Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-"

Transkript

1 i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?- University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz

2 Frågeställningar Varför är koldioxiden ett problem? Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den naturliga kolcykeln Den antropogena kolcykeln Hur påverkas klimatet?/hur kan vi finna en väg mellan Skylla och Karybdis?

3 Varför är koldioxiden ett problem? Koldioxid absorberar jordens värmestrålning och fungerar som en varmt täcke i ett kallt rum. En ökad mängd koldioxid i atmosfären har samma effekt på temperaturen vid jordytan som en förstärkt solstrålning. Den ökning vi hittills har haft av växthusgaserna sedan 1850 motsvarar en ökning av solarkonstanten med 1.2% eller 16 Watt/m 2 Koldioxid har en mycket lång uppehållstid i atmosfären. Av de ca. 400 miljarder ton fossilt kol som släppts ut under de senaste 200 åren finns fortfarande mer än 40% kvar. Därtill ca 50 miljarder ton kol från biosfären. Resten har assimilerats i hav och återassimilerats i biosfären. Vi har nu den högsta koncentrationen i atmosfären på åtminstone år.

4 Växthusgaser och klimat Trots av växthusgaserna i atmosfären endast finns i mycket ringa koncentrationer s har de ändå förmåga att påverka klimatet. Växthusgaserna är främst vattenånga (0.25%), koldioxid (0.06%), metan ( %), lustgas( %) och freongaser(<10-6 %) Trots detta är det tillräckligt att höja temperaturen vid jordytan med ca 33 C, varav vattenångan bidrar med ca 22 C och koldioxiden med ca 8 C Vattenångan skiljer sig från de övriga växthusgaserna genom sin korta uppehållstid ( ca 1 vecka) i atmosfären. Den kontrolleras helt av temperaturen. Vattenångan är en sorts klimatets Obelix medan koldioxiden kan mer ses som Asterix. Hur länge har vi känt till detta?

5

6

7 Svante Arrhenius, Uppsala 1896 Genomförde den första klimatberäkningen Visade att en fördubbling av koldioxiden i atmosfären leder till en temperaturhöjning på upptill ca 5 C Kände till att uppvärmningseffekten berodde på logaritmen av koncentrationen Tog hänsyn till vattenångans förstärkningseffekt via Clausius-Clapeyrons relation

8 Koldioxidhalten (CO 2 ) i atmosfären CO 2 mätes vanligtvis i ppm (parts per million volymdelar) 1 ton kol motsvarar 44/12 ton CO 2 = ton CO 2 1 Gton (10 9 ) kol= Gton CO 2 eller 0.48 ppm CO 2 genom att koldioxidens vikt är ca 1.5x luftens. Under de senaste åren före 1750 varierade koldioxidhalten mellan 180 och 280 ppm. Under de åren före 1750 varierade CO 2 inom 30 ppm Sedan 1850 har CO 2 halten stigit från 280 till 390 ppm ( senaste 10 åren med ca. 2 ppm /år).

9 : + 10 ppm : + 20 ppm

10

11 Antropogena kolutsläpp Gton/år = Pg/år

12 Emission Gton C Gton C to the atmosphere ca.50%

13 Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den inkommande strålningen från solen balanseras av en lika stor mängd utgående värmestrålning från jorden. Hur är det då möjligt att temperaturen ändras? Detta kan bara ske om reflektionen dvs jordens albedo ändras. Om jordens opacitet eller isoleringsförmåga avseende jordens värmestrålning ökas så ändras inte utstrålningen. Däremot får vi en annan vertikal temperaturprofil med högre temperatur vid jordytan.

14 The radiation budget of the Earth E in = E out ¼ S 0 (1 - α) = ε σ T s 4 Annual averages of global energy flows W m -2 [Trenberth et al., 2009]

15 Huvudparametrar som är avgörande för jordens klimat S 0 = Solarkonstanten 1364 Wm -2 ( variation med ca 1 Wm -2 under de senaste 32 åren för vilka vi har tillförlitliga data utanför jordens atmosfär). Planetära albedot = 0.30 ( andelen solstrålning som reflekteras) Planetära emissiviteten = (kvoten mellan den till rymden utgående strålningen och strålningen vid jordytan)

16 The radiation budget of the Earth E in = E out ¼ S 0 (1 - α) = ε σ T s 4 Annual averages of global energy flows W m -2 Clouds, Aerosols surface [Trenberth et al., 2009]

17 The radiation budget of the Earth E in = E out ¼ S 0 (1 - α) = ε σ T s 4 Annual averages of global energy flows W m -2 Greenhouse gases [Trenberth et al., 2009]

18 The greenhouse effect Earth radia*on during cloud free condi*ons over the central tropical Pacific. The mean outgoing radia*on comes from ca 5km above the surface where the temperature is ca 34 C lower The greenhouse gases reduce outgoing radia0on OLR at 5Km altitude Blackbody emission at the tropical Ocean surface 1 8

19 Kolcykeln i Naturen Den naturliga kolcykeln arbetar på flera tidsskalor: Ett omfattande årligt utbyte på 120 Gton C med biosfären på land och ett annat med haven på ca. 90 Gton C. Vad händer med ett plötsligt tillskott av koldioxid? En reduktion på en kortare tid där 50% assimileras av vegetation och hav inom ca. 30 år. En medellång tid där 25% assimileras inom år En mycket lång tidsskala på åtskilliga tusentals år inom vilken övriga 15% assimileras. Ca. 10% stannar kvar ytterligare i många hundratusentals år.

20 Carbon emission (t) dt = C(0) at dt (1) C(t) is the carbon emission for year t. a is the averaged annual increase in emission, determined from observed data = 0.02 corresponding to a doubling time of ca 35 years. C(0) is the emission at year 1850 estimated to be 350 Mton. The formula gives Mton for year 2009 that is close to the estimate. Integration of equation 1 from 1850 until 2009 gives a value of 400 Gton (10 9 ton) coal. Half of this still remains in the atmosphere.

21 Global energiproduktion och CO 2 - emission (uppgifter från IEA, 2010) År / Parameter 1973 TPES ( i PWh/år) 1 PWh = kwh 71,1 CO 2 emission (Gton/år) (Alt 1) 2030 (Alt 2) CO 2 vid 450 ppm (1.80%/år) ( ) (2.01%/år) ( ) (1.44%/år) ( ) 167,3 (0.73%/år) ( ) 24.1 (+1.51%/år) 29.4 (+1.88%/år) (ca ton/sek)

22 Emission of CO 2 i Mton (10 6 ton) Land/År Ändring i % Sverige Version 1 USA Kina Vietnam

23 Emission of CO 2 i Mton (10 6 ton) Land/År Ändring i % Sverige Version 2 (+ 33 Mton från biomassa = 83) (+ 40 Mton från biomassa = 86) + 5 USA Kina Vietnam

24 Emission of CO 2 i Mton (10 6 ton) Land/År Ändring i % Sverige Version 3 S Wibe (+60%) (+ 20 Mton från biomassa = 70) (+ 24 Mton från biomassa = 70) + 0 USA Kina Vietnam

25 Den svenska situationen De globala CO 2 utsläppen uppgår nu till ca 1000 ton/sek eller 32 Gton/år. Det svenska fossila utsläppet uppgår till ca 1.5 ton/sek eller ca 46 Mton/år. Emellertid, det totala svenska utsläppet är snarare 86 Mton/år eftersom man valt att inte räkna CO 2 -utsläppet från biomassa! Biomassa genererar också mer CO 2 /mängd energi då den är mindre effektiv än fossil energi. Sverige kan genom sin litenhet ( i befolkning) och på grund av lyckliga omständigheter lösa sitt energiproblem på ett flertal sätt utan användning av fossil energi. Den omfattande användningen av biomassa är energimässigt förnuftigt men tyvärr kan man inte trolla bort dessa CO 2 utsläpp även om man försöker. Svenska lösningar kan tyvärr inte tillämpas på global skala genom att ex. vattenkraft, vågenergi, geovärme etc, inklusive vindkraft är otillräckliga. Enda realistiska alternativ är solenergi och kärnenergi (breederreaktorer)

26 Vad har hittills åstadkommits? Den enda minskning av växthusgaser som hittills har gjorts är minskningen av freongaserna. Detta gjordes INTE för att de är mycket starka växthusgaser utan för att få stopp på förstörelsen av ozonet i stratosfären. Problemet är brist på alternativ som är politiskt realiserbara samt att problemet ännu inte har tagits på riktigt allvar utan mer media- eller låtsas-allvar. En bidragande orsak är den stora osäkerheten i bedömningen och i det långsamma fortskridandet. Därtill svårigheten att identifiera en robust klimatändring i ett kaotiskt vädersystem. Här föreligger ett besvärligt kommunikationsproblem från expert till lekmän.

27 Strålningseffekt från antropogena växthusgaser Watt/m 2 Kyoto agreement CO2 CH4

28 Vad har hittills hänt med klimatet? Ändringarna har hittills varit ganska ringa och av samma omfattning som de naturliga variationerna i klimatet Den globala uppvärmningen är snart ca 1 C över land Andra tecken är uppvärmning av djuphavet, en omfattande glaciäravsmältning och reducerat istäcke i Arktis. Det blir alltmer osannolikt att detta beror på en slump

29 Jordens medeltemperatur

30 Global warming the last 50 years

31 Ranking of the global warmest years

32 De 11 varmaste åren sedan 1900 Källa NOAA (2010 (Jan-Oct)) Globalt medelvärde för land och hav Av de 11 varmaste åren sedan 1900 inträffade 10 efter år 2000 NOAA Satellite and Information Service National Climate Data Centre

33 Hur kommer klimatsystemet att reagera över en fortsatt ökning av växthusgaserna? En fortlöpande höjning av temperaturen vid jordytan En avkylning i stratosfären Mer vattenånga i atmosfären (+ 6-7% för + 1 C) Gradvis ändring av nederbördszonerna Ökande nederbördskontraster (mer nederbörd i regnrika områden och mindre i torra). ( norr om 60 N % mer nederbörd mot slutet av detta sekel). Dessutom ökad extremnederbörd. Långsamt stigande havsvattenstånd främst på grund av smältvatten från glaciärer ( nu + 3mm/år). Kommer sannolikt att gradvis öka.

34 IPCC projections of the surface temperature changes for two decades of the 21st century ( compared to the end of the last century)

35 Changes in the hydrological cycle

36 Hur skall vi bäst kryssa mellan Skylla och Karybdis? Världens behov av energi kommer fortsätta att öka då det är ett huvudvillkor för fortsatt ekonomisk och annan utveckling Ökningen kommer huvudsakligen att ske i tillväxtländerna Det är högst sannolikt att det kol och den olja som ekonomiskt kan utvinnas kommer att utvinnas De enda realistiska alternativen för att lösa jordens energiproblemet utan fossilt bränsle är solenergi och kärnkraft (på sikt breederreaktorer och kanske fusionsenergi). Enskilda länder kan finna alternativa lösningar beroende på unika nationella omständigheter (som låg befolkningstäthet, vattenkraft, bioenergi mm). Detta är inte möjligt för en befolkning på 7-9 miljarder människor.

37 Hur skall vi bäst kryssa mellan Skylla och Karybdis? Sannolikt kommer tillgänglig fossil energi att användas. Låt oss anta ca 600 Gton ekvivalent kol kommer att användas under de närmaste 50 åren. Om fördelningen av koldioxid sker på samma sätt som under de senaste åren så kommer atmosfärens koldioxidhalt att öka från ca 400 ppm till 550 ppm. Om övriga växthusgaser inte stiger bör detta begränsa jordens uppvärmning initialt med ytterligare ca C. En sådan bedömning är sannolikt den mest positiva som kan göras. På sikt finns uppenbara risker som inte realistiskt kan förutses då vi i detta fall befinner oss i en situation som vi sannolikt inte har haft på jorden på ca 35 milj år.

38 Hur skall vi bäst kryssa mellan Skylla och Karybdis? Den nuvarande politiska och ekonomiska situationen i Europa och USA gör det sannolikt omöjligt att genomföra omfattande energiinvesteringar i massiv solenergi eller kärnkraft i stor skala. Hur skall man kunna övertyga en alltmer tekniskt/vetenskapligt negativ opinion? Och en opinion som är ovillig att sätta sig in i den nödvändiga problematiken. Istället är risken stor att man plottrar bort sina resurser i aktiviteter som är politiskt/medialt säljbara som ex en våldsamt utbyggd vindkraft. Däremot är detta sannolikt mer troligt i Kina och i andra asiatiska länder där teknikfientligheten inte är lika utbredd. Min bedömning är att Kina om ett antal år kommer att ta ledningen inom en storstilad omläggning mot nya energisystem.

39

40 Klimatutmaningen Undvik det okontrollerbara - undvik en katastrof i slow motion Detta kräver framför allt nya tekniska lösningar och en rationell inställning till energiproduktion och energianvändning Kontrollera det oundvikliga För Sveriges del huvudsakligen förväntade ändringar i vattencykeln (ökad nederbörd, mer häftig nederbörd)

41 END Tack for uppmärksamheten!

Vad händer med jordens klimat?

Vad händer med jordens klimat? Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009

Läs mer

Hur fungerar växthuseffekten?

Hur fungerar växthuseffekten? Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Observationer Förlängda tidsserier

Observationer Förlängda tidsserier FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Påverkar människan klimatet?

Påverkar människan klimatet? Klimatförändringar och global uppvärmning "KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING - VILKA SVAR GER KLIMATVETENSKAPEN?" Historisk information Nutida observationer, teori och modellering Vetenskapligt

Läs mer

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data Lennart Bengtsson 23.5.2012 Sammanfattning En förväntad globala uppvärmningen kan preliminärt uppskattas baserat på olika

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem Vilka faktorer bestämmer klimatet på en planet?

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014 Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten

Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten Nature, 30 april 2009 Peter Stilbs KTH Modellsimuleringar 1750-2500 Modell av Jordens strålningsbalans En ideal svart kropp emitterar 460 W/m 2 vid 25

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,

Läs mer

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa

Läs mer

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström Miljöteknik HT13 Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström pia.lindberg@kemi.uu.se Globala och regionala miljöproblem Klimatförändringar Ozonlagrets förtunning Försurning av haven Marknära ozon Övergödning

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4 En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen

Läs mer

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet 1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL

Läs mer

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.

Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering. Klimat 2S: Geo-engineering (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om en av teknikerna nedan. Gör det nu. ii ) Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

Insikter och dilemman i klimatfrågan

Insikter och dilemman i klimatfrågan GL BAL UTMANING Insikter och dilemman i klimatfrågan Martin Hedberg Februari 2009 insikter och dilemman i klimatfrågan 1 GlobRapport _210x297_v7.indd 1 09-02-26 13.45.37 2 insikter och dilemman i klimatfrågan

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer