Ersättning till patient för peruker, postischer och toupéer och ögonfransar och ögonbryn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ersättning till patient för peruker, postischer och toupéer och ögonfransar och ögonbryn"

Transkript

1 Ersättning till patient för peruker, postischer och toupéer och ögonfransar och ögonbryn April 2009 Samarbetsrådet för hjälpmedel Annika Bergqvist, Ulla-Maj Gustavsson, Lotta Norlander, Anke Samulowitz, Anette Stridh

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel... 3 Omfattning... 4 Vilka patienter berörs?... 4 Hur går det till idag?... 4 Upphandlade salonger... 6 Förslag... 6 Målgrupper och kriterier... 6 Den som skriver rekvisition... 7 Administrativa former... 7 Maxbelopp och egenavgift... 8 Förutsättningar... 9 Konsekvenser... 9 Salonger upphandling eller inte? Preliminär tidsplan Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 2

3 Sammanfattning Peruk (avser, om inget annat anges peruker, postischer, toupéer, ögonbryn och ögonfransar) förskrivs idag som personligt hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel ska följa riktlinjer och produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. I verksamheterna gör man idag avsteg från riktlinjerna för att det är svårt att följa dessa när man tillhandahåller peruk. Man har också valt flera olika modeller för administrationen av peruker i olika delar av Västra Götalandsregionen (VGR). Arbetsgruppen föreslår att - inte förskriva peruk som personligt hjälpmedel, dvs. att lyfta peruk ut från handboken - använda ett rekvisitionssystem istället där läkare gör en medicinsk bedömning - läkare eller sjuksköterska skriver en rekvisition, där nivån för ersättningen framgår - administrera detta rekvisitionssystem på ett enhetligt sätt i VGR - patienten använder sig av de idag upphandlade salongerna - överväga att inte förnya avtalen med salongerna när de går ut utan att ge patienterna möjlighet att välja salong helt fritt. Uppdrag Samarbetsrådet för hjälpmedel har hösten 2007 utsett arbetsgruppen Bidragssystem peruker med uppdraget att undersöka förutsättningar för att ändra förskrivning av peruker till möjligheten att ge patienten ersättning för perukkostnader när hon eller han införskaffar peruk själv. Bakgrund Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Peruk förskrivs idag som personligt hjälpmedel i Västra Götaland. Det innebär att riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel ska följas (se bilaga 1). Flera av riktlinjerna är svåra att tillämpa när det gäller peruk: - Förskrivaren ska välja produkt. - Förskrivaren ansvarar för funktionskontroll innan patienten får använda hjälpmedlet. - Förskrivaren ska följa upp funktion och nytta (passform). - All hjälpmedelsförskrivning bygger på en behovsbedömning och inte på en viss summa pengar/år. - Handboken betonar också att hjälpmedlet är ett lån med nyttjanderätt, att patienten ska återlämna hjälpmedlet när behovet upphör. Enligt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel är specialistläkare/läkare förskrivare för peruk, både första gången och vid förnyat eller återkommande behov. I praktiken följs inte handboken. Vid förnyat behov är det ibland sjuksköterska, ibland sekreterare eller personal på Hjälpmedelscentralen (HMC) som slår fast ett fortsatt behov av peruk och ger patienten en ordination/remiss/rekvisition som hon eller han kan vända sig till salong med. 3

4 Omfattning Utifrån den statistiken som arbetsgruppen har kunnat ta fram förskrivs idag i Västra Götaland peruker för drygt 9 miljoner kronor årligen. Det finns dock en viss underförskrivning där verksamheterna uppskattar att det skulle behöva tillsättas cirka 1,5 miljoner kronor för att uppfylla patienternas behov av peruk enligt gällande regelverk. Varje sjukhusförvaltning disponerar över medel för att täcka kostnader för peruker. I Skaraborg fanns 2007 ca 400 personer där peruk hade förskrivits. Med ett invånarantal på ca blir det 0,0016 procent av befolkningen. Räknar man med en befolkning av 1,5 miljoner personer i Västra Götaland så finns det ca 2400 personer med behov av peruk. I Skaraborg och S:a Älvsborg, där statistiken är mest tillförlitlig ligger genomsnittspriset för peruk per patient och år på drygt 6100 kronor. Om siffrorna från Skaraborg och S:a Älvsborg är representativa för VGR borde kostnaderna för peruk i Västra Götaland ligga omkring 14,5 miljoner kronor per år. Sammanställning över kostnader för peruk, se bilaga 2. Idag finns även andra möjligheter att kompensera för hårförlust. Med kosmetisk tatuering kan man ex. förmedla intrycket av ögonfransar eller ögonbryn trots att inget hår finns. Enstaka patienter får idag denna insats bekostad av VGR. Det finns dock ingen kvalitetssäkring av utförarna, dessa är inte heller upphandlade. Att förskriva kosmetisk tatuering som ett personligt hjälpmedel är inte förenligt med handbokens riktlinjer och produktanvisningar. Vilka patienter berörs? Förskrivar- och kostnadsansvaret för peruk ligger alltid hos VGR. Det är idag framförallt 2 stora patientgrupper med behov av peruk, patienter med alopecia och patienter som behandlas med cytostatika. Alopecia är en hudsjukdom som innebär partiell eller total håravfall. Det är specialist i dermatologi som diagnostiserar, utreder behov och förskriver peruk. Behov av peruk hos patienter med alopecia är inte alltid men oftast livslångt. Håravfall förekommer som biverkning till cytostatikabehandling som kan ges på ex. onkologen, kirurgen, barn, medicin, lungmedicin, gynekologin, hematologin. Det är läkare som bedömer behovet och förskriver peruk. Behovet av peruk är i regel övergående. Utöver ovanstående grupper finns även patienter som drabbas av håravfall till följd av strålbehandling mot huvudet. Det kan också finnas enstaka andra patienter med behov av peruk, ex. på grund av annan hudsjukdom eller efter olycksfall. Hur går det till idag? VGR har upphandlat ett antal salonger i länet. Dit kan patienten vända sig med ordination/remiss/rekvisition som innebär att peruk, postisch eller toupé får kosta upp till 8000 kr per år. Eventuella överstigande belopp betalas av patienten. Antalet 4

5 peruker, postischer eller toupéer är inte begränsat. Vuxna patienten betalar en egenavgift om 300 eller 600 kr för varje peruk, postisch eller toupé som tas ut. För ögonbryn och ögonfransar betalar patienten inte någon egenavgift idag. Det finns heller inte angiven något maxantal eller maxbelopp per år. I VGR har man valt olika administrativa lösningar för peruker. Ex. kan det gå till så här: 1. Patienten får ordination och en informationsbroschyr vid läkarbesöket. 2. Kopia på ordination går till HMC. 3. Patienten söker upp någon av de upphandlade salongerna (adresserna återfinns i informationsbroschyren). 4. Salongen skickar fakturan till en fakturaadress i Göteborg, där fakturan skannas in. 5. Fakturan kommer upp i fakturaportalen hos HMC, egenavgiften är specificerad och avdragen. 6. HMC betalar fakturan och gör samtidigt en efterbokning i SesamClassic (som är en beställningsportal vid hjälpmedelsförskrivning). 7. Kostnaden kommer med på verksamhetens hjälpmedelsfaktura, vilket innebär att verksamheten betalar HMC. Fakturan (kostnaden) finns också med i Crystal Report, som är en statistikredovisning av hjälpmedelsförskrivning. En annan variant är följande: 1. Läkare skriver remiss som skickas till HMC. 2. HMC skickar informationsbroschyr hem till patienten. 3. Patienten meddelar, via telefon till HMC vilken salong hon eller han ska gå till. 4. HMC skickar en beställning till vald salong. 5. Patienten söker upp salongen. 6. Salongen skickar faktura till verksamheten. 7. Verksamheten skannar fakturan och skickar den vidare till HMC. 8. HMC kontrollerar uppgifterna och presterar fakturan. 9. HMC skickar fakturan tillbaka till verksamheten som attesterar fakturan (d.v.s. betalar fakturan). Vid attestering skiljs på egenavgift och den faktiska perukkostnaden. 10. HMC för även ett manuellt kartotek för att kunna informera patienten om hur mycket pengar hon eller han har förbrukat under ett år. Överenskommelserna mellan verksamheterna och område hjälpmedel (som bedriver HMC) avseende debitering av tjänsterna ovan skiljer sig åt. Det finns en tredje variant där man inte använder HMC som ett mellanled: 1. Läkare/sjuksköterska bedömer om behov av peruk har uppkommit eller kommer att uppkomma. 2. Patienten får en rekvisition/remiss och en broschyr över de upphandlade salongerna med sig hem. 3. Patienten väljer salong och provar ut sin peruk. 4. Salongen fakturerar kliniken (skickar faktura + kopia på rekvisition) 5. Ansvarig person inom berörd verksamhet attesterar fakturan. 5

6 Upphandlade salonger VGR har idag upphandlat ett antal salonger som patienten kan anlita för att få peruk. Fördelen med upphandlade salonger är en kvalitetssäkring genom kravspecifikationer i upphandlingen. Nackdelen är att patienten inte får välja fritt vilken salong hon eller han vill vända sig till. Upphandling är också alltid förknippad med stora administrativa insatser/kostnader. De nuvarande avtalen med salongerna går ut i mars Om man inte upphandlar salonger finns det ingen kvalitetskontroll av dessa. Tidigare har PETO (Sveriges Frisörföretagares Peruk och Toupéavdelning) auktoriserat perukmakare. Denna verksamhet har upphört. Enligt förfrågningar från arbetsgruppen har auktorisationen uppskattats och bedömts som positiv av såväl frisörer som brukarorganisationer (alopeciföreningen). Listan över PETO s tidigare auktorisationskrav (se bilaga 3) bedöms fortfarande som aktuell, av såväl upphandlare som brukarorganisationer (alopeciföreningen). Förslag Ett alternativ till förskrivning av peruk som personligt hjälpmedel är att ersätta patienten för perukkostnader. Efter en medicinsk bedömning kan man ge patienten en form av rekvisition. Med rekvisitionen väljer patienten salong och rekvisitören har inget ansvar för val av produkt, funktionskontroll, uppföljning m.m. Ett sådant system skulle motsvara dagens verklighet i betydligt större utsträckning och avgränsa hälsooch sjukvårdens ansvar för peruker på ett realistiskt sätt. Ett rekvisitionssystem med en enhetlig administration över hela Västra Götaland skulle också minska den administrativa djungeln som finns idag och ge bättre förutsättningar för att man på ett likvärdigt sätt tillhandahåller peruk. Administrationen skulle också förenklas genom att slopa egenavgiften. Målgrupper och kriterier Samma patientgrupper som idag ska även i fortsättningen ha möjlighet att få sitt behov av peruk tillgodosett. Idag finns det följande kriterier: - Alopecia areata-totalis - Medfödda hårdefekter eller alopecier - Lokala inflammationer eller ärrbildande hudsjukdomar - Endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar - Operation eller olycksfall - Medicin- eller strålbehandling - Eventuella övriga fall efter specialistbedömning. Dessa skulle kunna förenklas (och förtydligas) enligt följande: - Medicinskt diagnostiserad hudsjukdom med håravfall - Håravfall på grund av läkemedel eller strålbehandling - Operation eller olycksfall. Det har vid något tillfälle diskuterats om det skulle vara rimligt att införa en åldersbegränsning i kriterierna. Frågan ställdes om det är rättvist att patienter med 6

7 ex. en hudsjukdom ska kunna få peruk även när de har kommit upp i en ålder där håravfall kan anses som en del i ett normalt åldrande. Arbetsgruppen tycker att det är svårt att ta ställning i denna fråga. Dels är det mycket individuellt i vilken ålder olika personer drabbas av håravfall och dels brukar det vara en gradvis övergång som ger personen och omgivningen möjlighet att vänja sig vid tillståndet. Så är det förstås inte om man ex. har varit skallig sedan barndomen och kompenserat detta med peruk som hälso- och sjukvården förskrivit. Det skulle i så fall innebära att hälso- och sjukvården kräver att man efter en viss ålder köper peruk själv eller går direkt från peruk till att vara helt skallig. Arbetsgruppen föreslår att man i kriterierna inte tar hänsyn till patientens ålder. Den som skriver rekvisition a) Medicinskt diagnostiserad hudsjukdom med håravfall Hudsjukdom, exempelvis alopecia behöver diagnostiseras av dermatolog på hudmottagning. Det är också specialistläkare i dermatologi som följer upp om håravfallet är bestående eller övergående. Om dermatolog konstaterar och journalför bestående håravfall borde även annan yrkeskategori på hudmottagning, förslagsvis sjuksköterska kunna skriva rekvisition till patient årligen. Även privatpraktiserande dermatologer med vårdavtal med VGR omfattas. b) Håravfall på grund av läkemedel eller strålbehandling Som en biverkning till cytostatika- eller strålbehandling kan patienten drabbas av håravfall. Cytostatika- och strålbehandling ordineras och journalförs av behandlande läkare. Utifrån detta underlag borde sjuksköterska på en avdelning/mottagning där sådan behandling ges kunna bedöma håravfallet hos en patient och skriva rekvisition för peruk. c) Operation eller olycksfall Arbetsgruppen föreslår att behandlande läkare ska kunna skriva rekvisition för peruk. För både a), b) och c) gäller att alla rekvisitioner för peruk måste journalföras. Administrativa former Patient bedöms enligt ovan och får en rekvisition som gäller i 12 månader. På rekvisitionen anges maxbeloppet. En kopia av rekvisitionen skickas till Regionservice. Patienten får också en informationsbroschyr med bl.a. en förteckning över upphandlade salonger. Patienten väljer salong och lämnar rekvisitionen där. Salongen utför tjänsten och skickar räkning och rekvisitionen till Regionservice. Ev. överstigande belopp betalas av patienten. Regionservice betalar fakturan från salongen med medel som är reserverade för peruk. Regionservice registrerar hur mycket pengar patienten använt och upplyser patienten vid behov om hur mycket pengar det finns kvar för innevarande år. Rekvisition ska inte kunna sparas/läggas ihop över flera år. 7

8 Maxbelopp och egenavgift Idag förskrivs peruk för upp till 8000 kr per person och år. Samtidigt betalar vuxna patienter en egenavgift om 300 eller 600 för varje peruk, postisch eller toupé. En del patienter betalar egenavgift flera gånger per år. I Skaraborg betalar varje perukpatient i genomsnitt 614 kr i egenavgift per år. Att slopa egenavgiften underlättar för patienten, som inte behöver betala en summa pengar för varje peruk utan enbart betalar själv om kostnaden för peruk överstiger maxbeloppet. Administrationen för verksamheterna förenklas. Det är heller inte förenligt att ge ersättning och samtidigt dra av ett visst belopp från det. Att slopa egenavgiften innebär dock ökade kostnader för VGR och arbetsgruppen föreslår att sänka maxbeloppet för peruker, postischer och toupéer från 8000 kr till 7000 kr. Ev. kostnader för reparation föreslås ingå i denna summa. Det är idag svårt att beräkna hur mycket maxbeloppet behöver sänkas för att undvika en kostnadsökning för VGR. Variationen är stor när det gäller hur mycket pengar för peruker den enskilda patienten har tagit ut, mellan 1000 kr och över 8000 kr per år. Genomsnittskostnad för VGR per peruk ligger på 6100 kr. Statistik och system för ekonomisk redovisning skiljer sig åt i olika delar av VGR. Många av arbetsgruppens beräkningar bygger på siffror för Skaraborg och det är inte säkert att dessa är representativa för hela VGR. Med statistiken från Skaraborg som grund har arbetsgruppen beräknat att maxbeloppet måste sänkas till 5500 kr om det inte ska uppstå ökade kostnader för VGR. Arbetsgruppen anser dock att en sådan sänkning är alltför kraftig. En sänkning av maxbeloppet drabbar huvudsakligen patienter med livslångt behov av peruk, postisch eller toupé. Det är främst dessa patienter som idag tar ut de mer avancerade produkterna eller som tar ut flera peruker under ett år. Arbetsgruppen föreslår att slopa egenavgiften och att sänka maxbeloppet till 7000 kr. Med ett enhetligt rekvisitionssystem kommer det för första gången att vara möjlig att ta fram enhetliga redovisningar för hela VGR. Det ger förutsättningar att följa kostnadsutvecklingen och att vid behov ta fram underlag till ett förslag om ändrade ersättningsnivåer. I ett rekvisitionssystem finns även möjlighet att se över om beloppet skulle kunna användas till andra lösningar, ex. andra former av hårersättning. Patienten behöver dock bli informerad om att en sådan behandling sker på egen risk och att det idag inte finns någon kvalitetssäkring av utförarna. Ögonfransar och ögonbryn förskrivs idag utan kostnadstak. Utifrån beräknad livslängd och kostnad för ögonbryn och ögonfransar kommer arbetsgruppen att räkna ut ett rimligt maxbelopp per år för ögonbryn och ögonfransar. VGR s utgifter för ögonbryn och ögonfransar borde inte förändras om man övergår till ett rekvisitionssystem. Arbetsgruppen föreslår vidare att det står patienten fritt att använda maxbeloppet för ögonbryn och ögonfransar för kosmetisk tatuering. Patienten behöver dock bli informerad om att en sådan behandling sker på egen risk och att det idag inte finns någon kvalitetssäkring av utförarna. 8

9 Förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna alternativt sjukhusen behöver reservera medel för peruk. Dessa medel kan administreras av Regionservice. Informationsmaterial till patienter, avdelningar där man idag förskriver peruk och salonger kommer att utformas och spridas av arbetsgruppen innan omställningen till ett rekvisitionssystem genomförs. Informationsmaterial och rekvisitionsblanketter behöver också länkas till lämplig hemsida/hemsidor. Det föreslås att samarbetsrådet för hjälpmedel initierar en utvärdering av rekvisitionssystemet, förslagsvis under våren 2011, som borde genomföras tillsammans med berörda parter. Utvärderingen ska även ge underlag inför ställningstagande om salongerna även i fortsättningen ska upphandlas. Utvärdering ska också ge förslag om var en framtida översyn av kriterier och ersättningsnivån ska ske. Konsekvenser Patient Genom ett enhetligt rekvisitionssystem som är lika i hela VGR blir bedömning och rutiner lika oavsett var i regionen man bor. Den största skillnaden för den enskilda patienten blir att hon eller han inte behöver betala någon egenavgift. Patientinformationen kan utformas som gäller för hela Västra Götaland. Då utfärdandet och/eller förnyelse av rekvisitionen kan göras av sjuksköterska besparas patienten och vården årliga läkarbesök. Valfriheten ökar då patienten kan använda rekvisitionen till andra former av hårersättning och kosmetisk tatuering. Om man på sikt avvecklar upphandlingen av salonger ökar den enskildas valfrihet ytterligare. Ekonomi Tanken/utgångspunkten har inte varit att minska VGR s utgifter för peruk. Utgifterna för administrationen kommer förmodligen att minska, å andra sidan upptäcktes i samband med detta arbete att inte alla patienter får sina behov tillgodosedda idag. Om anslaget för peruker kan justeras kommer fler patienter att kunna få sina behov tillgodosedda. I förslaget ingår att slopa egenavgiften. Det är idag svårberäknat hur mycket VGR s kostnader för peruk kommer att öka om man tar bort egenavgiften. För att motverka ökade kostnader föreslår arbetsgruppen att sänka maxbeloppet till 7000 kr. Medel för peruk behöver reserveras. Det har både för- och nackdelar. Verksamheterna kommer inte att behöva prioritera mellan att tillhandahålla peruk och andra insatser för att ha ekonomisk balans i den egna verksamheten. Om man å andra sidan tillhandahåller peruk som en fri nyttighet kommer man kanske att göra mera frikostiga bedömningar än tidigare. Det är mycket viktigt att kriterierna är tydliga och klart avgränsade, med en tydlig koppling till en medicinsk orsak till håravfallet. Arbetsgruppens bedömning är att risken är relativt liten att patient får rekvisition för peruk när behovet inte finns. Verksamheter För flera verksamheter borde förslaget innebära att administrationen förenklas. Istället för att följa hela förskrivningsprocessen begränsas insatsen till en medicinsk 9

10 bedömning och en rekvisition. Alla fakturor kan skickas till ett ställe. Att slopa egenavgiften minskar också administrationen. Kriterier och anvisningar förenklas så att verksamheterna kan följa dessa. Hälso- och sjukvårdsansvaret för peruk förenklas och förtydligas. I försöksverksamheten Fritt val har en jurist gjort en genomgång av lagstiftningen i förhållande till den så kallade ägarmodellen som just innebär att patienten får en rekvisition efter en medicinsk bedömning. Det finns inget som tyder på att denna modell på något sätt skulle stå i strid med gällande lagstiftning. Flera av HMC är idag i stor grad, men på olika sätt involverade i administrationen av peruk. I en förändrad och enhetlig handläggning av ersättningen kommer HMC s insats att upphöra eller ändras. För närvarande pågår en upphandling av hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland. Tjänsten att administrera peruk ingår inte i upphandlingen. Regionservice får en ny arbetsuppgift, att administrera perukfakturor och informera patienter om resterande belopp vid behov. När peruk inte längre förskrivs som personligt hjälpmedel kommer heller inte samarbetsrådet för hjälpmedel att initiera regelbundna översyn av kriterier och anvisningar. Former för det behöver utvecklas. Salonger upphandling eller inte? Område inköp upphandlar salonger. Nya avtal har nyligen skrivits, gällande till Arbetsgruppen är tveksam till nya upphandlingar därefter. Arbetsgruppen gör bedömningen att patienten borde kunna få välja salong själv, oavsett om det finns en kvalitetssäkring eller inte. Till sin vägledning kan patienten få en lista med frågor. En lista kan sammanställas med hjälp av tidigare kravspecifikationer i VGR och PETO s tidigare auktorisationskrav. Med stöd av listan kan patienten ställa frågor till salongen om hon eller han är angelägen om att försäkra sig om god kvalité. Den viktigaste frågan borde vara om frisören har gått en grundutbildning i utprovningsteknik för hårersättning. Om ett rekvisitionssystem för peruker kan introduceras i januari 2010 borde det räcka att fatta beslut under våren 2011 om avtalen med salongerna ska förlängas eller upphöra. Preliminär tidsplan - Rapporten har presenterats på samarbetsrådet för hjälpmedel i december Förankring i berörda sektorsråd, berörda verksamheter, hälso- och sjukvårdskanslierna, Regionservice, brukarorganisationer m.m. har skett under januari-februari Remissvaren har behandlats i samarbetsrådet för hjälpmedel den 1 april Förslaget läggs fram till hälso- och sjukvårdsutskottet i augusti

11 Om hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar att införa föreliggande förslag: - Konsekvenserna beaktas av hälso- och sjukvårdskanslierna i beställningarna inför Rutiner för administrationen byggs upp under hösten Blanketter, informationsmaterial m.m. tas fram under hösten Start 1/ Samarbetsrådet för hjälpmedel initierar uppföljning våren 2011 som genomförs tillsammans med berörda parter. - Ställningstagande om salonger även fortsättningsvis ska upphandlas görs våren

12 Bilaga 1 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Produktanvisning för peruker, postischer och toupéer, ögonfransar och ögonbryn Peruker Postischer och toupéer Ögonfransar och ögonbryn Förskrivare Kriterier Mål Anvisningar Läkare med specialistkompetens i dermatologi Läkare vid kriterier 5 och 6 Alopecia areata-totalis Medfödda hårdefekter eller alopecier Lokala inflammationer eller ärrbildande hudsjukdomar Endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar Operation eller olycksfall Medicin- eller strålbehandling Eventuella övriga fall efter specialistbedömning Kompensera förlorat hår Förbättrad livskvalitet Patienten erhåller peruk, postisch eller toupé kostnadsfritt upp till kr och år (exklusive moms). Överstigande belopp (inklusive moms) bekostas av patienten. Vid förstagångsutprovning av äkta hårperuk (för permanent bruk) kan högre kostnad medgivas. Vid utlämning av peruker, postischer och toupéer uttages en egenavgift för vuxna. För barn/ungdomar till och med 19 år uttages ingen avgift. Utvärdering och Se riktlinjer uppföljning Brukarens Se riktlinjer ansvar Antal utrustningar Se riktlinjer Egenavgift Syntetperuk 300 kr Äkta hårperuk 600 kr Postisch/Toupé 600 kr Kostnadsansvar Vuxen: Region (se riktlinjer) Barn/ungdom: Region (se riktlinjer) 12

13 Bilaga 2 Sammanställning över kostnader avseende peruker, postischer, toupéer, ögonbryn och ögonfransar (0630) för Västra Götalandsregionen I Västra Götaland ligger kostnaden för produktområdet 0630 på sjukhusens ansvar. Totalt uppgick kostnaden under 2007 till kronor, fördelat enligt nedan: Kostnader för 0630 Västra Götalandsregionen kronor Nusjukvården Skaraborgs Sjukhus SÄS Serie SU Kungälvs Sjukhus Eftersom SkaS haft perukadministrationen via HMC och websesam under flera år, är SkaS det enda sjukhus där historiska data har kunnat plockas fram. SkaS har haft en genomsnittlig kostnadsökning med ca 6 % per år från och med Enligt en linjär regression kan man se en ökning i kostnaden från 2005 till 2010 på ca 26 %. Se nedan: SkaS totalkostnad för

14 Om SkaS är ett representativt urval för regionen kommer den totala kostnaden för produktområde 0630 år 2010 vara närmare 10 miljoner kronor. Genomsnittskostnad per brukare/patient och per produkt har endast beräknats på SkaS och SÄS. Genomsnittskostnaden är beräknat på totalkostnaden, som innefattar peruk äkta hår, peruk syntet, hårdel/postisch/toupéer, bryn/fransar samt reparationer, delat med antal brukare/patienter. SkaS Total genomsnittskostnad per brukare/patient SÄS Total genomsnittskostnad per brukare/patient : : : :- Genomsnittspriser per produkt SÄS Äkta peruk Syntet peruk Hårdel 14

15 Genomsnittspris per produkt SkaS Äkta peruk Syntet peruk Hårdel Eftersom uppföljningssystemen för kostnader och fakturering ser olika ut vid sjukhusen har ingen enhetlig jämförelse kunnat göras när det gäller pris per brukare/patient och pris per produkt. 15

16 Bilaga3 16

17 17

9 Revidering av vårdriktlinjer för peruker och lösögonfransar/-ögonbryn

9 Revidering av vårdriktlinjer för peruker och lösögonfransar/-ögonbryn 9 Revidering av vårdriktlinjer för peruker och lösögonfransar/-ögonbryn HNH150013 Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att revidera vårdriktlinjerna enligt följande:

Läs mer

FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER

FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER 1 (5) Hjälpmedelscentrum Liselotte Eriksson, Hjälpmedelsstrateg FÖRSLAG PÅ NY ERSÄTTNINGSMODELL OCH NY TILLHÖRIGHET FÖR HJÄLPMEDELSOMRÅDE PERUKER Sammanfattning Det finns ett stort behov av att mer genomgripande

Läs mer

Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel

Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Maj 2011 Handbok Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Förskrivaren ska kunna förstå och tillämpa Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel så att patienten möter samma förutsättningar

Läs mer

Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel som omfattar hela eller delar av halsen inklusive leden mellan huvud och ryggrad.

Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel som omfattar hela eller delar av halsen inklusive leden mellan huvud och ryggrad. SPINALA ORTOSER 06 03 06 03 12 CERVISTÖD Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel som omfattar hela eller delar av halsen inklusive leden mellan huvud och ryggrad. Person med nedsatt huvudkontroll

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

1. INDELNING OCH DEFINITIONER

1. INDELNING OCH DEFINITIONER H A N D L Ä G G A R E Avgiftshandboken 2013-01-01 Flik 09 D A T U M Hjälpmedel Innehållsförteckning 1. INDELNING OCH DEFINITIONER 2 SAMHÄLLSBETALDA HJÄLPMEDEL 2 ANPASSADE PRODUKTER 2 EGENVÅRDSPRODUKTER

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Datum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden

Datum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ulla Mårtensson 044-309 41 21 ulla.martensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-04-19 Dnr 0902202 1 (4) Sjukvårdande behandling utomlands Ordförandens förslag föreslår

Läs mer

29 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN

29 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN 29 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN 2018-1241 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1241 Hälso-

Läs mer

BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland BILAGA C Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning

Läs mer

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor

Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor Samverkan och samarbete i vårdkedjan kring hjälpmedelsfrågor Vårdkedjekonferens 2011-09-28 Jeanette Rehn Primärvården Göteborg Petra Nydahl Göteborgs Stad Solveig Landström SU H J Ä L P M E D E L Samarbete

Läs mer

1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 2. AVGIFT UTPROVNING 2 3. EGENAVGIFT 2 4. EGENAVGIFTER PER PRODUKTOMRÅDE 3

1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 2. AVGIFT UTPROVNING 2 3. EGENAVGIFT 2 4. EGENAVGIFTER PER PRODUKTOMRÅDE 3 H A N D L Ä G G A R E D A T U M Avgiftshandboken 2017-01-01 Hjälpmedel Innehållsförteckning 1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 SAMHÄLLSBETALDA HJÄLPMEDEL 2 ANPASSADE PRODUKTER GÄLLER ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL

Läs mer

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten

Läs mer

Specifikation gällande samarbete och styrning. inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

Specifikation gällande samarbete och styrning. inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Specifikation gällande samarbete och styrning inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Allmänt Specifikationen anger hur samarbete och styrning hanteras inom samarbetsorganisationen.

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Mie Claesson Magnell Verksamhetscontroller 040-675 36 13 mie.claessonmagnell@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-20 Dnr 1400976 1 (5) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Information till öppenvårdsapotek 1(6) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden DAGORDNING Datum 2015-11-24 1 (8) Sammanträde i habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ledamöter och ersättare i habiliterings- och hjälpmedelsnämnden kallas till sammanträde.

Läs mer

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga1 2015-06-12 Avdelning för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet Fredsgatan 8 Postadress 103 33Stockholm För kvalitet

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut

Läs mer

Ersättning för kostnader vid förskrivning av personliga hjälpmedel

Ersättning för kostnader vid förskrivning av personliga hjälpmedel Hjälpmedel ersättning vid sjukhusen Förslag Ersättning för kostnader vid förskrivning av personliga hjälpmedel - Bakgrund till frågeställning Hjälpmedel ingår som en väsentlig del i vård och behandling.

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Sida 1 (5) 2014-09-25 Handläggare Kjell Carlsson, Britt-Marie Johansson Telefon: 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-10-23 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Läs mer

Nya riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice

Nya riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice S Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.51.-181-2018 Sida 1 (6) 2018-04-19 Handläggare Till Ingemar Sollgard Kungsholmens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 08 444

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsens arbetsutskott 2007-11-29 Styrelsen 2007-12-06

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsens arbetsutskott 2007-11-29 Styrelsen 2007-12-06 Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Stadshuset, Göteborg kl 14.00 16.00 Beslutande Övriga deltagande Jan Hallberg, ordf. Staffan Cronholm från 15.15 Stefan Svensson Ing-Marie Samuelsson Pelle Pellby

Läs mer

Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU

Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU 1 (11) Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU Redovisningskrav och rutiner 1 januari 2018-31 december 2018 2 (11) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Landstingens kontaktpersoner... 3 3 Hantering av

Läs mer

Regionbeslutade subventioner 2018

Regionbeslutade subventioner 2018 Regionbeslutade subventioner 2018 Regionens lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Innehåll Läkemedel på särskilt boende... 2 Läkemedel för antikonception

Läs mer

Trygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Trygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Trygg och säker utskrivning i Skaraborg Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Rapport till styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg 13 september 2017 Malin Swärd, medicinskt

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Principer och riktlinjer för Ersättning

Principer och riktlinjer för Ersättning Sidan 1 (6) Principer och riktlinjer för Ersättning 1 Ersättningar Denna bilaga anger principer och riktlinjer för den Ersättning som kan utgå till Vårdgivaren i enlighet med vårdavtalet. Parterna är överens

Läs mer

Övergripande mål och fokusområden

Övergripande mål och fokusområden Övergripande mål och fokusområden Regionfullmäktiges mål och fokusområden 3 strategiska mål Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen En sammanhållen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen G Landstinget Halland Landstingskontoret Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 G ora n.l.j o nsson @ Ith al l an d. se Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2007-01-23 Ls 070034-1

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

GR IFO-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

GR IFO-nätverket.   GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till överenskommelse och riktlinje mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård GR 2017-10-10 IFO-nätverket Överenskommelsen....ska

Läs mer

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anna Breuer TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-03 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 1 (3) HSN 2017-1306 Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om

Läs mer

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning

Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 140481-A29 1(3) Landstingsfullmäktige Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar

Läs mer

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Livsmedel för speciella medicinska ändamål för barn och ungdomar upp till 16 år Möjligheten att på livsmedelsanvisning förskriva livsmedel med subvention

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt

Läs mer

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,

Läs mer

Rutin för basutrustning av medicintekniska produkter

Rutin för basutrustning av medicintekniska produkter Dokumentnamn Rutin för basutrustning av medicintekniska produkter Typ av dokument Rutin Organisation Vård och omsorg Dokumentägare Avdelningschefer vård och omsorg Framtaget av Medicinskt ansvariga Diarienr

Läs mer

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Livsmedel för speciella medicinska ändamål för barn och ungdomar upp till 16 år Möjligheten att på livsmedelsanvisning förskriva livsmedel med subvention

Läs mer

Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Brittmari Hansson Tekniska hjälpmedel - i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar Kommunrehab, Vård-

Läs mer

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.2-201/2017 Sida 1 (6) 2017-05-02 Handläggare Eva-Lotta Elmér Telefon: +46 08-508 251 87 Till Socialnämnden 2017-05-16 Nya riktlinjer

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09

Läs mer

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Bilaga 7 till kundval hemtjänst Bilaga 7 sida 1 (5) Bilaga 7 till kundval hemtjänst Beskrivning av servicetjänster Bilaga 7 sida 2 (5) A Servicetjänster Kommunmedborgare som är fyllda 75 år eller är äldre och som bor i ordinärt boende

Läs mer

Fakturahantering i primärvården 2014-02-03

Fakturahantering i primärvården 2014-02-03 Fakturahantering i primärvården 2014-02-03 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga hur fakturering av läkarbesök, sjukvårdande behandling och hälsoundersökning

Läs mer

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Bakgrund Patienten kan välja var hen vill ha sin vård. Med öppen vård menas vård

Läs mer

Cirkulärnr: 1996:141 Diarienr: 1996/2651. Datum:

Cirkulärnr: 1996:141 Diarienr: 1996/2651. Datum: Cirkulärnr: 1996:141 Diarienr: 1996/2651 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1996-10-02 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/tandvård Inköp Förbrukningsartiklar

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor

Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor Godkänt den: 2019-04-08 Ansvarig: Christina Grzechnik Mörk Gäller för: Region Uppsala Lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor Innehåll Syfte och omfattning...1 1. Preventivmedelssubvention

Läs mer

Arvode och omkostnadsersättning för förordnande som god man för ensamkommande barn beslutade eller senare

Arvode och omkostnadsersättning för förordnande som god man för ensamkommande barn beslutade eller senare Överförmyndarnämnden Socialförvaltningen Överförmyndarkontoret Namn Anders Hagander Tnr: 016-710 20 74 2017-06-12 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Arvode och omkostnadsersättning för förordnande

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård

Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård 2017-08-14 Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål och syfte...

Läs mer

Styrgruppen för HMC:s verksamhet

Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppsmöte 19 mars 2013 Ekonomisk rapport Månadsbokslut februari 2013 Övergången till kommunal betalare Faktureringen i januari och februari Felen som uppstod Kontroll

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. Dir. 2014:48

Kommittédirektiv. Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt. Dir. 2014:48 Kommittédirektiv Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt Dir. 2014:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska se

Läs mer

BILAGA Förbundsstyrelsen

BILAGA Förbundsstyrelsen BILAGA 19 2018-06-08 Förbundsstyrelsen Förslag till beslut om Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid inoch utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Information till öppenvårdsapotek 1(8) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Landstingsbeslutade subventioner 2016 2016 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år Spolvätskor

Läs mer

Avropsstöd. Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013

Avropsstöd. Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013 Avropsstöd Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013 Innehåll 1 Innan du börjar avropa... 2 2 Inledning... 2 3 Omfattning... 2 4 Avrop på Ramavtalet... 2 5 Beställning... 2 5.1 Orderbekräftelse...

Läs mer

Riktlinje för handrehabilitering

Riktlinje för handrehabilitering PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Inledning Hjälpmedelsrådet består av representanter för förskrivargrupperna och skall på uppdrag av primärvårdsledningen

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Allmänna Villkor Egenanställda

Allmänna Villkor Egenanställda Allmänna Villkor Egenanställda 2.1 Omfattning 2.1.1 HYREANRBETSGIVARE.se är en del av Rent A Paycheck Sverige AB 2.1.2 Dessa bestämmelser gäller egenanställningsuppdrag, som privatperson (nedan kallad

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Landstingsbeslutade subventioner 2016 2016 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år Spolvätskor

Läs mer

Förändringar i regelverket för avgifter Dnr

Förändringar i regelverket för avgifter Dnr ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM Regionstyrelsen 2018-10-31 Sida 1 (5) Förändringar i regelverket för avgifter Dnr 03185-2018. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att: 1.

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar RSK 398-2010 Tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården 2013 Inledning Tillämpningsanvisningarna ska utgöra ett stöd angående frågor kring patientens rätt till valfrihet i vården. De som informerar patienten

Läs mer

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-15 1 (3) HSN 2017-0887 Handläggare: Björn Wettermark Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel,

Läs mer