MKB Kölvallen Vindkraftpark. Kölvallen Vind AB. Håkan Hansson Visby

Transkript

1 MKB Kölvallen Vindkraftpark Kölvallen Vind AB Håkan Hansson Visby

2 2

3 Kölvallen Vind AB KÖLVALLEN VINDKRAFTPARK Miljökonsekvensbeskrivning Detta dokument utgör en del av ansökan av Kölvallen Vindkraftpark. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beskrivs vindkraftverkens placering och utformning, skyddsåtgärder, inverkan på hälsa, miljö samt hushållning med resurser och alternativ placering och utformning till projektet. Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av i storleksordningen upp till 135 vindkraftverk i Ljusdals kommun, på fastigheterna: ÄNGRA 1:17, TANDSJÖ 7:1, GRÄSTJÄRN 1:8>1, KARSVALL 1:1>1, KÅRBÖLESKOG 1:10>1, KÅRBÖLESKOG 1:23>2, KÅRBÖLESKOG 1:24>1, KÅRBÖLESKOG 1:27>2, KÅRBÖLESKOG 1:27>2, KÅRBÖLESKOG 1:29>2, KÅRBÖLESKOG 1:31>2, KÅRBÖLESKOG 1:35>2, KÅRBÖ- LESKOG 1:39>1, KÅRBÖLESKOG 1:40>1, KÅRBÖLESKOG 1:47>3, KÅRBÖLESKOG 1:48>1, KÅRBÖLESKOG 1:48>3, KÅRBÖLESKOG 1:7>2, KÅRBÖLESKOG 1:8>1 Håkan Hansson Projektledare Kölvallen Vindkraftpark Visby den 16 oktober2012 Jonas Dahlström VD Kölvallen Vind AB 3

4 4

5 INNEHÅLL KÖLVALLEN VINDKRAFTPARK MKB ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MKB KÖLVALLEN VINDKRAFTPARK Sökanden 9 2 PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Projektområdet och fri rörlighet Avgränsning Hänsynsområden Vindförhållanden Anläggningsarbete 15 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Utformning av Kölvallen Vindkraftpark Huvudutformning Kölvallen Vindkraftpark Teknisk beskrivning av vindkraftverk Vindkraftverken Fundament Kranplatser och upplagsplatser Vägar Elnätsanslutning Internt elnät Markanspråk Material/Massor Transport Avveckling av verksamheten 32 4 OMRÅDESBESKRIVNING Landskapet - Topografi Geologi och Hydrologi Naturmiljö Skyddade områden Våtmark Övriga naturvärden Fåglar och övrig Fauna Fågel Däggdjur Jakt, fiske och friluftsliv Kulturmiljö 42 5 PLANER OCH MILJÖMÅL Planförhållande Strandskydd Miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Kommunala miljömål 51 6 ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING Alternativ utformning av Kölvallen Vindkraftpark Alternativ utformning Alternativ utformning Alternativ Lokalisering Kumulativa konsekvenser med andra projekt Nollalternativ 65 5

6 7 MILJÖKONSEKVENSER Vindkraft och miljö Ekonomi och Livscykelanalys Livscykelanalys Landskapsanalys Värden Visuell påverkan Fotomontage Hindermarkering Konsekvenser för landskapsbilden Mark och hydrologi Naturmiljö Fåglar och övrig fauna Fåglar Rovfågel Däggdjur Fladdermöss Skadeförebyggande åtgärder för fåglar och övrig fauna Fornlämningar och kulturmiljö Jakt, fiske och friluftsliv Skogsbruk och vindkraft Övriga intressen Ljud Skugg- och reflexutbredning Kemikalier och avfall Risker Risker vindkraftverk Risk för isras och iskast Risker vid eldragning Risker av elektromagnetiska fält Risker för luftfart Sammanfattande Konsekvenser risker Påverkan under byggfasen Hushållning med naturresurser SAMMANFATTANDE BEDÖMNING KONTROLL AV VERKSAMHETEN Förslag på kontroll av verksamheten SAMRÅD TIDPLAN ORDLISTA LITTERATUR OCH LÄNKAR BILAGOR Bilaga 1. Parkutformning, Vägar 122 Bilaga 2. Synbarhet - Fotomontage 122 Bilaga 3. Ljudberäkningar 122 Bilaga 4. Skuggberäkningar 122 Bilaga 5. Tekniska beskrivningar 122 Bilaga 6. Naturvärdesinventering 122 Bilaga 7. Kulturinventering 122 Bilaga 8. Fågelinventering 122 Bilaga 9. Samrådsredogörelse 122 Bilaga 10. Fastigheter i projektområdet 122 Bilaga 11. Registreringsbevis Kölvallen Vind AB 122 Bilaga 12. Övrigt 122 6

7 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Kölvallen Vind AB (Bolaget) söker tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för uppförande och drift av Kölvallen Vindkraftpark, i Ljusdals kommun. Bolaget avser etablera upp till 135 vindkraftverk inom markerat projektområde, enligt Karta 5. Verkens maximala höjd blir 200 meter över markplanet. Projektområdet är utformat och lokaliserat till ett område som är utpekat i samrådsunderlaget för vindbruksområden till översiktsplanen tema vindkraft i Ljusdals kommun. Projektområdet är ca 36 km 2 och ligger i höglänt terräng. Området sträcker sig längs kommungränsen drygt en mil, väster om länsväg 296 mellan Los och Kårböle. Området har goda vindförhållanden runt 7m/s och bedöms kunna producera GWh/år. Det motsvarar energiförbrukningen av hushållsel för villor (6 000kWh/villa/år) baserat på ett svenskt genomsnittshus (Energimyndigheten). Produktionen motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp (CO 2 ) med ton/år jämfört med de utsläpp som den nordiska elproduktionen bidrar till idag (ca 100 kg CO 2 per MWh, Naturvårdsverket). Samråd har hållits med Länsstyrelsen i Gävleborgs och Jämtlands län, Ljusdals och Härjedalens kommun samt med berörda markägare, berörda verksamhetsutövare och myndigheter. Samråd har även hållits med allmänheten, med särskilt berörda och med boende i Los, Ängersjö och Kårböle genom samrådsutställning mellan den juni Utställningen har därefter funnits tillgänglig under stora delar av sommaren 2011 på Ljusdals Kommun. Ownpower Projects AB har i ett tidigt skede samrått med Kungsörnsgruppen Gävleborg och utredningsområdet har avgränsats med hänsyn till förekomst av kungsörn. Samtliga yttrande som inkommit under samrådsprocessen finns sammanställda i samrådsredogörelsen. Verksamheten kommer att medföra byggande av fundament, förstärkningar av befintliga vägar, anläggande av nya vägar, internt kabelnät, etableringsyta samt kranplatser. Samtliga verksamheter omfattas av ansökan. Vid planering och utformning av Kölvallens Vindkraftpark har följande skäl varit av central betydelse: Krav på teknisk och ekonomisk fullgod lösning Ta hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter Hänsynsavstånd för framtagna områden Ta hänsyn till natur och kulturvårdsintressen Innehålla riktlinjer för ljud och skuggor Möjlighet till elnätsanslutning Vid de studier och analyser som gjorts av vilken miljöpåverkan Kölvallen Vindkraftpark förväntas ge har vindkraftverkstypen Vestas V112 valts. Detta vindkraftverk representerar väl en modern vindkraftsteknologi och är därför ett möjligt val i en senare upphandling. Projektområdet karaktäriseras av skog, sjöar och våtmarker. Vegetationen i området består till övervägande del av barrträd med mindre inslag av björk och sälg. Berggrunden består främst av yngre granit och den vanligaste jordarten är morän. I området ryms vattenområden som Buvallssjön samt mindre sjöar och tjärnar. 7

8 Inga skyddade områden är belägna inom projektområdet. Enligt naturvårdsregistret finns det sju naturreservat lokaliserade 10 km utanför projektområdet. I norr angränsar området till Ängraån som har mycket höga naturvärden. Åns varierande biotoper gör den till en av Gävleborgs läns intressantaste vattendrag. Friluftsliv bedrivs i form av jakt och fiske och en skoterled som passerar områdets norra delar. Inom området finns inget permanent boende utan enbart några mindre jaktkojor och stugor. Vindkraftverk kan medföra olägenheter i form av buller, skuggor och reflexer, förändrad landskapsbild samt störningar på andra verksamheter. Närmaste bostäder ligger över 1 km från närmaste verk och ljudnivån kommer inte överstiga riktvärdet 40 db(a) för dessa byggnader. Störning i form av skuggor och reflexer har visat sig vara ringa. Landskapsbilden kommer att förändras, i vilken omfattning beror på varifrån betraktelsen görs och under vilka siktförhållanden som råder den är även mycket individuell och är därför svår att bedöma. Många kommer säkert att uppleva vindkraftverken som ett positivt inslag eftersom de också kan betraktas som representanter för "ren" och lokalt producerad energi samt för ny teknologi, framtidstro och arbetstillfällen. Etablering av vindkraft sker inom det produktionslandskap som alltjämt råder i området. Skogsbruk med frekventa hyggen, vägar, kraftledningar och master har sedan tidigare omdanat landskapet. Landskapet bedöms vara robust nog att klara den påverkan som Kölvallen Vindkraftpark bedöms ge upphov till. Sammantaget görs bedömningen att påverkan på landskapsbilden, vilket även redovisad synlighetsberäkning indikerar, som helhet blir måttlig. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett markförlagt kabelnät med kopplingskiosker som ansluts via markförlagt kabelnät till en transformatorstation i anslutning till 400 kv-ledningen öster om parken. Under byggtiden kommer en del störningar att förekomma på grund av transporter vid resningen av vindkraftverken. Vid lokaliseringen av verken har hänsyn tagits till befintliga vägar samt natur- och kulturinventeringar, för att begränsa skador på natur- och kulturvärden. Förutsättningen för bevarandet av områdets naturvärden är primärt att områdets hydrologi inte störs. Jakten och friluftslivet i området kan bedrivas enligt tidigare förutsättningar. Upplevelsevärdet av ostörd natur, kan påverkas och uppfattas som negativt vid jakt och friluftsliv i området. Vindkraften i Kölvallen kan ge en positiv bild av utveckling i bygden. Ljusdal kommun kommer att vara ett föredöme i satsningen på förnybara energikällor i Sverige. Kommuninnevånarna kommer även ges möjlighet till lokalt ägande av vindkraftverk och på så vis blir den lokala nyttan påtaglig. Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till modernare verk kan ske inom en period av 35 år. Etableringen är beräknad att påbörjas De bedömningar som har gjorts inom projektet är att vindkraftparkens miljöpåverkan på området är godtagbar. Bolaget gör bedömningen att med de åtgärder och arbetssätt som genomförts och planerats väl uppfyller de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Bolaget gör därför den samlade bedömningen att samhällsnyttan med Kölvallen Vindkraftpark motiverar en utbyggnad av vindkraftparken. 8

9 1 MKB KÖLVALLEN VINDKRAFTPARK Kölvallen Vind AB ansöker om tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för en vindkraftpark om högst 135 vindkraftverk i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Verksamheten är uppräknad enligt Bilaga 1 till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ansökan med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inlämnas till Länsstyrelsen i Dalarnas län. Som aktförvarare föreslår vi Ljusdals kommun. 1.1 SÖKA NDE N Sökande: Kölvallen Vind AB, Adress: c/o Ownpower Projects Box 3043, VISBY Kontaktperson: Håkan Hansson, Ownpower Projects AB, E-post: hakan.hansson@ownpower.se Fastighetsägare: Kommun: Län: SNI-kod: Sveaskog, Ljusdals kommun, Färila pastorat, 9 st privata markägare Ljusdals kommun Gävleborgs län B Kölvallen Vind AB Kölvallen Vind AB (Bolaget) bildades Affärsidén är att projektera och äga vindkraft och andra förnybara energikällor. Ownpower Projects AB Ownpower Projects AB äger 100 % av Kölvallen Vind AB. Ownpower Projects AB (OPP) bildades 2005 och ägs till största delen av Ownpower Sweden AB och privata investerare. OPP:s affärsidé är att projektera, etablera och äga vindkraftverk. OPP har under flera års tid byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor genom att anställa några av landets mest erfarna personer inom området. Ownpower medverkar gärna till bildande av bolag för lokalt ägande av vindkraft. Ownpower Projects AB söker tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för vindkraftsparken Kölvallen med maximalt 135 st. vindkraftverk i ett område ca 10km norr om samhället Los, på gränsen mellan Härjedalen och Ljusdals kommun. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Dag Melkersson, Josefin Knudsen, Jesper Knudsen och Håkan Hansson inom Ownpower Projects AB och Richard Söderlund Arctan AB. 9

10 2 PROJEKTBESKRIVNING Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är en del av tillståndsansökan för uppförande och drift av Kölvallen Vindkraftpark, i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Projektområdet ligger ca 10 km norr om Los och ca 10 km söder om Kårböle, se Karta 1 Kölvallen Vind AB (Bolaget) ansöker om att uppföra och driva en vindkraftpark med ca vindkraftverk. Kölvallen Vindkraftpark omfattar 104 st vindkraftverk i huvudutformningen. Projektområdet utgör ca 36 km BAKGRU ND De närmaste större orterna, Sveg och Ljusdal är beläget 40 km respektive 45 km från projektområdet. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk och det finns ett väl utbyggt skogsbilnät. Få motstående intressen bedöms finnas i eller i anslutning till området. Den högsta punkten inom området utgörs av Storberget, som når dryg 570 möh. Ljusdals Kommun är Sveriges 20:e största kommun till ytan. Befolkningstätheten är som störst i kommunens sydöstra del, här ligger också kommunens centralort med samma namn. Kommunen är till största del täckt av skog och skogsbruk är den till ytan sett största näringen. Karta 1. Översikt Kölvallen vindkraftpark den blå linjen visar projektområdet. 2.2 MILJÖKONSE KVENSBE SKRI V NING I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beskrivs vindkraftverkens placering och utformning, skadeförebyggande åtgärder, påverkan på hälsa, miljö samt hushållning med resurser och alternativ lokalisering och utformning till projektet. Beräkningar, utredningar och studier i denna MKB baseras på vindkraftverk av typ Vestas V112 med totalhöjd 200 meter och effekt 3 MW. Fotomontage har upprättats med totalhöjd 175 meter men även med 200 meter för att påvisa att skiljaktigheten i höjd. 10

11 Hänsynreglerna I ansökan redovisas hur Bolaget tillämpar miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Bolaget gör bedömningen att de åtgärder och arbetssätt som genomförts och planerats uppfyller de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Nyttan av de åtgärder som följer av kraven i reglerna ska avvägas mot kostnaderna. 2.3 SAMRÅD Samråd har hållits med Länsstyrelsen i Gävlebors län, Jämtlands län, Ljusdals kommun, Härjedalens kommun, berörda markägare, berörda verksamhetsutövare, organisationer och myndigheter och inleddes med samrådsmötet den 5 maj Samråd har skett med utökad krets enligt 6 kap 5 Miljöbalken. Särskilt berörda och allmänheten samt myndigheter och organisationer har inbjudits till tre offentliga samrådsmöten den juni Samrådsmötena har annonserats i de lokala tidningarna. Särskilt berörda har inbjudits via utskick till fastigheter upp till 2 km utanför projektområdet. En offentlig utställning av samrådsunderlaget genomfördes i Ljusdals kommunhus mellan den 27 juni-15 augusti Från den 27 juni till den 31 aug 2011 har det givits möjlighet att inkomma med synpunkter men även senare inkomna synpunkter har beaktats. Karta 2. Stora och Lilla Kölvallen Projektområde 11

12 Samtliga yttranden som inkommit under samrådsprocessen finns sammanställda i samrådsredovisningen som lämnas in tillsammans med ansökan om miljötillstånd. Synpunkter och yttrande har beaktats och till stora delar bemötts i denna miljökonsekvensbeskrivning. Ownpower Projects AB har under samrådsfasen redovisat ett utredningsområde som totalt omfattade maximalt 140 stycken vindkraftverk och en yta om ca 45 km 2. Kölvallen utredningsområde sträckte sig mellan Ljusdals och Härjedalens Kommun. Utredningsområdet har i nuvarande ansökan omdefinierats till två projektområden, Stora och Lilla Kölvallen varvid denna ansökan endast behandlar Stora Kölvallen som hädanefter benämns Kölvallen Vindkraftpark. Lilla Kölvallen stäcker sig över gränsen till Härjedalens kommun och omfattar ca 550 hektar och 15 stycken vindkraftverk. 2.4 PROJEKTOMRÅDET OCH FRI RÖRLIGHE T Bolaget avser att nyttja projektområdet för energiproduktion och yrkar på fri rörlighet inom projektområdet. Med fri rörlighet avses att de vindkraftverk, vägar och övrig tillhörande infrastruktur kan placeras fritt inom projektområdet, såtillvida att gällande riktlinjer för ljud och skuggor uppfylls, samt att hänsyn tas till natur och kulturvärden. Genom att yrka på fri rörlighet vid ansökan, möjliggörs tillämpning av bästa utförbara teknik. 2.5 AVGRÄ NSNING Bolaget avser att etablera upp till 135 vindkraftverk i vindkraftverk inom projektområdet Kölvallens vindkraftpark, Ljusdals kommun, enligt Karta 3. Den ursprungliga utformningen av projektområdet var initialt lokaliserad i en öst-västlig riktning, kontra den nuvarande nord-sydliga utformningen. Bedömningen att forma om projektområdet gjordes i ett tidigt skede och i samråd med Kungsörnsgruppen för att undvika påverkan på det örnar som häckar i utkanten av det ursprungliga projektområdet. Området har valts med utgångspunkt från att det är lämpligt för vindbruk och är utpekat i samrådsunderlaget för kommunens översiktplan tema vindkraft. De tänkta platserna är bergig skogsmark, i viss utsträckning med kalhyggen av varierande ålder. En översiktsbild visas i Figur 2. Markanvändningen påverkas obetydligt eftersom vindbruk och skogsbruk är två förenliga näringar. Vindkraftverkens placering, vägar och ledningsdragning har anpassats för att minimera påverkan på natur- och kulturmiljön. Den slutliga placeringen av vindkraftverken och tillfartsvägarna ska bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar Kölvallen Vindkraftpark. Inom Kölvallen Vindkraftpark utgår ett område ca 250 hektar på grund av en annan projektörs aktivitet (se Bilaga). Bolagets verksamhet innebär att etablera, äga och driva vindkraftverk inom det område som fortsättningsvis benämns projektområdet. 12

13 Karta 3. Visar projektområdet för Kölvallen Vindkraftpark. Vid planering och utformning av Kölvallens Vindkraftpark har följande skäl varit av central betydelse: Krav på teknisk och ekonomisk fullgod lösning Hänsynsavstånd för framtagna områden Ta hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter Ta hänsyn till natur och kulturvårdsintressen Möjlighet till elnätsanslutning Grundförutsättningen för att möjliggöra ett projekt av den här storleken är att optimera vindkraftparken utifrån de förutsättningar som området ger. Projektområdet ligger i ett backlandskap med goda vindförhållanden. Den nationella vindkarteringen, samt genomförda vindmätningar, visar att vindens teoretiska energiinnehåll i området är bra. 13

14 Val av plats har baserats utifrån vindförhållanden, genomförda ljud- och skuggberäkningar, hänsynsavstånd till bebyggelse samt att projektområdet till stor del är utpekat som lämpligt för vindkraftsetablering enligt Ljusdals kommuns planförslag för vindkraft. De utredningar och synpunkter som inkommit under samrådsfasen har integrerats och varit vägledande för parkens utformning. I de utformningar av vindkraftparken som redovisas har hänsynstaganden skett med utgångspunkt från den arkeologiska utredning och naturvärdesinventering som genomförts H Ä N S Y N S O M R Å D E N Hänsynsområden omfattar hänsynstaganden med avseende på fornlämningar som äldre fäbodstigar, stenröse och fäbodar, naturreservat, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och våtmarker med högre naturvärden. Enligt MB finns det vissa områden som inte har ett formellt skydd, men som ändå kräver hänsyn för att inte påverkas vid etablering av vindkraft. Huvudalternativet innebär att inga stora ingrepp görs i de natur- eller kulturmiljöer som finns beskrivna och att de riktlinjer som angivits i den arkeologiska utredningen och i Skogsstyrelsens naturvärdesinventering har beaktats. En grundförutsättning vid planeringen av vindkraftverken är att hänsynsavstånden beaktats. HÄNSYNSOMRÅDEN Länkstråk (kan finnas tekniska lösningar) Fäbod Fäbodstig, mindre kulturlämningar Naturreservat Sillerbergets Naturreservat Bebyggelse Nyckelbiotop, naturvärdesobjekt och våtmarker med högre naturvärden AVSTÅND 300 meter 300 meter 50 meter 250 meter 1000 meter Generell hänsyn, inga verk placerade i dem Tabell 1. Avstånd till framtagna Hänsynsområden Hänsynsavstånd till olika objekt avser placering av vindkraftverk medan vägdragning kan ske på närmare avstånd. eller i hänsynsområde, t.ex. länkstråk. Vidare kommer vägar, kranplatser etc., inte anläggas i nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt och den slutliga placeringen av verken görs i samråd med tillsynsmyndigheten. Influensområde Effekterna av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område om ca 2 km utanför den planerade vindkraftparken. Den visuella påverkan berör ett större område och synliggörs med landskapsanalys, fotomontage och visualiseringar. 2.6 VINDFÖRH ÅLLANDE N Vindtillgången är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. Kusten och fjällen samt vissa inlandsområden har de bästa vindtillgångarna enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet. Denna vindkartering, enligt den så kallade MIUU-modellen, visar att det finns områden i inlandet som har mycket goda vindförhållanden. För att en landbaserad anläggning skall vara ekonomiskt lönsam 14

15 krävs en medelvindhastighet över året i storleksordningen 6,5 m/s, på 100 meters höjd, vilket också är det huvudkriterium som har används av Energimyndigheten med arbetet med att ta fram områden av riksintresse för vindkraft. Denna medelvindhastighet är ett minimikrav från Bolaget vid val av lokaliseringar för vindkraft. Den svenska vindkarteringen indikerar en årlig medelvindhastighet inom området på ca 7 m/s på 103 m höjd över nollplansförskjutningen (ca 115 m över marken), se Karta 4. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot hastigheten i kubik vilket betyder att om vindhastigheten fördubblas, ökar energin åtta gånger. En liten ökning i vindhastighet ger alltså en stor förändring i den energi som kan tillvaratas, vilket gör att det bästa vindläget alltid eftersträvas vid en vindkraftetablering. Detaljerade vindmätningar som säkerställer områdets verkliga vindtillgång utförs sedan maj 2008, då en första SODAR etablerades i området. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Vindmätningen kommer att komplettas med ytterligare SODAR-mätning och eventuellt master i projektområdet. Preliminärt bekräftar de inledande vindmätningarna den goda vindresursen som Uppsala Universitet (MIUU) prognostiserat i sina teoretiska beräkningar för området. Karta 4. Visar vindhastighet enligt MIUU på 103 meter över nollplanet (ca 115 m). Med hjälp av mätningarna kommer det inom ett år vara möjligt att med god noggrannhet säga hur det förhåller sig vidare uppåt på de höjder som är aktuella för de större vindkraftverken. Den förhärskande vindriktningen över Kölvallen Vindkraftpark ligger dominerande i sektorn syd till sydväst och nord. 2.7 ANLÄGGNINGSA RBETE Anläggningsarbetet med vägar är beräknat att inledas Byggstart för vindkraftetableringen beräknas starta 2014 och fortgå till Verksamheten kommer att innebära anläggande fundament, uppställningsplatser, elnät, servicebyggander, transformatorstation 15

16 och vägar inom projektområdet. Förstärkning och breddning av vissa befintliga vägar till vindkraftverken kommer att behövas. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en transformatorstation. Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till modernare verk kan ske inom en period av 35 år. Lokal nytta Projektet kommer att medföra positiva konsekvenser för sysselsättning och näringsliv, inte bara lokalt, utan även på regional nivå. I samband med anläggningsfasen av vindkraftsparken kommer en mängd nya arbetstillfällen att genereras. Ett aktuellt exempel är Havsnäs Vindkraftspark, som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk med en installerad effekt på 95 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen skapats som är direkt knutna till vindkraftparken. Den totala investeringen med Kölvallen Vindkraftpark är i storleksordningen MSEK, varav ca 5-10 % kan komma det regionala näringslivet tillgodo. Till det kommer positiva effekter för hotell- och restaurangnäringen, besöksnäringen m.m. Under själva driftfasen kommer några personer vara direkt involverade i service och underhåll av vindkraftverken. Till det kommer underhållsarbete av vägar, datanät, ställverk och elledningar. Bolaget ser gärna ett lokalt och regionalt deltagande samt ägande i projektet, både av markägare och privatpersoner, företag och kommuner. Till avsättning av bygdepeng är Bolaget positivt inställt. 16

17 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kölvallen Vindkraftpark omfattar upp till 135 stycken vindkraftverk. Verkens maximala höjd blir 200 meter över markplanet. Vestas V112 har används som typverk för att beskriva huvudalternativet och Vestas V90 för att illustrera det maximala antalet vindkraftverk som projektområdet kan komma att omfatta. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet, storlek och effekt varierar något mellan leverantörerna. Fler än en leverantör och typ av vindkraftverk kan komma ifråga. Konfigurationen visar på en principiell utformning av vindkraftparken. Utformningen av parken kan förändras under projektets gång, emellertid visar den på en trolig utformning. Andra alternativ redovisas under avsnittet alternativ utformning. Utplacering av verk, internt kabelnät och vägar kan göras först då typ av verk, vindmätningar, markförhållanden och ett flertal andra faktorer är slutligt undersökta. Verksamheten kommer att medföra anläggande vindkraftverk och fundament, vägar fram till vindkraftverken samt förstärkning och breddning av vissa befintliga vägar. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en transformatorstation. Följande verksamheter kommer att lokaliseras inom projektområdet: vindkraftverk och fundament kranplatser internt vägnät kopplingskiosker internt kabelnät Kringverksamhet som kommer att lokaliseras i eller i närheten av området omfattas också av ansökan. Följande kringverksamhet som anläggs: vägar förbättringsarbete på befintliga vägar etableringsyta med olika inrättningar såsom tillfälliga arbetsbodar, uppställningsplats för fordon, sorteringskärl etc., Utformning och placering för ovanstående kringverksamheter kommer att granskas och fastställas i dialog med tillsynsmyndighet. Se Karta 6 för en översikt av vindkraftparken. Under drifttiden tillkommer ett antal övriga byggnader i nära anslutning till vindkraftparken komma att behövas så som personalbyggnad för service- och underhållspersonal, förråd med verkstad för förvaring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. Dessa byggnader kommer att sökas bygglov för separat. 17

18 3.1 UTFORMNING AV KÖLVA LLEN VIND KRAFTPARK Utformningen av vindkraftparken optimeras genom att placera vindkraftverken så att vinden utnyttjas maximalt och därigenom få ut maximal produktion. En förutsättning är att detta görs inom ramarna för godtagbar miljö- och kulturpåverkan. Alla utformningar har gjorts genom en avvägning mellan följande aspekter: Innehållande riktlinjer för ljud och skuggor till bostäder och fritidshus Hänsynsavstånd för framtagna områden Resultat av utförda inventeringar Markens beskaffenhet, vegetation och topografi Inbördes avstånd mellan verken Markarrenden med berörda fastigheter Bolaget har genomfört ett omfattande utredningsarbete där de motstående intressena har sammanställts. Därefter har avvägningar för placeringen vindkraftverken skett. De förändringar som har krävts efter samråden har varit av mindre karaktär och inneburit specifika hänsynstaganden inom vissa områden. Infrastruktur Avståndet till det allmänna vägnätet är kort. Inom området finns ett väl utbyggt skogsbilsnät som är väl lämpat för transporter efter viss modifikation i form av förstärkning och eventuell uträtning av partier. Området har en bra möjlighet till elnätanslutning. Avstånd till boende Kårböle och Los är de samhällen som ligger närmast vindkraftparken med ett avstånd på ca 7-10 km. Den största av dessa är Los samhälle med ca 750 invånare. Ett fåtal permanenta bostäder finns inom 1-2 km från projektområdet i byarna Karsvall, Gammeltorp och Kårböleskog. I själva projektområdet finns också några jaktstugor och skogskojor. Ett fritidsboende med ca 10 stugor finns i Örnåsen. Ett antal skogskojor finns i området. Ljud vid närliggande bostäder Ljudberäkning är baserad på 104 st V112 vindkraftverk placerade över projektområdet i Kölvallen, se kap 7. Beräkningarna visar att inga bostäder kommer att utsättas för ljudnivåer över 40 db(a) under driftfas, se under Ljud och Bilaga 3. Områdets natur- och kulturvärde Området domineras av ett skogslandskap med inslag av våtmarker och myrar. Skogsbeståndet är till största delen tall och backlandskapets mjuka kullar gör att vinden blir jämnare än i mer kuperade områden och mer energi kan utvinnas. I anslutning till området finns det myrar med mycket höga naturvärden enligt vårmarksinventeringen. Inom området nyttjas möjligheterna för rekreation och naturupplevelser. Jakt och fiske bedrivs i området. Mellan Pajkölsmyran och Härbackmyran har ett undantag gjorts, då vi, baserat på utförda inventeringar och nuvarande bruk av marken, gjort bedömningen att ett verk kan placeras inom området utan någon påtaglig påverkan. Området är klassificerad som våtmark, men det framgår att det är en höjd där det bedrivs aktivt skogsbruk och gallring har skett med skogsmaskiner via en traktorstig från sydväst. Vi avser använda samma väg in och placera ett verk på uppe på kullen, vilket vi bedömer kan ske utan någon ny påverkan på myren. Skogsstyrelsen har i sin inventering inte haft någon anmärkning på placeringen. 18

19 3.1.1 H U V U D U T F O R M N I N G K Ö L V A L L E N VI N D K R A F T P A R K Huvudutformningen är baserad på en Vestas V112, 3 MW. Det är ett modernt verk i en mycket sannolik storleksklass. Vindkraftverket har 112 m rotordiameter och finns med ett standardtorn på 119 m. Troligen kommer också ett 140 m torn att finnas som alternativ. Med Vestas V112 blir det 104 st vindkraftverk i projektområdet. Karta 5. Huvudalternativ Kölvallen Vindkraftpark 104 st Vestas V TEKNISK BESKRIVNING A V VINDKRAFTVE RK Vindresursens variation över området avgör vindkraftparken utformning. I områden med hög vindenergi finns det en möjlighet att välja verk med högre effekt. Valet av lämplig utformning, dvs. hur vindkraftverken ställs i förhållande till varandra samt valet av lämplig navhöjd handlar om att finna balansen mellan miljörelaterade hänsynstaganden och tekniska/ekonomiska krav. 19

20 Den i särklass viktigaste parametern för ett vindkraftverks effektivitet är vindhastigheten, då ett vindkraftverks effekt är proportionell mot vindhastigheten i kubik. Det innebär att en liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Detta samband åskådliggörs tydligt då ett vindkraftverks prestanda illustreras grafiskt med hjälp av en effektkurva, vilket är verkets angivna effekt som funktion av vindhastigheten. Kurvan stiger mycket brant. En typisk effektkurva visas i figuren nedan. Figur 1. Effektkurva för ett 3 MW vindkraftverk. En liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Turbulens är en form av oordnad rörelse där luftens jämna strömning bryts ned via oregelbundna virvelbildningar. Vindskjuvning handlar om att vindar på olika höjder rör sig i olika i hastigheter. Ju större vindskjuvningen är desto större incitament för att investera i högre torn. Vid lägre vindskjuvning gäller självfallet det omvända. Utöver vindskjuvningens betydelse relaterat till möjligheterna att med ökad höjd nå ett högre energiinnehåll och därmed ett högre utbyte är vindskjuvningens storlek även av stor betydelse för de utmattningspåkänningar som vindkraftverk med stor rotordisk utsätts för. För att minimera de tider som vindkraftverken kommer i lä av varandra är det att föredra att ställa verken orienterade mer eller mindre tvärs den dominerande vindriktningen. Detta medför ett inbördes avstånd på 5 rotordiametrar i huvudvindriktningen och 4 rotordiametrar vinkelrätt mot huvudvindriktning. Det motsvarar ca m mellan verken V I N D K R A F T V E R K E N Beskrivning av vindkraftverken är en allmän beskrivning av vindkraftverk som kan tänkas vara lämpliga att uppföra inom projektet. Vindkraftverken kommer ha en maximal totalhöjd om 200 meter (navhöjden plus halva rotordiametern), se Figur 2. Maxhöjden medför att de flesta tillgängliga vindkraftverk kan bli aktuella vid upphandling. Ny teknik utvecklas ständigt och verken tenderar till att bli större och högre. Bolaget vill vara flexibelt och inte i ett tidigt skede låsa sig till någon särskild leverantör. Nedan anges exempel på olika storlekar och effekter som ryms inom totalhöjden. 20

21 Ansökta vindkraftverk Vestas V112 Effekt: ca 2-7 MW 3 MW Totalhöjd: -200 m m Navhöjd: ca m 119/140 m Rotordiameter: ca m 112 m Tabell 2. Ansökta vindkraftverk Figur 2. Vindkraftverk, principskiss. Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller betong/stål, rotorn blir antagligen 3- bladig och tornen vita. Verken blir lågvarviga och har en rotationshastighet mellan varv per minut. Verken startar vid ca 4 m/s och stoppar vid 25 m/s, full effekt nås vid ungefär 12 m/s. Rotor och maskinhus vrider sig efter vinden med hjälp av girmotorer. Giranordningen består generellt av ett glidlagersystem med inbyggd friktion. Beroende på typ av konstruktion för vindkraftverken sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till ca varv (4 polig generator, 50Hz) eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. Generatorn alstrar normalt el med spänningsnivån V. Denna spänning transformeras via transformator (placerad i, eller i direkt anslutning till vindkraftverket) till erforderlig nivå för anslutning till externt nät F U N D A M E N T På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att genomföras en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Utifrån undersökningen fastläggs det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. Det finns två olika typer av fundament, gravitations- eller bergsförankrat fundament. 21

22 Gravitationsfundamentet består av ca 650 m 3 betong samt tillhörande armering och etableras på ett djup ner till ca 3 meter. Fundamentens yta är ca 20x20 m. Djupet och ytan är beroende av vilket verk som blir aktuellt samt hur markförhållandena ser ut. Överskottsmassor används som återfyllningsmaterial medan resterande massor kan användas som fyllning vid övriga byggnationer. Figur 3. Två alternativa fundament ett gravitationsbaserat och ett bergsförankrat. Bergsförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig och har rätt förutsättningar. Det kan krävas en plansprängning för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. En klack gjuts på berget i vilken dragstag borras ner i berget. Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras och därefter fästs tornet i fundamentsdelen K R A N P L A T S E R O C H U P P L A G S P L A T S E R Invid vart och ett av vindkraftverken kommer kranplats för den mobilkran som krävs för montaget att anläggas. Utformningen av dessa platser är individuell och beror på aktuell topografi samt kranplatsens lokalisering relaterat tillfartsvägen. Något förenklat kan kranplatserna dock kategoriseras i två grupper, se figuren nedan. Genomsnittlig yta som krävs hårdgjord är m 2. Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. Figur 4. Två kategorier av kranplatser beroende på lokalisering till tillfartsväg. 22

23 3.3 VÄ GA R Det finns normer och krav på transporter, både från leverantörer av vindkraftverk och från myndigheter. Leverantörer av vindkraftverk tillhandahåller styrdokument av min- och maxkrav för transporter av de olika delarna av ett vindkraftverk. Kraven på transportvägar innefattar bland annat längsgående maxlutning, minsta radie för ytterkurvor och fri höjd till ovanliggande hinder. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt, inklusive last, väga max 165 ton, vilket medför att vägar ska klara ett erforderligt axeltryck om 16 ton. Transporter av detta slag kräver dispens från Transportstyrelsen eller berörd kommun för att få framföras på allmän väg. Tillstånd för enskild väg söks hos den privata ägaren av vägen. Krav på dispens för transporter på allmän väg regleras i Trafikförordningen (1998:1276). Vid transporter på allmänna vägar genom två eller fler kommuner, söks dispens i den region där färden påbörjas. Dispensen gäller för transporter på de statliga och kommunala vägar som berörs. Nya Vägar Till varje vindkraftverk krävs anläggande av tillfartsvägar. Behovet av ny väg inom projektområdet beräknas till ca 36 km. Vägdragningen har förlagts enligt principen att i första hand styra anläggningen av ny väg till områden med fast mark och att undvika våtmarker, se Karta 6 och Bilaga 1. Genom sticksondering kan markförhållanden och markstabilitet bedömas, vilket medför att rätt metod kan användas vid byggandet av väg. Inom projektområdet kommer massbalans att eftersträvas, vilket innebär att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur inom vindkraftparken. Tillvaratagande av material som uppkommer vid sprängning och schaktning medför mindre transporter och därmed mindre belastning på miljön. Vid upptagning av nya vägar krävs en korridor för vägen, uppskattningsvis ca 15 meter där skogen eller annan vegetation röjs bort. I diken i anslutning till vägen, läggs kabel till det interna elnätet som kopplar samman vindkraftverken. Schaktmassor som upparbetas vid terrassbyggande används som fyllnadslager vid byggande av nya vägar i området. Figur 5. Visar principskiss för uppbyggnad av vägar. 23

24 Massorna utnyttjas effektivast om de sorteras så att det finkornigaste materialet hamnar överst i terrassen. För att inte riskera att material i terrassen och undergrundsmaterial blandas, kan geotextil eller annat materialskiljande lager användas. I Figur 5 visas en generell typsektion för byggande av väg i skogsmiljö som är anpassad till transport av vindkraftverk. Ett förstärkningslager (0-100 mm material) om ca 50 centimeter läggs på den iordningsställda terrassen. Tjockleken på för detta lager beror på markens beskaffenhet i området samt vilket överbyggnadsmaterial som nyttjas. Sedan följer ett bärlager (0-40 mm material) om ca 10 centimeter. Vid behov läggs slutligen ett slitlager (0 20 mm) på vägkroppen. Typ Längd Åtgärd Ny väg 36 km Anläggning av ny väg Befintliga vägar inom projektområdet 32 km Förbättringsarbeten Befintliga vägar utom projektområdet 33 km Förbättringsarbeten Tabell 3. Visar uppskattad omfattning för anläggning av ny väg samt behov av förbättringsåtgärder på befintliga vägar. Principer för vägdragningen visualiseras och beskrivs mer ingående i kap. 7. Befintliga vägar Området som avses nyttjas inom och utom projektområdet hyser idag ett skogsbilvägnät på ungefär 65 km. Detta vägnät bedöms kunna nyttjas som stomme för tillfartsvägar till vindkraftverken. Cirka hälften av väglängden (33 km) för befintliga vägar bedöms kräva förbättringsarbeten. Vissa vägsträckor kommer omfattas av breddning, uträtning i plan eller profil. Efter vägarna kan träd och annan vegetation komma att tas bort för att öka det fria utrymmet som transporterna kräver. Vanliga skogsbilvägar har ofta ca 3 meters bredd. Tillverkares krav för vindkraft innebär en väggbredd om ca 4,5 meter och en fri höjd på 4,6 meter. Anläggning av mötesplatser krävs för att klara logistiken med transporterna då vindkraftverkens vingar och torn kan vara upp till 50 meter i längd. Principer för breddning och förstärkning av väg återges i Bilaga ELNÄTSA NSLU TNING För att få bygga och använda en elledning krävs tillstånd enligt el-lagen, en så kallad koncession. En ansökan om koncession prövas av Energimarknadsinspektionen. Ansökan om anslutning mot nätet ska hanteras av det nätföretag som innehar koncession i området. Då projektet omfattar ett effektbehov om minst 300 MW är det inte möjligt att ansluta till lokalnät eller regionnät, utan anslutning måste ske mot det nationella stamnätet. Stamnätet ägs och drivs av Svenska Kraftnät (SVK). Bolaget har startat en dialog med SVK och även med Fortum som innehar koncessionen för området. Intresset för att etablera storskalig vindkraft i södra Norrland är för närvarande mycket stort. Inom Ljusdals och Härjedalens kommun projekteras det för storskalig vindkraft på ett antal platser. Nätägare inom denna region har därför under det senaste året inlett flera studier för att identifiera hur anslutningsbehovet bäst kan tillgodoses. För att möjliggöra elnätsanslutning mot överliggande elnät krävs en transformering av 24

25 spänningen i det interna kabelnätet till rådande nivå på anslutande luftledning. För detta ändamål krävs det att det interna kabelnätet kopplas till en transformatorstation. Karta 6. Visar infrastruktur i och i anslutning till projektområdet. För att möjliggöra elnätsanslutning mot överliggande elnät krävs en transformering av spänningen. Enligt en preliminär studie från SVK kommer anslutningen att ske mot den 400 kv ledning som passerar i nord-sydlig riktning alldeles öster om projektområdet. Ledningen har en mottagningskapacitet som överensstämmer med Kölvallen Vindkraftsparks behov. Den exakta anslutningspunkten är inte fastlagd, men SVK har pekat ut en plats i närheten av Kårböleskog som möjlig. En annan tänkbar anslutnings punkt är i den södra delen av området. 25

26 3.4.1 I N T E R N T ELN Ä T Regeringen har nyligen beslutat att möjlighet finns att anlägga interna nät i vindkraftparker utan krav på koncession, vilket skulle kunna öppna för möjligheten att internnätet byggs, ägs och drivs av Bolaget såsom en del av produktionsanläggningen. Från varje vindkraftverk kommer en markförlagd kabel att dras till en kopplingsstation enligt foto 1. Kablar i det interna elnätet kommer huvudsakligen att förläggas i vägdragningen. Förläggningsmetod och djup utförs enligt elsäkerhetsverkets krav. Foto 1. Kopplingsstation. Det interna elnätet kommer att ha en spänningsnivå på 36 kv och kommer att huvudsakligen förläggas längs vägnätet och kopplas ihop med kopplingsstationer. Kabelnätet sammanförs via kompletterande samlingspunkter för att slutligen nå fram till transformatorstationen 400/130 kv eller 400/30 kv. Foto 2. Markförlagd kabel. En transformatorstation tar ca 2500 m 2 i anspråk. Bolaget redovisar två tänkbara placeringar för stationen, se Karta 6. 26

27 Foto 3. Kabeldragning längs vägdragning. 3.5 MA RKANSPRÅK Kölvallen Vindkraftpark tar i anspråk ca 5,5 km 2 (55 hektar). I bolagets huvudlayout har det arbetas fram en planläggning av vägar, placering av vindkraftverk, etableringsytor och alternativ för placering av transformatorstation som visas i Karta 6. Själva vindkraftverket upptar en förhållandevis liten yta för uppställning, där markanspråket utgörs av fundamentet och kranplatsen. Vidare åtgår även mark för vägar mellan vindkraftverken, kranplatser, mötesplatser, internt kabelnät, etableringsyta, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vid anläggningsarbeten kommer marken att schaktas och sprängas i viss utsträckning. Schaktning av mark krävs vid lednings- och kabeldragning, vägdragning samt andra installationer som t.ex. etableringsytor och anläggning av transformatorstation. Direkt berörd yta Längd (m) Bredd (m) Antal (st) Yta (m 2 ) Nyanlagda vägar Breddning/förstärkning av vägar Nyanlagda mötesplatser Etableringsyta Upplagsplats Internt elnät , Kranplatser Plats för fundament Transformatorstation Total nyexploaterad yta Tabell 4. Markyta som blir direkt berörd av en vindkraftsetablering enligt huvudalternativ och exempel placering av vindkraftverk. I tabell 4 redovisas en översiktlig sammanställning av markanspråk för anläggning av erforderlig infrastruktur. Ytan för nyanläggning av vägar baseras på den yta som avses som väg, inte den korridor som hålls fri från vegetation vid anläggning. Förstärkning och 27

28 breddning av den befintliga utgår från att vägen håller bredden 3 meter och justeras till bredd 5 meter. Bolaget avser att anlägga två etableringsytor om ca 85x65 meter inom eller i anslutning till projektområdet, se Karta 6 för placering. Vid etableringsytorna a ska det finnas tillfälliga arbetsbodar och ett platskontor. Etableringsytorna ska innefatta iordningställda platser för uppställning av fordon och förvaring och hantering av material, avfall och kemikalier. Placering av transformatorstation kan ske i områdets norra eller södra del. Transformatorstationen placeras under den befintliga stamledningen. Markförlagd kabel nyttjas för att ansluta det interna elnätet till transformatorstationen. Etableringsytor avses att anläggas i projektområdets norra och södra del. 3.6 MA TERIA L/MA SSOR Inom vindkraftparken kommer massbalans att eftersträvas. Med massbalans, avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur för vindkraftparken. Bolaget strävar efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt, massorna ska därför finnas i närheten. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar kostnaderna inom projektet. Befintligt schaktmaterial, spräng och jordmassor kommer att återanvänds vid byggnation av vägar och fundament. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna. Avtäckningsmassor kommer att användas i diken och vägslänter. Vid byggande av fundament kan fyllningsmassor nyttjas som motviktsfyllnad på betongfundamentet. Eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar nyttjas för efterbehandling av temporära ytor. Typ Längd (m) Bredd (m) Antal yta (m 2 ) ton/m 2 m³/m 2 Åtgång m³ Material nya vägar , ,00 0, Material bef. vägar , ,00 0, Kranplatser 60 30, ,50 0, Mötesplatser 60 5, ,00 0, Upplagsplatser , ,30 0, Betongfundament (650 m 3 /st) Byggnader/övriga ytor x x ,50 0, Skyddsfyllnad markkabel , ,75 0, Summa Tabell 5. Materialåtgång. Ett nyckeltal är att det går åt 1 ton nytt grus per m 2 (detta motsvarar ca 60 cm) vid nybyggnad av väg. Vid nybyggnad av större planer brukar det sedvanligt vara tillräckligt med 0,5 ton nytt grus per m 2. I området avser Bolaget att anlägga två etableringsytor. Även dess ytor bedöms kräva 0,5 ton nytt grus per m 2. För överbyggnad av vägar samt för framställning av betong krävs tillförsel av material. Detta material tas från täkter i närområdet. Ett gravitationsfundament kräver ca m 3 betong beroende på storkleken på verket. För fundament används 650 m 3 för massberäkning. 28

29 Skyddsfyllning för kabel rör sig troligen om ett schakt på ca 60 cm bredd och 0,8-1,0 meters djup, där man först lägger en ledningsbädd på ca cm (sand/0-8 grus). Sedan läggs kabeln/kablarna och sedan fyller med ytterligare ca 30 cm (sand/0-8 grus). Resterande fyllning upp till marknivå görs med befintliga massor. Den totala kabelschaktningen bedöms vara i storleksordningen 71 km. Anläggande av infrastruktur inom vindkraftparken med nya vägar, förstärkning av befintliga kranplatser, upplagsplatser, m.m. bedöms fordra m 3 grus, sten och sand, enligt tabell 5. Byggande/övriga ytor avser transformatorstation och etableringsytor. Behov av material avses i första hand att tillgodoses genom ett ökat uttag inom området befintliga grus- och bergtäkter. I andra hand kommer andra täkter utanför området att användas. Täkter/Betongtillverkning Bolaget har översiktligt undersökt möjligheterna att förse verksamheten med material från omkringliggande berg- och grustäkter. Det finns flera täkter i området och ambitionen är att ta material från dessa täkter för att minska behovet av längre transporter. För gjutning av fundament krävs stora mängder betong. Hur betongen ska framställas och hur den ska transporteras inom vindkraftparken är ännu inte klarlagt. En trolig lösning är att etablera en mobil betongstation i området eller att använda betongblandarbilar. En annan lösning är att betongen tas från betongstation exempelvis i Ljusdal och köras på betongbil till området. Det är även möjligt med en kombination av lösningarna. 3.7 TRA NSPORT En vindkraftpark medför ett ökat antal transporter, i synnerlighet under själva byggtiden då projektområdet är intensivt trafikerat. Så snart anläggningen är färdigställd reduceras transportbehovet väsentligt, då det i genomsnitt krävs en servicebil om dagen för kontinuerlig drifttillsyn av vindkraftparken. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material för armering och gjutning av fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag i regionen, för att minska långväga transporter. En mer noggrann framkomlighetsanalys av lämpligt alternativ vad gäller transporter samt för in- och utfartsvägar, görs under projektets gång. Lämpligt alternativ ska medföra liten påverkan på boende i närområdet, då transporterna blir omfattande under byggskedet. Framkomlighetsanalysen ska även innefatta och utreda möjligheterna med att transportera vindkraftverken på järnväg. Transporterna av vindkraftverken antas ske med båt. Lämpliga hamnar som tidigare tagit emot vindkraftverk är Tunadalshamnen i Sundsvall och Gävle hamn. I nuläget är det omöjligt att avgöra vilket alternativ som är mest fördelaktigast. Transportsträckan för Sundsvall är drygt 20 mil och för Gävle ca 25 mil. Båda laternativen medför transport på E4:an till Hudiksvall. Från Hudiksvall går lämplig färdväg vidare längs väg 84 förbi Ljusdal, och slutligen in på väg 296 i höjd med Kårböle. Från väg 296 nyttjas befintliga skogsbilsvägar in till projektområdet. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att från Gävle hamn köra E4:an och 29