HUDEN, ett kompendium i dermatologi. 2015/2016 C Svedman. Struktur och funktion
|
|
- Filip Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Figur 1. HUDEN, epidermis, dermis och subcutis Struktur och funktion Huden är barriären mellan omgivningen och vår kropp. Det är samtidigt kroppens till ytan största organ( 2m 2 hos en vuxen man) med en rad specialfunktioner. Huden indelas i överhuden-epidermis, läderhuden-dermis (corium) fettet, underhudensubcutis. Epidermis Utgör med stratum corneum, hornlagret, vår barriär mot omgivningen. Tjocklek från 0.05mm (ögonlock) -1mm. Belastningsytor typ fotsulor ännu tjockare. Keratinocyter huvudsakliga cellen i epidermis, bildar flerskiktat epitel, på ytan förhornat, stratum corneum. Cellerna vandrar uppåt från stratum basale och förlorar på vägen sina cellkärnor för att slutligen bilda stratum corneum, keratiniseringen. Man brukar säga att keratinocytes die usefully då de slutligen skapar stratum corneum. -På vägen bildar de 4 skikt: Stratum basale; 1 cellager, nybildning av keratinocyter, cellerna tätt ställda vinkelrätt mot basalcellslagret. Keratinfilament bildar cellernas cellskelett och kommer att löpa samman i 1
2 desmosomer som kopplar ihop cellerna och hemidesmosomer som koppar dem till basalcellslagret. Flera olika proteiner produceras i basal,membranzonen av basalceller och fibroblaster i basalcellslagret och defekter kan leda till ärftliga sjukdomar: ex epidermolysis bullosa. På samma sätt kan man immunförsvaret reagera med en autoimmun attack mot dessa protein och ge individen andra sjukdomar med hudsymtom: ex pemhigus och pemphigoid. Stratum spinosum; flera cellager ovan stratum basale. Cellerna har nu börjat förlora sin längdaxel. Överst i stratum spinosum ses lamellära kroppar. Speciella fetter och enzym har producerats i cellerna som sedan släpps ut intercellulärt i hornlagret. Defekter här kan ge vissa typer av iktyos. Stratum granulosum ; 2-3 cellager ovan stratum spinosum. Cellerna allt plattare. Cellerna förlorar sina mitokondrier, Endoplasmatiskt retikulum och RNA och cellkärnorna börjar upplösas. De lamellära kropparna börjar tömmas genom exocystos. Stratum corneum översta lagret i epidermis. Keratinocyterna har delvis dehydrerats, berövats kärnorna och organeller. Lagret tunt (15 µ ( en corneocyt, som keratinocyten nu kallas pga det cellskal som bildats; cornified envelope, är enbart 1 µ tjock),över allt utom i hand och fotsulor (0.5-2mm). Stratum corneum har en brick and mortar struktur dvs ser ut som en tegelvägg i uppbyggnaden. Normalt sker sedan cellavstötningen i en fart som motsvarar nybildningen i basalcellslagret. OM deskvamationen (cellavstötningen ) sker för långsamt får vi tillstånd med patologiskt förtjockat hornlager. Keratinocytens livsförlopp Normalt tar förloppet från stratum basale till hornlager och avstötning 5-6v (3 v att nå stratum corneum och 2 v i hornlagret). Vid sjukdomen psoriasis tar samma procedur 4 dygn! Hornlagret, stratum corneum: kemiskt och mekaniskt mkt resistent, pga keratinfilamenten, corneodesmosomerna och cellskalet av protein i proteinbryggor. Cellerna ligger packade i kristallin fas i multipla lipidmembran som bidrar till att skapa en barriär mot vätskeförlust. Corneocyterna innehåller fria aminosyror och lågmolekylära ämnen:ämnen från de keratohayalina granuli som ses i stratum granulosum 2
3 För att upprätthålla sin funktion måste Stratum Corneum (SC) bevara fuktigheten dvs > 10% -(30% ) vatten. Förloras vätskan så blir SC skört och svagt. Funktionen bevaras via intercellulära lamellära lipider och natural moisturizing factor (NMF). NMF är en blandning av låg molekylära vattenlösliga föreningar som finns i corneocyten. Dessa föreningar har förmågan att binda vatten. NMF består av aminosyror och deras nedbrytningsprodukter ex urocanic acid samt mjölksyra, urea, citrat och socker. Dessa produkter utgör 20-30% av corneocytens torrvikt. De är alla hygroskopiska!!!således håller de vatten i corneocyten och gör därmed också keratinfilamenten mer elastiska. Den viktigaste byggstenen i keratohyalin är profilaggrin, ett höggradigt repetitivt protein, som via omvandling till filaggrin polymeriseras till cellgranula. Filaggrinkomplexet är betydelsefullt för aggregeringen av keratinfilament i horncellerna och frisätter flera av de lågmolekylära ämnen som binder vatten i hornlagret. Brist på komplexet leder alltså till dålig hudbarriär och ett torrt, förtjockat hornlager. Mutation här vanligt vid iktyos men ses även hos en hel del av atopikerna. Profilaggrin och dess omvandling och funktion 3
4 Preparat infärgat för filaggrin från normal hud samt hud vid iktyos/atopisk dermatit Dessa lågmolekylära ämnen är viktiga för den vattenbindande funktionen i stratum corneum. Vattnet i stratum corneum varierar mellan % och är viktigt för att upprätthålla funktionen. Hydreringen sker automatiskt genom den underliggande vävnaden. Vatten molekylerna går upp genom stratum corneum hydrerar horncellerna och avdunstar sedan (perspiratio insensibilis, 0.5 l/dygn ungefär). Vattenhalten i stratum corenum kommer även att bero på omgivande luftfuktighet, vid låg sådan blir hornlagret sprött och spricker lätt, vid hög blir barriärfunktionern sämre och mikroorganismer tillväxer lättare. För att motverka detta finns i stratum corneum ett lågt ph ca 5. Svett, fettsyror och nedbrytningsprodukter bidrar till ph. Andra celltyper i epidermis: Melanocyten belägen i stratum basale med sina dendriter som går upp i stratum spinosum (se nedan) Melanocyter; I stratum basale ligger melanocyter med 5-10 keratinocyters mellanrum. Försedda med dendriter som tränger in mellan keratinocyternas stratum basale och upp i stratum spinosum. OBEROENDE av hudfärg ca 1000 melanocyter/mm 2. Finns i hårfolliklar, leptomeningerna och ögats chorioidea. Melanocyterna bildar melanin i subcellulära organeller-melanosomer som innehåller tyrosinas, ett enzym som oxiderar tyrosin till DOPA, dihydroxyphenylalanin. En vidare oxideringsprocess sker och slutligen bildas melanin genom polymerisering av oxidationsprodukter. Rödhåriga har speciellt melanin som heter pheomelanin. Melanosomer transporteras i dendriterna och överföres till keratinocyterna. 4
5 Melanocyt överlämnar melanosom till keratinocyt Mest melanin finns i de basala keratinocyterna runt cellkärnorna, för att som ett paraply skydda dessa för UV skada. Då keratinocyterna rör sig uppåt tar de med melaninkornen. Genetiska skillnader i pigment beror på tyrosinasaktivitet, sammansättning av pigment (rödhåriga pheomelanin, svarthåriga eumelanin) och storlek och mättnad av melanosomer. Tyrosinasaktiviteten ökas av UV ljus därför pigmenterning. Vid upprepad UV exponering prolifererar även melanocyterna. Pigmentering kan även påverkas av hormon tex höga nivåer av MS (melanocytstim hormon ) som ses vid addison men även tex östrogen, progesteron och testosteron vilket påverkar melanocytaktiviteten och kan ge tex pigmenteringsökning Ex melasma vid graviditet/p-piller användning. Langerhans celler; Antigen presenterande cell. Långa dendriter. Finns normalt i stratum spinosum. Stimuleras de av antigen kommer de att lämna epidermis och vandra till lymkärl för att stimulera ett lymfocytsvar. Keratinocyterna som kring ger dem är också de viktiga ur en immunologisk synvinkel genom att potentiera immunreaktioner via frisättning av cytokiner. Langerhans celler, Dendritiska celler med immunologisk funktion Epidermala adnex strukturer; Strukturer utvecklade från epidermis: naglar, hår, talgkörtlar, apokrina körtlar och svettkörtlar. 5
6 Nageln Bildas i nagelmatrix, flerskiktat plattepitel. Ligger under nagelvallen och upp i lunula (den halvmåne som ses proximalt vid nagelvallen. Hållfastheten beror på cellulära arkitekturen oc intracellulära protein. Nagelkeratin svavelrikt jfr hud 12%/3%, vilket beror på cystin som tvärbinder proteinkedjorna. Även fett intercellulärt mkt viktigt. Nagelepitelet bildar inget horn och omsättes mkt långsamt. Epitelet adherent till nagelbäddenoch lossnar epitelet blöder nagelbädden. Matrix skadas lätt vilket ger skador som följer nageln tills den växt ut tex punktformiga atrofier eller tvärgående fåror. Vid långvarig skada kommer fåran att växa med nageln och man får en längsgående strimma. Vita fläckar på nageln kan uppstå genom förhorning i matrix eller nagelbäddens epitel. Hår Vi har ca hår i hårbotten. Vi tappar normalt ca 100 hår per dag. Finns överallt utom volart och plantart. Små fina hår kallas vellushår, långa tjocka terminalhår. M. arrectores pilorum reser håren när vi får gåshud. Håret bildas i bulben, en ansamling av celler med hög mitosfrekvens, keratiniseringen börjar strax ovan, organeller försvinner hållfasthet och kemisk resistens ökas medan dehydrering sker. I håret finns tre skikt cuticula (ytligast), cortex och medulla, alla tre har i det färdiga håret döda celler med resistenta membran. Pigmentet bildas av melanocyter i övre bulben och fagocyteras av de celler som utvecklas till cortex. Vithårighet beror på avsaknad av pigment. Grått hår beror att en del hår är vita en del fortfarande pigmenterade. Håret har tre faser i livet, växtfas, anafas, övergångsfas ( styr hur långt hårstrået blir) katagen och vilofas telogen. Telogena hår sitter kvar en viss tid och sen när bulben går i vila förloras de. Behåringen påverkas av heriditära och hormonella faktorer. 6
7 Talgkörtlar Flerloberad holokrin körtel. Saknas i vola och plantart. Rikligast i skalp ansikte övre del bröst o rygg. Talgkörteln mynnar i hårfollikeln. Fettet i körteln består främst av triglycrider som delvis bryts ned av lipas till fria fettsyror och glycerol. Fettsyrorna har viss antibakteriell aktivitet glycerolet binder vatten. Finns dessutom andra ämnen i fettet som squalen och kolesterol. Körteln stimuleras av androgenaktivitet. Viss aktivitet ses vid födelsen pga påverkan av modern, körtlarna stimuleras annars ej före puberteten Apokrina körtlar, hos människa ingen känd funktion men kan ge upphov till inflammation, hidroadeniter. Finns i axiller, runt mammae och genitalt /analt. Hormonberoende för aktivitet. Eckrina svettkörtlar ;Utsöndrar vatten deltar för att sänka kroppstemperaturen. Enkla tubulära körtlar som ses över hela kroppen. Sekretorisk del i dermis sedan en utförsgång som går genom dermis och i spiraler genom epidermis. I utförsgången återresorberas Natrium och klorid joner. Svetten som når hudytan således hypoton jfr plasma. I svetten vid utsöndring ses också laktat, ammonium och urea, ph ligger mellan 4-7. Svettning regleras av kolinerga nerver som anatomiskt är sympatiska. Dermis 1-10mm tjock bindväv, tjockast på ryggen. Mekaniskt skydd, viktig för epidermis funktion. Gränsen mellan epidermis och dermis (basalmembranzonen) veckad vilket ökar kontakten med den icke vaskulariserade epidermis som därför kan nutrieras. Det är dessa veck som ger oss ytteckningen tex på fingerblomman. Dermis består av celler: fibroblaster-bildar grundsubstans och fibrer, mastceller; kan stimuleras att utsöndra inflammatoriska mediatorer tex histamin och makrofager samt histiocyter, dessutom lymfocyter och dendritiska immunceller i mindre mängd ( i dermis tillfälligt). Fibrer: Kollagen av 7 olika typer varav några ingår i basalmembranet. Kollagen I och III utgör 70% av bindvävens torrvikt. Brist på kollagen ger skörhet i huden. Kollagen brist kan fås tex av C-vitaminbrist då kollagenfibrerna blir spröda pga bristande hydroxylering. Retikulin och elastin är andra kollagenfibrer. Grundsubstans:glukosaminoglukaner i dermis ex mucopolysackarider och hyaluronsyra bildat av fibroblasterna. Binder vatten, tillåter passage av näring men försvårar passage av mikrober. Fungerar eg som en sorts stötdämpare. 7
8 Kärl och nerver Blodkärl: I dermis stor betydelse för kroppens temperaturreglering men även vid inflammatoriska och hyperproliferativa processer. Ligger i 2 horisontella plexa, djupt( strax ovan subcutis) och ytligt från vilket kapillärslyngor går upp i de dermala papillerna för att öka försörjningen av epidermis. Huden tar normalt 10% av cirkulerande blod. Arteriovenösa anastomoser kan öka detta avsevärt och därmed sänka kroppstemperaturen Vid generell hudinflammation kan de vidgade kärlen ge ökad hjärtvolym. Lymfkärl: Startar strax under epidermis, här transporteras protein och interstitialvätska tillbaka. Nerver: Motoriska: adrenerga till M arrectores pilorum och kärl samt kolinerga till svettkörtlarna. Sensoriska: finns i dermis som fria nervändar (smärta klåda temperatur) samt specialutvecklade receptororgan: Pacinis kroppar: tryck och vibration och Meissners beröring. Subcutis: Bindväv och celler (lipocyter). De senare har fettupplagring som funktion. Heriditet, hormonbalans och nutrition styr fettlagrets tjocklek. Fettet skyddar mot trauma och köld. Inflammation i fettväven kan ses på underbenen pannikulit men även tex i lindrigare form hos barn som varit ute i blåsigt och kallt väder: köldpannikulit. Vad gör då huden? Social funktion, temperatur reglerare, stötdämpande, D-vitamin producerande, skyddar oss mot vår omgivning,dels med stratum corneum där penetration huvudsakligen sker via fettafsen i hornlagret; dvs fettlöslighet och molekylstorlek kommer att styra hur ämnet penetrerar. Huden även ett immunorgan; stratum corneum med interleukin I och proinflammatoriska mediatorer samt det medfödda och adaptiva immunförsvaret. Stratum corneum reagerar omedelbart, det medfödda ( ett utvecklingsmässigt sätt äldre försvar med peptider och receptorer, som försvarar oss främst mot mikroorganismer) inom några minuter och det adaptiva inom timmar dagar. Langerhans cell särskilt viktig för det senare. Hudens inflammatoriska system samverkar med immunsystemet för att maximalt skydda oss. Om hudens inflammatoriska system reagerar överdrivet eller på felaktiga grunder kan huden å andra sidan skadas vilket tex ses vid allergi, akne, psoriasis. 8
9 9
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s )
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s. 157-183) The Integumentary System Dick Delbro Vt-11 Introd.: Två komponenter: Huden och dess accessoriska strukturer (=bihang)
Läs merKURSVECKA 6. HUDEN SKYDD MOT OMGIVNINGEN: KEMISK HUDENS FUNKTION. (s. Marieb 152 171, s. 493)
KURSVECKA 6. HUDEN (s. Marieb 152 171, s. 493) HUDENS FUNKTION SKYDD MOT OMGIVNINGEN: Huden har tre olika former av skydd/barriärer; kemisk, fysisk och biologisk: KEMISK Huden samarbetar med bakterier
Läs merHuden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merC Svedman, A Gånemo HT2014
GENDERMATOSERmedfödda hudsjukdomar C Svedman, A Gånemo HT2014 Man talar om MONOGENETISKT ÄRFTLIGA SJUKDOMAR dvs där anlagsrubbningen är helt avgörande för ev sjd Samt POLYGENETISKT arv tex psoriasis, atopiskt
Läs merNy syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Läs merHuden Innehåll: Innehåll: Sidnummer: Sidnummer:
Innehåll: Sidnummer: Huden Innehåll: Sidnummer: Huden (översikt) Utbredning Funktion Makroskopisk struktur Mikroskopisk struktur Epidermis Keratinocyter Keratin Melanocyter Melanin Melanosom Cytokrin sekretion
Läs merKopplingen atopi - eksem.
Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt
Läs merskyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen
Hud Kroppens största organ är kroppens största organ. Mellan 15 och 25 procent av kroppsvikten är hud, och den har en yta på nästan två kvadratmeter. har många olika uppgifter. Den skyddar mot bland annat
Läs merSJUKDOMAR SOM BERÖR HÅR NAGLAR OCH SVETTKÖRTLAR. C Svedman SUS Malmö 2014
SJUKDOMAR SOM BERÖR HÅR NAGLAR OCH SVETTKÖRTLAR C Svedman SUS Malmö 2014 Meningen med denna powerpoint är inte att ge en komplett redogörelse för sjukdomstillstånd i adnexa utan exemplifiera några vanliga
Läs merHuden, skellettet och musklerna
Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till
Läs merHUDEN - Instuderingsfrågor
Huden är kroppens största organ och huden består av tre olika lager, överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden är den delen som vi ser och den är tjockast på fotsulorna och handflatorna. På ögonlocken
Läs merORAL HISTOLOGI MJUKVÄVNAD
ORAL HISTOLOGI MJUKVÄVNAD PREPARATBESKRIVNING Preparat OH1 OH21 har tillhandahållits av doc. Gunnar Warfvinge Avd. för oral patologi, Malmö Högskola Preparatbeskrivning OH1 Autopsi från nyfödd patient.
Läs merANATOMI HUD/SLEMHINNANS UPPBYGGNAD OCH FÖRSVAR. Vulvakurs SFOG Noors slott maj 2018
ANATOMI HUD/SLEMHINNANS UPPBYGGNAD OCH FÖRSVAR Vulvakurs SFOG Noors slott maj 2018 Malin Cullberg Jansson, spec. läkare, Hudkliniken och enheten för sexuell hälsa, SÖS malin.cullberg@gmail.com VULVA- ANATOMI
Läs merHydraulolja och hudexponering Anders Boman
Hydraulolja och hudexponering Anders Boman Hudtoxikolog, docent Enheten för arbets- och miljödermatologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Huden - kroppens största organ Ca 1,8m 2, 4 kg,
Läs merVätska, svettning och hudavlagringar
Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merLadokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merAkne. Sanningar och myter om ungdomsfinnar
Akne Sanningar och myter om ungdomsfinnar Nästan alla ungdomar har upplevt problem med finnar i ansiktet, på bröstet och på ryggen. Det är så vanligt att det räknas som en del av puberteten. Vad är akne?
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Faktagranskare: Meirav Holmdahl, överläkare, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund Karin Berggård, överläkare, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus,
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merHuden Spaterapeututbildning
Huden Spaterapeututbildning 2012-2013 Hudens anatomi och fysiologi Huden är det största organet i människans kropp och har en otrolig upptagnings- och utrensningsförmåga. Storleken på huden beror på vikten
Läs merVARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium
2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merPreparatkompendium. Termin 2 läkarprogrammet. Humanbiologi. Hälsa och biologisk funktion. Johan Paulsson 2004-09-03
Preparatkompendium Termin 2 läkarprogrammet Humanbiologi Hälsa och biologisk funktion Johan Paulsson 2004-09-03 RESPIRATION Human Mesothelium 31-2576 Mesotel är ett enkelt skivepitel som har mesodermalt
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs mer6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga
6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler
Läs merAtopi och atopisk dermatit 2010-03-26
Atopiskt eksem Cecilia Svedman Hudkliniken, Yrkes och Miljöderm avd UMAS Eksem- kommer från grekiskan; ek-ut-+zeein-koka Samlingsnamn på ej smittsamma, oftast långvariga, ytliga hudretningar av olika orsaker
Läs merHudens efflorescenser -florescere, blomstra
MORFOLOGI Detta är ett kortkompendium för att du som kandidat skall kunna följa med i hudföreläsningarna även om du har otur och inte har börjat läsa hud ännu. Det är en mycket bra bakgrund att ha läst
Läs merFärgen på huden. C Svedman 2014
Färgen på huden C Svedman 2014 Bilderna delvis tagna från undervisningsmaterial/ artiklar på nätet. Skall här enbart användas för undervisning på moodle. Huden har oberoende av hudfärg samma antal melanocyter
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Denna informationsbroschyr delas ut till dig som fått diagnosen hidradenitis suppurativa (HS). Broschyren är framtagen av biopharmaföretaget AbbVie tillsammans
Läs merApotekets råd om. Akne och rosacea
Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merNjurar, hud & rörelseorganen
Njurar, hud & rörelseorganen Renar blodet Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna
Läs merCeller består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.
Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om
Läs merBröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011
Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7
Läs mer2014-03-16. Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden
Sinnesorganen 2 och Huden SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 2 och Huden Huden Somatosensorik - Huden- storlek och vikt - Smärta - Hudens funktioner
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merKetokonazol ratiopharm
Ketokonazol ratiopharm Vid behandling av mjäll Vad är mjäll? Mjäll är en mycket vanlig åkomma. Det finns uppgifter om att så många som var 5:e svensk har problem med mjäll. Besvären brukar börja i tonåren
Läs merHög Intensiv Fokuserat Ultraljud
Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merActive Collagen 2 STÄRKER OCH FÖRYNGRAR HUDEN
ACTIVE COLLAGEN 2 1 Active Collagen 2 STÄRKER OCH FÖRYNGRAR HUDEN Slätar ut fina linjer och rynkor och ökar hudens elasticitet Ökar fuktighetsnivån i huden Tillför vitalitet, styrka och flexibilitet Stimulerar
Läs merSVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014
1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merVÄGEN TILL EN FRISKARE HUD
VÄGEN TILL EN FRISKARE HUD PATIENTGUIDE DR. OBAGI Forskare, innovatör, vetenskapsman och hudläkare. Dr. Obagi är en av de främsta experterna inom hudförbättring. Under mitten av 1980-talet utvecklade han
Läs mermånedens nordiske artikkel månedens nordis
månedens nordiske artikkel månedens nordis Huden hos den åldrande människan Hudens åldrande styrs av genetiska faktorer (kronologiskt åldrande) och av effekten av ultraviolett ljus. Kronologiskt åldrande
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merProv i BASVETENSKAP (exempel)
Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merIMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager
IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merEndokrina organ. Håkan Karlsson
Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merImmunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ
Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-17 kl 08.00 13.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 90 poäng. Godkändgränsen
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merAllmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning
Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål
Läs merEpitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp
Delkurs 1 av block III påp Apotekarprogrammet Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning L Introduktionskurs 10p HT 2006 Vävnadslära Epitelvävnad vnad Fredrik Larsson Epitelvävnad vnad epite l subst.
Läs merAktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation
Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merNYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo. Behandla huvudsaken
NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo Behandla huvudsaken till mjäll ratiopharm ett av världens främsta generikaföretag Som generikaföretag är vår uppgift att ta vid när patenten
Läs merKorrekt fixering & dehydrering för den optimala resultatet
Korrekt fixering & dehydrering för den optimala resultatet Fixation, stabilization of protein, is the most important step in producing good histological slides Sheehan & Hrapchak Ett urval av artefakter/felkällor
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merKutana och transdermala läkemedel. Erik Björk Inst för farmaci
Kutana och transdermala läkemedel Erik Björk Inst för farmaci Störst, bäst och vackrast! Ca 2 m 2, 4 kg Nyttan med huden? Skyddsbarriär: Mekaniskt påverkan Uttorkning Upptag av kemikalier / mikroorganismer
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merFrida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm
Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning
Läs merPåverkas huden av fett, kolhydrater och protein i kosten?
Påverkas huden av fett, kolhydrater och protein i kosten? Sara Andersson, Charlotta Forssén, Linnea Sandström 1 Innehållsförteckning Abstrakt s. 3 Introduktion s. 4-6 Kolhydrater s. 5 Protein s. 5-6 Fett
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merImmunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet
Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner
Läs merLYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION
LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merE-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF. Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation
E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation E-Light teknologin (IPL+RF) använder två energier istället för en - som betyder mer effektiva resultat
Läs meren hudvårdsserie för alla hudtyper och -tillstånd
en hudvårdsserie för alla hudtyper och -tillstånd SOLUTION BY VICTUS Solution by Victus är en hudvårdsserie för alla hudtyper och -tillstånd. Fokus har legat på att hudvårdsrutinerna ska kännas enkla och
Läs merSunda vanor i solen. Utvecklingskraft Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län
Sunda vanor i solen Utvecklingskraft 2016-09-08 Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län Hudens funktion Mer än bara en yttre fasad! Kroppens största
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merMänniskan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping
Människan 1 Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping www.lektion.se Från cell till organsystem En förutsättning för liv 2 Livet börjar med att atomer börjar bilda molekyler Syreatomer Järn
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs meroch muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merRisker med kallt vatten vätskebalans
Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion
Läs merOmtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200
Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merTema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013
1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad
Läs merKodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant
Läs mer