Dokumentation. Badrum för äldre renovering och nytänkande. av en konferens i Göteborg 12 april 2013

Transkript

1 Bild: Ulrika Cedervall. Bild: Familjebostäder. Dokumentation av en konferens i Göteborg 12 april 2013 Badrum för äldre renovering och nytänkande Birgitta Branegård och Marianne Hermansson från Senior Göteborg i Göteborgs Stad hälsade välkommen tillsammans med dagens moderator, Ylva Sandström, SABO. I Göteborg har vi i Gôrbra för äldre bland annat jobbat med tillgänglighet i badrum i det befintliga bostadsbeståndet. Vi kommer att få höra mycket om detta idag, berättade Marianne Hermansson. Gôrbra för äldre var en försöksverksamhet i Göteborg och en del av Hjälpmedelsinstitutets satsning Teknik för äldre II. Birgitta Branegård berättade om det uppdrag man har i Göteborgs Stad att arbeta med äldres boendefrågor ur ett mycket brett perspektiv (Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov): Framgångsfaktorn är samverkan. Ibland säger man att ju fler kockar desto sämre soppa men det gäller inte här. Här har det varit tekniskt kunnande i bostadsföretag, arkitekter, arbetsterapeuter, beslutsfattare kring bostadsanpassningsbidrag och hemtjänsten. Och vi har arbetat i ordinarie strukturer så att kunskapen i Gôrbra stannar kvar där den hör hemma och används och leder till mer stabila samverkansformer över tid. n LÄNKTIPS: Läs mer om Gôrbra på 1

2 Omsorgen om äldre i ett fungerande boende Tore Larsson, professor KTH, Centrum för hälsa och byggande i Haninge, Stockholm. Tore berättade om Södertörn Sveriges Silverköping. Åtta kommuner på Södertörn i Stockholmsområdet ingår tillsammans med Centrum för hälsa och byggande och en rad andra partners i ett arbete som går under parollen Healthy Living and Active Ageing. Sveriges Silverköping Äldreomsorgen kommer att äga rum hemma och det krävs en del för att det ska fungera. Dessutom ska människor må bra och ha ett gott liv, sa Tore. Han menar att en förutsättning för äldreomsorg i hemmet i den omfattning som det handlar om kräver bättre styrning och han bad publiken tänka på flygledartornet på Arlanda. Det är bilden ni ska ha över kommunens kontroll över vårdkedjan. Med kontakt med alla vårdtagare, alla larm kopplade hit och här sker styrning av vårdinsatser. Här finns medicinska och administrativa data och vårdinsatser styrs härifrån. Det handlar om samordning, kvalitetssäkring och tillgänglighet. Just in time-vård, det har vi inte idag men det ska vi bygga. Tore tror på enkla, inte dyra, åtgärder för att göra det befintliga bostadsbeståndet mer tillgängligt. En viktig investering handlar om bostadsbaserad kommunikationsteknologi. Det är en förutsättning för att kunna utrusta bostäderna med medicinsk mätutrusning som de äldre själva kan använda, informations- och larmsystem, sensorer med mera. Tore beskrev hur man i framtiden ska kunna ha överblick över de äldres behov i Silverköping, exempelvis när det gäller läkemedelstillsyn och nutrition. Deltagande sker på frivillig basis. När vi bor kvar hemma är anhörigsupport viktigt men även ensamboende demenssjuka ska kunna bo kvar. Det kommer inte att vara som vilken lägenhet som helst utan det kommer att finnas decentraliserad personlig service, bildtelefoni och annan hjälpande teknik. Jag tror inte att någon vill bygga institutioner igen för folk som inte klarar sig själva. De måste finnas integrerade i våra öppna bostadsområden. n Länktips: 2

3 Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala, chef ekonomi & finansenheten, SABO Många tror fortfarande att allmännyttan ska finnas där och göra det de alltid har gjort, ha lite större hjärta och ta social hänsyn och ansvar på ett sätt som det privata näringslivet kanske inte kan göra. Men med den nya lagstiftningen har förutsättningarna ändrats. Fokus för den nya lagstiftningen är att motverka konkurrenssnedvridning och att allmännyttan ska drivas enligt affärsmässiga principer. Kommunerna får exempelvis inte ha för låga avkastningskrav på allmännyttan, ge bort gratis mark att bygga på etc. Det innebär bland annat att allmännyttan måste agera mer affärsmässigt vad gäller investeringar och hyressättningar och självkostnadsprincipen fungerar inte, sa Sophia. Hon förstår att det kan leda till gnissel mellan allmännyttan och kommunerna om man inte känner till de nya förutsättningarna. Kommunerna kan inte kräva att allmännyttan ska vidta åtgärder som inte är lönsamma. Istället måste varje investering som görs skärskådas: Skapar detta en konkurrenssnedvridning? Åtgärder måste dokumenteras, liksom vilka affärsmässiga överväganden som gjorts i samband med åtgärden. Det är viktigt att ha dessa förutsättningar i bakhuvudet när man diskuterar upprustning av miljonprogramsbostäderna, enligt Sophia. En badrumsupprustning kan kosta cirka kr och det blir ett problem i miljonprogramsbostäderna där vi har relativt kapitalsvaga hushåll. Och nu har vi bara pratat badrum, ser man till den totala bilden kan det handla om åtgärder som kostar en miljon per lägenhet. Det kan betyda en höjning av hyran på procent. Hon menar att man måste fundera över om det går att göra tillgänglighetsanpassningar så omfattande som man vill. Kanske kan man istället välja att jobba med vissa hus, kanske endast bottenvåningen? Vi måste våga differentiera hur vi närmar oss husen, sa Sophia. Hon sammanfattade allmännyttans och kommunernas situa tion med att det handlar om att jobba gemensamt i en lite inringad spelplan. Hur kan man agera där utan att skapa konkurrenssnedvridning, göra affärsmässiga överväganden vid investeringar och ha hyresnivåer som stämmer överens med hyresgästernas värderingar? n Vi måste våga differentiera Länktips: Rapporten Hem för miljoner Rapporten Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare En försöksverksamhet i Luleå 3

4 Tryggare och tillgängligare badrum Göran Leander, chef affärsutveckling och kommunikation på Bostads AB Poseidon. Bostads AB Poseidon har drivit ett projekt inom Görbra för äldre på Stackmolnsgatan i Göteborg. Under en period bor det barnfamiljer i ett område. Sedan går åren och hyresgästernas behov ändras. Barnen flyttar, man blir äldre. Men människor ska kunna bo kvar i området. Vi vill inte cementera ett område som äldreområde utan när man blir gammal ska man kunna bo kvar och ha det bra. Sedan går åren och nya barnfamiljer flyttar in och så börjar det om, sa Göran. På Stackmolnsgatan har man samverkat mycket med hyresgästerna. Poseidons skapade en gemensamhetslokal där hyresgästerna var mycket delaktiga när lokalen iordningställdes. Det ska inte förväxlas med en vårdlokal, det här handlar om att man mår bättre om man träffas. Här finns människor hela tiden, det är roligt att gå hit. Här finns träningsredskap, massage ibland. Nu är det äldre som använder lokalen, om 20 år kanske det är en motorklubb som träffas här eller den som vill spela gitarr i ett band, sa Göran. Man har även gjort investeringar i hissar, ny teknik och i utemiljön, där man bland annat iordningställt träningsredskap och möjliggjort för odling. Det finns också exempel på enkla åtgärder, som stödhandtag på bänkar så att det är lättare att resa sig när man ska gå iväg. I badrummen har man installerat stödhandtag utefter hela långväggen som man kan ta stöd av istället för att ta in rullatorn i badrummet. Enligt Göran är alla vinnare på den här typen av satsningar: De som bor kvar (för de flesta vill bo kvar), kommunen (eftersom det är billigare att vårda hemma) och fastighetsägaren (omflyttning kostar pengar så därför vill man gärna att hyresgäster bor kvar). Tanken är att göra liknande småskaliga satsningar i flera av Poseidons områden. Det är ingen idé att genomföra ett jättedyrt projekt som vi aldrig kommer att kunna göra igen. Vi fortsätter på Stackmolnsgatan och näst i tur står Beväringsgatan, sa Göran. n Vi vill inte cementera ett område som äldreområde 4

5 Många valde Gôrbra-badrummet Per-Henrik Hartmann, VD och Annika Berntsson, boendeutvecklare på Familjebostäder i Göteborg AB. Per-Henrik berättade om Familjebostäders erfarenheter av Gôrbra-projektet. Det man gjorde var att, i samband med en stamrenovering, bygga ett provbadrum för att på så sätt sälja in ett koncept. Hälften av hyresgästerna valde Gôrbra-badrummet. Det alternativet var inte heller dyrare än andra alternativ. Våra erfarenheter av detta samarbete är goda men samarbetet med stadsdelen kan utvecklas, till exempel när det gäller vardagligt stöd till hyresgäster, sa Per-Henrik. Därefter berättade Annika närmare om deras badrumsprojekt: Husen som skulle stamrenoveras ligger på Bankogatan i Göteborg, i ett område där tillgängligheten är bra och målet Målgruppen var inte bara äldre utan alla hyresgäster Annika Berntsson, Familjebostäder i Göteborg AB. var att flytta in tillgängligheten in i boendet. Målgruppen var inte bara äldre utan alla hyresgäster. Man byggde ett visningsrum på Bankogatan dit hyresgästerna bjöds in. Det man gjorde i det nya badrummet var att byta plats på WC och handfat, bredda dörrar, föra in kontraster i inredningen, ändra belysning, satsa på greppvänliga lås och handtag, lägre handtag, smart skåp, golvbeläggning med antihalk med mera. De ombyggda badrummen har funnits i tre månader och kommer inom kort att utvärderas. n 5

6 Görbra för äldre värdet av samverkan Lisbeth Lindahl, forskare vid FoU i Väst/GR, Marcus Götberg, teknisk projektledare och Leif Andersson, fastighetschef Bostadsbolaget AB. Leif inledde med att beskriva hur Bostadsbolaget tänker när det gäller äldre hyresgäster och vad man vill göra just för dem. Det handlar om bra fysisk tillgänglighet, att tillhandahålla tjänster som underlättar för äldre att bo kvar och så vill man skapa trygghet i boendet för äldre. Bostadsbolaget har drivit ett badrumsprojekt som tog utgångspunkt i frågan: Vad har de äldre för behov avseende badrum? De framgångsfaktorer som Marcus betonade i detta projekt handlar om att olika kompetenser kommit samman och jobbat fram lösningarna. Hans tips om man vill genomföra den här typen av förändringar är samverkan mellan stads delen (omsorgspersonal och arbetsterapeuter), tillgänglighetskunnig arkitekt, fastighetsingenjör, hyresgäster och fastighetskontoret samt att satsa på hus där tillgängligheten är god för övrigt. Och så får man gärna kontakta Bostadsbolaget för att ta del av deras erfarenheter. Bostadsbolaget tog fram ett badrum som ska lämpa sig väl för äldre hyresgäster. Badrummet är 1,5 gånger 2 meter. Vi har gått igenom varje detalj i badrummet, sa Marcus. Vi har gått igenom varje detalj i badrummet De aspekter som varit viktiga är att bygga bort nivåskillnader, bredda dörrpassage, placera inredning rätt så att utrymme skapas, god belysning, materialval, skapa kontraster och motverka halkrisk. LÄNKTIPS: Läs mer om projektet på Sök på Gôrbra för äldre. Marcus Götberg, Bostadsbolaget AB och moderator Ylva Sandström. 6

7 Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst/GR har utvärderat Gôrbra. Det är lätt hänt i den här typen av projekt att man fastnar i görandet, genom utvärderingen kan vi bidra till lärandet, konstaterade hon. Ett syfte med Gôrbra var att genom kunskapsutvecklig och erfarenhetsutbyte skapa förutsättningar för samverkansformer och gemensamt synsätt avseende ökad tillgänglighet och ökad användning av teknikstöd för att stärka äldres oberoende och underlätta vardagslivet. Utvärderingen visar att Gôrbra varit ett gränsöverskridande projekt där många olika aktörer samarbetat i olika frågor och man har samverkat över organisations- och professionsgränser. Bland andra deltog äldreomsorgen, allmännyttan, fastighetskontoret, pensionärsorganisationer, privata fastighetsägare, forskare och privata konsulter. Utvärderingen visar på vikten av samverkan för att kunna åstadkomma förbättringar i äldres boende. Lisbeth frågade Marcus hur han uppfattat samverkan i det projekt han lett: Det var trögt inledningsvis men när arbetsterapeuten, hemtjänsten och jag kom samman fick vi mycket gjort. Vi hittade rätt. Vi hade högt i tak och alla fick säga sitt. Lisbeth menar att kommunen är tvungen att samverka med bostadsföretag med flera, på grund av att man har begränsat inflytande över bostadsmarknaden. Samverkan behövs också för att äldreomsorgen genomgår en så stor förändring på grund av ökat kvarboende. Lisbeth pekade också på att samverkan kan bidra till nytänkande och ökad effektivitet genom bättre resursanvändning och genom att rätt saker görs från början. n LÄNKTIPS: Utvärderingsrapporten, som behandlar samverkan och en mängd andra aspekter av Gôrbra, finns att ladda ner från Utvärderingsrapporten finns både i en långversion och i en kortare broschyr. 7

8 Badrum för personal och äldre Jenny Hjalmarsson, doktorand vid KTH, Centrum för hälsa och byggande. Jenny är sjukgymnast och doktorand och har studerat hur hemtjänstpersonalen rör sig när de jobbar i badrum och när riskerna för personalen är som störst i det här sammanhanget. När det gäller personer som går med eller utan rullator arbetar personalen framför samt vid sidan Viktigt med yta framför toalettstolen av toalettstolen. Arbetsställningen är mest extrem då personalen hjälper personen på och av med byxorna. Eftersom vårdtagaren har nedsatt balans finns risk för fall. Om hon eller han faller uppstår ett kritiskt moment när personalen agerar för att förhindra/minimera fallet. Hur förhindrar man fallen? Jo, man arbetar framifrån. Därför är det viktigt med yta framför toalettstolen. Jenny sa också att det är viktigt att minska tiden då patienten står upp i badrummet, eftersom risken för skador är stor då. Men man minskar inte risken genom att stressa utan genom att minska antalet arbetsmoment, sa hon och visade en bild på en toalettsits med rengöringsfunktion som kan vara ett sätt att minska antalet riskabla moment i badrummet. Om vårdtagaren har rullstol och två personer assisterar, så brukar det vara så att en arbetar framifrån och den andra i huvudsak från sidan. Den mest extrema arbetsställningen är momentet då personalen tar av benstöden på rullstolen. Belastningen är störst i början och slutet av förflyttningen mellan rullstol och toalettstol och tillbaka. För att minska risken bör rullstolen utformas med fokus på användbarhet både för brukare och assistent. Arbetsyta i bra arbetshöjd bör finnas för att placera produkter som tas bort från rullstolen. Om tunga förflyttningars görs bör utrymme finnas för förflyttningshjälpmedel. Återigen blir då ytan framför toalettstolen viktig. n LÄNKTIPS: Jennys bildspel, tillsammans med presentationer hon gjort i andra sammanhang, finns på 8

9 Framtidens badrum för äldre LÄNKTIPS: Whites studie av badrum Gôrbra för äldre kan laddas ner från Ingrid Backman, inredningsarkitekt/designer, Susanne Clase, arkitekt och Kajsa Sperling, ljusdesigner, White arkitekter AB. Inom ramen för Gôrbra för äldre genomförde White en undersökning som ska kunna ligga till grund för att förbättra och utveckla badrum för äldre dels i befintligt bostadsbestånd, dels i nybyggnation. I hus från 50- och 60-talen är badrummen små och planlösningen tillsammans med skrymmande wc-stol, tvättställ och badkar känns otidsenlig och tillgängligheten är undermålig. Ytskikten är inte heller halksäkra, sa Susanne. Hon betonade vikten av att vid badrumsbygge ha ett brukarperspektiv med brukardialog så att det inte bara är fastighetsägaren som ska svara för det perspektivet. Genom workshop och intervjuer har man frågat äldre vad badrummet används till idag, hur det används, om det finns funktioner man kan flytta till respektive från badrummet. Men också hur man upplever badrummet: I den bästa av världar hur ser då badrum för äldre ut? Vad är fint? Vad är fult? En viktig aspekt att ta hänsyn till i badrum för äldre är att synen förändras i takt med att man åldras. Det finns en risk att vi som arbetar med ljus utgår från vårt eget seende eller att vi mäter med LUX. Jag har inte erfarenhet av att se dåligt. Och LUX säger inget om kontrast, glans, bländning, reflexer, kvalitet på ljuset, ljusets färger och så vidare. Det är en utmaning, sa Kajsa. Hon illustrerade hur ett par olika miljöer uppfattas av ögon med respektive utan grå starr, hur viktigt det kan vara med kontraster för att se ordentligt med mera. Några av de viktigaste belysningsaspekterna är att skärma av ljuskällor, undvika armatur som ger ljusspridning i ögat, tänka på nattbelysning, skapa möjlighet till ljusreglering och tänka på kontraster, skuggor och reflektioner. Mer ljus förbättrar inte automatiskt synbarheten hos äldre, sa Kajsa. n Ingrid sammanfattade de viktigaste aspekterna av att skapa badrum för äldre i ett antal punkter: Brukarperspektiv Flera aktörer samverkar Hållbarhet ekonomiskt, socialt och miljömässigt Framtida sanitär utvecklingen Förhöja upplevelsen i rummet Funktion och upplevelse går hand i hand Enhetlig utformning av produkter ger harmoni Utgå från en tom yta Yteffektivitet genom multifunktionella produkter Separera vått från torrt Differentiering utifrån behov Tillgänglighetsanpassning efter enskildes behov Dagsljus God reglerbar belysning 9

10 En film som bland annat handlar om att renovera små badrum visades på konferensen. Filmen togs fram inom försöksverksamheten Gôrbra för äldre. Se filmen här i samarbete med Text och foto: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR. Layout: Tony Dahl, GR Info. 10