Ledarskap i läkares utbildning. ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskap i läkares utbildning. ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund"

Transkript

1 Ledarskap i läkares utbildning ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning.. 5 Ledarskapskompetens 6 I Personrelaterad kompetens 6 II Administrativ/ ekonomisk kompetens 6 III Visionär/ kreativ kompetens 6 Vem gör vad?. 7 Grundutbildning. 8 Ledarskap på preklinisk nivå 9 Ledarskap inom den kliniska utbildningsdelen 10 Allmäntjänstgöring 12 Målbeskrivning för AT 13 Leda sjukvårdsarbete i mindre grupp 13 Kännedom om sjukvårdens organisation 14 Text: Jan Larsson Layout: Mako Fukuda Sveriges läkarförbund Best. nr Andra reviderade upplagan Specialistutbildning 15 Målbeskrivning för ST 15 Personlig handledning 16 Pedagogisk/ arbetsledande kompetens 17 Organisatoriskt ansvar 18 Regionalt kursprogram för ST-läkare 19 Ekonomi/ administration 19 Etik/prioriteringar 20 Fördjupad personlighetsutvecklande kurs 20 Kvalitetsutveckling 20 Referenser 22

3 Sammanfattning Sveriges läkarförbund anser att det är viktigt att ha en sammanhållen och genomtänkt strategi vad gäller läkares utbildning i ledarskap (1). Det här programmet anger konkreta förslag till hur läkares utbildning grundutbildning, AT, ST kan ges ett innehåll som bättre motsvarar de krav på ledarskapskompetens som läkarrollen ställer. Målgrupperna är dels utbildningsansvariga fakulteterna, landstingen, verksamhetschefer, studierektorer, handledare, dels läkare under utbildning och medicinstuderande. Förslagen presenteras i ett sammanhang som beskriver när och hur de bör appliceras, samt vad de olika momenten avser att ge kompetens i. Läkarförbundet delar in ledarskapskompetens i: I) personrelaterad, II) administrativ/ ekonomisk, III) visionär/ kreativ kompetens Sifferbeteckningarna I, II, och III används i de grafiska framställningar och marginalnoteringar som följer. Utvecklingsprocessen indelas i introduktion, träning och fördjupning. Detta betyder att varje aspekt bör finnas med i varje utvecklingsfas, men ges helt olika tonvikt. Tonvikten förändras över tid och olika kompetensmoment hanteras på olika sätt i olika stadier av en läkares utbildningskarriär. En bärande idé i programmet är att olika ledarskapsrelaterade kompetensområden, t ex självkännedom, insikter i gruppdynamik, administration och ekonomi, ska introduceras på ett tidigt stadium och tränas och fördjupas i kommande stadier. Exempelvis kan ett hälsoekonomiskt perspektiv introduceras i grundutbildningen, men tränas på allvar först under specialiseringstjänstgöringen. Andra moment, t ex personlig utveckling, bör både introduceras och tränas under grundutbildningen. En grafisk sammanfattning av principen anges på nästa sida. 3

4 Läkarförbundets program för läkares ledarutveckling från grundutbildning till färdig specialist Tonvikt: Introduktion: I, II, III Träning: I Introduktion: II Träning: I, II Fördjupning: I, II Träning: III PREKLIN. KLIN. AT ST Välkomsthälsning Introduktionskurs i administration, hälsoekonomi,läkarroll, etik Seminarium Träffa ledare Träna i grupp Träna i klinisk vård Kurs personlighetsutveckling Auskultera hos annan personal Introduktion i ekonomiska konsekvenser av utredning/behandling Jourrapportering Leda rond Introduktionsdagar Seminarier ekonomi, etik och yrkesroll Träffa nyckelpersoner Utbilda personal Leda vårdteam Leda storronder Aktivt delta i arbetsplatsmöten Kvalitet och tid i den egna personliga handledningen Regionalt kursprogram: administration och ekonomi etik/prioriteringar fördjupad personlighetsutveckling kvalitetsarbete Regelbundna utvecklingssamtal Checklista Utbilda personal Studentledd avdelning Facklig information Kurser/nätverk om yrkesrollen Handleda AT-läkare och med stud Delta i nätverk/grupper Administrativ utredningsuppgift Ansvar för schemaläggning, IT, etc Genomföra kvalitetsprogram Läkar- och ledarrollen förändras kontinuerligt därför bör också programmet och dess förslag revideras efter hand.

5 Inledning Läkarrollen befinner sig i snabb förändring. De förutsättningar som möter dagens nyutbildade läkare skiljer sig radikalt från dem som gällde för läkare verksamma för något årtionde sedan. På flera sätt har dessa förändringar med ledarskap att göra. Både på ett organisatoriskt (t ex hälsoekonomi och kvalitetsutveckling) och på ett individuellt plan (förmåga att samarbeta med, och leda, medarbetare i vardagen) har läkare mycket att lära. Vårdens chefer och blivande chefer besitter alltför ofta otillräckliga kunskaper i ekonomi och administration, samtidigt som läkare speciellt unga läkare kan ha svårt att finna en roll i vårdens vardagsarbete som ger inflytande och en fast förankring i organisationen. Läkares utbildning är inriktad på det i snäv mening rent medicinska (2 3). På de medicinska fakulteterna finns framsynta krafter som på olika plan lyckats utveckla studieplan och pedagogik, men mycket återstår att förändra (4). Läkares vidareutbildning i form av AT och ST tyngs av problem av många olika slag. Dålig handledning, orimliga anställningsförhållanden, svårigheter att finansiera kursdeltagande och sidoutbildningsbehov är några exempel (5). Brist på adekvat träning i allt som har med ledarskap att göra är en självklar konsekvens av detta. En utgångspunkt är att läkares utbildning fram till specialistkompetens måste ses som en sammanhängande process. Syftet med programmet är att lämna konkreta och realistiska förslag till hur läkares utbildning kan ges ett innehåll som bättre förbereder läkare för morgondagens professionella krav. Det är ett ofrånkomligt faktum att en optimalt fungerande hälso- och sjukvård kräver läkares ledarskap. 5

6 Ledarskapskompetens Ledarskapskompetens kan delas in i tre huvudsakliga utvecklingsområden: I ) Personrelaterad kompetens Området handlar om ledarens personliga förutsättningar för ett framgångsrikt ledarskap. Mognad, självkännedom, insikter i gruppdynamik och skillnader mellan könen, kommunikation och motivationspsykologi är exempel på aspekter som ingår. Flera av dessa ingår i läkares skolning inför en fungerande patient-läkarrelation, men måste tränas med större medvetenhet, och på ett sätt som gör att kompetensen blir giltig även i andra typer av situationer. Träning av det här slaget kan erhållas i form av kurser, och bör i första hand ta avstamp i den vardag läkare dagligen vistas i; exempelvis i de gruppsituationer läkarutbildningen innehåller eller i vårdarbetets vardag. Den personrelaterade ledarkompetensen bör tränas i samtliga utvecklingsstadier. Handledning och feedback är avgörande för kvaliteten i lärandet. II ) Administrativ/ ekonomisk kompetens Grundläggande kunskaper i ekonomi, organisation, arbetsrätt och fackligt arbete etc är en förutsättning för delaktighet och för ledarskap och chefsansvar. Även de ledare som inte direkt utövar chefskap bör ha förståelse för det politiska systemet samt de spelregler och principer som organisationen har att hålla sig till. Sådan kompetens bör inhämtas tidigt och fördjupas efter hand. Efter en introduktion på grundutbildningen bör teoretisk utbildning och praktiskt ansvar, exempelvis schemaläggning och budgetarbete, följas åt med en stigande svårighetsgrad genom kommande stadier. III ) Visionär/ kreativ kompetens Ledarskap måste användas till utveckling. Kompetens av visionär/ kreativ karaktär bygger på kunskaper, erfarenheter och attityder. Ett starkt intresse för utveckling och förändring är en förutsättning för att kunna utveckla ett ledar- 6

7 skap. Ett förändrings- och förbättringstänkande måste därför introduceras på ett tidigt stadium. Kvalitetsutveckling, hälsoekonomiska framtidsperspektiv och omvärldsanalytisk kompetens är några inslag i den utveckling som skall stimuleras. Fördjupningen av detta moment bör ligga på specialistnivå. Vem gör vad? En kontinuerlig ledarskapsutbildning ställer stora krav på samordning och en tydlig ansvarsfördelning. På grundutbildningsnivån vilar ansvaret på de medicinska fakulteterna, närmare bestämt grundutbildningsnämnder (eller motsvarande). De måste göra en tydlig prioritering där de olika inslagens omfattning och inriktning slås fast. Detsamma gäller den kompetensutveckling bland lärarna som blir nödvändig. Inte minst inom den kliniska delen måste handledarna utbildas och motiveras (6). Studenterna behöver också uppmärksammas på ledarskapets betydelse. Utöver den introduktion fakulteterna står för har MSF och lokala läkarföreningar på universitetsorterna en viktig opinionsbildande roll i det sammanhanget. Under allmäntjänstgöringen accentueras behovet av att handledare utbildas och motiveras samt att instrument i form av checklistor mm utvecklas. Detta och de träningsmoment som föreslås bör vara studierektors ansvar. Studierektor bär också ansvar för att AT-läkare får den introduktion de ska ha. De studierektorskonferenser som Läkarförbundet anordnar är utmärkta tillfällen för diskussion om implementering av ledarskapsutbildningen. Verksamhetschefen ska se till att AT-läkaren får handledning av god kvalitet och att varje AT-läkare ges möjlighet att uppfylla målbeskrivningen för AT. Vad gäller specialiseringstjänstgöringen har en rad olika aktörer ansvar. Inte minst gäller det läkarkåren där både chefer och kollegor måste bidra till att tydliggöra betydelsen av ledarskapsträningen. Landstinget har ett ansvar för att via utbildningsansvariga (eller liknande) utarbeta och verkställa utbildningsprogram för ST-läkares ledarskapsutveckling. Här finns goda exempel (7). Socialstyrelsen har ett ansvar för att det finns nationella kurser av god kvalitet. 7

8 Grundutbildning Läkares grundutbildning ska ge blivande läkare nödvändiga teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter för att kunna fungera som underläkare före och efter legitimation. Läkarutbildningen har under senare år genomgått betydande förändringar. Bland annat har en ny syn på kunskap och inlärningsprocesser att medicinsk kunskap är något som läkare ständigt måste erövra, ifrågasätta och fördjupa lett till introduktion av problembaserad inlärning (2). Läkares behov av att träna och utveckla sin kommunikationsförmåga är ett annat exempel på ett krav som flera medicinska fakulteter söker motsvara. Dessa och andra utvecklingstendenser är steg på vägen mot en utbildning anpassad för en ny läkarroll. Fortfarande saknas dock i hög utsträckning moment där medicine studerande introduceras i och uppmuntras att reflektera över sin kommande yrkesroll. Läkares ledarskap är en betydelsefull del av den rollen, och ett uppenbart omfattande tema. Det finns outnyttjade möjligheter att lära detta inom ramen för grundutbildningen. Nyckelordet torde vara introduktion; att redan från början tydligt deklarera att läkare är ledare, att detta ledarskap inte kan väljas bort, att det är en central aspekt av yrket, att det är svårt och krävande, samt att det innehåller en lång rad kompetenser som läkaren successivt förväntas tillägna sig. Medicine studerande, liksom de verksamhets- och utbildningsansvariga läkarna, måste få klart för sig att ledarskap inte är något extra, något som man kan ta senare. Den professionella identiteten får inte redan från början begränsas ledarskapslärandet måste finnas med som en dimension i allt läkaren gör. För att synliggöra den kompetens som förvärvas genom ledarskapsutbildningen är det av stor vikt att denna utbildning dokumenteras. Ledarskapsutbildning bör vara obligatorisk och, precis som övriga utbildningsmoment, dokumenteras genom att studenterna erhåller högskolepoäng. 8

9 Ledarskap på preklinisk nivå Introduktion I, II, III Förutsättningarna för att påverka blivande läkares identifieringsprocess torde aldrig vara större än alldeles i början av utbildningen. Ett förslag är därför att fakulteterna, både den prekliniska och den kliniska delen, redan i en välkomsthälsning beskriver läkarrollen som något mycket mer än enbart medicinsk expert, och betonar att ledarskap är en mycket väsentlig del av samtliga läkares professionella roll. Viktigt är att tidigt synliggöra de ledartränande inslagen. Lämpligt är därför att i början av utbildningen använda en heldag för ett seminarium där de ledartränande inslagen beskrivs och diskuteras. Socialpsykologisk forskning har visat att förebilder har en mycket stor betydelse för motivation och psykologisk orientering. Ett sätt att låta medicine studerande komma i kontakt med möjliga förebilder är att skapa ett system där studerande tidigt får träffa ledargestalter läkare på specialistnivå som kan berätta om läkares ledarskap i vardagsarbetet för att ge ledarbegreppet ett ansikte. Inom den prekliniska utbildningen torde tonvikten ligga på teoretiskt förberedande kursinslag, t ex i strimma -form: administration/ ekonomi, läkarrollen, kommunikation, manligt och kvinnligt ledarskap, etik etc. Frågor som bör belysas är exempelvis: Hur är hälso- och sjukvården organiserad? Vem fattar vilka beslut? Vad kostar egentligen olika saker? Vad är Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknik, SBU? Ett annat viktigt sådant inslag är kännedom om andra yrkesgrupper inom sjukvården och deras arbetsuppgifter. Träning I Med tanke på utbildningens begränsade utrymme gäller det att hitta rationella sätt att träna ledarskap sätt som harmonierar med utbildningen. En väg är att söka inlemma ledarskapstränande moment (ansvarsfördelning, projektledning, konflikthantering, förmåga att ta och ge kritik etc) i de utbildningsmoment 9

10 Träning I som ändå genomgås. Praktisk träning i personlig ledarkompetens kan man få genom att de grupparbeten eller gruppsituationer som utbildningen innehåller används för att träna ansvarstagande och förmåga att ge och ta kritik. Här finns förebilder inom t ex det militära. Ledarskap inom den kliniska utbildningsdelen Introduktion II, III Träning I Inom ramen för varje ämne bör undervisningen upplysa om, och inbjuda till diskussion om, utrednings- och behandlingskostnader. Information och diskussion om hur vården oftast är strukturerad (efter specialitet) och om alternativ (ex vårdkedjor) bör också ingå. Viktigt är att klargöra att organisationsformer är tidsbundna och att förändring är naturligt. I sådana kursinslag kan ingå att granska verksamhetsberättelser eller organisationsstrukturen på en klinik eller vårdcentral. Ett studiebesök på en privat mottagning hör också till angelägna inslag i ett sådant förberedelsearbete. En god klinisk handledning torde vara en av de viktigaste faktorerna för om utbildningen skall få det ledarskapsinnehåll den bör ha (8). Inom den kliniska utbildningen bör läkare söka identifiera så många olika situationer som möjligt där ledarskap kan tränas på ett naturligt sätt. Vid jourtjänstgöring på akutmottagning kan en lämplig uppgift vara att lämna av efter avslutat arbetspass och att för tillträdande ansvarig läkare redogöra för och sammanfatta situationen. Ett annat sätt att träna ledarskap i avdelningsarbetet är att de läkarstuderande under varje klinisk placering får leda minst en rond. 10

11 Träning I Ledarskap innebär bl a förmåga att kunna kommunicera ett budskap på ett tydligt sätt. Ett sätt att träna detta är att blivande läkare under den kliniska tjänstgöringen håller utbildning för personal. Detta är bl a ett sätt för den medicine studerande att stå upp för sin professionella kompetens och att motarbeta tendenser till anonymitet. Checklistor för de kliniska placeringarna bör finnas. Dessa skall innehålla både kliniska moment och ledarskapsmoment. Placeringarna skall diskuteras med handledaren som skall ge feedback på hur den studerande klarat av sina uppgifter inom båda dessa områden. På flera av landets medicinska fakulteter finns eller planeras ledarskapsrelaterade utbildningsmoment i form av sammanhållna ledarskapskurser. Ett exempel är den på militärhögskolan utvecklade Utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursen som är obligatorisk vid officershögskolan löper över en internatvecka och beskrivs som en upplevelsebaserad gruppdynamisk träning (9). Utbildningsmoment av detta slag har ett värde för läkare oavsett när i karriären möjligheten ges, men Läkarförbundet ser det som önskvärt att alla läkarstuderande genomgår en kurs av detta slag under grundutbildningen. Förbättrad kommunikations- och konfliktlösningsförmåga är en bra förberedelse för allmäntjänstgöringen. Förutsättningen för att sådan träning skall ge full effekt är dock att den kan kopplas till insikter i de ledarskapskrav som gäller för läkare. Nya regler exempelvis vad gäller möjligheter att vikariera som sjuksköterska har kraftigt minskat blivande läkares möjligheter att ta del av andra yrkesgruppers kompetensområde. Detta innebär att kunskaper om andra yrken inom sjukvården måste bibringas på annat sätt (10). Ett sätt är via auskultation, vilket innebär att läkarstuderande följer en sjuksköterska, sjukgymnast 11

12 Träning I etc i dennes vardagliga arbete. Ett annat sätt är att utföra någon form av problemorienterat teamarbete tillsammans med andra yrkesgrupper. Inom läkarutbildningen i Linköping har man på termin 10 en studentledd avdelning (11 12). Syftet med den är att finslipa samarbetet mellan olika yrkeskategorier. Detta är ett utmärkt exempel på hur unga läkare kan träna den del av ledarskap som handlar om att kunna bidra till att ett kollektiv fungerar så framgångsrikt som möjligt. Utbildning i katastrofmedicin är ett annat tillfälle som har tagits i akt för träning av ledarskap i grupper som består av flera professioner. Allmäntjänstgöring Allmäntjänstgöringen markerar ett viktigt steg i utvecklingen av en läkares yrkesidentitet. Många läkare väljer då också sin kommande specialitet. Allmäntjänstgöringen har dock begränsningar. Tjänstgöringstiden vid placeringarna är kort, introduktion och handledning alltför ofta bristfällig (13). Det är därför extra viktigt att de unga läkarna inte växer in i en roll som någon som bara är på besök. Läkares främlingsskap gentemot organisationen är ett generellt bekymmer (14). Organisatorisk anknytning är en av de viktiga grundbultarna i en ny professionell identitet. En god handledning och kontinuerlig feedback är helt avgörande för om nya generationer läkare skall utvecklas mot det målet. 12

13 Målbeskrivning för AT Målbeskrivningen för AT uttrycker långtgående ambitionen vad gäller administration och arbetsledning. Socialstyrelsen föreskriver följande i en särskild paragraf om utbildning i ledarskap och utvecklingsarbete: AT-läkaren skall under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjllighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administartiva rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. ATläkaren skall vidare uppmanas att medverka i kompetensutveckling på arbetsplatsen. Under AT skall särskild vikt läggas vid att AT-läkaren utvecklar sin förmåga att självständigt lösa problem och att söka kunskap på egen hand. Med utgångspunkt i begrepp som moral, etik och professionalitet skall AT-läkaren regelbundet ges tillfälle till fördjupad reflektion och erfarenhetsutbyte samt till diskussion om den egna läkarrollen. (15) Leda sjukvårdsarbete i mindre grupp Träning I, II Ett förslag på hur AT-läkaren kan träna ledarskap i den här bemärkelsen är att leda ronder med övriga läkare, kurator, sjukgymnast m fl (s k storrond ). Ett annat är att leda arbetet kring enskild svårt sjuk patient, exempelvis patienter med hjärtinfarkt eller chockpatienter på akutmottagning. Några gånger per placering bör handledare vara närvarande för att kunna ge feedback på AT-läkarens arbetsledande insatser. 13

14 Kännedom om sjukvårdens organisation Träning I, II Allmäntjänstgöringen bör inledas med några introduktionsdagar (1 2 dagar) med presentation av landstinget, sjukhuset, primärvården etc. På varje klinisk placering bör AT-läkaren få en presentation ( 1 / 2 1 dag) där han eller hon får bekanta sig med kollegor, verksamheten, utrustning etc. Ett annat bra forum för att skapa kännedom om och närvaro i sjukvårdens organisation är avdelningarnas arbetsplatsmöten då AT-läkaren skall vara med och delta aktivt. En annan lämplig aktivitet är att läkaren håller föreläsningar för all personal. Detta är ett sätt för läkaren att stärka självförtroendet, att träna på att visa upp och stå för sitt yrkeskunnande att få kontakt med organisationen. En liknande väg är att ansvara för redovisning av t ex nya forskningsresultat för klinikens läkare. En annan metod att nå kontakt med organisationen är via träffar med nyckelpersoner t ex sjukhusdirektören. En introduktionsföreläsning skulle kunna hjälpa AT-läkaren att få en samlande struktur i vilken han kan sortera de intryck tjänstgöringen ger. Den lokala läkarföreningen och SYLF bör under AT-perioden presentera det grundfackliga arbetet samverkansavtal och liknande. På vissa håll i landet har kurser med yrkesrollsorienterande innehåll erbjudits AT-läkare (16 18). Detta är ett föredöme som bör bli standard inom samtliga landsting. Som komplement till dessa bör även bildandet av olika samtalsgrupper och nätverk uppmuntras, t ex Balintgrupper ledda av erfarna kollegor från öppen- eller slutenvården. 14

15 Specialistutbildning Under specialistutbildningen fokuserar läkaren sitt medicinska intresse och fördjupar sin yrkesroll. En ST-anställning innebär en lagstadgad rätt till personlig handledare som tillsammans med underläkare och verksamhetschef/ chefsöverläkare skall definiera den kommande utbildningen i en utbildningsplan eller ett kontrakt. ST-läkaren växer sedan in i den kultur som råder i den specialitet och i de organisatoriska enheter som tjänstgöringen omfattar. I det här läget är det viktigt att utbildningen planeras så att läkaren successivt introduceras i vårdarbetets organisation och kvalitetsutveckling. Ett av de väsentligare nyckelorden för ST-läkarens ledarskapsutveckling är en genomtänkt planering. En sådan utbildningskvalitet måste även komma vikarier tillgodo. Planen ska bygga på Socialstyrelsens målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen. Ledarskapsutbildningen bör, liksom övriga utbildningsmoment, bedömas vid de s k SPUR-inspektionerna av utbildningskvaliteten. En stor del av specialistutbildningen är ännu behäftad med problem i form av bristande anställningstrygghet och låg utbildningskvalitet. Viktiga grundförutsättningar för underläkarna att finna sig tillrätta i organisationen saknas ofta, och därmed även förutsättningarna för det engagemang i vårdens utveckling som målen anger. För att målen och det här programmets idéer skall få avsedd effekt är det naturligtvis av största betydelse att förhållandena radikalt förbättras. Målbeskrivning för ST I alla målbeskrivningar för ST föreskrivs att under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i fråga av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar 15

16 beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper och möjligheterna att förebygga sjukdom och skada samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. De uppräknade momenten berör både arbetsledande/ handledande kompetens och en verksamhetsledande/ kvalitetsutvecklande roll. Den senare aspekten kan sägas vara utmärkande för ledarskap på ST-nivån. Det är nu läkaren på allvar ska utveckla visionär/ kreativ ledarskapskompetens. Läkaren ska förberedas för ett ledarskap som handlar om ansvar för vårdens utveckling i ett vidare perspektiv. Kompetensutvecklingen måste ske i en process där praktisk erfarenhet paras ihop med teoretiska studier. Personlig handledning Fördjupning I, (II) ST-läkarens personliga handledning är en av de mest centrala faktorerna i ST-läkarens utveckling i ledarskap, såväl på det personliga som det yrkesrollsmässiga planet (19). Vissa pedagogiska forskare (20) delar in kunskap i två former: påståendekunskap (erövras via bokliga studier) och förtrogenhetskunskap (erövras 16

17 Fördjupning I, (II) genom erfarenhet). Utvecklandet av den fingertoppskänsla som den senare kunskapsformen handlar om har i högsta grad relevans för ledarskap, och i den processen är en äldre kollegas egna erfarenheter en oersättlig tillgång. Vikten av att det avsätts tid till sådan handledning kan inte nog understrykas. Läkarförbundet har i ett tidigare program om handledning betonat att handledningens status måste höjas bl a genom att ett sådant ansvar premieras i löne- och merithänseende (19). Arbetsgivaren har ansvar för att handledarkurser tillhandahålls för specialistkompetenta läkare. I ett system byggt på kontinuerlig feedback ingår även regelbundna utvecklingssamtal med närmast ansvarig chef som en självklar del. Dessa bör ta utgångspunkt i de ansvarsområden ST-läkaren gradvis erövrar. Pedagogisk/arbetsledande kompetens Ledarskapskompetens innebär att förstå den egna yrkesrollen i ett vidare sammanhang. ST-läkaren bör därför delta i utbildning som handlar om detta. Utbildningen anordnas med fördel lokalt och bör innefatta olika yrkeskategorier. I detta sammanhang är det angeläget att läkarna får utbildning i genusfrågor. Ledare inom sjukvården måste ha kunskaper om kvinnligt/manligt språk, kompetensvärdering, förhållningssätt och kommunikation, liksom skillnader och likheter i kvinnligt respektive manligt ledarskap. Deltagande i olika typer av handlednings- eller diskussionsgrupper har också en given roll i sammanhanget (21 22). Detsamma gäller lokala nätverk som har med arbetsmiljö och yrkesroll att göra. Läkarförbundet vill i det sammanhanget framhålla de nätverk för kvinnliga läkare som startats runt om i landet (23). 17

18 Fördjupning I, (II) En naturlig och viktig ledaruppgift ligger i att handleda ATläkare. Att handleda andra sätter igång självreflekterande processer. En god sådan handledning stärker både ST-läkarens och AT-läkarens utveckling mot ledarskapskompetens (24). Organisatoriskt ansvar I sin vardag bör ST-läkaren gradvis slussas in i ett fördjupat deltagande i vårdenhetens organisatoriska och administrativa liv ett ansvar av samma dignitet som klinisk aktivitet. Schemaläggning kan vara ett bra sätt att närma sig verksamhetens organisatoriska förutsättningar. IT-ansvar är ett annat. Här har ofta STläkaren, genom att vara uppvuxen med tekniken som naturligt inslag, en positiv fördel gentemot äldre kollegor. Området har också direkt koppling till kvalitetsutveckling i vården. Ett utmärkt sätt att förvärva sig kunskaper om organisationen kan vara att ST-läkaren får utföra en administrativ utredningsuppgift. Det kan vara att ta reda på och redogöra för hur ledningsstrukturen kan utvecklas, hur jourerna kan organiseras, olika klinikers sätt att organisera och leda vården. I ett sådant arbete skulle studierektor kunna fungera som handledare. För att arbetet skall kännas meningsfullt är det dock viktigt att det är en riktig utredningsuppgift och ett uppdrag från klinikledningen. Detta är även ett utmärkt tillfälle till träning i skriftlig framställning. Även deltagande i kontakter med den politiska ledningen bör nämnas som ett sätt att få kännedom om organisationen. 18

19 Regionalt kursprogram för ST-läkare Träning II, III När det gäller ST-läkarens teoretiska ledarskapsutbildning bör regionala program för regionens ST-läkare skapas (4). Ett sådant program bör innehålla minst fyra olika utbildningsmoment: 1) ekonomi/ administration, 2) etik/prioriteringar, 3) fördjupad personlighetsutvecklande kurs, samt 4) kvalitetsarbete. De olika blocken behöver inte ha samma utbildningsanordnare, utan någon kurs kan anordnas lokalt, någon kan ha en högskola som producent, någon eller några kan vara nationella, exempelvis sk SK-kurser. Det viktiga är att samtliga kursinslag på ett systematiskt sätt ges till samtliga ST-läkare, och man bör överväga om de skall vara obligatoriska för specialistkompetens. SK-kurserna utgör statens instrument för att stödja kompetensutveckling för ST-läkarna. A-kurserna har ett allmänt innehåll som är giltigt för samtliga specialiteter. Här återfinns kurser som handlar om ekonomi, administration och ledarskap. Därutöver finns några kurser som handlar om läkares yrkesroll och om etik. De teman som behandlas bör renodlas och innehållet bör tydligt klargöras. Ekonomi/ administration Med de ökade krav på ledarskapskompetens bland läkare som bl a landstingen uttryckt (25), är det nödvändigt att en administrativ kurs införs som ett obligatoriskt inslag i det regionala program för specialistutbildning som Läkarförbundet förespråkar. FAL-kurser (Fortbildning i administration för läkare) har sedan 1970-talet bedrivits i landstingens regi (26). Ett stort antal äldre specialistutbildade läkare har på detta sätt fått grundläggande administrativ skolning. De erfarenheter som därmed finns i 19

20 Träning II, III landstingen borde kunna användas för att utveckla nutidsanpassad administrativ utbildning för ST-läkare. Etik/prioriteringar I framtidens sjukvård kommer frågor om etik och prioriteringar att bli alltmer framträdande. Därför är det viktigt att läkare tidigt kommer i kontakt med grundläggande principer och teoretiska redskap. Fördjupad personlighetsutvecklande kurs För läkare som ännu inte beretts tillfälle att gå någon riktad utbildning av det här slaget, är försvarets UGL-kurs, eller något liknande alternativ, nödvändigt. De som redan på grundutbildningen genomgått sådan utbildning bör på ST-nivå fördjupa sina insikter när det gäller kommunikation, förhållningssätt m m. Kvalitetsutveckling Kvalitetsarbete är en dimension av läkares yrkesutövning och läkares ledarskap som i framtiden kommer att prägla både vården och läkarrollen mer än i dag (27). I den utveckling som vi ännu bara kan ana, kommer dagens unga läkare att i sitt framtida ledarskap förväntas besitta en mycket hög kompetens på området. Detta uttrycks bl a i målbeskrivningarna för specialistutbildningen som säger att underläkare skall deltaga i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling. 20

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin FoU-avdelningen ST-enheten Landstingets ledningskontor Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin Överenskommelse om utbildningens genomförande under specialiseringstjänstgöring Kontraktet gäller ST-läkare

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Produktionskansliet. Generell handlingsplan för allmäntjänstgöring (AT) Fastställd 2004-10-22

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Produktionskansliet. Generell handlingsplan för allmäntjänstgöring (AT) Fastställd 2004-10-22 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Produktionskansliet Generell handlingsplan för allmäntjänstgöring (AT) Fastställd 2004-10-22 2 Förord Att vara anställd som allmäntjänstgörande läkare, AT-läkare, innebär att man

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

AT-information. Medlem i Läkarförbundet? Kvällens rubriker. Regelverk. Avdelningen för politik och profession. Vad är AT?

AT-information. Medlem i Läkarförbundet? Kvällens rubriker. Regelverk. Avdelningen för politik och profession. Vad är AT? AT-information Avdelningen för politik och profession Josef Axelsson Milla Järvelin Thomas Parker josef.axelsson@slf.se milla.jarvelin@slf.se thomas.parker@slf.se Medlem i Läkarförbundet? Rådgivning inom

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård 1 SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård Inledning SPUR är läkarledd inspektionsverksamhet för granskning av utbildningskvaliteten för ST-läkare och avsikten med inspektionen är att bistå

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio. ST i Östergötland En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.se/st Studierektorskansliet arbetar landstingsövergripande med läkares

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-04-20--21 Reumatologsektionen, Medicinkliniken Blekinge, Karlskrona Inspektörer: Annika Teleman och Tomas Bremell STRUKTUR A Verksamheten

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-2/3 2016 Länskliniken Ögonsjukvården Västernorrland Sjukhus Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik Ort Eva Gottvall och Susann ndersson

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-11-23-25 Skaraborgs sjukhus Skövde Ortopedkliniken Sjukhus Ort Klinik Jesper Kraus-Schmitz, Richard Wallensten Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-12-01 Vårdcentralen Löddeköpinge Klinik Kävlinge Ort Kerstin Ermebrant och Ulf Eklund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Handledning för kliniska handledare

Handledning för kliniska handledare Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Foto: Västra Götalandsregionen/Sergio Joselovsky Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Deltagare: Eva-Lena Andersson, Marie Billing, Tora Campbell-Chiru, (Maria Hellgren), Karin Johnsson, Marit Karlsson, Margret Skuladottir Bakgrund Arbetet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 maj 2015... Blekingesjukhuset Karlshamn Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer