Allmänt om policyf rågor

Transkript

1 Dokumentnamn: Allmänt om policyf rågor Fastställt av: Kårstyrelsen Originalförfattare: Barbro Johansson Version: Författat: Typ av dokument: Styrande Beslutsdatum: Allmänt om policyf rågor 1 Definition En definition av ordet POLICY: En redovisad hållning till företeelser Policy betyder inriktning. Synonymer till policy är bl.a riktlinjer/målsättning/inställning. 2 Bakgrunden Vid kårens planeringsdagar den januari 1997 i Gilwellstugan framkom behovet av kårpolicy inom en rad områden. Vid beslut på ASL-mötet (Allmänt senior- och ledarmöte) den 17 april 1997, beslutades att de olika policypunkterna skall arbetas fram genom olika arbetsgrupper. Vilka och hur många punkter som tas upp, beslutas på ASL-möte och är beroende av hur stort intresset är, att deltaga i arbetsgrupperna. Carl Bondes Väg 90 Box 5007 Telefon Webb Hässelby Hässelby Plusgiro E-post info@hasselbyscout.se

2 3 Beslutsgång När respektive arbetsgruppen tagit fram ett policyförslag skall detta delges kåren på en kårutvecklingsträff eller annan kårgemensam aktivitet. Efter detta skall styrelsen ta beslut i frågan. Först därefter gäller policyn. Färdiga dokument förvaras enligt följande: Originaldokument inklusive register på uppgjorda dokument förvaras hos sekreterare eller i scoutlokalen. Kopior på dokumenten skall vara tillhandahållas till de som är ledare i kåren. Dokumenten finns också utlagda på kårens webbplats. Styrelsen ansvarar för att dokumenten hålls uppdaterade. 4 Målet Målet med dessa policydokument är att ge scouterna i Hässelby Scoutkår en hjälp och stöd i avdelningsarbetet samt en enhetlighet inom kåren. 5 Dokumenten För att få en enhetlighet i policydokumenten är dessa i tillämpliga delar uppdelade i sju rubriker enligt följande: Uppdraget Bakgrunden Egna värderingar i kåren Definition Olika situationer Eventuellt godtagbara undantag Hur vi ledare bör agera och reagera Dokumentets huvud visar vilka som varit utredare, datum för godkännande. Versionsnumret visar antalet uppdateringar, datumet visar från när aktuellt dokument gäller. 6 Informationen De framtagna policydokumenten skall vara tillhanda en ny ledare eller assistent snarast när den börjar i kåren. Till övriga scouter förmedlas informationen i och med den ordinarie verksamheten, d.v.s. ansvaret för att de policies som finns framtagna efterlevs åligger varje ledare som är verksam. 2

3 Dokumentnamn: Kanoter Fastställt av: Kårstyrelsen Originalförfattare: Erik Sandström Version: Författat: Typ av dokument: Styrande Beslutsdatum: Kanoter Carl Bondes Väg 90 Box 5007 Telefon Webb Hässelby Hässelby Plusgiro E-post info@hasselbyscout.se

4 Innehåll Innehåll 2 1 Uppdraget 3 2 Egna värderingar i kåren 3 3 Grenaktiviteter Letare och Spårare Upptäckare Äventyrare 4 4 Säkerhet 4 5 Skötsel Träpaddlar Plastpaddlar Styrfenor Transport 4 6 Användning 5 2

5 1 Uppdraget Skrivningen av denna policy är i sig självpåtagen. Anledningen är dock att vi skall ha en meningsfylld användning av våra kanoter, kanoterna är en jätteresurs i vår kår. Om kanoterna skall vara användbara under en längre period krävs det skötsel och omvårdnad. Värdet på dessa kanoter låg omkring kr år så det är en tillgång som få kårer disponerar. De nya kanoterna har nu varit verksamma i kåren sen omkring år Slitaget börjar att synas så det är dags att ta tag i frågan om hur vi hanterar våra kanoter. Denna policy skall tjäna som ett stöd för framtida kanotfogdar, samtidigt som den kan ge upplysningar till andra i kåren. 2 Egna värderingar i kåren Trots att Hässelby Scoutkår är en kår för landscouter så har vi tyckt det vara värdefullt att bedriva verksamhet på vattnet. Kanoter är då ett utmärkt transport- och fortskaffningsmedel. Kåren kommer dock att fortsätta vara en kår för landscouter. 3 Grenaktiviteter 3.1 Letare och Spårare Letare och Spårare är scouthusmänniskor, vilket innebär att det inte förekommer någon organiserad hajkverksamhet med kanoter. Det är dock viktigt att de kommer i kontakt med kanoter så snart som möjligt. Detta kan t.ex. ske invid stranden vid vår stuga vid Översjön under försommaren då vattnet är varmt. Sommarläger är också ett utmärkt tillfälle. Bad med kanot och dra färja är kul. Att paddla på utan teknikträning går också bra. Bäst lämpade för detta är de äldre kanoterna. Lite kanotvana är bra att ha med upp till upptäckarna. Simkunnighet på 200 meter krävs för att använda kanoter. 3.2 Upptäckare Upptäckare är lägerscouter och paddlar fram och tillbaka utan packning. Förstaårsupptäckarna bör kunna sköta den enklare främre paddeln med rätt grepp så de kan paddla på ett tag utan att bli jättetrötta. Andraårs-upptäckaren bör kunna sköta den bakre paddeln och kunna de olika paddeltagen för att svänga vänster och höger. Dessutom bör de ha tippat en kanot, dragit in den på grunt vatten, tömt och paddlat ut igen. Upptäckarpaddling är kul. Om upptäckarna kan tekniken blir också första äventyrarpaddlingen den roliga utflykt den kan bli, men det handlar desto mer om styrka. Nu när kanoterna ligger nere vid sjön är det riktigt enkelt. De gamla kanoterna rekommenderas för teknikövning med upptäckarna, men brukar användas extremt sällan ändå. Man kommer närmare vattnet vilket är en fördel om man är mindre. Upptäckarna verkar ha lättare att hantera de gamla kanoterna i vattnet. Det är lätt att välja en bra strand eller att fixa någon planka att dra upp kanoterna på så att de inte skadas i botten. 3

6 3.3 Äventyrare Äventyrare, är vandringsscouter, och paddlar med packning till övernattningar. Här är de nya större kanoterna med bra packutrymme toppen. De är faktiskt stabilast om de lastas. Kanoterna kan dock välta, speciellt om man är flera i dem. Plasten tål stötar vilket är bra när man går iland på okända stränder. Äventyrarna brukar starta hösten med en paddlingshajk när vattnet är varmast och ger chans till bad om vädret är fint. 4 Säkerhet För all kanotverksamhet gäller att flytväst skall användas samt att simkunnigheten måste vara minst 200 meter. På äventyrarnivån kan det krävas att scouten kan simma ännu längre eftersom hajker sker på större vatten. Någon i ledarteamet skall också vara kunnig i livräddning och kunna ge konstgjord andning. Man får dessutom aldrig stå i kanoterna oavsett om de ligger på land eller är ilagda i vattnet. 5 Skötsel 5.1 Träpaddlar Träpaddlarna suger vatten om fenissan skavs av längst ner på bladet. När bladet sugit och torkat några gånger spricker det. Av den anledningen måste paddeln slipas och fernissas så fort man upptäcker att det finns en tendens till slitage. När man stakar i botten ska paddelbladet peka uppåt. 5.2 Plastpaddlar Plastpaddlarna går inte sönder på samma sätt som träpaddlar. Dessa blir oftast slitna varvid plasten skadas. För att hålla efter dessa kan de behöva putsas av ibland så att de fungerar bättre i vattnet samt att skaderisken minskar. När man stakar i botten ska paddelbladet peka uppåt. 5.3 Styrfenor Styrfenorna på de gamla kanoterna är ihåliga och går det hål suger materialet mellan inner- och ytterbotten upp vatten. Kanoten blir tyngre och på vinterns sprängs inneroch ytterbotten isär av is. Även glasfibern suger vatten och den tjocka plasten i för och akter kan skiktas sönder. Det är dock lätt att plasta ihop de gamla kanoterna med ny glasfiberväv och plast vilket syns på några av dem. De blir dock aldrig lättare av att lagas. I alla gamla kanoter har inner- och ytterbotten sprängts isär. Det gör inget i vattnet, men på land kan kanoten brytas sönder om den lastas tungt. 5.4 Transport För transport finns det en kanotvagn som maximalt kan lasta 10 kanoter. Lastbreddare finns också så att man kan lasta 2 kanoter på biltaket. Det går dock alldeles utmärkt att lasta 1 kanot på biltak med vanlig fastsurrning. Vid hajker kan det också vara användbart att ta med kanotvagnar, kåren har 2 vagnar som kan användas. 4

7 6 Användning Kanoterna bokas hos kanotfogden. Kanotfogden utses av kårstyrelsen. Kårens medlemmar kan nyttja kanoterna utan kostnad. Vi hyr dessutom ut dessa till andra. Frågor som har med användningen och skötsel att göra besvaras av kanotfogden. 5

8 Dokumentnamn: Organisation och struktur Fastställt av: Version: 2.2 Författat: Kårstyrelsen Författare: Ver1. Bosse Gejdebäck, Jon Fleck, m. f l. Ver2. Emil Öhman Typ av dokument: Styrande Beslutsdatum: Organisation och struktur Carl Bondes Väg 90 Box 5007 Telefon Webb Hässelby Hässelby Plusgiro E-post info@hasselbyscout.se

9 Innehåll Innehåll 2 1 Bakgrund 4 Version 1 4 Version Introduktion till scouterna Scouterna i Sverige Syfte Scoutmetoden Lag, löfte, valspråk och lösen Scoutlagen Scoutlöftet Valspråk och lösen Stockholms Scoutdistrikt Hässelby Scoutkårs historia Scoutarbetet inom vår Scoutkår 7 3 Verksamheten Kårropet Kårstämma Styrelse Förtroendevalda Funktionärer Övriga stämmofrågor Kårutvecklingsträff 10 4 Ansvar och arbetsuppgifter för förtroendevalda Kårordförande Vice Kårordförande Ledamöter Revisorer Styrelsen Valberedningen 12 5 Ansvar och arbetsuppgifter för funktionärer Arbetsuppgifter för funktionärer Avdelningsledare Ledare Assistent Bidragsombud (Bomb) Firmatecknare Föräldraföreningen (FF Ekorren) Grenrepresentanter Kanotfogde Kontakt för nyanmälningar 15 2

10 5.11 Kårkassör (Kkass) Kårpostmottagare Kårsekreterare (Ksekr) Kårutbildningsledare (KUL) Lokalfogde för Gula Villan Materielansvarig Medlemsregistrator Nyckelpiga Redaktör Rekryteringsansvarig Scoutvarors ombud Stugfogde för Översjön Suppleant Tävlingsledare Webbansvarig 20 6 Ett scoutår i kåren Avdelningsarbetet Program Sommarläger 21 7 Kårens anläggningar Scoutlokalen Hajkstugan vid Översjön Kanoter 23 8 Praktiska tips Klädsel Nycklar Materiel i Scoutlokalen/ Översjön Brandskydd Webbplats Policys Utlägg Städning 26 9 Utbildning 26 3

11 1 Bakgrund Version 1 Denna policy har sprungit ur två tidigare dokument. På kårstämman 1995 fick Bo Gejdebäck i uppdrag att försöka redogöra för hur kårens formella struktur såg ut samt tydliggöra vad respektive funktion hade för ansvar och arbetsuppgifter. Under slutet av 1995 fanns detta dokument framme. I ett senare led försökte kåren ta fram ett dokument som i korthet visade kårens historia, ideologi samt arbetssätt. Det senare dokumentet har används som en form av introduktion till nya ledare men också använts som ett stöd i kårens löpande arbete. Dessa två dokument har i denna policy sammanflätats för att utgöra en helhetsbeskrivning över hur vår kår ser ut, vilken historia vi har samt hur vi skall arbeta för att utveckla verksamheten utan att för den skull glömma de formella krav som finns för varje funktion. Version 2 Hösten 2011 beslutade kårstämman att kåren skulle byta namn från Hässelby Villastads Scoutkår till Hässelby Scoutkår då Hässelby Gårds Scoutkår flyttade ihop med oss. Kårstämman beslutade samtidigt att kårstyrelsen skulle presentera en policy gällande hundars vistelse i scoutlokalen. Styrelsen fann också att kårens policydokument behövdes uppdateras då de gällande policydokumenten fastslogs 1999 med en del smärre uppdateringar 2005 utav Bennie Jonsson och att de dåvarande dokumenten ej stämde överens med den dåvarande organisationsstrukturen och styrelsen fattade därmed ett beslut våren 2013 att utse Emil Öhman till ny ansvarig. 2 Introduktion till scouterna 2.1 Scouterna i Sverige Alla scoutkårer i Sverige tillhör Scouterna men några tillhör också en annan scoutorganisation. Scouterna är riksorganisationen för scouting i Sverige och fungerar som vårt lands brygga ut i världen. Anledningen är att ett land enbart kan ha en organisation som är medlem i Världsscoutorganisationerna. Scouterna är partipolitiskt och religiöst obunden. Andra svenska organisationer än Scouterna kan utöva scouting om de har tecknat ett samverkansavtal. Alla scoutkårer och scouter i de samverkande organisationerna är också medlemmar i Scouterna. I dagsläget är det fem organisationer som samverkar med Scouterna på olika sätt. De direktanslutna kårerna tillhör scoutdistrikt. De två scoutorganisationerna Frälsningsarmén och KFUK-KFUM. De tre scoutorganisationen som är anslutna via en samverkansorganisation är EFS, Equmania, Nykterhetsrörelsen. 4

12 2.2 Syfte Scouternas syfte är att utveckla barn och unga till trygga och ansvarsfulla medborgare, i såväl det lokala som globala samhället. Detta sker med scoutmetoden som pedagogisk grund och utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte Scoutmetoden Scouterna arbetar efter scoutmetoden som består av följande delar: Friluftsliv Lokalt och globalt samhällsengagemang Scoutlag och scoutlöfte Lyssnande och stödjande ledarskap Symboliskt ramverk Patrullsystemet Learning by doing Lag, löf te, valspråk och lösen Scouterna har fastställt följande scoutlag, löfte, valspråk och lösen: 5

13 Scoutlagen 1. En scout söker sin tro och respekterar andras 2. En scout är ärlig och pålitlig 3. En scout är vänlig och hjälpsam 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat 5. En scout möter svårigheter med gott humör 6. En scout lär känna och vårdar naturen 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra Scoutlöftet Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen Valspråk och lösen Var redo! Alltid redo 2.3 Stockholms Scoutdistrikt Stockholms Scoutdistrikt (SSD) har (1998) cirka medlemmar uppdelade på ett 40-tal scoutkårer. Scoutdistriktet ger service till medlemskårerna, och ser också till att gemensamt beslutade program genomförs. Dessutom äger scoutdistriktet fastigheten Vässarön ett ökomplex i Stockholms skärgård som har en förnämlig anläggning. Denna används till och från av vår kår. Distriktets löpande verksamhet sköts av en styrelse vilken väljs av en distriktsstämma som samlas en gång per år. Varje kår har röster i förhållande till sin storlek. Förutom vår egen kår finns i vår närhet Hässelby Strands Sjöscoutkår (HSS) samt Vällingby Scoutkår (Vby). 2.4 Hässelby Scoutkårs historia Hässelby Scoutkår (Hby) bildades Under de två första decennierna var det en mycket aktiv flickscoutkår. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i olika kårer var det som gällde på den tiden. I början av 1960-talet inträdde en stagnationsperiod och kåren hade en mycket begränsad verksamhet när man gick in i 1980-talet. Under och 1990-talet tog verksamheten fart, detta skedde med hjälp från Stockholms Scoutdistrikt. Kombinationen av nya ledare och stora barnkullar har fått kåren att uppleva en andra storhetstid. Kåren har i.o.m. detta vuxit mycket snabbt och omfattade 1999 cirka 290 medlemmar. Vid denna tid var vår kår näst störst i Stockholm. Expansionen gjorde också att vi fick som resultat att kårens verksamhet bedrevs utifrån en mycket god ekonomisk ställning. År 2010 fick vi en förfrågan utifrån Hässelby Gårds Scoutkår om de fick gå ihop med oss på grund av lågt medlemsantal. Vid 2011 års kårstämma beslutades att kåren skulle byta namn från Hässelby Villastads Scoutkår till Hässelby Scoutkår samt att vi förnyade vårt kårmärke, bomärke, förkortning och halsduk. 6

14 Mer historia om vår scoutkårs historia kan fås av den bok som kåren utgav i sammarbete med dess 70års jubileum. Boken är till försäljning vid bl.a. terminsavslutningarna och rekryteringsaktiviteter ibland. Då efterfrågan ej har legat på den nivån som var planerad kommer antagligen dessa att utges i många år framöver. 2.5 Scoutarbetet inom vår Scoutkår Verksamheten är indelad i grenar beroende på scouternas ålder. Följande grenar finns: Letare (åk 1), Spårare (åk 2 3), Upptäckare (åk 4 5), Äventyrare (åk 6 8), Utmanare (åk 8 gymnasiet år 3), Rover (19-25 år), bedrivs oregelbundet Inom varje gren finns det avdelningar. För varje avdelning finns en avdelningsledare (AL) som är ansvarig för verksamheten. Till sin hjälp har han/hon ledare och assistenter. Avdelningsindelningen ser ut som följer. Gren Letare Bävrarna Spårare Fåglarna Vilddjuren Väsrarna Upptäckare Asarna Skogsbrynet Äventyrare Stigfinnarna Utmanare Mulle Rover Vilda Västern - FF Ekorren Avdelningsindelningen, avdelningsnamnen samt avdelningarnas bomärken är en del i vår historia. Vill någon avdelning ändra detta måste frågan diskuteras med styrelsen. Vår scoutverksamhet stöds aktivt av föräldraföreningen Ekorren. Av namnet att döma så består en del av deras verksamhet i att samla in pengar till verksamheten. Men man stödjer också kåren på en mängd andra sätt. Medlem i föräldraföreningen är varje familj som har en scout i kåren. 7

15 3 Verksamheten 3.1 Kårropet Obs!! Texten inom Parentes ropas av Den som leder ropet. (HÅ) HÅ Hässelby! Vi är tappra och vi kämpa Inget kan vår iver dämpa Surra repet, speja, spana Är hos oss en riktig vana Aldrig moll, alltid dur Kämpa vi i ur och skur Vårat gäng gör dig glad (Hässelby) Kårstämma Kårstämman, som hålls varje år, är kårens högsta beslutande organ. Kårstämman väljer formellt kårstyrelse men också andra viktiga funktioner Styrelse Stämman väljer följande funktioner/poster till styrelsen: KO Kårordförande Vko Vice kårordförande Ledamöter Suppleanter Utöver dessa händer det ibland att andra poster tillsätts som exempelvis 2:e Vice kårordförande. Styrelsen har möten enligt de i verksamhetsplanens beslutade datum om styrelsen ej beslutar annat. Samtliga styrelsebeslut skall styrelsen rösta om, vanligtvis genom acklamation eller votering. Sluten votering skall hållas om någon i styrelsen så begär. Samtliga medlemmar i kåren innehar närvarorätt vid samtliga styrelsemöten om ej annat sägs utav styrelsen Förtroendevalda Vidare väljer stämman revisorer och valberedning. Två ordinarie revisorer samt minst en suppleant. I valberedningen skall minst 2 personer ingå. 8

16 Funktionärer Funktionärer är egentligen en fråga för styrelsen men stämman har en del tidigare år valt att tillsätta dessa. Styrelsen kan dock efter eget bevåg byta personer och tillsätta nya på dessa poster om det skulle visa sig nödvändigt. Det brukar också hända att olika funktioner inom kåren hamnar under en och samma person då det saknas någon på någon funktion och att funktionen då hamnar under en annan funktionärspost. För att förtydliga vad just en viss funktionspost innebär har vi valt att tilldela nästkommande kapitel till detta. Följande funktioner finns för närvarande i kåren inklusive hela styrelsen: Ansvarig ledare (AL) Assistent Bidragsombud Bomb Firmatecknare Föräldraföreningens representant Grenansvarig Kanotfogde Kontakt för nyanmälningar Kårkassör Kårordförande Kårpostmottagare, normalt någon i styrelsen Kårsekreterare Kårutbildningsledare (KUL) Ledare Lokalfogde för Gula Villan Materielansvarig Medlemsregistrator Nyckelpiga Redaktör för ZKA-Ut Rekryteringsansvarig Revisor Revisor suppleant Scoutvarors ombud Stugfogde för hajkstugan vid Översjön Styrelseledamot Styrelsesuppleant Tävlingsledare Valberedning Webbansvarig Vice Kårordförande Övriga stämmof rågor Stämman granskar avgående styrelses fögderi samt beslutar om budget för kommande år. På stämman kan det också förekomma propositioner från styrelsen samt motioner från medlemmar. Motioner inlämnas i god tid före stämman så att styrelsen kan behandla dessa före stämman. Hur lång tid i förväg anges på kallelsen till stämman. Alla medlemmar i Hässelby Scoutkår som har erlagt medlemsavgift äger rösträtt på kårstämman. 9

17 Kårutvecklingsträf f Kårutvecklingsträffar och andra kårmöten leds av kårordföranden och kårsekreteraren gemensamt om ingen annan är utsedd. Vid Kårutvecklingsträffar diskuteras, planeras och fastställes det löpande gemensamma scoutprogrammet. Dessutom diskuterar man andra gemensamma angelägenheter ( t.ex. större materielinköp, upprustning av lokalen, kårhajk ) då dessa kommer upp på något möte. Denna typ av möten hålls 3-4 gånger per termin. Alla utmanar-, roverscouter, ledare, föräldraföreningens representanter samt övriga kårfunktionärer har rätt att delta vid dessa möten. Kårutvecklingsträffar likaså andra kårträffar förbereds vanligtvis av styrelsen. Vid kårutvecklingsträffar kan dock inte fattas beslut i ekonomifrågor eller frågor angående verksamhetens inriktning. Dessa frågor kan dock tas upp och vidarebefordras till styrelsen som fattar beslut om frågan. Mötenas ordförande eller om så saknas skall den som kallade till mötet vara ansvarig för att protokoll förs och görs tillgängligt om mötets karaktär kan göra det intressant för icke närvarande. 4 Ansvar och arbetsuppgifter för förtroendevalda Att inneha ett uppdrag innebär att bidra till att kårens verksamhet utvecklas på ett positivt sätt. Ju fler som aktivt deltar i detta arbete desto mer ökar också möjligheterna till att lyckas med denna föresats. Tar man ett uppdrag måste man också vara medveten om att det innebär ett visst ansvar och därvidlag kommer det att ta en del tid i anspråk. 4.1 Kårordförande Funktionen Kårordförande innebär bl.a. Att leda och samordna arbete i styrelsen, Att normalt vara ordförande vid styrelse- och Kårutvecklingsträffar, Att vara ansvarig utgivare för Zka-Ut, Att vara ansvarig för att samtliga nummer av Zka-Ut tillgängliggörs via kårens webbplats, Att förse ledarrummet med minst ett exemplar utav Zka-Ut vid nytt nummer, Att förbereda och sammankalla styrelse- och Kårutvecklingsträffar, Att representera kåren utåt och inåt, Att planera kårens inre verksamhet och yttre utveckling (visioner och mål), Att ansvara för kårens organisation, ges befogenhet att fatta smärre ekonomsiska beslut angående kåraktiviteter, Att fatta större beslut å kårens vägnar vid akuta situationer utan ett styrelsebeslut 10

18 4.2 Vice Kårordförande Vice kårordförande ansvarar för: Att överta ordförandes arbetsuppgifter vid dennes frånvaro, Att samordna och utveckla lokalfrågor tillsammans med lokalfogden Att tillsammans med KUL genomföra utvecklingssamtal med avdelningarna. 4.3 Ledamöter Ledamöterna har följande ansvar: Att deltaga aktivt i styrelsens verksamhet 4.4 Revisorer Enligt kåren har revisorerna följande arbetsuppgifter och ansvar: Att följa kårens arbete och granska styrelsens arbete samt att fattade beslut verkställs och följs, Att följa och granska kårens förvaltning och räkenskaper under verksamhetsåret, Att, efter verksamhetsårets slut, granska årsredovisning och räkenskaper samt kontrollera Att kårens tillgångar är korrekt värderade, Att lämna utlåtande om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för det gångna året, Att avlägga revisionsberättelse inför stämman 4.5 Styrelsen I styrelsens arbete och ansvar ingår bl.a. följande: Att övergripande ansvara för hela kårens verksamhet, Att scoutverksamheten bedrivs i enlighet med Scouternas program samt i enlighet med fattade beslut och intentioner inom kåren, Att leda och samordna kårens verksamhet, Att ansvara för att planera och genomföra utbildningen Plantskolan i samarbete med kårutbildningsledaren, KUL, Att tillsätta AL, Att tillsätta kårfunktionärer. Dessa kan tillsättas av stämman, men styrelsen kan byta ut dessa utan att sammankalla en extra stämma, Att ansvara för ledar- och barnrekrytering, Att hålla koll på avdelningarnas status, Att bereda frågor inför stämman samt skicka ut kallelse och förslag på dagordning, 11

19 Att skriva verksamhetsberättelse, Att ta fram verksamhetsplan och budget, normalt ger kårordföranden styrelsen ett förslag för en verksamhetsplan som styrelsen sedan beslutar om, Att fastställa en verksamhetsplan, Att ta fram förslag till kårens övergripande terminsprogram, Att besluta om kårens lägerverksamhet för samtliga grenar efter förslag från dess AL:ar, Att vid behov hänskjuta frågor till kårutvecklingsträff, styrelsen ansvarar även för dessa beslut, Att fastställa villkor för hyra av scoutlokalen, hajkstugan samt för kanoterna, Att ta initiativ till kårgemensamma aktiviteter, Att hålla kontakt med distriktet och förbundet, Att söka bidrag ur fonder och stiftelser, Att samtliga ledare är informerade om våra säkerhetsregler, Att ansvara för ledarvården, Att se till att samtliga ledare och andra berörda genomför utbildningen Trygga Möten, Att anordna kårgemensam jul- samt sommaravslutning Att informationen fungerar på ett bra sätt, Att utveckla ansvar och arbetsuppgifter för förtroendevalda och funktionärer 4.6 Valberedningen Valberedningens arbetsuppgifter och ansvar innebär: Att till stämman föreslå personer till minst ny styrelse, revisorer, Att försöka tillse att det förslag som tas fram till stämman gagnar kårens utveckling och arbete, Att göra medlemmar intresserade av att ta på sig en kårfunktionärsroll, bör rådfråga insatta personer om de tycker att en specifik person ska fortsätta på en viss funktionärsroll 12

20 5 Ansvar och arbetsuppgifter för funktionärer 5.1 Arbetsuppgifter för funktionärer Funktionärer behövs alltid för att få verksamhetens olika delar att fungera så bra som möjligt. Funktionernas innehåll kan variera över tid. För närvarande ingår nedanstående i respektive funktion. 5.2 Avdelningsledare I arbetet som ansvarig ledare för en avdelning ingår: Att leda och fördela arbetet inom avdelningen, Att tillse så att avdelningens arbete bedrivs i enlighet med Scouternas program samt i enlighet med beslut i styrelsen och kårutvecklingsträff. I detta arbete finns olika typ av hjälpmedel vilka finns beskrivna i detta dokument, Att hålla medlemsregistreraren informerad om den aktuella medlemsstatusen på avdelningen, Att rapportera om avdelningens verksamhet på kårutvecklingsträffar, Att hålla kontakt med grenansvarig, Att lämna underlag till BOMB när det gäller närvaro och kurser, t.ex. PL-kurs för att kåren ska få bidrag, Att hålla ordning i mötesrum, förråd samt grovstäda efter varje avdelningsmöte, Att hålla ordning i sitt avdelningsfack, Att publicera avdelningens terminsplanering på avdelningshemsidan, Att hålla sin avdelningshemsida uppdaterad, Att utse övriga ledare på avdelningen (v.al) och assistenter (Ass) i samråd med kårstyrelsen, Att förstöra avdelningens hälsodeklarationer när avdelningsmedlemmar ej längre är kvar på avdelningen, Att se till att kårens säkerhetsregler efterlevs, Att efter varje hajk skicka in en blankett till kassören där det står följande o o o o o Datum Plats Deltagare, sortera personer ej över 18 år Vad och när ni har gjort olika saker Din underskrift 13

21 Att snarast efter terminsavslutningen skicka in närvarokort till kårkassören, 5.3 Ledare I arbetet som avdelningsledare för en avdelning ingår: Att stödja och hjälpa den ansvarige ledaren med dennes arbete, Att genomföra utbildningen Trygga Möten 5.4 Assistent I arbetet som assistent för en avdelning ingår: Att stödja ledarna. 5.5 Bidragsombud (Bomb) Funktionen ansvarar för: Att hålla sig uppdaterad om de bidrag vi kan söka samt de ansökningsdatum som är förknippade med dessa, Att påminna dem inom kåren som skall lämna underlag, Att sammanställa och skicka ut bidragsansökningar, Att, tillsammans med Kkass, bevaka att vi erhåller de bidrag vi sökt, Att söka bidrag ur fonder och stiftelser 5.6 Firmatecknare I arbetet som firmatecknare ingår: Att inneha befogenhet att företa rättshandlingar å kårens vägnar med följande villkor: o o o o o o vid införskaffande av materiel till kåren, vid hyra av materiel, t.ex. släpvagn eller maskiner, vid förnyelse utav avtal, vid nytecknande utav avtal av de slag som kåren nyligen innehaft, t.ex. elavtal, ges befogenhet att fatta ekonomiska beslut angående kårgemensamma aktiviteter, vid nödfall övriga handlingar om de behövs för att verksamheten ej skall bli lidande Övriga obudgeterade utgifter skall beslutas utav styrelsen. 14

22 5.7 Föräldraföreningen (FF Ekorren) Föräldraföreningen är en egen förening men representeras också som en avdelning inom vår kår vid namn Ekorren. Enligt kåren har föräldraföreningen följande arbetsuppgifter: Att ombesörja utskick av Zka-Ut samt övrig information som skall nå kårens alla medlemmar, Att årligen genomföra en enkät vars syfte är att mäta medlemmarnas uppfattning om kårens verksamhet, en s.k. kårbarometer, Att samordna aktiviteter som kåren vill att FF skall åta sig, Att medverka i ledarvård 5.8 Grenrepresentanter Grenrepresentanterna har följande ansvar: Att hålla kontakten med grenens ledare, Att bevaka grenens intressen i styrelsen och vid kårutvecklingsträffar, Att samordna grengemensamma aktiviteter, Att återföra samt genomföra beslut fattade av styrelsen och kårutvecklingsträff på den egna grenen, Att fatta beslut åt grenen vid kårutvecklingsträffar om alla dess avdelningar ej är närvarande 5.9 Kanotfogde I funktionen ingår: Att förvalta kanoter, kanotvagn, paddlar och flytvästar, Att besiktiga kanotvagn, Att sköta nödvändigt underhåll av materialet, Att samordna uthyrningen och lämna ut inbetalningskort för hyran samt meddela kassören om aktuell grupp som ska hyra samt hyresbelopp, Att inventera utrustningen, Att föra statistik över utnyttjandet 5.10 Kontakt för nyanmälningar Funktionen ansvarar för: Att kårens informationsmaterial angående nyanmälningar är aktuellt, Att dela/ skicka ut ansökningshandlingar till dem som önskar att bli medlemmar, 15

23 Att aktivt försöka rekrytera de föräldrar som vill anmäla sina barn, Att kontakta lämplig avdelning när ny ansökan inkommit, Att medverka vid rekryteringsaktiviteter, t.ex. kanindag Kårkassör (Kkass) Kårkassören ansvarar bl.a. för: Att sköta in- och utbetalningar för kårens räkning, Att fråga kårfunktionärer om budget för nästa år, Att vid behov ta fram ekonomiska underlag och uppföljningar, Att bevaka att den beslutade budgeten följs samt tillsammans med ordförande medverka till förslag till åtgärder om så inte skulle vara fallet, Att ta fram ett preliminärt bokslut för diskussion i styrelsen, Att ta fram budgetförslag till styrelsen, Att bevaka att/om sökta bidrag från fonder och stiftelser erhålls, Att bevaka att hyresavgifter erhålls vid uthyrningar lokal, scouthus samt kanoter, ges befogenhet att fatta ekonomiska beslut angående kåraktiviteter, Att i god tid förse revisorer med begärt material 5.12 Kårpostmottagare I funktionen ingår: Att ta emot post från Scouterna och distriktet, Att informera berörda om den post som kommer, Att informera vid styrelse- samt kårutvecklingsträffar Kårsekreterare (Ksekr) Kårsekreteraren ansvarar bl.a. för: Att föra protokoll vid styrelsemöte, Att lämna matrikelunderlag till Stockholms Scoutdistrikt, Scouterna och kommunen vid efterfrågan, Att ansvara för kårens arkiv Kårutbildningsledare (KUL) Funktionen ansvarar för: Att hålla sig informerad om aktuellt kursutbud och hur mycket kåren ersätter utav kursavgiften för de olika kurserna, 16

24 Att informera och peppa medlemmar om att gå viss kurs, Att hänskjuta frågan till styrelsen om någon vill gå en dyr eller ovanlig kurs som vi normalt ej deltar i, Att anmäla deltagare till kurser, Att informera nya ledare om det viktigaste de behöver känna till samt tips på litteratur, Att ge kassören uppdrag att betala kursavgifter vid eventuellt behov, Att lämna underlag till Bomb, styrelsen och medlemsregistratorn om genomgångna kurser vid behov, Att tillsammans med medlemsregistratorn föra register över allas utbildningsstatus, Att planera Plantskolan tillsammans med kårstyrelsen, Att ge underlag för budget och verksamhetsplan 5.15 Lokalfogde för Gula Villan Funktionen ansvarar för: Att lokalen fungerar som den skall, Att ta initiativ till förändringar i lokalen samt vara lyhörd för förslag till förändringar, Större förändringar skall dock godkännas av styrelsen, Att ge styrelsen förslag till förändringar och förbättringar, Att ta emot bokningar för scoutlokalen Gula Villan, Att presentera eventuella bokningar av Gula Villan för kårstyrelsen, Att se till att bl.a papper, toalettpapper och lampor finns i lokalen, Att samordna genomförandet av beslutade förändringsarbeten tillsammans med kårens byggrupp, Att hålla kontakt med styrelsen 5.16 Materielansvarig Funktionen innebär: Att förvalta och komplettera materialet (ej kanoter), Att ge styrelsen förslag om nyanskaffning av nytt/ersättningsmaterial av dyrare karaktär, Att lämna ut materiel till avdelningar samt ta emot tillbakalämnat material, Att hålla ordning i källaren och på vinden, Att genomföra inventeringar rörande materielens omfattning och skick, Att delta vid lägerplaneringar, Att delta vid packningsarbete vid större läger, Att ha kunskap om kåren materiel och dess skick, 17

25 Att ge underlag för budget, Att göra inköp av mindre omfattning inom den budgeterade ramen 5.17 Medlemsregistrator I denna funktion ingår följande: Att aktivt verka för att kårens matrikel är aktuell samt uppdatera kårens medlemsregister. Numera uppdaterar medlemsregistreraren det själv via Internet. I kårens matrikel finns en del av följande uppgifter: o o o o o o o o o o o o o o o medlemsnummer, namn, personnummer, medlemsår, avdelning, adress, hemtelefon, mobiltelefon, e-postadress, funktioner, antal år i kåren, utbildningar, förtjänstmärken, föräldrars namn och kontaktuppgifter, eventuella anteckningar om medlemmen som kan vara utav intresse Att se till att avdelningsledarna talar om vilka scouter som slutar samt att själv ange vilka som slutar, Att driva in medlemsavgifter, Att ta fram närvaroblanketter till avdelningarna, Att avregistrera medlemmar som ej erlagt sina nuvarande, eventuella tidigare medlemsavgifter. Alltså därmed slutat i scoutkåren, Att avregistrera medlemmar om de begär sitt utträde ur scoutkåren, Att redovisa medlemslistor inom kåren och till FF efter önskemål Nyckelpiga I funktionen ingår: Att ansvara för ut- och inlämning utav nycklar, både analoga liksom elektroniska, Att föra register över de som innehar nycklar samt dess identifikationsnummer, 18

26 Att blockera en användares elektroniska nyckel för tillträde till scoutlokalen: o om nyckelpigan i samråd med kårordförande så beslutar eller, om styrelsen så beslutar 5.19 Redaktör Funktionen innebär: Att skriva i Zka-Ut regelbundet Rekryteringsansvarig Funktionen innebär: Att leda och ansvara för rekryteringsarbetet 5.21 Scoutvarors ombud Funktionen innebär: Att ta emot beställningar från kårens medlemmar för varor från scoutvaror och beställa dessa. För det mesta scoutskjortor, ges befogenhet att beställa varor från scoutvaror, märken, halsdukar samt scoutskjortor å kårens vägnar Stugfogde för Översjön FF Ekorren ansvarar för scoutstugan vid Översjön. I detta ansvar ingår: Att scoutstugan fungerar som den skall, Att ta initiativ till förändringar i lokalen samt vara lyhörd för förslag till förändringar. Förändringar skall dock godkännas av styrelsen, Att ge styrelsen förslag till förändringar och förbättringar, Att samordna genomförandet av beslutade förändringsarbeten tillsammans med kårens byggrupp, Att hålla styrelsen uppdaterad, Att lämna ut nyckel, inbetalningskort samt körtillstånd till hyresgäster, Att meddela kassören om aktuell hyresgäst och hyresbelopp, Att handha kontakten med hyresgästen, Att ansvara för att en storstädning genomförs 1 gång per år. 19

27 5.23 Suppleant Funktionen innebär att: Att deltaga aktivt i styrelsens verksamhet 5.24 Tävlingsledare I funktionen ingår: Att planera, ta initiativ till samt genomföra eventuella kårtävlingar tillsammans med övriga kårer, Att bevaka kårens intressen gentemot distriktet i t.ex. TOIS. Att samordna kårens åtagande i distrikt- eller rikstävlingar, Att aktivt delta i kårgemensamma tävlingar Webbansvarig Att ansvara för att hålla kårens webbplats uppdaterad, Att representera kåren på sociala medier, Att säkerställa driften utav kårens webbplats, Att lyssna och beakta förslag på förbättringar av kårens webbplats. 20

28 6 Ett scoutår i kåren Verksamheten följer skolåret med vår- och hösttermin ganska väl. Det formella året sträcker sig dock från den 1 juli till och med den sista juni. Höstterminen brukar börja andra veckan i september och vårterminen andra veckan i januari. Under varje termin har vi: 3 4 kårutvecklingsträffar, avdelningsmöten, varje avdelning har minst en hajk/ övernattning under en helg exklusive letarscouter, olika former av ledarutveckling ledarhajk, seminarium, planeringsmöte där kårgemensamma aktiviteter beslutas och schemaläggs, terminsavslutning, på hösten med fackeltåg och på våren hålls avslutningen vid Tempeludden. Varje sommar arrangeras ett sommarläger. 6.1 Avdelningsarbetet Vår scoutlokal utnyttjas nästan alla dagar i veckan. Veckodag Letare (15:00-16:15 Spårare ( ) Upptäckare ( ) Äventyrare ( ) Utmanare ( ) Måndag Fåglarna Asarna Tisdag Vilddjuren Skogsbrynet Onsdag Stigfinnarna Torsdag Väsrarna Fredag Lördag Söndag Bävrarna Mulle 1. Program Att planera sin avdelnings arbete kan tyckas vara svårt. Som stöd i detta arbete finns material på Scouternas aktivitetsbank som finns på aktivitetsbanken.se. Förslag på terminsprogram och andra bra saker kan återfinnas på scoutservice.se 2. Sommarläger Varje år åker vi på sommarläger. Längden på vistelsen brukar vara enligt följande: Letare, spårare, onsdag lördag, Upptäckare, måndag lördag, Äventyrare, lördag lördag, Utmanare, lördag lördag. Traditionen inom kåren är att ha läger enligt följande schema: vart tredje år deltar vi i riks- eller distriktsläger. Vid dessa samlas scouter från hela Sverige resp. Stockholm. Lägren brukar för det mesta vara ute på Vässarö. I dessa läger deltar hela kåren. Vart tredje år genomför kåren ett eget gemensamt kårläger. Vart tredje år genomför grenarna ett eget läger, Vart sjunde år är det riksläger. 21

29 Beslut om vilken typ av läger som anordnas diskuteras på planeringsmötet inför vårterminen, men kan dock gärna starta tidigare. Beslut fattas formellt av styrelsen. 7 Kårens anläggningar 7.1 Scoutlokalen Kåren hyr lokalen Carl Bondes väg 90 av Stockholms Stad. Källaren består av två rum och ett förråd för förvaring av olika materiel. Det inre av rummen har endast materielgruppen tillgång till, till det yttre har alla ledare tillgång. Förrådet används för lös kanotutrustning. På bottenplanet har letare och spårare sin verksamhet. Här har de också ett mindre förråd tillsammans med föräldraföreningen. Utmanarna och Rover har också ett gemensamt rum, som endast de har tillträde till. Här finns också ett ledarrum/kontor, där diverse materiel, dator och böcker finns. Kårens stora sjukvårdsväska finns här, dessutom finns också en kopiator samt skrivare. Övervåningen disponeras av upptäckar- och äventyrarscouter, där de också har sina förråd. På vinden förvaras kårens tält och annat lägermateriel. Endast materielgruppen har tillgång till vinden. Framför huset utanför de två pollarna är det som vägskyltarna visar parkeringsförbud. Kåren har diskuterat parkeringsförbudet med ett parkeringsföretag så att böter kan komma att delas ut om ni parkerar där. Samtliga ledarnycklar förutom för utmanare passar till låsen på pollarna. På gården är det enligt våra egna principer ej tillätet att parkera motorfordon med fler än 2 hjul då det händer att antalet personer utanför kåren som parkerar på vår gård ökar om de ser att de står andra fordon där. Vid större arrangemang har vi i kåren kommit fram till att de är ok att parkera på gården om man har en sån mängd materiel vid/till sitt fordon att de finns klara fördelar att parkera där. Om Ni slänger mat i kårens sopsäckar måste Ni också tömma dessa pga. risk för möss, Tillträde till vår scoutlokal är endast för våra medlemmar eller andra inbjudna under en hajk eller möte. Om du vill använda scoutlokalen till något annat ska du kontakta vår lokalfogde eller kårordförande för eventuell bokning. 7.2 Hajkstugan vid Översjön Hajkstugan ligger vid Översjön på Järvafältet. Vi hyr den av Järfälla kommun på formellt 3 år i taget, men förhoppningsvis på obestämd framtid. Vi står för yttre och inre underhåll, men har i stället en mycket rimlig hyra. När det gäller underhållet har vi ganska fria händer så att stugan skall passa vårt behov. 22

30 Militären hade Järvafältet som övningsområde ända fram till i början av 1970-talet, för att sedan överlåta det till Sollentuna och Järfälla kommun. Kommunerna gjorde naturreservat av detta härliga grönområde i Stockholm. De enda byggnader som finns på området är några gamla torp och gårdar samt förläggningshus som militären byggde omkring Vår hajkstuga är det största av husen i en lång rad av byggnader vid Översjöns östra kant. Att det är det största huset beror på att det är den gamla matsalsbyggnaden som användes till att utfordra alla hungriga soldater som var förlagda här. Kåren har också tillgång till ett mindre hus söder om hajkstugan som idag fungerar som vedbod och förråd. Det stora huset är på ca 140 kvm och innehåller ett sovrum som rymmer 25 till 30 scouter. Mittendelen är ett allrum med stolar och bord. Här kan man ha inneaktiviteter vid dåligt väder. I södra änden finns ett rejält kök med både el- och vedspisar, kylskåp, diskbänkar och en perfekt utskänkningsdisk för hungriga scouter. Köket är nyligen ombyggt så att vi har fått ett mindre sovrum samt ett tvättrum. Torrtoa och brunn finns i nära anslutning. Varje år söker vi ekonomiskt bidrag för att förbättra stugan och dess omgivning. Kommunalt åker man buss från Jakobsbergs station mot Stäket och går av vid Granskog. Åker man bil eller cykel så tar man gamla Enköpingsvägen från Jakobsberg, sväng av vid skylt Granskog. Kör under nya E18 fram till parkeringen. Härifrån går man förbi bommen och ca 1 km. Vid vägskälet, ta till vänster längs med sjön. Efter ca 200 meter ligger Hajkstugan. Bokning av hajkstugan görs via stugfogden. 7.3 Kanoter Hässelby Scoutkår har inte mindre än 16 kanadensare. Paddling är både enkelt och roligt, om man inte ställer kraven för högt. Redan på letarscoutnivå kan man ha roligt med kanoter. Oftast använder letare och spårare kanoterna på sommarlägret och då endast vid strandkanten, men de används också utav äldre scouter vid sommarläger och hajker i bland. Vi har som krav att man skall kunna simma 200 meter samt ha flytväst innan man får ge sig ut i kanot. Om ingen ledare på avdelningen kan paddling ordentligt, så hör efter med kanotfogden! En eller ett par paddelkvällar brukar vara uppskattat eller varför inte en paddellördag. Dessa aktiviteter brukar vara extra uppskattade som det mesta som är obeprövat. Öva gärna plurrning med kläderna på. Vi har tillgång till: 16 kanadensare, Bilsläp med plats för upp till 10 kanoter, färre om det blåser, Lastbreddare, som gör att man kan ha 2 kanoter på taket, 3 kanotvagnar för manuell landtransport, Paddlar för samtliga 32 paddlare, samt några i reserv, Paddlarvästar, från 40 kg och uppåt. 23

31 De flesta kanoter står vid Lövsta båtklubb, några äldre kanoter med paddlar och flytvästar brukar finnas ute vid Översjön. Kringutrustningen finns vid scoutlokalen. För allt detta, även kanoter belägna vid Översjön, gäller att utlåning sker (kostnadsfritt för internt bruk) genom kanotfogden, vars kontaktuppgifter man lättast hittar på kårens webbplats eller kontaktinformationslapparna i scoutlokalen. Kanoterna hyrs även ut till externa. Scouternas försäkring täcker in ganska väl, vid såväl stöld- och transportskador som vid olycksfall. Alla vederbörliga försiktighetsåtgärder krävs förstås. För vidare information se kanotpolicyn. 8 Praktiska tips 8.1 Klädsel Kåren betalar ledarskjortor. Beställs via den som är scoutvarors ombud. Skjortan används vid alla scoutmöten, läger och där det är lämpligt att bära scoutskjorta. För vidare information se policyn om scoutklädsel. 8.2 Nycklar Nycklar till scoutlokalen kvitteras ut hos nyckelpigan som är ansvarig för kårens nycklar mot en pantavgift som är bestämd av styrelsen. Nycklarna har olika behörighet, d.v.s. om man är ledare på en spåraravdelning så kommer man bara in där man behöver komma in. Samtliga funktionärer erhåller också elektronisk nyckel eller tagg som den ibland kallas som öppnar det övre låset till entrédörren. Nyckel skall återlämnas när man inte längre har någon funktion i kåren. De elektroniska nycklarna infördes då de förekom att de vanliga nycklarna kom på villovägar och att de elektroniska nycklarna kan spärras hyfsat enkelt. Nyckel till hajkstugan finns hos stugfogden och kan också fås av nyckelpiga och kårordförande om särskilda skäl föreligger. 8.3 Materiel i Scoutlokalen/ Översjön Beställning av materiel sker via materielförvaltarna på kårens webbplats. Det kan t.ex. vara tält, lyktor eller stormkök. Om man vill vara säker på att få material kan det vara bra att skicka iväg ett e-brev till den materielansvarige. Beställning skall också göras i god tid. För beställning krävs dock ett konto på kåren webbplats med rätt behörighet. En del av kårens materiel används mestadels av äventyrare och därmed förvaltar de detta materiel i eget förråd för att förenkla för kårens materielansvarige. 24

32 8.4 Brandskydd Under de senaste åren har stor vikt lagts vid att öka brandskyddet i lokalen, brandkåren har genomfört en brandbesiktning denna kommer att upprepas vart annat år. Brandsläckare finns som också har serviceavtal likaså brandfiltar. Allt obehandlat virke har täckts med brandskyddsbeläggning. Utrymningsövningar skall genomföras så snart det går under höstterminen. Vid utrymning så använder vi oss av portalen mitt emot lokalen på Carl Bondes väg som återsamlingsplats. Denna är utmärkt eftersom det är under tak, har belysning samt inte hindrar en eventuell insats från brandkåren. Ansvarig ledare kontrollerar att alla har kommit ut. Mer utförlig information ges via de skyltar som sitter ovanför en del av de brandsläckarna i scoutlokalen. 8.5 Webbplats Kåren har en förträfflig webbplats. Denna innehåller förutom information även praktiska hjälpmedel du kan t.ex. beställa skjorta, skriva ut packlistor till hajker, se städschema för scoutstugan, skicka en intresseanmälan för medlemskap, m.m. Webbplatsen har en offentlig del samt en del som enbart kan nås av medlemmarna i kåren. T.ex. är det bara ledare, utmanare och rover som kan beställa utrustning från inre källaren. Adressen är: hasselbyscout.se. Kåren innehar också domänerna hässelbyscout.se samt 165scout.se som dirigerar besökaren till kårens webbplats likaså. 8.6 Policys I takt med att kåren vuxit så måste det finnas någon gemensam stomme hur vi hanterar olika saker. Av den anledningen så har kåren ett antal olika policys. De som finns, finns på kåren webbplats. Dessa policys är av styrande natur varför det är viktigt att följa dessa. När behov finns att ta fram en ny, eller revidera en befintlig policy, ger styrelsen eller en kårutvecklingsträff någon eller några i uppdrag att arbeta med detta. När ett förslag finns diskuteras detta i styrelsen. Dessa bör också diskuteras under en kårutvecklingsträff. Styrelsen fattar sedan det formella beslutet varvid policyn träder i kraft. Styrelsen ansvarar också för att det formella dokumentformatet bibehålls. I dokumenthuvudet framgår vilket nummer policyn har samt datum för godkännande i styrelsen. Versionsnumret talar sedan om hur många ändringar som är gjorda sedan första utgåvan. 8.7 Utlägg Vid personliga utlägg för kårens räkning lämnar du kvitto till kårkassören med ditt kontonummer på baksidan samt ditt namn. 25

33 8.8 Städning Städning utförs utav avdelning enligt den bestämda verksamhetsplanen. Vad som skall städas och hur finns det information om på städskåpsdörren utanför miniorförrådet. Respektive avdelning är dock ansvarig för att sopa rent, slänga skräp i soptunnan och se till att det inte finns någon disk framme. Vid en stor mängd sopor så att soptunnan blir full och du saknar bil, så går det bra att stoppa dessa sopsäckar åtknutna i yttre källaren och kontakta någon inom kåren som du tror kan åka med dess till Lövsta. Kylskåpet och frysen är Mulle ansvarig över, men om det finns gamla utgångna saker där kan du såklart slänga dem. 9 Utbildning Varje år genomförs en utbildning på kårplan kallad Plantskolan. Alla nya ledare + de som under året fyller 18 år blir kallade. Efter plantskolan har varje ledare och funktionär möjlighet att själv välja lämpliga kurser. Distriktet arrangerar många olika kurser. För att hålla en hög standard på ledarna i kåren rekommenderas de att gå de ledarkurser som finns. Kåren betalar vanligtvis en del av kursavgiften. Kontakta gärna kårutbildningsledaren (KUL) om du är intresserad och har några frågor om någon kurs. Alla AL bör ha genomgått samtliga delar av Ledarutbildning Scout. 26

34 Dokumentnamn: Programstegning Fastställt av: Kårstyrelsen Originalförfattare: Ingrid Norberg Version: Författat: Typ av dokument: Styrande Beslutsdatum: Programstegning, märken och överbryggning Carl Bondes Väg 90 Box 5007 Telefon Webb Hässelby Hässelby Plusgiro E-post info@hasselbyscout.se

35 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 2 Bakgrund 2 1 PROGRAMSTEGRING 3 2 MÄRKEN Förtjänstmärken 4 3 ÖVERBRYGGNING 5 Sammanfattning Policyn för programstegring, märken och överbryggning tar upp de överenskommelser som gjorts mellan ledarna i Hässelby Scoutkår med syfte att nå en fungerande programstegring mellan grenarna. Denna policy tar upp minimikraven. Programstegring och märken beslutade vid Plantskolehelgen nov Överbryggning diskuterat på policymöte 14 mars Det fullständiga scoutprogrammet hittar du i boken Ledaren redo att leda samt i programböckerna för de olika grenarna. Scouternas märkesprogram finns beskrivet på scoutservice.se Bakgrund Denna policy är baserad på det som sades vid Plantskolehelgen november 2011 då det diskuterades Programstegning och märken och vid policymötet den 14 mars 2012 Överbryggning. 2