Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-
|
|
- Peter Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?- University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz
2 Frågeställningar Varför är koldioxiden ett problem? Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den naturliga kolcykeln Den antropogena kolcykeln Hur påverkas klimatet?/hur kan vi finna en väg mellan Skylla och Karybdis?
3 Varför är koldioxiden ett problem? Koldioxid absorberar jordens värmestrålning och fungerar som en varmt täcke i ett kallt rum. En ökad mängd koldioxid i atmosfären har samma effekt på temperaturen vid jordytan som en förstärkt solstrålning. Den ökning vi hittills har haft av växthusgaserna sedan 1850 motsvarar en ökning av solarkonstanten med 1.2% eller 16 Watt/m 2 Koldioxid har en mycket lång uppehållstid i atmosfären. Av de ca. 400 miljarder ton fossilt kol som släppts ut under de senaste 200 åren finns fortfarande mer än 40% kvar. Därtill ca 50 miljarder ton kol från biosfären. Resten har assimilerats i hav och återassimilerats i biosfären. Vi har nu den högsta koncentrationen i atmosfären på åtminstone år.
4 Växthusgaser och klimat Trots av växthusgaserna i atmosfären endast finns i mycket ringa koncentrationer s har de ändå förmåga att påverka klimatet. Växthusgaserna är främst vattenånga (0.25%), koldioxid (0.06%), metan ( %), lustgas( %) och freongaser(<10-6 %) Trots detta är det tillräckligt att höja temperaturen vid jordytan med ca 33 C, varav vattenångan bidrar med ca 22 C och koldioxiden med ca 8 C Vattenångan skiljer sig från de övriga växthusgaserna genom sin korta uppehållstid ( ca 1 vecka) i atmosfären. Den kontrolleras helt av temperaturen. Vattenångan är en sorts klimatets Obelix medan koldioxiden kan mer ses som Asterix. Hur länge har vi känt till detta?
5
6
7 Svante Arrhenius, Uppsala 1896 Genomförde den första klimatberäkningen Visade att en fördubbling av koldioxiden i atmosfären leder till en temperaturhöjning på upptill ca 5 C Kände till att uppvärmningseffekten berodde på logaritmen av koncentrationen Tog hänsyn till vattenångans förstärkningseffekt via Clausius-Clapeyrons relation
8 Koldioxidhalten (CO 2 ) i atmosfären CO 2 mätes vanligtvis i ppm (parts per million volymdelar) 1 ton kol motsvarar 44/12 ton CO 2 = ton CO 2 1 Gton (10 9 ) kol= Gton CO 2 eller 0.48 ppm CO 2 genom att koldioxidens vikt är ca 1.5x luftens. Under de senaste åren före 1750 varierade koldioxidhalten mellan 180 och 280 ppm. Under de åren före 1750 varierade CO 2 inom 30 ppm Sedan 1850 har CO 2 halten stigit från 280 till 390 ppm ( senaste 10 åren med ca. 2 ppm /år).
9 : + 10 ppm : + 20 ppm
10
11 Antropogena kolutsläpp Gton/år = Pg/år
12 Emission Gton C Gton C to the atmosphere ca.50%
13 Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den inkommande strålningen från solen balanseras av en lika stor mängd utgående värmestrålning från jorden. Hur är det då möjligt att temperaturen ändras? Detta kan bara ske om reflektionen dvs jordens albedo ändras. Om jordens opacitet eller isoleringsförmåga avseende jordens värmestrålning ökas så ändras inte utstrålningen. Däremot får vi en annan vertikal temperaturprofil med högre temperatur vid jordytan.
14 The radiation budget of the Earth E in = E out ¼ S 0 (1 - α) = ε σ T s 4 Annual averages of global energy flows W m -2 [Trenberth et al., 2009]
15 Huvudparametrar som är avgörande för jordens klimat S 0 = Solarkonstanten 1364 Wm -2 ( variation med ca 1 Wm -2 under de senaste 32 åren för vilka vi har tillförlitliga data utanför jordens atmosfär). Planetära albedot = 0.30 ( andelen solstrålning som reflekteras) Planetära emissiviteten = (kvoten mellan den till rymden utgående strålningen och strålningen vid jordytan)
16 The radiation budget of the Earth E in = E out ¼ S 0 (1 - α) = ε σ T s 4 Annual averages of global energy flows W m -2 Clouds, Aerosols surface [Trenberth et al., 2009]
17 The radiation budget of the Earth E in = E out ¼ S 0 (1 - α) = ε σ T s 4 Annual averages of global energy flows W m -2 Greenhouse gases [Trenberth et al., 2009]
18 The greenhouse effect Earth radia*on during cloud free condi*ons over the central tropical Pacific. The mean outgoing radia*on comes from ca 5km above the surface where the temperature is ca 34 C lower The greenhouse gases reduce outgoing radia0on OLR at 5Km altitude Blackbody emission at the tropical Ocean surface 1 8
19 Kolcykeln i Naturen Den naturliga kolcykeln arbetar på flera tidsskalor: Ett omfattande årligt utbyte på 120 Gton C med biosfären på land och ett annat med haven på ca. 90 Gton C. Vad händer med ett plötsligt tillskott av koldioxid? En reduktion på en kortare tid där 50% assimileras av vegetation och hav inom ca. 30 år. En medellång tid där 25% assimileras inom år En mycket lång tidsskala på åtskilliga tusentals år inom vilken övriga 15% assimileras. Ca. 10% stannar kvar ytterligare i många hundratusentals år.
20 Carbon emission (t) dt = C(0) at dt (1) C(t) is the carbon emission for year t. a is the averaged annual increase in emission, determined from observed data = 0.02 corresponding to a doubling time of ca 35 years. C(0) is the emission at year 1850 estimated to be 350 Mton. The formula gives Mton for year 2009 that is close to the estimate. Integration of equation 1 from 1850 until 2009 gives a value of 400 Gton (10 9 ton) coal. Half of this still remains in the atmosphere.
21 Global energiproduktion och CO 2 - emission (uppgifter från IEA, 2010) År / Parameter 1973 TPES ( i PWh/år) 1 PWh = kwh 71,1 CO 2 emission (Gton/år) (Alt 1) 2030 (Alt 2) CO 2 vid 450 ppm (1.80%/år) ( ) (2.01%/år) ( ) (1.44%/år) ( ) 167,3 (0.73%/år) ( ) 24.1 (+1.51%/år) 29.4 (+1.88%/år) (ca ton/sek)
22 Emission of CO 2 i Mton (10 6 ton) Land/År Ändring i % Sverige Version 1 USA Kina Vietnam
23 Emission of CO 2 i Mton (10 6 ton) Land/År Ändring i % Sverige Version 2 (+ 33 Mton från biomassa = 83) (+ 40 Mton från biomassa = 86) + 5 USA Kina Vietnam
24 Emission of CO 2 i Mton (10 6 ton) Land/År Ändring i % Sverige Version 3 S Wibe (+60%) (+ 20 Mton från biomassa = 70) (+ 24 Mton från biomassa = 70) + 0 USA Kina Vietnam
25 Den svenska situationen De globala CO 2 utsläppen uppgår nu till ca 1000 ton/sek eller 32 Gton/år. Det svenska fossila utsläppet uppgår till ca 1.5 ton/sek eller ca 46 Mton/år. Emellertid, det totala svenska utsläppet är snarare 86 Mton/år eftersom man valt att inte räkna CO 2 -utsläppet från biomassa! Biomassa genererar också mer CO 2 /mängd energi då den är mindre effektiv än fossil energi. Sverige kan genom sin litenhet ( i befolkning) och på grund av lyckliga omständigheter lösa sitt energiproblem på ett flertal sätt utan användning av fossil energi. Den omfattande användningen av biomassa är energimässigt förnuftigt men tyvärr kan man inte trolla bort dessa CO 2 utsläpp även om man försöker. Svenska lösningar kan tyvärr inte tillämpas på global skala genom att ex. vattenkraft, vågenergi, geovärme etc, inklusive vindkraft är otillräckliga. Enda realistiska alternativ är solenergi och kärnenergi (breederreaktorer)
26 Vad har hittills åstadkommits? Den enda minskning av växthusgaser som hittills har gjorts är minskningen av freongaserna. Detta gjordes INTE för att de är mycket starka växthusgaser utan för att få stopp på förstörelsen av ozonet i stratosfären. Problemet är brist på alternativ som är politiskt realiserbara samt att problemet ännu inte har tagits på riktigt allvar utan mer media- eller låtsas-allvar. En bidragande orsak är den stora osäkerheten i bedömningen och i det långsamma fortskridandet. Därtill svårigheten att identifiera en robust klimatändring i ett kaotiskt vädersystem. Här föreligger ett besvärligt kommunikationsproblem från expert till lekmän.
27 Strålningseffekt från antropogena växthusgaser Watt/m 2 Kyoto agreement CO2 CH4
28 Vad har hittills hänt med klimatet? Ändringarna har hittills varit ganska ringa och av samma omfattning som de naturliga variationerna i klimatet Den globala uppvärmningen är snart ca 1 C över land Andra tecken är uppvärmning av djuphavet, en omfattande glaciäravsmältning och reducerat istäcke i Arktis. Det blir alltmer osannolikt att detta beror på en slump
29 Jordens medeltemperatur
30 Global warming the last 50 years
31 Ranking of the global warmest years
32 De 11 varmaste åren sedan 1900 Källa NOAA (2010 (Jan-Oct)) Globalt medelvärde för land och hav Av de 11 varmaste åren sedan 1900 inträffade 10 efter år 2000 NOAA Satellite and Information Service National Climate Data Centre
33 Hur kommer klimatsystemet att reagera över en fortsatt ökning av växthusgaserna? En fortlöpande höjning av temperaturen vid jordytan En avkylning i stratosfären Mer vattenånga i atmosfären (+ 6-7% för + 1 C) Gradvis ändring av nederbördszonerna Ökande nederbördskontraster (mer nederbörd i regnrika områden och mindre i torra). ( norr om 60 N % mer nederbörd mot slutet av detta sekel). Dessutom ökad extremnederbörd. Långsamt stigande havsvattenstånd främst på grund av smältvatten från glaciärer ( nu + 3mm/år). Kommer sannolikt att gradvis öka.
34 IPCC projections of the surface temperature changes for two decades of the 21st century ( compared to the end of the last century)
35 Changes in the hydrological cycle
36 Hur skall vi bäst kryssa mellan Skylla och Karybdis? Världens behov av energi kommer fortsätta att öka då det är ett huvudvillkor för fortsatt ekonomisk och annan utveckling Ökningen kommer huvudsakligen att ske i tillväxtländerna Det är högst sannolikt att det kol och den olja som ekonomiskt kan utvinnas kommer att utvinnas De enda realistiska alternativen för att lösa jordens energiproblemet utan fossilt bränsle är solenergi och kärnkraft (på sikt breederreaktorer och kanske fusionsenergi). Enskilda länder kan finna alternativa lösningar beroende på unika nationella omständigheter (som låg befolkningstäthet, vattenkraft, bioenergi mm). Detta är inte möjligt för en befolkning på 7-9 miljarder människor.
37 Hur skall vi bäst kryssa mellan Skylla och Karybdis? Sannolikt kommer tillgänglig fossil energi att användas. Låt oss anta ca 600 Gton ekvivalent kol kommer att användas under de närmaste 50 åren. Om fördelningen av koldioxid sker på samma sätt som under de senaste åren så kommer atmosfärens koldioxidhalt att öka från ca 400 ppm till 550 ppm. Om övriga växthusgaser inte stiger bör detta begränsa jordens uppvärmning initialt med ytterligare ca C. En sådan bedömning är sannolikt den mest positiva som kan göras. På sikt finns uppenbara risker som inte realistiskt kan förutses då vi i detta fall befinner oss i en situation som vi sannolikt inte har haft på jorden på ca 35 milj år.
38 Hur skall vi bäst kryssa mellan Skylla och Karybdis? Den nuvarande politiska och ekonomiska situationen i Europa och USA gör det sannolikt omöjligt att genomföra omfattande energiinvesteringar i massiv solenergi eller kärnkraft i stor skala. Hur skall man kunna övertyga en alltmer tekniskt/vetenskapligt negativ opinion? Och en opinion som är ovillig att sätta sig in i den nödvändiga problematiken. Istället är risken stor att man plottrar bort sina resurser i aktiviteter som är politiskt/medialt säljbara som ex en våldsamt utbyggd vindkraft. Däremot är detta sannolikt mer troligt i Kina och i andra asiatiska länder där teknikfientligheten inte är lika utbredd. Min bedömning är att Kina om ett antal år kommer att ta ledningen inom en storstilad omläggning mot nya energisystem.
39
40 Klimatutmaningen Undvik det okontrollerbara - undvik en katastrof i slow motion Detta kräver framför allt nya tekniska lösningar och en rationell inställning till energiproduktion och energianvändning Kontrollera det oundvikliga För Sveriges del huvudsakligen förväntade ändringar i vattencykeln (ökad nederbörd, mer häftig nederbörd)
41 END Tack for uppmärksamheten!
Vad händer med jordens klimat?
Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009
Läs merHur fungerar växthuseffekten?
Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merDen globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?
Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merObservationer Förlängda tidsserier
FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merDen svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merKlimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merPåverkar människan klimatet?
Klimatförändringar och global uppvärmning "KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING - VILKA SVAR GER KLIMATVETENSKAPEN?" Historisk information Nutida observationer, teori och modellering Vetenskapligt
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merUppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data
Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data Lennart Bengtsson 23.5.2012 Sammanfattning En förväntad globala uppvärmningen kan preliminärt uppskattas baserat på olika
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merDEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien
Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merKlimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merKlimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH
Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas
Läs merÖkar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i
Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merKlimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?
Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merDynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem
Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem Vilka faktorer bestämmer klimatet på en planet?
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion: träff med mentor Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: =
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merSkogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merVäxthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar
Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merMaria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014
Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merDEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR
AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merStudiecirkel om Klimatet
Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merKVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR
DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE
Läs merSammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1
Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKlimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merVad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten
Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten Nature, 30 april 2009 Peter Stilbs KTH Modellsimuleringar 1750-2500 Modell av Jordens strålningsbalans En ideal svart kropp emitterar 460 W/m 2 vid 25
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merKoldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merVälkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merHemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1
Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merKlimatförändringar genom jordens historia
Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merVägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?
Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa
Läs mer100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Läs merOm växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna
Läs merMiljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström
Miljöteknik HT13 Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström pia.lindberg@kemi.uu.se Globala och regionala miljöproblem Klimatförändringar Ozonlagrets förtunning Försurning av haven Marknära ozon Övergödning
Läs merKlimat och Energimål
Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs
Läs mer1. Observerade förändringar i klimatsystemet
1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merOm klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs mer