommunnivå har fungerat väl och fortsätter under nästa kalenderår. Kvalitetsarbetet har intresserat medarbetarna, men enkätmodellen med balanserade styrkort anses arbetskrävande. Inför arbetet med ny skolplan och kvalitetsarbete kopplat till denna, kommer utvärderingsmodellen att förändras. Ledarskap Förvaltningens enkätfrågor till ledarna handlar om hur förvaltningschefen tar sig tid och lyssnar på ledaren när det behövs, uppmuntran, egna initiativ, tydliga krav och förväntningar och om förvaltningschefen uppmärksammar när ledaren gör en bra arbetsinsats. Enkätfrågorna omfattar också frågor till ledarna kring IT-stöd, pedagogisk verksamhetsutveckling, administrativt stöd, stöd i lönehantering, ekonomiska frågor, personalfrågor och stöd som gäller fysisk miljö. Från år 2004 till och med 2007 har totala högstavärdet varit 6,49 år 2004 och min 6,11 år För enskild ledare är minimum 4,9 och max 7,8. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen (Lpo 2.8). Området lokalt ledarskap, mäter personalens bedömning av sin chef/rektor. Med personal menas här de personer som vid enkättillfället varit anställda senaste halvåret i området och som ledaren är arbetsledare för. Med ledare menas förskoleschef eller rektor som leder personalen på programmet eller motsvarande. Personalen på chefsområdet bedömer således bara en person. Enkätfrågor till personalen belyser bland annat hur vanligt det är att ledarna uppmuntrar till att ta egna initiativ när det gäller att självständigt lösa problem som kan uppstå i arbetet eller om någon av ledarna uppmärksammar en bra arbetsinsats. Ledarna har erbjudits erfarenhetsutbyte och diskussioner i seminarieform. De flesta chefer deltar i ett nätverk av rektorer i Kalmar län. Planeringen av kvalitetsarbetet Planeringen av kvalitetsarbetet finns beskrivet som bilaga till skolplanen. Planeringen har följts. Förvaltningschefen har följt upp detta genom att personligen delta i kvalitetsbesöken och genom personliga samtal med ansvariga handläggare. Chefernas kompetensutveckling Varje chef har tillgång till medel för egen kompetensutveckling och ansvar för att denna genomförs. Förvaltningen har aktivt verkat för att alla går den statliga rektorsutbildningen. Alla chefer har slutfört denna utbildning. Huvuddelen av biträdande cheferna har slutfört eller påbörjat utbildningen. Nytillträdda chefer har 19

20 tillgång till mentor. Förvaltningen anordnar årligen ett två- dagars seminarium med fokus på verksamhetens kvalitet. De gemensamma aktiviteterna har rönt uppskattning och utgjort ett stöd i kvalitetsutvecklingen Resultat av årliga förvaltningsenkäter 2007 Redovisning av förvaltningens årliga kvalitetsenkäter finns i respektive kvalitetsrapport. V.g. se del 3 Grundskolan, del 4 Gymnasieskolan, del 5 Gymnasiesärskolan och del 6 Komvux. Screeningresultat Oskarshamns kommun (Skolår 5 och 9 har inte screeningdiagnoser.) Samtliga skolor i Oskarshamns kommun genomför gemensamma tester från förskoleklass till gymnasieskola för att ha underlag i arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Staninepoäng 1-9 och 9 är maximalt. Staninemedelvärden Läsåret Läsåret Diagnos Skolår Staninemedelvärde Staninemedelvärde Fonolek 1 4,9 5 Läsförståelse 2 4,3 4,4 Ordkedjor 2 5 5,1 Läsförståelse Stavning 3 5,2 5,1 Ordkedjor 4 4,3 4,3 Meningskedjor 6 4,9 4,7 Ordkedjor 6 4,9 4,5 Ordkunskap 6 3,5 3,4 Rättskrivning 6 5,1 5 Läsförståelse 7 5 4,8 Ordförståelse 8 4,4 4,3 Ordkedjor 8 4,3 3,9 Meningskedjor 8 4,6 4,5 Läsförståelse Gy1 6,3 6,2 Stavning Gy1 5,7 5,7 En jämförelse över tid på skolnivå går inte att göra enbart utifrån screeningresultat, då klassernas utseende förändras på grund av in och utflyttningar. Eftersom flera klasser är små påverkas % - talet mycket av enstaka elever. Elever som av olika anledningar inte kunnat genomföra något test har tilldelats stanine 1. Alla dessa elever är uppmärksammade och har särskild undervisning i någon form. Det kan vara i form av enskild undervisning, undervisning i grupp, anpassad undervisning i klassen eller tillhörighet i kommunikationsklass. Något som kan påverka elevernas resultat angående ordförståelse är att flera tester inte har ändrats trots att språkbruket förändrats. 20

21 Uppföljning av likabehandlingsplan En likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen antogs av nämnden Planen ligger till grund för skolans likabehandlingsplan och ska årligen följas upp och ses över första kvartalet varje år. Förvaltningen har via nämnden reviderat den övergripande delen Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Det resultat som kommunen visar totalt är trots kompetenta och engagerade medarbetare och en inarbetad organisation inte tillräckligt bra. Ökad förståelse för var och ens uppdrag och vart man är på väg i kriteriearbete och mot måluppfyllelse enligt skollag och läroplan, ger oss en organisation med barn och elever som trivs men som inte når målen. Ekonomiskt har cheferna på respektive område lyckats bra med det system som infördes under En fortsatt kompetensutveckling behövs i målkunskap för ledare, pedagoger, övrig personal, föräldrar och elever. Skillnader och tendenser finns inom olika delar av verksamheten. Exempel på aktuella områden är ordning och reda samt betygsresultat. Under året som gått har flera aktörer i kommunen diskuterat såväl elevernas resultat som ordningen i skolan. Diskussionen av resultatet är motiverat av de stora antal elever som inte var behöriga när de lämnade grundskolan våren Kommunfullmäktige beslutade till nämndens driftsbudget för 2007 och VP att avsätta pengar bland annat till kompletterande lärarutbildning för bättre kunskaper i läsinlärning och mentorer för yngre lärare främst i åk 1. En positiv attityd och kraftansträngning från alla parter såväl makthavare som tjänstemän, föräldrar och elever, kan hejda den negativa utveckling och inställning kring skolan som i dag finns i samhället. Rektor behöver avlastning för att rätt kunna hantera sin pedagogiska roll. Lärarna behöver kompetensutveckling. Eleverna behöver stimulans och arbetsro. Se och visa allt det bra som händer i många klassrum och lyft fram elever som höjer sina betyg, stötta det ofta tunga arbete som krävs av pedagogerna! Aktivera föräldrar, informera och arbeta tillsammans, stötta och hjälp varandra skola och hem! Öppna gränserna mellan skolorna! Ta adekvat hjälp från samhället runt skolan och var öppna för det IT samhälle som finns i dag! Analys av hur faktorer som utgör förutsättningar respektive insatser och arbetsprocesser påverkat måluppfyllelsen. I kommunen finns en väl organiserad verksamhet för elever med särskilda behov. Satsning på läsinlärning, matematik och veteranlärare har startat och fortsatt. Trots detta är tendensen negativ i redovisad total måluppfyllelse för eleverna. En positiv faktor är det resultat från enkäterna som gäller normer och värden samt trygghet. Det är en bra grund för arbetet med specifika ämneskunskaper. Under 2007 aviserade Myndigheten för Skolutveckling det så kallade Lärarlyftet en satsning för kompetensutveckling av pedagoger. Ett stort antal lärare har anmält sitt 21

22 intresse och förvaltningen avser att bevilja deltagande i den omfattning som statsbidraget medger. Resultat i förhållande till de kommunala målen Skolplan Antagen Skolplanens mål är redovisade antingen som utvärderade, införda eller prioriterade i områdenas kvalitetsredovisningar. I de kvalitetsbesök som förvaltningen gör på varje område tas också ett antal av skolplanens mål upp till diskussion. Det övergripande arbetet med skolplanen finns redovisat i kvalitetsredovisning del 3. Skolplanens mål rapporteras i respektive områdes redovisning. I kvalitetsbesök tar förvaltningen upp ett antal av skolplanens mål. Uppdraget i skolplanen att vid minst ett tillfälle under mandatperioden föra samtal där områdets kvalitetsredovisning utgör underlag, har till en del utförts. Deltagande ska vara representanter för nämnd och områdets ledare samt representanter för personal, elever och föräldrar. Det har visat sig vara svårt att vid besök få träffa och samtala med föräldrar. Olika möjligheter har erbjudits t.ex. kvällsmöte, träff under dagen vid besök eller samlat möte för olika skolområden vid ett tillfälle. Långa besök under två dagar har skett år 2004 Vallhalla, 2005 Kristineberg, Norra och Påskallavik, 2006 Kikebo, 2007 Kristdala och Rödsle. Andra områden har haft kort besök en dag varje läsår, med undantag för något besök som blivit inställt. Under år 2007 besöker förvaltningen, representerad av förvaltningschef och/eller utvecklingsledare, samtliga förskole- och rektorsområden samt Oscarsgymnasiet. Kontaktpolitiker för respektive område deltar vid nio av elva tillfällen. Kontaktpolitiker saknas vid besök på Vallhalla ro och Kikebo ro. Tre områden, Norra FskO, Kristdala ro och Rödsle ro, har tvådagars besök. Nytt för året är att Räddningstjänsten är representerad. Representanten träffar områdets krisgrupp vid tvådagarsbesöket. Före årets besök meddelar rektor vilka ämnesområden han/hon vill belysa. Förvaltningen har egna prioriterade områden dels ur skolplanen dels uppföljning från föregående besök. Efter varje besök skriver förvaltningen en rapport som lämnas till rektor, deltagande politiker och läggs ut på Mimer. I rapporten finns uppgifter på vilka som deltar i samtalen. 22

23 Tabell över diskuterade skolplane- mål vid kvalitetsbesök Värdegrund könsmönster Allm.beh.högn ind utv planer inlärn stil övergång Mål nr i skolplan Område Kikebo RO Kristdala RO Inställt Kristinebergs RO Norra RO Påskallaviks RO Rödsle RO Vallhalla RO Oscarsgymnasiet fys aktivitet akt alkohol m m källsortera energi 3 dgr arbetsplats gyelev i grskola veckatvåarbplats intern.kontakter arbetslagens utv Resultatsammanfattning av skolplanens mål t.o.m. december 2007 från kvalitetsbesök redovisning i grundskolan. Skolornas slutredovisning kommer att finnas i deras kvalitetsredovisning för Skolplan har innehållit ett mindre antal mål än tidigare skolplan. Det har uppskattats av pedagogerna. Ett stort antal av målen är nådda och en del mål är på god väg. Det mål som gett anledning till flest kommentarer vid kvalitetsbesök är mål 7, som handlar om 30 minuter rörelse varje dag. 1. Alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. Det här målet har medfört att samtalen mellan pedagog och elev har fått en ökad betydelse och finns inlagda i planering av undervisningen. Målet är nått. 2. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. Ett mål som har vållat huvudbry och gett upphov till diskussioner i lärargrupperna. Målet är inte nått. 3. Alla skolor arbetar så att antalet elever med allmän behörighet till högskolan är 85 av 100 elever vid mandatperiodens slut. Utav de

24 elever som gick ut gymnasiet våren 2007 var 227 (79 %) elever behöriga för studier på högskola eller universitet. Målet är inte nått. 4. Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling. Detta mål är nått i grundskolan. 5. Varje elev i grundskolans senare år känner till/är medveten om sin inlärningsstil/sina inlärningsstilar. Detta mål är inte nått. Variationen är stor hur långt man kommit med detta arbete både mellan skolor och mellan arbetslag. 6. Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är planerad så att varje elev upplever övergången friktionsfritt. I kvalitetsbesökens samtal med elever om övergången har de redovisat stor nöjdhet med information och upplägg inför en ny skola. Personalen ser möjligheter till ytterligare förbättringar. Fortsatt utveckling. 7. För att förbättra sin personliga hälsoprofil deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet. Detta mål har nåtts. Den diskussion som ifrågasatte detta mål vid genomförandet har nu förbytts till i hög grad välkomnande och nöjdhet av såväl personal som elever. 8. Grundskolan från och med år 5 och gymnasiet ska minst en gång varje läsår och i varje enskild klass genomföra och i kvalitetsredovisningen särskilt beskriva insatser för att effektivare motverka bruk av alkohol, narkotika och tobak. Målet är på mycket god väg att nås. 9. Elev som går i förskola lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skolgången. Ett mål som är svårt att utvärdera. Vid samtal med elever i grundskolan har det inte blivit naturligt för dem att källsortera. 10. Elev i grundskolan och gymnasieskolan får kunskap och sparar energi i vardagslivet. Samtliga områden har bedrivit någon form av undervisning i detta ämne. Vid Energi Forum 2007 deltog ett par områden med utställning av elevalster. 500 elever besökte utställning och lyssnade på korta föreläsningar. Målet är på god väg att nås. 11. Elever har senast i år 9 varit minst tre dagar utöver praotiden på en arbetsplats.det finns elever som har varit ute mer än tre dagar. Målet nått. 12. Gymnasieskolans elever visar för år 5 i grundskolan vilka utbildningar som finns på gymnasieskolan. Målet inte nått. 13. Alla elever har under gymnasietiden varit en vecka fördelat på två arbetsplatser för att komplettera sitt lärande och förbereda sig inför det egna yrkesvalet. Redovisas av gymnasiet. 14. För att öka elevernas insikt och kunskap i värdet av kulturell mångfald ska alla rektorsområden på grundskolan och gymnasieskolan verka för internationella kontakter. Olika mellan skolorna hur man har lyckats med detta mål. Målet delvis nått. 15. Varje arbetslag tar ansvar för ett utvecklingsområde som leder till pedagogisk förbättring under mandatperioden. Redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. Vid besök har förvaltningen hört om och sett bra exempel på pedagogiskt nytänkande. 24