Pedagogiskt ledarskap. ett allmänpedagogiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiskt ledarskap. ett allmänpedagogiskt perspektiv"

Transkript

1 1 Pedagogiskt ledarskap ett allmänpedagogiskt perspektiv Michael Uljens Den finländska universitetsutbildningen i allmän pedagogik har utmanats till reflektion över sin utbildningsprofil. Till bakgrundsfaktorerna hör pedagogikämnets expansion och differentiering samt det rådande och framtida samhälleliga behovet av professionella pedagoger inom den offentliga och privata sektorn. I tillägg har aktuella linjedragningar inom finländsk och europeisk utbildningspolitik bidragit. Den utvecklingen har fokuserat nyttobetonade aspekter gällande akademiska forskning och utbildning. Att en akademisk utbildning överväger sin profil utgör samtidigt ett led i en normal utveckling. Varje vetenskaplig disciplin utvecklas i spänningen mellan, å enda sidan, mera tidsoberoende men ändå kulturspecifika perspektiv, som svarar mot föreställningar om den mänskliga tillvarons natur och villkor, samt, å andra sidan, samtidens krav och förväntningar på vad respektive disciplin skall bidra med i forsknings- och utbildningsmässigt avseende. I pedagogiken kommer spänningen mellan dessa poler till synes t.ex. genom pedagogikens karaktär som, å ena sidan, vetenskapen om människoblivandet och människobildandet i det vardagliga kulturella lärandet och i dess personlighetsdanande, etiskt-moraliska samt medborgerliga betydelse, samt, å andra sidan, som vetenskapen om vägledning, undervisning och utbildning som både institutionsbundet och -överskridande professionsteoretiskt dilemma. Avsikten med föreliggande reflektioner är därför att synliggöra ett resonemang kring hur utbildningen i allmän pedagogik kan profileras med inriktning på pedagogiskt ledarskap så att kandidater och magistrar i ämnet som pedagogiskt bildade personligheter har förutsättningar att verka inom administration, ledning och utveckling på den pedagogiska sektorn i arbetslivet. Detta gäller således den privata, offentliga samt den tredje sektorn, d.v.s. både företag, kommunal, regional och nationell utbildningsförvaltning, organisationer, föreningar och samfund samt skolor för grundläggande utbildning, yrkesinstitut, yrkeshögskolor, universitet och det fria bildningsväsendet. Den privata sektorn med företag specialiserade på utbildning är ett växande uppdragsfält i rådande samhällsklimat.

2 2 Artikeln analyserar bakgrunden till och gestaltar innehållet i den kursändring som allmänna pedagogiken genomlever då det pedagogiska ledarskapet både är en formulerad förväntning men samtidigt en möjlighet för ämnet att verka i sin tid. Avsikten är därför att belysa hur allmänna pedagogiken vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet bär sitt ansvar genom att upprätthålla en pedagogikteoretiskt motiverad bas för utbildning och forskning kring det pedagogiska ledarskapet. Artikeln, som kan betraktas som en form av läroplansteoretisk reflektion och samtidigt policyformulering, belyser således inte bara fästpunkter för hur kandidat- och magisterprogrammet i allmän pedagogik profileras utan även hur samverkan sker med det omgivande samhället samt hur den empiriska och filosofiska forskningsverksamheten kan bidra till profileringen. Det genomgående ledmotivet är hur den allmänna pedagogiken, som grundlagsdisciplin och som bas i ett magisterprogram i pedagogik, kan gestaltas så att dess vetenskapliga profil som allmän pedagogik fördjupas samtidigt som den professionsorienterade intresset verkar styrande. Genom den förnyade profileringen kring pedagogiskt ledarskap svarar den allmänna pedagogiken vid Åbo Akademi mot det samhällsuppdrag som föreligger inom det breda verksamhetsfält som inryms i det pedagogiska ledarskapet. Ur universitetspedagogiskt perspektiv hanterar artikeln frågan om balansen mellan det allmänna, allmänbildande eller grundläggande i förhållande till det specifika, partikulära eller professionella inom universitetsutbildningar. Inledningsvis beskrivs (a) några principiella frågor rörande relationen mellan profession, disciplin och utbildningsprogram. För det andra (b) gestaltas kort några sentida utvecklingslinjer i frågan, varefter (c) den allmänna pedagogikens samhälleliga uppgifter belyses. För det fjärde (d) diskuteras hur begreppet pedagogiskt ledarskap kan förstås utifrån ett allmänpedagogiskt perspektiv. Avslutningsvis (e) dras några riktlinjer upp enligt vilka den allmänna pedagogiken kan utveckla och fungera som samlande disciplin för olika aspekter av pedagogiskt ledarskap. Profession, disciplin och utbildningsprogram Den västeuropeiska universitetstraditionen är till sitt historiska ursprung starkt professionsorienterad. Det framkommer tydligt genom en blick på de tidigaste europeiska universiteten (Salerno och Bologna) från början av 1300-t. Den filosofiska fakulteten, där studierna inleddes, erbjöd allmänbildande förkunskap innan studenterna flyttade över till den medicinska, teologiska och juridiska fakulteten. De var ett slags tidiga yrkeshögskolor eller för bestämda yrken förberedande akademier.

3 3 Fortsättningsvis är de tidigaste och ovan nämnda universitetsprofessionerna 1 starkt knutna till respektive discipliner, även om både medicin, teologi och juridik med tiden differentierats i olika deldiscipliner. Dessa deldiscipliner är likväl fortfarande starkt knutna till respektive yrkesuppgift. Motsvarande differentiering har skett inom pedagogiken. På detta sätt kan stora delar av universitetet förstås som yrkeslivsförberedande utbildning i likhet med utbildning vid yrkesinstitut och yrkeshögskolor, men på en mera avancerad nivå. 2 Universitetets historia kan således läsas som en disciplinsdifferentieringens historia där pedagogiken tidigt identifieras som en egen disciplin, sociologin senare och psykologin långt senare. De tidigaste universitetens allmänbildande fakultet, den filosofiska, består därmed numera av olika fakulteter (t.ex. humanistisk, filosofisk, pedagogisk, samhällsvetenskaplig fakultet). Vid vissa universitet har beteckning filosofisk fakultet kvarhållits men p.g.a. fältets omfattning har t.ex. Humboldt universitetet i Berlin fyra filosofiska fakulteter med var sin profil och disciplinära sammansättning. Gemensamt för denna del av universitetets tradition är uppfattningen om universitetet som en allmänbildande institution. Som konklusion av ovanstående kan följande formuleras. (a) Inom ramen för sin allmänbildande tradition utbildar universiteten sk. generalister inom bl.a. human-, samhälls- och kulturvetenskaperna. Det är fråga om personer som erhåller en sådan akademisk magisterexamen som inte starkt knutits till en bestämd profession eller yrke. Länge förenades universitetets allmänbildande ideal med föreställningen om den kunskapsmässigt och kulturellt sett brett bildade personen den universellt bildade (uomo universale). (b) Inom ramen för sin professionsbildande orientering har universitetet alltid arbetat med att utveckla professionstypiska kompetenser (läkare, lärare, psykologer, jurister, etc.). I takt med den sk. kunskapsexplosionen har bildningsidealet förflyttats från den innehållsligt brett bildade (materiellt bildningsideal) till betonandet av den bildade som reflektionsförmögen och inlärningsvillig (formellt bildningsideal). (c) Magisterexamen i allmän pedagogik befinner sig mellan dessa två traditioner: det är inte uteslutande fråga om en professionsutbildning, inte heller uteslutande fråga om en traditionell allmän universitetsexamen. Den är både och. 3 Hur balansen närmare kan förstås är artikelns uppgift. 1 I detta sammanhang går vi inte in på en diskussion av olika professionsbegrepp utan noterar helt kort att för att ett yrkesområde kallas för en profession förutsätts bl.a. medverkan till kunskapsproduktion på fältet (forskning), kontroll över kårens fortbildning, och, framförallt, autonoma organisationer som auktoriserar yrkesutövarnas rätt att legitimt utföra uppgifterna, ett arv från det gamla skråväsendet. Den pedagogiska sektorn har bl.a. p.g.a. professionskollektivets frånvaro av kontrollrätt att utöva yrket, kallats för en semiprofession. I den meningen utgör inte de som utbildas i allmän pedagogik som företrädare för någon specifik profession. 2 I detta sammanhang kan inte en fördjupad diskussion föras om de värden, maktstrukturer och andra sociala mekanismer som opererat och bidragit till definierandet av vissa kunskapsfält till universitetsdiscipliner. Pedagogikens väg till fullvärdigt erkänd vetenskaplig disciplin har som bekant varit lång. 3 Utrymmet tillåter inte en fördjupning av problematiken i relation till olika universitetstraditioner. Det är dock uppenbart att vi stegvis lämnat det traditionella bildningsuniversitetets idé, d.v.s. det Humboldtska bildningsidealet och den brittiska liberal education traditionen, vilka bägge betonat universitetets autonoma samt allmänbildande, humanistiska och medborgerlig-samhällsvetenskapligt orienterade bildningsuppdrag.

4 4 I den fortsatta diskussionen kan tre nivåer av temats behandling urskiljas. På en (i) kontextnivå belyses pedagogikens föränderliga verksamhetsfält och villkor och på en s.k. (ii) objektteoretisk nivå fokuseras pedagogikens disciplinära kunskapsinnehåll Senare i artikeln introduceras en (iii) metateoretisk analysnivå där avsikten är att fastställa pedagogikens typ av vetenskaplighet (jfr. Siljander, 2005). Behovet av pedagogiskt ledarskap I ett europeiskt idéhistoriskt perspektiv kan vi se att pedagogiken som disciplin i nutida mening formulerade sig i övergången från det förmoderna till det moderna. Det var fråga om en lång och mödosam etableringsprocess som tog fart vid övergången till den nya tiden, från och med medlet av 1600-t då det moderna skolsystemet, som vi idag känner det, stegvis vann utbredning bl.a. genom Comenius läroplansarbete i Stockholm på t. I synnerhet tog utvecklingen av pedagogiken och särskilt didaktiken fart då hemlärarsystemet övergavs till förmån för skolundervisningen. Det var den sena upplysningens eller romantikens tidevarv. Utan att gå in på en detaljerad beskrivning av den historiska utvecklingen kan därför kort sägas, att pedagogiken som disciplin vann inträde vid universitetet genom det allmänna skolsystemets framväxt och den därtill knutna lärarutbildningen (Nurmi, 1979). Vid det gamla Åbo Akademi skedde det 1804 då både ett pedagogiskt och ett teologiskt seminarium inrättades, senare genom att en professur i pedagogik och didaktik inrättades vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors år Den anmärkningsvärt tidiga etableringen måste förstås i geopolitiskt perspektiv, d.v.s. i relation till Finlands separation från Sverige och förening med Ryssland samt dåtida nationalistiska strömningar i Europa (Uljens, 2002). Tron på bildningens väg - att genom bearbetning av det inre och därigenom det yttre - nå nya höjder, blev landets hopp i Snellmans anda. Redan från disciplinens begynnelse i Finland innefattades både det pedagogisktdidaktiska lärarhandlandet samt skolans administration och ledning som fundamentala kunskapsobjekt för pedagogiken. Detta framkommer tydligt i den första egentliga läroboken i pedagogik i Finland som utgavs år Den var författad av den mångåriga och första egentliga professorn i pedagogik i Finland, Z. J. Cleve (f. 1820). Boken bar titeln Grunddrag till skolpedagogik. Cleve hade blivit utnämnd till lärostolen 1862 vid Där den tyska traditionen hållit den disciplinbaserade fria forskningen i högsätet, har den brittiska traditionen mera uppfattats betona undervisningen och lärandet samt differensen mellan science och litterature (Tirronen, 2006). Dagens moderna universitet har tolkats som konglomerat av det tyska forskningsuniversitetet, det brittiska undervisningsuniversitetet och det amerikanska serviceuniversitetet Dock har den nordiska, huvudämnesbaserade traditionen för länge sedan övergivit en universitetsläroplan, som fortfarande hålls vid liv i vissa amerikanska universitet (t.ex. Chicago), där studierna de första 1-3 åren består av en bredd kunskapspalett (en sk. core curriculum) och där specialiseringen tar vid senare. Den allra senaste tidens effektivitetssökande utveckling har alldeles dramatiskt förstärkt den pragmatiska, arbetslivsanpassade och serviceorienterade riktningen även vid amerikanska universitet.

5 5 Keiserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors, men samlade sina föreläsningar till boken efter att han, med ålderns rätt, avgått från professuren. Hur definierar Cleve då skolpedagogikens område? Han anger tre frågor som centrala: a) vad är skolan såsom samhällsinstitution, b) i vad består skolans uppgift och verksamhet för ungdomens bildning och c) vad fordrar skolan av sina tjänare och styresmän? Av detta förstår vi, för det första, att definitionen inte är föråldrad. För det andra är det värt att notera att skolpedagogiken från och med Cleve till våra dagar förståtts på relativt likartat sätt, även i internationell jämförelse. För det tredje, överskrider skolpedagogiken den rena didaktiska eller undervisningsmässiga problematiken genom att betona skolteori, d.v.s. vilken typ av samhällsinstitution skolan är eller vilken skolans bildande uppgift är. Därmed, genom att skolpedagogiken fokuserar dynamiken mellan skola-kultur samt skolans styrning, sammanfaller skolpedagogikens intresse delvis med den allmänna pedagogiken. Dessa aspekter inramar och utgör samtidigt möjlighetsbetingelser för det skoldidaktiska handlandet som här därför inte förstås oberoende av omständigheterna. På likartat sätt förhåller det sig med demokrati och utbildning: en demokratisk samhällsform förutsätter en bestämd art av pedagogik, samtidigt som en demokratisk samhällsform samtidigt möjliggör en särskild art av pedagogik. Skolans inre liv och dess yttre styrning utgör således en helhet där det pedagogiska ledarskapet uppenbarar sig i varierande gestalter. I Finland erhöll pedagogiken status som fullvärdig akademisk disciplin först i medlet av 1960-talet. Historien från 1974 med grundande av särskilda pedagogiska fakulteter är väldokumenterad. Likväl bör observeras att utbildningsprogrammet i allmän pedagogik i dess nuvarande format grundades i samband med examensreformen märkesåret 1979, då också klasslärarnas grundutbildning blev en magisterexamen i pedagogik. Utbildningsprogrammet i administration, planering och forskning på det pedagogiska området (APF), eller, uttryckt i modern retorik, pedagogiskt ledarskap, blev profilen för den allmänna pedagogiken, även om bestämningen allmän pedagogik då inte var bruklig. Reformen 1979 var naturligtvis betydelsefull genom att två parallella magisterprogram i pedagogik såg dagens ljus det ena inriktat på lärarskapet i klassrummet och det andra på utbildningssektorns ledning, styrning och forskning. De utbildningsmässiga satsningar som radikalt ökade i västvärlden och således även i Finland från 1970-talets början, reflekterade flera dimensioner av den samhälleliga förändringen: kompetens uppnådd genom institutionell utbildning kom att utvecklas till en nyckelfaktor för det ekonomiska livet, en ständigt ökande samhällelig komplexitetsgrad ställde krav på individer med allt större beredskap att fördjupa, bredda och förnya sitt professionella handlande. Begreppet livslång utbildning, senare livslångt lärande introducerades, inte överraskande, i början av 1970-t. kanske främst som ett policybegrepp som i olika riktningar markerade nödvändigheten av att kontinuerligt erbjuda och delta i utbildning samt involvera sig i självutvecklande verksamhet. Jag har i andra sammanhang noterat att det moderna samhällets bildningsbegrepp delvis har samma motivgrund under 1800-t.

6 6 I anslutning till det s.k. postindustriella samhällstillståndet 4 i Europa föddes ett tydligt behov av specialister på utbildningens område med uppgift att hantera vad som kunde kallas kunskapssamhällets kompetenslogistik. Dimensionering, utvecklingsarbete, evaluering, uppföljning, individuell anpassning, handledning, utredning, ledning, planering mm. på det pedagogiska området kom att ses som nödvändig kompetens som skulle innehas av en särskild professionell population. Dessa frågor var aktuella både inom den privata och den offentliga utbildningssektorn. De personer som till 70-talets mitt huvudsakligen hade ansvarat för dessa samhällsuppgifter bestod ofta av tidigare lärare, psykologer, ekonomer, jurister, statsvetare, mm., d.v.s. dels av personer med begränsad insikt i pedagogiska tankegångar, dels pedagoger med perspektiv och erfarenhet som emanerat ur undervisningens interaktivitet. Det allt tydligare behovet hanterades genom etableringen av utbildningsprogrammet i pedagogik med inriktning mot administration, planering och forskning (APF), som ovan noterats. En tydlig differentiering av utbildning av professionella lärare och administratörer hade därmed fått sin början. I början av talet förverkligades således i Finland en framsynt satsning på dels en hög lärarkompetens, dels en satsning på utbildning av professionella pedagogiska ledare. Man kan säga att det pedagogiska ledarskapet professionaliserades Utvecklingen från början av 1990-talet Genom yrkeshögskolorna etablerades en dualmodell för högre utbildning i vårt land. Genom detta utvecklades föreställningen om att universiteten klarare skulle fokusera på själva disciplinbegreppet och forskning medan yrkeshögskolorna skulle ha sin förankring i det lokala arbetslivet - i utvecklingsarbete snarare än forskning. En följd av detta blev att de professionsorienterade utbildningsprogrammen som hade inrättats genom högskolereformen 1979, bl.a. APF, kom att träda i bakgrunden till förmån för just disciplinbegreppet (pedagogik). Begreppet APF avvecklades 1995 då utbildningen fick det relativt neutrala namnet utbildningsprogram i pedagogik. För den administrativt orienterade pedagogiken fick detta konsekvensen att pedagogikens deldiscipliner kom att bli tydligare som strukturerande element inom utbildningsprogrammet APF, medan de mera professions- och kvalifikationsorienterade elementen kom att minska inom ramen för studierna i själva vetenskapsämnet. Högskoleväsendet i landet genomlever för närvarande en av sina mest radikala brytningstider sedan landets självständighet. Uppluckringen av universitetets inre disciplinbaserade organisationsstruktur, sammanslagningar av högskolor, regional koncentration, samverkan mellan universitet och yrkeshögskolor, en tydligare styrning och flexiblare organisation, en fokusering på global toppkompetens, tydliga krav på nyttobetonad samverkan med omvärlden, hopp om extern finansiering, privatiseringstendenser, mm. mm. kan betraktas som uttryck för en sk. neoliberalt orienterad högskolepolitik i ett post-industriellt kunskapssamhälle (Uljens, 2007a, 2007b, 4 Med uttrycket hänvisas i sammanhanget enbart till att de europeiska ländernas radikala minskning av den globala industriella produktionen från II VKR till 1990-t.

7 7 2007c). 5 I ett sådant klimat är det inte förvånande att den allmänna pedagogikens allmänbildande roll utmanas. Samtidigt visar det på behovet av en förnyad kritisk pedagogik, vilket inte är en främmande uppgift i den allmänna pedagogikens historia. En annan orsak till disciplinbegreppets erodering står att finna i den senmoderna kritiken av vetenskapliga beskrivningens primaritet (jfr. Lyotard, 1979). En tredje orsak är att varje akademisk enhet idag förväntas specialisera sig. Då personalens forskningsspecialiteter samtidigt bildar utbildningens bas, lockar det till tydligare profileringar av magisterutbildningar. En sådan forskningsmässig specialisering kan tvinga universiteten till en begränsning av den traditionella, bredare allmänbildande akademiska utbildningen. En ytterligare tendens vi bevittnat är satsningen på tvärvetenskapliga, oftast pragmatiskt orienterade, magisterprogram. Även dessa satsningar har gjort disciplinbegreppet otydligare. De fält som markerats genom magisterprogrammen har oftast varit specialiserade på någon samhällelig funktion, population eller ämnesinnehåll. Antalet tidsbundna professurer har ökat markant, liksom donationsprofessurer vilka ofta existerar som vilda, disciplinslösa, tjänster. Flera utmaningar I en situation där pedagogikämnet expanderat och samtidigt differentierats får den allmänna pedagogiken som grundlagsdisciplin svårigheter att ta ett generellt ansvar för det pedagogiska fältet. Den allmänna pedagogiken omfattar emellertid fortsättningsvis definitionsmässigt disciplinen i sin helhet. Vid utnämning till lärostolar i allmän pedagogik (yleinen kasvatustiede) fästs således uppmärksamhet vid att det är fråga om en s.k. odelad professur, vilket ställer särskilda krav på sökandes bredd. Styrkan med ett utbildningsprogram som byggs upp utifrån ett innehållsligt sett heltäckande disciplinbegrepp är naturligtvis just att det är heltäckande. Likväl har ämnet allmän pedagogik idag inte den statusen: avlagda studier i ämnet kan inte nödvändigtvis och oproblematiskt räknas till godo vid studier i någon pedagogisk deldisciplin. Samma förhållande gäller även mellan de övriga pedagogiska disciplinerna. En utbildning i allmän pedagogik ligger inte heller utbildningsmässigt i paritet med övriga specialiserade utbildningar som antingen är formellt behörighetsgivande för 5 Landets pedagogikvetenskapliga kongresser (Kasvatustieteen päivät) i Uleåborg, Vasa och Åbo åren 2006, 2007 och 2008 återspeglar väl denna diskussion. I Sverige har frågan om pedagogikens identitet varit föremål för omfattande diskussioner under senare år (se t.ex. Olsson & Helmstad, 2007 för kortfattad överblick innehållande flertalet centrala källor). En linje i utvecklingen har bestått av en förstärkning av lärarutbildningens vetenskapliga grund. I detta arbete har många propagerat för att pedagogiken som disciplin bör överges som lärarutbildningens grundlagsvetenskap. Pedagogiskt arbete och lärande har varit två benämningar som fått relativt utbrett understöd. Samtidigt har pedagogiken som disciplin också fått se sitt revir kringskuret av övergången till begreppet utbildningsvetenskap, inte minst som en administrativt kategori vid fördelning av forskningsfinansiering. Begreppet utbildningsvetenskap innebär att samtliga vetenskapliga discipliner som har utbildning som sitt forskningsobjekt kan finansieras. Pedagogiken som disciplin i Sverige tycks således falla mellan två stolar: dels en lärarutbildning som vill något eget (t.ex. den nya disciplinen pedagogiskt arbete ), dels alla andra discipliner som vill försäkra sig om större möjligheter att erhålla forskningsfinansiering på det stora fält som utbildning idag består av.

8 8 bestämda samhälleliga yrken (klasslärare, ämneslärare, speciallärare) eller ägnade att betjäna en bestämd samhällelig population eller fungera som fundament för något bestämt uppdrag. På en del håll upplevs därför allmän pedagogik som varande väldigt allmän eller uppfattas som pedagogik i allmänhet. De frågeställningar som behandlas inom den allmänna pedagogiken är inte heller unika: psykologiska, sociologiska, historiska, filosofiska och didaktiska perspektiv på lärande och bildning, undervisning, fostran och utbildning, hanteras även inom ovan nämnda pedagogiska deldiscipliner. Hanteringen av dessa gemensamma frågor sker i de fallen huvudsakligen utifrån ett populations-, innehålls, eller yrkesperspektiv. Konklusioner Syftet med beskrivningen ovan har varit att visa att en allmän pedagogik som fortsättningsvis vill låta det allmänbildande idealet vara ledstjärnan delvis arbetar mot sin tid. Därmed handlar profileringen av allmän pedagogik mot pedagogiskt ledarskap även om sätt på vilka denna allmänbildande pedagogik kan överleva. Föreställningen är härvidlag att den pågående differentieringen och specialiseringen håller på att komma till vägs ände bl.a. därför att vår tid i växande utsträckning är i behov av generalister. I detta sammanhang är det generella inte det speciellas motsats. Att vara generalist är i stället att vara specialist på det grundläggande, fundamentala, allmänna, på det situations-, sammanhangs- och tidsöverskridande. En snabbt föränderlig tid ställer oss på nytt inför utmaningen att erbjuda en sådan allmän och hållbar grund som ligger nära den allmänna pedagogikens traditionellt omfattade bildningsideal. Ändå kan det pedagogiska ledarskapet samtidigt ses som en professionsmässig inriktning av studierna. Men hur skall det förverkligas? Bakgrundsteckningen har visat att den vetenskapliga disciplinen allmän pedagogik, och därmed studierna i denna disciplin, från begynnelsen till våra dagar har tampats med uppgiften (a) att balansera mellan vetenskapslogiska (disciplinsinterna, objektteoretiska) intressen och (b) de behov som blivande professionsutövare har att vänta i sin praktiska yrkesutövning (kontextuella villkor). Då vi därutöver frågar hur detta kan eller bör förenas med det moderna forsknings-, undervisnings- och serviceuniversitetets uppgift väcks också frågan om (c) den pedagogiska vetenskapens relation till praxis, vilket exemplifierar det meta-teoretiska perspektivet. Vad borde då beaktas då en läroplan för magisterexamen i disciplinen allmän pedagogik - om läroplanen disciplinärt grundas i allmän pedagogik men professionellt är riktad mot pedagogiskt ledarskap? För det första bör noteras att begreppet disciplin och läroplan förvisso inte är identiska, däremot är båda komplexa. I detta sammanhang kan emellertid en fördjupad analys av begreppen inte företas utan vi får nöja oss med att konstatera att ed begreppet disciplin hänvisar till den forskning och de kunskapsmässiga delområden som en vetenskap uppfattas bestå av samt t.ex. kunskapsområdets vetenskapsfilosofiska grunder. Bl.a. introduktionslitteratur till vetenskapliga discipliner redogör för dessa, men lika viktig är

9 9 den filosofiska reflektion som rör frågan om på vilka grunder överlag olika kunskapsfält låter sig identifieras. Till pedagogikens särdrag hör att den fortsättningsvis uppvisar en relativt stor variation över kulturer gällande hur disciplinen gestaltas. I detta sammanhang hänvisas enbart kort till den tyska och den angloamerikanska traditionen (se närmare Uljens, 1997). Inom ett bestämt land, som alltså kan kännetecknas av en för landet typisk disciplinkonception och -tradition, kan läroplanen för magisterexamen variera till innehåll. Dock visar den sk. VOKKE-processen att utbildningen i allmän pedagogik i Finland kännetecknas av en relativt homogen gestaltning av disciplinen då man ser till vilka delområden läroplanerna upptar (Jakku-Sihvonen, 2005). Ändå finns en stor variation med avseende på hur stor del av studierna är fritt valbara. För det andra. De till universiteten förlagda utbildningsprogrammen som leder fram till (behörighetsgivande) examina består inte enbart av studier i respektive disciplin. Även övriga studier i för arbetsfältet eller professionen relevanta kunskapsfält ingår. Den akademiska läroplanen som leder till magisterexamen har alltså sällan sammanfallit med enbart studier i själva disciplinen eller vetenskapliga biämnen. Därför talar vi om studier i huvudämnet, biämnen och övriga studier. Konsekvensen av ovanstående resonemang är att då ett akademiskt utbildningsprogram ändras eller utvecklas väcker det frågor om både: a) utbildningsprogrammets innehåll och uppläggning i relation till profession eller professionellt arbetsfält, och b) om hur ifrågavarande disciplin struktureras inom ett utbildningsprogram. Frågan blir i vilken utsträckning och på vilket sätt studier i disciplinen förbereder studeranden för framtida uppgifter? När det gäller sättet för hur disciplinstudier skall förbereda studenten är det centralt att märka att det för den allmänna pedagogikens del är fråga om universitetsstudier vilket per definition innebär särskilda krav på ut bildningens uppläggning och innehåll. Det huvudsakliga problemet gäller därför a) hur studierna i disciplinen skall hantera de kunskapsfält som uppfattas som nödvändiga vid studiet av pedagogiken som disciplin (förståelsen av pedagogiken som vetenskap och disciplin) och b) hur disciplinen skall struktureras i form av en akademisk läroplan så att professionella frågeställningar beaktas. För att den allmänna pedagogiken skall fungera i ett sådant vetenskapligt landskap utvecklas i det följande en preliminär bestämning av hur det pedagogiska ledarskapet kan förstås. Allmänpedagogiskt baserat pedagogiskt ledarskap

10 10 Målsättningar för utbildningsprogrammet i allmän pedagogik inriktat mot pedagogiskt ledarskap En diskussion av hur en allmänpedagogiskt baserad läroplan med inriktning mot ledarskap kan utvecklas, tar med fördel utgångspunkt i existerande profilering och målbeskrivning. I studieboken står följande sedan 2005: Studierna i allmän pedagogik innebär att den studerande utvecklar sig till en specialist på administration, planering, evaluering och ledarskap på det pedagogiska området inom arbetslivets olika sektorer. Studierna i allmän pedagogik leder till pedagogie magisterexamen med pedagogik som huvudämne. Professionellt ger utbildningen förutsättningar att fungera som sakkunnig och ansvarig för - utbildningsplanering och evaluering - personalutbildning och personaladministration - pedagogiskt ledarskap - pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete - informations- och koordinationsverksamhet inom utbildningssektorn på nationell och internationell nivå. Pedagogie magistrar med allmän pedagogik som sitt huvudämne arbetar med administration, planering, konsultering, evaluering, utveckling och forskning inom: - företag och näringslivet - förvaltningen i på kommun-, läns, och riksnivå (ex. utbildningstyrelsen, minsterier) - organisationer, sammanslutningar, nätverk. Magisterexamen i pedagogik ger studerande möjlighet att söka till forskarutbildning med sikte på doktorsexamen i pedagogik. Studiernas målsättningar uttrycks i studiehandboken på följande sätt: 1. Studerande skall utvecklas till en akademiskt allmänbildad personlighet inom det pedagogiska området med förmåga till kritisk och konstruktiv reflektion och på detta baserat handlande. 2. Studerande skall utveckla ett brett specialkunnande inom den pedagogiska sektorn, särskilt pedagogiskt ledarskap, för att ha beredskap att fungera som pedagogisk specialist inom arbetslivet. 3. Studerande skall uppnå grundliga insikter i centrala pedagogisk teorier om bildning, fostran, utbildning och undervisning. 4. Studerande skall lära sig att analysera och förstå samtida utbildning, undervisning, bildning och inlärning som nationella, minoritets- och mångkulturella samt internationella fenomen med hjälp av pedagogiska teorier och historisk insikt.

11 11 5. Studerande skall förstå den pedagogiska verksamhetens filosofiska, sociologiska, psykologiska, politiska och historiska dimensioner. 6. Studerande skall bli väl förtrogen med den pedagogiska forskningens karaktär och villkor samt utveckla kompetens att självständigt genomföra forsknings- och utvecklingsarbete. Målbeskrivningen i allmän pedagogik i ljuset av extern bedömning I sin forskning kring de finländska läroplanerna i pedagogik i anslutning till det sk. VOKKE-projektet har Ritva Jakku-Sihvonen (2005, s. 138) analyserat den kompetens som utbildningsprogrammen i pedagogik i Finland vill utveckla. Hon hänvisar till ett europeiskt utvecklingsprojekt (Tuning-projektet, Gonzalez & Wagenaar, 2003) som samlat en internationell grupp sakkunniga med avsikt att formulera en åskådning om vad som uppfattas som särskilt eftersträvansvärt i akademisk pedagogikutbildning. Det projektet har betonat att utbildningen bör vara teoribaserad och att den bör utveckla en förståelse av den mångfald som präglar kunskapen om ett samhälles politik, ekonomi, historia, geografi, kultur och åskådningar vid sidan av forskningsmetodisk kompetens. Mera specifikt uttrycker den europeiska gruppen (Gonzalez & Wagenschein 2003, ) sig på följande sätt (citerat från Jakku-Sihvonen, 2005, s ). Målsättningen vid utbildning av pedagogiska specialister borde således i ideala fall vara följande: - should draw on a wide range of intellectual resources, theoretical perspectives and academic disciplines to illuminate understanding of education and the contexts within it takes place, - provide students with a broad and balanced knowledge to understanding of the principal features of education in a wide range of contexts, - encourage students to engage in fundamental questions concerning the aims and values of education and its relationship to society, - provide opportunities for students to appreciate the problematic nature of educational theory, policy and practice, - encourage the interrogation of educational processes in a wide variety of contexts, - develop in students the ability to construct and sustain a reasoned argument about educational issues in a clear, lucid and coherent manner, - promote a range of qualities in students including intellectual independence and critical engagemant with evidence. Ritva Jakku-Sihvonen, som alltså analyserat de finländska läroplanerna i pedagogik, både lärarutbildning och allmän pedagogik, konkluderar: Jos verrataan Åbo Akademissa kasvatustiedettä pääaineena opiskelevan opiskelulle asetettuja tavoitteita Tuningprojektin asiantuntijaryhmän esimerkillisinä pitämiin brittiläisiin kvalifikaatioihin, erot eivät ole kovinkaan merkittäviä. (ibid., s. 144). Hon noterar vidare att de tydligaste differenserna mellan den brittiska expertgruppens beskrivning av exemplariska mål och målbeskrivningen för allmänpedagogiken vid ÅA främst handlar om att utbildningspolitik och värdefrågor verkar ha en mera undanskymd roll vid ÅA.

12 12 Resultaten av jämförelsen ovan är givetvis hedrande men visar samtidigt tydligt att personalens bevisligen existerande forskningsprofil samt utbildningsprogrammet nuvarande kursutbud gällande värdefrågor och utbildningspolitik, särskilt på studiernas fördjupade nivå, inte kommer fram i allmänna pedagogikens målbeskrivning (jfr. typen av publikationer i verksamhetsberättelserna åren och kursutbudet i studiehandboken). Mot ovanstående bakgrund är det rimligt att uppfatta allmänna pedagogikens målsättningar som försvarbara då avsikten är att på akademisk nivå utbilda specialister inom utbildningsplanering, administration och pedagogiskt ledarskap. Den allmänna pedagogikens vetenskapsfilosofiska eller meta-teoretiska hållpunkter Då man vill karakterisera en disciplin är det vanligt att reflektera över vilken karaktär den ifrågavarande disciplinen uppfattas representera. Indelningsgrunderna är många och bestämningen reflekterar i allmänhet bedömarens åskådning. Också i internationellt och tidshistoriskt perspektiv har svaren varierat. Objekt- och metateoretiskt kan en allmänpedagogisk position formuleras som följer (punkt a-i): a) Allmän pedagogik som humanvetenskap Allmänna pedagogiken omfattar den hermeneutiska ontologin och vetenskapsfilosofin som grundläggande i det att den pedagogiska filosofin och den empiriska forskningen väl kan ha sin utgångspunkt i vardagserfarenheten (livsvärlden, Schleiermacher). Systematisk analys med syfte att finna bärande principer som kännetecknar det pedagogiska handlandet och bildningsprocessen ingår i uppdraget. Genom sin hermeneutiska ådra förstås allmänna pedagogiken som en humanvetenskap (humanistisk pedagogik) både i sin filosofiska och empiriska orientering. Detta innebär dock inte att hypotesprövande undersökningar eller kvantitativa analyser vore oönskade, tvärtom ingår utbildning i detta tänkande i utbildningsprogrammet i syfte att erbjuda studeranden valmöjligheter och bred kompetens att följa det pedagogikvetenskapliga fältet. Det humanvetenskapliga perspektivet påminner även om åskådningen av den enskilda individen som en komplex helhet vilket innebär att en reduktion av det psykologiska till inlärning av kognitiva och praktiska färdigheter inte är försvarbar utan där den personlighetspsykologiska och existentiella riktningen blir viktig. b) Allmän pedagogik som handlingsvetenskap Det kan måhända te sig som överflödigt att påpeka att pedagogiken är en handlingsvetenskap. Likväl är det nödvändigt att göra det med anledning av att frågan tillhör de svåraste inom pedagogikens filosofi. Som handlingsvetenskap är pedagogiken fokuserad på den pedagogiska interaktionens karaktär teoretiskt och empiriskt, men också på det pedagogiska handlandets socialformer och socialpsykologi. c) Allmän pedagogik som moralfilosofi Det pedagogiska handlandet framstår som en ansvarsrelation mellan fostraren och den fostrade i dubbel bemärkelse. Å ena sidan kan det pedagogiska handlandet ses som ett

13 13 utlevande av vårt ansvar för och vår rätt att utöva inflytande på nästan, både i betydelsen individen som enskild och individen som en bland många. I det förra fallet betonas ett omsorgsetiskt perspektiv, i det senare ett rättviseetiskt perspektiv. Å andra sidan, och parallellt med detta, kan det pedagogiska handlandet uppfattas som konstitutivt för det moraliska tänkandets utveckling (Herbart). I bägge avseenden betonas den allmänna pedagogikens relation till den filosofiska etiken och den empiriska moralitetens etablering och utveckling. Pedagogiken är därför en etisk vetenskap d) Allmän pedagogik som professions-, organisations och institutionsvetenskap I likhet med juridik, medicin, teologi är pedagogiken en professionsvetenskap. Flera aspekter av detta har belysts i artikeln. Då det professionella handlandet alltid är involverat i en organisatorisk ram som också kan vara institutionaliserad är det naturligt att betrakta pedagogiken som en disciplin som granskar organisationers inre dynamik och förmåga att anta och själv formulera utmaningar oavsett om det är fråga om skolor eller andra typer av organisationer. Den organisatoriska formen formulerar också randvillkor för det pedagogiska handlandet. e) Allmän pedagogik som samhällsvetenskap Individens bildningsprocess kan inte i vår tid förstås utan att relateras till samhälleliga moderna institutioner samtidigt som den moderna fostran och undervisningen verkar på ett förberedande sätt i medborgerliga frågor. Det innebär att allmänna pedagogiken inte enbart kan betraktas som en humanvetenskap utan även som en samhällsvetenskap. Men pedagogiken är en samhällsvetenskap även genom att den som sitt undersökningsobjekt har skolans styrning på nationell och övernationell nivå. Analys av utbildningspolitik och policy är därför goda exempel på varför pedagogiken är en samhällsvetenskap. Samtidigt utgör policyformulering och utövande av konkret utbildningspolitik en väsentlig form av pedagogiskt ledarskap. f) Allmän pedagogik som kulturvetenskap Det vore samtidigt missvisande att enbart pressa pedagogikens kontextualitet i det samhällsvetenskapliga perspektivet varmed det kulturella bleve osynligt. I den enkla distinktionen mellan folket som etnos (t.ex. etnologi, och etnografi) och demos (t.ex. demografi) läggs differensen i dagen. Pedagogiken är därmed också en kulturvetenskap medveten om den etniska frågan. Särskilt viktigt blir denna insikt i ett land som Finland vars moderna självförståelse bygger på en spänningsfylld nationalstatsprincip, men också i ett globalt samtidsperspektiv där den kulturella mångfalden på det lokala planet ökat och utgör en av de tydliga utmaningarna även i ett finlandssvenskt perspektiv. 6 g) Allmän pedagogiken är både en filosofisk och empirisk vetenskap Dess uppgift är därför att som grundlagsdisciplin medverka till analys och utveckling av fundamentala pedagogiska teorier och filosofiska åskådningssätt. Likväl begränsas allmänna pedagogiken inte till att vara systematisk pedagogik utan empirisk forskning förstås som ett både naturligt och fundamentalt moment. 6 Den diskussion som under senvåren 2008 pågått i de finlandssvenska medierna om hur undervisningen i finska kunde utvecklas reflekterar väl behovet av en fördjupad reflektion i frågan.

14 14 h) Allmän pedagogik som historisk vetenskap Pedagogiken är samtidigt en historisk disciplin, i flera bemärkelser. Den dominerande åskådningen som genomsyrar den västerländska antropologin är att se människan som en historisk varelse, både så att hon verkar inom ramen för en av henne själv icke-skapad kulturtradition, men vilken hon samtidigt kan överskrida. Då pedagogikens historia omfattar både den pedagogiska praxisens och den pedagogiska reflektionens eller filosofins historia samt genom att pedagogiken arbetar med frågan om hur individen växer in i, och transformerar, historiskt utvecklade praxisformer är pedagogiken en idéoch kulturhistorisk vetenskap. i) Allmän pedagogik som kritisk vetenskap Den relativa autonomi som utbildning och fostran i det moderna västerländska demokratiska samhället har innebär att allmänna pedagogiken inte kan ses som en vetenskap om socialisation till det rådande. Med samma motiv kan allmänna pedagogiken inte heller ses som en vetenskap om transformation av samhället med utbildningens eller fostrans hjälp. I det förra fallet vore pedagogiken en konservativ disciplin, i det senare fallet en revolutionär disciplin. I bägge fallen förfelas respekten för demokrati och den enskildes rätt att besluta om sitt liv. Den relativa autonomi som det pedagogiska handlandet tilldelas innebär därför att allmänna pedagogiken inte är revolutionär men nog en mentalitetsproblematiserande och ideologikritisk vetenskap. Vill man bestämma allmänna pedagogiken som fundament för det pedagogiska ledarskapet är det naturligt att analysera ovanstående positionsbestämningar i relation till den uppgiften. En stor del av dessa frågeställningar återkommer i det följande då olika arter av det pedagogiska ledarskapet identifieras. Det pedagogiska ledarskapets nivåer och fält Bortom leadership och management Hur pedagogiskt ledarskap förstås i internationellt pedagogikvetenskapligt perspektiv är långtifrån entydigt. Fältet kännetecknas av en mångfald teoretiska bestämningar, ansatser och synsätt. En inte obetydlig andel av tänkandet kring pedagogiskt ledarskap emanerar i modern mening från den sk. human resource management tänkande som etablerade sig från och med 1950-t. Tänkandet förde i hög grad vidare det Taylorianska instrumentella synen på styrning av arbetsprocesser. Således har stora delar av educational leadership/managment tänkandet i grunden utvecklats och influerats av forskare som har en mycket svag pedagogisk anknytning, om någon alls. I metananalyser på området återkommer med viss regelbundenhet vissa teman som typiska.den första stötestenen som debatterats i försök till bestämningar av det pedagogiska ledarskapet är just förenad med det ovan anförda frågor. Human Resource Management tänkandet har alltså i hög grad utvecklats inom och i relation till den privata sektorn, vars huvudsakliga rättesnöre har varit ett ekonomiskt och vinstorienterat tänkande. Mycket av dessa synsätt har senare inkorporerats i det offentliga utbildningssystemets administration, i synnerhet genom det sk. New Public Management

15 15 åskådningen som vann utbredning i Finland från medlet av 90-t. då statliga funktioner bolagiserades. Att förstå eller begränsa pedagogiskt ledarskap till en sådan tradition är främmande ur ett allmänpedagogiskt perspektiv. HRM-synsättet behöver inte, men har likväl ofta sammanfallit med en instrumentell syn på mänsklig kompetens som bl.a. representerar föreställningar om människor som individuella bärare av bestämda och avgränsbara kompetenser. Detta mekanistiska paradigm har haft konsekvenser för hur organisationer byggts upp och administrerats. Kompetenser har kartlagts, databanker har bildats, och föreställningar om att kompetens som kan isoleras har dominerat. I likhet med inlärningspsykologin har perspektivet begränsat det mänskliga lärandet till ett problem för kognitiv begreppsbildning har ledarskapsparadigmen varit utbildningspolitiskt och ideologiskt ensidiga eller neutrala, kulturellt okänsliga och representerat en smal syn på vad det är att vara människa och vad det innebär att vara och fungera tillsammans som människor. Från det ovanstående framgår att en studiehelhet inriktad på pedagogiskt ledarskap inte kan begränsas till exempelvis handledningsproblematik på interaktiv nivå eller på t.ex. rektorers ledande av skolan, lika litet som personalfortbildning på företag och organisationer eller utbildningspolitiska frågor kan konstituera fältet. Även ett kultur- och utbildningspolitiskt ledarskap är nödvändiga att inkludera i fältet. Pedagogiskt ledarskap uppfattas därför snarare som ett övergripande begrepp som avser att erbjuda en helhetssyn på pedagogiska ledarskapets olika nivåer och moment. De fyra dimensioner som kan fungera strukturerande för allmänna pedagogiken som bas för det pedagogiskt ledarskap är följande: (i) (ii) (iii) (iv) Pedagogiskt ledarskap i individuellt perspektiv Pedagogiskt ledarskap i organisationsperspektiv Pedagogiskt ledarskap i kulturellt och samhälleligt perspektiv Pedagogiskt ledarskap i idéhistoriskt och filosofiskt perspektiv Konklusion Studier i allmän pedagogik är mera än en professionsutbildning av administratörer och planerare. Den allmänna pedagogiken är en kulturvetenskap, samhällsvetenskap, människovetenskap och handlingsvetenskap vid sidan av att den är en professionsvetenskap. Dessa bestämningar lyfter fram pedagogikens idéhistoriska, filosofiska, etiska, utbildningspolitiska, antropologiska, sociologiska samt bildnings- och fostransteoretiska frågeställningar. I den finländska pedagogiken kan en tydlig sådan linje identifieras från början av 1800-t., senast från Snellman och vidare över till Cleve, Perander, Ruin, Lilius, Bruhn och Hollo till våra dagar (http://www.helsinki.fi/ktl/historia/professorit.htm).

16 16 Den allmänna pedagogiken kan bära sitt ansvar inom fakulteten, inom det finlandssvenska och finländska samhället samt det internationella vetenskapssamfundet genom att tydligare utveckla utbildningsprogrammet och forskningen så att det både svarar mot behovet att utbilda av ledare, administratörer, planerare och evaluerare inom den finlandssvenska skol- och utbildningssektorn så att utbildningen samtidigt upprätthåller den allmänna pedagogikens roll som de pedagogiska vetenskapernas grundlagsdisciplin och som därigenom bildar en tidlös och vetenskapligt stabil bas för framtida professionella på utbildningssektorn. Det huvudsakliga problemet gäller hur studierna i disciplinen dels skall hantera de allmänna insikter som uppfattas som nödvändiga vid studiet av pedagogiken som disciplin (generell vetenskaplig behörighet) och dels hur studier i disciplinen skall beakta professionsrelaterade frågeställningar. När det i detta sammanhang talas om profession avses pedagogiskt ledarskap i vid bemärkelse, som framkommit tidigare. Konststycket handlar om att förena pedagogiskt ledarskap som professionsfält med den allmänna pedagogiken som dess disciplinära grund. I sakens natur ligger att eftersom den allmänna pedagogiken utgör det fält utifrån vilket deldiscipliner emanerat för att svara mot specifika professionsbehov, så kan den allmänna pedagogiken även utgöra grunden för ett utbildningsprogram inriktat mot pedagogiskt ledarskap. Dock med följande reservationer - Om läroplanen för disciplinstudierna i allmän pedagogik uteslutande skulle utvecklas med det pedagogiska ledarskapet som det ledande intresset innebar detta att den förvandlades till en pedagogisk professions- eller kvalifikationsvetenskap. Detta är inte avsikten med den nuvarande reformen. - Det motsatta alternativet, d.v.s. att konstruera ett utbildningsprogram i pedagogiskt ledarskap uteslutande utifrån någon bestämd konception av vad allmänna pedagogiken är eller borde vara som disciplin, riskerar i sin tur att inte ta hänsyn till den samhällsuppgift och professionskonception som det pedagogiska ledarskapet innefattar. Syntesen, eller den ledande principen för utvecklarbetet, består i att båda intressen influerar varandra: studierna i allmän pedagogik som disciplin vinklas in mot pedagogiskt ledarskap, och det pedagogiska ledarskapet förstås och hanteras utifrån en allmänpedagogisk horisont. Det innebär att utvecklingsarbetet i allmän pedagogik i fortsättningen utgår från: a) att i högre grad än tidigare i sin läroplan för kandidat- och magisterexamen inkluderar egna studiehelheter i och kring frågor om pedagogiskt ledarskap så att ämnet blir intressant som biämne för pedagoger med annat huvudämne, b) att den allmänna pedagogikens klassiska delområden i rimlig utsträckning vinklas mot pedagogiskt ledarskap, eller hanteras ur det perspektivet,

17 17 c) att den ovan beskrivna förståelsen av allmän pedagogik inverkar styrande och selektivt på vilka innehåll av det pedagogiska ledarskapet uppfattas som relevant samt på vilket sätt det pedagogiska ledarskapet analyseras och förstås. Härvidlag verkar bl.a. den akademiska anknytningen givetvis styrande, d) att kursutbudet i allmän pedagogik inom Öppna högskolan har en tydligare inriktning på professionsfrågor än magisterprogrammet som kan beakta ledarskapsfrågor inom utbildningens alla delar, e) att allmänna pedagogiken samverkar med tillämpad pedagogik kring frågor om skolledarskap och rektorsutbildning, f) att ett engelskt magisterprogram inriktat mot pedagogiskt ledarskap uppfattas som en möjlighet för framtiden, g) att inriktningen på pedagogiskt ledarskap erbjuder olika typer av samarbetsmöjligheter med övriga högskolor och universitet i regionen, h) att allmänna pedagogiken tydligare ansvarar för pedagogiskt ledarskap inom Åbo akademis forskarutbildning. Referenser Cleve, Z. J. (1884). Grunddrag till skolpedagogik. Helsingfors: Edlunds. Gonzalez, J. & Wagenaar, R. (Red.) (2003). Tuning educational structures in Europe: Final report, Phase one. Bilbao: University of Deusto. Jakku-Sihvonen, R. (2005). Kasvatustieteiden opetus ja asiantuntijan arkipätevyys. I: R. Jakku-Sihvonen (Red.), Uudenlaisia maistereita. Kasvatusalan koulutuksen kehittämislinjoja (ss ). Helsinki: PS-Kustannus. Olsson, A. & Helmstad, G. (2007). Forskning i pedagogik. Utvecklingen i Sverige (Pedagogiska uppsatser 41). Lund: Lunds universitet, Pedagogiska institutionen. Nurmi, V. (1979). Opettajankoulutuksen tähänastinen kehitys. Helsinki: WSOY. Siljander, P. (2005). Kasvatustieteen ydinsisällöt yleisen kasvatustieteen opinnoissa. I: R. Jakku-Sihvonen (Red.), Uudenlaisia maistereita. Kasvatusalan koulutuksen kehittämislinjoja (ss ). Helsinki: PS-Kustannus. Tirronen, J. (2006). Kolme näkökulmaa yliopistoon tutkimusta, opetusta vai palvelua? Kasvatus 37(2), Uljens, M. (1998). Allmän pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Uljens, M. (2002). Kasvatustiede Suomessa 150 vuotta - Pedagogiken i Finland 150 år. Helsingfors: Helsingfors universitet. Uljens, M. (2007a). Den tredje republikens utbildningspolitik. Artikel i Vasabladet Uljens, M. (2007b). The hidden curriculum of PISA the promotion of neo-liberal policy by educational assesment. I: S. T. Hopmann, G. Brinek, M. Retzl (Red.), PISA

18 18 according to PISA. Does PISA keep what it promises? (ss ). Wienna: LIT- Verlag. Uljens, M. (2007c). Education and societal change in the global age. In: R. Jakku- Sihvonen & H. Niemi (Red.), Education as a societal contributor (ss ). New York: Peter Lang.

Pedagogiskt ledarskap ett allmänpedagogiskt perspektiv 1

Pedagogiskt ledarskap ett allmänpedagogiskt perspektiv 1 1 Pedagogiskt ledarskap ett allmänpedagogiskt perspektiv 1 Michael Uljens Abstrakt Artikeln diskuterar det pedagogiska ledarskapet som en profilering av utbildning och forskning i allmän pedagogik vid

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Huvudämnesstudier i pedagogik

Huvudämnesstudier i pedagogik 5 Huvudämnesstudier i pedagogik Grundstudier Introduktion till pedagogik del I Introducera den studerande i det pedagogiska verksamhetsområdet med dess deldiscipliner, samt kännedom om pedagogikens centrala

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) www.helsinki.fi/ktl/svenska/studier.htm Pedagogiken som vetenskap fokuserar på människans tillväxt, utveckling och inlärning samt pedagogiska

Läs mer

Mall för utbildningsplan på Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013

Mall för utbildningsplan på Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 Mall för utbildningsplan på Samhällsvetenskapliga fakulteten 2013 Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för utbildningsplaner för program på grundnivå och avancerad nivå vid Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2016-03-22 Dnr SU FV-3.2.5-1978- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/401 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Programmets namn

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Beteendevetenskapligt program, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBETG Grundnivå MIUN 2006/765

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Remissvar avseende verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013

Remissvar avseende verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2012-09-06 1 (7) Remissvar avseende verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 Akademin för utbildning, kultur och kommunikations avger härmed ett yttrande

Läs mer

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-654/2008 Sida 1 (6) MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Educational Management and Leadership,

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Beteendevetenskapligt program, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBETG Grundnivå MIUN 2006/765

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015)

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Nivå Omfattning i Programkod Beslutsuppgifter

Läs mer

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp. Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24. Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Läroplanen som diskussionsunderlag

Läroplanen som diskussionsunderlag Läroplanen som diskussionsunderlag FD Helena Rajakaltio helena.rajakaltio@uta.fi Tammerfors universitet 25.5.15 Utbildningspolitiska förändringar fr.o.m 1990-talet Från välfärdssamhälle till konkurrenssamhälle

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet

Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet Dnr: 2013/294-1.5 Rapport Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet Författare: Björn Idlinge och Johan Älvgren, Koordinatorer för hållbar utveckling December 2013 Innehåll Inledning

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Kursplan. Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursplan. Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits Kurskod: PE002G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Magister-/Masterprogram i Regionalt samhällsbyggande

Magister-/Masterprogram i Regionalt samhällsbyggande Dnr: HS 2014/228 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Magister-/Masterprogram i Regionalt samhällsbyggande Programkod: Beslut om fastställande: SAREG 12 5. -06- Programmets benämning:

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer