Ledarskap i läkares utbildning. ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskap i läkares utbildning. ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund"

Transkript

1 Ledarskap i läkares utbildning ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning.. 5 Ledarskapskompetens 6 I Personrelaterad kompetens 6 II Administrativ/ ekonomisk kompetens 6 III Visionär/ kreativ kompetens 6 Vem gör vad?. 7 Grundutbildning. 8 Ledarskap på preklinisk nivå 9 Ledarskap inom den kliniska utbildningsdelen 10 Allmäntjänstgöring 12 Målbeskrivning för AT 13 Leda sjukvårdsarbete i mindre grupp 13 Kännedom om sjukvårdens organisation 14 Text: Jan Larsson Layout: Mako Fukuda Sveriges läkarförbund Best. nr Andra reviderade upplagan Specialistutbildning 15 Målbeskrivning för ST 15 Personlig handledning 16 Pedagogisk/ arbetsledande kompetens 17 Organisatoriskt ansvar 18 Regionalt kursprogram för ST-läkare 19 Ekonomi/ administration 19 Etik/prioriteringar 20 Fördjupad personlighetsutvecklande kurs 20 Kvalitetsutveckling 20 Referenser 22

3 Sammanfattning Sveriges läkarförbund anser att det är viktigt att ha en sammanhållen och genomtänkt strategi vad gäller läkares utbildning i ledarskap (1). Det här programmet anger konkreta förslag till hur läkares utbildning grundutbildning, AT, ST kan ges ett innehåll som bättre motsvarar de krav på ledarskapskompetens som läkarrollen ställer. Målgrupperna är dels utbildningsansvariga fakulteterna, landstingen, verksamhetschefer, studierektorer, handledare, dels läkare under utbildning och medicinstuderande. Förslagen presenteras i ett sammanhang som beskriver när och hur de bör appliceras, samt vad de olika momenten avser att ge kompetens i. Läkarförbundet delar in ledarskapskompetens i: I) personrelaterad, II) administrativ/ ekonomisk, III) visionär/ kreativ kompetens Sifferbeteckningarna I, II, och III används i de grafiska framställningar och marginalnoteringar som följer. Utvecklingsprocessen indelas i introduktion, träning och fördjupning. Detta betyder att varje aspekt bör finnas med i varje utvecklingsfas, men ges helt olika tonvikt. Tonvikten förändras över tid och olika kompetensmoment hanteras på olika sätt i olika stadier av en läkares utbildningskarriär. En bärande idé i programmet är att olika ledarskapsrelaterade kompetensområden, t ex självkännedom, insikter i gruppdynamik, administration och ekonomi, ska introduceras på ett tidigt stadium och tränas och fördjupas i kommande stadier. Exempelvis kan ett hälsoekonomiskt perspektiv introduceras i grundutbildningen, men tränas på allvar först under specialiseringstjänstgöringen. Andra moment, t ex personlig utveckling, bör både introduceras och tränas under grundutbildningen. En grafisk sammanfattning av principen anges på nästa sida. 3

4 Läkarförbundets program för läkares ledarutveckling från grundutbildning till färdig specialist Tonvikt: Introduktion: I, II, III Träning: I Introduktion: II Träning: I, II Fördjupning: I, II Träning: III PREKLIN. KLIN. AT ST Välkomsthälsning Introduktionskurs i administration, hälsoekonomi,läkarroll, etik Seminarium Träffa ledare Träna i grupp Träna i klinisk vård Kurs personlighetsutveckling Auskultera hos annan personal Introduktion i ekonomiska konsekvenser av utredning/behandling Jourrapportering Leda rond Introduktionsdagar Seminarier ekonomi, etik och yrkesroll Träffa nyckelpersoner Utbilda personal Leda vårdteam Leda storronder Aktivt delta i arbetsplatsmöten Kvalitet och tid i den egna personliga handledningen Regionalt kursprogram: administration och ekonomi etik/prioriteringar fördjupad personlighetsutveckling kvalitetsarbete Regelbundna utvecklingssamtal Checklista Utbilda personal Studentledd avdelning Facklig information Kurser/nätverk om yrkesrollen Handleda AT-läkare och med stud Delta i nätverk/grupper Administrativ utredningsuppgift Ansvar för schemaläggning, IT, etc Genomföra kvalitetsprogram Läkar- och ledarrollen förändras kontinuerligt därför bör också programmet och dess förslag revideras efter hand.

5 Inledning Läkarrollen befinner sig i snabb förändring. De förutsättningar som möter dagens nyutbildade läkare skiljer sig radikalt från dem som gällde för läkare verksamma för något årtionde sedan. På flera sätt har dessa förändringar med ledarskap att göra. Både på ett organisatoriskt (t ex hälsoekonomi och kvalitetsutveckling) och på ett individuellt plan (förmåga att samarbeta med, och leda, medarbetare i vardagen) har läkare mycket att lära. Vårdens chefer och blivande chefer besitter alltför ofta otillräckliga kunskaper i ekonomi och administration, samtidigt som läkare speciellt unga läkare kan ha svårt att finna en roll i vårdens vardagsarbete som ger inflytande och en fast förankring i organisationen. Läkares utbildning är inriktad på det i snäv mening rent medicinska (2 3). På de medicinska fakulteterna finns framsynta krafter som på olika plan lyckats utveckla studieplan och pedagogik, men mycket återstår att förändra (4). Läkares vidareutbildning i form av AT och ST tyngs av problem av många olika slag. Dålig handledning, orimliga anställningsförhållanden, svårigheter att finansiera kursdeltagande och sidoutbildningsbehov är några exempel (5). Brist på adekvat träning i allt som har med ledarskap att göra är en självklar konsekvens av detta. En utgångspunkt är att läkares utbildning fram till specialistkompetens måste ses som en sammanhängande process. Syftet med programmet är att lämna konkreta och realistiska förslag till hur läkares utbildning kan ges ett innehåll som bättre förbereder läkare för morgondagens professionella krav. Det är ett ofrånkomligt faktum att en optimalt fungerande hälso- och sjukvård kräver läkares ledarskap. 5

6 Ledarskapskompetens Ledarskapskompetens kan delas in i tre huvudsakliga utvecklingsområden: I ) Personrelaterad kompetens Området handlar om ledarens personliga förutsättningar för ett framgångsrikt ledarskap. Mognad, självkännedom, insikter i gruppdynamik och skillnader mellan könen, kommunikation och motivationspsykologi är exempel på aspekter som ingår. Flera av dessa ingår i läkares skolning inför en fungerande patient-läkarrelation, men måste tränas med större medvetenhet, och på ett sätt som gör att kompetensen blir giltig även i andra typer av situationer. Träning av det här slaget kan erhållas i form av kurser, och bör i första hand ta avstamp i den vardag läkare dagligen vistas i; exempelvis i de gruppsituationer läkarutbildningen innehåller eller i vårdarbetets vardag. Den personrelaterade ledarkompetensen bör tränas i samtliga utvecklingsstadier. Handledning och feedback är avgörande för kvaliteten i lärandet. II ) Administrativ/ ekonomisk kompetens Grundläggande kunskaper i ekonomi, organisation, arbetsrätt och fackligt arbete etc är en förutsättning för delaktighet och för ledarskap och chefsansvar. Även de ledare som inte direkt utövar chefskap bör ha förståelse för det politiska systemet samt de spelregler och principer som organisationen har att hålla sig till. Sådan kompetens bör inhämtas tidigt och fördjupas efter hand. Efter en introduktion på grundutbildningen bör teoretisk utbildning och praktiskt ansvar, exempelvis schemaläggning och budgetarbete, följas åt med en stigande svårighetsgrad genom kommande stadier. III ) Visionär/ kreativ kompetens Ledarskap måste användas till utveckling. Kompetens av visionär/ kreativ karaktär bygger på kunskaper, erfarenheter och attityder. Ett starkt intresse för utveckling och förändring är en förutsättning för att kunna utveckla ett ledar- 6

7 skap. Ett förändrings- och förbättringstänkande måste därför introduceras på ett tidigt stadium. Kvalitetsutveckling, hälsoekonomiska framtidsperspektiv och omvärldsanalytisk kompetens är några inslag i den utveckling som skall stimuleras. Fördjupningen av detta moment bör ligga på specialistnivå. Vem gör vad? En kontinuerlig ledarskapsutbildning ställer stora krav på samordning och en tydlig ansvarsfördelning. På grundutbildningsnivån vilar ansvaret på de medicinska fakulteterna, närmare bestämt grundutbildningsnämnder (eller motsvarande). De måste göra en tydlig prioritering där de olika inslagens omfattning och inriktning slås fast. Detsamma gäller den kompetensutveckling bland lärarna som blir nödvändig. Inte minst inom den kliniska delen måste handledarna utbildas och motiveras (6). Studenterna behöver också uppmärksammas på ledarskapets betydelse. Utöver den introduktion fakulteterna står för har MSF och lokala läkarföreningar på universitetsorterna en viktig opinionsbildande roll i det sammanhanget. Under allmäntjänstgöringen accentueras behovet av att handledare utbildas och motiveras samt att instrument i form av checklistor mm utvecklas. Detta och de träningsmoment som föreslås bör vara studierektors ansvar. Studierektor bär också ansvar för att AT-läkare får den introduktion de ska ha. De studierektorskonferenser som Läkarförbundet anordnar är utmärkta tillfällen för diskussion om implementering av ledarskapsutbildningen. Verksamhetschefen ska se till att AT-läkaren får handledning av god kvalitet och att varje AT-läkare ges möjlighet att uppfylla målbeskrivningen för AT. Vad gäller specialiseringstjänstgöringen har en rad olika aktörer ansvar. Inte minst gäller det läkarkåren där både chefer och kollegor måste bidra till att tydliggöra betydelsen av ledarskapsträningen. Landstinget har ett ansvar för att via utbildningsansvariga (eller liknande) utarbeta och verkställa utbildningsprogram för ST-läkares ledarskapsutveckling. Här finns goda exempel (7). Socialstyrelsen har ett ansvar för att det finns nationella kurser av god kvalitet. 7

8 Grundutbildning Läkares grundutbildning ska ge blivande läkare nödvändiga teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter för att kunna fungera som underläkare före och efter legitimation. Läkarutbildningen har under senare år genomgått betydande förändringar. Bland annat har en ny syn på kunskap och inlärningsprocesser att medicinsk kunskap är något som läkare ständigt måste erövra, ifrågasätta och fördjupa lett till introduktion av problembaserad inlärning (2). Läkares behov av att träna och utveckla sin kommunikationsförmåga är ett annat exempel på ett krav som flera medicinska fakulteter söker motsvara. Dessa och andra utvecklingstendenser är steg på vägen mot en utbildning anpassad för en ny läkarroll. Fortfarande saknas dock i hög utsträckning moment där medicine studerande introduceras i och uppmuntras att reflektera över sin kommande yrkesroll. Läkares ledarskap är en betydelsefull del av den rollen, och ett uppenbart omfattande tema. Det finns outnyttjade möjligheter att lära detta inom ramen för grundutbildningen. Nyckelordet torde vara introduktion; att redan från början tydligt deklarera att läkare är ledare, att detta ledarskap inte kan väljas bort, att det är en central aspekt av yrket, att det är svårt och krävande, samt att det innehåller en lång rad kompetenser som läkaren successivt förväntas tillägna sig. Medicine studerande, liksom de verksamhets- och utbildningsansvariga läkarna, måste få klart för sig att ledarskap inte är något extra, något som man kan ta senare. Den professionella identiteten får inte redan från början begränsas ledarskapslärandet måste finnas med som en dimension i allt läkaren gör. För att synliggöra den kompetens som förvärvas genom ledarskapsutbildningen är det av stor vikt att denna utbildning dokumenteras. Ledarskapsutbildning bör vara obligatorisk och, precis som övriga utbildningsmoment, dokumenteras genom att studenterna erhåller högskolepoäng. 8

9 Ledarskap på preklinisk nivå Introduktion I, II, III Förutsättningarna för att påverka blivande läkares identifieringsprocess torde aldrig vara större än alldeles i början av utbildningen. Ett förslag är därför att fakulteterna, både den prekliniska och den kliniska delen, redan i en välkomsthälsning beskriver läkarrollen som något mycket mer än enbart medicinsk expert, och betonar att ledarskap är en mycket väsentlig del av samtliga läkares professionella roll. Viktigt är att tidigt synliggöra de ledartränande inslagen. Lämpligt är därför att i början av utbildningen använda en heldag för ett seminarium där de ledartränande inslagen beskrivs och diskuteras. Socialpsykologisk forskning har visat att förebilder har en mycket stor betydelse för motivation och psykologisk orientering. Ett sätt att låta medicine studerande komma i kontakt med möjliga förebilder är att skapa ett system där studerande tidigt får träffa ledargestalter läkare på specialistnivå som kan berätta om läkares ledarskap i vardagsarbetet för att ge ledarbegreppet ett ansikte. Inom den prekliniska utbildningen torde tonvikten ligga på teoretiskt förberedande kursinslag, t ex i strimma -form: administration/ ekonomi, läkarrollen, kommunikation, manligt och kvinnligt ledarskap, etik etc. Frågor som bör belysas är exempelvis: Hur är hälso- och sjukvården organiserad? Vem fattar vilka beslut? Vad kostar egentligen olika saker? Vad är Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknik, SBU? Ett annat viktigt sådant inslag är kännedom om andra yrkesgrupper inom sjukvården och deras arbetsuppgifter. Träning I Med tanke på utbildningens begränsade utrymme gäller det att hitta rationella sätt att träna ledarskap sätt som harmonierar med utbildningen. En väg är att söka inlemma ledarskapstränande moment (ansvarsfördelning, projektledning, konflikthantering, förmåga att ta och ge kritik etc) i de utbildningsmoment 9

10 Träning I som ändå genomgås. Praktisk träning i personlig ledarkompetens kan man få genom att de grupparbeten eller gruppsituationer som utbildningen innehåller används för att träna ansvarstagande och förmåga att ge och ta kritik. Här finns förebilder inom t ex det militära. Ledarskap inom den kliniska utbildningsdelen Introduktion II, III Träning I Inom ramen för varje ämne bör undervisningen upplysa om, och inbjuda till diskussion om, utrednings- och behandlingskostnader. Information och diskussion om hur vården oftast är strukturerad (efter specialitet) och om alternativ (ex vårdkedjor) bör också ingå. Viktigt är att klargöra att organisationsformer är tidsbundna och att förändring är naturligt. I sådana kursinslag kan ingå att granska verksamhetsberättelser eller organisationsstrukturen på en klinik eller vårdcentral. Ett studiebesök på en privat mottagning hör också till angelägna inslag i ett sådant förberedelsearbete. En god klinisk handledning torde vara en av de viktigaste faktorerna för om utbildningen skall få det ledarskapsinnehåll den bör ha (8). Inom den kliniska utbildningen bör läkare söka identifiera så många olika situationer som möjligt där ledarskap kan tränas på ett naturligt sätt. Vid jourtjänstgöring på akutmottagning kan en lämplig uppgift vara att lämna av efter avslutat arbetspass och att för tillträdande ansvarig läkare redogöra för och sammanfatta situationen. Ett annat sätt att träna ledarskap i avdelningsarbetet är att de läkarstuderande under varje klinisk placering får leda minst en rond. 10

11 Träning I Ledarskap innebär bl a förmåga att kunna kommunicera ett budskap på ett tydligt sätt. Ett sätt att träna detta är att blivande läkare under den kliniska tjänstgöringen håller utbildning för personal. Detta är bl a ett sätt för den medicine studerande att stå upp för sin professionella kompetens och att motarbeta tendenser till anonymitet. Checklistor för de kliniska placeringarna bör finnas. Dessa skall innehålla både kliniska moment och ledarskapsmoment. Placeringarna skall diskuteras med handledaren som skall ge feedback på hur den studerande klarat av sina uppgifter inom båda dessa områden. På flera av landets medicinska fakulteter finns eller planeras ledarskapsrelaterade utbildningsmoment i form av sammanhållna ledarskapskurser. Ett exempel är den på militärhögskolan utvecklade Utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursen som är obligatorisk vid officershögskolan löper över en internatvecka och beskrivs som en upplevelsebaserad gruppdynamisk träning (9). Utbildningsmoment av detta slag har ett värde för läkare oavsett när i karriären möjligheten ges, men Läkarförbundet ser det som önskvärt att alla läkarstuderande genomgår en kurs av detta slag under grundutbildningen. Förbättrad kommunikations- och konfliktlösningsförmåga är en bra förberedelse för allmäntjänstgöringen. Förutsättningen för att sådan träning skall ge full effekt är dock att den kan kopplas till insikter i de ledarskapskrav som gäller för läkare. Nya regler exempelvis vad gäller möjligheter att vikariera som sjuksköterska har kraftigt minskat blivande läkares möjligheter att ta del av andra yrkesgruppers kompetensområde. Detta innebär att kunskaper om andra yrken inom sjukvården måste bibringas på annat sätt (10). Ett sätt är via auskultation, vilket innebär att läkarstuderande följer en sjuksköterska, sjukgymnast 11

12 Träning I etc i dennes vardagliga arbete. Ett annat sätt är att utföra någon form av problemorienterat teamarbete tillsammans med andra yrkesgrupper. Inom läkarutbildningen i Linköping har man på termin 10 en studentledd avdelning (11 12). Syftet med den är att finslipa samarbetet mellan olika yrkeskategorier. Detta är ett utmärkt exempel på hur unga läkare kan träna den del av ledarskap som handlar om att kunna bidra till att ett kollektiv fungerar så framgångsrikt som möjligt. Utbildning i katastrofmedicin är ett annat tillfälle som har tagits i akt för träning av ledarskap i grupper som består av flera professioner. Allmäntjänstgöring Allmäntjänstgöringen markerar ett viktigt steg i utvecklingen av en läkares yrkesidentitet. Många läkare väljer då också sin kommande specialitet. Allmäntjänstgöringen har dock begränsningar. Tjänstgöringstiden vid placeringarna är kort, introduktion och handledning alltför ofta bristfällig (13). Det är därför extra viktigt att de unga läkarna inte växer in i en roll som någon som bara är på besök. Läkares främlingsskap gentemot organisationen är ett generellt bekymmer (14). Organisatorisk anknytning är en av de viktiga grundbultarna i en ny professionell identitet. En god handledning och kontinuerlig feedback är helt avgörande för om nya generationer läkare skall utvecklas mot det målet. 12

13 Målbeskrivning för AT Målbeskrivningen för AT uttrycker långtgående ambitionen vad gäller administration och arbetsledning. Socialstyrelsen föreskriver följande i en särskild paragraf om utbildning i ledarskap och utvecklingsarbete: AT-läkaren skall under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjllighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administartiva rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. ATläkaren skall vidare uppmanas att medverka i kompetensutveckling på arbetsplatsen. Under AT skall särskild vikt läggas vid att AT-läkaren utvecklar sin förmåga att självständigt lösa problem och att söka kunskap på egen hand. Med utgångspunkt i begrepp som moral, etik och professionalitet skall AT-läkaren regelbundet ges tillfälle till fördjupad reflektion och erfarenhetsutbyte samt till diskussion om den egna läkarrollen. (15) Leda sjukvårdsarbete i mindre grupp Träning I, II Ett förslag på hur AT-läkaren kan träna ledarskap i den här bemärkelsen är att leda ronder med övriga läkare, kurator, sjukgymnast m fl (s k storrond ). Ett annat är att leda arbetet kring enskild svårt sjuk patient, exempelvis patienter med hjärtinfarkt eller chockpatienter på akutmottagning. Några gånger per placering bör handledare vara närvarande för att kunna ge feedback på AT-läkarens arbetsledande insatser. 13

14 Kännedom om sjukvårdens organisation Träning I, II Allmäntjänstgöringen bör inledas med några introduktionsdagar (1 2 dagar) med presentation av landstinget, sjukhuset, primärvården etc. På varje klinisk placering bör AT-läkaren få en presentation ( 1 / 2 1 dag) där han eller hon får bekanta sig med kollegor, verksamheten, utrustning etc. Ett annat bra forum för att skapa kännedom om och närvaro i sjukvårdens organisation är avdelningarnas arbetsplatsmöten då AT-läkaren skall vara med och delta aktivt. En annan lämplig aktivitet är att läkaren håller föreläsningar för all personal. Detta är ett sätt för läkaren att stärka självförtroendet, att träna på att visa upp och stå för sitt yrkeskunnande att få kontakt med organisationen. En liknande väg är att ansvara för redovisning av t ex nya forskningsresultat för klinikens läkare. En annan metod att nå kontakt med organisationen är via träffar med nyckelpersoner t ex sjukhusdirektören. En introduktionsföreläsning skulle kunna hjälpa AT-läkaren att få en samlande struktur i vilken han kan sortera de intryck tjänstgöringen ger. Den lokala läkarföreningen och SYLF bör under AT-perioden presentera det grundfackliga arbetet samverkansavtal och liknande. På vissa håll i landet har kurser med yrkesrollsorienterande innehåll erbjudits AT-läkare (16 18). Detta är ett föredöme som bör bli standard inom samtliga landsting. Som komplement till dessa bör även bildandet av olika samtalsgrupper och nätverk uppmuntras, t ex Balintgrupper ledda av erfarna kollegor från öppen- eller slutenvården. 14

15 Specialistutbildning Under specialistutbildningen fokuserar läkaren sitt medicinska intresse och fördjupar sin yrkesroll. En ST-anställning innebär en lagstadgad rätt till personlig handledare som tillsammans med underläkare och verksamhetschef/ chefsöverläkare skall definiera den kommande utbildningen i en utbildningsplan eller ett kontrakt. ST-läkaren växer sedan in i den kultur som råder i den specialitet och i de organisatoriska enheter som tjänstgöringen omfattar. I det här läget är det viktigt att utbildningen planeras så att läkaren successivt introduceras i vårdarbetets organisation och kvalitetsutveckling. Ett av de väsentligare nyckelorden för ST-läkarens ledarskapsutveckling är en genomtänkt planering. En sådan utbildningskvalitet måste även komma vikarier tillgodo. Planen ska bygga på Socialstyrelsens målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen. Ledarskapsutbildningen bör, liksom övriga utbildningsmoment, bedömas vid de s k SPUR-inspektionerna av utbildningskvaliteten. En stor del av specialistutbildningen är ännu behäftad med problem i form av bristande anställningstrygghet och låg utbildningskvalitet. Viktiga grundförutsättningar för underläkarna att finna sig tillrätta i organisationen saknas ofta, och därmed även förutsättningarna för det engagemang i vårdens utveckling som målen anger. För att målen och det här programmets idéer skall få avsedd effekt är det naturligtvis av största betydelse att förhållandena radikalt förbättras. Målbeskrivning för ST I alla målbeskrivningar för ST föreskrivs att under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i fråga av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar 15

16 beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper och möjligheterna att förebygga sjukdom och skada samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. De uppräknade momenten berör både arbetsledande/ handledande kompetens och en verksamhetsledande/ kvalitetsutvecklande roll. Den senare aspekten kan sägas vara utmärkande för ledarskap på ST-nivån. Det är nu läkaren på allvar ska utveckla visionär/ kreativ ledarskapskompetens. Läkaren ska förberedas för ett ledarskap som handlar om ansvar för vårdens utveckling i ett vidare perspektiv. Kompetensutvecklingen måste ske i en process där praktisk erfarenhet paras ihop med teoretiska studier. Personlig handledning Fördjupning I, (II) ST-läkarens personliga handledning är en av de mest centrala faktorerna i ST-läkarens utveckling i ledarskap, såväl på det personliga som det yrkesrollsmässiga planet (19). Vissa pedagogiska forskare (20) delar in kunskap i två former: påståendekunskap (erövras via bokliga studier) och förtrogenhetskunskap (erövras 16

17 Fördjupning I, (II) genom erfarenhet). Utvecklandet av den fingertoppskänsla som den senare kunskapsformen handlar om har i högsta grad relevans för ledarskap, och i den processen är en äldre kollegas egna erfarenheter en oersättlig tillgång. Vikten av att det avsätts tid till sådan handledning kan inte nog understrykas. Läkarförbundet har i ett tidigare program om handledning betonat att handledningens status måste höjas bl a genom att ett sådant ansvar premieras i löne- och merithänseende (19). Arbetsgivaren har ansvar för att handledarkurser tillhandahålls för specialistkompetenta läkare. I ett system byggt på kontinuerlig feedback ingår även regelbundna utvecklingssamtal med närmast ansvarig chef som en självklar del. Dessa bör ta utgångspunkt i de ansvarsområden ST-läkaren gradvis erövrar. Pedagogisk/arbetsledande kompetens Ledarskapskompetens innebär att förstå den egna yrkesrollen i ett vidare sammanhang. ST-läkaren bör därför delta i utbildning som handlar om detta. Utbildningen anordnas med fördel lokalt och bör innefatta olika yrkeskategorier. I detta sammanhang är det angeläget att läkarna får utbildning i genusfrågor. Ledare inom sjukvården måste ha kunskaper om kvinnligt/manligt språk, kompetensvärdering, förhållningssätt och kommunikation, liksom skillnader och likheter i kvinnligt respektive manligt ledarskap. Deltagande i olika typer av handlednings- eller diskussionsgrupper har också en given roll i sammanhanget (21 22). Detsamma gäller lokala nätverk som har med arbetsmiljö och yrkesroll att göra. Läkarförbundet vill i det sammanhanget framhålla de nätverk för kvinnliga läkare som startats runt om i landet (23). 17

18 Fördjupning I, (II) En naturlig och viktig ledaruppgift ligger i att handleda ATläkare. Att handleda andra sätter igång självreflekterande processer. En god sådan handledning stärker både ST-läkarens och AT-läkarens utveckling mot ledarskapskompetens (24). Organisatoriskt ansvar I sin vardag bör ST-läkaren gradvis slussas in i ett fördjupat deltagande i vårdenhetens organisatoriska och administrativa liv ett ansvar av samma dignitet som klinisk aktivitet. Schemaläggning kan vara ett bra sätt att närma sig verksamhetens organisatoriska förutsättningar. IT-ansvar är ett annat. Här har ofta STläkaren, genom att vara uppvuxen med tekniken som naturligt inslag, en positiv fördel gentemot äldre kollegor. Området har också direkt koppling till kvalitetsutveckling i vården. Ett utmärkt sätt att förvärva sig kunskaper om organisationen kan vara att ST-läkaren får utföra en administrativ utredningsuppgift. Det kan vara att ta reda på och redogöra för hur ledningsstrukturen kan utvecklas, hur jourerna kan organiseras, olika klinikers sätt att organisera och leda vården. I ett sådant arbete skulle studierektor kunna fungera som handledare. För att arbetet skall kännas meningsfullt är det dock viktigt att det är en riktig utredningsuppgift och ett uppdrag från klinikledningen. Detta är även ett utmärkt tillfälle till träning i skriftlig framställning. Även deltagande i kontakter med den politiska ledningen bör nämnas som ett sätt att få kännedom om organisationen. 18

19 Regionalt kursprogram för ST-läkare Träning II, III När det gäller ST-läkarens teoretiska ledarskapsutbildning bör regionala program för regionens ST-läkare skapas (4). Ett sådant program bör innehålla minst fyra olika utbildningsmoment: 1) ekonomi/ administration, 2) etik/prioriteringar, 3) fördjupad personlighetsutvecklande kurs, samt 4) kvalitetsarbete. De olika blocken behöver inte ha samma utbildningsanordnare, utan någon kurs kan anordnas lokalt, någon kan ha en högskola som producent, någon eller några kan vara nationella, exempelvis sk SK-kurser. Det viktiga är att samtliga kursinslag på ett systematiskt sätt ges till samtliga ST-läkare, och man bör överväga om de skall vara obligatoriska för specialistkompetens. SK-kurserna utgör statens instrument för att stödja kompetensutveckling för ST-läkarna. A-kurserna har ett allmänt innehåll som är giltigt för samtliga specialiteter. Här återfinns kurser som handlar om ekonomi, administration och ledarskap. Därutöver finns några kurser som handlar om läkares yrkesroll och om etik. De teman som behandlas bör renodlas och innehållet bör tydligt klargöras. Ekonomi/ administration Med de ökade krav på ledarskapskompetens bland läkare som bl a landstingen uttryckt (25), är det nödvändigt att en administrativ kurs införs som ett obligatoriskt inslag i det regionala program för specialistutbildning som Läkarförbundet förespråkar. FAL-kurser (Fortbildning i administration för läkare) har sedan 1970-talet bedrivits i landstingens regi (26). Ett stort antal äldre specialistutbildade läkare har på detta sätt fått grundläggande administrativ skolning. De erfarenheter som därmed finns i 19

20 Träning II, III landstingen borde kunna användas för att utveckla nutidsanpassad administrativ utbildning för ST-läkare. Etik/prioriteringar I framtidens sjukvård kommer frågor om etik och prioriteringar att bli alltmer framträdande. Därför är det viktigt att läkare tidigt kommer i kontakt med grundläggande principer och teoretiska redskap. Fördjupad personlighetsutvecklande kurs För läkare som ännu inte beretts tillfälle att gå någon riktad utbildning av det här slaget, är försvarets UGL-kurs, eller något liknande alternativ, nödvändigt. De som redan på grundutbildningen genomgått sådan utbildning bör på ST-nivå fördjupa sina insikter när det gäller kommunikation, förhållningssätt m m. Kvalitetsutveckling Kvalitetsarbete är en dimension av läkares yrkesutövning och läkares ledarskap som i framtiden kommer att prägla både vården och läkarrollen mer än i dag (27). I den utveckling som vi ännu bara kan ana, kommer dagens unga läkare att i sitt framtida ledarskap förväntas besitta en mycket hög kompetens på området. Detta uttrycks bl a i målbeskrivningarna för specialistutbildningen som säger att underläkare skall deltaga i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling. 20

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19

AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 Sunderby sjukhus är ett länssjukhus med ett upptagningsområde som omfattar 250 000 personer. Årligen tillsätts 11 AT-block med uppstart två gånger per år.

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT-UTBILDNING På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 80-100 AT-läkare. Tillsättning sker två gånger

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT

STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT Box 5610 Stockholm Tel 08-790 33 00 Fax 08-20 57 18 info@slf.se www.slf.se STÖD TILL DE AT- OCH ST-LÄKARE SOM

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY

SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY Oktober 2013 Fastställd oktober 2013 Sammanfattning Samhället ställer allt högre krav på en hälso- och sjukvård som präglas av hög medicinsk kompetens och tillgänglighet. Vikten

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden utifrån SIFO:s personalenkät 2002

Prioriterade utvecklingsområden utifrån SIFO:s personalenkät 2002 2003-05-13 Roland Nilsson Prioriterade utvecklingsområden utifrån SIFO:s personalenkät 2002 Resultatet av SIFO:s personalenkät för 2002 uppvisade glädjande nog väsentliga förbättringar jämfört med motsvarande

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.

Läs mer

Att sökaarbete som LÄKARE. En vägledning hur du kan utforma en ansökan och presentera dina meriter. Sveriges läkarförbund

Att sökaarbete som LÄKARE. En vägledning hur du kan utforma en ansökan och presentera dina meriter. Sveriges läkarförbund Att sökaarbete som LÄKARE En vägledning hur du kan utforma en ansökan och presentera dina meriter Sveriges läkarförbund Inledning Syftet med denna broschyr är att ge en vägledning i hur man kan utforma

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen 2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES LÄKARFÖRBUND TRYCK: TRYCKINDUSTRI INFORMATION, 2003 MITT MEDLEMSKAP Läkarförbundet är både läkarnas fackförbund och professionens organisation.

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer